TEMA Betyg och bedömning i en entreprenöriell skola med Per Måhl Alli Klapp - Lekholm Per-Gunnar Hallberg Minnesanteckningar ENTRIS- expressen 2013-01-17 Betyg och bedömning i en entreprenöriell skola! Att bedöma rättsäkert och på ett sätt där lärandeprocessen står i centrum och där eleven är medveten om vad som bedöms och hur det bedöms, är inte självklart. Ofta innebär det att som pedagog ompröva och ifrågasätta traditionstyngda tillvägagångssätt och invanda mönster såsom exempelvis det skriftliga provets funktion och betydelse. I den kontexten behövs olika perspektiv på betyg och bedömning till hjälp, för att få oss att upptäcka vår väg mot bedömning och betygssättning i en modern skola där kreativitet och initiativtagande får utgöra tunga ingredienser. Om föreläsarna Per Måhl, tidigare lärare i svenska, filosofi och religionskunskap på gymnasiets yrkesprogram och som speciallärare på högstadiet. Han har varit verksam i Betygsberedningen, (1991-92) och i utredningen Tydliga mål i grundskolan, (2006-07). Under 2010/11 arbetade han på Skolinspektionen med kvalitetsgranskningar av betygssättning på gymnasiet. Han är författare till Betyg - men på vad? (1991) och Vad krävs nu? (1998), Betygssättning - en handbok (medförfattare, 2012) och Prov och arbetsuppgifter - en handbok. Per Måhl talade om planeringar för arbetsperioder och vad som krävs för olika betygsnivåer, hur kunskapskraven är strukturerade och hur de kan bearbetas. Vidare talade han om examinationsuppgifters betydelse och hur de påverkar betygens rättssäkerhet. Alli Klapp Lekholm har tills nyligen varit verksam år 4-9-lärare på Rosengårdsskolan i Malmö. Hon är numera universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Kristianstad och bedriver forskning vid Göteborgs universitet i Utbildningsveteenskap där hon särskilt intresserat sig för vad vi faktiskt bedömer i skolan. Hon är också medförfattare till boken Bedömning i och av skolan: praktik, principer, politik, (2010), tillsammans med bland andra Christian Lundahl. Hon talade om hur de entreprenöriella kompetenserna syns och hur är betyget kopplat till hur eleverna lyckas i skolan. Hon talade också om hur betyg påverkar elevernas motivation och senare prestationer och hur det hänger samman med elevernas självkänsla. Samverkanspartners
Per-Gunnar Hallberg är lärarutbildare, verksam vid Forskningscentrum för företagsamt lärande och entreprenöriell pedagogik på Umeå Universitet. Han är medförfattare till Företagsamt lärande i teori och praktik, (2006) samt Entreprenöriell pedagogik drivkraft i elevers lärande, (2011). PG Hallberg visade på hur maktbalansen förändras mellan lärare och elev när eleverna bjuds in i bedömningsprocessen. Han talade också om hur rättsäker bedömning kan se ut och hur uppgifter för medbedömning fungerar, samt hur resultaten av medbedömning påverkar lärandet. Per Måhl Systematiska chanser Det är viktigt att eleverna erbjuds systematiska chanser att visa sina kunskaper. Det ska framgå tydligt för eleven att det är ett tillfälle för att undersöka om eleven besitter avsedda kunskaper eller ej. Dessa tillfällen kallar Per Måhl för examinationstillfällen. Vad är bedömning egentligen? En bedömning är en tolkning av hur olika examinationsuppgifter genomförts tillsammans med de löpande iakttagelser som dokumenteras under processens gång. Professionsutveckling Ett sätt att arbeta med och utveckla sin bedömarförmåga är att filma hela processen med examinationsuppgiften och elevernas genomförande och sedan filma sin egen bedömarinsats. Vad såg jag? Vad bedömde jag? Bedömde jag enbart det som jag kommunicerat till eleverna att det skulle bedömas, eller tittade jag på andra mål också? Och hur ska jag i så fall förhålla mig till den informationen? Det finns flera kunskapskrav och varje kunskapskrav innehåller olika aspekter som kan bedömas. Att tänka på: Ge examinationsuppgifter som överensstämmer med den kunskap som avsikten är att eleven ska kunna visa att de tillägnat sig. Prestationerna ska tolkas och översättas till kunskapskraven. 2
Det som blir betyget är slutsatsen av lärarnas kunskapsomdömen, d.v.s den sammanvägda tolkningen av kunskapsomdömena. Ställ själva kunskapsomdömet du gjort bredvid själva kunskapskravet så bidrar du till tydlighet. Skapa gärna uppgifter där det finns påbyggbara examinationsuppgifter som visar på progressionen, där det i det löpande arbetet, träningen, vävs in specifika examinationsuppgifter som också aviseras som just examinationsuppgifter. Det bidrar till att eleven ser den röda tråden i sitt lärande. Var tydlig med vad som är övningsuppgift och vad som är examinationsuppgift. Planera för bedömningen, inte bara för görandet. Använd positiv tolkning, d.v.s om man visar mer på lektionerna än på provet väger lektionerna tyngre, men det är viktigt att man säkerställer detta genom dokumentation. Alltför stora uppgifter som inte har tydliga ramar inbjuder till fusk eftersom de skapar en känsla av brist på hanteringsförmåga vilket skapar frustration. Kunskapskraven styr betygssättningen inte det centrala innehållet! Det centrala innehållet då? De centrala innehållens funktion är att utgöra riktlinjer för inom vilka områden man ska ha rört sig. De ska utgöra en navigationskarta där det är meningen att man ska ha besökt alla ställen som är utmärkta. Alli Klapp Lekholm Vad sätter vi betyg på egentligen och vilka konsekvenser ger det? Vi sätter inte bara betyg på kunskaper. Det visar både Alli Klapp - Lekholms tidigare forskning och pågående forskning. Vi tenderar att väga in annat än kunskaper såsom personliga egenskaper - affektiva kompetenser och även kognitiva kompetenser. De kompetenstyperna överlappar varandra och motsätter inte heller varandra, men man skiljer på dem genom att de som är kognitiva kompetenser till övervägande del är kunskapsbaserade och lärs in. Det faktum att vi sätter betyg på annat än kunskaper utgör en förklaring till varför könsskillnaderna mellan flickor och pojkars skolresultat ökar. Pojkar klarar sig i regel sämre än flickor. På vilket sätt påverkar vår betygssättning och bedömning ytterligare? Bilden här bredvid visar att det okända vi sätter betyg på, som Alli Klapp genom sina statistiska och säkerställda studier kallar för den gemensamma dimensionen till största delen innehåller visat intresse och motivation för ämnet. Det gynnar flickorna som uppvisar högre motivation i skolan. Vi som lärare har vidare strategier för hur vi ska hantera de elever vars kunskapsresultat inte räcker till. Då väger vi i större utsträckning in de personliga egenskaperna än annars. 3
De entreprenöriella kompetenserna är viktiga. Att olika kompetenser utanför själva kunskaperna är viktiga visas bl. a. genom att vissa kompetenser efterfrågas på arbetsmarknaden. De personliga egenskaperna/ kompetenserna är av stor betydelse. Inte sällan är det kompetenser som just brukar kallas entreprenöriella som både efterfrågas och är dem som gärna vägs in vid betygssättningen. Uppförandet påverkar! När vi betygssätter elever påverkar elevens uppförande betyget. Ett gott uppförande ger verkningar i positiv riktning, precis som ett negativt uppförande ger negativa verkningar. Kanske är det inte konstigt att vi låter uppförandet påverka eftersom ett uppförande även kan hindra inlärningen, och framför allt den framtida inlärningen. Det finns många beteenden som inte är optimala för inlärning. En slutsats man kan dra är att vi vuxna bör lägga mycket tid på att hjälpa dessa elever till att utveckla goda beteenden. Det är för sent och ineffektivt att åstadkomma förändring av beteenden med hjälp av betyg, IUP, skriftliga omdömen. Exempel på definierat uppförande 1. Du sover, är ouppmärksam, pratar, leker med mobilen. Du visar att du inte bryr dig om klassen, dina kamrater eller läraren. 2. Du låtsar att du är uppmärksam men vi vet båda att det är ett ytligt ointresserat engagemang Du har material framför dig men du är inte närvarande mentalt. 3. Du kommer i tid, du har material med dig och deltar frivilligt i klassens arbete. Du ställer frågor och bidrar till klassens arbete och diskussioner. 4. Du tar ett aktivt ansvar och ledarskap i klassen när dina kamrater behöver hjälp och uppmuntran. Du tar även ansvar för att hjälpa andra att utveckla sig vilket du vet leder till att alla i klassen kommer att utvecklas och nå framgång. Här ges några punkter att fundera på om man vill arbeta med beteenden för att förbättra kunskapsresultaten: En etisk fråga att brottas med blir Hur belönar vi elever som anstränger sig? Är betyg inte bra alls då? Undersökningar visar att de med höga betygsvärden klarar sig bättre i vidare studier än de som kommit in via högskoleprovet. Betygen har högre prediktionsförmåga. Faktorer som bidrar till det är att ett högskoleprov inte tar hänsyn till personliga egenskaper som t ex drivkraft och intresse, vilket alltså ofta läggs in i ett betyg (affektiva kompetenser), medan högskoleprovet fokuserar på inlärda kompetenser (kognitiva kompetenser). Det är också så att ett betyg satts av flera olika pedagoger under en lång tid, med hjälp av olika metoder. Hur påverkar betyg elevers lärande då? Ett felaktigt antagande som väl närmast har blivit att betrakta som en allmän sanning är att betyg motiverar alla elever att prestera bättre och inte misslyckas i skolan. Mycket forskning kring hur summativ och formativ bedömning påverkar elevernas motivation till lärande och prestationer har utförts och resultaten visar på att den formativa bedömningen gynnar lärandet och bidrar till högre måluppfyllelse. För elever med skolsvårigheter brukar man framhäva att tidig diagnos på bristande kunskaper är bra och att det ska upptäckas genom fler formella prov och standardiserade omdömen. Det blir i det sammanhanget intressant att se vad forskningen säger, hur elever, (och de med 4
svårigheter i synnerhet), påverkas av tidiga betyg/standardiserade omdömen och formella prov: lågpresterande elever påverkas mer av betygssättning, har sämre förståelse av betygens innebörd, sämre strategier för att hantera prov och mindre positiva uppfattningar av sig själva som elever (Harlen & Deakin Crick, 2002) Yngre påverkas negativt i högre utsträckning än äldre barn eftersom de har svårare att skilja på person och prestation. En annan faktor är negativ feedback i hemmet, det vill säga när feedbacken har låg kvalitet, då föräldrarna exempelvis uttrycker sig du är dum, du är duktig istället för Det kommer du att klara med mer träning Det kämpade du bra med - (det förra kopplar till person och det senare till ansträngningen). I övrigt kan man se att effekten av betyg varierar beroende på föräldrars utbildningsbakgrund, och det är inte de med lågutbildade föräldrar som gynnas. Det har att göra med, förutom redan nämnda faktorer, elevernas känsla av misslyckanden i skolan som i sin tur leder till sämre lärande och sedan till sämre självbild och självuppfattning. och det vi enligt trenden tror ökar elevernas lärande är: Huvudman Spetsutbildningar Interactive whiteboard Högre lärartäthet Nivågrupperingar Elitklasser Datorer Betyg Information technology has been about to revolutionize our classrooms for the last 30 years, and we re still waiting www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/08/18/forskare-elitklasserhelt-fel-vag Per-Gunnar Hallberg Att fundera över: Vågar vi vara tydliga med de kompetenser som eleven har? D.v.s vågar vi som lärare medvetet verkligen låta hela eleven utvecklas? Vi måste ha en skola dit ungarna vill komma Deras tid i skolan är 8h perdag i 12 år det är rimligt att de ska uppleva den tiden meningsfull. Eleven ska känna att han eller hon inte vill missa något, att de fyller en funktion, att de i skolan behöver just honom/henne. Det går bra att testa meningslösheter Yttre motivation har lyfts fram på bekostnad av den inre. Skolans uppdrag är att maximera lärandet och den personliga utvecklingen. Den entreprenöriella pedagogiken liknar det informella lärandet mer än det formella lärandet. 5
Barnens/elevernas roll som medarbetare i skolan lyfts fram i det entreprenöriella lärandet. Att lyfta deras roll har stöd i styrdokumenten: Vi tenderar att underskatta medarbetarnas (elevernas) egna inneboende förväntningar, och i stället så skapar vi krav på dem. Krav förväntningar. Prov är det som elever i dag generellt tänker på om man frågar dem om vad som avgör vilket betyg de får. Prov utvecklar strategier som motverkar lärande: Kommer det här på provet? d.v.s man fokuserar inte på helheter utan lägger energi på att lista ut vad som kan komma att efterfrågas. Får vi prov på det här? och Vad kommer på provet? - vittnar om strategin att det finns kunskap som är värd att lägga på minnet eftersom det kommer att kontrolleras och kunskap som inte lönar sig att lägga energi på att lära sig. Och därmed breder STG-metoden ut sig och får fäste: Spara, Töm, Glöm. Om rättssäker betygssättning Vi tolkar prestationer, och eftersom det handlar om tolkningar, så kan aldrig en betygssättning vara objektiv. Vilar tolkningen dessutom i händerna på en person så är subjektiviteten större än om fler sambedömer. Självklart kan man ta hjälp av andra pedagoger, men dessa har sällan varit delaktiga under lärandeprocessens gång och kan därför bara bidra till en bedömning om det handlar om formell testning eller liknande. Detta begränsar. Det finns emellertid en stor grupp som tjänar på att vara insatta i bedömningen och vars lärande ökar med engagemang i sitt eget lärande, nämligen eleverna - eller medarbetarna. När vi som uttolkare och bedömare tittar, är det inte säkert att vi ser de kompetenser som eleven har eftersom vi kanske själva saknar dem, eller just den kompetensen inte är framträdande hos oss själva. Vi ser nämligen gärna det vi själva representerar hos andra, men alltså inte tvärtom. Det innebär att vi lättare uppskattar dem som är lika oss själva. För att motverka sådan snedvridning är elevernas ögon och seende ovärderlig. Hos dem finns fler kompetenser samlade och därför kan fler kunskapskvaliteter upptäckas. Betyg och bedömning bör skiljas på, då betygen inte gynnar lärandet, men bedömning använd på ett rätt och lärande sätt (feedforward) gynnar däremot lärandet. Om bedömning kan sägas att den är: Frekvent förekommande från -94 Bygger på måluppfyllelse Utgår från kvalitativa mål Kriterier är verktygen i bedömningsprocessen Upplevs subjektivt i jämförelse med prov Gör eleven delaktig i processen Eleven som medbedömare Påverkar strategier för lärande För att lyckas med rättssäkra betyg krävs att man utvecklar processer för detta. Ett steg i den riktningen är att låta eleverna vara delaktiga. Sedan bör man fundera över: - vilka processer som utlöser återkoppling från eleven själv? - vilka processer som utlöser återkoppling från andra elever? - vilka processer som utlöser återkoppling från läraren? 6
- samt vilka processer som föder återkoppling från omvärlden? Processen ska innehålla olika sätt för eleverna att bearbeta kunskapen, gärna kreativa och elevaktiva sätt. Man kan alltså skapa processer som eleverna känner igen; en process för egenbedömning, en annan för medbedömning. Den här processmodellen för medbedömning är en möjlighet: En transparent bedömningsprocess är också en säker bedömningsprocess: Det görs då eleven är aktör i sin egen och i andras bedömning, och man använder bedömningsuppgifter som är öppna för perspektiv. 7