Lärande och undervisning, 15 hp

Transkript

1 Lärande och undervisning, 15 hp VAL-utbildningen Umeå universitet Kurskompendium Ht

2 Välkommen till VAL-utbildningen och kursen Lärande och undervisning, 15 hp Första kursträffen äger rum torsdag 28/8 på Umeå universitet. Vi träffas i sal Bt 105 som ligger i Beteendevetarhuset. Karta hittar du på följande länk: Tiderna för de två första kursdagarna är: Torsdag 28/8, Fredag 29/8, Övriga två kursträffar blir måndag 27/10 tisdag 28/10 samt måndag 12/1 tisdag 13/1, med samma tider som ovan för dag ett respektive dag två. Övernattning ordnar ni själva med men om ni blir medlemmar i studentkåren kan ni få en lista på övernattningsrum, se länk: Om du kommer med bil kan det vara lite knepigt att hitta en parkering. Det säkraste stället är vid Norra beteendevetarhuset (se kartan), där brukar det oftast finnas platser. Studerande parkerar för 15kr per dag, med ett parkeringsbevis som bifogats i välkomstbrevet (tryck på boende på parkeringsautomaten innan du lägger i pengar.) Parkeringsbeviset för studerande räcker hela terminen och läggs väl synligt i vindrutan. Kursen bedrivs som en distansutbildning med endast tre fysiska träffar under terminen. Tiden mellan träffarna disponeras av de studerande som har frihet att planera sina studier utifrån tid, rum och livssituation. Studietakten är 50 % vilket innebär att de femton högskolepoängen tar lika lång tid som 30 hp i normal studietakt, d.v.s. en termin. Halv studietakt innebär ca 20 arbetstimmar per vecka, men andelen nedlagda studietimmar kan variera kraftigt mellan veckorna under terminen beroende på de studerandes övriga arbetsbelastning. Ett bra riktmärke för planering (och som information till arbetsgivare) är dock att universitetsstudier på halvfart motsvarar 20 timmar per vecka. Innan den första kursträffen ska en liten del av kurslitteraturen vara inläst och bearbetad: Läsanvisningar: 1. Läs texterna om kunskap i Artikelkompendiet som finns på VAL- hemsidan (ca 60 s): Skriv ner dina tankar om texterna utifrån nedanstående frågeställningar. Ta med detta dokument till den första kursträffen, då vi diskuterar texterna på ett seminarium i gruppen. - Hur förhåller sig praktisk kunskap till teoretisk kunskap? - Vad säger Liedman om skillnaden mellan information och kunskap? Vad anser du? - Vilken betydelse spelar intresse och undran för människans kunskapsutveckling? - Vad menar Liedman med begreppet rotkunskaper? - Vad menas med fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet? Finns det fler former av kunskap? 2

3 - Vad är skillnaden mellan att veta och förstå? Ge exempel! - Vad kännetecknar vetenskaplig kunskap? - Lärare ska utöva sitt yrke på basis av beprövad erfarenhet och vetenskap. Vad kan det innebära? - Är kunskap makt? Argumentera för din åsikt! Min bild av kunskap/ Min kunskapssyn Du ska göra en bild (rita, måla, dra streck) över hur ni ser på begreppet kunskap. Till din hjälp har du litteraturen och din egen lärarerfarenhet. Skriv några rader om hur du tänkt kring din bild. Bilden får gärna problematisera begreppet och ge upphov till samtal. 2. Läs igenom de första två kapitlen i Läroplan för gymnasiet (Lgy 11) eller i Läroplan för den obligatoriska skolan (Lgr 11) och fundera på nedanstående frågor. Länkar till läroplanerna hittar du i litteraturlistan på s.5. a) Vad är lätt respektive svårt att förverkliga i din undervisning? b) Finns det något i Mål och Riktlinjer som du upplever som problematiskt eller motsägelsefullt? c) Vilka kompetenser krävs av en lärare för att klara uppdraget? 3. Följ med i mediadebatten om skolan i dagstidningar, fackpress, tv, radio och internet. Välj ut en fråga som intresserar dig och samla information från några olika källor. Jämför, analysera och formulera dina egna åsikter i ämnet. Vid första kursträffen ska du i grupp berätta om din valda skolfråga och dina reflektioner samt vara förberedd för att kort kunna diskutera ämnet tillsammans med övriga kursdeltagare. Kursplan och litteraturlista hittar du längre fram i detta kurskompendium. Har du frågor så kontakta kursansvarig Gunnar Lindström, telefon , eller allra säkrast via e-post: gunnar.lindstrom@umu.se Varmt välkommen den 28 augusti! 3

4 Kursplan Lärande och undervisning samhälle, demokrati, etik, 15 hp Education society, democracy and ethics Ansvarig institution: Pedagogiska institutionen Moment 1. Undervisning och lärande som samhällsvetenskaplig och humanistisk företeelse (8 hp) Education as a social scientific and humanistic phenomenon Momentet innehåller en översikt över pedagogisk teoridiskussion med fokus på aktuell forskning och inplacerar skola och utbildning i ett samhälleligt sammanhang. Särskilt behandlas kunskapsteori och kunskapsbildning. Introduktion i hur IKT kan brukas i eget och andras lärande. Styrdokument granskas. Moment 2. Undervisning, demokrati och etik (7 hp) Education, democracy and ethics I momentet behandlas teorier om demokrati och etik med särskild relevans för skolans fostransuppdrag. Tonvikt läggs vid samtida samhällsförändringar som globalisering, och perspektiv som klass, genus och etnicitet studeras. Förutsättningar för skolutveckling behandlas och pedagogiska frågeställningar i anslutning därtill formuleras och bearbetas. Efter godkänd kurs ska den studerande kunna: analysera och diskutera lärares yrkesuppdrag och elevers uppdrag i skolan utifrån olika teorier och perspektiv diskutera och problematisera skolans demokratifostran i relation till aktuell demokratiteori samt klass, genus och etnicitet redogöra för några etiska teorier och begrepp samt relatera dessa till skolans och lärares uppdrag redogöra för olika teorier om kunskap samt problematisera begreppen kunskap och kunskapsbildning formulera och diskutera pedagogiska frågeställningar i relation till olika i kursen studerade teorier diskutera och problematisera användning av IKT i undervisning Examination sker både muntligt och skriftligt, såväl enskilt som i grupp. Student har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Betygskriterier: Betyg som ges på hel kurs är Godkänt eller Väl godkänt. Kursplanens mål för vad den studerande skall kunna efter godkänd kurs utgör kriterierna för betyget godkänd. Kursbetyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska uppgifter är godkända. 4

5 Kurslitteratur: Moment 1. Grunder i vetenskapsteori en sammanställning. (7 s) OBS! Ingår i artikelkompendium som kan laddas ner från VAL:s hemsida Imsen, Gunn(2006) Elevens värld, Introduktion till pedagogisk psykologi, Kap 1-2, 7-11 Lund. Studentlitteratur, (171 s) Liedman, Sven-Eric (2002) Ett oändligt äventyr - Om människans kunskaper, Albert Bonniers förlag. Valda delar (ca 15 s) OBS! Ingår i artikelkompendium som kan laddas ner från VAL:s hemsida. Lindström, Gunnar och Pennlert, Lars Åke (2012). Undervisning i teori och praktik en introduktion i didaktik, 5:e upplagan. Umeå: Fundo förlag. (70 s) Läroplan för gymnasiet (Lgy 11) Läroplan för grundskolan (Lgr 11) kap Sjöman, Lena. Kunskapen i hantverket Ur Gustavsson, Bernt. red. (2004) Kunskap i det praktiska. Lund: Studentlitteratur.(16 s) OBS! Ingår i artikelkompendium som kan laddas ner från VAL:s hemsida SOU 1992:94. Skola för bildning. Kap 2.2 Kunskap och kunskapsformer, Kap 2.3 Individens kunskapsutveckling, 2.4 Urval och organisering av kunskaper. Utbildningsdepartementet, Stockholm: Allmänna Förlaget, (18 s) OBS! Ingår i artikelkompendium som kan laddas ner från VAL:s hemsida Uljens, Michael, red.(1997) Didaktik, Lund: Studentlitteratur, kap.1-6 samt kap.8 (160 s) Moment 2. Skolverket(2003) Värdegrundsboken - om samtal för demokrati i skolan. (121 s) Wester, Maria(2010) Är det någon ordning i skolan. Lund: Studentlitteratur (137 s) Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund(2001) Yrkesetiska principer för lärare Valbar skönlitteratur om c:a 300 s tillkommer 5

6 Kursträff 1 Torsdag 28/8 Bt 105, Beteendevetarhuset Kursintroduktion Innehåll och uppläggning Presentation av deltagare, lärare och administrativt ansvariga (Gunnar Lindström, Helen Andersson, Anna- Karin Lidström- Persson) Förväntningar och frågeinventering Samtal utifrån deltagarnas förberedda reflektioner kring mediadebatten om skolan Lunch MOMENT 1 Läraruppdraget - undervisning Läroplanen (Lpf 94) alt. (Lgr11) Undervisning i en målstyrd skola problem och möjligheter? Paus Seminarium om kunskap Förberedelser enligt anvisningar s.2-3 Fredag 29/8 Bt 105, Beteendevetarhuset Lärandeteorier Genomgång Paus Cambro, fotografering mm Lunch Didaktik Genomgång, samtal 6

7 Uppgifter till kursträff 2 1a. Läs: Imsen, Gunn(2006) Elevens värld, Introduktion till pedagogisk psykologi, Kap 1-2, 7-11, Lund. Studentlitteratur, (171 s) Lindström, Gunnar och Pennlert, Lars Åke (2012). Undervisning i teori och praktik en introduktion i didaktik, 5:e upplagan. Umeå: Fundo förlag. (70 s) Uljens, Michael,red.(1997) Didaktik, Lund: Studentlitteratur, kap.1-6 samt kap.8 (160 s) b. Besvara nedanstående frågor skriftligt och lägg in under fliken Uppgifter på Cambro senast söndag 26/10. Dina svar och resonemang ska genom citat och referat ha tydliga kopplingar till all litteratur ovan. Detta dokument utgör examination på Moment 1. Frågorna behandlas sedan muntligt på seminarier vid kursträff 2. På uppgiften ges betygen VG, G eller U. Hur skulle du kortfattat beskriva den behavioristiska, den konstruktivistiska och den sociokulturella synen på lärande? Beskriv en konkret lektion/pedagogisk aktivitet som du genomfört och analysera den utifrån ett behavioristiskt, konstruktivistiskt respektive sociokulturellt perspektiv. Vad är didaktik, enligt litteraturen? Ge även exempel på didaktiska forskningsinriktningar och hur didaktisk kunskap kan användas i ditt lärararbete? Vad säger litteraturen om förhållandet mellan teoretisk och praktisk didaktik, mellan undervisningsläran och undervisningskonsten? Hur ser du själv på detta förhållande? Vad behöver du utveckla när det gäller didaktisk kompetens och vilka frågor inom det didaktiska området återstår att besvaras, enligt din mening? Formulera en fråga till varje bok som du vill diskutera vid seminariet. 2. Förbered en kort muntlig redovisning av Ditt valda område för aktionsforskningsuppgiften som är beskriven nedan. Berätta om val av problem/förändring och hur du tänker gå tillväga (metoder). Aktionsforskning i egen praktik Aktionsforskning är en strategi för förändring, förbättring och utveckling av yrkesverksamhet. Forskningsmetoden syftar till att, genom att utveckla ny kunskap i praktiken, kunna utveckla nya teorier om undervisning och lärande. Aktionsforskning kan hjälpa till att bryta invanda mönster, utmana traditioner och skolkulturer, utveckla lärarprofessionaliteten, främja samarbete samt utveckla lärare mot ökad autonomi i sin verksamhet. 7

8 ARBETSGÅNG 1. Kartläggning av nuläget Ställ dig frågor om din egen undervisning, exempelvis: Hur ser det ut idag i mitt klassrum? Hur planerar och undervisar jag? Varför väljer jag att göra på det ena eller andra sättet? Hur arbetar eleverna? Vilken attityd till undervisning och lärande verkar vara rådande i mitt klassrum? Vilket material används och varför? Finns det metodisk variation i min undervisning? Är mitt klassrum kommunikativt? Hur bedömer jag och ger återkoppling på elevernas arbete? Etc. 2. Vad kan utvecklas eller förbättras? Ställ frågor till din egen praktik, exempelvis: Hur ska jag få mina elever att xxxxxxx under lektionerna? Hur ska man få eleverna att ta mer eget ansvar för sitt lärande? Hur gör jag för att komma bort ifrån xxxxxxxx? Hur kan jag få eleverna mer motiverade för mitt/mina ämnen? Hur kan jag skapa ett bättre/tryggare arbetsklimat i mitt klassrum? Etc. Bestäm dig sedan för en förbättring eller fråga att arbeta med! Den förändring du initierar i ditt klassrum behöver inte vara stor, det räcker gott med att det är ett förändringssteg av något slag. 3. Teori att stödja sig på? Vad i kurslitteraturen och skolans styrdokument kan du stödja dig på som teoribakgrund till ditt förändringsprojekt? Kan du hitta stöd för dina tankar och idéer i annan litteratur, aktuella artiklar, rapporter, webbsidor etc.? Vilka forskningsteorier kan du kunna stödja dig på? Vad har gjorts tidigare inom samma fält/frågeställningar som du är intresserad av? 4. Planera aktionen Ställ dig frågorna: - Hur ska jag gå tillväga för att få till stånd en förändring eller få svar på min fråga? - Hur ska jag dokumentera aktionen? - Hur ska aktionen genomföras tidsmässigt? 5. Introducera arbetet med eleverna -Berätta om syfte och uppläggning. Ge dem tillfälle till frågor. 6. Genomför aktionen och dokumentera arbetet Det är viktigt att dokumentera vad som händer när du sätter igång med din aktion, för att få kunskap om hur du kan gå vidare i framtiden.vid valet av metoder för dokumentation ska du fundera över vilken/vilka metoder som bäst kan ge dig svar i just ditt förändringsarbete. Du ska helst använda minst två olika metoder (s.k. triangulering) för att vara säker på att få tillförlitlig information. Vanliga metoder i aktionsforskning är: -Dagböcker (du själv och/eller dina elever) -Observationer (du själv och/eller en kollega) -Enkäter -Intervjuer -Filmning (fråga elever och eventuellt föräldrar -Ljudinspelningar -Stillbilder (fråga elever och eventuellt föräldrar -Elevutvärderingar 8

9 7. Utvärdera aktionen Efter genomförd aktion ska du utvärdera ditt projekt och se vilket resultat som är nått. Hur blev det? Nåddes den förändring som var tänkt? 8. Analys med hjälp av teorin? Varför blev det som det blev? Vad kunde kanske ha gjorts annorlunda? Hur skulle jag kunna göra i fortsättningen för att driva detta förändringsarbete framåt? Vilken ny kunskap om undervisning och lärande har jag och mina elever fått genom denna aktionsforskning? Hur kan denna kunskap relateras till kurslitteraturen och andra källor? Vid kursträff tre, 12-13/1 ska du muntligt redovisa och diskutera ditt aktionsforskningsprojekt för övriga i studiegruppen med hjälp av en PowerPointpresentation. Tidsram 15 min. Denna redovisning är obligatorisk. Aktionsforskningen dokumenteras även skriftligt i form av en rapport där hela projektet beskrivs i korta ordalag från början till slut, men där själva analysen får ta det största utrymmet. Rapportens utseende: Bakgrund varför valde du detta projekt? Nulägesanalys och mål beskrivning av utgångsläget innan igångsättandet av förändringsaktionen samt vad du vill uppnå. Uppläggningen av projektet/aktionen teoristöd, tidsplanering, genomförande, metoder Resultat hur gick det? Vad hände? Nåddes målet? Utvärdering Analys av projektet: Vilken ny kunskap har projektet gett mig? Teorianknytning? Hur skulle projektet kunna vidareutvecklas? Bilagor i form av bilder, materialexempel, sammanställningar av enkäter, utdrag ur elevdagböcker etc. kan med fördel bifogas. Referenser till teoribakgrunden ska finnas med i rapporten. Referera på följande sätt: Efternamn, förnamn. (årtal). Titel. Förlagsort. Förlag. Använd något av följande referenssystem: Parentessystemet Hänvisningar till referenser i löpande text sker genom att man anger författarens efternamn samt publiceringsår (Författare, år). Genom att ange författarens efternamn kan man lätt hitta arbetet i den alfabetiska referenslistan längst bak i arbetet. Om författarna är flera: (Lindberg & Riis, 1996). Notsystemet I löpande text placeras notsiffran i upphöjd position och i mindre teckenstorlek än i löpande text. Siffran bör placeras efter en hel avslutad mening eller sats. Man anger alltid fullständiga uppgifter första gången en referens används i den löpande texten. Se ovan. Om samma referens används igen utan att några andra referenser använts så behöver man endast skriva: Ibid. Den färdiga rapporten lägger du i Cambro senast den fredag 16/ På uppgiften ges betygen VG, G eller U. 9

10 Kursträff 2 Måndag 27/ Seminarium Lärandeteorier Bt 105, Beteendevetarhuset Lunch Seminarium Didaktik Summering/Slutsatser Tisdag 28/ MOMENT 2 Läraruppdraget demokratifostran och etik Bt 105 Frågeinventering Paus Etikföreläsning Lunch Aktionsforskningsplaner 10

11 Uppgifter till kursträff 3 1 a.läs: Skolverket(2003) Värdegrundsboken - om samtal för demokrati i skolan. (121 s) Wester, Maria(2010) Är det någon ordning i skolan. Lund: Studentlitteratur (137 s) Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund(2001) Yrkesetiska principer för lärare (2 s) b. Dokumentera dina tankar om böckerna. Vilken påverkan har läsningen haft/kommer läsningen att få för dig som lärare? Vilka etiska dilemman och värdegrundsrelaterade problem har du ställts inför som lärare och hur har du hanterat dem? Hur hanteras etikfrågor på din arbetsplats? Hur skulle du önska att de hanterades i framtiden? Lägg in ditt läsdokument under fliken Uppgifter i Cambro senast 11/ Dina resonemang ska via referat/citat ha tydliga kopplingar till litteraturen. På uppgiften ges betygen G eller U. 2a.Läs en av följande skönlitterära böcker om/för barn och ungdomar: Alakoski, Susanna, Svinalängorna Ali, Monica Brick Lane Andersson, Lena Var det bra så? Flygt, Torbjön, Underdog Gardell, Jonas, En komikers uppväxt Guillou, Jan, Ondskan Jern, Martin. Så värt. Johansson, Kerstin, Spjutspetsen Lundgren, Torbjörn, Det skrivna ordets tystnad Karnstedt, Torgny, Låtsaskungen Kücher, Maria, Sång till en fjäril Moodysson, Lukas, Fucking Åmål Niemi, Mikael, Populärmusik från Vittula Nilsson, Johanna, Hon går genom tavlan ut ur bilden Nord Wahldén, Christina, Kort kjol Persson, Titti Skaver Pohl, Peter, Alltid den där Anette Pohl, Peter. Vi kallar honom Anna Wahl, Mats, Den osynlige Wahl, Mats, Svenska för idioter Wahl, Mats, Såpa b. Reflektera över bokens påverkan på dig själv som lärare. Hur tänker du om ditt nuvarande och framtida lärararbete utifrån boken? Lägg in dina personliga tankar och reflektioner under fliken Uppgifter i Cambro senast 11/ På uppgiften ges betygen G eller U. 3. Förbered redovisning av ditt aktionsforskningsprojekt: Du ska med hjälp av en PPT-presentation redovisa ditt aktionsforskningsprojekt samt vara beredd att diskutera projektet i din studiegrupp. Du ska även ge feedback på en kurskamrats aktionsforskningsprojekt i samband med redovisningstillfället. 11

12 Kursträff 3 Måndag 12/ Bokcirkel skönlitteratur Bt 101, Beteendevetarhuset Lunch Halva gruppen: seminarium på värdegrundslitteraturen Halva gruppen: redovisningar av aktionsprojekt, Bt 101 Tisdag 13/ Halva gruppen: Redovisningar av aktionsprojekt Bt 101 Halva gruppen: seminarium på värdegrundslitteraturen Sammanfattning av litteraturseminarium Bt 101 Kursutvärdering 12

13 Examinationer Mom 1 I. Skriftligt dokument med svar och reflektioner om lärandeteorier och didaktik tydligt kopplade till litteraturen. Utgångspunkter är litteratur och frågor på s. 7 i kurs-kompendiet. Dokumentet ska ligga under fliken Uppgifter i Cambro senast söndag 26/10. På uppgiften ges betygen VG, G eller U. Mom 2 I. Läsreflektioner om demokrati, etik och fostran i skolan tydligt kopplade till litteraturen. Utgångspunkter är litteratur och frågor högst upp på s. 11 i kurskompendiet. Dokumentet ska ligga under fliken Uppgifter i Cambro senast söndag 11/1. På uppgiften ges betygen G eller U. II. Läsreflektioner utifrån en skönlitterär bok samt frågor på s.11 i kurskompendiet. Dokumentet ska ligga i Cambro senast söndag 11/1. På uppgiften ges betygen G eller U. III. Muntlig redovisning vid tredje kursträffen av uppgiften Aktionsforskning i egen praktik med hjälp av PowerPoint-presentation, se s. 11 i kurskompendiet, samt en skriftlig rapport baserad på aktionsforskningsuppgiften, vilken är presenterad på s. 7-9 i kurskompendiet. Dokumentet ska ligga under fliken Uppgifter i Cambro senast fredag 16/1. Bedömningen av rapport och Power-Point- presentation vägs ihop vid betygssättning. På uppgiften ges betygen VG, G eller U. Övriga obligatoriska uppgifter Mom 1 Förberedelser inför kursträff 1, enligt s. 2-3 i kurskompendiet. Mom 2 I. Muntlig redovisning vid andra kursträffen av valt område för aktionsforskning, enligt s. 7 i kurskompendiet. II. Muntlig respons på en kurskamrats aktionsforskningsprojekt i samband med den muntliga redovisningen vid tredje kurstillfället. 13