Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess

Transkript

1 Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens Högskola INPRE

2 Index Inledning... 2 Den klassiska PU-processen... 2 Projektplanering... 2 Funktionsanalys... 3 Kravspecifikation... 3 Idégenerering... 3 Idéutvärdering... 3 Konceptgenerering... 3 Konceptutvärdering... 3 Konceptförädling... 3 Formgivningsprocessen... 4 Verbal brief... 4 Visuell brief... 4 Research... 4 Idégenerering och konceptgenerering... 4 Val av koncept... 4 Konceptförädling... 5 Konceptframtagning... 5 Integrering av formgivningsprocessen i en PU-process... 5 Förstudie... 5 Generering... 6 Utvärdering... 6 Framtagning... 7 Sidan 1 av 7

3 Inledning Denna essä är skriven inom kursen produktutveckling med formgivning på Mälardalens högskola. Ämnet som behandlas är Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess. Utgångspunkten för essän är hur en design- /formgivningsprocess, vilken en industridesigner arbetar efter, kan implementeras i en mer klassisk PU-process där innovation är ett av ledorden. Den stora vinningen i att kombinera dessa processer ligger i att både innovations- och formgivningsaspekter kombineras ihop och bildar en enhet istället för att vara två olika discipliner inom produktutvecklingen. De teorier jag bygger denna essä på härstammar mestadels från egna erfarenheter och kunskaper jag inhämtat under min utbildning kring produktutveckling och formgivning. Formgivningsprocessen har diskuterats och stämts av med Leif Grönvall, formgivare och universitetsadjunkt i industriell design på MDH. Litteratur som särskilt har inspirerat till denna essä är The art of innovation av Tom Kelly. Den klassiska PU-processen Att definiera en klassisk PU-process kan vara lite att ta sig vatten över huvudet då jag efter egna erfarenheter stött på lika många olika PU-processer som jag besökt företag. För att få en tydligare bild av vad jag menar med en klassisk PU-process tänkte jag börja med att definiera denna utifrån min syn på vad en klassisk PU-process är och hur de olika stegen ser ut. Den del av PU-processen vilken jag koncentrerat mig på att beskriva begränsas till efter det att en beställning av en produktutveckling är gjord till dess att man slutfört en konceptförädling och produkten kan gå vidare mot produktionsledet. De steg som ingår i den klassiska PU-processen är: 1. Projektplanering 2. Funktionsanalys 3. Kravspecifikation 4. Idégenerering 5. Idéutvärdering 6. Konceptgenerering 7. Konceptutvärdering 8. Konceptförädling Projektplanering Innan ett produktutvecklingsprojekt kan komma igång har en beställning av projektet skett, antingen en intern beställning inom ett företag eller en beställning utifrån. Det första man sedan gör i PU-processen är att sätta upp riktlinjerna för hur projektet skall genomföras. Dels genom att göra upp en tidsplan och en budget för projektet men även att man ser över lika resurser man kommer att behöva i kompetenser och materiell samt att nödvändiga dokument upprättas. Sidan 2 av 7

4 Funktionsanalys Innan man kommer igång med den kreativa processen i produktutvecklingen ställer man i ordning en funktionsanalys. Denna beskriver vad man skall utveckla utan att ha gett svar på hur man skall lösa problemet samt att man har brutit ner funktionerna hos det man skall utveckla i delfunktioner. Kravspecifikation I kravspecifikationen specificerar man de tekniska och kundmässiga krav som finns kring vad man skall utveckla. Detta är ett väldigt tekniskt dokument och kraven skall vara själklara och helst mätbara. Detta dokument är viktigt senare i processen och bör läggas åt sidan då man går in i idégenereringsfasen. Idégenerering Den första kreativa processen i produktutvecklingen är idégenereringen. Här använder man sig av verktyg för att ta fram en mängd olika idéer, helst så vilda som möjligt men även självklara idéer bör komma fram här. Verktyg att använda sig av kan vara brainstorming och brainwriting. Idéutvärdering Idéutvärderingen är till för att sålla ibland de idéer som framkommit. Ett sätt att gå till väga kan vara att kategorisera upp ens idéer i nya idéer, självklara idéer och ej genomförbara idéer. Utvärderingen bygger mycket på intuition och urvalet sker mer på känsla än faktiska parametrar. Konceptgenerering Steget vidare är att av de idéer man tagit fram ställa samman ett antal olika koncept kring produkten man utvecklar. Dessa olika koncept bör både visualiseras och beskrivas. Mer kraft skall läggas på att beskriva hur funktionerna skulle kunna lösas i konceptform än att gå in på för precisa teknikaliteter. Konceptutvärdering När man sammanställt koncept är det dags att utvärdera dessa. Detta kan med fördel göras med ett verktyg där man utnyttjar kravspecifikationen och utifrån denna viktar koncepten. Av resultatet av utvärderingen gör man sedan ett val av vilket koncept man skall arbeta vidare med. Konceptförädling Det sista steget i PU-processen innan konstruktionen tar vid kommer en fas där man förädlar det koncept man valt i det tidigare steget. Framförallt beskriver man mer ingående dess funktioner och hur man löst olika aspekter i problemställningen. Det är även viktigt att ha tydliga bilder, skisser och ritningar för konstruktörerna att arbeta vidare med. Sidan 3 av 7

5 Formgivningsprocessen Formgivningsprocessen är oftast en mer intuitiv process än PU-processen vars mönster skiftar mellan olika uppdrag. Vissa grunddrag kan man däremot skåda och den jag oftast kommit i kontakt med liknar den nedanstående vilken baseras på att formgivaren arbetar på projektbasis och ej nödvändigtvis är anställd av uppdragsgivaren. I formgivningsprocessen är det oerhört viktigt, liksom i PU-processen, att hålla en kontinuerlig kontakt med uppdragsgivaren. Därför stämmer man mellan varje steg av med uppdragsgivaren vad som tagits fram och inhämtar feedback. De steg som ingår i en formgivningsprocess: 1. Verbal brief 2. Visuell brief 3. Research 4. Idégenerering och konceptgenerering 5. Val av koncept 6. Konceptförädling 7. Konceptframtagning Verbal brief Den verbala briefen är en beskrivning av uppdragsgivaren av projektets mål och riktlinjer. De viktigaste beståndsdelarna i denna, förutom beskrivningen av uppdraget, är att beskriva företaget, vilken målgrupp man riktar sig mot, en närmre beskrivning av produkten samt en kravspecifikation. En verbal brief skickas oftast ut till flera formgivare och designers som ett anbudsförfarande. Visuell brief Som ett svar på den verbala briefen sammanställs en visuell brief. Denna är ett första utkast med förslag på färg, form och tilltänkta material. Man ger dock inga lösningsförslag. Research Om uppdragsgivaren beslutat att man skall genomföra projektet sätter ett omfattande researcharbete igång. Man hämtar in kunskap om produkten, skannar av marknaden och vilka befintliga produkter som redan finns samt att man inhämtar inspirtion för det fortsatta arbetet. Idégenerering och konceptgenerering Av de fakta man inhämtat från det tidigare steget sätter en idégenereringsprocess igång. De idéer och tankar som dyker upp sätts samman i olika koncept vilka visualiseras med handskisser och enklare cad-modeller. Val av koncept I samråd med uppdragsgivaren utvärderas koncepten och man väljer ett eller i vissa fall flera koncept att arbeta vidare med. Sidan 4 av 7

6 Konceptförädling Det koncept som valts att arbetas vidare med bearbetas och färgförslag ges på hur den färdiga produkten kan komma att se ut. Konceptet visualiseras med skisser och ritningar. Konceptframtagning Efter att ha utvärderat konceptet en sista gång tas erforderliga ritningsunderlag fram för att kunna ta projektet vidare till produktionsstadiet. Integrering av formgivningsprocessen i en PU-process För att på ett dynamiskt sätt integrera formgivningsprocessen i en PU-process gäller det att båda revideras och jämförs för att hitta skärningspunkter mellan dessa. Från nu döps denna process till PUmF-processen (ProduktUtveckling med Formgivning). Min uppfattning är att många av de verktyg som används i en PU-process lika gärna kan användas i en formgivningsprocess och vise versa. För att bryta ner problemet kommer jag att dela in processen i faser för att sedan ta fram en ny process där de båda disciplinerna finns integrerade. Faser för PUmF-processen: 1. Förstudie 2. Generering 3. Utvärderings 4. Framtagning Förstudie I förstudien ingår de delar vilka grundlägger att kunna generera koncept och idéer. En projektplanering är självklar att denna måste finnas med för att projektet skall ha riktlinjer att följa. Projektplaneringen innehåller tidsplan, budget, resursåtgång m.m. Funktionsanalysen kan med fördel användas i denna process men måste modifieras något för att bättre passa in. Eftersom att formgivningen är en så pass stor och viktig del i projektet bör denna upphöjas till att bli en delfunktion i funktionsanalysen. I en funktionsanalys måste normalt delfunktionen uppfyllas för att huvudfunktionen skall kunna uppfyllas. Annars degraderas delfunktionen till en önskvärd funktion. För att få en delfunktion av formgivningen, vilken normalt ej behövs för att uppfylla huvudfunktionen, måste regeln för vad en delfunktion är överskridas i detta fallet. Av att denna finns med som en delfunktion anger man vikten av formgivningen i processen. I extremfallet där formgivningen har den dominerande rollen hos produkten kan en separat funktionsanalys för formgivning och designen upprättas. Nackdelen med detta är att man åter igen separerar formgivningen från PU-processen så man bör så långt det är möjligt att undvika detta. Kravspecifikationen är i de båda processerna likvärdiga och kan lätt sammanfogas i ett och samma dokument utan att några övriga förändringar måste ske. Således finns både de tekniska och designmässiga kraven med i dokumentet. Sidan 5 av 7

7 Den verbala briefen får i denna process en ringa betydelse. Eftersom formgivaren sitter med i projektgruppen i PUmF-processen bör denne vara så välinformerad om projektet att just detta dokument ej behöver upprättas. Vissa delar av vad som normalt finns med i den verbala briefen får rum i funktionsanalysen. Vidare så får den visuella briefen en annan betydelse än om den använts av en extern formgivare. Eftersom detta ej behövs som ett svar till uppdragsgivaren i egenskap av att sluta ett avtal kan detta läggas med i genereringsfasen. Att en reaserach genomförs är självklar i de båda olika processerna och en sådan genomförs självfallet även i PUmF-processen. Generering Genereringsfasens syfte är att ta fram ett antal koncept från vilket ett eller flera går vidare till framtagningsfasen efter en utvärdering. Det första steget i denna fas blir att idégenerera. Alla i projektgruppen deltar i denna session för att ta fram idéer både i hänseende till produkten och dess funktioner, men även idéer kring formgivningen och vad som kretsar kring detta. Ett bra sätt att få ut så många idéer som möjligt kan vara att idégenerera kring huvudfunktionen i funktionsanalysen samt kring varje delfunktion. Detta kan med fördel genomföras under samma idégenreringspass. Idéerna utvärderas därefter på klassiskt vis för at få en sållning av bra och genomförbara idéer. Av alla idéerna sätter man samman koncept likt en ordinär PU-process. Men koncepten formges samtidigt de tas fram. Förutom formgivning ges även förslag kring vilka material man kan använda samt vilka ytfinishar som skulle kunna passa. Även förslag kring färgsättning lämnas men dessa kommer ej att beaktas i konceptutvärderingen. Flera formgivningsförslag kan lämnas kring varje koncept och ett formgivningskoncept kan appliceras på flera olika koncept. Det absolut viktigaste här är att koncepten inte lämnas över till formgivaren när de är färdiga utan att arbetet pågår parallellt med varandra och integreras med varandra. Det är inte meningen att formgivningen skall vara löst redan efter detta steg utan fortfarande är det koncept man genererar. Utvärdering Utvärderingen sker i två steg. Det första steget genomför man på klassiskt produktutvecklingsmaner. D.v.s. att man viktar koncepten mot kravspecifikationen för att få fram vilket koncept som är det bästa. Man har här inte tagit hänsyn till de olika designmässiga koncepten utan detta sker i nästa steg. När man valt vilket koncept, eller i förekommande fall vilka koncept man går vidare med presenteras de olika designkoncepten och utvärderas. Detta kan t.ex. genomföras så att man låter en konsumentpanel och experter betygsätta koncepten utifrån kriterier som Sidan 6 av 7

8 utstrålning, harmoni, vilja ha effekt, kvalitetskänsla, m.m. Utifrån detta kan man avgöra vilket designkoncept man skall arbeta vidare med. Framtagning När man sedermera valt koncept och design att arbeta vidare med påbörjas arbetet med att ta fram den slutgiltiga produkten. Arbetet med detta utgår relativt strikt från det koncept man valt. Till detta läggs kontinuerligt vad man beslutar om i fråga om material och komponenter. Utvecklingen av konceptet och formgivningen utförs parallellt vilket medför att kommunikationen i teamet är oerhört viktigt. Därför bör det förutom tekniskt kunnande och designer även finnas någon person som är kunnig om båda aspekterna vilken har en sammanknytande roll för de olika disciplinerna. Sidan 7 av 7