Metodhndbok för småbrnsordkonst
Det här är en metodhndbok för småbrnsordkonst. Hndboken hr utrbetts v Helsingfors kulturcentrl inom rmen för brnkulturnätverket Alddins lmp, som utgett ett trettiotl metodhndböcker, som finns på dressen www.tiklmppu.fi Innehållsförteckning Kort om metodhndböckern och Alddins lmp 4 Medverknde i ordkonsthndboken 6 Plts för skrtt 8 Nin Grn Bbypoesi i grupp hur gör mn? 12 Annik Sndelin Rimlek för små brn 18 Mlin Fgerström Diktplnk 24 Metodhndbok 2012 Utgivre Redktör Texter Helsingfors kulturcentrl Nin Grn Susnne Ahlroth, Mlin Fgerström, Nin Grn, Helen Kil, Michelle Mttfolk, Johnn Sllinen, Annik Sndelin Illustrtioner Filipp Hell (s. 8, 9, 19, 23, 46), CustomizingGirl in Vector Art Project (s. 24-25) Fotogrfier Chris Gurney (s. 5, 12, 15, 16, 20, 30, 33), Lyout Design Tryckeri Muri Thvonen (s. 11, 27, 29, 38-39, 41, 43) Johnn Spskos Johnn Spskos, Nin Grn Erweko Pinotuote Oy En lekstund med språket 26 Helen Kil Här doftr det bby! 30 Susnne Ahlroth Lekfullhet och lek med språket. 34 Johnn Sllinen Ordkonst en liten konstform med stor potentil 38 Michelle Mttfolk Mer informtion om ordkonst 40 Michelle Mttfolk Lyft blicken se helheten 42 Nin Grn Rim och rmsor för små brn 44 Länkr 45 Slutvers 46 ISBN 978-952-272-306-2
Kort om Metodhndböckern och Alddins lmp Metodhndböcker inom rmen för projektet Alddins lmp I din hnd håller du en unik hndbok, som öppnr en värld v kultur, metoder för verkstäder eller möten med konsten för brn eller ung. Metodhndboken hr uppkommit inom nätverket Alddins lmp, som en del v det ntionell utvecklingsrbetet för kulturcenter för brn och ung. Nätverket Alddins lmp hr verkt sedn år 2003 och understöds v undervisnings- och Kulturministeriet. Nätverket v brnkulturcenter omfttr för tillfället elv medlemmr runt om i Finlnd. Vrje medlem hr egn utvecklingsuppgifter, som hänför sig till olik konstformer och även större helheter, som t.ex. tvärkonstnärlig metoder eller mångkultur (www.tiklmppu.fi). En metodhndbok inom rmen för projektet Alddins Lmp ger uttryck för viss värderingr, som är gemensmm för ll ktörer i nätverket. Vi nser tt vrje brn och ungdom hr rätt till konst- och kulturtjänster, tt brnen och de ung är ktiv ktörer, tt konst och kultur är en del v brnens och fmiljerns välmående. Vi vill riv gränshindren inom konsten, vi vill skp dilog melln kulturern och vi hr en strk tro på professionlitet inom brnkulturen. Vårt mål är också tt dess värderingr sprids till hel Finlnd genom vår metodhndböcker även till sådn orter där det inte finns egentlig brnkulturcenter. Vi hopps tt Alddins lmp får lys för och inspirer dig och din grupp och möjliggör lyckde möten med konst och kultur! Med vänlig hälsning Aktörern i nätverket Alddins lmp 4
Medverknde i ordkonsthndboken Susnne Ahlroth FM och överinspektör för bildningsväsendet vid Regionförvltningsverket, med de llmänn biblioteken i svensk- och tvåspråkig kommuner som specilområde. Tidigre vdelningschef vid Richrdsgtns bibliotek och nsvrig för den svensk brnbiblioteksverksmheten i Helsingfors. Hr rbett mycket med smrbete melln bibliotek, skolor och dghem smt med lässtimulns och bokprt. Vrit med och utvecklt, koordinert och orgnisert ordkonsten för småbrn på svensk och finsk vid Helsingfors stdsbibliotek. Mlin Fgerström hr rbett som frilnsledre i olik ordkonstsmmnhng sedn 2006, bl.. som ordkonstledre i Sydkustens ordkonstskol och som lärre för 5x2-kursern på Annegårdens brnkulturcentrum. Hr vrit ledre för bbypoesigrupper och Rimjmstunder. Nin Grn FM och specilplnerre vid Helsingfors kulturcentrl. Arbetr som skkunnig på den kulturpolitisk vdelningen med blnd nnt sektoröverskridnde smrbete, kulturpedgogik och frmtidsfrågor. Hr utvecklt olik koncept för ordkonst, skpnde fortbildning och språkstärknde kultur. Verkr även som föreläsre och inspirtör. Helen Kil brnskötre på dghemmet Viktori-Brnstugn i södr Helsingfors. Tycker speciellt br om tt i brngruppen lek med språket: berätt, sgoter, fntiser och speciellt tt själv hitt på världens konstigste rim och rimverser. Hr nyligen även blivit inspirerd v tt led Rimjmstunder. Michelle Mttfolk kulturproducent vid Sydkustens ordkonstskol, ordkonstlärre i Annegårdens konstundervisning, Arts mnger från Yrkeshögskoln Novi. Arbetr med tt utveckl ordkonst på svensk, koordinering v Sydkustens ordkonstskols grupper för brn och ung i 16 kommuner smt fortbildning och ledrstöd. Hr koordinert innovtiv ordkonstprojekt, som berättrutställningen Nttpärons besök från Sverige, Berättrfestivlen Tusen och ett ord, boken Ordkonst - ll hr fntsi, fntsiläger i fyr regioner årligen smt fntsiutställningen Ordboet. Johnn Sllinen nsvrig för språkutvecklnde verksmhet på Folkhälsn. Hndleder blnd nnt pedgoger på dghem tt se och t tillvr de språklig möjlighetern i vrdgen och verksmheten på dghemmet. Smrbetr också med föräldrr och med vuxn som på olik sätt jobbr med och för brn. Lång erfrenhet som föreståndre och brnträdgårdslärre inom språkbd. Annik Sndelin rbetr som brnbibliotekrie på Richrdsgtns bibliotek. Hr ett stort intresse för ordkonst och hr lett ordverkstäder för brn och bbypoesigrupper på biblioteket i fler år. Är också förfttre och hr skrivit böcker både för brn och vuxn. 6 7
Plts för skrtt SKARTTKRUMELURERNA LÄR SIG GÅ Himlys härlig Hild hoppr högt i det huttrnde vild. Från bergets topp lyfter föttern opp och flätorn slår mot himmelens vrår. Snömnnen håller Hild så kär, bjuder på iste och kll tmosfär. Det är underbrt tt smk på ord och lek med dikter och verser. Det hr stor och små gjort i ll tider tillsmmns och på denn trdition bygger också nyre progrm med småbrnsordkonst, som vi hr rbett frm i Helsingfors under de senste åren. Den här metodhndboken vill inspirer ll intresserde tt dyk ner i ordhvets glitter och djup. Ur Smskens dmskens (Lur Ruohonen, ill. Erik Kllsm, översättning v Stell Prlnd) RIMMAR PÅ SKRATT OCH FALLA 8 9
Om småbrnsordkonst I ll tider hr föräldrr lekt med rim och rmsor med sin småbrn och ord- och sånglekrn hr vrit en viktig del v den muntlig trditionen, både i vrdgen och vid fester. Det vi idg kllr bbypoesi är helt enkelt tt på ett systemtiskt men lekfullt sätt nvänd sig v dikter, rim och rytmer i kommuniktionen med bbyn. Bbypoesi möjliggör en stund v närhet och dilog, där mn nvänder ord och enkl rörelser. Det lill brnet lär sig småningom tt både känn igen och reger på ljud, rytmer och ord med hel kroppen. Bbypoesin kn senre övergå i mer interktiv och utåtriktd rimlek för brn som redn kn rör på sig fritt och som intresserr sig för sin omgivning. En uppsjö v god finsk brnpoesiböcker hr bidrgit till intresset för bbypoesi och rimlek i Finlnd under senre år. Tidigre fnns poesiklssiker v till exempel Kirsi Kunns, Mrjtt Kurenniemi och Krin Helkis. Men under de senste åren hr nyskpnde ktivernde diktböcker v blnd nnt Hnnele Huovi, Jukk Itkonen, Tittmri Mrttinen, Eppu Nuotio, Lur Ruohonen och Johnn Venho utgetts, för tt nämn någr förfttre. Av de tidigre finlndssvensk brnpoetern kn till exempel Mrit Lindquist och Bo Crpeln nämns, liksom Tove Jnssons poetisk bilderböcker. Stell Prlnd och Annik Sndelin hör till de nyre brnpoetern, om mn nu överhuvudtget kn ktegoriser ders texter. Även sånggruppen APA och senre duon Sås och Kopp hr gjort en bnbrytnde insts för lekfull ordglädje för både brn och vuxn på svensk i Finlnd. Den stor finlndssvensk brnpoesivågen hr ännu inte synts till, men den hr efterlysts och jg hopps och tror tt den kommer tt skölj över oss under de närmste åren. I Sverige är bbypoesi, bbyrim eller pyttepoesi också populärt på bibliotek och kulturhus och där frmstår fortfrnde ordkonstnären Lennrt Hellsing som den självklr nestorn. Andr klssisk exempel på brnpoeter är Britt G. Hllqvist, Hugo Hmilton, Brbro Lindgren, Ann Mri Roos, Ingrid Sjöstrnd, Ulf Strk, Siw Widerberg och Jujj Wieslnder, men det finns nturligtvis också nyre brnpoeter. Vrför en metodhndbok? Vi ville ge ut en metodhndbok, eftersom vi hr märkt tt det finns ett stort intresse för ordkonst för brn i olik åldrr. Det är ont om mteril och littertur, särskilt på svensk i Finlnd, så vi hopps tt den här skriften i ett längre perspektiv kn bidr till ordglädje och lekfull smvro melln små och stor på olik håll i lndet. Frmför llt vill vi bidr med uppmuntrn och inspirtion. För tt kunn bevr och utveckl vårt eget språk behöver vi få smk och tugg på det, lek med det och njut v det ovsett om vi är brn eller vuxn. Utvecklingsrbetet med ordkonst för små brn hr skett både på svensk och på finsk inom rmen för brnkulturnätverket Alddins lmp, där Helsingfors kulturcentrl genom Annegården är en v elv medlemmr. Inom nätverket hr mn utrbett tiotls metodhndböker för konstfostrn och kulturpedgogik och de finns tt ldd ner i pdf-formt på dressen www.tiklmppu.fi. Den svensk småbrnsordkonsten hr utvecklts i smrbete med Richrdsgtns bibliotek och Sydkustens lndskpsförbund. Mång v vår ordkonstledre rbetr på frilnsbs. I en del pedgogisk fortbildningsprojekt hr även den svensk dgvården i Helsingfors och Folkhälsns språkstödsverksmhet medverkt. Ett vrmt tck till ll generös skribenter, illustrtörer, formgivre och fotogrfer, som hr medverkt till denn skrift. Jg vill också tck ll inspirernde ordkonstledre och god smrbetsprter för kretivt och roligt smrbete under mång år. Nin Grn specilplnerre, kulturpedgog 10 11 11
Bbypoesi i grupp hur gör mn? Först gången jg stiftde bekntskp med bbypoesi vr här jg våren 2007 tillsmmns med min då 7-månder gml pojke Simon, deltog i den först svenskspråkig bbypoesigruppen, som hölls på Richrdsgtns bibliotek. Jg hr lltid vrit en lyrikvän, så redn nmnet bbypoesi kändes locknde för mig. Simon verkde genst trivs. Hn njöt v rytmen och rörelsern och brst oft ut i spontn skrtt. Själv njöt jg v tt under Bbypoesin ostört få ägn mig helt och hållet åt honom. Hemm fnns hns fyrårig storsyster och fst hon delvis vr på dgis, fnns det ett oövervinnligt hushållskos som gjorde tt jg ldrig hnn koncentrer mig helt på tt umgås med Simon. Visst vr det också roligt tt träff ndr mmmor och bebisr, men kontkten melln mig och Simon kändes llr viktigst. Richrdsgtns bibliotek är också min rbetsplts och när jg återvände dit efter min vårdledighet kändes det inspirernde tt själv strt en bbypoesigrupp. Begreppet bbypoesi vr då ännu okänt för nästn ll och trots tt jg försökte mrkndsför gruppen med ffischer, tidningspuffr och på nätet, fick jg inte ihop mer än tre mmmor med bebisr. Men redn ett hlvt år senre hde ntlet deltgre mer än fördubblts och nu då jg hr hft bbypoesigrupper under ett pr år, hr de blivit så populär tt ll inte ryms med. Att led bbypoesigrupper hr gett mig mycket. Bebisrn visr med hel kroppen när de är gld och den glädjen smittr v sig. Det finns inte någr regler för hur mn sk gör när mn leder en bbypoesigrupp. All gör på sitt eget vis och försöker hitt ett sätt som känns br. Här kommer någr tips och råd för dig som vill strt en egen bbypoesigrupp. Utrymmet För tt kunn strt en grupp måste mn förstås h ett lämpligt utrymme. Själv hr jg turen tt få håll bbypoesin i ett stort sgotält. På golvet finns mjuk mdrsser och runtomkring oss tyggrdiner. Det blir en liten intim och vskärmd plts, som får en tt glömm världen utnför. Men ll kn inte h ett sgotält och det är inte heller någon förutsättning. Det räcker br med en lugn plts med någonting mjukt och rent för bebisrn tt ligg på. Det är viktigt tt det inte finns någr säkerhetsrisker, ing kontkter där bebisrn kn stopp fingrr, ing möbler som kn vält på dem eller liknnde. Mn sk kunn komm till pltsen med brnvgn. Gärn sk mn också kunn byt blöjor där och det är en fördel om det finns en mikrovågsugn så tt mn kn värm mt. Gruppen Bbypoesi pssr bäst för de riktigt små som ännu hålls gnsk br på stället, När de börjr få frt på krypndet eller börjr gå, finns det oft så mycket tt upptäck tt det blir en kmp tt håll kvr dem. Jg brukr h ett år som gräns, men egentligen pssr bbypoesi bäst för bebisr under ått månder. All är förstås olik och en del 12 13
brn trivs med tt sitt i fmnen och läs rmsor också efter tt de hr lärt sig tt gå. Det kn vr svårt tt h stor ålderskillnder inom gruppen, för diktern måste npsss till hur pss rörlig brnen är. Hur stor gruppen kn vr bestäms förstås till en del v utrymmet, men jg tror tt det lönr sig tt begräns ntlet bebisr till kring tio också i större utrymmen. Ju fler som deltr desto större är risken tt någon blir ledsen och skrik sprider sig oft. Å ndr sidn är nästn ldrig hel gruppen på plts. Jg hr brukt t med c tolv bebisr i min grupper och det hr ldrig kommit mer än högst tio på en gång. Tidpunkten Det är omöjligt tt hitt en perfekt tidpunkt för bbypoesi för det är lltid någon bebis som sk sov just då. De senste åren hr jg börjt klockn hlv elv och jg tycker tt det hr fungert gnsk br. Min grupp hr träffts vrnnn fredg. Jg tror tt det är br tt inte h lltför lång puser melln träffrn, så tt bebisrn vänjer sig vid bbypoesin och börjr känn igen återkommnde rmsor. Själv diktläsndet tr inte mer än c en hlv timme, men efteråt får mn stnn kvr för tt prt, ät och byt blöjor. Först gången När gruppen träffs först gången är det ju viktigt tt ll får presenter sig själv och sin brn. Jg brukr berätt lite om hur bbypoesin går till och kort t upp prktisk sker om blöjbyten, mtuppvärmning och liknnde. Jg brukr också poängter tt llt görs på brnens villkor. Om någon hellre vill undersök sin mmms näs eller kryp runt, än tt ligg på rygg medn vi läser en viss rms, är det förstås okej. De rörelser som jg säger tt vi sk gör är br förslg och det är fritt frm tt gör ndr. Mn får också ät mitt under bbypoesistunden och det gör ingenting om någon skriker. Det här kn låt självklrt, men mång föräldrr kn känn sig osäkr först gången, och bli nervös om bebisen inte hr lust tt gör som jg föreslår. Att välj texter Hur hittr mn lämplig rmsor för en bbypoesistund? Rmsor med en tydlig rytm är tcksmm liksom rmsor som det är lätt tt hitt på rörelser till. Till en börjn kn det känns svårt tt hitt texter, men efter ett tg märker mn tt det finns en hel del. Lennrt Hellsings verser hör till min fvoriter, eftersom de hr så tydlig och medrycknde rytmer. Det finns böcker med fingerrmsor och versböcker med färdigt uttänkt rörelser och i ntologier hittr mn mång rolig dikter v enskild förfttre. Jg nvänder också gärn trditionell rmsor som föräldrrn knske känner igen från sin egen brndom. Men det finns få svenskspråkig förfttre som ktivt skriver dikter för de minst. På finskt håll hr brnpoesin blomstrt upp de senste åren och jg hopps tt det kommer en liknnde boom på svensk. Till dess får mn plock lite härifrån och därifrån, knske översätt någr dikter eller skriv själv om mn tycker om tt gör det. Jg hr också nvänt dikter som i först hnd hr skrivits för vuxn. Bl.. Fröding och Diktonius hr rytmiskt rolig dikter, fst en del v dem hr ett innehåll som inte pssr för bebisr. Upphovsrätt Det är viktigt tt skriv ut förfttrns nmn, ifll det inte är fråg om trditionell verser. Om mn nvänder bilder är det säkrst tt t dem från clip rt eller tt rit dem själv. Mn kn också kontkt någon illustrtör och fråg om det är okej tt nvänd hennes/ hns bilder (i så fll sk förstås också illustrtörens nmn skrivs ut). Att hitt på rörelser När jg strtde min först bbypoesigrupp kändes det svårt tt bestämm hurdn rörelser jg skulle föreslå till rmsorn. Iblnd kändes det nästn som om jg skulle förlöjlig diktern om jg t.ex. börjde vift med fingrrn för tt imiter en strålnde sol. Nu när jg hr hållit på med bbypoesi fler år, hr rörelsern börjt komm mer nturligt. Ett fel som mn lätt gör är tt försök gör rörelser till llt och då blir det lätt virrigt. Det är bäst tt håll sig till någr tydlig rörelser per dikt som mn nog hr fundert ut på förhnd. 15 14
Hur mång dikter och i vilken ordning? Jg brukr h ungefär tio till tolv dikter per bbypoesistund. Vi börjr med lugnre dikter för tt sedn övergå till dikter med llt större rörelser. När vi läst lite över hälften v diktern stiger vi upp och gör någr dikter stående, skuttnde eller dnsnde. Sedn sätter vi oss igen och läser en eller två lugnre dikter. Jg nvänder smm dikter åtminstone två bbypoesistunder i rd. Sedn byter jg så småningom till ny dikter. Vi börjr ändå lltid på smm sätt: med en inledningssång eller dikt, där ll önsks välkomn och jg klingr med klockn för vr och en och sedn läser vi dikten Sgns skog v Lennrt Hellsing. Hur mn läser diktern All vuxn läser med och vi läser lltid diktern två gånger. Då hr ll en chns tt småningom lär sig diktern utntill och bebisrn börjr också känn igen dem. Jg hr gjort lminerde diktkort med rundde knter som jg delr ut till deltgrn. De hr en dikt på vr sid och någon pssnde bild. Tidigre hde jg br diktern på vnlig ppper, men de skrynkldes snbbt v ivrig små händer och jg fick lltid vr orolig tt bebisrn skulle skär sig då de stoppde pppren i munnen. Då vi läser verser med mycket rörelse brukr jg iblnd läs ensm, så tt föräldrrn inte behöver fuml med diktkort, utn kn koncentrer sig på tt håll i sin bebisr. Tempot är lugnt och vi småprtr oft melln versern. Rekvisit Mn kn håll en bbypoesistund helt utn rekvisit, men själv hr jg någr sker som jg nästn lltid nvänder mig v. Det viktigste är en dock, som föreställer min bebis. Jg hr ldrig hft någon riktigt br bebisdock, eftersom jg inte är tillräckligt prktisk för tt själv sy en och jg inte hr råkt stöt på någon lämplig tt köp heller. Helst borde den vr stor och mjuk med rmr och ben som mn lätt kn rör på. I den inlednde sången hr jg en liten klock som jg ringer med för vrje bebis. I dikten Sgns skog nvänder vi sidendukr som vi långsmt drr över bebisrn. Till sist sätter vi huvudet under dukrn och möter bebisrn där. Sidendukrn kn nvänds till mång dikter och bebisrn njuter v tt känn det mjuk tyget mot nsiktet. Lite större bebisr tycker tt det är roligt då de nvänds i tittutlekr. I den sist versen blåser jg oft såpbubblor. Mn kn också till exempel nvänd lergökr och olik instrument för tt skp stämning och omväxling och för tt förstärk eller lek med rytmer. Sist gången Den sist gången som gruppen träffs, brukr vi bjud på kffe och bull. Oft hr vi då bokprt om böcker för de minst och rundvndring på biblioteket. Det är förstås tråkigt tt lämn gruppen just som mn hr lärt känn ll riktigt br och lärt sig ll nmn. Men bebisr växer snbbt och de flest deltr br en termin. Nu då vi också hr börjt håll Rimjm för brn över ett år, hr jg ändå fått träff en del v brnen i de smmnhngen. Det känns br tt h någonting tt erbjud dem som gärn vill fortsätt lek med rim och rmsor, men hr blivit för stor för bbypoesi. Annik Sndelin bibliotekrie, förfttre 16 17
Rimlek för småbrn En stund med rimlek är öppen för ll brn i åldern 1 3 tillsmmns med föräldrr och eventuell äldre syskon. Vi hr i Helsingfors utvecklt ett speciellt koncept, som vi kllr Rimjm och det är en interktiv lekstund eller liten föreställning, som hr ett mnus och en bestämd rmstruktur, som bildr en progrmhelhet. Tillställningen sker oftst på tidig kvällstid eller på veckoslut för tt det skll vr möjligt för hel fmiljen tt delt. Vår Rimjm är grtis och öppn för ll intresserde. En rimlekstund kn lock en stor publik och leds v en eller två ledre och iblnd en musiker. Dett möjliggör en helt nnn struktur och uppbyggnd v progrmmet än bbypoesi, som oftst hr br en ledre och en fst grupp, som smls regelbundet. Rimlekstunder pssr br som öppn progrmpunkter på kulturhus, bibliotek och rådgivningr. Innehåll och uppbyggnd En rimlekstund byggs upp v diloger och en växelverkn ledrn och publiken emelln som en röd tråd genom hel progrmmet. Ledrn kn t olik roller och klä ut sig till exempel till djur eller gestlt olik känslor eller stämningr. Vår rimlekstunder leds v olik ledre och progrmmen är exklusivt plnerde för den utstt tiden och pltsen. De presenters och mrkndsförs med locknde temtisk nmn som t.ex. Skutt i tutti-frutti eller Blnd tomtr och troll. Plts och tid Pltsen är ett lugnt, vskilt utrymme med tillräcklig tom golvyt. Eventuellt kn mn h mttor eller filtr på golvet. Pltt dynor kn funger, men risken finns också tt de distrherr brnen eller är i vägen när mn rör sig över golvet. Någr stolr för eventuell moroch frföräldrr, som hr svårt tt sitt på golvet, kn finns längs väggrn. Ett Rimjm räcker c 30 40 min, eftersom vi hr märkt tt det är en lgom tid för små brn. Då hinner mn smk på och lek sig igenom 8 12 verser och rmsor. Det kn lön sig tt smk ordentligt på färre dikter, som mn tuggr på och leker med tills de fstnr i minnet. 18 19
Koncept och copyright Rimjm är ett progrmkoncept, som vi hr utvecklt i Helsingfors enligt viss principer och med en särskild idé. Nmnet Rimjm får därför inte i sig kopiers och nvänds fritt. Däremot hopps vi tt mång blir intresserde v tt utveckl liknnde koncept och rimlek för småbrn under ndr nmn. All idéer och texter i denn metodguide kn nturligtvis nvänds och utveckls på olik sätt. Ny progrmkoncept med rimlekr kn mn kll helt enkelt Rimlek, Rim- och rmslek eller något nnt liknnde. Det är viktigt tt uppge nmnet på textförfttrn till diktern och rimmen i progrmblden mn gör för vrje progrm. Språket och rytmen När mn väljer texter för rimstundern kn det vr br tt tänk på längden v textern. Det är viktigt tt funder på hur mn kn förkroppslig texten och vilk rörelser mn får ut ur den. I själv frmförndet är rytmen, uttlet, stämningen och känsln bkom uttrycket v stor betydelse. Också pusern är viktig. En text kn få en lldeles ny innebörd beroende på hur mn läser den och dett kn också tests under ett rimjm. Smm text kn läss långsmt, visknde, mrschernde eller sjungnde. Vid vl v text är det br tt funder på hur den fungerr för just din grupp. Det är viktigt tt vr lyhörd och tt känn sig frm genom hel upplägget. Vd orkr brnen med? Vd tänder dem och vd får dem tt tpp koncentrtionen? Är texten medrycknde och kn mn jmm frm den och och tugg på den fler gånger? Eller är texten så mäktig eller lång tt det räcker med en uppläsning? Vilk ljud och läten fscinerr brnen? Hur kn mn vrier tempot, så tt mn går från kos till lugn eller tvärtom? Dnsnde dockor kn bli till sovnde trollungr och smygnde indiner kn förvndls till rytnde lejon med lämplig övergångr. Vl v texter och nnt förhndsrbete Hurdn texter lämpr sig för Rimlek? I princip så kn mn nvänd ll texter som tilltlr en. Det är viktigt tt mn tycker om och hr ett förhållnde till texten mn skll förmedl vidre. Därför hr vi en grundlig plnering och minst två repetitioner bkom oss innn vi uppträder. All prter som är inblndde hr fått välj och föreslå egn fvorittexter eller ny intressnt bekntskper. Textordningen bks ihop och övergångrn görs nturlig och smidig utn lltför mycket onödigt mellnsnck. Texter hittr du i bibliotekets rim- och rmshyll. Använd också texter och sånger från din egen brndom, de utgör ett värdefullt kulturrv, värt tt ge vidre. Rimlek är roligt även för ledrn och mång v oss hr blivit inspirerde tt skriv egn rim och rmsor. Som ledre är du ständigt på jkt efter ny nvändbr dikter. De texter som ftts kn du komponer och förftt själv! Hur rimleker mn? Vrje brn och fmilj som kommer på Rimjm får ett progrmbld med dgens dikter, rim och rmsor. Progrmbldet får mn t med sig hem efteråt. Ledrn ber föräldrrn komm med i läsndet v rmsn och instruerr rörelsern till texten. Beroende på utrymmet och storleken på publiken kn mn välj tt stå/sitt i ring eller frmför publiken som på en scen. Mn kn välj tt rör sig i utrymmet. Och beroende på textens rt om mn skll sitt eller stå, dns eller gå medn mn läser den. Mn kn tilldel publiken roller som tt ll blir träd i en skog, en virvelvind eller ett djur. Mitt i llt blir ll små tomtr, som tssr omkring. Det finns lik mång sätt tt rimlek som det finns rimledre och deltgre under en lekstund. Som ledre kn du prov dig frm för tt hitt din egen stil tt förmedl rim och rmsor och tt inspirer små och stor deltgre. Det är br med en viss struktur inom de flexibl rmrn. Det är viktigt hur mn börjr och tt mn ser ll och får dem med. Det betyder någon form v välkommendikt och presenttion smt tt temt 20 21
presenters, så tt mn skpr förväntningr. Progrmmets mittpunkt utgör oft toppen på den drmtisk kurvn och kn vr den livligste delen v progrmmet. Mot slutet blir tempot lugnre, helheten vrunds och smmnftts med någon typ v skön efterklng och ett tck till deltgrn. Temtisk progrm Progrmnmnen för rimlekstundern ger riktlinjer för ett tem och för hurdn texter mn kn välj tt nvänd. Lättst blir det tt bygg upp rmrn för progrmmet med hjälp v ett konkret tem. Mn kn till exempel utgå från årstider, högtider, djur, särskild pltser, lekr eller sgor. T.ex. progrmmet Mrsmänniskor och vårvindr kn för oss in på dikter om våren och vårvisor. Ett progrm byggs upp kring en röd tråd som slingrde sig genom progrmmet. Melln vrje rim, rms eller dikt finns en övergång eller åsnebrygg som bygger upp den drmtisk bågen. Det kn vr t.ex. en flygnde mtt, som för oss från en dikt till en nnn eller en vndring i Sgoskogen, där mn möter olik diktgestlter på vägen. Rimlekstundern brukr oft innehåll någonting tetrliskt, som förklädnder, rekvisit eller symboler i form v olik föremål. En köksorkester blir hstigt till med hjälp v någr kstruller, lock, koppr, vispr och ft. Silkesdukr blir till virvelvindr, som dnsr runt i rummet. En v ledrn hittr plötsligt en pprik, som fllit från himlen. Och denn pprik leder oss in på följnde dikt Lpprick ppprick puddingpstej... Det rimmnde brnet Det som präglr Rimjmmen är interktionen. Nu är brnen redn så pss stor tt de hr fokus utåt. Brnet lär sig genom tt t efter den vuxn och vill sedn försök själv. Brnet är nyfiket och gör upptäcktsfärder utnför mmms eller ppps trygg fmn. Om någonting blir för spännnde är det dock br tt fmnen är när till hnds. Brnet kn rör på sig självt och gör delr v rörelselekrn självständigt. Brnen söker kontkt med vrndr och är oft väldigt intresserde och t.o.m. fscinerde v lekledren. Stämningen på ett Rimjm är oft förväntnsfull och krnevlsktig. Med hjälp v rörelser och rekvisit kn mn också förkroppslig och konkretiser rim och rmsor för brnen. Känsln under och efter en rimlekstund är oft upprymd och gld, mång deltgre går inspirerde hem och förhoppningsvis fortsätter de tt rimlek i vrdgens olik situtioner. Fntsi och stämning Allt är möjligt och llt kn komm frm ur fntsins mgisk byrålåd. I Rimjmmen vill vi också kittl frm fntsin hos ll deltgre. Det finns tomtr och troll och det finns en sktt som är gömd i snigelträsket. Vi kn ll bli små björnungr som sover, för tt i näst stund förvndls till por, som hoppr i sängen. När mn bygger upp progrmmet lönr det sig tt funder på hur mn skpr rymd, utrymme och tk över de dikter och rmsor mn vlt. Vrt vill vi för brnen? Vd skll vi upplev tillsmmns? Är det en stämning vi vill förmedl, en trevlig rytm, en rolig lek eller smskig munsbitr v ord vi vill server? Som vrition kn mn också välj tt smrbet med en musiker som tillför levnde musik till rimleken. Brn älskr musik, sång, ljud och rytmer. I tkt till olik rytmer eller ljud kn mn också rimjmm och smk på rim och rmsor. Att rimm och rms kn bli en härlig lek för hel fmiljen. Den glädjen vill vi sprid! Om rimlekstunden är i biblioteket är det trevligt om personlen kn ställ ut brnlittertur smtidigt. Det är roligt tt titt på och lån diktböcker efter rimlekstunden. Mlin Fgerström ordkonstledre Exempel på hjälpmedel och rekvisit Ett rimjm är lltid en interktiv engångsföreställning. Mn kn nvänd sig v effektfull rekvisit som stöder eller för frm texten eller frgment ur den. Rekvisit eller ett ljud kn också funger som en länk melln textern i progrmmet. en mtt utklädningskläder (en htt eller ett end plgg räcker br) en hnddock eller ett mjukisdjur en ljus- och ljudvärld enkl rytminstrument köksorkester = kstruller, vispr, koppr, träslevr... en ficklmp Någr exempel på rekvisit ett stort luftigt tygstycke föremål som stöder och konkretiserr texten 22 23
Hr du sett? Den hungrig kråkn -fingerrms på din näs Hr du sett tt rjt läs bö hr en snigel et får lit t ke yc om ett m i ditt hår. som betr klöver på din mge Hr du sett tt sin hge. hr en mger ko kn den stör När den råmr tt ör. di trött nkn i på din hk Hr du sett tt n kk äter råttn Bett tt knä di på och där nere son te. rs L en rv sörplr l ndikt e Välkomm! j ll små or och he st ll. j e m H t sim i dikthve också, Nu sk vi ed rytmer m ch o rd o d e. m Lek trimm ns versern tillsmm ns och rim s v nonse u h tt e r e Vi bygg duller. poesikrusi tjim, med små och tjo och rn b e d å b ller. Där ryms dje och bu d och glä både tystn llen lång, mlek kvä ri i. v sk Nu k och rop g! tt och vis r gån n sk e å sk p i v imlek nu R ll ti n llihop! Välkom och en r v s v ö h Ni be n Nin Gr på din rump Hr du sett tt en strump på stickr älgen r en buss kö en nd och på ki mmms puss. som blir blöt v Apdns in Annik Sndel Här kommer två por som äter bnn. De hoppr oc h dnsr runt hel stn. Den först h r stövlr, den ndr hr h Den först bä tt. r hängslen, de n ndr krv tt. De hoppr på häl och de ho ppr på tå. De skrttr oc h bugr sig dj upt båd två. Apn med hä ngslen ropr Jippii, bnn gör m ig underbrt lycklig och fr i! Apn med h tten ropr M insnn! Och nu skll vi snurr det värst vi kn! Httr och hä ngslen flyger omkring när porn sn urrr runt i en ring. Den först bl ir yr och den ndr blir tröt Då lägger de t. ner sig och so mnr så sött. Annik Snd elin Kosdgen Fem fet ms kr på vägen låg. En hungrig kr åk ner på de m såg. Den störst åt kråkn upp m ed ett krx. Också den n dr slukdes strx. Den tredje m sken vr ovn ligt lång, så kråkn fic k svälj gång efter gång. Den fjärde m sken svldes rätt fort v kråkn so m lärt sig tt gp stort. Kråhåå, tänk te kråkn, nu är jg mätt. Den femte m sken blir efte rrätt. Men den lill ms Kvr stod kråk ken kröp bort med ett flin. n med snop en min. foten. Oj! s den en ndr foten. en Nå voj! s d ssdes, de br pu n ä kn Men. es d den buff nt omkring och mgen m grenr ru so e d gr in just ingsl e d to och förs d Armrn p g h oc stod och munnen er,?! v g t upp och n n enti med mycke g d! os er m k ter Det vr en h skrtt ef de roligt oc men ll h ström er Mlin Fg Annik Snd elin Min lill tiger tiger, Min lill gull-dig terögon. lit ng är stj d me myser vudet på sned. hu d Tittr finurligt me s, Hr en kll, våt no. on ör n sle men silke ndigt söt Hn är minsnn r s rädd när hn röt. en e int och jg blev, För min tiger och jg g. d rje v er vi lek äll Och när det blir kv sligt snäll ry rrrrr då är hn så l ntten, he g mi för er och spinn rrrrrrr. rrrrrrrrrr-rrrrrrrr-r n Fgerström 24 Mli 25
En lekstund med språket Mitt dghem heter Brnstugn och där finns brn i åldern ett till fem år. I personlen är vi fyr vuxn, som försöker håll styr på hel gänget och då behövs det minsnn en mss ord, miner och gester. Det räcker inte enbrt med ett vrdgsspråk, det behövs även kött på benen. Det finns ett behov v ordkonst konst med ord. Det är det som gör språket roligt och livt. Vi brn är br ordsnickre Brn är br på tt smk på ljud och ord. Med ordet porl kn mn till exempel lek en lång stund. Drr mn ut på o:et till ett pooorl, är det en lååång bäck och gnsk lugnt och skönt. Rullr mn på r:et blir det en snbbre och ktivre hndling. Och så ser mn ju helt nnorlund ut, när mn grimserr pooorl och porrrl. Och br munjumpp är det också. Hur skulle det vr med en korthlsd girff i det porlnde vttnet? Nu behövs det en inre bild för tt klr v situtionen. Det finns en mss förklringr till hur i ll världen en girff kn vr korthlsd. Och en hurdn bäck är det den går eller glopperr i. Helt v sig självt hr det blivit en berättelse. Hur låter då en korthlsd girff? Och vd äter den? Knske surkor. Surkor? J, surkor och inte gurkor. Vår berättelse blev berikd med ett nonsensord. Och till på köpet fick vi ett fint rimpr. Brnen blir medvetn om tt de är ktiv och påhittig. De hr något tt komm med, något som ll ndr lystrr till. Med 4-åringr går det redn br tt bygg upp dikter och berättelser. Ett givet ord eller tem, som för tillfället intresserr brnen, brukr räck. Brnen sporrr vrndr och i grupp är det lättre tt vr produktiv, för mn får hel tiden ny idéer v de ndr. De vuxn dokumenterr ordgrnt med ryknde penn. Till slut läses hel berättelsen upp och vr och en får pplåder. Brnen tycker det är extr belönnde om de får en egen kopi v berättelsen. Det är fint tt h en egen nedskriven berättelse. 26
En del brn blir så inspirerde v sin berättelser, tt de överför sin påhittde berättelser till den fri leken. Iblnd blir det även en teterföreställning för de ndr på dghemmet. Brn tycker oft om tt uppträd och roligt är det också för åskådrn. Rim är en nnn sk, som brn älskr. Rim finns ju fktiskt överllt, i vrje dglig sitution, så det är br tt späd på. Vill mn vrier det hel, kn mn t.ex. ändr på trditionell brnvisor och få nytt innehåll och ny rim. I stället för Bää, bää vit lmm... diktr mn Muu, muu lill koss... Hur tycker ni tt vi skll fortsätt? Här är det klrt tt brnen måste koncentrer sig och tänk efter, för tt vr fiffig och skpnde ordkonstnärer. Vr tr mn tiden till ordkonst på dghemmet? Ordkonst behöver inte t någon extr tid, mn måste br lär sig tt hndsks med och utveckl språket på ett nnt sätt. Mn bör vr mer observnt på vd mn säger. T.ex. vid påklädningen kn mn vr lekfull och v misstg nvänd ordet sko i stället för vnte. Knske fingervnten kunde träs på foten och bli en tåvnte? Då blir det roligt för brnet tt kunn korriger och vr duktigt. All vuxn kn en mss fingerrmsor, men kommer vi ihåg tt nvänd dem ktivt vid påklädning? Det är trssligt tt klä på fingervntr: Vr bor tummetott, här är slickepott... Hurdn är mtbordssitutionern, kn mn gör dem trevligre? Tänk om det växte bnner på vår gård. Så prktiskt det skulle vr... Knske mten slinker ner lite bättre om mn smtlr, fntiserr och ordleker tillsmmns? Mn brukr tck för mten efter mtstunden på dghemmet, så vrför inte gör det med en ny rms vrje dg? Knske brnen själv kn dikt sin tck för mten -rmsor? Tck mten, go ko, diktde Molly, ett och ett hlvt år gmml. Med dglig kortkort men upprepde ordkonststunder blir brnen finfin ordsnickre. Vrför är ordkonst viktigt på vårt dghem? Ordkonst med brn är roligt och det njuter både brnen och de vuxn v. Det bygger upp en gemenskp melln vuxn och brn: vi kn skp tillsmmns. Ordkonst utvecklr inte br en förståelse för språket, utn hr mycket med koncentrtion och tänknde tt gör. Det är färdigheter mn behöver genom hel livet. Småbrnsordkonst på dghemmet är en positiv och solig sk. Så trots tt solen inte lltid skiner från en klrblå himmel, stämmer femårig Anns fvorituttryck: Det är soligt, när det är roligt. Helen Kil brndgvårdre 28
Här doftr det bby! Biblioteket som mötesplts för småbrnsfmiljer På Richrdsgtns bibliotek i Helsingfors hr vi hft bbypoesigrupper och rimlekr för små brn sedn 2007, då ordkonstlärre Outi-Mri Tkkinen tog kontkt och erbjöd sig tt strt en grupp på finsk. Tillsmmns med specilplnerre Nin Grn på Helsingfors kulturcentrl, beslöt vi tt smtidigt strt en grupp på svensk och vi vlde tt kll progrmmet Bbypoesi, medn det finsk progrmmet fick het Runokylpylä. Nin Grn och ordkonstlärre Mlin Fgerström ledde den först gruppen på svensk och efter det hr bibliotekrie Annik Sndelin lett den svensk verksmheten. Poesi för småttingr pssr som hnd i hndske i verksmheten på vårt bibliotek, med ordverkstd, läsecirklr och bokprt. Med bbypoesin kn vi utvidg ordkonsten och den lässtimulernde verksmheten genom tt åldersmässigt strt från noll. Förberedelser och rrngemng Bbypoesi, rimlekr och nnn ordkonst för små brn är progrm som lämpr sig väl i de llmänn bibliotekens verksmhet. En förutsättning är tt det finns ett utrymme som går tt skärm v, så tt mn får rimm, rms och lek i fred och å ndr sidn inte stör ndr. Allt nnt, och knske också det, går tt ordn. Bbypoesi och rimlekr kn mn förverklig på två sätt: med egen personl eller med utomstående ledre. Vi hr tillämpt båd sätten, med en egen ledre för den svensk gruppen och en utomstående för den finsk. Om det finns någon i personlen som är intresserd v tt led den här verksmheten är det lyckligt. Då gäller det tt se till tt den personen får tillräckligt med tid tt både förbered och led. Hon behöver knske hjälp med mrkndsföringen och rrngemngen och nturligtvis möjligheter till fortbildning. Om mn enggerr en utomstående ledre kn mn komm överens om tt denn nsvrr för innehållet och genomförndet, medn biblioteket tr nsvr för ll rrngemng så hr vi gjort. Allt det där ndr betyder informtionen, mrkndsföringen och kontkten melln ledren och deltgrn, tt t emot nmälningr, let frm texter ur böcker, kopier, förbered utrymmet och se till tt det städs före och efter, bär möbler och överhuvudtget vr en hjälpnde hnd och fmn när bbyn med fmilj nländer och går hem igen. Biblioteken hr oftst små eller ing lls budgeterde nslg för rvoden. Därför måste mn nsök om projektpengr eller smrbet med ndr, till exempel så tt biblioteket står för utrymme, mteril och rrngemng, medn ndr prter betlr rvodet. Vi hr genomfört progrmmen både med projektnslg och delt på rvodeskonstndern med ndr, såsom Kulturcentrlen, Annegårdens konstcentrum, Sydkustens lndskpsförbund och Nuoren Voimn Liitto. När mn hr genomfört progrmmen så här i någr år och på så sätt etblert verksmheten i biblioteket, kn mn knske få in nslgen i bibliotekets budget också. För den här verksmheten om någon är viktig PR för biblioteken! Informtion och mrkndsföring Innn mn strtr, bör mn noggrnt tänk igenom hur mn når de nyblivn föräldrrn, men också hur mn mrkndsför vd bbypoesi går ut på. Att nå föräldrrn vi rådgivningr, fmiljecféer, föreningr och försmlingr smt föräldrgrupper på webben och i socil medi, hr för oss vrit det bäst sättet. Efter de först åren hr vi vi tidigre deltgre nått ny, så tt vi hr mejlt dem som vrit med förr, som i sin tur tipst sin vänner och beknt med bbyer. Ryktet kn vr en god mrkndsförre. Om mn lycks få lokltidningen tt skriv en rtikel, eller om mn själv skriver en notis och lycks få in den, ger det synlighet. Annonser är däremot dyr och eftersom mång ung föräldrr inte prenumererr eller läser dgstidningr i pppersformt, kn de vr bortkstde pengr. Å ndr sidn knske mor- och frföräldrr gör det och de berättr för sin brn. Först och ndr gången blir troligen inte ännu en succé. Det knske inte kommer så mång mn väntt sig och själv känner mn sig ovn i rollen och med progrmmet. Men det är br tt komm ihåg tt det lltid tr tid tt kör in ett nytt koncept. När mn jobbt med det en tid, börjr kännedomen om verksmheten sprid sig, och llt flyter lättre. Se över utrymmet! Bbyer på bibliotek ställer helt egn krv på utrymme och tillgänglighet. Biblioteket och själv rummet sk förstås vr lättillgängligt med brnvgn. Hur kommer mn in och vr prkerr mn tiotls brnvgnr inomhus utn tt de står i vägen för övrig eller utgör en säkerhetsrisk? Vr lämnr mn kläder och skor? Utrymmet bör gå tt stäng, så tt bbyern inte blir skrämd v ndr ljud och belysningen bör gå tt juster, så tt den inte bländr. Det underlättr mycket om det finns en tolett och en mikrovågsugn i direkt nslutning till 30 31
utrymmet. Rummet, och frmför llt golvet, sk vr välstädt och fritt från frlig möbler, slddr och öppn eluttg. Och nturligtvis försöker mn gör det så inbjudnde som möjligt. Någon nnn än ledren sk helst finns till hnds för tt hjälp i börjn och slutet v poesistunden, som mn lugnt kn räkn med tt drr ut på tiden, för före hemfärden sk brnen mts, byts på och föräldrrn vill också umgås. Det är viktigt tt det hel genomförs med ro, i ett lugnt tempo och helst också enligt ett visst mönster, det inger både de små brnen och ders föräldrr trygghet. Vd kommer sen? Vi hr strtt ny grupper två gånger om året. Till gruppern hr vi tgit tio bbyer med föräldrr och någr på reservplts. Eftersom den här verksmheten är för brn under 1 år, växer de snbbt ur den, medn fmiljern gärn skulle fortsätt. Därför hr vi också rrngert rimlekr för brn upp till tre år någr gånger i terminen, vi kllr dem Rimjm. Det här progrmmet är upplgt för brn som redn lärt sig stå och gå och spring, hopp och klättr. De är öppn tillfällen på kvällstid och brukr lock hel fmiljer, oft också mor- och frföräldrr. I Rimjmmen ingår mer rörelser, fntsilekr, knske rekvisit och sång och musik till tonstt dikter. Vi brukr följ olik temn och gör progrmbld med versern och diktern som vi leker. Progrmmen kn fmiljern t med sig hem, liksom de kn lån de böcker kring temt som vi plockr frm för tillfället. Vi hr upplevt tt en blndning v ny och gml verser, fingerrmsor och rörelselekr är br. Det viktigste är tt textern är tillräckligt enkl, så tt både brn och vuxn kn delt i läsningen och lekrn. Biblioteket välkomnr bbyfmiljern! För biblioteket är denn verksmhet ett utmärkt sätt tt nå småbrnsfmiljern. Föräldrrn befinner sig i ett skede då de är särskilt lyhörd för llt som kn vr br för ders små brn. Vi den här formen v ordkonst får de både stöd och mteril för det lill brnets språkutveckling. De finner sätt tt lek med sin bbyer och genom leken stöder de inte br brnets språklig, utn också emotionell och kognitiv utveckling. Verksmheten hr en socil betydelse för föräldrrn, som får möjlighet tt träff ndr med brn i smm ålder. På biblioteket finns böckern de kn läs för sin brn, därför brukr vi under den sist bbypoesiträffen bjud på en kopp kffe på brnvdelningen, presenter småbrnsböcker och tl om vrför det är så viktigt tt läs för brn. En del v föräldrrn hr inte besökt biblioteket sedn skoltiden, nu är de gld tt komm tillbk och se vd llt biblioteket kn erbjud i dg. Och vi blir lycklig inte br v de ny bibliotekskundern utn också den härlig bbydoften som sprider sig i biblioteket. Egentligen ser jg inte någon bättre plts och miljö för småbrnsordkonsten än just biblioteket! Vd tycker deltgrn? Sist ordet får mmmn till Inkeri, 7 månder, efter sist bbypoesistunden våren 2012. Gruppen leddes v Outi-Mri Tkkinen. Vi hopps verkligen tt vi kn fortsätt med bbypoesin också i höst. Inkeri hr njutit enormt v rimmen och verslekrn. Vi hr fått inspirtion tt fortsätt lek hemm och bbypoesistundern hr vrit uppiggnde också för mmm: det är roligt tt träff ndr bbyer och mmmor och prt om gemensmm sker och nturligtvis tt med professionell hjälp komm in i brnlyrikens och språkets värld. Jg hopps tt Inkeri, som i höst fyller ett år och lltmer kommer underfund med språkets hemligheter, får fortsätt med de här äventyren! Susnne Ahlroth bibliotekrie 32
Lekfullhet och lek med språket Brns lekfullhet och den språkligt inspirernde vrdgen Brnen hr en nturlig benägenhet tt lek med språket. Ett brn nppr tg i ett rim, skrttt hjärtligt åt en tokig formulering eller stnnr upp inför ett ord eller uttryck som kunde h betytt något nnt. Lekfullheten finns där, precis under ytn. Den finns överllt i vrdgen så det lönr sig tt t vr på den! Vrdgen på dghemmet blir språkligt inspirerd när de vuxn lägger språkglsögonen på näsn, ser möjlighetern till lek och smtl med brnen och själv medvetet fungerr som språklig förebilder för brnen. De vuxns uppgift är tt på dghemmet skp språkligt rik smmnhng och förutsättningr för lek och lärnde. I leken skpr brnet mening och fungerr på ett betydelsefullt sätt. Det betyder tt brnen då de leker är ktiv, nyfikn och intresserde. Det finns en lust och en iver i leken. Därför hänger lek och lärnde ihop. I en lustfylld, nyfiken, intressnt och ktiv tmosfär tr brnen till sig och lär sig hel tiden. All kn lek med språket En stämning v lustfyllt leknde kn vi också skp tillsmmns med brnen när vi leker med språket med rim, rmsor, ord, sgor, berättnde och ndr dimensioner v språket. Utmningen blir tt frmkll den här krvlös, inspirernde stämningen som lockr brnen till nyfikenhet och lek. Vi kn språk lekfullt med brnen redn från llr först börjn. Små brn bekntr sig med språket genom tt lek med rim och rytm. Att sjung, rimm och rms är ett nturligt sätt tt umgås med brn. Brnen ros v sånger och rmsor och locks lätt med i dem. Redn spädbrn njuter v tt lyssn på rmsor och ros v tt rmsn också viss med händern eller leks på kroppen. Att så oft som möjligt få hör den vuxns prt, sjung och rms skpr delktighet och utvecklr språket hos brnet. Det finns lltså ingen åldersgräns för språkligt inspirernde lekr! Språk lekfullt en del v vrdgen Med hjälp v plnerde, språkligt inspirernde lekstunder tillsmmns med brnen kn du kompletter den språkstimulernde vrdgen på dghemmet. Väv in stundern i de dglig rutinern och gör dem tilltlnde med hjälp v lek, smtl, sång, rörelse, rim och rmsor. När du plnerr lekrn så håll i minnet tt det finns mång olik språklig delområden som ni kn lek med: begrepp och benämning, sortering, minne och koncentrtion, beskrivnde och berättnde, språklig medvetenhet smt munmotorik och ljudnde. För brnen däremot sk stundern vr enbrt rolig lek! Vr lyhörd, improviser och npss därför lekrn till brnen så tt brnens uppmärksmhet och intresse upprätthålls. Du kn också förkort leken slut så länge ni hr roligt. Huvudsken är ju tt brnen efteråt känner tt de lekt något lustfyllt som de vill upplev igen. 34
Påsr, lådor, bilder och nnn rekvisit Lådor, skr och påsr är nvändbr rekvisit när ni leker med språket. När du tr upp sker ur lådor och påsr skpr det oft en mgisk och nyfiken stämning blnd brnen. Det som stiger upp ur påsen får en mrkerd betydelse som du som vuxen kn t vr på. Att lyft upp en blomkål, sx eller girff ur en låd blir liksom något mycket mer. Bilder är också prktisk på olik sätt i språkligt inspirernde lekr. Bildern presenterr och tydliggör ord och begrepp som brnen ännu inte själv nvänder eller förstår. Skriv gärn ut vd bildern föreställer. Skriv också ut en eller ett före ett substntiv så tt brnen vänjer sig vid tt det finns olik rtiklr för olik ord. Fstän brnen ännu inte läser texten lockr den dem tt fråg vd det står och vd det betyder. Texten väcker också brnens nyfikenhet och intresse för det skrivn språket. För tt låt brnen smk på ett ord och försök förstå det kn du innn du visr bilden till tt börj med säg ordet dröj ett ögonblick och först sedn vis den. Då hinner brnen skp sig egn uppfttningr om ordet innn de ser det. För tt brnen sedn sk få hör ordet så mång gånger som möjligt, kom ihåg tt under lekens gång upprep ordet om och om igen. Visste du tt brn iblnd behöver hör ord upp till sextio gånger innn de tr dem till sig? Speciellt små brn tycker om när du kombinerr bildkort med motsvrnde föremål eller figur. Då blir bilden oft intressntre den får liksom en bredre innebörd och brnen förstår smbndet melln bild och verklighet. Att titt på bilder och jämför dem med föremål och figurer lockr också till smtl och beskrivning. Och sist men inte minst: Lek med brnen i så små grupper som möjligt. Då hr ll tid och möjlighet tt komm till tls och delt ktivt. I en liten brngrupp kn du också lätt npss ditt språk till de enskild brnen. Brnen vill och kn lek med språket Nu är det br tt sätt i gång! Se och t vr på brnens styrkor och lit på tt de kn och vill. Gå med i leken, delt och vr närvrnde då blir leken med brnen både inspirernde och rolig för er ll. Och kom ihåg tt brnen tr till sig och lär sig när de själv är ktiv, så som det kinesisk ordspråket också påminner oss: Det jg hör det glömmer jg Det jg ser det minns jg Det jg gör det förstår jg Folkhälsn hr på sin webbplts www.folkhlsn.fi/sprklekr språkreltert mteril som går tt skriv ut och nvänd i lekr med brnen. Här finns bl.. bildkort på kroppsdelr, kläder, mt, djur och olik föremål smt spelet Groddskott. På sidorn hittr du också dtbsen Lekfullt med språk som innehåller över 300 rolig och omväxlnde språkstimulernde lekr för brn. Här kn du dessutom beställ Folkhälsns böcker som innehåller lekr och idéer för det språkligt inspirernde rbetet på dghemmet. Johnn Sllinen nsvrig för språkutvecklnde verksmhet Här är förslg på sådnt som ni tillsmmns i rbetstemet kn reflekter över ngående lekfullhet och lek med brnen: Funder över hur ni kn t tillvr brnens iver tt lek med språket i vrdgen. Smtl om hur ni skpr en lekfull, gld, nyfiken, krvlös och tillåtnde stämning när ni leker med brnen. Diskuter vd de olik delområden innebär: språklig medvetenhet, begrepp och benämning, sortering, minne och koncentrtion, beskrivnde och berättnde. Reflekter över hur ni sk välj lekr: Hurdn lekr intresserr och ror brnen? Hurdn olik lekr behöver olik brn för tt få stöd i sin språkutveckling? Funder på vd ni sk bekt vid plneringen v stundern, bl.. hur oft, gruppstorlek och gruppsmmnsättning, tidpunkt och plts. 37
Ordkonst - en liten konstform med stor potentil Ordkonstens kärn är tt få igång det fri flödet hos deltgrn, det kn vr i form v ett jmmnde rim, en muntlig berättelse eller en skriven text, det viktig är tt vrje deltgre skpr utifrån sin egn förutsättningr. Det går tt få igång fntsin och intresset hos ll, det gäller br tt hitt just det där som inspirerr... Någon deltgre knske ldrig vill skriv något, men älskr tt bk hemm och skriv recept, för någon nnn kn rimmnde känns knepigt, men med rätt stämning, lite musik och rytmer knske det plötsligt går som en dns. Mn sk sts på det som fungerr. Det llr viktigste i ll ordkonstverksmhet är tt ll sk känn tt de trivs och tt de får utlopp för det de bär inom sig i form v tnkr, idéer och historier. Ordkonst är en konstform som under de senste åren vuxit stdigt på svensk. Jg börjde mitt koordineringsrbete med ordkonsten 2007 och hr under de senste fem åren sett hur intresset hos brn, ungdomr och föräldrr vuxit i smm tkt som smrbetsprter och ordkonstnärer enggert sig och rbett ktivt för ordkonstens utveckling. Dett är fntstiskt fint och ger hopp om tt en v de minst konstformern hr möjligheten tt rot sig i vår miljöer som en nturlig del v det kulturutbud som brn och ung erbjuds. Vikten v ordkonst Vi kn nvänd oss v ordkonst vrje dg, i llt vi gör, med dess hjälp stimulerr vi fntsin och ger den rum tt väx. Ordkonsten är ständigt närvrnde i vår liv, ll dgr berättr och skriver vi, ll dgr nvänder vi vår fntsi för tt komm på lösningr, idéer och få klrhet i vår tnkr. Genom tt nvänd sig v ordkonst kn vi med rolig estetisk metoder stöd den språklig utvecklingen hos oss själv och hos de brn och ungdomr vi möter. I ordkonstsmmnhng uppmuntrr vi deltgrn tt se det unik i vrje ögonblick. Till exempel kn en vnlig snäck vi hittt på strnden bär på vidunderlig sjögräshistorier eller en vnlig byrålåd innehåll osynlig sktter från fler tusen år tillbk. Ordkonst hndlr om hur vi ser på sker. Det kn vr något lldeles vnlig föremål eller också kn det vr tindrnde trolleri. Bjuder vi in mer ordkonst i vår vrdg, med fmiljen hemm, i skoln eller i det egn skpndet så märker vi snrt hur givnde det är och vilken ny och krftfull dimension det ger till det egn språket och fntsin. Omöjligheter blir möjlig och kretiviteten blomstrr. För vem? Ordkonst pssr ll åldrr, såväl bebisr som vuxn, det är viktigt tt komm ihåg. Fritt frm för tt lek och fntiser också som vuxn. Den här metodboken hndlr om småbrnsordkonst, där diktern, rmsorn, rytmern, rörelsern och kontkten melln det lill brnet och föräldern är i fokus. I ordkonst för dgisbrn upp till tonårsålder består ordkonstens mångsidig plett v muntligt berättnde, kretivt skrivnde, läslust, ordlekr och drm, smt ordkonstnärlig ktiviteter och konstverk v olik slg. Det finns således möjlighet tt börj med ordkonst redn som liten och fortsätt livet igenom. All hr fntsi, det end som behövs är tt mn kittlr igång den med ordkonst och sedn är llt möjligt. Börj du också redn idg! Michelle Mttfolk kulturproducent 39