Motion till riksdagen. 1986/87:Ub561 Rune Ångström m. fl. (fp) En superdator vid U me å universitet

Transkript

1 Mtin till riksdagen 1986/87: Rune Ångström m. fl. (fp) En superdatr vid U me å universitet Vad är en superdatr? En superdatr är det snabbaste ch mest kraftfulla datrsystem sm finns tillgängligt vid en viss tidpunkt. Karaktäristiskt för en superdatr är att den är uppbyggd med den mdernaste teknlgin både vad gäller hårdvara ch arkitektur. den har mycket stra internminnen. den är ansluten till en värddatr sm "föder" den med data ch sm hanterar in- ch utmatning. Värddatrn är fta en kraftfull minidatr typ VAX eller en strdatr av typ CYBER. den har n era parallella prcessrer. vilket innebär att den kan göra n era!.aker amtidigt. den har. förutm den bästa knventinella beräkningstekniken. en peciell beräkningsteknik sm kallas vektrprcessing. Ju mer den tekniken kan utnyttjas. dest krtare prgramtid krävs det. En superdatr av dagens generatin mtsvarar i kapacitet ungefär V AX sm är en mycket kraftfull minidatr, vanlig i frskningssammanhang. En annan jämförelse är att det antal beräkningar en superdatr maximalt kan göra på en sekund skulle ta en nrmal persndatr (IBM PC, Ericsn PC) 18 dygn att utföra (m prblemet var möjligt att hantera på en persndatr). Utvecklingen går mycket frt ch man beräknar att nästa generatins superdatrer kmmer att ha en kapacitet mtsvarande ungefär V AX II-780. De dminerande superdatrerna är för närvarande CRA Y (J ch X-M P) ch CYBER 205, men det finns andra märken sm Denekr ch tre japanska superdatrer. Varför behöver man en superdatr? Det finns prblem sm är så kmplexa ch berr på så många faktrer så att en knventinell datr antingen inte kan hantera hela prblemet på en gång eller att prblemet ej kan slutföras inm rimlig tid. Det mest vardagsnära exemplet är väl väderleksförutsägelser sm berr på en mängd faktrer ch sm måste kunnat slutföras i tid. Här används i dag superdatrer. Ett annat lo

2 exempel är miljön sm berr av luft- ch vattenrörelser, klimat, utsläpp både Mt. 1986/87 inm ch utm landet, naturliga kemiska förlpp, samspel mellan djur ch växter, människans påverkan m. m. Vissa kmplicerade prblem kan behandlas på knventinella datrer genm att man gör förenklade mdeller av verkligheten, genm listig prgrammering eller genm uppdelning av prblemet i delprblem. Många av dessa prblem kräver ej superdatr men skulle kunna lösas snabbare ch säkrare med superdatr. Detta är viktigt t. ex. vid hållfasthetsberäkningar vid tillverkning av flygplan, bilar, brar m. m. där det gäller att till minimala materiel- ch knstruktinskstnader få maximal säkerhet. Vid framtida knstruktinsarbete kan ckså mycket tid vinnas genm att utnyttja tredimensinell bildbehandling, vilket kräver superdatrer, ch simulering av lika händelseförlpp. Simuleringar av lika förlpp blir viktigare ch viktigare inm lika mråden, ch här kmmer superdatrns snabbhet ch enrma minneskapacitet helt till sin rätt. Man räknar med att inm krt med superdatrns hjälp kunna mdellera mlekyler innehållande tals atmer för att med simuleringar kunna studera hur lika mlekyler samverkar med varandra, t. ex. kan man med denna teknik studera hur lika läkemedel påverkar arvsmassan (DNA). Detta kan ge säkrare ch bättre läkemedel på krtare tid. På en mdern avancerad strdatr kan man i dag simulera vissa minnesfunktiner i hjärnan, mtsvarande l 000 x l 000 hjärnceller. En sådan simulering tar 3-5 dygn. Nästa steg, en simulering mtsvarande x 10 ()()()hjärnceller, klarar ej denna avancerade strdatr. Önskemålet, för att få bra jämförelser med hjärnan, är att kunna göra simuleringen över l x l hjärnceller. Här kan nämnas att bilgerna vid ett universitet i Texas efter att ha börjat använda en superdatr kunde bestämma ett enkelt grönsaksvirus struktur på en timme i stället för på sex veckr med en knventinell datr. Superdatrer kan med framgång användas vid prspektering av lja ch malmer tillsammans med mderna seismiska metder. Dessutm kan superdatrn användas för att analysera de enrma datamängder sm prducerats under tidigare undersökningar, i frm av lika mätserier, för att finna fyndigheter sm tidigare ej var brytvärda, ch för att bättre kartlägga befintliga tillgångar på lja ch malm. Exempel på lika användningsmråden för en superdatr Väderförutsägelser Miljöfrskning Hållfasthetsberäkningar Knstruktin Oljeprspektering Simuleringar Tredimensinell bildbehandling Biteknik Bilgiska system Astrnmi Il

3 Teretisk fysik Aerdynamik Minnesfrskning m. m. Mt. 1986/87 Kmmunikatin En superdatr måste anslutas till ett väl fungerande kmmunikatinsnät med tillräcklig överföringshastighet, då användare över hela Sverige måste kunna nå superdatrn. Undersökningar ch diskussiner med televerket i Umeå har visat att Umeå i dag är helt jämförbart med övriga Sverige vad gäller datakmmunikatin både i kmmunikatinskstnader ch överföringskapacitet. Beredskap finns dessutm för förbättring av kmmunikatinsnätet. Utveckling i världen Efterfrågan ch behv av superdatrer har ökat de senaste åren speciellt i USA ch Japan. I USA satsas det nu enrma summr på uppbyggnad av fyra superdatrcentra i landet. Till dessa centra är ett strt antal universitet anslutna, ch en förbättring ch utbyggnad av befintliga kmmunikatinsnät planeras. Industrin har visat strt intresse för denna satsning. Kstnader m. m. En superdatr kstar inklusive installatiner milj. kr. I Eurpa finns följande superdatrer: Strbritannien 18 st. Frankrike 9 st. Västtyskland Hlland Italien Sverige Nrge 8 st. 2 st. 2 st. l st. (vid SAAB i Linköping) l st. (levereras under våren 1987) Behv av superdatr i Sverige Enligt en utredning sm naturvetenskapliga frskningsrådet gjrt är behvet av ytterligare en superdatr (en finns i Linköping) utmrdentligt strt. Inm många frskningsmråden är tillgången till en superdatr ett villkr för att vara kvar eller erövra en plats på den internatinella frskningsfrnten. Trts tillgången till superdatrn i Linköping behöver svensk industri ytterligare en superdatr. Frskarsverige hade väntat att medel till anskaffning av en superdatr skall finnas med i den frskningsplitiska prpsitin sm läggs fram i februari. Uppgifter att så inte skulle vara fallet har förekmmit i massmedia, ch detta kan ckså anses bekräftat av uttalanden i ärendet av representanter från statsrådsberedningen. Anledningen till att någn satsning inte görs i den kmmande frskningsprpsitinen uppges vara att man inm statsrådsberedningen anser att det mest akuta behvet på datamrådet skulle gälla s. k. 12

4 minisuperdatrer - mindre anläggningar med större datakraft än hs dem sm nu finns på universiteten. Om detta är skälet till att inte ta med superdatrn i frskningsprpsitinen berr det på ett missförstånd m vad en superdatr ch en minisuperdatr egentligen är för någt. Minisuperdatrn har förekmmit i anskaffningsdebatten sedan ett halvår ch lanserades beträffande användningen så att man kpplade samman flera sm tillsammans skulle kunna ersätta en central superdatr på samma sätt sm hpkpplade persndatrer kan ersätta en större central datr på företag ch institutiner. Till argumenten för anskaftandet av minisuperdatrer hörde ckså att flera minisuperdatrer skulle bli avsevärt billigare än en enda superdatr. Ett antal minisuperdatrer kan dck inte ersätta kapaciteten hs en superdatr. l en PM har STU påpekat att förutsättningen för att minisuperdatrer skall ha full kapacitet är att de kan repliera på en superdatr. En superdatr bör alltså vara det första anskaffningsbjektet, men skall superdatrn bli helt utnyttjad behövs minisuperdatrer sm kan förbereda ch efterbehandla uppgifter sm skall bearbetas eller hämtas från superdatrn. l samma PM har ckså STU klarlagt den erhörda skillnaden i datakraft mellan en superdatr ch en minisuperdatr. Mt. 1986/87 Skäl för att placera superdatrn vid Umeå universitet Av gegrafiska skäl är placeringen av en superdatr neutral, dvs. den är berende av avstånd. Var än en superdatr lkaliseras kmmer användningen i huvudsak att ske från andra rter. Televerket bedömer datakmmunikatinsmöjligheterna lika gda från Umeå sm från någn annan lkaliseringsrt i Sverige. Umeå universitet skulle ha större nytta än någn annan universitetsrt i Sverige av att stå sm värd för en superdatr genm den prfil den skapar. Den skulle på ett avgörande sätt placera Umeå på frskarkartan. Övriga fördelar sm kan nämnas är: Den skulle stärka frskningen ch undervisningen vid Umeå universitet. Frskningsverksamheten skulle kunna hävda sig internatinellt inm t. ex. biteknik, röntgenkristallgrafi, teretisk fysik, fysikalisk kemi, psyklgi, lingvistik, infrmatinsbehandling m. fl. mråden. Den skulle attrahera kvalificerade frskare till Umeå universitet. Nrdsydfördelningen av frskarresurser skulle bli rättvisare. Den skulle på lång sikt innebära en ytterst betydelsefull reginalplitisk åtgärd ch bli till hjälp för företagsamheten inm mrådet genm avancerade beräkningar. Möjligheterna att lcka högteknlgiska företag nrrut skulle bli större ch den skulle lyfta datrmiljön ch datrstrukturen i Västerbtten ch hela Nrrland. Den skulle fungera sm en katalysatr för databehandlingen i hela Nrrland. Vid UMDAC-Umeå universitets datacentral - finns redan en driftrganisatin för de 5-10 persner sm behövs för driften av en superdatr. I kunskap ligger Umeå universitet långt framme då det gäller datateknik. 13

5 Erfrderliga lkaler finns. Grunden till den avancerade stödrganisatinen på persner finns redan vid infrmatinsbehandlingsinstitutinen vid Umeå universitet. Lämpliga värddatrer finns redan vid UMDAC. De höga krav på skydd ch säkerhet sm följer med denna typ av högkvalificerad databehandling bör utan större svårigheter kunna rdnas vid Umeå universitet. En eventuell placering av en superdatr vid Umeå universitet skulle betyda erhört mycket för att öppna Nrrland för högteknlgisk frskning, prduktin ch utveckling. Mt. 1986/87 Hemställan Med stöd av det anförda hemställs att riksdagen beslutar att hs regeringen begära att förutsättningarna för anskaffningen av en superdatr ch dess placering vid Umeå universitet utreds. Stckhlm den 26 januari 1987 Rune Ångström (fp) Sigge Gdin (fp) Ulla Orring (fp) Hans Lindblad (fp) Britta Bje//e (fp) 14