Datum 2016 10 14 Upprättad av Carolina Schönbeck Version 1.0 Diarienr/Projektnr 1.2.1 Ä2015 001732 Godkänd av Mattias Åsander Ett territoriellt perspektiv Landsbygderna i de regionala utvecklingsstrategierna 1(51)
Kartlägga och analysera landsbygdsperspektivet i de regionala utvecklingsstrategierna (N2016/01183/FF) Beslutet att godka nna denna slutrapport har fattats av tf generaldirekto r Mattias A sander. Handla ggningen har gjorts av Sigrid Hedin och Carolina Scho nbeck. Den sistna mnda var fo redragande fo r a rendet. Stockholm, 14 oktober 2016 Mattias A sander Carolina Scho nbeck 2(51)
Sammanfattning I regleringsbrev 2016 fick Tillva xtverket i uppdrag att kartla gga och analysera pa vilket sa tt ett landsbygdsperspektiv finns med i de regionala utvecklingsstrategierna och det regionala tillva xtarbetet. Detta a r uppdragets slutrapport. Territoriella perspektiv på olika sätt Alla regionala utvecklingsstrategier har ett territoriellt perspektiv. Det territoriella perspektivet i de regionala utvecklingsstrategierna lyfter fram det komplementa ra mellan olika delar i en region och mellan regionen och andra delar av Sverige, Europa och va rlden. Storregionala sammanhang existerar sida vid sida med delregionala sammanhang i de regionala utvecklingsstrategierna. I vissa utvecklingsstrategier a r det storregionala sammanhanget tydligare och i vissa andra det delregionala. Delregionala sammanhang uttrycker landsbygdsperspektiv Vi menar att de delregionala sammanhangen bland annat hanterar perspektiv med fokus pa landsbygd. Det a r dock mer vanligt i de regionala utvecklingsstrategierna att andra begrepp a n landsbygd anva nds fo r att uttrycka fo rutsa ttningar, utmaningar och va gar frama t fo r dessa geografiska omra den. Na gra exempel pa begrepp a r mindre kommuner, mindre ta torter, by, glesbygd, mindre geografier och mindre strukturer. Flera landsbygdsperspektiv Tillva xtverket anser att de regionala utvecklingsstrategierna har landsbygdsperspektiv. I va r kartla ggning av de regionala utvecklingsstrategierna hittar vi 4 olika perspektiv pa landsbygd: Ett funktionellt perspektiv Detta landsbygdsperspektiv handlar om att koppla samman olika delar av regionen till en fungerande helhet. Att skapa funktionella samband inom regionen med syfte att nyttja regionens samlade tillva xt och sysselsa ttningspotential. Att sa tta olika delregionala perspektiv i ett sto rre sammanhang, att koppla samman land med stad. Ett na ringsperspektiv Detta landsbygdsperspektiv handlar om specifika na ringars lokalisering pa landsbygderna. I de regionala utvecklingsstrategierna kan vi la sa om gro na na ringar, biobra nslen och produktion av fo rnybar energi som pa grund av sa rskilda behov finns i landsbygderna. Ett ha nvisningsperspektiv Detta landsbygdsperspektiv handlar om att de regionala utvecklingsstrategierna tydliggo r att andra sektorsprogram omha ndertar omra det vidare och utvecklar det med utga ngspunkt i den regionala utvecklingsstrategins ma l och prioriteringar. Ett ha nvisningsperspektiv i det ha r sammanhanget inneba r en ha nvisning till program som riktar sig mot landsbygd, till exempel Landsbygdsprogrammets regionala handlingsplan eller det regionala serviceprogrammet. Ett retorikperspektiv Detta landsbygdsperspektiv handlar om att de regionala utvecklingsstrategierna inneha ller ordet landsbygd. De har ra tt retorik. 3(51)
Förstärk de territoriella perspektiven i de regionala utvecklingsstrategierna Samtidigt anser vi att de regionala utvecklingsstrategierna beho ver fo rsta rka territoriella perspektiv pa ett generellt plan. I kartla ggningen ser vi olika landsbygdsperspektiv, men vi ser ocksa att na rvaron av territoriella perspektiv, da ribland landsbygdsperspektiv, varierar mellan de nationella prioriteringarna na rvaron av territoriella perspektiv, da ribland landsbygdsperspektiv, varierar mellan utvecklingsstrategierna Detta inneba r att vi anser att territoriella perspektiv beho ver fo rsta rkas, da ribland perspektiv som hanterar omra den med etiketten landsbygd. Va ra rekommendationer syftar till att fo rsta rka ett generellt territoriellt perspektiv sa va l som specifikt landsbygdsperspektivet. Rekommendationer till regeringen Da na rvaron av landsbygdsperspektiv varierar mellan nationella prioriteringar rekommenderar Tillva xtverket att regeringen 1. Utvecklar och förklarar territoriella perspektiv inom respektive prioritering Om regeringen uppfattar att landsbygdsperspektivet a r otydligt och otillra ckligt i de regionala utvecklingsstrategierna rekommenderar Tillva xtverket att regeringen 2. Styr med utrymme för regional variation Da ansvaret fo r landsbygders utveckling a r tudelat rekommenderar Tillva xtverket regeringen att 3. Tydliggöra regionalt utvecklingsansvariga aktörers roll och funktion ifråga om landsbygders utveckling 4. Tydliggöra ansvarsfördelningen mellan aktörer med regionalt utvecklingsansvar och länsstyrelserna Rekommendationer till regionalt utvecklingsansvariga aktörer Tillva xtverket anser att analyser och strukturbilder fra n underlag till den regionala utvecklingsstrategin, i sto rre utstra ckning bo r importeras och finnas med i den regionala utvecklingsstrategin och rekommenderar regionalt utvecklingsansvariga akto rer att 1. Utveckla de regionala utvecklingsstrategiernas beskrivningar av territoriella perspektiv Da de regionala utvecklingsstrategierna ha nvisar till andra program fo r ett mer utvecklat perspektiv pa landsbygderna rekommenderar Tillva xtverket de regionalt utvecklingsansvariga akto rerna att 2. Konkretisera och visa vilka mål och intentioner i utvecklingsstrategin som styr respektive handlingsprogram 4(51)
Innehållsförteckning Inledning... 6 Uppgift och fra gesta llningar... 6 Landsbygdsperspektiv ett territoriellt perspektiv... 6 Metod och material... 7 Disposition... 8 Politiken och politikens vägval... 9 Den regionala tillva xtpolitiken... 9 Regional utvecklingsstrategi... 10 Va gval som format dagens politik och den regionala utvecklingsstrategin... 11 Landsbygdsperspektiv och regionala utvecklingsstrategier... 16 Landsbygdsperspektiv pa olika sa tt... 16 Landsbygd i andra dokument... 18 Landsbygd och de nationella prioriteringarna... 21 Landsbygd i den praktiska hanteringen... 34 Slutsatser... 37 Territoriella perspektiv pa olika sa tt och med olika etiketter... 37 Landsbygdsperspektiv finns... 37 Flera landsbygdsperspektiv... 37 Rekommendationer... 42 Rekommendationer till regeringen... 42 Rekommendationer till regionalt utvecklingsansvariga akto rer... 43 Referensförteckning... 45 Bilaga 1 Regionala utvecklingsstrategier... 46 Bilaga 2 Frågemall... 47 Bilaga 3 Regionalt utvecklingsansvariga aktörer... 48 Bilaga 4 Förordningar för politikområdet... 49 5(51)
Inledning I regleringsbrev 2016 fick Tillva xtverket i uppdrag att kartla gga och analysera pa vilket sa tt ett landsbygdsperspektiv finns med i de regionala utvecklingsstrategierna och det regionala tillva xtarbetet hos akto rer med regionalt utvecklingsansvar. Vid behov ska myndigheten fo resla hur ett sa dant perspektiv kan sta rkas. Arbetet ska utfo ras i dialog med Statens jordbruksverk. Detta a r uppdragets slutrapport. Uppgift och frågeställningar Va r uppgift a r att kartla gga och analysera om det finns landsbygdsperspektiv i de regionala utvecklingsstrategierna om just denna geografiska dimension finns i den praktiska hanteringen av den regionala tillva xtpolitiken. Vi svarar pa fra gorna om det 1. finns landsbygdsperspektiv i de regionala utvecklingsstrategierna, och 2. isa fall, hur perspektiv/ en ser ut i de regionala utvecklingsstrategierna? Vi dristar oss ocksa till att fundera o ver varfo r landsbygdsperspektiven, om sa dana finns, ser ut som de go r med hja lp av en kort historisk resume o ver utvecklingen av regionalpolitiken till dagens regionala tillva xtpolitik. Resume n fokuserar pa va gvalen, det vill sa ga beslut, intentioner och inriktningar av politiken, som formar dagens landsbygdsperspektiv i de regionala utvecklingsstrategierna. Landsbygdsperspektiv ett territoriellt perspektiv Landsbygd a r ett sva rfa ngat begrepp, vilket inneba r ett problem na r vi ska beskriva och resonera om detta geografiska omra de med utga ngspunkt i 21 olika dokument. Vi vet att det finns det ma nga olika definitioner/begreppsapparater som utga r ifra n eller inkluderar det geografiska omra det landsbygd. 1 Olika myndigheter, regioner, la nsstyrelser va ljer sin egen definition om de o verhuvudtaget va ljer att definiera begreppet landsbygd, vilket ibland ocksa a r fallet. Vi vet ocksa att vi pratar om flera olika landsbygder. Att de geografiska omra den som vi, du och jag, va ljer att se som landsbygd, varierar fra n plats till plats. En och samma plats a r ofta olika fo r olika individer, myndigheter och fo retag. Det finns alltsa olika landsbygdsperspektiv. Vi hittar med sto rsta sa kerhet ordet landsbygd i majoriteten av de regionala utvecklingsstrategierna, men det kan ocksa vara sa att en so kning pa ordet landsbygd inte ger oss hela sanningen. Utan en definition som ger oss va gledning i va r kartla ggning har vi ista llet valt territoriella perspektiv som utga ngspunkt i kartla ggningen. Med detta menar vi skrivningar i de regionala utvecklingsstrategierna som pa na got sa tt hanterar en geografisk dimension, pa na got sa tt beskriver eller na mner en plats i form av ortsbeskrivningar, struktur och flo de i geografin, kommuners, sta ders eller ta torters 1 Se till exempel Glesbygdsverket 2008 Landsbygdsdefinitioner i Sverige och andra la nder, Tillva xtanalys 2014:04 Ba ttre statistik fo r ba ttre regional och landsbygdspolitik & http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/landsbygdfiske/programochvisioner/uppf oljningochutvardering/vadarlandsbygd/meromlandsbygdsdefinitionen.4.26aaa7aa1547133 8dad11a50.html (20160921) 6(51)
fo rutsa ttningar. Aven bygden och dess karakta r i form av livsmiljo, na ringsliv eller social ekonomi. Vi antar att vi pa sa vis optimerar mo jligheterna att hitta skrivningar som har ett landsbygdsperspektiv. Va rt tillva gaga ngssa tt, det vill sa ga att vi inte pa fo rhand avgra nsar vad som a r relevant inneba r att vi ista llet la ter de regionala utvecklingsstrategierna tala om fo r oss vad landsbygdsperspektiv a r i det regionala tillva xtarbetet idag, oktober 2016. Metod och material Ha r beskriver vi hur vi har ga tt tillva ga i arbetet med rapporten. Steg 1: En historisk tillbakablick Den regionala tillva xtpolitikens historia a r landsbygdsperspektivets kontext. Vi tycker att det a r viktigt att vi fo rsta r varifra n den regionala tillva xtpolitiken ha rstammar historiskt fo r att kunna fo rsta den regionala tillva xtpolitikens landsbygdsperspektiv, sa som uttryckt i de regionala utvecklingsstrategierna och i intervjuerna med regionalt utvecklingsansvariga akto rer. I rapporten finns da rfo r ett avsnitt om den regionala tillva xtpolitikens historia. Detta avsnitt a r fo retra desvis baserat pa en rapport fra n Tillva xtanalys, en ESO rapport, propositioner och utredningar samt fo rordningar fra n 1960 talet och frama t. 2 Steg 2: Kartläggning genom dokumentstudie Med territoriella perspektiv som utga ngspunkt gjorde vi en uppdelning mellan storregionala respektive delregionala perspektiv det vill sa ga territoriella perspektiv pa en sto rre geografisk niva a n region (la n) respektive mindre geografisk niva a n region i genomga ngen av de regionala utvecklingsstrategierna 3. Vi plockade ut textavsnitt och sorterade dem under respektive perspektiv. Detta resulterade i ett dokument per region, i vilket vi samlat relevanta textavsnitt. Tillsammans utgo r de 21 dokumenten va r kartla ggning av landsbygdsperspektiv i de regionala utvecklingsstrategierna. Steg 3: Kartläggning genom intervjuer Enligt uppdraget ska vi kartla gga de regionala utvecklingsstrategierna och det regionala tillva xtarbetet. Kartla ggningen av det regionala tillva xtarbetet har vi genomfo rt med hja lp av intervjuer av regionalt utvecklingsansvariga akto rer enligt en fra gemall 4. Vi har genomfo rt interjuver med Region O stergo tland, Region Ja mtland Ha rjedalen, Region Ska ne, Region Va sterbotten och Region Kronobergs la n. Valet av regioner ger en geografisk spridning o ver landet samt sa va l storstadsregioner (Ska ne och O stergo tland) som landsbygdsregioner. 2 Vill du la sa mer om regionalpolitiken och dess utveckling? La s bland annat Tillva xtanalys 2012:18 Fra n aktiv lokaliseringspolitik till regional politik, Ds 1999:50 Regionalpolitiken en ESO rapport om tro och vetande samt Go ran Aldskogius 1992, Svensk regionalpolitik: utveckling och framtid. 3 Ga llande regionala utvecklingsstrategier vid tidpunkten maj augusti 2016. Se bilaga 1 fo r fullsta ndig lista. 4 Se bilaga 2 7(51)
Steg 4: Analys, slutsats och rekommendation Kartla ggningen av de regionala utvecklingsstrategierna, det regionala tillva xtarbetet och den historiska tillbakablicken utgo r steg 1 3 i genomfo randet av va rt uppdrag. Steg 4 a r den samlade analysen av det material vi samlat in med hja lp av kartla ggningarna och den historiska tillbakablicken av politiken. Analysens utga ngspunkt a r En nationell strategi fo r ha llbar regional tillva xt och attraktionskraft 2015 och 2020 och dess 3 sakprioriteringar. 5 Dessa 3 prioriteringar a r gemensamma fo r samtliga regioner i det regionala tillva xtarbetet. Disposition Rapportens fo rsta kapitel ger dig uppdragets a mnesomra de, fra gesta llningar samt metod och materialval. I det andra kapitlet beskriver vi politiken och politikens va gval fra n regionalpolitiken till den regionala tillva xtpolitiken med syfte att ge dig som la sare en uppfattning om politikomra det och varifra n den regionala tillva xtpolitiken ha rstammar. I det tredje kapitlet presenterar vi kartla ggningen av de regionala utvecklingsstrategierna. Kapitlet inneha ller exempel fra n de regionala utvecklingsstrategierna och ska hja lpa till att illustrera vad vi menar. Kapitlet inneha ller ocksa 5 regionalt utvecklingsansvariga akto rers uppfattning om landsbygdsperspektivet i det regionala tillva xtarbetet 6. Det fja rde kapitlet avslutar rapporten och inneha ller va ra slutsatser om landsbygdsperspektiv i de regionala utvecklingsstrategierna. Kapitlet inneha ller ocksa rekommendationer till regeringen om hur vi anser att landsbygdsperspektivet i den regionala tillva xtpolitiken kan sta rkas. 5 Prioritering Internationellt samarbete har framfo r allt ett storregionalt perspektiv. Vi har da rfo r valt att inte fo rdjupa bilden av denna prioriterings landsbygdsperspektiv i den ha r rapporten. 6 Begreppet regionalt tillva xtarbetet fo rklaras i avsnitt Den regionala tillva xtpolitiken i kapitel Politiken och politikens va gval. 8(51)
Politiken och politikens vägval I det ha r avsnittet vill vi visa inom vilket sammanhang som de regionala utvecklingsstrategierna a r det centrala verktyget. I avsnittet beskriver vi dels centrala begrepp/termer inom den regionala tillva xtpolitiken, dels utvecklingen av politikomra det fra n dess start pa 1960 talet tills idag. Utvecklingen av politikomra det a r kortfattad och fokuserar i huvudsak pa va gval i politiken, som, enligt Tillva xtverket, pra glar inneha llet i de regionala utvecklingsstrategierna. Den regionala tillväxtpolitiken Den regionala tillva xtpolitiken ser att olika platser har olika fo rutsa ttningar fo r utveckling och vill att platserna ska ha mo jligheter att va xa och utvecklas efter sina sa rskilda fo rutsa ttningar. Exempel pa fo rutsa ttningar a r befolkningsstruktur, utbildningsniva, na ringslivets sammansa ttning och specialisering, tillga ng till naturresurser och sa vidare. Ma let fo r den regionala tillva xtpolitiken a r utvecklingskraft i alla delar av landet med sta rkt lokal och regional konkurrenskraft. Regionalt utvecklingsansvarig aktör Det statliga utgiftsomra det 19 Regional tillva xt a r decentraliserat fra n nationell till regional niva. Under 2000 talet har en successiv o verflyttning av det regionala utvecklingsansvaret fra n en regional statlig fo rvaltning till en regional kommunal fo rvaltning skett. Idag, oktober 2016, a r den ett faktum i 17 av 21 la n. 7 Den kommunala organisationen som har ansvaret a r landsting i 10 la n 8 och kommunalt samverkansorgan 9 i 7 la n 10. I dessa 17 la n a r det idag ett direkt eller indirekt politiskt inflytande o ver den regionala tillva xtpolitikens genomfo rande pa regional niva. Den regionala utvecklingsstrategins a gare a r alltsa en politiskt styrd organisation i dessa la n. I resterande 4 la n a r det fortsatt en statlig regional fo rvaltning av politiken, det vill sa ga la nsstyrelserna a r regionalt utvecklingsansvariga akto rer. 11 Stockholms la n a r ett undantag i denna grupp om 4 la nsstyrelser. La nsstyrelsen a r regionalt utvecklingsansvarig akto r, men ansvarig akto r fo r den regionala utvecklingsstrategin a r Landstinget i Stockholms la n. Den regionala utvecklingsstrategin i Stockholms la n a r ocksa en regionplan i enlighet med Plan och bygglagens 7:e kapitel 12. Stockholms utvecklingsstrategi har med andra ord en sa rsta llning i gruppen regionala utvecklingsstrategier. Den regionala utvecklingsstrategins a gare a r alltsa fortsatt staten i 3 av dessa 4 la n, 7 Lag (SFS 2010:630) om regionalt utvecklingsansvar & Lag (SFS 2002:34) om kommunala samverkansorgan 8 Ja mtland, Ga vleborg, O rebro, O stergo tland, Jo nko ping, Kronoberg, Ska ne, Halland, Gotland och Va stra Go taland. 9 Medlemmarna i samverkansorganet a r samtliga kommuner i la net och i vissa fall a ven landstinget. 10 Va sterbotten, Dalarna, Va rmland, Uppsala, So rmland, Kalmar och Blekinge. 11 I bilaga 3 finns en tabell som presenterar regionalt utvecklingsansvariga akto rer 12 Plan och bygglagen (SFS 2010:900) 9(51)
medan det regionala utvecklingsansvaret i samtliga 4 a ligger la nsstyrelsen. Regionalt tillväxtarbete Enligt fo rordningen om regionalt tillva xtarbete avser regionalt tillva xtarbete insatser fo r att skapa ha llbar regional tillva xt och utveckling. 13 Tillva xtverket skriver pa sin webbplats 14 att Regionernas tillväxtarbete ska skapa goda miljöer för näringslivets utveckling och stärka företagens konkurrenskraft. Det kan handla om allt från att stärka servicen på landsbygden till att underlätta för ett nätverk av innovativa företag i exempelvis Västerbotten. Regional utvecklingsstrategi Den regionala utvecklingsstrategin a r styrdokument fo r den praktiska hanteringen av den regionala tillva xtpolitiken det regionala tillva xtarbetet i respektive region (la n). Enligt fo rordningen a r den regionala utvecklingsstrategins funktion att vara en samlad strategi fo r det regionala tillva xtarbetet, binda samman planeringsprocesser och ligga till grund fo r andra program, till exempel regionala strukturfondsprogram, regionala tillva xtprogram samt andra relevanta regionala program och insatser. 15 Den regionalt utvecklingsansvariga akto ren i varje region (la n) har till uppgift att ta fram och samordna genomfo randet av en regional utvecklingsstrategi. 16 I fo rordningen om regionalt tillva xtarbete 17 kan vi la sa om den regionala utvecklingsstrategins funktion (se stycket ovan), hur den ska tas fram samt vad den ska inneha lla. Fo rordningen anger ocksa hur den regionalt utvecklingsansvariga akto ren ska genomfo ra strategin. Framtagande Den ska uppra ttas utifra n en analys av de sa rskilda utvecklingsfo rutsa ttningarna i la nen Den ska utarbetas i samra d med kommuner och landsting Samra d bo r ocksa ske med na ringsliv och organisationer Den ska efter fa rdigsta llande ges in till regeringen Innehåll Den ska ange ma l, inriktningar och prioriteringar i arbetet Den ska inneha lla en plan fo r uppfo ljning och utva rdering Genomförande Den akto r som ansvarar fo r strategin ska samordna insatserna fo r genomfo randet Samordningen ska ske i samverkan med kommuner och landsting. Samordning bo r a ven ske med na ringsliv, organisationer och statliga 13 Fo rordning (SFS 2007:713) om regionalt tillva xtarbete, 2. 14 www.tillvaxtverket.se 15 Fo rordning (SFS 2007:713) om regionalt tillva xtarbete, 7. 16 Fo rordning (SFS 2007:713) om regionalt tillva xtarbete, 2. 17 Fo rordning (SFS 2007:713) om regionalt tillva xtarbete, 6 13. I fo rordningen anva nder regeringen begreppet regionalt utvecklingsprogram. I rapporten anva nder Tillva xtverket regional utvecklingsstrategi ista llet fo r regionalt utvecklingsprogram, da utvecklingsstrategi a r det alltmer vedertagna bena mningen pa avsett dokument. Regional utvecklingsstrategi avser alltsa samma dokument som fo rordningens regionala utvecklingsprogram. 10(51)
myndigheter Den akto r som ansvarar fo r strategin ska lo pande fo lja upp strategin och se till att den utva rderas Vägval som format dagens politik och den regionala utvecklingsstrategin Den regionala tillva xtpolitiken a r ett relativt nytt politikomra de. Dess historia bo rjar pa 1960 talet med lokaliseringspolitiken. Det handlade da om att fa folk att flytta fra n omra den med svag sysselsa ttningsutveckling till omra den med arbetskraftsbrist sa va l som en industriell utveckling i omra den som tidigare haft omfattande sysselsa ttning inom jord och skogsbruk. Under a rtiondena som fo ljt har politiken utvecklats fra n en geografiskt avgra nsad politik till en politik fo r hela landet, fra n va lfa rds till tillva xtpolitik, fra n statlig fo rvaltningspolitik till regional utvecklingspolitik. Nedan visar vi, ur Tillva xtverkets perspektiv, va gval under resan fra n 1964 till 2016. Va gval som vi menar har betydelse fo r den form av landsbygdsperspektiv vi ser idag i de regionala utvecklingsstrategierna och det regionala tillva xtarbetet. 18 Vägval 1 Från problem till vision Med lokaliseringspolitiken ville regering och riksdag skapa ett differentierat na ringsliv i ett begra nsat antal livskraftiga orter. Politiken fick formen av ett sto d till ny industriproduktion med punktinsatser i utvalda ta torter i norra sto domra det 19. I samband med sto det till industriproduktion beslutar riksdagen a ven om ett kompletterande instrument, la nsplaneringen. A r 1967 genomfo rde la nsstyrelserna den fo rsta omga ngen i en rullande regional utvecklingsplanering. La nsplaneringen omfattade fysisk riksplanering, regionalpolitisk planering och transportplanering och blev ett instrument fo r en sammanha llen samha llsplanering. Det fanns en stark tilltro hos politiker till politikens fo rma ga och mo jlighet att genom planeringen korrigera den spontana utvecklingen. I la nsplaneringen anva nde la nsstyrelserna en klassificering av orter med utga ngspunkt i respektive orts roll i regionalpolitiken. Den regionalpolitiska propositionen fra n 1970 presenterade 4 typer av orter som skulle fungera som grund fo r La nsplaneringen: 1. Storstadsregionerna Stockholm, Go teborg och Malmo 2. Storstadsalternativen, ett i varje la n 3. Regionala tillva xtcentra, centra fo r na ringsliv och kvalificerad service 4. Serviceorter i glesbygd, i huvudsak orter i det allma nna sto domra det 20 18 Vill du la sa mer om regionalpolitiken och dess utveckling? La s bland annat Tillva xtanalys 2012:18 Fra n aktiv lokaliseringspolitik till regional politik, Ds 1999:50 Regionalpolitiken en ESO rapport om tro och vetande samt Go ran Aldskogius 1992, Svensk regionalpolitik: utveckling och framtid. 19 Norrbotten, Va sterbotten, Ja mtland, Va sternorrland, Ha lsingland, norra delarna av Dalarna samt nordva stra Va rmland, Dalsland och norra Bohusla n 20 Vill du veta mer om hur olika orter klassificerades? La s till exempel Kungliga majesta tets cirkula r till statsmyndigheterna om iakttagande av beslutet om den regionala utvecklingen (SFS 1973:24). 11(51)
1970 byter lokaliseringspolitiken namn till regionalpolitik. Politiken fa r en va lfa rdspolitisk dimension med uppgiften att styra den ekonomiska utvecklingen och pa det viset fra mja en ba ttre regional balans och en ja mnare geografisk fo rdelning av landets stigande va lsta nd. 21 1972 lanserar lanserade statsministern begreppen stor och liten regionalpolitik i a rets regionalpolitiska proposition. Den stora regionalpolitiken sta r fo r sektorspolitikens geografiska nedslag, medan den lilla avser fo retagssto d eller andra typer av sto d till utpekade sto domra den. Konkret inneba r den regionalpolitiska propositionen fra n 1972 ett skifte inom regionalpolitiken fra n en problemlo sande politik till en visionsbaserad politik. Regionalpolitiken skulle vara ett politikomra de med helhetsansvar fo r ett la ns utveckling och ansvaret fo r att integrera sektorspolitiken inom ett la n la g nu i den regionalpolitiska strukturen. 22 Vägval 2 Från välfärd till tillväxt 1973 kommer oljekrisen, vilket drabbar den sysselsa ttningstunga svenska industrin. Ista llet fo r den helhetspolitik, som statsministern lanserade 1972, blev regionalpolitiken en akut krispolitik. Lokala strukturkriser i olika delar av landet kra ver politikens uppma rksamhet och regeringen sa tter samman bransch och regionanpassade krispaket, bland annat till textil och varvsindustrin. 1982 a rs proposition tonar ner regionalpolitikens va lfa rdspolitiska roll till fo rdel fo r en tillva xtinriktad politik. Fokus a r att initiera och sto dja nyskapande och nyfo retagande i sto domra det. 1982 avskaffas ocksa la nsplaneringen i den form den haft under 1960 och 1970 talen. Fra n 1982 och frama t a r la nsplaneringen enbart en regional utvecklingsplanering 23. Strukturkriserna i oljekrisens spa r var lokala och fo rutsatte lokalka nnedom i hanteringen. Det ledde till att regeringen decentraliserade ansvaret fo r regionalpolitiken till la nsstyrelserna. La nsstyrelserna fick ocksa friare handlingsramar genom ansvar fo r ett sammanha llet anslag fo r regionala utvecklingsinsatser. Regionalpolitiken fa r ett projektfokus vid sidan av fo retagssto den. I 1990 a rs regionalpolitiska proposition skiljer regeringen pa permanenta och tempora ra regionala problem. Tempora ra problem a r sva ra att fo rutsa ga, menar regeringen, och klargo r i propositionen att regionalpolitiken avser Norrlands inland och delar av Bergslagen. Dessa regioner har permanenta nackdelar i form av bela genhet, gleshet och ta tortsstruktur i ja mfo relse med andra regioner i Sverige. I 1994 a rs proposition skriver regeringen att regionalpolitiken inte kan fo rva ntas lo sa permanenta handikapp, utan syftet med politiken a r ista llet att da mpa negativa effekter som den ekonomiska utvecklingen ger upphov till i dessa regioner. 24 Vägval 3 Både stor och liten och för hela landet Samtidigt som regionalpolitiken smalnas av och avser vissa regioner, breddar propositionen fra n 1994 ocksa politiken. Den stora regionalpolitiken a r tillbaka och 21 Tillva xanalys Working Paper 2012:18, Fra n aktiv lokaliseringspolitik till regional politik 22 Tillva xtanalys Working Paper 2012:18, Fra n aktiv lokaliseringspolitik till regional politik 23 En regional utvecklingsplanering har till skillnad fra n fysisk planering ingen eller inga ringa koppling till mark och vattenanva ndning. 24 Tillva xanalys Working Paper 2012:18, Fra n aktiv lokaliseringspolitik till regional politik 12(51)
dess betydelse fo r den regionala utvecklingen a r, enligt regeringen, sto rre a n den lilla geografiskt avgra nsade regionalpolitiken. Innebo rden av 1994 a rs proposition a r att regionalpolitiken ska da mpa sma rtorna av den ekonomiska utvecklingen i vissa utpekade regioner samtidigt som den ocksa ska vara en tillva xtpolitik fo r hela landet. Propositionen 1998 inneba r ett a n tydligare fokus pa regional tillva xt och delar upp regionalpolitiken i en del med insatser i utsatta regioner och en regional na ringspolitik en politik fo r na ringslivsutveckling pa regional niva. Det nya delomra det inom na ringspolitiken var en anpassning av politiken till den framva xande kunskapsekonomin och betydelsen av geografin, i form av regionala och lokala miljo er, fo r tillva xt och sysselsa ttning. 25 Tillsammans med regionalpolitiken ger den regionala na ringspolitiken alla regioner mo jligheter att utvecklas pa ba sta sa tt utifra n de egna fo rutsa ttningarna. Med den regionala na ringspolitiken, menar regeringen, att Sverige ba ttre kan utnyttja tillva xt och sysselsa ttningspotentialen i landets alla delar. Vägval 4 Verka genom andra politikområden Syftet med att regionalt hantera en del av na ringspolitiken var att pa verka na ringslivets utveckling i en region genom samordning av statliga och kommunala insatser inom olika politikomra den. Regeringen pekade ut andra politikomra den som medverkar i arbetet med att fo rba ttra na ringslivets fo rutsa ttningar och som da rfo r a r viktiga i en samordnad regional na ringspolitik: Sma fo retagspolitiken De sa rskilda regionalpolitiska medlen* Designfra mjande Arbetsmarknadspolitiken Exportfra mjande Vuxenutbildningen Investeringsfra mjande Miljo politiken Turistpolitiken Kooperativ utveckling Teknikpolitiken Jordbruks och landsbygdsomra det *Syftar till att utja mna konkurrensnackdelar i regioner da r na ringslivet har sma lokala marknader och la nga avsta nd till sto rre marknader eller da r omfattande strukturomvandlingar sla r ha rt mot hela arbetsmarknaden. I propositionen fra n 1998 markerade regeringen att den regionala na ringspolitiken fra mst bero r jordbrukssektorn och landsbygden genom a tga rder inom ramen fo r de regionala strukturfondsprogrammen finansierade av utvecklingssektionen i EG:s jordbruksfond. I propositionen kan vi la sa att syftet till exempel kunde vara att utveckla och diversifiera na ringslivet pa landsbygden. EU medlemskapets pa verkan visade sig tydligt i propositionen fra n 1998, bland annat genom att den nationella politiken ha mtar inspiration fra n den europeiska politiken och importerar bland annat programformen och partnerskapet som ba rande instrument fo r genomfo randet av den nationella politiken. I bo rjan av 2000 talet a r det regionala tillva xtavtalet centralt verktyg i genomfo randet av den regionala na ringspolitiken. 25 Proposition 1997/98:62 13(51)
Vägval 5 Decentralisering av utvecklingsansvaret I slutet av 1990 talet o verga r ansvaret fo r den regionala na ringspolitiken fra n la nsstyrelserna till landsting eller kommunala samverkansorgan i fyra la n. Denna fo rso ksverksamhet a r startskottet fo r en idag fortsatt decentralisering av statlig verksamhet fo r tillva xt och utveckling fra n statlig till kommunal fo rvaltning pa regional niva. 26 Fo rso ksverksamheten a r idag en permanent lo sning. I propositionen fra n 2001 lanserade regeringen ett nytt politikomra de regional utvecklingspolitik och slog da rmed samman den regionala na ringspolitiken och regionalpolitiken. Den nya politiken inneha ller da rmed sa va l fra mjande och investeringssto d som sto d till projektverksamhet. Vägval 6 Lokala arbetsmarknadsregioner I propositionen 2001 skriver regeringen att den sa rskilda gles och landsbygdsdimensionen som funnits inom regionalpolitiken minskar i betydelse i och med ett fokus pa 81 lokala arbetsmarknadsregioner. Regeringen menar att dessa regioner fungerar som funktionella regioner fo r en ny regional utvecklingspolitik. I detta analysperspektiv a r ta torter och gles och landsbygd kompletterande omra den. Valet att anva nda arbetsmarknadsregion som utga ngspunkter pa verkar inneha llet i fo rordningen fo r regionalt utvecklingsarbete. I fo rordningen fra n 1994 info r regeringen en besta mmelse om att la net i strategin sa rskilt ska iaktta vilka prioriteringar som a r no dva ndiga fo r att fo rba ttra den inomregionala balansen och utvecklingen av gles och landsbygden. 27 Denna skrivning tar regeringen bort 2003 och ersa tter med besta mmelsen att ansvariga akto rer ska utga fra n en analys av de sa rskilda utvecklingsfo rutsa ttningarna med beaktande av de lokala arbetsmarknadsregionerna och andra relevanta funktionella regioner. 28 I samband med regeringsskiftet 2006 tilltra der Maude Olofsson som ansvarig minister fo r den regionala utvecklingspolitiken. Da pa bo rjar regeringen ett arbete fo r att sta rka landsbygdsperspektivet i svensk politik. Regeringen tar fram en landsbygdsstrategi 29 inom ramen fo r den regionala utvecklingspolitiken. Arbetet sker i na ra samverkan med Jordbruksdepartementet i ett gemensamt projekt. Som ett led i arbetet med att ta fram strategin fattar regeringen ett beslut om att alla departement ska bidra med fo rslag med ba ring pa landsbygderna. Ett resultat av landsbygdsstrategin a r att Na ringsdepartementets enhet med ansvar fo r den regionala utvecklingspolitiken fa r ett bevakningsansvar fo r landsbygdsperspektivet. Det utvecklas inom ramen fo r det uppdrag enheten redan har i arbetsordningen om att granska alla fo rslag inom Regeringskansliet ur ett regionalt perspektiv. Budgetpropositionerna har sa rskilt under a ren 2008 och 2009 ett landsbygdsperspektiv inom flera utgiftsomra den. 26 Se a ven avsnitt Regionalt utvecklingsansvarig akto r ovan. 27 Se fo rordning (SFS 1994:578) om regionalt utvecklingsarbete, fo rordning (SFS 1998:1634) om regionalt utvecklingsarbete samt fo rordning (SFS 2003:595) om regionalt utvecklingsarbete, 13 fo rsta punkten. 28 I bilaga 4 finns en kort beskrivning o ver utvecklingen av regelverkets besta mmelser avseende den regionala utvecklingsstrategins inneha ll. 29 Regeringens skrivelse 2008/09:167 En strategi fo r att sta rka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder 14(51)
Den 1 januari 2008 byter den regionala utvecklingspolitiken namn till regional tillva xtpolitik. Regeringen menar att en modern och aktiv regional tillva xtpolitik fo r hela landet ger regionerna mo jligheter att va xa och utvecklas efter sina sa rskilda fo rutsa ttningar. Det ga ller sa va l sta der och stadsregioner, ta torter och ta tortsregioner av olika storlek som olika typer av landsbygd, skriver regeringen i 2016 a rs budgetproposition. 30 Na r vi a r framme i den regionala tillva xtpolitiken landar vi i den regionala utvecklingsstrategin som centralt verktyg fo r genomfo randet av den regionala tillva xtpolitiken. Vi a r nu tillbaka i den regionala planeringsfa ran som startade i la nsplaneringen pa 1960 talet. Tillbaka i fo ra ndrad form. Vägval 7 Landsbygdsperspektivet blir Landsbygdsdepartementets ansvar Landsbygdsdepartementet bildas i samband med valet 2010 och o vertar da ansvaret fo r landsbygdsstrategin fra n Na ringsdepartementet, men en na ra samverkan fortsa tter. Bevakningsansvaret fo r landsbygdsfra gorna blir kvar inom den regionala tillva xtpolitiken ytterligare 1 a r. Maude Olofsson avga r som minister 2011 och ny minister fo r den regionala tillva xtpolitiken a r Anna Karin Hatt. Vägval 8 Attraktionskraft Attraktionskraft Sverige var ett politiskt initiativ som pa gick mellan 2012 2014 och som sa rskilt betonade boende och livsmiljo ernas betydelse fo r den regionala tillva xten. Initiativet var inte avgra nsat till landsbygdsomra den men hade en del fokus pa sma och medelstora sta der som fungerar som motorer fo r utveckling i landsbygderna. Begreppet attraktionskraft och tillho rande fra gor som ro r till exempel fysiska planering, boende och service blev genom initiativet en integrerad del i den regionala tillva xtpolitiken. Begreppet a r idag inskrivet i budgetpropositionen, det finns i titeln till den nationella strategin och det a r ett instrument i genomfo randet av politiken. 31 30 Prop. 2015/16:1 utgiftsomra de 19 31 En nationell strategi fo r ha llbar regional tillva xt och attraktionskraft 2015 2020, kapitel 4 s. 59 och 61. 15(51)
Landsbygdsperspektiv och regionala utvecklingsstrategier I det ha r avsnittet redogo r vi fo r vad vi ser i kartla ggningen kopplat till landsbygdsperspektiv. Va r utga ngspunkt fo r analysen a r kartla ggningen 32 av de regionala utvecklingsstrategierna. Vi inleder avsnittet med att redogo ra fo r uttryck vi uppfattar att landsbygdsperspektivet fa r i de regionala utvecklingsstrategierna. Da refter hur 5 regionalt utvecklingsansvariga akto rer hanterar ordet landsbygd i genomfo randet av de regionala utvecklingsstrategierna. Landsbygdsperspektiv på olika sätt De 21 regionala utvecklingsstrategierna ger oss 21 olika varianter av en regional utvecklingsstrategi. De gemensamma na mnarna ifra ga om utvecklingsstrategiernas inneha ll a r enligt fo rordningen om regionalt tillva xtarbete att utvecklingsstrategin ska inneha ll ma l, inriktningar och prioriteringar fo r arbetet samt en plan fo r uppfo ljning och utva rdering. I o vrigt sta r det den regionalt utvecklingsansvariga akto ren fritt att besta mma inneha ll, struktur och omfattning. Fo rordningen inneha ller inga specifika besta mmelser ga llande skrivningar om landsbygder. Det a r sa ledes den regionalt utvecklingsansvariga akto ren, som i samra d med andra akto rer, besta mmer vilka delregionala perspektiv strategin ska uttrycka och pa vilket sa tt. Vi ser i kartla ggningen av de regionala utvecklingsstrategierna att landsbygdsperspektiv uttrycks pa olika sa tt. Landsbygdsperspektiv per automatik I Norrbottens och Kronobergs regionala utvecklingsstrategier hittar vi inledningsvis skrivningar som markerar att strategin har ett tydligt landsbygdsperspektiv, da strukturen i la net inneba r att i princip hela la net a r landsbygd. Det inneba r att de ba da la nens respektive utvecklingsstrategi har ett landsbygdsperspektiv per automatik, da regionens karakta r inneba r att det a r sva rt att undvika ett landsbygdsperspektiv i det regionala tillva xtarbetet. Exempel fra n de ba da utvecklingsstrategierna: Gröna Kronoberg är en växande landsbygdsregion mitt i södra Sverige mellan storstadsregionerna. Regionen är både liten och stor en liten befolkning på en relativt stor yta. Många små orter växer i och kring en stark stråkstruktur där vägarna möts i en stark regional kärna. Orterna och landsbygderna drar nytta av strukturen och kompletterar varandra så att livsmiljöerna känns öppna och hållbara. Landskapets skogar, jord och sjöar är nära och närvarande i människors vardag genom att producera ekologiska, sociala och ekonomiska värden. Gröna Kronoberg utvecklar det ömsesidiga beroendet mellan stad och land genom att stärka funktionella samband och genom att förvalta och utveckla landskapets natur- och kulturvärden som en grund för utvecklingen. Norrbotten består till stor del av lands- och glesbygdsområden, vilket innebär att en stor del av den tillväxt och utveckling som sker i länet äger rum i dessa områden. För att vi tillsammans 32 Vill du ta del av va r kartla ggning av respektive regional utvecklingsstrategi kontakta Tillva xtverkets registrator och fra ga efter kartla ggning genom att uppge dnr 1.2.1 A 2015 001732 och rapportens titel. 16(51)
ska kunna skapa mervärden och en hållbar utveckling i hela länet är samspelet mellan landsbygd och tätort en viktig faktor. Insatser för hållbar regional tillväxt i Norrbotten kan därför i flera fall likställas med insatser för landsbygdsutveckling. Landsbygdsperspektiv I Dalarnas utvecklingsstrategi hittar vi en skrivning som inneha ller sja lva ordet landsbygdsperspektiv: Dalarnas landsbygd utgör en resurs för hela Dalarnas utveckling. För att ta tillvara denna tillgång behövs en helhetssyn som spänner över många olika områden. Områden där landsbygdsperspektivet måste bli tydligare är fysisk infrastruktur, kommunikationer, näringsliv och företagande, boende, service, utbildning och kultur. Allt detta bidrar till att förbättra förutsättningarna för att skapa tillväxt på landsbygden. Skrivningen indikerar att det finns ett landsbygdsperspektiv inom na mnda sektorsomra den, men att det inte ra cker till fo r att kunna ta tillvara pa landsbygderna som resurs i det regionala utvecklingsarbetet. En slutsats som vi da kan dra a r att den regionala utvecklingsstrategins skrivningar syftar till att tala om fo r sektorerna vad la nets fo rva ntningar a r kopplat till ett landsbygdsperspektiv inom centrala omra den fo r det regionala tillva xtarbetet. Na gon definition av ordet landsbygdsperspektiv eller landsbygder finns inte i anslutning till skrivningen. Landsbygd i ett sammanhang Generellt na r regionerna anva nder ordet landsbygd i en regional utvecklingsstrategi sker det med syfte att beskriva fo rutsa ttningar inom en del av regionens geografi. Det vill sa ga att beskriva ett geografiskt delomra de i form av fo rutsa ttningar fo r na ringsliv och boende, karakta rsdrag och/eller relation till andra delomra den i regionen, till exempel stad, sto rre ta tort, andra landsbygdsomra den. Denna typ av skrivningar indikerar att den regionala miljo n besta r av flera olika platser, som la nkar och relaterar till varandra och erbjuder inva nare och fo retag na got av va rde. Skrivningarna inneha ller resonemang om flo den till och fra n, mellan liten och stor, mellan stad och land till exempel. Skrivningarna uttrycker alltsa att platser med olika karakta r knyter an till varandra och fa r olika roller beroende pa sina respektive fo rutsa ttningar. Na gra exempel fra n de regionala utvecklingsstrategierna: Det yttersta beviset på Uppsalaregionens attraktivitet är den ökade inflyttningen. Allt fler ser de kvaliteter som regionen kan uppvisa. Här finns arbeten, bra boende, kompetens och en puls som kombinerar storstadens kreativa myller med landsbygdens trygga lunk. Sörmland är unikt genom sin flerkärniga ortsstruktur, den täta kopplingen mellan angränsande län, större städer, landsbygd, naturmiljö och vatten. Geografin och tillgängligheten ger förutsättningar för unika och attraktiva livsmiljöer. Västerbotten har också en mångfald av livsmiljöer med landsbygd, stora och små samhällen, sjö- och fjällnära boenden samt starka urbana miljöer med Umeå och Skellefteå som attraktiva alternativ till storstäderna. I de regionala utvecklingsstrategierna hittar vi ocksa skrivningar som handlar om problem, utmaningar som skapar behov samt fo rutsa ttningar som skapar mo jligheter fo r utveckling och tillva xt. Na gra exempel da r vi finner ordet landsbygd i skrivningen: Unga på landsbygd vill i högre grad än unga i städer och tätorter starta företag. 17(51)
Befolkningsminskningen i de mindre kommunernas tätorter gör att underlaget för offentlig och kommersiell service minskar en utveckling som på sikt hotar inte bara orterna, utan även den omgivande landsbygden. Brister i IT-infrastrukturen gör att det idag inte är möjligt att driva företag på ett effektivt och modernt sätt i flera mindre tätorter och på delar av landsbygden. Landsbygd genom andra uttryck I de regionala utvecklingsstrategierna ser vi att ordet landsbygd anva nds fo r att beskriva olika delregionala perspektiv. Lika ofta, om inte oftare, finner vi andra ord i de regionala utvecklingsstrategier som syftar till att beskriva fo rutsa ttningar och fo rha llanden som ra der i en del av la nets yta, territorium, geografi. Vi hittar olika begrepp i de regionala utvecklingsstrategierna som kan betyda att det a r landsbygd vi la ser om. Till exempel kommuner, mindre/sma kommuner, ta torter, mindre/sma ta torter, mindre geografier, orter, bygder, omland, strukturer, glesa strukturer, glesbygd, gleshet och naturligtvis ordet plats. Dock a r det sa att om regionerna inte anva nder ordet landsbygd kan vi inte styrka att det a r landsbygd, men vi redovisar ha r na gra exempel som vi menar lyfter fram landsbygderna: För att skapa goda spridningseffekter av tillväxten i städerna är det viktigt med goda kommunikationer ut till omlandet särskilt i ett län med en gles struktur likt Kronoberg. Goda kommunikationer till och från större städer ger möjlighet för omkringliggande orter att dra nytta av städernas mer diversifierade arbetsmarknader, nöjen och kulturutbud. Mindre orter runt städerna erbjuder attraktiva livsmiljöer, prisvärda boenden och har ofta särskilda specialiseringar ofta inom ytkrävande verksamheter som kompletterar näringslivet i städerna och som är en viktig del av en regions värdekedja. Vi ska skapa ett Skåne där vi nyttjar regionens olika delar som draglok åt varandra för att stärka helheten. Det är viktigt att alla tätorter och kommuner ser sig själva i ett större omland, som en pusselbit i Skåne samtidigt som kopplingarna mellan dem är central. Dalarna har också vid sidan av storstadsområdena en relativt tät struktur av städer och tätorter med olika karaktär och korta inbördes restider, vilket bland annat ger invånarna möjligheter att välja boendemiljö och arbetsplats mer oberoende av varandra. Grundläggande behov och krav på tillgänglighet, kultur, service och arbete är likartade oavsett var man bor. Platsens betydelse för människor låter sig då inte förklaras med hjälp av enbart taxeringsvärden på fastigheter. Det kommer att bli allt viktigare för regioner och kommuner att erbjuda en attraktiv livsmiljö kopplat till att grundförutsättningarna för att arbeta och bo finns på plats. Sörmland har särskilda förutsättningar genom korta avstånd till större befolkningscentra och regionala kärnor i hela Stockholm-Mälardalen och Östergötland. Samtidigt är länet differentierat och i vissa delar av länet är avstånden längre och resandemöjligheterna sämre. Landsbygd i andra dokument I na gra av de 21 regionala utvecklingsstrategierna finner vi ha nvisningar till andra regionala dokument som man menar konkretiserar den regionala utvecklingsstrategins 18(51)
strategier och handlingsriktlinjer inom olika sektorer, till exempel innovation, bredband, infrastruktur, trafikfo rso rjning osv. Ett exempel hittar vi i Va sternorrlands utvecklingsstrategi. I denna sta r att genomfo randet av strategin sker genom insatser inom olika regionala sektorsprogram och o vergripande strategier inom sa rskilda omra den. Landsbygdsprogrammet 33 a r till exempel ett dokument som sammanfattar strategiska riktlinjer baserade pa la nets utvecklingsstrategi. Andra exempel a r la nets IT strategi, det regionala serviceprogrammet och den regionala transportplanen. Ett annat exempel finns i Va stmanlands la ns utvecklingsstrategi. De textavsnitt som beskriver respektive insatsomra de inneha ller sa rskilda avsnitt om genomfo randet av insatsomra det. Fo r insatsomra de Stark regional attraktivitet kan vi la sa att fo ljande dokument konkretiserar utvecklingsstrategin: Landsbygdsprogrammet och dess regionala partnerskap Va rna, va rda, visa (fo rvaltning och sko tsel i naturskyddade omra den) Skogsstrategi Hja lmarestrategin (bruka, va rna och va rda Hja lmarelandskapets lo vskogsmiljo er) Va stmanlands kommuner och landstings verksamhetsplan fo r la nsturism Regional kulturplan Kommunala kulturplaner och handlingsprogram. Pa sidan 68 i den regionala utvecklingsstrategin fo r Norrbottens la n finns en modell som visar hur olika strategier och program pa olika samha llsniva er ha nger samman. Bilden visar att program inom folkha lsa, kulturella och kreativa na ringar, kultur och infrastruktur operationaliserar den regionala utvecklingsstrategin pa regional niva. Baserat pa det Regionala utvecklingsprogrammet fra n 2012 har Region O stergo tland skrivit ett Insatsprogram fo r Landsbygd, 2014 2020. Detta program fo rtydligar den regionala utvecklingsstrategins intentioner avseende la nets landsbygder. I Region Kronoberg pa ga r ett arbete fo r att ta fram en sa rskild strategi fo r landsbygderna. De mest sja lvklara dokumenten, som till exempel landsbygds och serviceprogram presenterar och hanterar med ta mligen god sa kerhet landsbygderna och deras fo rutsa ttningar. Pa sa vis finns det ett landsbygdsperspektiv i den regionala utvecklingsstrategin. Fo r att fa lite mer information i vilken utstra ckning det finns ett landsbygdsperspektiv i andra sektorsprogram a n de mest sja lvklara sta llde vi fra gan till de regionalt utvecklingsansvariga akto rer vilka andra program fo rutom den regionala utvecklingsstrategin som de anser har landsbygds eller territoriella perspektiv. Ha r a r exempel pa strategier och program som de regionalt utvecklingsansvariga akto rerna lyfter: La nstransportplan La nstransportplanerna a r tydligt territoriella, menar regionerna. I det territoriella perspektivet finns det ett landsbygdsperspektiv. Trafikfo rso rjningsprogram Region Kronoberg menar att da o ver 90 procent av befolkningen jobbar i stra ken, pa verkar regionens planering av kollektivtrafik landsbygderna och dess befolknings 33 Med Landsbygdsprogrammet avses den regionala handlingsplanen. 19(51)
mo jligheter till kollektiva transporter. Region Ja mtland Ha rjedalen menar att hela La nstrafikens verksamhet i princip utgo r kollektiva transporter pa landsbygderna, vilket go r trafikfo rso rjningsprogrammet till ett program fo r landsbygdsutveckling. Strukturbild Strukturbildsarbetet a r ett gemensamt arbete med Ska nes 33 kommuner. Samarbetet har resulterat i framtagandet av den regionala utvecklingsstrategin Det o ppna Ska ne 2030. Arbetet med Strukturbild fo r Ska ne kopplar samman den regionala utvecklingsstrategin med den kommunala fysiska planeringen. Region Ska ne utvecklar nu strukturbildsarbetet med en sa rskild dialog och kunskapsutveckling om samspelet mellan stad och land. 34 Regional livsmedelsstrategi Region Ska ne och Region Kronoberg menar att strategin har ett territoriellt perspektiv och att strategin lyfter fram ett samspel mellan stad och land, om att ta landsbygderna till staden, se kedjan fra n producent till konsument. Regional kulturplan Att den regionala kulturplanen har ett landsbygdsperspektiv menar ba de Region Kronoberg och Region Ska ne. Kulturplanen har ett fokus pa demokrati, att tillga ngliggo ra kulturen genom att finnas da r ma nniskorna finns. Region Kronoberg har medvetet arbetat med en uppso kande verksamhet runt om i la net. Strategi fo r beso ksna ring Region Kronoberg menar att strategin kopplar till platsen och platsens utveckling. Utvecklingen av beso ksna ringen pa olika platser ha nger ihop med samha llsplaneringsfra gor, bland annat fysisk infrastruktur. Stadsutveckling a r ett perspektiv inom na ringen sa va l som landsbygdsutveckling. I Region Kronoberg ligger de flesta satsningar fo r beso ksna ringen utanfo r staden. Detta da regionen agerar da r de uppfattar att det finns ett behov av att samordna utvecklingsinsatser. Tra strategi Tra strategin fo r samtliga Sma landsla n kopplar till platsen fo r na ringen, fra n sa gverk och frama t. Strategin handlar om kompetensutveckling, gemensamma projekt, marknadsfo ring, fo retagarskola och na ringsutveckling. Strategin problematiserar i mindre grad var na ringen och verksamheten finns i geografin. Skogsstrategi En strategi fo r skog a r pa ga ng i Kronobergs la n. Strategin kompletterar tra strategin genom att hantera va rdekedjan fra n fro till sa gverk. Bredbandsstrategi Strategin fa r per automatik fokus pa landsbygd, da utbyggnaden av bredband i landsbygd a r beroende av offentligt sto d i den ha r fra gan. Ungdomsstrategi I Region Ja mtland Ha rjedalen finns en ungdomsstrategi, som bland annat lyfter ungas mo jligheter till utbildning och boendemo jligheter pa landsbygd. Integrationsstrategi 34 Region Ska ne 2016, Samspel stad och land i det flerka rniga Ska ne. Dialogmaterial info r tankesmedjan 9 maj 2016. 20(51)