Lärande och undervisning, 15 hp VAL-utbildningen Umeå universitet Kurskompendium Ht 2011 2012-06-14 1
Välkommen till VAL-utbildningen och kursen Lärande och undervisning, 15 hp Första kursträffen äger rum torsdag 1/9 vid Umeå universitet. Vi träffas i sal N260 som ligger i Naturvetarhuset. Karta hittar du på följande länk: http://www.umu.se/om-universitetet/kartor/campus-umea/ Tiderna för de två första kursdagarna är: Torsdag 1/9, 10.00-16.30 Fredag 2/9, 08.30 14.30 Övriga två kursträffar blir torsdag 27/10 - fredag 28/10 samt onsdag 11/1 fredag 12/1, med samma tider som ovan för dag ett respektive dag två. Övernattning ordnar ni själva med men om ni blir medlemmar i studentkåren kan ni få en lista på övernattningsrum, se länk: http://www.umeastudentkar.se/default.asp?ml=162&searchtxt=distansrumslista Om du kommer med bil kan det vara lite knepigt att hitta en parkering. Det säkraste stället är vid Norra beteendevetarhuset (se kartan), där brukar det oftast finnas platser. Därifrån är det en bit att promenera till Naturvetarhuset. Följ gång- och cykelvägen längs grönområdet mot Universum. Du kan även hitta parkeringar ovanför Naturvetarhuset om du har tur. Studerande parkerar för 12 kr per dag, (tryck på boende på parkeringsautomaten innan du lägger i pengar), med ett studerandekort som bifogas med detta brev. Parkeringsbeviset för studerande räcker hela terminen och läggs väl synligt i vindrutan. Kursen bedrivs som en distansutbildning med endast tre fysiska träffar under terminen. Tiden mellan träffarna disponeras av de studerande som har frihet att planera sina studier utifrån tid, rum och livssituation. Studietakten är 50 % vilket innebär att de femton högskolepoängen tar lika lång tid som 30 hp i normal studietakt, d.v.s. en termin. Halv studietakt innebär ca 20 arbetstimmar per vecka, men andelen nedlagda studietimmar kan variera kraftigt mellan veckorna under terminen beroende på de studerandes övriga arbetsbelastning. Ett bra riktmärke för planering (och som information till arbetsgivare) är dock att universitetsstudier på halvfart motsvarar 20 timmar per vecka. Innan den första kursträffen ska en liten del av kurslitteraturen vara inläst och bearbetad: Läsanvisningar: 1. Läs artiklarna om kunskap i bifogade kompendium. (ca 60 s) Skriv ner dina tankar om texterna utifrån nedanstående frågeställningar. Ta med detta dokument till den första kursträffen, då vi diskuterar texterna på ett seminarium i gruppen. - Hur förhåller sig praktisk kunskap till teoretisk kunskap? - Vad säger Liedman om skillnaden mellan information och kunskap? Vad anser du? - Vilken betydelse spelar intresse och undran för människans kunskapsutveckling? - Vad menar Liedman med begreppet rotkunskaper? 2
- Vad menas med fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet? Finns det fler former av kunskap? - Vad är skillnaden mellan att veta och förstå? Ge exempel! - Vad kännetecknar vetenskaplig kunskap? - Lärare ska utöva sitt yrke på basis av beprövad erfarenhet och vetenskap. Vad kan det innebära? - Är kunskap makt? Argumentera för din åsikt! Min bild av kunskap/ Min kunskapssyn Du ska göra en bild (rita, måla, dra streck) över hur ni ser på begreppet kunskap. Till din hjälp har du litteraturen och din egen lärarerfarenhet. Skriv några rader om hur du tänkt kring din bild. Bilden får gärna problematisera begreppet och ge upphov till samtal. 2. Läs igenom Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) och kommentarer (2011) eller Läroplan för den obligatoriska skolan (Lgr 11) och fundera på nedanstående frågor. Länkar till läroplanerna hittar du i litteraturlistan på s.5. a) Vad är lätt respektive svårt att förverkliga i din undervisning? b) Finns det något i Mål och Riktlinjer som du upplever som problematiskt eller motsägelsefullt? c) Vilka kompetenser krävs av en lärare för att klara uppdraget? 3. Följ med i mediadebatten om skolan i dagstidningar, fackpress, tv, radio och internet. Välj ut en fråga som intresserar dig och samla information från några olika källor. Jämför, analysera och formulera dina egna åsikter i ämnet. Vid första kursträffen ska du i grupp berätta om din valda skolfråga och dina reflektioner samt vara förberedd för att kort kunna diskutera ämnet tillsammans med övriga kursdeltagare. Kursplan och litteraturlista hittar du längre fram i detta kurskompendium. Har du frågor så kontakta kursansvarig Gunnar Lindström, telefon 090-786 65 73, eller allra säkrast via e-post: gunnar.lindstrom@pedag.umu.se Varmt välkommen den 1 september! 3
Kursplan Lärande och undervisning samhälle, demokrati, etik, 15 hp Education society, democracy and ethics Ansvarig institution: Enheten för undervisning och lärande Medverkande institution: Institutionen för interaktiva medier och lärande Moment 1. Undervisning och lärande som samhällsvetenskaplig och humanistisk företeelse (8 hp) Education as a social scientific and humanistic phenomenon Momentet innehåller en översikt över pedagogisk teoridiskussion med fokus på aktuell forskning och inplacerar skola och utbildning i ett samhälleligt sammanhang. Särskilt behandlas kunskapsteori och kunskapsbildning. Introduktion i hur IKT kan brukas i eget och andras lärande. Styrdokument granskas. Moment 2. Undervisning, demokrati och etik (7 hp) Education, democracy and ethics I momentet behandlas teorier om demokrati och etik med särskild relevans för skolans fostransuppdrag. Tonvikt läggs vid samtida samhällsförändringar som globalisering, och perspektiv som klass, genus och etnicitet studeras. Förutsättningar för skolutveckling behandlas och pedagogiska frågeställningar i anslutning därtill formuleras och bearbetas. Efter godkänd kurs ska den studerande kunna: analysera och diskutera lärares yrkesuppdrag och elevers uppdrag i skolan utifrån olika teorier och perspektiv diskutera och problematisera skolans demokratifostran i relation till aktuell demokratiteori samt klass, genus och etnicitet redogöra för några etiska teorier och begrepp samt relatera dessa till skolans och lärares uppdrag redogöra för olika teorier om kunskap samt problematisera begreppen kunskap och kunskapsbildning formulera och diskutera pedagogiska frågeställningar i relation till olika i kursen studerade teorier diskutera och problematisera användning av IKT i undervisning Examination sker både muntligt och skriftligt, såväl enskilt som i grupp. Student har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Betygskriterier: Betyg som ges på hel kurs är Godkänt eller Väl godkänt. Kursplanens mål för vad den studerande skall kunna efter godkänd kurs utgör kriterierna för betyget godkänd. Kursbetyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska uppgifter är godkända. 4
Kurslitteratur: Moment 1. Grunder i vetenskapsteori en sammanställning. (7 s) OBS! Ingår i artikelkompendium som betalas vid kursstart. (20 kr) Imsen, Gunn(2006) Elevens värld, Introduktion till pedagogisk psykologi, Kap 1-2, 7-11 Lund. Studentlitteratur, (171 s) Liedman, Sven-Eric (2002) Ett oändligt äventyr - Om människans kunskaper, Albert Bonniers förlag. Valda delar (ca 15 s) OBS! Ingår i artikelkompendium som betalas vid kursstart.(20kr) Lindström, Gunnar och Pennlert, Lars Åke (2009). Undervisning i teori och praktik en introduktion i didaktik, 4:e upplagan. Umeå: Fundo förlag. (70 s) Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) http://www.skolverket.se samt kommentarer (2011) http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/51/28/gymnasieskola2011_overgripande.pdf Läroplan för grundskolan (Lgr 11) http://www.skolverket.se/sb/d/468/a/24386 Sjöman, Lena. Kunskapen i hantverket Ur Gustavsson, Bernt. red. (2004) Kunskap i det praktiska. Lund: Studentlitteratur.(16 s) OBS! Ingår i artikelkompendium som betalas vid kursstart SOU 1992:94. Skola för bildning. Kap 2.2 Kunskap och kunskapsformer, Kap 2.3 Individens kunskapsutveckling, 2.4 Urval och organisering av kunskaper. Utbildningsdepartementet, Stockholm: Allmänna Förlaget, (18 s) OBS! Ingår i artikelkompendium som betalas vid kursstart. Uljens, Michael, red.(1997) Didaktik, Lund: Studentlitteratur, kap.1-6 samt kap.8 (160 s) Moment 2. Skolverket(2003) Värdegrundsboken - om samtal för demokrati i skolan. (121 s) http://www.skolverket.se/publikationer?id=1194 Wester, Maria(2010) Är det någon ordning i skolan. Lund: Studentlitteratur (137 s) Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund(2001) Yrkesetiska principer för lärare http://www.lararesyrkesetik.se/web/yrkesetik.nsf/doc/005324d7?opendocument Valbar skönlitteratur om c:a 300 s tillkommer Referenslitteratur: Bergem, Tryggve (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur. Sandin, Bengt & Säljö, Roger. Red (2006). Utbildningsvetenskap. Ett kunskapsområde under formering. Stockholm: Carlsson 5
Kursträff 1 Torsdag 1september sal N260 hela dagen 10.00 12.00 Kursintroduktion Innehåll och uppläggning Presentation av deltagare och lärare Förväntningar och frågeinventering Aktuella skolfrågor (Gunnar Lindström, Britt- Marie Holmström, Torvald Viktorsson) 12.00 13.00 Lunch 13.00 14.30 MOMENT 1 Läraruppdraget - undervisning Läroplanen (Lpf 94) alt. (Lgr11) Undervisning i en målstyrd skola problem och möjligheter? 14.30 15.00 Paus 15.00 16.30 Seminarium om kunskap Förberedelser enligt anvisningar s.2-3 Fredag 2 september 08.30 10.00 Lärandeteorier sal N260 hela dagen Genomgång 10.00-10.30 Paus 10.30 11.30 Cambro, fotografering mm. (Anna- Lena Norgren) 11.30-12.30 Lunch 12.30 14.30 Didaktik Genomgång Samtal utifrån deltagarnas förberedda reflektioner kring mediadebatten om skolan 6
Uppgifter till kursträff 2 Läs: Imsen, Gunn(2006) Elevens värld, Introduktion till pedagogisk psykologi, Kap 1-2, 7-11, Lund. Studentlitteratur, (171 s) Lindström, Gunnar och Pennlert, Lars Åke (2009). Undervisning i teori och praktik en introduktion i didaktik, 4:e upplagan. Umeå: Fundo förlag. (70 s) Uljens, Michael,red.(1997) Didaktik, Lund: Studentlitteratur, kap.1-6 samt kap.8 (160 s) Besvara nedanstående frågor skriftligt och lägg in i din portfölj. Dina svar och resonemang ska genom citat och referat ha tydliga kopplingar till all litteratur ovan. Detta dokument utgör examination på Moment 1. Frågorna behandlas sedan muntligt på seminarier vid kursträff 2. På uppgiften ges betygen VG, G eller U. Hur skulle du kortfattat beskriva den behavioristiska, den konstruktivistiska och den sociokulturella synen på lärande? Beskriv en konkret lektion/pedagogisk aktivitet som du genomfört och analysera den utifrån ett behavioristiskt, konstruktivistiskt respektive sociokulturellt perspektiv. Av det jag har läst om didaktik har jag framför allt lärt mig: Så här tänker jag konkret använda min didaktiska kunskap: Detta behöver jag utveckla när det gäller didaktisk kompetens och det här är frågor inom det didaktiska området som återstår att bli besvarade? Formulera en fråga till varje bok som du vill diskutera vid seminariet. Förbered en kort muntlig redovisning av Ditt valda område för aktionsforskningsuppgiften som är beskriven nedan. Berätta om val av problem/förändring och hur du tänker gå tillväga (metoder). Aktionsforskning i egen praktik Aktionsforskning är en strategi för förändring, förbättring och utveckling av yrkesverksamhet. Forskningsmetoden syftar till att, genom att utveckla ny kunskap i praktiken, kunna utveckla nya teorier om undervisning och lärande. Aktionsforskning kan vara behjälplig med att bryta invanda mönster, utmana traditioner och skolkulturer, utveckla lärarprofessionaliteten, främja samarbete samt utveckla lärare mot ökad autonomi i sin verksamhet. Arbetshandledning Börja med att kartlägga nuläget i ditt klassrum. Hur ser det ut idag i ditt klassrum? Hur undervisar du? Varför väljer du att göra på det ena eller andra sättet? Hur arbetar eleverna? Vilken attityd till undervisning och lärande verkar vara rådande i ditt klassrum? Vilket 7
material används? Varför har du/ni valt just detta material? Finns det variation och autenticitet i din undervisning? Är ditt klassrum kommunikativt? Hur pass stor del av din undervisning är interaktiv? När du noggrant kartlagt ditt klassrum ska du fundera över vad som skulle kunna ändras till det bättre. Ställ frågor till din egen praktik, t ex: Hur ska jag få mina elever att xxxxxxx under lektionerna? Hur ska man få eleverna att ta mer eget ansvar för sitt lärande? Hur gör jag för att komma bort ifrån xxxxxxxx? Hur kan jag få eleverna mer motiverade för mitt/mina ämnen? Hur kan jag skapa ett bättre/tryggare arbetsklimat i mitt klassrum?etc. Teoribakgrund Vad i kurslitteraturen och skolans styrdokument kan du stödja dig på som teoribakgrund till ditt förändringsprojekt? Kan du hitta stöd för dina tankar och idéer i annan litteratur, aktuella tidningsartiklar, rapporter, webbsidor etc.? Finns det några forskningsteorier skulle du kunna stödja dig på? Vad har gjorts tidigare inom samma fält/frågeställningar som du är intresserad av? När du valt vilken fråga och/eller vilken önskad förändring du vill fokusera på ska du göra en planering av själva aktionsforskningen och välja metoder som kan hjälpa dig att komma vidare i arbetet. Hur ska jag gå tillväga för att få svar på min fråga? Hur ska jag få till stånd en förändring? Planera själva aktionen som ska hjälpa till att bryta ett fastkört mönster eller aktivera eleverna på ett nytt sätt. Den förändring du initierar i ditt klassrum behöver inte vara stor, det räcker gott med att det är ett förändringssteg av något slag. Det viktiga är att du kontinuerligt dokumenterar vad som händer när du sätter igång med din aktion, för att få kunskap om hur du kan gå vidare i framtiden. Vid valet av metoder för dokumentation ska du fundera över vilken/vilka metoder som bäst kan ge dig svar i just ditt förändringsarbete. Du ska helst använda tre olika metoder (s.k. triangulering) för att vara säker på att få tillförlitlig information. Vanliga metoder i aktionsforskning är: Dagböcker (dokumentation, både för läraren och eleverna) Observationer (antingen du själv eller en kollega) Enkäter Intervjuer Filmning Ljudinspelningar Stillbilder Elevutvärderingar Vid planeringen av ditt aktionsprojekt ska du göra en tidsplan, annars är det lätt hänt att projektet tappar styrsel och blir utfört endast när tid finns tillgänglig (vilket händer mer sällan, eftersom tid som inte är planerad äts upp väldigt snabbt i skolan). Planera noggrant hur du tänker introducera projektet för eleverna. Det är viktigt att eleverna får vara delaktiga redan från början i ditt förändringsprojekt. Den energi som läggs i början av ett projekt i form av information och förarbete av olika slag kan betala igen sig med ränta i slutändan. 8
Efter genomförd aktion ska du utvärdera ditt projekt och analysera resultatet. Hur blev det? Varför blev det som det blev? Vad kunde kanske ha gjorts annorlunda? Hur skulle jag kunna göra i fortsättningen för att driva detta förändringsarbete framåt? Vilken ny kunskap om undervisning och lärande har jag och mina elever fått genom denna aktionsforskning? Hur kan denna kunskap relateras till kurslitteraturen och andra källor? Redovisningen dokumenteras i rapportform där hela projektet beskrivs i korta ordalag från början till slut, men där själva analysen får ta det största utrymmet. Rapportens utseende: Bakgrund varför valde du detta projekt? Nulägesanalys beskrivning av utgångsläget innan igångsättandet av förändringsaktionen Uppläggningen av projektet/aktionen teoristöd, tidsplanering, genomförande, metoder Resultat hur gick det? Vad hände? Utvärdering Analys av projektet: Vilken ny kunskap har projektet gett mig? Teorianknytning? Hur skulle projektet kunna vidareutvecklas? Bilagor i form av bilder, materialexempel, sammanställningar av enkäter, utdrag ur elevdagböcker etc. kan med fördel bifogas. Referenser till teoribakgrunden ska finnas med i rapporten. Referera på följande sätt: Efternamn, förnamn. (årtal). Titel. Förlagsort. Förlag. Använd något av följande referenssystem: Parentessystemet Hänvisningar till referenser i löpande text sker genom att man anger författarens efternamn samt publiceringsår (Författare, år). Genom att ange författarens efternamn kan man lätt hitta arbetet i den alfabetiska referenslistan längst bak i arbetet. Om författarna är flera: (Lindberg & Riis, 1996). Notsystemet I löpande text placeras notsiffran i upphöjd position och i mindre teckenstorlek än i löpande text. Siffran bör placeras efter en hel avslutad mening eller sats. Man anger alltid fullständiga uppgifter första gången en referens används i den löpande texten. Se ovan. Om samma referens används igen utan att några andra referenser använts så behöver man endast skriva: Ibid. Den färdiga rapporten lägger du i din personliga portfölj i konferensen senast den 5/6. Vid kursträff tre ska du redovisa och diskutera ditt aktionsforskningsprojekt för hela studiegruppen med hjälp av en PowerPoint- presentation. Denna redovisning är obligatorisk. På uppgiften ges betygen VG, G eller U. Har du frågor under arbetets gång? Utnyttja frågekonferensen eller maila: gunnar.lindstrom@pedag.umu.se 9
Kursträff 2 Torsdag 27/10, 10.00 12.00 Seminarium Lärandeteorier Na 332 hela dagen 12.00 13.00 Lunch 13.00 14.30 Seminarium Didaktik (Gunnar Lind 15.00-16.30 Summering/Slutsatser Fredag 18/3, N260 hela dagen 08.30 10.00 MOMENT 2 Läraruppdraget demokratifostran och etik Frågeinventering 10.00 10.30 Paus 10.30 12.00 Etikföreläsning (Mårten Almerud) 12.00 13.00 Lunch 13.00 14.30 Aktionsforskningsplaner 10
Uppgifter till kursträff 3 Läs : Skolverket(2003) Värdegrundsboken - om samtal för demokrati i skolan. (121 s) http://www.skolverket.se/publikationer?id=1194 Wester, Maria(2010) Är det någon ordning i skolan. Lund: Studentlitteratur (137 s) Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund(2001) Yrkesetiska principer för lärare (2 s) http://www.lararesyrkesetik.se/web/yrkesetik.nsf/doc/005324d7?opendocument Uppgift: Dokumentera dina tankar om böckerna. Vilken påverkan har läsningen haft/kommer läsningen att få för dig som lärare? Hur hanteras etikfrågor på din arbetsplats? Hur skulle du önska att de hanterades i framtiden? Lägg in ditt läsdokument i Cambro under respektive boktitel. Dina resonemang ska via referat/citat ha tydliga kopplingar till litteraturen. På uppgiften ges betygen G eller U. Läs en av följande skönlitterära böcker om/för barn och ungdomar: Alakoski, Susanna, Svinalängorna Ali, Monica Brick Lane Andersson, Lena Var det bra så? Flygt, Torbjön, Underdog Gardell, Jonas, En komikers uppväxt Guillou, Jan, Ondskan Jern, Martin. Så värt. Johansson, Kerstin, Spjutspetsen Lundgren, Torbjörn, Det skrivna ordets tystnad Karnstedt, Torgny, Låtsaskungen Kücher, Maria, Sång till en fjäril Moodysson, Lukas, Fucking Åmål Niemi, Mikael, Populärmusik från Vittula Nilsson, Johanna, Hon går genom tavlan ut ur bilden Nord Wahldén, Christina, Kort kjol Persson, Titti Skaver Pohl, Peter, Alltid den där Anette Pohl, Peter. Vi kallar honom Anna Wahl, Mats, Den osynlige Wahl, Mats, Svenska för idioter Wahl, Mats, Såpa Uppgift: Reflektera över bokens påverkan på dig själv som lärare. Hur tänker du om din nuvarande och framtida lärargärning utifrån boken? Lägg in dina personliga tankar och reflektioner i Cambro. På uppgiften ges betygen G eller U. Förbered redovisning av ditt aktionsforskningsprojekt: Du ska med hjälp av en PPT-presentation redovisa ditt aktionsforskningsprojekt samt vara beredd att diskutera projektet inför din studiegrupp. Du ska även ge feedback på en kurskamrats aktionsforskningsprojekt i samband med redovisningstillfället. Din feedback/respons ska vara konstruktiv och fokusera på projektets teoribakgrund, metoder, innehåll och resultat. Den egna aktionsforskningsrapporten ska finnas i din portfölj senast den 5 juni och PPTpresentationen ska läggas ut i konferensen under uppgifter PowerPoint-presentation. 11
Kursträff 3 Onsdag 11/1: 10.00 12.00 Seminarium på värdegrundslitteraturen N 260 hela dagen 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.30 Bokcirkel med anknytning till skönlitteraturen 15.00 16.30 Sammanfattning/summering Torsdag 12/1: 08.30 12.00 Redovisningar av aktionsprojekt. N 420/ N 430 13.00-14.30 Kursutvärdering N 430 12
Examinationer Mom 1 I. Skriftligt dokument med svar och reflektioner om lärandeteorier och didaktik tydligt kopplade till litteraturen. Utgångspunkter är litteratur och frågor på s. 7 i kurs-kompendiet. Dokumentet ska ligga under fliken Uppgifter i Cambro senast onsdag 26 oktober. På uppgiften ges betygen VG, G eller U. Mom 2 I. Läsreflektioner om demokrati, etik och fostran i skolan tydligt kopplade till litteraturen. Utgångspunkter är litteratur och frågor högst upp på s. 11 i kurskompendiet. Dokumentet ska ligga under fliken Uppgifter i Cambro senast tisdag 10/1. På uppgiften ges betygen G eller U. II. Läsreflektioner utifrån en skönlitterär bok samt frågor på s.11 i kurskompendiet. Dokumentet ska ligga i Cambro senast tisdag 10/1. På uppgiften ges betygen G eller U. III. Muntlig redovisning vid tredje kursträffen av uppgiften Aktionsforskning i egen praktik med hjälp av PowerPoint-presentation, se s. 11 i kurskompendiet, samt skriftlig rapport baserad på aktionsforskningsuppgiften, vilken är presenterad på s. 7-9 i kurskompendiet. Dokumentet ska ligga i Cambro senast fredag 20/1. Bedömningen av rapport och PowerPointpresentation vägs ihop vid betygssättning. På uppgiften ges betygen VG, G eller U. Övriga obligatoriska uppgifter Mom 1 Förberedelser inför kursträff 1, enligt s. 2-3 i kurskompendiet. Mom 2 I. Muntlig redovisning vid andra kursträffen av valt område för aktionsforskning, enligt s. 7 i kurskompendiet. II. Muntlig respons på en kurskamrats aktionsforskningsprojekt i samband med den muntliga redovisningen vid tredje kurstillfället. 13