Enligt vår senaste medlemsundersökning är FramtidsFröns starkaste sidor:

Relevanta dokument
Vad är FramtidsFrön? Ideell förening, ägd av medlemmarna. Startades i Linköping 2002 med Länsstyrelsen, LO och Svenskt Näringsliv i ryggen

2. Övergripande mål och riktlinjer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Skolplan Med blick för lärande

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & -påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Teamplan Ugglums skola F /2012

Dialogspel - om entreprenöriellt lärande

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

2.1 Normer och värden

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun

Kollegialt lärande som stöd för planering, genomförande och uppföljning av modersmålsundervisningen. Fjärde tillfället

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

2013- Storumans skolor utbildningsplan

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

FramtidsFrö i Halland

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Entreprenörskap i ett verksamhetsperspektiv

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Verksamhetsplan Läsåret 2016/2017

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Entreprenörskap i skolan

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm

Att rusta eleverna inför morgondagens arbetsmarknad för framtiden. grskolaarbetsliv.se praktikplatsen.se

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Värsta möjligheten Den röda SYV-tråden VÄRSTA MÖJLIGHETEN. Den röda SYV-tråden. Åk 9. Åk 7

Systematiskt kvalitetsarbete

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Samverkan Skola - Arbetsliv

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

Lärare och skolledare

Plan för studie- och yrkesvägledning

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Entreprenörskap i styrdokumenten

Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

2.1 Normer och värden

Plan för studie- och yrkesvägledning

VÄLKOMNA! Föräldramöte Lilla Gärdet

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

starten på ett livslångt lärande

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun.

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Bildningsförvaltningen

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Transkript:

Kontakt: Carin Sävetun, verksamhetsledare E-post: carin.savetun@framtidsfron.se Tel: 0738-517505 Adress: FramtidsFrön c/o GR Utbildning Box 5073 402 22 Göteborg Webbplats: http://www.framtidsfron.se Vad är målet/målen med er verksamhet? Vårt syfte är att främja attityder till entreprenörskap samt att utveckla det entreprenöriella förhållningssättet i förskola/skola. Vårt mål är att erbjuda medlemskap till så många kommuner och skolor som möjligt. Vi arbetar för att stötta skolan i sitt uppdrag med att bejaka och utveckla barns inneboende drivkraft, nyfikenhet och kreativitet, samtidigt som vi hjälper skolan till en nära samverkan med omvärlden. Vad är er organisations största styrka? Vår största styrka är den erfarenhet (10 år) vi har från att stötta skolan att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt och att våga prova och utveckla entreprenöriella metoder i sin undervisning. Vår framgångsfaktor är blandningen av de kompetenser vår personal har från olika branscher och på olika nivåer. FramtidsFrön har personal med följande inriktning: pedagoger, skolledare, kommunikationsvetare, marknadsförare, IT/webb, ekonomer, coacher, egenföretagare och näringslivsstrateger mm. Enligt vår senaste medlemsundersökning är FramtidsFröns starkaste sidor: - Bra undervisningsmaterial som kan motivera elever - Att engagera skolorna i entreprenöriellt arbete - God verklighetsförankring, pålästa, kunniga - Kunskap, engagemang - Förmåga att handleda och skapa lärande klimat - Sätter elevernas kunskaper och utbildning i ett sammanhang

- Väcker nya tankar hos oss på skolan och stödjer oss i genomförandet - Fortfarande nya och fräscha idéer - Drivkraft och företagaranda - Inspiration att tänka utanför boxen Hur länge har ni varit verksamma? 12 år (sedan 2002) Var är ni verksamma? FramtidsFrön är en nationell organisation. Föreningen FramtidsFrön i Väst verkar i Västra Götaland, Halland och Skåne. Uppge verksamhetsår, samt ge en kronologisk, kortfattad beskrivning över er verksamhetsutveckling. FramtidsFrön startade som ett EU-projekt mellan 2002-2004. Vid projektets slut bildades den ideella föreningen FramtidsFrön. Hösten 2007 bildades FramtidsFrön i Väst. Idag har FramtidsFrön kontor på 4 orter; Linköping, Göteborg, Stockholm och Karlstad. Vi har medlemsskolor i över 60 kommuner runt om i Sverige. Under 2013 medverkade ca 5 500 förskolepedagoger, lärare, fritidspedagoger, skolledare eller SYV-are i någon av våra utbildningar och ca 3 800 barn/elever medverkade direkt i något av våra arrangemang. Vi beräknar därmed att ca 58 800* barn /elever berördes direkt av våra insatser i hela Sverige under 2013. * (vi räknar med att vare pedagog vi utbildar i sin tur påverkar 10 barn/elever) Hur stor spridning har er verksamhet i Göteborgsregionen? I Gbg-regionen är följande kommuner medlemmar: Härryda, Kungsbacka, Mölndal, Partille Stenungsund. I Göteborg är följande stadsdelar medlemmar: SDF Askim/Frölunda/Högsbo, SDF Centrum, SDF Lundby och SDF Västra Hisingen. Dessutom är 11 fristående skolor medlemmar i föreningen. Uppge antal kommuner, antal skolor, antal elever/studenter. Vi har därmed drygt 5 kommuner från Göteborgsregionen som medlemmar. Göteborgs kommun vill inte se sig som en enhet och knyta ett övergripande avtal, utan vill ses som 10 stadsdelar. Av dessa är idag 4 stadsdelar medlemmar i föreningen.

I februari 2014 är 438 förskolor och skolor i Göteborgsregionen medlemmar i föreningen och därmed har över 60 000 barn/elever möjlighet att ta del av våra inspirationsmaterial, arrangemang mm Vilka målgrupper riktar sig er verksamhet mot (för-, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning)? Skolledare, Förskolerektorer, lärare, fritidspedagoger, SYV, förskolepedagoger samt barn och ungdomar i förskola, grundskola och, i vissa fall, gymnasium. Uppge minst två (2) referenser från skolor som deltagit i er verksamhet. Onsala Montessoriskola, Kungsbacka kommun Uppdrag: FramtidsFrön har utbildat och handlett både rektor och personal under 1 ½ års tid för att stärka det entreprenöriella förhållningssättet så att det genomsyrar all verksamhet i skolan. FramtidsFröns främsta styrkor är bredden och lärarbakgrunden hos personalen. Ni vet vad ni talar om och gör det tydligt och konkret. Vågar ifrågasätta det vi gör men på ett konstruktivt sätt Vårt samarbete har främst haft betydelse för att öppna den pedagogiska diskussionen. Väldigt bra att någon extern kommer med reflexioner om vår verksamhet. Ni har bidragit till en större samsyn vad entreprenöriellt lärande innebär i praktiken Den avgörande faktorn för att vi är medlemmar och köper kompetensutveckling av FramtidsFrön är Bredden, kompetensen, långsiktigheten och möjligheter till handledning/uppföljning. Jag kan absolut rekommendera er till andra! Gerd Pålsson Berg, rektor Varlaskolan, Kungsbacka kommun Uppdrag: Skolan deltog i FramtidsFröns Radio-satsning hösten 2013. FramtidsFröns främsta styrkor är proffsigt, trevligt bemötande och snabb hjälp om man kör fast, behöver hjälp med nya infallsvinklar eller tekniskt kunnande. Vårt samarbete med FramtidsFrön har bidragit till att jag/vi lärt oss en mängd nya saker, att våga ge oss in på något vi inte visste mycket om sedan tidigare, men som öppnat upp en ny värld av möjligheter för oss som lärare och våra elever. Jag har t o m börjat spåna på möjligheten att starta en skolradio tillsammans med några andra kollegor och även en skoltidning.

Den avgörande faktorn till att vi samarbetar med FramtidsFrön är att ni kunde erbjuda den hjälp och de kontakter vi behövde och som vi hade haft mycket svårare att åstadkomma själva och som tagit mycket mer tid i anspråk. Nu var allt sådant redan fixat - vi fick ett färdigt koncept som kunde fyllas med vårt eget innehåll och det skapade en trygg arena där vi kunde lära oss längs vägen och lugnt kunde göra misstag som ni hjälpte oss att lösa med goda råd och teknisk hjälp. Jag kan definitivt rekommendera FramtidsFrön till andra skolor. Jag tyckte att det var jättekul att jobba med er och jag är jätteintresserad av att fortsätta samarbeta med er. Charlotte Magaji Jacobsson, Lärare Landamäreskolan, Göteborg, SDF Västra Hisingen Uppdrag: FramtidsFrön har utbildat och handlett de två pedagoger som ansvarade för skolans App-projekt. Under detta projekt har skolan främst använt sig av FramtidsFröns inspirationsmaterial FröRetaget samt HandsOn Enterprising.. Framtidsfröns främsta styrkor och anledningen till varför vi valde att samarbeta med dem är enligt mig är deras kompetens gällande entreprenöriellt lärande, deras intresse för vårt projekt, samt deras positiva bemötande mot oss pedagoger och elever. I vårt Applikations projekt som startade 2011 har Framtidsfrön vart en viktig faktor för framgången med projektet. Framtidsfrön har stöttat oss både med entreprenöriell handledning samt med verktyg för oss pedagoger samt elever. FramtidsFrön har även fungerat som en kontakt med samhället utanför skolan och möjligheter för eleverna/pedagogerna att åka på bland annat mässbesök. I vårt applikations projekt har vi använt oss av materialet Frö-retaget samt HandsOn Enterprising för att ge eleverna grundkunskaper i hur man går från ide till handling och hur man startar upp ett företag. Verktygen har vart bra pedagogiska hjälpmedel som eleverna har arbetat med under projektet, och jag kan personligen rekommendera materialet för andra som ska arbeta med entreprenörskap. Dan Halldin, Förstelärare och IKT-pedagog samt projektledare för App-projektet.

Hedeskolan, Kungsbacka kommun Uppdrag: FramtidsFrön har utbildat och handlett Hedeskolans personal under samarbetsprojektet Yrken förr och nu ungas visioner för framtiden. FramtidsFröns främsta styrkor är bra material: Företagsorienteringen, hemsidan. Tydliga och kommunikativa medarbetare. Vårt samarbete med FramtidsFrön har bidragit till att öka elevernas yrkesorientering, historiskt och i nutid. Att våga ringa, fråga och uppträda professionellt. Den avgörande faktorn till att vi samarbetar med FramtidsFrön är för att det är ett bra koncept! Jag kan absolut rekommendera FramtidsFrön till andra skolor. FramtidsFrön har trevliga och kunniga medarbetare som är lätta att ha att göra med. Ingela Knabe, Lärare, Johannebergsskolan, Göteborg Uppdrag: Skolan deltog i FramtidsFröns Radio-satsning hösten 2013. För oss har FramtidsFrön kunnat bidra med ett etablerat nätverk och genomtänkt idé så att vi själva kan lägga energin på elevernas utveckling och arbete. Vi har också kunnat möta andra skolor i FramtidsFröns regi och dela erfarenheter med dem, mycket värdefullt! Vårt samarbete med FramtidsFrön har bidragit till att eleverna har fått chansen att samarbeta med varandra mot ett gemensamt mål som inneburit många kontakter med omgivande samhälle och som varit roligt, meningsfullt, lagom tidspressat och som vi tycker varit väldigt verklighetsnära. Det har blivit något handfast producerat, radioprogrammet finns där! Vi kan se positiva effekter av elevernas samarbeten i alla ämnen, det är en poäng i sig att arbeta ämnesövergripande. Vi lärde först känna FramtidsFröns verksamhet för att se att den överensstämde med våra värderingar, när det var klart var det också smidigt samarbete när det gällde det praktiska. Skolans vardag är stressad, så det var viktigt att även det fungerade. Eftersom vi själva gärna fortsätter samarbeta med Framtidsfrön är det något vi också tror andra kan ha glädje av för att få måluppfyllelse på ett vettigt och roligt sätt.

Ingela Bursjöö, Lektor Göteborg Stad Centrum Lärare i naturvetenskap, matematik och teknik på Johannebergsskolan, Doktorand i naturvetenskap med inriktning mot utbildningsvetenskap, Göteborgs Universitet, Institutionen för fysik Centrum för Utbildningsvetenskap och Lärarforskning, CUL. Uppge minst två (2) referenser från arbetslivet/näringslivet/närsamhället. Kungsbacka Innerstad, Henrik Olsson, Centrumutvecklare FramtidsFrön samverkade med Kungsbacka Innerstad i projektet Yrken förr och nu unga visioner för framtiden. Lärare och elever samverkar med medlemmar i Kungsbacka Innerstad. Göteborgs stadsmuseum, Karl Arvidsson, Enhetschef/Publika enheten Pågående samarbete kring vårt inspirationsmaterial Detektiverna där eleverna letar efter gamla fotografier från sitt närområde och kopplar dem till nutid och framtid. Göteborgs Närradioförening, Roden Bergenstein, Kanslichef Pågående samarbete kring vårt inspirationsmaterial Radioaktiv där barn/elever sänder liveradio på Närradions frekvens 103,1. Vad är entreprenörskap i skolan enligt er organisation? Vi utgår från Skolverkets definition av entreprenörskap i skolan: Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Denna definition har vi utvecklat vidare utifrån forskningen till att också beskriva vilka ingredienser som ska till för att det verkligen ska bli ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan. Följande delar behöver ingå; Samverkan med omvärlden, Verklighetsbaserat, Värdeskapande, Visa upp, Företagande, Testa idéer/risktagande, Ämnesövergripande, Motverka facitkultur, Hur arbetar er organisation med entreprenörskap i skolan? Vi vänder oss till förskola, fritidshem, grundskola och i viss mån även till gymnasiet. Vår primära målgrupp är de vuxna inom skolorganisationen med fokus på stödjande strukturer, skolkultur och metoder.

Sedan starten har vi haft en akademisk ansats i vårt arbete och för oss är det självklart att arbetet med att stimulera entreprenörskap skolan inte blir något som läggs ovanpå utan integreras som en naturlig del i den ordinarie undervisningen. Vi ser att det finns en tydlig skillnad på att se entreprenörskap i skolan som ett pedagogiskt förhållningssätt till skillnad från en aktivitet. FramtidsFrön betonar vikten av att kommunerna tar ett helhetsgrepp för samtliga förskolor/ skolor. Föreningen erbjuder följande till sina medlemmar: - Utbildning och handledning Skräddarsydda utbildningar i flera steg där varje utbildning blir unik utifrån kommunens behov/önskemål. Vi erbjuder även handledning både för arbetslag och för skolledare. - Stöd vid organisationsutveckling FramtidsFrön erbjuder stöd i skolans förändringsarbete utifrån ett entre prenöriellt förhållningssätt. Vi erbjuder även en uppföljande verksamhet för att bejaka och stärka utvecklingsprocessen i skolorna/kommunerna. - Inspirationsmaterial Idag har vi 8 olika inspirationsmaterial för nya entreprenöriella arbetssätt. Några av dem är webbaserade, andra är tryckta material som medlemmar kan beställa. Med hjälp av FramtidsFrön och våra material kan skolorna arbeta tematiskt med skola/närsamhälle och därmed även utforma övergripande strategier för en progression i sin omvärldssamverkan. - Föreningsaktiviteter En virtuell kunskapsbank, nyhetsbrev och support ingår i basmedlemskapet. FramtidsFrön i Västs medlemmar erbjuds även studieresor, nätverksträffar, deltagande i utvecklingsprojekt, Make difference-satsning, Radio-satsning, FramtidsFrömässa, Elevinspiration, Innovationsdagar mm. Vilka förmågor utvecklar er verksamhet och era insatser hos eleverna/studenterna? Entreprenöriellt lärande leder till att individer utvecklar entreprenöriella kompetenser såsom förmåga att se möjligheter, ta initiativ, ha drivkraft att omsätta idéer till handling, lära sig

lösa problem, planera sitt arbete och samarbeta med andra. Detta synsätt vilar på en bred definition av vad entreprenörskap innebär. Hur är er verksamhet kopplad till skolans styrdokument som är gällande för er målgrupp? Arbetet med entreprenörskap i skolan stöds av både Lpfö98/rev 2010 samt Lgr11 och förutsättningarna till detta arbete nämns på flera ställen. Här har vi lyft fram några exempel, som inte är specifikt kopplat till något särskilt ämne eller kunskapsmål utan övergripande och som därmed ska genomsyra all verksamhet i skolan. I Lpfö98/2010 I förskolans värdegrund och uppdrag står följande: De vuxna ska ge barnen stöd i att utveckla tillit och självförtroende. Barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras.. Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. (Lpfö98/2010, Förskolans uppdrag sid. 8-9) Man nämner även kunskapssynen: Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. (Lpfö98/2010, Förskolans uppdrag sid 8-9) I förskolan mål skriver man även om barns inflytande: Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och Utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

I Lgr11 Kapitel 1 - Skolans uppdrag En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Kapitel 2.2 Kunskaper Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Mål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter Riktlinjer: Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Kapitel 2.6 Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.

Mål: Skolans mål är att varje elev har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö. Läraren ska medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. Kapitel 2.8 Rektorns ansvar Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet, samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning, Arbetar ni ämnesövergripande eller ämnesspecifikt? Vårt arbete med att främja ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan innefattar alltid ett ämnesövergripande arbetssätt. Det är en viktig ingrediens för att skapa längre sammanhängande processer, där både lärare och elever ges tid till fördjupning, möjlighet att lösa mer komplexa uppgifter, grupputveckling och självständighet. För eleverna är det viktigt att få känslan av en röd tråd mellan de olika ämnena för att de ska känna en meningsfullhet i skolan. Vad för forskning stödjer ni er verksamhet och era metoder mot och hur märks det i era insatser mot skolor? FramtidsFrön stödjer sin verksamhet utifrån flera forskningsfält då entreprenörskap i skolan är ett tvärvetenskapligt fenomen (pedagogik, entreprenörskap, filosofi, psykologi och ekonomi).

När det gäller forskning inom pedagogik har entreprenörskap i skolan tydliga rötter i progressivismens grundläggande idéer projekt- och processbaserad ämnesövergripande gruppundervisning (John Deway). Entreprenörskap i skolan är också en social process och där passar Lev Vygotskis teorier om den sociokulturella kunskapskonstruktionen in. På senare tid har även hjärnforskning anslutit med stöd för detta konstruktivistiska synsätt. Jean Piagets barnperspektiv kommer in väldigt starkt inom det entreprenöriella förhållningssättet. Att möta barn utifrån deras förutsättningar. Freinet betonar vikten av att använda verkligheten som kunskapskälla och denna teori är förstås också en grund i entreprenörskap i skolan. Maria Montessoris tankar kring att barn strävar efter att utveckla sig själva är förstås också en självklar grund. Inom entreprenörskapsfältet följer vi främst Bengt Johannissons forskning. Johannisson var pionjär i Sverige med att koppla samman entreprenörskap och pedagogik i skolan. På senare tid har flera forskare följt Johannissons spår och vi tar därför idag också intryck av forskare från Umeå universitet, Mälardalens folkhögskola, Karlstads universitet och Högskolan i Jönköping. Tyvärr finns det idag väldigt få kvalitativa effektstudier av insatser som gjorts inom för-, grund och gymnasieskola för att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt hos barn och unga. De allra flesta genomförda effektstudier inom entreprenörskapsutbildning klarar inte grundläggande forskningsmetodologiska krav. FramtidsFrön har därför inlett ett samarbete med Chalmers Entreprenörsskola och Martin Lackéus och tillsammans driver vi ett förstudieprojekt under perioden 2013-2014 där vi kommer testa en metodik för kvalitativa djupintervjuer av elever samt av deras föräldrar för att mäta effekter av entreprenöriellt lärande i grundskolan. Vad som är nytt med denna effektmätning är att vi framförallt har ett elevfokus i vårt angreppsätt. Att vi dessutom följer upp det med att intervjua elevens föräldrar kommer att göra effektmätningen ännu mer intressant och anses ha ett stort forskningsvärde. Resultatet av denna studie kommer att presenteras under 2014.

FramtidsFrön hänvisar, diskuterar och visar exempel från den senaste forskningen inom entreprenörskap i skolan i alla våra längre utbildningspass. Vad krävs i form av resurser för den enskilda skolan när ni ska göra en insats? 1. Vill man som medlem enbart ta del av våra webbaserade medlemssidor och våra inspirationsmaterial, utan någon direktkontakt med vår personal går detta utmärkt och medlemmarna komma logga in och komma åt vårt material dygnet runt via webben. Om skolan däremot vill ha ett mer direkt stöd och inspiration i form av utbildningsinsatser, handledning eller om man vill medverka på våra medlemsarrangemang så har vi många olika utbildningar och aktiviteter att välja på. Vi erbjuder allt ifrån ett inspirationspass på ca 1 ½ timme till långa processutbildningar med fördjupande handledningspass som sträcker sig över 1-2 år. Då vi erbjuder våra medlemmar särskilda satsningar kring något av våra inspirationsmaterial, såsom t ex Radioaktiv och Make difference, sträcker sig dessa över ca 2-3 månaders tid. 2. En enskild skola betalar 1000 kr/år och en hel stadsdel/kommun betalar 5000 kr/år (då är samtliga kommunala förskolor och grundskolor automatiskt anslutna). För denna summa kan man ansluta sig till vår webbplats och använda våra inspirationsmaterial, medlemssidor mm. Kommuner och stadsdelar kan även teckna ett utökat medlemskap vilket innebär att man får ett antal utbildnings/handledningsinsatser per år, medlemmarna kan delta i våra medlemsarrangemang och utvecklingsprojekt. Det utökade medlemskapet baseras på antal barn/elever som ska omfattas av medlemskapet. 3. Inget särskilt 4. Om skolan verkligen vill arbeta mer entreprenöriellt krävs det ett helhjärtat engagemang från skolans personal. Det svåraste av allt gäller nämligen - ibland måste man ändra på sig själv, sitt sätt att tänka och agera. 5. Att utvecklas som människa kräver förstås mycket energi och engagemang.

6. Vi vill även påpeka att skolan och eleverna långt ifrån är de enda aktörerna för att nå en entreprenöriell skola. Till det behövs ett starkt engagemang från skolans omgivning (föräldrar, förenings-, kultur-, och näringsliv) Vad för resultat ger er verksamhet och genomförda insatser på kort och lång sikt? Det finns det idag väldigt få kvalitativa effektstudier av insatser som gjorts inom för-, grund och gymnasieskola för att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt hos barn och unga. De allra flesta genomförda effektstudier inom entreprenörskapsutbildning klarar inte grundläggande forskningsmetodologiska krav. FramtidsFrön har därför inlett ett samarbete med Chalmers Entreprenörsskola och Martin Lackéus och tillsammans driver vi ett förstudieprojekt under perioden 2013-2014 där vi kommer testa en metodik för kvalitativa djupintervjuer av elever samt av deras föräldrar för att mäta effekter av entreprenöriellt lärande i grundskolan. Vad som är nytt med denna effektmätning är att vi framförallt har ett elevfokus i vårt angreppsätt. Att vi dessutom följer upp det med att intervjua elevens föräldrar kommer att göra effektmätningen ännu mer intressant och anses ha ett stort forskningsvärde. Resultatet av denna studie kommer att presenteras under 2014. FramtidsFrön i Väst genomför årligen en medlemsundersökning för att mäta nöjdhetsgraden hos våra medlemmar. De kvalitetskriterier vi tittar på är följande: Andel av våra medlemmar kan rekommendera andra att bli medlemmar i FramtidsFrön på en 5 gradig skala (2013: 3,6) Andel av våra medlemmar som kan rekommendera andra att gå en utbildning hos Framtids- Frön på en 5-gradig skala (2013: 3,5) Andel av våra medlemmar som kan rekommendera andra att använda FramtidsFröns inspirationsmaterial på en 5-gradig skala (2013: 3,8)