Mt. 1980/81:1884 Mtin 1980/81:1884 av Marianne Stålberg m. fl. m reginalplitiska åtgärder i Jämtlands län Även i år tvingas vi riksdagsledamöter från Jämtlands län redvisa den r ch maktlöshet vi känner inför utvecklingen i vårt län. Liksm andra Nrrlandslän är Jämtlands län strt till ytan ch mycket glest beflkat. Någt sm skiljer länet från alla andra län är emellertid den unika beflkningsfördelningen. Länet har en enda tätrtsregin av någn strlek: Östersundsmrådet med ca 50()()(} invånare. Även strsjöbygden i övrigt är relativt tätbeflkad. Det innebär att inm fyra mils radie från Östersund br över hälften av länets beflkning. Inm resterande 90 %av länets yta br alltså mindre än hälften av beflkningen. Det mtsvarar en beflkningstäthet på i medeltal 1,4 invånare per km2 Länet sm helhet har 2,7 invånare per km2 Det är tillsammans med Nrrbttens län den lägsta beflkningstätheten i landet. Medeltalet för riket är 20 invånare per km2. Utanför det begränsade Östersundsmrådet dminerar alltså glesbygden helt. Det visar sig ckså i att den näst största tätrten i länet, Strömsund, endast har en tindel av tätrten Östersunds flkmängd. Av 50-talet tätrter i länet har 40 under l 000 invånare. Länet har den näst lägsta andelen tätrtsinvånare av alla län: 61 % mt rikets 83 %. Däremt har t. ex. Nrrbtten en tätrtsandel på 80 %, Västerbtten 69 % ch Västernrrland 76 %. Dessa län har ckså flera mera jämbördiga tätrter utspridda över ytan. Beflkningsminskningen frtsätter utanför Östersundsmrådet Det är inte bara beträffande beflkningstäthet ch invånarantal sm det är skillnad rörande beflkningsförhållandena mellan Östersundsmrådet ch övriga länet. Skillnaden går ckså igen i vad gäller beflkningsutveckling ch åldersstruktur. Håller man sig till de administrativa gränserna kan man knstatera att Östersunds kmmun har ch har alltid haft en bruten psitiv beflkningsutveckling, medan övriga km uner har en negativ utveckling. Ä ven under den kraftiga utflyttningen från länet under 1950- ch 1960-talen ökade Östersunds flkmängd. Utflyttningarna drabbade övriga delar i länet hårt, ch frtfarande har flera av länets kmmuner en negativ beflkningsutveckling, trts att länets flkmängd ttalt sett ökat sedan år 1970. Den ökningen har emellertid i första hand kmmit Riksdagen 1980181. 3 sam/. Nr 1884
Mt. 1980/81:1884 2 Östersunds kmmun till gd, medan fem av länets övriga sju kmmuner i dag har mi ndre flkmängd än år 1970. Ä ven sett ur hela länets synvinkel så har den beflkningsökning sm skett under 1970-talet inte kunnat kmpensera den tidigare starkt negativa utvecklingen. Länets flkmängd li gger sålunda frtfarande 12 % under 1950 års nivå. Sm jämförelse kan nämnas att Nrrbttens flkmängd ökat med 10% sedan år 1950. Var tredje persn l glesbygden är pensinär Skillnaden i beflkningsutveckling mellan Östersundsmrådet ch det övriga länet återspeglar sig i beflkningens åldersfördelni ng. Östersund har sålunda en åldersstruktur sm är gynnsammare än riksgenmsnittets, medan den skeva åldersfördelningen i övriga delar av länet är påtagli g med en str del av beflkningen i de äldsta åldersgrupperna. I Östersund är 15 % av beflkningen 65 år eller äldre. l de utpräglade glesbygdsmrådena är andelen persner sm är 65 år ch äldre mkring 30 %. Där är alltså var tredje invånare pensinär. Medeltalet för hela länet av persner sm är 65 år ch mer ligger på 19 % vilket kan jämföras med riksmedeltalet 16 % eller med exempelvi s Nrrbttens 13 %. Fler dör än föds En allvarlig följd av den sneda åldersfördelningen är att länet sedan år 1968 har ett negativt födelsenett, dvs. det dör årligen fler persner än antalet sm föds. Endast Värmlands län har haft en liknande utveckling, medan exempelvi s Nrrbttens ch Västerbttens län hela den här peri den haft ett födelseöversktt. Däremt uppvisar både Västernrrlands ch Gävlebrgs län födelseundersktt de senaste åren. Även i det här avseendet skiljer sig Östersund från det övriga länet genm att ha ett årligt födelseöversktt. Utanför Östersundsmrådet har födelseunderskttet de senaste åren legat på mkring 500 persner per år. Mtsvarande inflyttningsöversktt behövs alltså i dessa mråden för att hålla beflkningstalet på förändrad nivå. l flera av kmmunerna har under en följd av år antalet döda årligen varit mer än dubbelt så strt sm antalet födda. För hela länet har underskttet i antal födda legat på i medeltal 230 persner per år under 1970-talet, medan Nrrbttens län under mtsvarande perid haft ett årligt födelseöversktt på i genmsni tt l 100 persner ch Västerbtten ett översktt på 590 persner.
Mt. 1980/81:1884 3 Den ttala sysselsättningen är låg I förhållande till riksgenmsnittet är andelen förvärvsarbetande mycket låg i länet. Räknat på beflkningen i aktiv ålder, 16-64 år, hade länet år 1975 den lägsta andelen förvärvsarbetande män av alla län -77%. Riksgenmsnittet var 83 %. Inget annat Nrrlandslän hade lägre förvärvsfrekvens än 79%. Också förvärvsfrekvensen för kvinnr i åldern 16-24 år är låg i förhållande till riksnivån: 59 % mt rikets 63 %. Det är emellertid den högsta frekvensen bland Nrrlandslänen. Trligen spelar turismen här en väsentlig rll för länets del. Förhållandena varierar även här starkt mellan Östersund ch det övriga länet. För män i åldrarna 16-64 år låg förvärvsfrekvensen år 1975 i Östersund på 79 % ch i det övriga länet på 75 %. Det innebär att inte ens i Östersund når sysselsättningsgraden upp till riksnivå. För det övriga länet ligger sysselsättningen på 8 prcentenheter under riksgenmsnittet. För kvinnr ligger förvärvsfrekvensen i Östersund på 65 %, vilket är över medeltalet för riket. I det övriga länet är andelen förvärvsarbetande däremt betydligt lägre, 54 %, vilket är 9 prcentenheter lägre än riksgenmsnittet. De låga förv ärvsfrekvenserna innebär att det skulle krävas att ytterligare ungefär 4 500 persner var förvärvsarbetande för att sysselsättningen i länet skulle nå riksnivån år 1975. Arbetsmarknadsstatistiken speglar inte prblemen De låga förvärvsfrekvenserna i länet slår inte igenm i anmärkningsvärt höga arbetslöshetstal Orsaken är sannlikt att det utanför Östersundsmrådet med ett par undantag inte finns några egentliga lkala arbetsmarknader. Det berr i sin tur på näringslivsstrukturen ch den jämna beflkningsfördelningen. Vetskapen m att det inte finns någn fungerande arbetsmarknad att vända sig till gör att man inte heller anmäler sig sm arbetssökande vid arbetsförmedlingarna. Bristerna på arbetsmarknaden i länet tar sig i stället andra ch kanske allvarligare uttryck än i höga arbetslöshetstal Det visar sig bl. a. i att arbetsmarknadsmyndigheterna måste ta hand m ett förhållandevis strt antal persner ch ge dem arbete inm sin rganisatin. År 1979 var sålunda i medeltal 1,7 % av beflkningen i länet i åldrarna 16-64 år sysselsatta i arkivarbete samt skyddat eller halvskyddat arbete. Det är nära dubbelt så hög andel sm medeltalet för riket (0.9 %). Det är ckså den klart högsta andelen bland Nrrlandslänen. 1 Riksdagen 1980181. 3 sam/. Nr 1884
Mt. 1980/81:1884 4 Förtidspensinering - ett arbetsmarknadsplitiskt instrument? Ett annat uttryck för det dåliga arbetsmarknadsläget ch någt sm delvis förklarar de låga sysselsättningstalen är förtidspensineringens mfattning. År 1979 var 9 % av beflkningen i åldrarna 16-64 år förtidspensinerade. Det är den högsta andelen av alla län ch betydligt över riksgenmsnittet, sm ligger på 5 %. Det finns inte anledning att tr att den höga andelen för länet berr på dåligt hälsläge. Den sannlika rsaken är i stället att arbetsmarknadsmässiga skäl här spelar en större rll än i andra län vid beslut m förtidspensinering. Utnyttningarna Den näringslivssammansättning länet har med låg industriandel för med sig att länet inte påverkas så starkt av knjunktursvängningar. Näringslivsutvecklingen ch arbetsmarknaden genmgår därför sällan dramatiska ch uppseendeväckande förändringar. Det allvarliga är i stället att utvecklingen sker genm gradvisa ch föga uppmärksammade förändringar. Prblemet med ett sådant utvecklingsmönster är att det är svårt att upptäcka ch beskriva förändringarna medan de sker. Effekterna av utvecklingen blir uppenbara först efter ett tag. Även m knsekvenserna av denna gradvisa utveckling blir allvarliga på längre sikt, är det ändå mycket svårt att få genmslagskraft i de argument sm påtalar riskerna i den pågående utvecklingen. Inte ens de mfattande utflyttningarna under 1950- ch 1960-talen uppmärksammades särskilt mycket, eftersm de inte berdde på nedläggningar av stra arbetsplatser. Det är nämligen betydligt lättare att få förståelse för situatinen m man kan påvisa ett akut ch plötsligt uppkmmet krisläge. Det sätt på vilket utvecklingen i länet sker är med sannlikhet en viktig förklaring till att den allvarliga situatin länet befinner sig i inte uppmärksammas i högre grad. En beskrivning av förhållandena i länet på det sätt sm gjrts här kan ge intrycket av att det inte finns någt hpp för länets framtid. Så är det emellertid inte. Det finns flera psitiva faktrer att ta fasta på. Jrdbruket De naturliga förutsättningarna för jrdbruk är gda i en str del av länet ch då speciellt i den centrala delen runt Strsjön. Inm stra delar av övriga länet är utvecklingen inm jrdbruket frtfarande negativ, men en kraftfull satsning på kmbinatinssysselsättningar till jrdbruket kan kmma att leda till en psitiv utveckling även för dessa mråden. Tas jrdbrukets utvecklingsförutsättningar till vara, är möjligheterna stra att jrdbruket även i frtsättningen kmmer att utgöra en viktig bas för länets näringsliv ch vara en viktig sysselsättningskälla. Inte minst viktigt är, sm
Mt. 1980/81:1884 5 van nämnts, de möjligheter till kmbinatinssysselsättni ngar sm jrdbruket erbjuder. På länsstyrelsen i Jämtlands län har det framtagits ett handlingsprgram för lantbruket i länet. Enligt prgrammet skulle sysselsättningen i länets jrdbruk kunna öka med ca 500 årsverken jämfört med den spntana utvecklingen fram till år 1990, detta under förutsättni ng att resurserna utnyttjas på ett ptimalt sätt. Eftersm jrd- ch skgsbruket frtfarande utgör 14 % av den ttala sysselsättningen i länet är det av vikt att särskilda insatser sätts in på detta mråde. De prblem sm framfördes i 1979 års rapprt kvarstår ch har förstärkts, trts de förändringar sm skett i jrdbruksplitiken. Det allt överskuggande prblemet när det gäller jrdbruksnäringen är den kraftigt försämrade lönsamhetsutvecklingen. Bl. a. har de senaste årens räntehöjningar allvarligt påverkat lönsamheten för framför allt nystartade företag, ch risk föreligger för företagsnedläggelser. Den dåliga lönsamheten innebär även att det för länet angelägna behvet av en frtsatt ch ökad investeringsverksamhet avstannar. Det föreligger således uppenbara risker för att länsprgrammets intentiner inte kan fullföljas, vi lket kmmer att få ytterst allvarli ga knsekvenser för främst länets mer glesbeflkade delar, där jrdbruket utgör den viktigaste basen för sysselsättningen. Vi anser det därför viktigt att kraftfulla åtgärder vidtas av statsmakterna för att kmma till rätta med den dåliga lönsamheten ch att medel avsätts för att fullfölja handlingsprgrammet för jrdbruket i Jämtlands län. skgsbruket Förutsättningarna för skgsbruk ch skgsindustri är mycket gda. Länets skgar innehåller 12 % av landets skgsti llgångar ch den årli ga avverkningen uppgår till mkring 5,3 miljner m3 sk till ett dagsvärde av ca l mi ljard krnr. Den på lång sikt möjliga avverkningsvlymen är nära 6 miljner m3 sk. Endast ungefär 10 % av den avverkade vlymen förädlas inm länet. Resten går sm råvara ut ur länet. Drygt 80 % går till Nrrlandskusten ch knappt 10 % till Nrge. Skgen utgör en vi ktig grund för sysselsättning ch näringsliv i länet. Förutm de sm arbetar inm skgsbruket är i dag mkring 900 persner sysselsatta inm skgsindustrin. Det beräknas att m all skgsråvara sm avverkas i länet ckså skulle förädlas här, skulle det kunna ge sysselsättning åt 7 500 persner. Även m det är en realisti sk tanke visar det vilka sysselsättningsmöjli gheter sm ligger i en ökad förädling av skgsråvaran. Skgens restprdukter kan dessutm vara en viktig energikälla. Det är enligt vår mening abslut nödvändigt att staten tar sitt ansvar för skgsnäringen ch styr dess förädling till mråden där råvaran finns ch behvet av sysselsättning är sm störst - till Nrrlands inland.
Mt. 1980/81:1884 6 Vi föreslår därför att ett utvecklingsprgram för skgsbruket upprättas snarast. Ett led i prgrammet skall vara att öka förädlingsgraden i skgsindustrin inm länet. skgsbilvägar En grundförutsättning för att årsavverkningen i länet skall kunna upprätthållas på nuvarande nivå är att skgsbilvägsnätet byggs ut kraftigt. På grund av skgarnas ålderssammansättning utgörs huvuddelen av avverkninga rna i slutavverkningar. En mycket str del av dessa mråden ligger frtfarande i väglösa mråden. Vi anser det därför nödvändigt att regeringen överväger att sm en reginalplitisk insats öka anslagen till skgsbilvägar inm skgslänen. Industrin Industrisysselsättningen i länet ökade starkt under slutet av 1960-talet ch början av 1970-talet. Trts det hade länet år 1975 den lägsta andelen industrisysselsatta av alla län, 17 %. Riksgenmsnittet är 30 %. Ä ven övriga Nrrlandslän ligger under riksgenmsnittet, men klart över länets siffrr: Nrrbtten 23 %, Västerbtten 25 % ch Västernrrland 27%. De flesta industriföretagen i länet finns inm trävaru- ch verkstadsvarubranscherna. Företagen är i allmänhet små. Endast ett 80-tal företag har mer än 20 anställda, ch bara några enstaka har mer än 200 anställda. De ligger alla i Östersundsmrådet. 60 % av de industrisysselsatta i länet arbetar i Östersunds kmmun. Industriföretagen i Jämtlands län kännetecknas ckså av en låg självfinansieringsgrad, bristfälliga administrativa resurser, förhållandevis dåliga industrilkaler ch en maskinpark sm inte medger någn större flexibilitet i prduktinen. De små enheterna kräver gemensamma ch samrdnade insatser inm försäljnings-, marknadsförings- ch prduktutvecklingsmrå det. De kräver ckså bättre lkaler i frm av industrihus, hantverkshus e. d. Men utöver dessa till befintliga företag riktade insatser krävs det även aktiviteter sm främjar nyetableringar. Den stagnatin i industritillväxten sm har skett under senare år befäster den redan så stra reginala balansen ch förmår inte fånga upp den minskning ch ratinalisering sm sker inm de areella näringarna. Kraftfulla åtgärder måste därför till för att åstadkmma ökad industrisysselsättning i länet.
Mt. 1980/81:1884 7 Industricentrum i Sveg 1: Verksamheten vid ett industricentrum skall tjäna två syften. Det ena är att tillhandahålla ändamålsenliga lkaler för uthyrning till företag sm vill bygga ut eller etablera verksamhet på reginalplitiskt pririterade rter utan att själva äga lkalerna. Det andra är att kraven på gd industrimiljö med lika frmer av företagsservice tillgdses snabbare i industricentrumanläggningar än vid spridd lkalisering av enstaka företag. Den industriella tillväxten i länet har inte förmått utjämna skillnaderna i industrialiseringsgrad gentemt andra reginer. Den frtgående strukturmvandlingen av näringslivet missgynnar ckså starkt inlandsreginen. Det har därför varit av utmrdentligt str betydelse att ett industricentrum km till stånd i nrra änden av länet, i Strömsunds kmmun. Det är emellertid av str strategisk betydelse att åstadkmma mtsvarande förbättring inm de södra delarna av länet. Vi anser därför att det är nödvändigt att snarast uppföra ett industricentrum även i Sveg, Härjedalens kmmun, för att förhindra en ytterligare utarmning av den södra landsändan. Centrum för träbearbetningsteknik - trämekaniskt centrum Jämtlands län, ett av skgslänen, har under många år arbetat hårt för att öka förädlingsgraden på skgsråvaran. I dag är förädlingsgraden besvärande låg, endast 10-15 %. Vi fick ckså 1979 se den sista massafabriken i Hissmtrs med 200 anställda läggas ned, detta utan att någn ersättningsindustri ännu skapats. Länets rll sm råvaruleverantör har därmed ökat ytterligare. Detta är förhållanden sm vi inte längre kan acceptera. Från länets sida vill vi dels att förädlingsgraden ökas hs den industri sm utnyttjar skgen sm råvara, dels att en större del av virkesfångsten stannar inm länets gränser. Det senare är en viktig, långsiktig strategi. I takt med att mderna anläggningar vid kusten läggs ned bör således den ledigblivna råvaran styras till inlandet. Vår egen skgsindustri är småskalig, dvs. den har inga stra arbetsplatser, men den finns på många mindre rter i länet, där den betyder väldigt mycke för sysselsättningen ch därmed för möjligheterna att bibehålla servicen. I Jämtlands län finns det i dag ett 40-tal sågverk, varav de flesta är s. k. köpsågverk. Förädlingsgraden är i allmänhet låg, men företagen har en gd förmåga att anpassa sig efter förändringar i marknaden ch förändringar i knjunktursituatinen. Det kanske största htet är dck bristen på råvara sm från tid till annan ställer dessa företag inför akuta prblem. Detta blir kanske främst framträdande här i vårt län med våra små enheter sm skall slåss m råvaran med betydligt mer köpstarka företag.
Mt. 1980/81:1884 8 Från länets sida har under många år hävdats att vi skall utöka vidareförädlingen av råvaran ch öka prduktinen av våra skgar mt en större andel sågtimmerdimensiner i framtiden. Det är därför särskilt intressant att ntera att man i en datakörning sm nyligen presenterats av skgshögsklan kmmit till samma uppfattning sm vi länge hävdat, nämligen att inlandsföretagen har en gd framtid ch att dessa bör stödjas. Men detta kmmer inte att ske utan prblem, ch kampen m råvaran kmmer sannlikt att frtsätta. I samband med nedläggningen av NCB:s sulfitfabrik i Hissmfrs framfördes tanken på ett "trämekaniskt centrum" i Krkms kmmun. Det är i dag ett känt faktum att svensk sågverksindustri håller på att förlra marknad på grund av att man inte anpassat prdukterna till kundernas förändrade krav på att få dessa bättre anpassade. till den frtsatta bearbetningen än hittills. Ett sätt att starkt minska säkerheten inför nya satsningar av detta slag kan tänkas vara att etablera ett "trämekaniskt centrum", vars huvudsyften skulle vara att utveckla lämpliga prdukter för förädling i anslutning till sågverken, att utveckla tillverkningsprcesser för dessa ch sm fullskaledemnstratin driva prduktinen under en viss tid ch att bygga upp marknadsföringen så att man dkumenterar efterfrågan på prdukterna ch även kan demnstrera att tillverkningen blir lönsam. Målsättningen skall vara att de framtagna prduktinerna efter hand övertas av enskilda företag. På så sätt frigörs kapacitet för nya prjekt i piltanläggningen. Verksamheten bör tidsbegränsas, t. ex. till ti år, ch därefter med inneliggande självbärande prduktin övergå i enskild äg. Då säkerheten f. n. är mycket str m vilken mfattning en sådan piltanläggning bör ha, bör arbetet inledas med en utrednings- ch prjekteringsfas, för vilken uppskattningsvis erfrdras l milj. kr. Utredningen skall även visa en förkalkyl för verksamheten ch beräknade driftförluster. Omfattningen av erfrderliga investeringsmedel är ckså starkt berende av anläggningens strlek men trde uppskattningsvis kunna bedömas till ca 6 milj. kr. för byggnader ch 4 milj. kr. för maskiner eller ttalt 10 milj. kr. Vi föreslår därför att regeringen anslår medel till en piltanläggning med van nämnda innehåll. f En av landets största vattenkraftsprducenter Länet har en riklig tillgång på vattenkraftsresurser. Ungefär 85 % av de tillgångar sm hittills bedömts tekniskt ch eknmiskt utbyggbara är i dag ianspråktagna för vattenkraftsprduktin. Den sammanlagda vattenkraftsprduktinen i länet uppgår till 11 TWh per år, vilket innebär att länet svarar för ca 20 % av den ttala vattenkraftsprduktinen i landet. Sm jämförelse kan nämnas att vattenkraftsprduktinen i Nrrbttens
Mt. 1980/81:1884 9 län är drygt 14 TWh eller 25 % av landets prduktin. Bruttvinsten av den kraftprduktinen beräknas där överstiga l miljard krnr per år. Förhållandena för Jämtlands län bör vara li kartade. En mycket liten del av den utvunna energi n kmmer emellerti d länets näringsliv ch invånare till gd. Huvudparten, eller ca 90 %, överförs till de södra delarna av landet. Energiutvinning Från länets sida har tidi gare framhållits angelägenheten av att utfrskningen av de betydande skifferförekmsterna i länet intensifieras. En brytning, kmbinerad med frskni ng avseende prcesser för utvinning av alunskifferns innehåll av kergen ch vissa metaller, bör ckså kmma till stånd i länet, eftersm skiffrarnas uppskattade innehåll av kergen är av betydande strlek. Ski ffrar med ett innehåll av rgani sk substans sm överstiger 10 % har hittills ansetts intressanta från energiutvi nni ngssynpunkt. Energikmmissinen anser att det skulle vara möjligt att i slutet av seklet i Sverige nå en årli g energiutvinning ur skiffer mtsvarande 0,5-2,0 mi ljner tn lja. Även m endast en mindre del av skiffrarna kan nytti ggöras, finns i ski ffern således en betydande ptentiell energikälla. Sådan brytning måste självfallet ske med beaktande av miljökraven. Den aviserade utredningen med uppgift att från miljövårdssynpunkt utvärdera den tekni k sm kan kmma att användas vi d en eventuell skifferbrytni ng i Sverige bör därför ges direkti v att studera förekmstmråden i Jämtlands län, där knflikter med annan markanvändning är mindre uttalade. Förutm stra ski fferfyndigheter i länet är förekmsten ch användningen av trv sm energikälla av intresse för länet. Likaså pågår det ett särskilt prjekt i Jämtland med inriktning på fliseldning i samarbete med det nybildade blaget NYDO. Frskningsinsatser på utvinning av trv, flis ch framför allt ski ffer, där man utvecklat såväl brytningsteknik, anrikningsteknik sm utveckli ng av maskinell utrustning, bör samlas i en frskni ngsstati n lkaliserad till Jämtlands län. Landets främsta turistregin - en framtidsnäring i länet Jämtlands län är den mest utbyggda turistreginen i landet, särski lt vad beträffar den anläggni ngsbaserade ch mer kapitali ntensiva turismen. Det finns 100 000 turi stbäddar i länet, varav 10 000 i htell ch stugbyar. Det innebär att 20 % av landets kmmersiella turistnäring ch 60 % av fjällturistanläggningarna finns i länet. Antalet turister sm besöker länet kan beräknas bli ca 900 000 per år. Inte i någt annat mråde i landet har turismen så str betydelse sm i Jämtlands län. Årligen msätts 700 milj. kr. Enbart htell ch stugbyar ger l 000 årsverken. Ink!. indirekta effekter kan
Mt. 1980/81:1884 10 syssel sättningen beräknas till 4 000 årsverken. Det är lika mycket sm vartdera jrdbruket ch skgsbruket. Säsngvariatinerna försvårar dck helårsanställning. Säsngsysselsättningen är emell ertid en betydande försörjningskälla sm jämte andra helårsarbeten ger möjligheter att b kvar i glesbygdsmråden. 3 ()()() persner, varav 2 200 är säsngsysselsatta, del ar på de l 000 årsverkena inm kllektivanl äggningarna. Inkl. alla effekter av turismen trde mer än 10 ()()() persner i glesbygdsmråden få ett försörjningstillsktt av turismen i länet. Förutm den strskaliga turismen sm finns i fjällkmmunerna har vi inm länet även stra förutsättningar för att kunna satsa på den s. k. vildmarksturismen. Denna turism har förutm att den erbjuder unika rekreatinsmöjligheter ett strt pedaggiskt värde sm bör tas till vara. Därtill kan denna typ av turism utgöra en intressant kmbinatin till jrd- ch skgsbruket i våra glesbygdsmråden. Beträffande utveckling av turismen inm länet hänvisar vi till särskilda mtiner sm framl agts till årets riksdag. Bräcke kmmun Hela Jämtl ands län ligger inm stödmråde 4-{): Ragunda, Berg ch Strömsunds kmmuner i stödmråde 6, Krkm, Bräcke, Åre ch Härjedal en i stödmråde 5 ch slutligen Östersund i stödmråde 4. Den nuvarande stödmrådesindelningen, sm i övrigt starkt kritiserats av ss i samband med den under våren 1979 antagna reginal pl itiska prpsitinen, ger emellertid inte- bl. a. B räcke kmmun i Jämtlands ländet stöd sm är nödvändigt. Utvecklingen för Bräcke kmmun, i relatin till de av riksdagen sedan 1964 fattade besluten m en aktiv lkaliserings- ch reginal plitik, visar pd att de hittills vidtagna dtgärderna inte har givit ndgt psitivt resultat för Bräck e kmmun. Under tiden 1965-1980 har kmmunens flkmängd minskat från 11 005 invånare till 9 235, alltså minus l 770 invånare. Antalet sysselsättningstillfällen har periden 1965-1975 minskat med l 500, eller med ca 35 % av det ttala antal et sysselsatta. Anl edningen härtill är främst de ratinal iseringsåtgärder sm vidtagits inm näringsgrenarna jrd- ch skgsbruk. Någn mtsvarande ökning av t. ex. antal et industrisyssel satta har ej skett, tvärtm har vi även här fått se en minskning. Förvärvsfrekvensen för beflkningen i Bräcke kmmun är mycket låg. Detta gäller i synnerhet för kvinnr, för vilka andelen förvärvsarbetande år 1975 var 42,4 %. Ca 58 % av kvinnrna hade alltså inget registrerat arbete. Anledningarna härtill kan vara många- bl. a. en sned ch ensidig rekrytering till vissa arbeten ch utbildningsvägar, vilket kan höra samman med den traditinella synen på kvinnr i arbetslivet. Denna syn måste man från såväl
Mt. 1980/81:1884 Il lkalt ch reginalt sm centralt håll aktivt verka för att rätta till. Även bland männen är andelen sysselsatta så låg sm 71 %. Det är framför allt ungdmen sm tvingas flytta på grund av att de inte kan få ett arbete. Sm en följd av detta har kmmunen ett kraftigt negativt födelsenett. Andelen åldringar har ökat ch kmmer enligt kmmunens beflkningsprgns att frtsätta öka, m inte nuvarande trend kan brytas. Den av länsstyrelsen nyligen framlagda prgnsen visar ckså att Bräcke kmmun är den diskutabelt mest utsatta kmmunen i länet med den mest negativa beflknings- ch sys elsättningsutvecklingen. Det är därför nödvändigt att få även B räcke kmmun inplacerad i stödmråde 6. Östersundsreginen är livskraftig Östersundsmrådet är den största tätrtsreginen i Nrrlands inland. Där finns 50 % av länets beflkning ch 60 % av dess industri. Området har en välutbyggd infrastruktur i vad gäller både kmmunikatiner ch utbildning. Reginen är dessutm länets kmmersiella ch administrativa centrum. Den är av den anledningen väl utrustad både i vad gäller kmmersiell ch ffentlig service. Även industrin har utvecklats de senaste årtindena. Östersundsmrådet har ckså en välutvecklad ch differentierad arbetsmarknad. Förutsättningarna är därför gda för en frtsatt psitiv utveckling i hela det mråde sm utgör länets primära centrum. Östersundsmridet är lämpligt rr decentraliserad ffentlig förvaltning Den frtsatta tillväxten av statlig förvaltning i stckhlmsmrådet måste resultera i ökade ansträngningar till decentralisering. Östersundsreginen med sina utvecklingsförutsättningar ch sitt gda kmmunikatinsläge mitt i Sverige måste i det sammanhanget vara ett knkurrenskraftigt alternativ. Från länets sida måste man därför arbeta för en lkalisering till Östersundsmrådet av sådan statlig förvaltning sm inte nödvändigtvis måste finnas i Stckhlmsreginen. Parallellt med detta arbete måste det finnas en strävan att så långt det går sprida den ffentliga förvaltningen från Östersund ut i länet. Närheten till Nrge Länet har sedan histrisk tid nära relatiner till de båda Tröndelagsfylkena i Nrge. Vidgar man begreppet till Mittnrden så ligger länet mitt i en mfattande ch gegrafiskt sammanhängande regin sm bör innebära stra utvecklingsmöjligheter för länets näringsliv. Inm 25 mils radie från
Mt. 1980/81:1884 12 Östersund br i dag mkring 800 000 persner. Särskilt intressant för länet är den eknmiska expansin sm antas kmma i Trändelagen sm en följd av de förväntade ljeaktiviteterna i mrådet. Hemställan Med hänvisning till vad sm anförts hemställs l. att riksdagen sm sin mening ger regeringen till känna vad i mtinen anförts m behvet av ökade insatser från statens sida för att utveckla de industrier ch övrig sysselsättning sm baseras på inlandets naturliga förutsättningar, 2. att riksdagen beslutar uttala sig för att ett statligt industricentrum skall etableras i Sveg, Härjedalens kmmun, 3. att riksdagen begär att regeringen med reginalplitiska medel finansierar uppförandet av en piltanläggning för träbearbetning med det i mtinen anförda innehållet, 4. att riksdagen uttalar sig för att B räcke kmmun flyttas upp från stödmråde 5 till stödmråde 6, 5. att riksdagen begär att regeringen tar fram lämpliga bjekt för lkalisering av statlig ffentlig verksamhet till Jämtlands län. Stckhlm den 27 januari 1981 MARIANNE STÅLBERG (s) SVEN LINDBERG (s) NILS-OLOF GUSTAFSSON (s) Se även mtin 1980/81:1885. GOT AB 66494 Su><:khlm 1981