E-tjänster för Sambruk

Transkript

1 E-tjänster för Sambruk VINNOVA-projekt Samverkan mellan Föreningen Sambruk och Forskningsgruppen VITS, Linköpings universitet FoU-syften Utveckla metodik och modeller för kollektiv e-tjänsteutveckling Studera och utveckla affärsmodeller för anskaffning av gemensamma e-tjänsteapplikationer Studerat/bidragit till flera e-tjänsteprojekt inom Sambruk Barnomsorg Ekonomiskt bistånd Lokalbokning & Föreningsbidrag Personlig assistans 1

2 Fortsättning följer FoU-projektet E-tjänster för Sambruk Inrättande av FoU-forum Sambruk Två nya FoU-projekt med VINNOVA-finansiering Verksamhetsmodeller för e-tjänster i samspel mellan stat och kommun (SAMSKOP) Affärsmodeller för öppen programvara (BOSSANOVA) Verksamhetsmodeller för e-tjänster i samspel mellan stat och kommun SAMSKOP Nytt projekt Med VINNOVA-finansiering samverkan mellan Föreningen Sambruk och Forskningsgruppen VITS Linköpings universitet 2

3 Projektbakgrund E-tjänster för Sambruk Tre års projektsamverkan mellan föreningen Sambruk och VITS/Linköpings universitet ( ) VINNOVAs GRO-program Deltagande i e-tjänsteprojekt Erfarenheter om hinder och möjligheter Problembakgrund Avancerade e-tjänster i kommuner kräver ofta samverkan med statliga myndigheter Förnyat ekonomiskt bistånd Hämta/kontrollera individuppgifter hos olika statliga myndigheter, t.ex CSN Många års projektarbeten med magert resultat Ersättning vid personlig assistans Effektivisera räkningsunderlag till finansiären Försäkringskassan som dock motsätter sig förenklade rutiner Mycket svårt att etablera juridisk och organisatorisk interoperabilitet 3

4 Nationella handlingsplanen för eförvaltning: Den svenska decentraliserade eförvaltnings-modellen, 24-timmarsmyndigheten, har varit relativt framgångsrik i många år och lett till en snabb utveckling av servicenivån på enskilda myndigheter. Nackdelen med strategin har dock varit att förvaltningen som helhet inte kunnat tillgodogöra sig den nätverksorienterade användningen av IT i tillräcklig omfattning Lovande samverkansprojekt hindras av oklara finansiella, organisatoriska och rättsliga förutsättningar. Arbetet ska inriktas mot att nå en samsyn mellan stat och kommun kring viktiga e-förvaltningsfrågor, såsom hur elektroniskt informationsutbyte och inrapportering av data kan förenklas, hur en ökad användbarhet kan nås och hur integritets- och sekretessfrågor bör omhändertas. Retorik vs praktik Myndigheterna har regelverk som möjliggör sektorsvis samverkan kring e-förvaltning och en effektiv informationshantering som gör informationen lättillgänglig och användbar, med beaktande av integritets- och säkerhetsaspekter. Rättsliga hinder Organisatoriska hinder Konceptuella hinder Tekniska hinder E-förvaltningens hinderbana 4

5 Utmaningen E-tjänster och annan informationsteknik kan möjliggöra nya samverkansformer mellan förvaltningar. Nya inter-organisatoriska processer (verksamhetsmodeller) behöver utvecklas. Utformning av nya samverkande verksamhetsmodeller (med inslag av e-tjänster) kräver gemensamt ansvar och deltagande i designprocesser från de olika förvaltningarna. FoU-strategi: Praktikforskning 5

6 Traditionell forskning Forskarroll = Åskådare Forskare Empiriska data Frågor Lokal praktik Vetenskaplig kunskap Aktionsforskning Forskarroll = Lokal praktikutvecklare Forskare Forskarsamfund Forskarsamfund Empiriska data Lokala kunskapsbidrag Lokal praktik Vetenskaplig kunskap 6

7 Praktikforskning Forskarroll = Lokal och generell praktikutvecklare Forskare Forskarsamfund Empiriska data Lokala kunskapsbidrag Lokal praktik Generell praktik Vetenskaplig kunskap Generella kunskapsbidrag Projektmål: Avsedda resultat 1) Lokala kunskapsbidrag = nya verksamhetsmodeller med nya e-tjänster och andra stödjande förändringar Ekonomiskt bistånd Personlig assistans 2) Vetenskapliga bidrag/generella praktiska bidrag = generaliserad kunskap om tillvägagångssätt för utformning av verksamhetsmodeller och e-tjänster i samspel mellan stat och kommun Generiska verksamhetsmodeller Metoder processinriktad e-tjänsteutveckling 7

8 Kunskapstillförsel FoU-projektet SAMSKOP Teori/modell/metodutveckling Personlig assistans Etjänster/IT-system Kommunutveckling Prövning Erfarenheter Verksamhetsutvecklingsprojekt med forskarstöd Samverkan Stat - Kommun Ekonomiskt bistånd Etjänster/IT-system Kommunutveckling Samverkan Stat - Kommun BITA: Brukarcentrerat IT-stöd inom Personlig Assistans Fokus: Kommunal process för tidrapportering och ersättningshantering vid personlig assistans BITA: Pilotprojekt för utveckling av IT-stöd samt införande i Kumla kommun Fortsättning på LSS-projektet ( ) Processinriktad verksamhetsdiagnos av LSSverksamhet i 14 kommuner Utveckling av kravspec/prototyp för IT-stöd Utprövning av nya affärsmodeller och metodik för verksamhetsutveckling i offentlig sektor Agil utveckling Öppen programvara (Sambruks Gemensam Programvara) 8

9 Ekonomiskt bistånd Ursprung i Sambruksprojektet Förnyad ansökan av ekonomiskt bistånd Många hinder på vägen Formering av två delprojekt pågår (Förnyad) e-ansökan om ekonomiskt bistånd med koppling mot verksamhetssystem Elektronisk informationsinhämtning (direktåtkomst) från statliga myndigheter FoU-projektets utgångspunkter Sömlös e-förvaltning i Myndigheten Sverige Myndigheten Sverige Se på det offentliga som en samlad aktör, som bör agera på ett samordnat och serviceinriktat sätt mot medborgare Olika myndigheter förutsätts samverka i syfte att forma och tillämpa så rationella och effektiva arbetssätt som möjligt i relation till medborgare Sömlös: Myndighetsgränser ska inte skapa onödig byråkratisk friktion Inte acceptabelt att en myndighet via sina regelverk, rättstolkningar och annat agerande vältrar över arbete och kostnader på andra myndigheter Medborgarglasögon när man betraktar den offentliga förvaltningen Bli förvånad varje gång som myndigheter inte klarar av att samverka sinsemellan med medborgarnas bästa för ögonen 9

10 Projektkonsortium Föreningen Sambruk Forskningsgruppen VITS/Linköpings universitet CSN Försäkringskassan SKL (Verva) Aktörer FoU-projektet SAMSKOP Projektledare Claes-Olof Olsson Vetenskaplig ledare Göran Goldkuhl Projektledare Personlig assistans Gunilla Hallqvist Projektledare Ekonomiskt bistånd Claes-Olof Olsson Forskare Göran Goldkuhl Jonas Sjöström Owen Eriksson Forskare systerprojektet BOSSANOVA Anna Öhrwall Rönnbäck Thomas Rosén 10