eförvaltning - Har Sverige något att bidra med?

Relevanta dokument
Nya grunder för IT-bas erad verks amhetsutveckling. M agnus E nzell. Finans departementet

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Nya grunder för IT-baserad verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning

Geodata utvecklar e-förvaltningen

Handlingsplan för eförvaltning. Nya grunder för IT-baserad verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning

Handlingsplan för e-förvaltning

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

Riktlinjer för redovisning av myndigheternas pågående och planerade åtgärder inom e-förvaltningsområdet under perioden

Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förnyelse och innovationskraft i offentlig sektor

Svenskt Nationellt ramverk för interoperabilitet Sammanfattning och status. Presentation för Semicolon i Oslo 17 sept 2009

Digital strategi för Uppsala kommun

Kommittédirektiv. Delegation för e-förvaltning. Dir. 2009:19. Beslut vid regeringssammanträde den 26 mars 2009

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Anteckningar från Vervas seminarium med samtliga samverkansgrupper den 29 augusti 2007

Finansdepartementet. Magnus Enzell Finansdepartementet

Digital agenda för Sverige

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Nationell geodatastrategi

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Nationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg. Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin

Kommunerna är på e! Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Seminarie - Ramavtal Programvaror och tjänster Mikael Larsson Näringslivets Hus

Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

Offentliga rummet 3 juni 2008 Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting

Elektroniska affärer i staten

Arkitektur- och säkerhetsfrågor. Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur

Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

E-delegationens arbete. Claes Thagemark

Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning. Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm

Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning

Vägledning för kanalstrategi

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Myndigheten för digital förvaltning

Enklare i esamhället. Inge Hansson, Karlstads kommun

SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner. Anna Gillquist

Föredragande borgarrådet Kristina Axén Olin anför följande.

e-hälsa Nationell IT-strategi för vård och omsorg, tillämpning för Stockholms stad

E-tjänster för Sambruk

Befintliga strategidokument och utredningar

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

e-strategi för Stockholms stad

Myndigheten för digital förvaltning

Betänkande av Utveckling av lokal service i samverkan: Se medborgarna för bättre service för medborgarna (SOU 2009:92)

Fi2007/ Delvis Fi2004/4657 Verket för förvaltningsutveckling Magnus Enzell

egovernment 2009 Teaming up for the eunion! Urban Funered, Finansdepartementet

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén

E-strategi för Strömstads kommun

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17

1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen

IT-strategi-Danderyds kommun

IT-policy för Växjö kommun

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

Ta steget in i SIS värld

Kommittédirektiv. Digitaliseringskommissionen en kommission för den digitala agendan. Dir. 2012:61. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2012

Nyttodimension (3) Ange nyttonivå (1-5) för respektive dimension. Effektivare. Medborgare. Företagare. Medarbetare. förvaltning

PRIMES. produktgrupp molntjänster. Energikontor Sydost

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till E-delegationen (Fi 2009:01) Dir. 2010:32. Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars 2010

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008

Stora e-upphandlings- dagen Nalen 15 maj 2008

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Samhällets informationssäkerhet

Från etablering till leverans. Lennart Jonasson

Styrande dokument inom IT-området

Plan för digitalisering i Motala kommun

Standardiseringens betydelse i en globaliserad värld

Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010

Principer för digital samverkan i Stockholms län PRINCIPER FÖR DIGITAL SAMVERKAN

Lokal digital agenda för Bräcke kommun

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT

Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser

Sammanfattning Delegationens uppdrag och arbete Delegationens uppdrag Delegationens arbete Utgångspunkter...

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

e-förvaltningsdagsläget

PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR

Allmänna handlingar i elektronisk form

2008:12. Slutrapport om säkert elektroniskt informationsutbyte och säker hantering av elektroniska handlingar

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Dagen e. Mats Östling, Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateger Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

VÄGEN MOT EN DIGITAL SAMHÄLLSBYGGNADSPROCESS. Digitalt först Målbild 2025 Färdplan Utgångsläge 2018 Fokusområden

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Myndigheten för digital förvaltning

Strategi för användning av IT i Örebro kommun

Regionalt program för ehälsa

Sverige är inte en ledande IT nation när det gäller datadriven innovation och vidareutnyttjande av data från offentlig sektor.

Begreppsmodell över StandIN:s ramverk

Aktuellt inom SFTI; Svefakturan för e-fakturering som komplement till EDIfakturor

Transkript:

eförvaltning - Har Sverige något att bidra med? Magnus Kolsjö Politiskt sakkunnig, Maj 2009

Definition eförvaltning eförvaltningens fyra delar Verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. Kommunikation Information Organisation Kompetens

Nyttan med e-förvaltning Ökad tillgänglighet till offentlig information och tjänster Kortare handläggningstider Färre felaktiga beslut Mer stimulerande arbetsuppgifter Sänkta kostnader Stimulerar innovationer och företagande

Sverige - The come back kid? Sverige blev tidigt rankad som ledande nation inom eförvaltningsområdet men har på senare år halkat efter Snabb utveckling av servicenivån genom 24-timmarsmyndigheten men svårt att ta ett helhetsgrepp Länder med en mer centralstyrd förvaltning har satsat på att koppla ihop sina datorsystem genom fasta kopplingar Sverige har nu en chans att vända denna nackdel till en fördel genom att dagens teknik för att bygga en decentraliserad samverkansmodell En decentraliserad modell ger möjlighet för en snabb och dynamisk utveckling men kräver en hög grad av standardisering

Standardisering - Ett internationellt samarbete EU utvecklar åtgärdsförslag för hantering av IT-standardisering IT-infrastruktur Forskning, inovation och standardisering E-affärer Inkluderande e-förvaltning (e-inclusion) E-hälsa E-lärande och e-kompetens (e-skills) Intelligenta transporter Dataskydd, nätverk och informationssäkerhet IT för miljö och hållbar utveckling RFID (radio frequency identification)

Standardisering - Ett internationellt samarbete Utöver de formella standardiseringsorganisationerna finns det över 500 konsortier och andra sammanslutningar som skapar tekniska specifikationer på IT-området För att öppna upp för andra standardiseringsorganisationer än de europeiska överväger kommissionen att specificera vilka krav som ska ställas på en teknisk specifikation för att den ska kunna användas i europeiska lagstiftningssammanhang och i offentlig upphandling EU samarbetar med UN/CEFACT om dokumentformat för e-faktura och e-handel - Universal Business Language (UBL) infogas i UN/ CEFACT:s standarder under 2008

Standardisering i den svenska offentliga förvaltningen Frågan om de organisatoriska formerna för IT-standardisering inom den offentliga sektorn bereds i samband med frågan om en reformerad stabsorganisation Tydliga standarder och samordnade insatser för att stegvis frigöra förvaltningen från beroendet av enskilda plattformar och lösningar behövs för att skapa en samverkande eförvaltning Den offentliga förvaltningen bör där det är möjligt använda öppna standarder

EU påverkar den svenska eförvaltningen... Inspire En europagemensam infrastruktur och gemensamma bestämmelser som rör utbyte, delning, tillgång och utnyttjande av offentliga rumsliga data och datatjänster Tjänstedirektivet Tjänstedirektivet Artikel 8 i Tjänstedirektivet ställer upp krav på att alla tjänstetillstånd ska kunna sökas elektroniskt från och med 28 december 2009 PSI-direktivet Enskilda och företag ska ha möjlighet att vidareutnyttja/ förädla offentlig information och kunna ta del av denna elektroniskt till självkostnadspris EU:s handlingsplan för eförvaltning Gränsöverskridande eförvaltning, ömsesidigt erkännande av eid m.m.

... och Sverige kan påverka EU EU:s handlingsplan för eförvaltning sträcker sig fram till 2010 vad händer sedan? Kommer det finnas en gränsöverskridande interoperabilitet 2010? Finns det en gränsöverskridande e-handel i offentlig sektor? Hur har det gått med regelförenklingsarbetet? Har man kunnat lösa frågan om personlig integritet och ett utbrett användande av eid? Har vi en verkligt inkluderande eförvaltning både vad gäller teknisk och funktionell tillgänglighet? Sverige leder förvaltningsministermöte och e-governmentkonferens under det svenska ordförandeskapet (november 2009) Kan en svensk federativ eförvaltning vara en förebild för EU? Kan Sverige bidra till en grön eförvaltning? Kan Sverige bidra till en eförvaltning som sätter medborgare och företag i centrum?

En förvaltning i medborgarnas tjänst Ett tydligt offentligt etos stärka ämbetsmännen och förtydliga deras uppdrag gentemot medborgarna Ett klart definierat statligt uppdrag inte konkurrera med näringslivet eller skapa opinion för en viss åsikt, hjälp till medborgarna att göra fria val En god tillgång till offentlig service nya samarbeten mellan statliga och kommunala myndigheter samt en utvecklad e-förvaltning Lika möjligheter till statlig anställning satsningar på jämställdhet och mångfald, tjänster tillsätts utefter förtjänst och skicklighet

Målet: Så enkelt som möjligt för så många som möjligt År 2010 ska det vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av förvaltningens service. Där det är till fördel för medborgare och företagare samt där kvaliteten, säkerheten och produktiviteten kan höjas ska myndigheterna samverka sektorsvis. Därigenom ska Sverige återta en ledande position inom området elektronisk förvaltning.

Utmaningar för regeringen Måste säkerställa att: regelverken understödjer IT-utvecklingen. en myndighetsgemensam infrastruktur utvecklas, myndigheternas system kan samverka på teknisk, semantisk och organisatorisk nivå, rättsliga, organisatoriska och finasiella förutsättningar skapas för effektiv samverkan över organisationsgränser, den offentliga sektorns IT-investeringar är kostnadseffektiva och ger en rimlig avkastning, information och e-tjänster blir medborgar- och företagarinriktade,

Regeringens arbete med e-förvaltningen Alliansregeringen uttryckte tidigt att man ville stärka styrningen av eförvaltningen Statssekreterargrupp och arbetsgrupp tillsattes i mars 2007 för att stärka samordningen inom Regeringskansliet av frågor som är av strategisk betydelse för utvecklingen av elektronisk förvaltning Regeringsbeslut om handlingsplanen fattades 17 januari 2008 Den förbättrade samordningen är bara ett första steg varefter i ett andra steg olika regeringsuppdrag och initiativ tas fram för att genomdriva olika delar av handlingsplanen

och myndigheternas Viktigt med aktivitet och engagemang bland myndigheter och kommuner 70 myndigheter ska redovisa åtgärder som vidtagits och som planeras inom eförvaltningsområdet 2008 2011 Verva har utvecklat riktlinjer för redovisning och kommer att avge rapport till Regeringskansliet den 15 oktober 2008

Fyra insatsområden FÖRUTSÄTTNINGAR Insatsområde 1: Regelverk för myndighetsövergripande samverkan och informationshantering Insatsområde 2: Tekniska förutsättningar och it-standardisering PROCESSER Insatsområde 3: Gemensamma verksamhetsstöd, kompetensförsörjning och samlad uppföljning RESULTAT Insatsområde 4: Förvaltningens kontakter med medborgare och företagare ÅTERKOPPLING

1. Regelverk för myndighetsövergripande samverkan och informationshantering Effektivare informationshantering Enklare regelverk för samverkan kring IT-baserad verksamhetsutveckling Säkerställande av en korrekt hantering av programvarulicenser Ny patientdatalag Förenklad tillgång till statliga databaser Förenklade regelverk för myndighetssamverkan Offentlig Privat Samverkan Myndigheternas hantering av programvarulicenser Utökade möjligheter till elektroniskt informationsutbyte Lokala servicekontor PSI-direktivet, Tjänste- och Inspire-direktivet. Myndigheterna har regelverk som möjliggör en effektiv informationshantering med beaktande av integritets- och säkerhetsaspekter. Myndigheterna har regelverk som möjliggör sektorsvis samverkan kring e-förvaltning. Myndigheterna har regelverk och verktyg som möjliggör korrekt hantering av licenser

2. Tekniska förutsättningar och IT-standardisering Effektiv och framtidssäker infrastruktur för elektronisk kommunikation Hög informationssäkerhet Högre grad av samordning av IT-standardisering Tillgänglighet och öppenhet i elektroniska kommunikationsnät Robusta elektroniska kommunikationsnät Uppföljning av Ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) Framtidens e-legitimationer IT-säkerhet Infrastruktur för försörjning av geodata Ett samordningskansli för ITstandardiseringen & ramverk för interoperabilitet Tydliggörande av ansvar för standardiserade informationstjänster och begreppsmodeller En effektiv, robust och framtidssäker infrastruktur för elektronisk kommunikation Myndigheterna har en säkerhetsnivå som skapar ett högt förtroende för e- förvaltningen. Teknisk och semantisk samverkansförmåga

E-legitimationer Moment 22 1. Färdplan 2007 2. Gemensam målbild februari 2008 3. Verva rapport juni 2008 4. Hållbar lösning

3. God hushållning och produktivitet i verksamhetsprocesser Utveckling av gemensamma verksamhetsstöd Kompetensförsörjning Bättre uppföljning av statens samlade IT-kostnader Automatisering av ärendehantering (bl.a. tjänstedirektivet) Uppföljning av myndigheternas kompetensförsörjning Socialstyrelsens kartläggning av effekterna av IT-strategin för vård och omsorg Elektroniska inköp Säker elektronisk kommunikation i små och medelstora företag Koncentration av stöd-processer Generell kartläggning av myndigheternas IT-kostnader Förbättrad förmåga till uppföljning av statens samlade IT-kostnader Verksamhetsstöd som är gemensamma för myndigheterna harmoniseras och automatiseras i lämplig grad De anställda har nödvändig kompetens för att följa och driva utvecklingen. Statens samlade ITkostnader följs löpande upp.

Samverkan mellan myndigheter förenklar för medborgare och företag Geodataportal Geodata Mitt företag Tjänstetillstånds portal Trygghets system Tjänste direktivet Körkortsportal Lst 24/7 Företagsportal Informationsutbyte

4. Medborgarnas och företagarnas kontakt med förvaltningen Ökad tillgänglighet Högre användbarhet Genomförande av nationell vårdportal Utnämnande av fler sektorsvis samverkansansvariga myndigheter (kluster med portaler) Tredje partssamarbeten Regelförenkling Parallellt med lokala servicekontor eserviceåtaganden epaneler Standardiserade gränssnitt för utbytbarhet Medborgare och företagare kan på ett enkelt sätt utföra och följa ärenden samt ha tillgång till förvaltningens samlade tjänster och information.

Handlingsplanen en del i ett pussel - exempel Socialdepartementet patientsäkerhet öppna jämförelser nationell IT-strategi för vård och omsorg tandvårdsreform patientdatalag framtidens apotek valfrihet och etableringsfrihet nationell sjukvårdsrådgivnin g handlingsplan för eförvaltning lagstadgad vårdgaranti mångfaldssatsningar via webb och telefon

Hur är läget? En stor del av myndigheternas ärenden hanteras helt eller delvis automatiserat cirka 450 miljoner ärenden per år Samtliga myndigheter har infört eller håller på att införa elektronisk fakturahantering Få myndigheter har idag tillgång till system för elektroniska anbud och avrop de som finns används i mycket liten omfattning Besparingarna är f n svåra att beräkna en utmaning att e-tjänster kan mindre eller inga besparingar åt den egna myndigheten men mer åt andra Besparingarna avgörs i praktiken av användningsgraden d v s hur många som faktiskt använder e-tjänsterna i värsta fall kan de totala kostnaderna öka

Vad kan Sverige bidra med? Sverige har en myndighetsstruktur som kräver en federativ eförvaltning vi kommer att behöva uppfinna många lösningar som andra kan ha nytta av Flera svenska IT-företag är världsledande inom sitt område genom ett ökat samarbete med näringslivet kan den svenska förvaltningen lära av våra egna experter Den svenska geografin ställer stora krav på en förvaltning som vill finnas nära medborgare och företag inkluderande eförvaltning (einclusion) måste bli en av våra starkaste sidor eförvaltningsarbetet är en del i en större förvaltningspolitisk reformagenda arbetet drivs inte av ett teknik- eller effektivitetsfokus utan av en vilja att förverkliga vissa värden