TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan
Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika, tobak (ANT) Klimat och materiel Sömn, kost Konstitution, fysik Vilja, Självförtroende, Taktisk förmåga
UPPVÄRMNING OCH NEDVARVNING Förebygger skador och förbereder kroppen för fysisk belastning. Nedvarvning: Förbereda kroppen på lägre fysisk belastning. Sänka stressnivån och få bort ev mjölksyra Uppvärmning leder till att Ämnesomsättning ökar Syre ökas Samspel nerver och muskler förbättras Skaderisken minskar
RÖRLIGHETSTRÄNING Ökar rörelseomfång i en eller flera leder. Töjer ut strama muskler. Bra med ex yoga för att öka smidighet. Rörlighetsträning läggs in i slutet av uppvärmningen, efter träningen eller vid rehabiliteringsträning. Rörlighetsträning utförs som tänjning eller stretching. Tänjning utför du i en dynamisk rörelse från utgångsläge till ytterläge och upprepar. (vid uppvärmning) Stretching är en variant av töjning, men en statisk variant då du går ut i ytterläge och håller still ca 15-30 sek. (Efter huvudaktivitet)
Kondition kroppens förmåga att ta upp syre Uthållighet Förmåga att arbeta under en längre tid Hjärtat och lungorna tränas. Hjärtat jobbar effektivare hjärtats slagvolym ökar och vilopulsen sjunker. Snabbhet inte samma sak som uthållighet! Träna regelbundet! Kondition är en färskvara. En vältränad 60- åring kan ha bättre kondition än en tonåring som inte tränar. Det finns inga genvägar till en starkare eller uthålligare kropp. Träna aldrig när du är kraftigt förkyld, har feber eller infektion i kroppen. Du blir bra på det du tränar.
Träningstips Att komma ihåg om konditionsträning hur hårt? Hur länge? Hur ofta? Minst 20 minuter 2-3 ggr per vecka behövs för konditionseffekter. Tränar du för att bli bättre i någon idrott bör du träna något oftare. Variation i träningen är viktigt. Det får inte bli enformigt eller tråkigt eftersom risken då är stor att sluta. Två former av uthållighet/kondition - Aerob och anaerob. Tränar du för en bra grundkondition är det aerob träning du ska ägna dig åt. Anaerob träning innebär att musklerna arbetar utan tillgång till syre och mjölksyra bildas detta leder till att musklerna stelnar till och vi tvingas sänka tempot. Anaerob uthållighet används mest under kortvarig stor belastning och hör mest hemma i tävlingsverksamhet. Variera träningen! Var fysiskt aktiv viktigt för att bibehålla en god hälsa & förebygga skador. Obs! var inte rädd för att hjärtat bultar. Det visar på högre puls & det är inte farligt utan ok Drick mycket vatten! Både för att minimera riskerna för överhettning och för att motverka att prestationsförmågan sjunker.
Ansträningningsnivåer: Lätt (lågintensiv)- promenader, jogging, cykla, simma, snacktempo, 50-70% av maxpuls Medelintensivt; svettigt, bollspel, löpning, skidåkning m.m, 70-85% av maxpuls Högintensiv- idrottare (tävling/prestationer), mycket ansträngande, mjölksyra, intervaller, 85-95% av maxpuls Extrem högintensiv: anaerob träning (pulsintervall: 95-100% av maxpuls) Aerob träning: Träning med god tillgång till syre. Träning innan mjölksyra kommer till musklerna. Man tränar alltså upp sin förmåga att transportera syre till sina muskler så de orkar jobba. Anaerob träning: är det motsatta till aerob träning. Här har musklerna inte tillgång till syre i den mängd som det behövs, utan de bildar mjölksyra istället.
Träningsvärk Värken beror sannolikt på små bristningar inne i muskelfibern. Dessa små skador ger en lätt svullnad och inflammation som ger smärta. (z-band) Det bästa sättet att minska träningsvärken är genom lätt muskelarbete som ökar muskelns genomblödning. (nedvarvning) Stretcha för att hjälpa muskeln tillbaka till utgångsläge. Om vi vilar några dagar efter ett hårt pass, där vi brutit ner muskelmassa, svarar muskeln med att reparera och bygga upp materialet till att bli något större och starkare än innan. Det är så muskulaturen växer till med träning. Detta kallas för överkompensation
Hur värma upp? Det bästa sättet att öka kroppstemperaturen är att aktivera stora muskelgrupper med enkla rörelser (generell uppvärmning). Tex gång eller lätt jogging. Börja lugnt och öka intensiteten succesivt. Undvik spurter och snabba riktningsförändringar (t ex tävling och stafetter) När musklerna är varma är de mer elastiska. Töj lätt. Anpassa övningar till aktiviteten. Använd boll vid någon del av fotbollsuppvärmning för att öka samspelet mellan nerv och muskel. Undvik att bli kall. Ibland behövs ytterligare uppvärmning i tillägg till generella uppvärmningen. Då värmer man upp muskler och leder som ska belastas speciellt hårt i kommande aktivitet = specifik/speciell uppvärmning. Tex fingrarna inför basket.
Människans stora muskler Biceps Deltamuskeln Pectoralis (bröstmuskeln) Lårmuskeln (quadriceps) Magmuskler (abdominus)
Människans stora muskler Kappmuskeln (latissimus) Trapezius Sätesmuskeln (gluteus) Lårmuskeln (hamstrings) Vadmuskeln (soleus)
Sammanfattning vad händer i kroppen vid uppvärmning: Kroppstemperatur höjs Syretransporten ökar Snabbare nervimpulser Samspel nerv/muskel förbättras Kemiska processer går fortare vilket ger ca 10% högre syreupptag till musklerna (minskar mjölksyrebildningen) Ledbråsket sväller och tål högre belastning. Lederna smörjs. Musklerna blir mer elastiska och muskelstyrkan ökar = risken för muskelbristning minskar Nervositet /psykiska störningar dämpas
Uthållighetsträning Viktigt för att kunna orka mer, både i vardags och i träning. Bli mer motståndskraftig mot sjukdomar och öka syretransporten. Hjärtmuskulatur blir starkare och du ökar slagvolymen= Hjärtat pumpar ut större mängd blod/slag. Högintensiv eller lågintensiv träning.
PULS/ HJÄRTFREKVENS MAXPULS 220 minus din ålder (220-15=ca.205) ARBETSPULS Ca. 70-80% av din maxpuls VILOPULS Ca. 50-70 slag/minut Vilopilsen sjunker vid träning! Ökar vid infektioner!
Viktigt att kunna: Skillnad mellan generell och specifik uppvärmning. Varför ska du värma upp och Hur? Kunna nämna minst fyra saker du ska tänka på vid uppvärmning. Utforma en uppvärmning. Det måste framgå vilken huvudaktivitet du värmer upp inför.
Pulsen ökar när man tränar. Vid konditionsträning förändras vilopulsen. En vältränad person har en lägre vilopuls än en som inte är vältränad. Ju mer du tränar, desto mer sänker du din vilopuls. Hjärtat jobbar effektivare hjärtats slagvolym ökar och vilopulsen sjunker. Maxpulsen uppnår man vid hård träning. Maxpulsen räknas enklast ut genom att ta 220 minus sin egen ålder. Dock är det olika från individ till individ. Pulsen räknar man lättast ut genom att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut. Pulsen mäter man enklast vid handleden eller sidan av halsen. Använd pekfinger och långfinger när du ska känna av din egen puls.