Budget 2013 med planeringsramar för KS-2012/13

Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/13 2012-05-14 Kommunstyrelsen Budget 2013 med planeringsramar för 2014-2015 KS-2012/13 Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa: 1. kommunfullmäktiges inriktning för kommunen och kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelse och övriga nämnder 2. det av kommunstyrelsen upprättade förslaget till driftbudget och investeringsbudget för år 2013 3. den av kommunstyrelsen upprättade resultatplanen för åren 2014-2016 samt investeringsplanen för 2014-2016 4. de av kommunstyrelsen upprättade budgetramarna för år 2013 för respektive nämnd och de preliminära budgetramarna för respektive nämnd för åren 2014-2016 5. utdebitering av kommunal inkomstskatt till 20:91 kronor per skattekrona för år 2013 6. finansförvaltningens budget 7. internräntan till 2,9 procent 2013 8. gällande taxor för 2013 9. uppföljningsplan för 2013 enligt bilaga 2 10. volymreglering av antal barn/elever inom förskola och grundskola, samt egen verksamhet inom gymnasieskolan ske enligt de räkningar som genomförs per 1 februari och 15 oktober 11. kostnader för köpta elevplatser inom gymnasieskolan samt inom gymnasiesärskolan regleras mot faktiskt utfall 12. budgeterade medel för köpta elevplatser inom gymnasieskolan samt inom gymnasiesärskolan inte kan omdisponeras till annan verksamhet utan nytt kommunfullmäktigebeslut 13. kostnaden för snöröjning 2013 regleras i bokslutet mot ett snitt av tre närmast föregående års kostnader

14. att uppdra åt nämnderna att månatligen lämna en ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen med början per februari och med sista månad per oktober 15. att uppdra åt nämnder och styrelse att fastställa sina internbudgetar för år 2013 så att dessa kan redovisas i kommunfullmäktige senaste i november 2012 16. att uppdra åt nämnderna att under löpande budgetår redovisa de åtgärder som behöver vidtas för att nå budgetbalans 17. kommunfullmäktige fastställer för 2013 den övre gränsen för kommunstyrelsen för nyupptagande av lån till 150 000 000 kronor Göran Nilsson

Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Dan-Erik Pettersson Datum KS-2012/13 2012-05-11 Kommunstyrelsen Förslag till ramar i Mål och budget 2013 och plan 2014-2016 KS-2012/13 Ärende Under våren 2012 har nämnder, genom sina presidier haft dialog med kommunstyrelsen vi två tillfällen, i januari och maj. I starten av arbetet med 2013 års budget konstaterades ett stort glapp, mellan skatteintäkter och bidrag och verksamheternas behov, totalt 35 mnkr. Skatteprognosen förbättrades längre fram, främst inom utjämningssystemets delar, detta minskade glappet med 12 mnkr, till 23 mnkr. Tillsammans med hårda prioriteringar och annan finansiering (sedan nedan), balanserar budgeten. Finansiering, Utdelning från kommunägda bolag +7 000 tkr Exploateringsnetto, ökning från +1 440 tkr till +3 444 tkr Trafikövervakning, parkeringsavgifter +500 tkr (från 0 tkr) Verksamheter, Kommunstyrelsen, minskad ambition -5 000 tkr Socialnämnden, minskad ambition -4 000 tkr Utbildningsnämnden, minskad ambition -1 000 tkr Fritid-, Kultur- och Demokratinämnd, minskad ambition -1 000 tkr Bygg- och miljönämnd, minskad ambition -500 tkr Sammantaget ger den ökade finansieringen 9,5 mnkr och ambitionssänkningar på 11,5 mnkr, totalt 21 mnkr. Resterande 2 mnkr hanteras genom en sänkning av överskottsmålet till 5,3 mnkr. Alla nämnder ska även beakta resultatrisker inom givna ramar, exempelvis gymnasieskolan under utbildningsnämnden. Tekniska justeringar av kommunbidrag mellan finansförvaltning och nämnder är inte justerade i nedan föreslagna ramar. Justeringarna påverkar inte verksamheternas ekonomi (nollsummespel). Tekniska Justeringar, PO-pålägg, personalomkostnadspålägget är idag 42,75 % och finansierar idag pensionsutbetalningen, genom att minska PO-pålägget, minskar kostnaden för verksamheten. Kommunbidraget minskas i samma omfattning som verksamheterna vinner på förändringen. Internräntan, SKL rekommenderar en internränta på 2,9 % för 2013. Detta är en sänkning från 4 %. För att finansiera den minskade intäkten på finansförvaltningen, minskas kommunbidraget på de verksamheter som vinner på förändringen.

Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa: 1. kommunfullmäktiges inriktning för kommunen och kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelse och övriga nämnder 2. det av kommunstyrelsen upprättade förslaget till driftbudget och investeringsbudget för år 2013 3. den av kommunstyrelsen upprättade resultatplanen för åren 2014-2016 samt investeringsplanen för 2014-2016 4. de av kommunstyrelsen upprättade budgetramarna för år 2013 för respektive nämnd och de preliminära budgetramarna för respektive nämnd för åren 2014-2016 5. utdebitering av kommunal inkomstskatt till 20:91 kronor per skattekrona för år 2013 6. finansförvaltningens budget 7. internräntan till 2,9 procent 2013 8. gällande taxor för 2013 9. uppföljningsplan för 2013 enligt bilaga 2 10. volymreglering av antal barn/elever inom förskola och grundskola, samt egen verksamhet inom gymnasieskolan ske enligt de räkningar som genomförs per 1 februari och 15 oktober 11. kostnader för köpta elevplatser inom gymnasieskolan samt inom gymnasiesärskolan regleras mot faktiskt utfall 12. budgeterade medel för köpta elevplatser inom gymnasieskolan samt inom gymnasiesärskolan inte kan omdisponeras till annan verksamhet utan nytt kommunfullmäktigebeslut 13. kostnaden för snöröjning 2013 regleras i bokslutet mot ett snitt av tre närmast föregående års kostnader 14. att uppdra åt nämnderna att månatligen lämna en ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen med början per februari och med sista månad per oktober 15. att uppdra åt nämnder och styrelse att fastställa sina internbudgetar för år 2013 så att dessa kan redovisas i kommunfullmäktige senaste i november 2012 16. att uppdra åt nämnderna att under löpande budgetår redovisa de åtgärder som behöver vidtas för att nå budgetbalans 17. kommunfullmäktige fastställer för 2013 den övre gränsen för kommunstyrelsen för nyupptagande av lån till 150 000 000 kronor 2

Styr- och ledningsprocess i Knivsta kommun Inledning I enlighet med kommunens budgetprocess skall kommunfullmäktige besluta om budget och flerårsplan i juni varje år. Inträffar förändringar i omvärlden som väsentligt påverkar kommunens ekonomi, kan kompletteringar göras under hösten. Resursfördelningen från kommunfullmäktige till nämnder sker i form av ersättning, kommunbidrag. Mål och uppdrag är baserade på ekonomiskt utrymme, demografisk utveckling och prioriteringar. Nedanstående figur åskådliggör ordinarie tidplan för styr- och ledningsprocessen i kommunen. Dec Jan Kortversion V.h. berättelse Årsredov. Nyckeltal Feb Prioriterade mål Budgetkonferensen Nov Internbudget och verksamhetsplan Årsredovisning Mars Ekonomisk ram Utvärdering och utveckling Okt April Åtagande/kostnad Nämnddiskussion Delårsrapport Kvalitetsredovisning Internbudgetdialog Enheternas Sep Åtagande/kostnad Aug Juli Periodrapport Juni Budgetdialog Ks/nämnder Maj Kommunstyrelse Mål Mål & Budget Budget Kommunfullmäktige 3

Dialog, delaktighet och helhetssyn utgör grundpelarna för det övergripande arbetet med styrningen. Dialogen är nödvändig för att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge, delaktigheten för att åstadkomma förankring i alla led och helhetssynen för att alla nämnder och bolag i sin verksamhetsplanering även ska ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling utöver den egna verksamhetens behov och intressen. Ovanstående bild illustrerar att under första halvåret ligger gemensamma underlag till grund för planering och politiska beslut. Det andra halvåret medger möjlighet till fördjupad utveckling och utvärdering i syfte att påverka kommande års process. Under våren 2012 har nämnder, genom sina presidier haft dialog med kommunstyrelsen vi två tillfällen, i januari och maj. I starten av arbetet med 2013 års budget konstaterades ett stort glapp, mellan skatteintäkter och bidrag och verksamheternas behov. Detta startade en process med diskussion om ambitionsnivå och framtida skatteuttag. Genom förbättrad skatteprognos (främst inom utjämningssystemets delar) och med hårda prioriteringar har en budget kunna beslutas inom given tidsram. Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2011-2014 Folkpartiet 3 mandat Kristdemokraterna 1 mandat Miljöpartiet 2 mandat Vänsterpartiet 1 mandat Socialdemokraterna 6 mandat Centerpartiet 3 mandat Knivsta.nu 5 mandat Sverigedemokraterna 1 mandat Moderaterna 9 mandat 4

Politisk organisation Bygg- och miljönämnd Bygg- och miljönämnd (BMN) (BMN) tillika trafiknämnd tillika trafiknämnd KF-beredningar KF-beredningar för tillfälliga, för tillfälliga, avgränsade ändamål avgränsade ändamål Revisorer Revisorer Valberedning Valberedning Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige (KF) (KF) Kommunstyrelse (KS) Kommunstyrelse (KS) Fritid- och Fritid- och kulturnämnd (FKN) kulturnämnd (FKN) tillika tillika demokratinämnd demokratinämnd Krisledningsnämnd (KN) Krisledningsnämnd (KN) Knivstabostäder AB Knivstabostäder AB Kommunfastigheter Kommunfastigheter i Knivsta AB i Knivsta AB Personalutskott Personalutskott (KSPU) (KSPU) Arbetsutskott Arbetsutskott (KSAU) (KSAU) tillika tillika planutskott planutskott (KSPlU (KSPlU Socialnämnd (SN) Socialnämnd (SN) tillika tillika arbetsmarknadsnämnd arbetsmarknadsnämnd Utbildningsnämnd (UN) Utbildningsnämnd (UN) Alsike Fastighets AB Alsike Fastighets AB Tekniskt utskott (KSTU) Tekniskt utskott (KSTU) 2011-03-03 Valnämnd (VN) Valnämnd (VN) Överförmyndarnämnd (ÖFN) Överförmyndarnämnd (ÖFN) - gemensam med andra - gemensam med andra kommuner i Uppsala län kommuner i Uppsala län 5

Kommunövergripande uppdrag och mål Vision Hela Knivsta kommun ska fortsätta utvecklas till en av Sveriges bästa kommuner att bo och verka i, med medborgaren i centrum. Hållbar utveckling Knivsta kommun har beslutat att arbeta aktivt och målmedvetet för en hållbar samhällsutveckling. Det innebär en utveckling då vi kan tillgodose våra behov idag, utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling består av tre hållbarhetsbegrepp som är ömsesidigt beroende av varandra: Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där de grundläggande mänskliga behoven uppfylls. Det kan sägas vara det övergripande målet med hållbarhet, dvs. en god livskvalitet till alla. Ekonomisk hållbarhet handlar om att långsiktigt hushålla med mänskliga och materiella resurser. Det är medlet för att förverkliga en god livskvalitet. Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska den mänskliga påverkan på naturen. Det kan sägas vara ramen för att uppnå en hållbar utveckling eftersom vi måste respektera de gränser som naturen sätter för att långsiktigt säkerställa medel och mål. I en kommunal kontext handlar hållbarhet om vad kommunen som organisation gör, men framförallt vilka förutsättningar som skapas för kommunens invånare att leva mer resurssnålt med fortsatt god livskvalitet. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål, all samhällsplanering och alla verksamheter i kommunen. Kommunfullmäktiges långsiktiga inriktning och uppdrag till samtliga nämnder A. God ekonomisk hushållning Kommunens tjänster ska kännetecknas av effektivitet och budgetföljsamhet. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av öppenhet, likställighet och god arbetsmiljö. Indikatorer: A1: Kommunens resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatter och generella bidrag år 2012. A2: Låg kommunalskatt i förhållande till jämförbara kommuner. A3: Sjukfrånvaron bland anställda i Knivsta kommun ska sänkas till högst 5 % vid 2012 års personalbokslut (Mål i Hälsostrategiskt dokument). A4: Vid hälso- och arbetsmiljöundersökningen 2012 ska minst 76 % av de anställda ange att de upplever att de har en god hälsa. (Mål i Hälsostrategiskt dokument) 6

B. God kommunal kvalitet och service med medborgaren i centrum Kommunen ska kännetecknas av valfrihet, likställighet, öppenhet och medborgarinflytande. Kommunens medborgare ska på ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och ges möjlighet att lämna synpunkter och förslag. Kärnverksamheterna ska fortsätta att kvalitetssäkras, till exempel genom kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar som ska ligga till grund för styrning och verksamhetsutveckling. Kommunen ska tillhandahålla och utveckla sådana e-tjänster som bidrar till utveckling av dialog och demokrati och som förenklar servicen till medborgarna. Kommunen ska skapa förutsättningar för entreprenörskap, alternativa driftsformer och privata initiativ samt samverka med frivilliga och deras organisationer. Indikatorer: B1: Medborgarnas nöjdhet med sitt inflytande över kommunens verksamhet. (Fråga C3:3 i SCB:s Medborgarundersökning vartannat år, mått 16 i KKIK) B2: Medborgarnas nöjdhet med kommunens verksamheter som helhet. (NMI-index del B i SCB:s Medborgarundersökning vartannat år) B3: Företagarnas betyg på företagsklimatet i kommunen. (Mått 34 KKIK) C. God livsmiljö och hållbar utveckling Kommunen ska ha en långsiktigt hållbar utveckling vad gäller miljö, ekonomi och sociala hänseenden, dvs. även med avseende på energi, näringsliv, service och boende. Kommunen ska göra det möjligt och fördelaktigt för medborgare och näringsverksamheter att ta sin del i det globala miljöansvaret. Indikatorer: C1: Medborgarna betyg på kommunen som en attraktiv plats att leva och bo i. (NRI- Index del A i SCB:s Medborgarundersökning vartannat år, mått 39 KKIK) C2: Andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall. (Egen mätning, mått 36 i KKIK) D. God hälsa och meningsfull fritid Kommunen ska ha en positiv utveckling vad gäller folkhälsa. Indikatorer: D1: Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare? (Försäkringskassans statistik, mått 35 KKIK) D2: Medborgarnas nöjdhet med fritidsmöjligheterna i kommunen (SCBs Medborgarundersökning del A, vartannat år) 7

Kommunfullmäktiges mål per nämnd Utifrån kommunfullmäktiges mål och övriga styrdokument ska nämnderna nedbrutna mål, indikatorer samt riskanalyser. Till kommunstyrelsen som koncernledning - Kommunen ska vara attraktiv som inflyttningsort med en befolkningstillväxt på cirka 2 procent. - Kommunen ska inte driva verksamheter/bolag som på ett osunt sätt konkurrerar med det privata näringslivet. Till kommunstyrelsen som verksamhetsnämnd - Kommunens grönområden ska ha god tillgänglighet och kvalitet. - Exploatering ska ske med stor hänsyn till hållbar utveckling enligt översiktsplan, miljöprogram och energistrategi. - Planeringen av vägar och kollektivtrafik ska ha som utgångspunkt att all trafik ska ingå som en del i ett långsiktigt hållbart samhälle, på sikt utan fossila bränslen. - Kommunen ska ha ett gott företagsklimat. Till bygg- och miljönämnden, tillika trafiknämnd - Byggande och planering ska ske med stor hänsyn till hållbar utveckling enligt översiktsplan, miljöprogram och energistrategi. - Planering av trafiken ska ha som utgångspunkt att all trafik ska ingå som en del i ett långsiktigt hållbart samhälle, på sikt utan fossila bränslen. Till socialnämnden - Nämndens verksamheter ska präglas av trygghet, valfrihet och kvalitet, - Nämndens verksamheter ska vara effektiva och individuellt anpassade. Metoder ska utvecklas och förebyggande arbetssätt ska vara vägledande. - Öppna verksamheter ska utvecklas för att ge god livskvalitet, bland annat genom samverkan med frivilliga och deras organisationer. - Tidiga insatser ska eftersträvas inom individ- och familjeomsorgen. Till utbildningsnämnden - Kommunen ska ha länets bästa skolor och vara bland de 25 bästa i SKL:s rankning 2012 och bland de 10 bästa i SKL:s rankning 2014. - Antalet barn i förskolornas barngrupper ska minska under planperioden om ekonomin så tillåter. - Nolltolerans mot mobbning och diskriminering. - Skolans fritidsverksamhet ska utvecklas och förbättras. Till fritids- och kulturnämnden tillika demokratinämnd - Anläggningar för föreningsliv ska utvecklas i takt med Knivstas tillväxt. Knivsta arena ska påbörjas under mandatperioden. - Kulturskolan ska utvecklas i samklang med brukarnas synpunkter. - Kommunens demokratiarbete ska vitaliseras. - Föreningslivet inom kulturområdet ska stimuleras. - Biblioteksverksamheten ska utvecklas. 8

Befolkningsprognos Befolkningsprognoser ligger till grund vid planering av behovet av förskola, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg och för planering av gator, parker mm. Enligt den befolkningsprognos som gjordes i mars 2012 förväntas en fortsatt ökning av kommunens folkmängd med cirka 2 procent årligen. För den kommande tioårsperioden antas ökningen totalt bli drygt 20 procent vilket är ungefär samma ökningstakt kommunen haft sen tio år tillbaka. Procentuell befolkningstillväxt 2003-2011 3,00% 2,50% 2,00% Tillväxt % 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Tillväxt 1,87% 1,86% 2,03% 2,05% 2,63% 2,19% 1,53% 1,71% 1,64% Mål 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% År Som framgår av nedanstående tabell kommer befolkningen att öka med 1 500 personer fram till och med år 2015. Prognosen förutsätter att det föds något mera barn än idag. Under de senaste åtta åren har fruktsamhetstalet, det vill säga antalet födda per barn per kvinna, sjunkit i kommunen. Geografiskt sker befolkningstillväxt i alla kommunens delar. Centrala Knivsta ökar med 20 procent fram till och med år 2020. Alsike ökar ännu mera och det kommer även att ske en relativt stor befolkningsökning utanför de två tätorterna. 9

Antal Prognos Ålder 2011-12-31 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0 174 203 209 218 231 242 252 1-5 1 290 1 249 1 253 1 278 1 317 1 349 1 427 6 279 292 285 284 293 304 269 7-9 856 873 905 884 896 898 916 10-12 644 712 772 863 887 925 904 13-15 521 541 574 631 704 767 859 16-18 625 574 532 488 514 549 606 19 209 201 191 195 154 152 152 20-29 1370 1434 1486 1552 1628 1646 1647 30-39 2189 2183 2206 2271 2362 2403 2493 40-49 2387 2445 2489 2509 2579 2649 2696 50-59 1680 1685 1710 1789 1819 1894 1940 60-64 919 882 852 779 757 733 736 65-74 1136 1218 1321 1409 1477 1544 1572 75-84 499 509 505 539 566 573 607 85-w 187 202 209 213 211 219 224 Summa 14 965 15 203 15 499 15 902 16 395 16 847 17 300 Årlig tillväxt 1,6% 1,9% 2,6% 3,1% 2,8% 2,7% Förskola Antalet barn i förskoleålder beräknas minska 2013 jämfört med 2012. Därefter kommer barnantalet att öka successivt, om de planerade bostäderna kommer att färdigställas. Grundskola Antalet skolbarn förväntas öka med cirka 4-5 % årligen under planperioden. Även åren därefter kommer elevtalet att växa i snabb takt och närma sig cirka 3 000 elever. Gymnasieskola Den enda verksamhet som de kommande åren har vikande prognossiffror. Det beror på att de små årskullarna från mitten av 1990-talet nu befinner sig i gymnasieskolan. Från och med 2015 kommer volymen åter att öka i denna skolform. Äldreomsorg Antalet personer över 85 år, som har det största omvårdnadsbehovet, kommer att öka med cirka 24 personer fram till 2015, vilket är en ökning med 13 procent jämfört med antalet per 2011-12-31, samma procentuella ökning gäller för 75-84 åringarna. I åldersgruppen 65-74 år är den förväntade ökningen 30 procent. Den stora utmaningen för äldreomsorgen kommer att inträffa en bit in på 2020-talet. Det kommer att uppstå ett demografiskt tryck på alla Sveriges kommuner och utmaningar i finansiering av den. 10

Fritid och Kultur När grundskolan växer i snabb takt framöver, ökar antalet utövare och behovet av fritids- och kulturaktiviteter. Aktivitetsstödet till föreningslivet och antalet platser i kulturskolan behöver antagligen utökas för att möta de framtida behoven. Övriga verksamheter Alla verksamheter kommer att märka av den snabba befolkningsökningen. Det kommer att behövas flera gator och vägar, planeras nya bostadsområden, nya parker behöver anläggas, mera avfall skall tas om hand och flera sociala problem kommer att uppstå i takt med ökad befolkning. Den demografiska behovsutvecklingen visar att behoven ökar i alla verksamheter utom gymnasieskolan fram till 2015. Därefter ökar volymerna för alla verksamheter och kommer att medföra krav på rationaliseringar och hårdare prioriteringar. En annan budgeteringsmodell kan bli aktuell. Verksamheterna kan inte förvänta sig full volymkompensation, utan möjligen bara täckning för den ökade marginalkostnaden. Olika åldersgruppers demografiska volymutveckling (index 100=2011) 180 160 140 120 100 80 60 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 1-5 16-18 6-15 65-74 75-84 85-w Åldergrupp 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 1-5 1464 1451 1462 1496 1548 1592 1679 1748 1799 1832 16-18 625 574 531 488 514 549 606 678 739 826 19-64 8754 8830 8934 9095 9299 9477 9664 9900 10094 10210 6-15 2300 2418 2536 2662 2780 2894 2948 3003 3061 3060 65-74 1136 1220 1320 1409 1476 1544 1573 1582 1547 1538 75-84 499 508 505 538 566 574 608 661 733 796 85-w 187 199 210 213 211 221 223 228 235 236 11

Ekonomiska planeringsförutsättningar Svensk konjunktur Efter konjunktursvackan i slutet av 2011 och början av 2012 börjar läget för Sveriges ekonomi ljusna, vilket får genomslag i kommuner och landstings skatteintäkter kommande år. BNP förväntas öka med 2,6 procent under 2013. Arbetslösheten toppar 2013 till 7,9 procent för att åren därefter sjunka tillbaka något. Den ökade arbetslösheten spelar stor roll för storleken på löneökningarna, även om det inte är den enda faktorn. Under 2012 har avtalen genererat i genomsnitt 2,6 procent, till det kommer löneökningar utöver de centrala avtalen. Det innebär att de totala timlönerna (inklusive löneglidning) enligt SKLs bedömning och mätt enligt Konjunkturlönestatistiken kommer att öka med 3,2 procent i 2012. För 2013 räknar de med att den ytterligare försämrade arbetsmarknadsläget får en något större tillbakahållande effekt på lönerna, vilket leder till en något lägre ökningstakt, 2,9 procent inklusive löneglidning. Produktionens svaga utveckling mellan 2011 och 2012 är förenad med en lika svag utveckling av produktiviteten. Näringslivets produktivitet ökar enbart med 1,3 procent 2012. I kombination med relativt höga lönepåslag innebär detta att företagens kostnader per producerad enhet (det vill säga enhetsarbetskostnaden) stiger högst väsentligt. Efter 2012 ökar produktiviteten i betydligt snabbare takt, vilket för med sig att ökningen av kostnaden per producerad enhet begränsas till ungefär ½ procent. Uppbromsningen i ekonomin 2012 innebär att inflationstrycket hålls tillbaka. För hushållens del märks detta inte lika tydligt. Ett skäl är stigande drivmedelspriser och ökade kostnader för boende. Inflationen mätt med fast bostadsränta (kpif) ligger därmed kvar på en nivå strax över 1 procent. Inflationen bedöms bli fortsatt låg 2013. Nyckeltal för den svenska eknomin SKL, april 2012 Procentuell förändring 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BNP* 4,0 1,0 2,6 3,5 3,7 3,3 Sysselsättning, timmar* 2,3 0,0 0,1 1,0 1,2 0,7 Öppen arbetslöshet, nivå 7,6 7,8 7,9 7,3 6,7 6,3 Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 3,3 3,2 3,4 3,7 4,0 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,2 2,9 3,1 3,7 4,0 Konsumentpris, KPIX 1,1 1,4 1,1 1,4 1,6 1,7 Konsumentpris, KPI 3,0 1,3 1,1 1,8 2,2 2,3 *Kalenderkorrigerad utveckling Internationell konjunktur Skuldkrisen i Europa kommer att lösa sig under ordnade former, men att detta kommer att ta tid. Det innebär att oron för ett finansiellt sammanbrott kommer att kvarstå under lång tid men att den efterhand gradvis lättar. Utvecklingen i euroområdet har mot denna bakgrund bedömts bli svag under det första halvåret 2012. Konsument- och företagsförtroendet är fortsatt lågt i euroområdet, men att tillväxttakten gradvis ökar under året. För Tysklands del pekar indikatorer på att tillväxten kan bli närmare en procent. För Spanien och Italien ser det däremot dystrare ut med en negativ utveckling i år. På sikt återstår utmaningen att skapa en balanserad ekonomisk utveckling i euroområdet. 12

I de mest utsatta länderna krävs inte bara stora finanspolitiska åtstramningar utan även åtgärder för att stärka konkurrenskraften. Greklands skuldavskrivning har genomförts som planerat, vilket medfört att statsobligationsräntan sjunkit påtagligt och näst intill halverats. ECB har genomfört likviditetsfrämjande åtgärder som i bredare bemärkelse stärkt tilltron till det finansiella systemet. Misstron kring Portugals och Spaniens möjligheter att få ordning på sina statsfinanser har däremot inte skingrats, vilket märks i fortsatt höga räntor. Till skillnad från Europa har utvecklingen i USA överraskat positivt. Den amerikanska arbetsmarknaden förstärktes under 2011, en utveckling som har fortsatt under 2012. Antalet sysselsatta ökar och arbetslösheten har minskat markant sedan den toppade. Noterbart är dock att minskningen i arbetslöshet delvis beror på att arbetskraften knappt ökat trots växande befolkning. På sikt behöver USA genomföra skattehöjningar och/eller utgiftsminskningar för att komma till rätta med den svaga offentliga ekonomin, men den närmaste tiden kan man inte förvänta sig någon åtstramning. Penningpolitiken bedöms bli fortsatt expansiv. Den mycket svaga tillväxten i Europa innebär att tillväxtländernas ekonomier växer något långsammare 2012. Man har dock, särskilt i Kina och Ryssland, stort utrymme att bedriva en expansiv ekonomisk politik. Svackan 2012 blir därmed begränsad. Den kinesiska ekonomin beräknas växa med drygt 8 procent i år och upp mot 9 procent nästa år, vilket är i nivå med den långsiktigt möjliga tillväxten. Kommunernas ekonomi Kommunerna har med hjälp av återhållsam kostnadsutveckling och god ordning på ekonomin haft starka resultat under de senaste åren. Tillfälligt konjunkturstöd och successivt förbättrad skatteunderlagsutveckling har bidragit till överskott som räckt till för att uppfylla kravet på god ekonomisk hushållning. Efter flera år med starka resultat i kommunerna börjar läget se besvärligare ut från 2013. Ökade demografiska behov, minskade statsbidrag och omfattande investeringsprogram leder till fallande resultat framöver. I takt med att antalet invånare ökar i Sverige ökar också behoven av kommunala tjänster, till exempel förskola, skola och äldreomsorg. Dessa verksamheter behöver ändamålsenliga lokaler för att kunna bedriva en verksamhet av god kvalitet. En stor del av kommunala verksamhetslokaler, anläggningar och infrastruktur byggdes på 1960- och 1970-talen och är i behov av omfattande renoveringar eller behöver ersättas med nya lokaler. En hel del av kommunernas fastigheter och anläggningar byggdes också vid en tid då energikostnaderna var lägre och energieffektivitet inte alltid stod högst upp på kravlistan. Att ersätta dessa kan sänka kommunernas driftskostnader framöver. Investeringsbehoven varierar kraftigt mellan kommunerna. Många kommuner med befolkningstillväxt kan, förutom att ersätta gamla lokaler med stora underhållsbehov som inte längre är anpassade till verksamhetens krav, behöva investera i nya verksamhetslokaler. Investeringsbehoven är också kopplade till demografiska förändringar, till exempel ett kraftigt ökat antal äldre eller fler barn i förskoleålder. Skatteunderlaget växer realt i genomsnitt med 1,3 procent under 2014 2016. Trots att generella statsbidrag dessutom antas öka med 2 procent i fasta priser och specialdestinerade ökar i takt med kostnadsutvecklingen räcker inte intäktsutvecklingen till för att täcka kostnaderna för en ökad volym och pris och lönehöjningar. 13

Uppdaterat utjämningssystem Nuvarande utjämningssystem speglar inte verkligheten enligt framlagt betänkande. Förslaget ger omfattande ekonomiska omfördelnings effekter som skulle få stor betydelse för enskilda kommuners resultat. Regeringen har emellertid ännu inte lagt fram någon proposition till riksdagen om ett nytt utjämningssystem. Den största enskilda anledningen till de stora effekterna är förändringar i barnomsorgsmodellen. Nuvarande kostnadsutjämning utgår från att det föreligger stora skillnader i efterfrågan på barnomsorg mellan olika kommuner. För mer än tio år sedan, innan barnomsorgsgarantin, maxtaxereformen och reformer om allmän förskola för barn mellan 3 och 5 år, var skillnaderna i inskrivningsgrader och därmed efterfrågan relativt sett stora mellan olika kommuner. Inskrivningsgraden är nu ungefär densamma i alla kommuner, vilket innebär att systemet utjämnar för skillnader som inte längre finns. I det presenterade förslaget bedöms förorterna fortsatt ha högre kostnader på grund av högre efterfrågan men istället för 24 procentenheter som i nuvarande system är skillnaden bara 17 procentenheter. Detta leder till att förorternas bidrag och glesbygdens avgift enligt förslaget minskar med 260 respektive 256 kronor. Kvarvarande skillnad i efterfrågeindex speglar att både vistelsetiderna i förskolan och inskrivningsgraden för 10 12-åringar i fritidsverksamheten fortfarande skiljer sig åt. Dagens utjämning mellan kommunerna återspeglar med andra ord inte verkligheten på ett rättvisande sätt och det är viktigt att denna felaktighet rättas till. Det kommunala skatteunderlaget Skatteunderlaget förväntas öka starkt, trots svag arbetsmarknad. Skatteunderlagets förändring har normalt en stark koppling till både arbetade timmar och löneökningar. Under 2011 ökade både antalet arbetade timmar och det reala skatteunderlaget mycket starkt. För 2012 förväntas skatteunderlaget växa relativt snabbt trots en stillastående arbetsmarknad. Det förklaras av att stabiliseringen av pensionssystemet nu bidrar till höjda pensioner och att arbetsmarknadsersättningarna ökar på grund av ökad arbetslöshet. Även 2013 motverkas den svaga arbetsmarknaden av höjda pensioner. Det reala skatteunderlaget gynnas normalt också av att löner utgör en större andel av skatteunderlaget än av kommunernas och landstingens kostnader och att lönerna ökar snabbare än övriga priser. Sammantaget växer det reala skatteunderlaget relativt bra under 2013. I reala termer motsvarar det en ökning med omkring 1½ procent. Prognos Skatteunderlag 2011 2012 2013 2014 2015 2016 SKL, apr 2012 3,2 3,7 3,8 3,7 4,3 4,3 VP, apr 2012 3,5 3,4 3,8 4,3 4,9 4,7 ESV, mar 2012 3,4 3,7 3,7 4,1 4,7 4,7 SKL, feb 2012 3,0 3,2 3,6 4,0 4,7 4,7 BP, sep 2011 2,3* 3,3* 3,8 4,8 4,4 Källa SKL cirkulär 12:15 Kommunen använder sig i skatteprognoserna av den bedömning som SKL gör. Under 2013 gör alla prognosmakare samma bedömning av skatteunderlagets tillväxt. 14

God ekonomisk hushållning Enligt 8 kap. 1 kommunallagen ska kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. För att motsvara kravet på god ekonomisk hushållning räcker det i de flesta fall inte med att intäkterna är så stora att de bara täcker kostnaderna. Resultatet bör i normalfallet ligga på en nivå som realt åtminstone konsoliderar ekonomin. En kommun ska ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Ett vanligt förekommande mål är att resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till 2 procent. För 2011 och 2012 är kommunens mål 1 procent. För budgetår 2013 är Knivsta Kommuns finansiella mål under 1 procent och är satt till minst 5,3 mnkr. Även åren därefter är möjligheter små att återställa nivån till 2 procent, varför resultatmålet för planperioden 2014-2016 är satt till cirka 1 procent av skatter och bidrag. Balanskravet Enligt 8 kap. 4 kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag får göras om det finns synnerliga skäl. Om ett negativt resultat uppstår ska det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas inom tre år. Knivstas ekonomiska förutsättningar Knivsta kommuns ekonomi är i grunden god. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser är i bokslut 2011 32,8 procent jämfört med 37,0 procent föregående år. Anledningen till den försämrade soliditeten 2011 och framåt, beror främst på förändring av diskonteringsräntan som påverkar pensionsskulden (diskonteringsräntan mäts som ett rullande femårsgenomsnitt av den tioåriga statsobligationsräntan, den sänktes med 0,75 procent), men även av stora investeringsbehov på grund av befolkningstillväxten Investeringar görs av de kommunala bolagen som finansieras genom upplåning via kommunen enligt ägardirektiven. Mot bakgrund av den stora volymökningen, de senaste årens höga kostnadsutveckling (på grund av stora investeringar) och det osäkra konjunkturläget i omvärlden har nämnderna och styrelse ålagts ett indirekt sparbeting. Genom att pris- och löneuppräkning endast blir 2 procent i ramarna, uppnås inte full kompensation för den beräknade kostnadsutvecklingen, enligt SKL bedömning. Utöver det skall följande beaktas för att uppnå spareffekter Nämnderna och styrelse skall noggrant pröva kostnader som inte direkt är förknippade med uppdraget, exempelvis vissa utredningskostnader. Vid personalavgång skall noggrant prövas om tjänsten behöver återbesättas eller om en fördelning av personens arbetsuppgifter kan göras. Omprövning av beslutade projekt skall göras. Senarelägg alla investeringar där så är möjligt. 15

Intäkter Kommunens intäkter Skatter och bidrag 86,6% Fastighetsavgift 3,2% Statsbidrag maxtaxan 1,2% Avgifter 2,9% Finansiella intäkter 5,2% Övriga intäkter 0,8% Skatteintäkterna är den viktigaste finansieringskällan för kommunens verksamheter. I denna budget utgör skatterna tillsammans med fastighetsavgiften 89,8 procent av de totala intäkterna. Avgiftsintäkterna inom bygg och miljö samt intäkterna för avfallsverksamheten ingår inte i ovanstående procentsats då dessa tillförs respektive nämnd direkt för att finansiera verksamheterna. I beräkningarna av skatter och bidrag har kommunen använt Sveriges Kommuner och landstings skatteunderlagsprognos per april 2012 korrigerad med kommunens befolkningsprognos. Kommunens skattesats för 2013 är 20,91 kr. Kostnader Jämfört med 2012 beräknas nettokostnaden 2013 ha ökat med drygt 4,6 procent. Snabb volymökning inom skolan, volymökningar inom särskilda boenden där två nya äldreboenden har tagits i bruk samt merkostnad för nytt kommunhus är bidragande orsaker. Detta innebär att den befintliga verksamheten tvingas till en del besparingar. Skatteintäkter, utjämningsbidrag och fastighetsavgift I beräkningarna av skatter och bidrag har kommunen använt Sveriges Kommuner och landstings skatteunderlagsprognos per april 2012, korrigerad med kommunens befolkningsprognos. Skattesatsen som använts är 20:91 kr. Fastighetsavgiften är enligt senaste prognos från Scb. 16

Känslighetsanalys Årseffekt i mnkr Lönekostnadsförändring i egen regi, 1 % 2,5 Prisökning, 1 % 4,7 Försörjningsstöd förändring, 10% 0,8 Förändring kostnad köpta tjänster, 1 % 2,9 Förändrad utdebitering, 1 kr 32,4 Befolkningsförändring, 100 invånare 8,6 Medarbetarna en viktig samhällsfråga Mycket av välfärdsarbetet i Sverige görs av personal i kommunerna. Därför är det en viktig samhällsfråga hur vi kan rekrytera bra medarbetare då det framöver kommer att bli ett stort antal som går i pension. Av de cirka 750 tillsvidareanställda som arbetar i Knivsta kommun kommer drygt en fjärdedel att uppnå pensionsålder inom den kommande tioårsperioden. I den här regionen med stor rörlighet på arbetsmarknaden och konkurrens med andra arbetsgivare blir det allt viktigare för kommunen att vara en attraktiv arbetsgivare. Att klara personalförsörjningen är förutsättningen för att kunna leverera de tjänster som invånarna i kommunen förväntar sig. De demografiska förändringarna med en snabbt ökad volym i skolan och på lite sikt den ökande andelen äldre gör att allt mer kommunal verksamhet kommer att efterfrågas. Även om mycket kommer att utföras av privat verksamhet finns det all anledning att tro att även den kommunalt utförda verksamheten kommer att öka. Det är en utmaning att skapa goda arbetsvillkor som gör att medarbetarna vill stanna kvar i verksamheten. Det gäller också att kunna rekrytera personer med goda ledaregenskaper till chefsjobben. Finansförvaltning Alla nämnder erhåller kommunbidrag från en finansiell enhet, benämnd finansförvaltning. Ansvaret för finansförvaltningens räkenskaper vilar på Kommunstyrelsen. Skatter och bidrag, vissa statsbidrag, avgifter för förskola, äldreomsorg, utdelning från bolag samt ett internt påslag för personalomkostnader utgör finansförvaltningens intäkter. Nämndernas kommunbidrag är självklart den största utgiftsposten. Arbetsgivaravgifter, pensionsutbetalningar och externa finansiella kostnader utgör andra utgiftsposter. Centralt budgeterade poster Kostnader för vårdnadsbidrag finns budgeterade centralt under finansförvaltningen. En avstämning mot faktiskt utfall görs i bokslutet och regleras mot utbildningsnämnden. Två miljoner kronor finns till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda kostnader. Kvalitetspengar till förskola och skolbarnsomsorg finns under finansförvaltningen för vidare fördelning mellan förskola och skolbarnsomsorg. Kommunstyrelsen har för 2012 ett utrymme på 2 mkr att användas till regleringar av volymer. Om volymen blir lägre än vad nämnderna har fått peng för så sker återbetalning till finansförvaltningen. 17

Sammanställning av driftbudget 2013 och driftplan 2014-2016 Driftbudget (mkr) 2013 2014 2015 2016 Verksamhetens nettodriftskostnad -735,9-762,2-792,4-826,3 exkl avskrivningar Avskrivningar -12,0-12,0-13,0-13,0 Verksamhetens nettodriftskostnad ¹ -747,9-774,2-805,4-839,3 Skatteintäkter 677,7 707,8 744,7 759,6 Kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgift 59,0 64,7 73,8 74,7 Finansiella intäkter 28,5 29,0 29,0 29,0 Finansiella kostnader -12,0-16,0-19,0-19,0 Resultat före extraordinära poster 5,3 11,3 23,1 5,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 5,3 11,3 23,1 5,0 Specificering vissa poster ¹Verksamhetens nettodriftskostnad exkl avskrivningar Nämndernas budgetramar 779,2 810,5 842,1 874,3 Statsbidrag maxtaxan -8,0-8,2-8,3-8,5 Avgifter förskola, sbo -19,5-19,8-19,8-19,8 Avgifter äldreomsorg -3,4-3,5-3,5-3,5 Hyresintäkter -6,7-6,7-6,8-6,9 Vårdnadsbidrag 1,1 1,1 1,1 1,1 Pensionsutbetalningar 4,3 Volym, projekt, intäktsbortfall 2,0 2,0 2,0 4,0 Ks buffert för ökad ambition 0,0 0,0 0,0 0,0 Ks medel för oförutsett 2,0 2,0 2,0 2,0 Summa Budgetramar 750,9 777,4 808,8 842,7 Avgår internränta -3,1-3,2-3,4-3,4 Avgår avskrivningar -12,0-12,0-13,0-13,0 Verksamhetens nettokostnad 735,9 762,2 792,4 826,3 exkl avskrivningar ²Kommunalekonomisk utjämning o fastighetsavgift Inkomstutjämning 23,4 28,4 36,3 37,0 Kostnadsutjämning 26,9 31,1 37,2 38,0 Regleringsavgift/bidrag 3,7 0,1-4,9-5,0 Lss-utjämning -19,9-20,3-20,8-21,3 Fastighetsavgift 25,0 25,5 26,0 26,0 Summa 59,0 64,7 73,8 74,7 18

Finansieringsanalys (Belopp i mnkr) 2013 2014 2015 2016 Verksamhetens nettokostnad -735,9-762,2-792,4-826,3 Skatteintäkter 677,7 707,8 744,7 759,6 Utjämningsbidrag och fastighetsavgift 59,0 64,7 73,8 74,7 Finansiella intäkter 28,5 29 29 29 Finansiella kostnader -12-16 -19-19 Verksamhetsnetto 17,3 23,3 36,1 18,0 Inköp av materiella tillgångar -50,9-70,7-38,5-38,5 Inköp av finansiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar 2 2 2 2 Investeringsnetto -48,9-68,7-36,5-36,5 Förändring av likvida medel -31,5-45,4-0,4-18,5 Pensioner Pensionsskuldens förändring 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Ansvarsförbindelse (avser tid före 1998), mnkr 123 125 126 126 126 125 inkl. löneskatt, mnkr 153 155 156 157 156 156 Årliga pensionsutbetalningar inkl. löneskatt, tkr 4 729 5 472 5 394 5 666 6 342 6 878 19

Ekonomiska nyckeltal och skattesats Bokslut Budget Budget Plan Plan Nyckeltal 2011 2012 2013 2014 2015 Årets resultat, mnkr 14,5 6,8 5,3 7,5 7,9 Nettodriftskostnader i procent av skatteintäkter och utjämning 99,8% 103,0% 101,5% 100,2% 98,1% Årets resultat i procent av skatteintäkter och utjämning 2,2% 1,0% 0,7% 1,0% 1,0% Soliditet (eget kapital i % av 47,2% 44,4% samma tillgångar) Soliditet inklusive 32,8% 32,2% pensionsåtagande före 1998 Långfristiga lån, mnkr 406,6 463,0 638,9 Nettoinvesteringar, mnkr 34,8 42,1 48,9 68,7 36,5 Skattesats, kr 2011 2012 2013 2014 2015 Kommunal utdebitering 31,77 31,77 32,07 32,07 32,07 -varav Kommunalskatt 21,40 20,91 20,91 20,91 20,91 Landstingsskatt 10,37 10,86 11,16 11,16 11,16 20

Driftsbudget nämnder Nämnderna tilldelas ett internt kommunbidrag som skall täcka verksamheternas nettokostnader. Det totala kommunbidraget för 2013 är 779 mnkr. Det är en ökning från 2012 års budget med 752 mnkr. En verksamhet kan budgeteras på flera nämnder, exempelvis så återfinns kostnader för infrastruktur hos såväl kommunstyrelse som bygg- och miljönämnd, kostnader för vård och omsorg hos socialnämnd och kommunstyrelse. Nämndernas resultat budgeteras till 0 mkr. Enligt SKL rekommendationer ska internräntan för 2013 vara 2,9 procent, vilket är en sänkning från 4 procent. 21

Nämndernas budgetanslag 2013-2016 Kommunstyrelsen (tkr) 2013 Budget 2012 90 900 Uppräkning 2 procent 2 025 Politisk verksamhet 375 Nationaldagsfirande (demokrati) -10 Gator och vägar 2 380 Parker 400 Trafikövervakning (parkeringsavgift) -500 Exploatering 1 600 Utökning sekreterare 450 Återbesätta vakant controller 75% 315 Utökning IT tjänst 600 Utökning Jurist 640 Räddningstjänst 1 356 Serveringstillstånd, låga avgifter 75 Justering kostnad av engångskaraktär -300 Kundtjänst (helårseffekt) 300 Vaktmästare (helårseffekt) 300 Lönenämnd 500 Merkostnad hyror kommunhus (ej fördelad) 5 000 Teknisk justering -1 347 Budget 2013 105 059 22

DRIFTBUDGET Nettokostnad i tkr budget 2013 plan 2014 plan 2015 plan 2016 Kommunstyrelse KF, Nämnd- och styrelseverksamh. 4 987 5 087 5 189 5 293 Partistöd 310 316 322 328 Övrig politisk verksamhet 2 638 2 691 2 745 2 800 Gator, vägar 15 935 16 253 16 578 16 910 Trafikövervakning -395-403 -411-419 Parker 3 055 3 116 3 178 3 242 Naturvård 722 736 751 766 Teknisk planering 1 764 1 799 1 835 1 872 Exploateringsverksamhet -3 681-3 755-3 830-3 907 Räddningstjänst 13 520 13 790 14 066 14 347 Översiktsplan 834 850 867 884 Strategiskt miljöarbete 620 632 645 658 Näringsliv och marknadsföring 945 963 982 1 002 Serveringstillstånd mm 75 77 79 81 Bostadsanpassning 2 542 2 593 2 645 2 698 Avfallsverksamhet 0 0 0 0 Måltidsverksamhet 0 0 0 0 Vindkraftverk 0 0 0 0 Kommungemensam administration 57 402 58 550 59 721 60 915 Fackliga kostnader 978 998 1 018 1 038 Konsumentrådgivning 148 151 154 157 Planering verksamhetslokaler 2 663 2 716 2 770 2 825 Förändring av ram -5 000-5 100-5 202-5 306 S:a Kommunstyrelse 100 059 102 060 104 102 106 184 23

Valnämnd (tkr) 2013 Budget 2012 0 Uppräkning 2 procent 0 Förändring av ram 0 Budget 2013 0 DRIFTBUDGET Nettokostnad i tkr budget 2013 plan 2014 plan 2015 plan 2016 Valnämnd 0 0 0 0 Överförmyndarverksamhet (tkr) 2013 Budget 2012 600 Uppräkning 2 procent 12 Förändring av ram 0 Budget 2013 612 DRIFTBUDGET Nettokostnad i tkr budget 2013 plan 2014 plan 2015 plan 2016 Överförmyndarverksamhet 612 624 636 649 Kommunrevisionen (tkr) 2013 Budget 2012 650 Uppräkning 2 procent 13 Förändring av ram 0 Budget 2013 663 DRIFTBUDGET Nettokostnad i tkr budget 2013 plan 2014 plan 2015 plan 2016 Kommunrevisionen 663 676 690 704 24

Socialnämnden (tkr) 2013 Budget 2012 194 662 Uppräkning 2 procent 3 899 Justering kostnad av engångskaraktär -2 137 Närvårdskoordinator 375 KIC driftkostnad 1 000 Parboendeplatser 2 500 Försörjningsstöd 600 Teknisk justering -1 263 Budget 2013 199 636 DRIFTBUDGET Nettokostnad i tkr budget 2013 plan 2014 plan 2015 plan 2016 Socialnämnd Nämndkostnader 1 003 1 023 1 043 1 064 Vård & omsorg enl SOL och HSL 114 781 117 077 119 419 121 807 Insatser enl LSS och Lass 42 534 43 385 44 253 45 138 Färdtjänst/riksfärdtjänst 2 849 2 906 2 964 3 023 Förebyggande verksamhet 3 460 3 529 3 600 3 672 Individ- & familjeomsorg, vård o stöd 24 831 25 327 25 834 26 351 Individ- & familjeomsorg, försörjn.stöd 7 405 7 553 7 704 7 858 Flyktingmottagande 685 698 712 726 Budget & Skuldrådgivning 191 195 199 203 Arbetsmarknadsåtgärder 1 899 1 937 1 976 2 016 Förändring av ram -4 000-4 080-4 162-4 245 S:a Socialnämnden 195 636 199 550 203 542 207 613 25

Utbildningsnämnden (tkr) 2013 Budget 2012 437 018 Uppräkning 2 procent 9 520 Volymjustering förskola -3 270 Volymjustering grundskola 12 607 Lokalkostnader Brännkärr 2 000 Volymjustering Obligatorisk särskola 1 000 Volymjustering gymnasieskola -3 696 Volymjustering Gymnasiesärskola 200 Svenska för invandrare 400 Kompensation löneökningar 2 000 Teknisk justering -2 606 Budget 2013 455 173 DRIFTBUDGET Nettokostnad i tkr budget 2013 plan 2014 plan 2015 plan 2016 Utbildningsnämnd Nämndkostnader 1 014 1 034 1 055 1 076 Förskola, barn 1-5 år 129 200 133 278 138 990 145 476 Skolverksamhet & skolbarnsomsorg 245 164 264 305 281 962 299 274 Obligatorisk särskola 10 054 10 255 10 460 10 669 Gymnasieskola, internt 6 337 6 463 6 592 6 724 Gymnasieskola, externt 54 749 55 844 56 961 58 100 Gymnasiesärskola 4 714 4 808 4 904 5 002 Vuxenutbildning 2 682 2 736 2 791 2 847 Svenska för invandrare 1 260 1 285 1 311 1 337 Förändring av ram -1 000-1 020-1 040-1 061 S:a Utbildningsnämnd 454 173 478 988 503 986 529 444 Volymer (snitt vår och höst) Verksamhet/år 2013 2014 2015 2016 Förskola 1 147 1160 1186 1217 Grundskola 2 493 2615 2735 2846 Gymnasium 579 535 527 561 -varav internt 60 60 60 60 26

Fritid-,kultur- och demokratinämnd (tkr) 2013 Budget 2012 19 704 Uppräkning 2 procent 399 Nationaldagsfirande (demokrati) 10 Förvaltningschef, täckning kostnad 150 Utvecklingstjänst 50% 330 Kulturskolan 250 Kulturbidrag 40 Knivsta Arena, driftbidrag 500 Övrig anläggning, omklädningsrum konstgräsplan 200 Teknisk justering -197 Budget 2013 21 386 DRIFTBUDGET Nettokostnad i tkr budget 2013 plan 2014 plan 2015 plan 2016 Fritid-,kultur- och demokratinämnd Nämndkostnader 830 847 864 881 Demokrati 10 10 10 10 Allmän fritid 3 092 3 153 3 216 3 280 Ungdomsverksamhet 1 685 1 719 1 753 1 788 Idrotts- & fritidsanläggningar 6 749 6 884 7 022 7 162 Bibliotek 6 232 6 357 6 484 6 614 Allmänkultur 591 603 615 627 Kulturskola 2 197 2 241 2 286 2 332 Förändring av ram -1 000-1 020-1 040-1 061 S:a Fritid-,Kultur & demokratinämnd 20 386 20 794 21 210 21 633 27

Bygg- och miljönämnden (tkr) 2013 Budget 2012 8 000 Uppräkning 2 procent 207 Teknisk justering -56 Budget 2013 8 151 DRIFTBUDGET Nettokostnad i tkr budget 2013 plan 2014 plan 2015 plan 2016 Bygg- och miljönämnd Nämndkostnader 860 877 895 913 Stadsbyggnad 4 909 5 007 5 107 5 209 Trafikplanering 234 238 243 248 Miljö- och hälsoskydd 2 148 2 191 2 235 2 280 Förändring av ram -500-510 -520-530 S:a Bygg- och miljönämnd 7 651 7 803 7 960 8 120 28

Finansförvaltning under kommunstyrelsen INTÄKTER 2013 2014 2015 2016 budget plan plan plan INTÄKTER Skatter, bidrag 711 687 746 976 792 505 808 355 Fastighetsavgift 25 000 25 500 26 000 26 000 Övriga statsbidrag 9 263 9 448 9 637 9 830 Avgifter förskola, äldreomsorg 22 900 23 250 23 300 23 300 Övriga intäkter 6 669 6 736 6 803 6 871 Interna po-pålägg 109 125 109 952 112 531 115 270 SUMMA INTÄKTER 884 644 921 862 970 776 989 626 KOSTNADER Arbetsgivaravgifter, pensioner -109 125-109 952-112 531-115 270 Pensionsutbetalningar -4 270-5 666-6 342-6 878 Kommunbidrag nämnder -779 181-810 495-842 126-874 347 Volym, projekt mm -2 000-2 000-2 000-2 000 Ks medel för ambitionshöjning 0 0 0 0 Ks medel för oförutsett -2 000-2 000-2 000-2 000 Övriga kostnader (fsk o sbo) -2 320-2 345-2 371-2 397 SUMMA KOSTNADER -898 896-932 458-967 370-1 002 892 Internränta 3 064 3 200 3 400 3 400 Utdelning 7 000 7 000 7 000 7 000 Externa finansiella intäkter 21 500 22 000 22 000 22 000 SUMMA FINANSIELLA INTÄKTER 31 564 32 200 32 400 32 400 FINANSIELLA KOSTNADER -12 000-16 000-19 000-19 000 ÅRETS RESULTAT 5 312 5 604 16 806 134 29

Budgetregler Kommunfullmäktiges beslut om budgeten är fastställande av de ekonomiska ramar och mål som skall gälla för de olika delarna av den kommunala verksamheten. DRIFTBUDGET Budgeten fördelas och beslutas på sådant sätt att den är oberoende av vilken organisation som kommunen väljer att jobba efter och vilken driftform som väljs. Indelningen i verksamhetsområden (block) följer i stort den uppdelning som görs i Kommun-Bas med undantag av block 8 som omfattar fastigheter och gemensam administration. Driftbudgetanslagen är bundna till varje verksamhetsblock. Inom beslutade anslag har nämnder och styrelse till uppgift att sköta den löpande verksamheten. Om nämnd eller styrelse under löpande verksamhetsår finner att man inte kan fullgöra anförtrodd verksamhet, inom ramen för av kommunfullmäktige beviljat anslag, mål och resultatkrav skall nämnden eller styrelsen i första hand besluta om åtgärder så att uppdraget kan säkerställas. Ombudgetering mellan verksamhetsblock kan i undantagsfall föreslås. Alla ombudgeteringar mellan verksamhetsblock skall beslutas av kommunfullmäktige. Det föreligger nämnden och styrelsen att förutse risken för överskridande av anslag i så god tid att utgifterna kan begränsas till anslagets nivå om kommunfullmäktige beslutar avslå framställan om ombudgetering eller tilläggsanslag. Omfördelning inom verksamhetsblock kan beslutas av respektive nämnd och ska anmälas till ekonomiavdelningen. Omfördelning mellan verksamhetsblock skall beslutas dels av nämnd/styrelse och dels av kommunfullmäktige. INVESTERINGSBUDGET Anslagen är bundna på objektsnivå. Om det befaras att en investering ej kan genomföras inom beviljat anslag så åvilar det berörd nämnd att föra ärendet vidare till kommunstyrelsen för omdisponering och alternativt vidare till kommunfullmäktige för utökade investeringsramar. Möjlighet till omfördelning finns mellan objekt inom en och samma nämnd dock högst 500 tkr. Anmälan görs till ekonomiavdelningen efter nämndbeslut. När omdisponering ej är möjlig på nämndnivå skall begäran om omdisponering göras hos kommunstyrelsen. Omfördelning (genom nämndbeslut) får ej avse helt nya investeringar. Investeringsmedel för objekt som på grund av förseningar ej kommer att användas under pågående verksamhetsår skall så snart vetskap om detta föreligger anmälas till centrala budgetberedningen, dock senast 1 december. I samband med period- och delårsbokslut skall årsprognos för samtliga investeringar redovisas. 30

INVESTERINGSPLANER 2013-2016 Kommunstyrelsen Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i 2013 2014 2015 2016 perioden Kommunalteknik Gator och vägar, trafikövervakning Pendlarparkering Landsbygd 300 300 600 Åtgärder map plan för fulldelaktighet 500 500 500 500 2 000 Cykelparkering (ingår i centrumstudie nedan) 2 500 2 500 Gc-väg landsbygd 7 500 15 000 22 500 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder 300 300 300 300 1 200 Åtgärder Rätt fart i Staden 400 400 Utbyte av gatubelysning 1 000 1 000 Ospec investeringar 2 000 2 000 2 000 2 000 8 000 SUMMA Gator och vägar 4 500 10 600 5 300 17 800 38 200 Kommunövergripande infrastrukturinvesteringar Pendlarparkering Pizzavallen 3 500 3 000 6 500 Pendlarparkering Sågentomten 2 000 2 000 4 000 Pendlarparkering Arenan 3 000 3 000 Gc-vägar tätort 1 000 800 800 2 600 Åtgärder Knivstainfarten 500 4 000 4 500 Järnvägstorget 5 000 5 000 Bro SV Knivsta 5 000 15 000 15 000 15 000 50 000 Centralvägen etapp 1 inkl vattenledning 5 000 10 000 15 000 Centralvägen etapp 2 Centrala Knivsta (centrumstudie) upprust. 5 000 7 500 2 500 15 000 SUMMA Infrastrukturinvesteringar 27 000 42 300 21 300 15 000 105 600 Park och naturvård Knivsta årum 2 000 2 000 Bryggor Särstabadet 500 500 Upprustning befintliga anläggningar 500 500 500 500 2 000 Maskiner 1 000 500 1 500 Ospec investeringar 250 250 250 250 1 000 SUMMA Park och naturvård 4 250 750 1 250 750 7 000 Avfallsverksamhet Återvinningscentral 200 200 200 200 800 SUMMA Avfallsverksamhet 200 200 200 200 800 Gemensam förvaltning Möbler och arkiv 500 500 500 500 2 000 Programvaror adm/personal 500 500 500 500 2 000 Programvaror ekonomi 500 500 500 500 2 000 IT-drift, ny klientplattform, byte av servrar mm 1 500 1 500 1 000 1 000 5 000 Webbutveckling 500 500 500 500 2 000 Telefoni/Trådlöstnätverk 800 800 Uppdaterad IT-säkerhet 700 700 SUMMA Gemensam förvaltning 4 300 4 200 3 000 3 000 14 500 Måltidsverksamhet, inventarier 500 300 300 300 1 400 SUMMA Kommunstyrelsen 40 750 58 350 31 350 37 050 167 500 31

INVESTERINGSPLANER 2013-2016 Socialnämnden Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i 2013 2014 2015 2016 perioden IT-stöd (schema, planering och bemanning) 700 700 Inventarier Sociala enheten flytt 500 500 Inventarier Estrids Gård 200 200 SUMMA Socialnämnden 1 200 200 0 0 1 400 Utbildningsnämnden Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i 2013 2014 2015 2016 perioden Förskola och Skola Brännskärrskolan, Inventarier 1 000 1 000 Genomförande IT-plan, IT-investeringar 750 750 750 750 3 000 Lagga- / Långhunda förskola & skola, inventarier 100 100 100 100 400 Ängbyskolan, Inventarier 75 75 75 75 300 Thunmanskolan, Inventarier 300 300 300 300 1 200 Skutan/Citronen/V:a Ängby fsk, Inventarier 70 70 70 70 280 Gredelby förskola, Inventarier 85 75 75 235 Gredelby skola, Inventarier 75 75 150 Gredelby skola vid flytt, Inventarier 150 150 Segersta skola, Inventarier 75 75 Tallbacken/Tärnan, Inventarier 45 45 45 135 Sjögrenska gymnasiet, Inventarier 225 225 225 675 Stöd och konsultationsteam flytt, Inventarier 100 100 Skolhälsovården, Inventarier 75 50 125 Vuxenutbildning och SFI 100 100 SUMMA Utbildningsnämnden 3 000 1 915 1 715 1 295 7 925 Fritid- och kulturnämnden Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i tillika demokratidnämnd 2013 2014 2015 2016 perioden Kultur Bibliotek, Inventarier etc 100 100 100 100 400 Kulturskolan, Inventarier (Instrument) 100 100 100 100 400 SUMMA Kultur 200 200 200 200 800 Fritid Fritidssamordnare, Utegym Elljusspår 250 250 Fritidssamordnare, Energieffektivisering Elljusspår 200 200 Fritidssamordnare, Fotbollsplaner 5 000 10 000 5 000 20 000 Ungdomsverksamhet, Inventarier Knivsta (om nya lokaler) 250 250 Ungdomsverksamhet, Inventarier Alsike 250 250 SUMMA Fritid 5 700 10 000 5 250 0 20 950 SUMMA Fritid- och kulturnämnd 5 900 10 200 5 450 200 21 750 Bygg- och miljönämnden Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i 2013 2014 2015 2016 perioden SUMMA Bygg- och miljönämnden 0 0 0 0 0 KS ospecificerade investeringar 5 000 5 000 5 000 5 000 20 000 SUMMA INVESTERINGSRAM 55 850 75 665 43 515 43 545 218 575 32

INVESTERINGSPLANER 2013-2016 Exploatering Kommunstyrelsen Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i 2013 2014 2015 2016 perioden Kommunalteknik Exploatering Utbyggnad Mejselgatan/Hyvelgatan 1 000 1 000 2 000 DP Sågen gata finplanering (expl) 10 000 10 000 10 000 10 000 40 000 Nydal 10 000 10 000 10 000 10 000 40 000 Strategisk inköp av mark 3 000 3 000 3 000 3 000 12 000 SUMMA Exploatering 24 000 24 000 23 000 23 000 94 000 Kommunägda bolag Kommunfastigheter* Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt 2012 2013 2014 2015 projekt Beställda Brännkärrsskolan 55 000 45 000 100 000 Ombyggnad IFO lokaler Servicehuset 6 000 6 000 Ombyggnad Förskola Servicehuset 5 000 10 000 15 000 Planerade Knivsta Arena etapp 1 10 000 10 000 20 000 Knivsta Arena etapp 2 0 Sågenskolan 60 000 35 000 95 000 SUMMA Kommunfastigheter 76 000 125 000 35 000 0 236 000 *) beställning av nya verksamhetslokaler görs av kommunstyrelsen och med särskild investeringsram **) inkl alternativt uppvärmningssystem/off-grid 33

Befolkningsprognos Kommunprognos 2012 / Beräknad 2012-03-12 Folkmängd Knivsta kommun År/Ålder 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0 174 203 209 218 231 242 252 1-5 1 290 1 249 1 253 1 278 1 317 1 349 1 427 6-15 2 300 2 417 2 536 2 663 2 780 2 894 2 949 16-18 625 574 532 488 514 549 606 19-24 986 1 015 1 037 1 049 1 012 977 922 25-44 4 028 4 073 4 165 4 313 4 514 4 675 4 836 45-64 3 740 3 741 3 732 3 730 3 778 3 827 3 907 65-79 1 419 1 518 1 618 1 731 1 819 1 885 1 931 80-w 403 410 418 430 435 452 470 Summa 14 965 15 200 15 500 15 900 16 400 16 850 17 300 År/Ålder 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0 174 203 209 218 231 242 252 1 235 195 226 235 248 259 269 2 246 252 214 249 260 271 282 3 255 259 267 231 268 278 289 4 269 265 271 281 247 283 293 5 285 277 275 282 294 259 294 6 279 292 285 284 293 304 269 7 317 284 297 292 292 300 311 8 268 320 287 302 298 297 305 9 271 269 321 290 306 301 300 10 233 271 270 323 292 308 303 11 210 232 271 270 324 293 308 12 201 209 231 270 271 324 293 13 175 199 207 230 270 270 323 14 173 172 197 206 230 269 269 15 173 170 170 195 204 228 267 16 212 169 166 167 193 201 225 17 204 207 164 162 163 189 197 18 209 198 201 159 158 159 184 År/Ålder 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 65-69 732 795 836 872 886 864 831 70-74 404 423 485 537 591 680 741 75-79 283 300 297 322 342 341 360 80-84 216 209 208 217 224 232 247 85-89 130 140 144 146 140 143 141 90-94 48 53 54 54 58 62 67 95-w 9 9 11 13 13 14 16 Summa 1 822 1 929 2 035 2 161 2 254 2 336 2 403 34

Bilaga 1 Tekniska justeringar TEKNISKA JUSTERINGAR NÄMNDER OCH VERKSAMHETER DRIFTBUDGET Pensions- Intern- Nettokostnad i tkr skuld ränta Kommunstyrelse KF, Nämnd- och styrelseverksamh. 51 Partistöd Övrig politisk verksamhet Gator, vägar 25 442 Trafikövervakning Parker 24 12 Naturvård 4 140 Teknisk planering Exploateringsverksamhet 241 Räddningstjänst Översiktsplan 8 Strategiskt miljöarbete 47 Näringsliv och marknadsföring Serveringstillstånd mm Bostadsanpassning 3 5 Avfallsverksamhet Måltidsverksamhet Vindkraftverk Kommungemensam administration 266 29 Fackliga kostnader 10 Konsumentrådgivning 8 Planering verksamhetslokaler 4 28 S:a Kommunstyrelse 450 897 DRIFTBUDGET Pensions- Intern- Nettokostnad i tkr skuld ränta Valnämnd 0 0 DRIFTBUDGET Pensions- Intern- Nettokostnad i tkr skuld ränta Överförmyndarverksamhet 0 0 DRIFTBUDGET Pensions- Intern- Nettokostnad i tkr skuld ränta Kommunrevisionen 0 0 35

TEKNISKA JUSTERINGAR NÄMNDER OCH VERKSAMHETER DRIFTBUDGET Pensions- Intern- Nettokostnad i tkr skuld ränta Socialnämnd Nämndkostnader 8 Vård och omsorg enl SOL och HSL 627 131 Insatser enl LSS och Lass 231 18 Färdtjänst/riksfärdtjänst 6 Förebyggande verksamhet 35 Individ- och familjeomsorg, vård o stöd 141 Individ- och familjeomsorg, försörjn.stöd 16 Flyktingmottagande 10 Budget & Skuldrådgivning Arbetsmarknadsåtgärder 40 S:a Socialnämnden 1 114 149 DRIFTBUDGET Pensions- Intern- Nettokostnad i tkr skuld ränta Utbildningsnämnd Nämndkostnader 8 Förskola, barn 1-5 år 858 35 Skolverksamhet o skolbarnsomsorg 1 530 84 Obligatorisk särskola Gymnasieskola 62 3 Gymnasiesärskola Vuxenutbildning 16 Svenska för invandrare 10 S:a Utbildningsnämnd 2 484 122 DRIFTBUDGET Pensions- Intern- Nettokostnad i tkr skuld ränta Fritid-,kultur- och demokratinämnd Nämndkostnader 6 Demokrati Allmän fritid Ungdomsverksamhet 15 Idrotts- och fritidsanläggningar 66 25 Bibliotek 46 Allmänkultur Kulturskola 36 3 S:a Fritid-,Kultur och demokratinämnd 169 28 DRIFTBUDGET Pensions- Intern- Nettokostnad i tkr skuld ränta Bygg- och miljönämnd Nämndkostnader 6 Stadsbyggnad 2 Trafikplanering Miljö- och hälsoskydd 47 1 S:a Bygg- och miljönämnd 53 3 Total teknisk justering 4 270 1 199 36

Bilaga 2 Uppföljningsplan Uppföljning Material Inlämnas till kommunkontor Kommunfullmäktige/ Kommunstyrelse Februari Nämnder, styrelse Helårsprognos mars 2013 Anmäls i Ks Mars Nämnder, styrelse Helårsprognos april 2013 Anmäls i Ks April Nämnder, styrelse Periodbokslut, helårsprognos, eventuell övrig uppföljning maj-juni 2013 Juni i Ks Helårsprognos anmäls i Kf Juni-juli Nämnder, styrelse Helårsprognos augusti 2013 Anmäls i Ks Augusti Nämnder, styrelse Delårsbokslut, helårsprognos, måluppfyllelse, övrig uppföljning sept.-okt. 2013 Delårsbokslut Ks i okt.-nov. Delårsbokslut Kf i november Helårsprognos anmäls i Kf Augusti Helägda bolag Delårsbokslut, helårsprognos Prognos över uppfyllelse av ägardirektiv och avkastningskrav sept.-okt. 2013 Delårsbokslut i Ks och Kf(nov) Helårsprognos anmäls i Kf September Nämnder, styrelse Helårsprognos oktober 2013 Anmäls i Ks Oktober Nämnder, styrelse Helårsprognos november 2013 Anmäls i Ks November Nämnder, styrelse Internbudgetar och verksamhetsplaner december 2013 Anmäls i Kf December Nämnder, styrelse Årsbokslut, förvaltningsberättelse uppföljning av uppdrag, mål, februari 2014 Mars/april 2014 i Ks april i Kf December Helägda bolag Bolagens uppföljning av verksamhet, ägardirektiv, avkastningskrav, årsbokslut och förvaltningsberättelse februari 2014 Mars/april 2014 i Ks april i Kf 37

Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer S-budget förslag Ärende Under våren 2012 har nämnder, genom sina presidier haft dialog med kommunstyrelsen vi två tillfällen, i januari och maj. I starten av arbetet med 2013 års budget konstaterades ett stort glapp, mellan skatteintäkter och bidrag och verksamheternas behov, totalt 35 mnkr. Skatteprognosen förbättrades längre fram, främst inom utjämningssystemets delar, detta minskade glappet med 12 mnkr, till 23 mnkr. Tillsammans med hårda prioriteringar och annan finansiering (sedan nedan), balanserar budgeten. Finansiering, Utdelning från kommunägda bolag +9 000 tkr Exploateringsnetto, ökning från +1 440 tkr till +5 444 tkr Trafikövervakning, parkeringsavgifter +500 tkr (från 0 tkr) Verksamheter, Kommunstyrelsen, minskad ambition -5 600 tkr Socialnämnden, minskad ambition -2 900 tkr Utbildningsnämnden, minskad ambition -526 tkr Fritid-, Kultur- och Demokratinämnd, ökad ambition 500 tkr Bygg- och miljönämnd, minskad ambition -500 tkr Sammantaget ger den ökade finansieringen 13,5 mnkr och ambitionssänkningar på 9,0 mnkr, totalt 22,5 mnkr. Finansförvaltningen förstärks dessutom med 1,5 mnkr för resultatrisker. Resterande 2,0 mnkr hanteras genom en sänkning av överskottsmålet till 5,3 mnkr.

Beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa: 1.1 kommunfullmäktiges inriktning för kommunen och kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelse och övriga nämnder 1.2 det av kommunstyrelsen upprättade förslaget till driftbudget och och investeringsbudget för år 2013 1.3 den av kommunstyrelsen upprättade resultatplanen för åren 2014-2016 samt investeringsplanen för 2014-2016 1.4 de av kommunstyrelsen upprättade budgetramarna för år 2013 för respektive nämnd och de preliminära budgetramarna för respektive nämnd för åren 2014-2016 1.5 utdebitering av kommunal inkomstskatt till 20:91 kronor per skattekrona för år 2013 1.6 finansförvaltningens budget 1.7 internräntan till 2,9 procent 2013 1.8 gällande taxor för 2013 1.9 uppföljningsplan för 2013 enligt bilaga 1 2. Kommunfullmäktige beslutar att 2.1 Volymreglering av antal barn/elever inom förskola och grundskola, samt egen verksamhet inom gymnasieskolan ske enligt de räkningar som genomförs per 1 februari och 15 oktober 2.2 Kostnader för köpta elevplatser inom gymnasieskolan samt inom gymnasiesärskolan regleras mot faktiskt utfall 2.3 budgeterade medel för köpta elevplatser inom gymnasieskolan samt inom gymnasiesärskolan inte kan omdisponeras till annan verksamhet utan nytt kommunfullmäktigebeslut 2.4 kostnaden för snöröjning 2013 regleras i bokslutet mot ett snitt av tre närmast föregående års kostnader 2.5 att uppdra åt nämnderna att månatligen lämna en ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen med början per februari och med sista månad per oktober

2.6 att uppdra åt nämnder och styrelse att fastställa sina internbudgetar för år 2013 så att dessa kan redovisas i kommunfullmäktige senaste i november 2012 2.7 att uppdra åt nämnderna att under löpande budgetår redovisa de åtgärder som behöver vidtas för att nå budgetbalans 3. Kommunfullmäktige fastställer för 2013 den övre gränsen för kommunstyrelsen för nyupptagande av lån till 150 000 000 kronor

Kommunövergripande uppdrag och mål Vision Hela Knivsta kommun ska fortsätta utvecklas till en av Sveriges bästa kommuner att bo och verka i, med medborgaren i centrum. Hållbar utveckling Knivsta kommun har beslutat att arbeta aktivt och målmedvetet för en hållbar samhällsutveckling. Det innebär en utveckling då vi kan tillgodose våra behov idag, utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling består av tre hållbarhetsbegrepp som är ömsesidigt beroende av varandra: Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där de grundläggande mänskliga behoven uppfylls. Det kan sägas vara det övergripande målet med hållbarhet, dvs. en god livskvalitet till alla. Ekonomisk hållbarhet handlar om att långsiktigt hushålla med mänskliga och materiella resurser. Det är medlet för att förverkliga en god livskvalitet. Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska den mänskliga påverkan på naturen. Det kan sägas vara ramen för att uppnå en hållbar utveckling eftersom vi måste respektera de gränser som naturen sätter för att långsiktigt säkerställa medel och mål. I en kommunal kontext handlar hållbarhet om vad kommunen som organisation gör, men framförallt vilka förutsättningar som skapas för kommunens invånare att leva mer resurssnålt med fortsatt god livskvalitet. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål, all samhällsplanering och alla verksamheter i kommunen. Kommunfullmäktiges långsiktiga inriktning och uppdrag till samtliga nämnder A. God ekonomisk hushållning Kommunens tjänster ska kännetecknas av effektivitet och budgetföljsamhet. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av öppenhet, likställighet och god arbetsmiljö. Indikatorer: A1: Kommunens resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatter och generella bidrag år 2012. A2: Låg kommunalskatt i förhållande till jämförbara kommuner. A3: Sjukfrånvaron bland anställda i Knivsta kommun ska sänkas till högst 5 % vid 2012 års personalbokslut (Mål i Hälsostrategiskt dokument). A4: Vid hälso- och arbetsmiljöundersökningen 2012 ska minst 76 % av de anställda ange att de upplever att de har en god hälsa. (Mål i Hälsostrategiskt dokument)

B. God kommunal kvalitet och service med medborgaren i centrum Kommunen ska kännetecknas av valfrihet, likställighet, öppenhet och medborgarinflytande. Kommunens medborgare ska på ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och ges möjlighet att lämna synpunkter och förslag. Kärnverksamheterna ska fortsätta att kvalitetssäkras, till exempel genom kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar som ska ligga till grund för styrning och verksamhetsutveckling. Kommunen ska tillhandahålla och utveckla sådana e-tjänster som bidrar till utveckling av dialog och demokrati och som förenklar servicen till medborgarna. Kommunen ska skapa förutsättningar för entreprenörskap, alternativa driftsformer och privata initiativ samt samverka med frivilliga och deras organisationer. Indikatorer: B1: Medborgarnas nöjdhet med sitt inflytande över kommunens verksamhet. (Fråga C3:3 i SCB:s Medborgarundersökning vartannat år, mått 16 i KKIK) B2: Medborgarnas nöjdhet med kommunens verksamheter som helhet. (NMI-index del B i SCB:s Medborgarundersökning vartannat år) B3: Företagarnas betyg på företagsklimatet i kommunen. (Mått 34 KKIK) C. God livsmiljö och hållbar utveckling Kommunen ska ha en långsiktigt hållbar utveckling vad gäller miljö, ekonomi och sociala hänseenden, dvs. även med avseende på energi, näringsliv, service och boende. Kommunen ska göra det möjligt och fördelaktigt för medborgare och näringsverksamheter att ta sin del i det globala miljöansvaret. Indikatorer: C1: Medborgarna betyg på kommunen som en attraktiv plats att leva och bo i. (NRI- Index del A i SCB:s Medborgarundersökning vartannat år, mått 39 KKIK) C2: Andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall. (Egen mätning, mått 36 i KKIK) D. God hälsa och meningsfull fritid Kommunen ska ha en positiv utveckling vad gäller folkhälsa. Indikatorer: D1: Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare? (Försäkringskassans statistik, mått 35 KKIK) D2: Medborgarnas nöjdhet med fritidsmöjligheterna i kommunen (SCBs Medborgarundersökning del A, vartannat år)

Kommunfullmäktiges mål per nämnd Utifrån kommunfullmäktiges mål och övriga styrdokument ska nämnderna nedbrutna mål, indikatorer samt riskanalyser. Till kommunstyrelsen som koncernledning - Kommunen ska vara attraktiv som inflyttningsort med en befolkningstillväxt på cirka 2 procent. - Kommunen ska inte driva verksamheter/bolag som på ett osunt sätt konkurrerar med det privata näringslivet. Till kommunstyrelsen som verksamhetsnämnd - Kommunens grönområden ska ha god tillgänglighet och kvalitet. - Exploatering ska ske med stor hänsyn till hållbar utveckling enligt översiktsplan, miljöprogram och energistrategi. - Planeringen av vägar och kollektivtrafik ska ha som utgångspunkt att all trafik ska ingå som en del i ett långsiktigt hållbart samhälle, på sikt utan fossila bränslen. - Kommunen ska ha ett gott företagsklimat. Till bygg- och miljönämnden, tillika trafiknämnd - Byggande och planering ska ske med stor hänsyn till hållbar utveckling enligt översiktsplan, miljöprogram och energistrategi. - Planering av trafiken ska ha som utgångspunkt att all trafik ska ingå som en del i ett långsiktigt hållbart samhälle, på sikt utan fossila bränslen. Till socialnämnden - Nämndens verksamheter ska präglas av trygghet, valfrihet och kvalitet, - Nämndens verksamheter ska vara effektiva och individuellt anpassade. Metoder ska utvecklas och förebyggande arbetssätt ska vara vägledande. - Öppna verksamheter ska utvecklas för att ge god livskvalitet, bland annat genom samverkan med frivilliga och deras organisationer. - Tidiga insatser ska eftersträvas inom individ- och familjeomsorgen. Till utbildningsnämnden - Kommunen ska ha länets bästa skolor och vara bland de 25 bästa i SKL:s rankning 2012 och bland de 10 bästa i SKL:s rankning 2014. - Antalet barn i förskolornas barngrupper ska minska under planperioden om ekonomin så tillåter. - Nolltolerans mot mobbning och diskriminering. - Skolans fritidsverksamhet ska utvecklas och förbättras. Till fritids- och kulturnämnden tillika demokratinämnd - Anläggningar för föreningsliv ska utvecklas i takt med Knivstas tillväxt. Knivsta arena ska påbörjas under mandatperioden. - Kulturskolan ska utvecklas i samklang med brukarnas synpunkter. - Kommunens demokratiarbete ska vitaliseras. - Föreningslivet inom kulturområdet ska stimuleras. - Biblioteksverksamheten ska utvecklas.

Finansförvaltning under kommunstyrelsen S INTÄKTER 2013 S-budget INTÄKTER Skatter, bidrag Oförändrad 711 687 Fastighetsavgift 25 000 Övriga statsbidrag 9 263 Avgifter förskola, äldreomsorg 22 900 Övriga intäkter 6 669 Interna po-pålägg 113 188 SUMMA INTÄKTER 888 707 KOSTNADER Arbetsgivaravgifter, pensioner -113 125 Kommunbidrag nämnder -785 124 Volym, projekt mm -2 000 Ks medel för ambitionshöjning 0 Resultatrisk; gymn.sk försörjn.stöd m.m. -1 500 Ks medel för oförutsett -2 000 Övriga kostnader (fsk o sbo) Vårdnadsbidraget ska vara borta 2014-2 320 SUMMA KOSTNADER -906 069 Internränta 4 200 Uttag Alsikebolaget 9 000 Externa finansiella intäkter 21 500 SUMMA FINANSIELLA INTÄKTER 34 700 FINANSIELLA KOSTNADER -12 000 ÅRETS RESULTAT 5 338 Finansförvaltnignens resultat är lika med kommunens totala budgeterade resultat så länge nämndernas budgeterade resultat är lika med noll

S BUDGET FÖR VERKSAMHETER 2013 BUDGET NÄMNDER 2013 OCH PLANERINGSRAMAR FÖR 2014-2016 DRIFTBUDGET budget KF plan Aktualiserad S Nettokostnad i tkr 2012 2013 Beslutade förändring förändring 2013 Kommunstyrelse KF, Nämnd- och styrelseverksamh. 4 527 4 663 förändringar 0 nova park 375 budget 0 5 038 Partistöd 310 310 0 310 Övrig politisk verksamhet 2 155 2 198 450 0 2 648 Gator, vägar 13 727 14 022 1 000 1 380 0 16 402 Trafikövervakning 103 105-500 -395 Parker 2 638 2 691 400 0 3 091 Naturvård 849 866 0 866 Teknisk planering 1 729 1 764 0 1 764 Exploateringsverksamhet -5 028-5 040 3 600-4 000-5 440 Räddningstjänst 11 882 12 164 1 356 0 13 520 Översiktsplan 817 842 0 842 Strategiskt miljöarbete 654 667 0 667 Näringsliv och marknadsföring 926 945 0 945 Serveringstillstånd mm 0 0 75 0 75 Bostadsanpassning 2 500 2 550 0 2 550 Avfallsverksamhet 0 0 0 0 Måltidsverksamhet 0 0 0 0 Vindkraftverk 0 0 0 0 Kommungemensam administration 49 355 50 342 5 300 2 055-5 600 52 097 Fackliga kostnader 969 988 0 988 Konsumentrådgivning 153 156 0 156 Planering verksamhetslokaler 2 634 2 695 0 2 695 S:a Kommunstyrelse 90 900 92 925 11 256 4 735-10 100 98 816 DRIFTBUDGET budget plan Aktualiserad S Nettokostnad i tkr 2012 2013 Beslutade förändring förändring 2013 förändringar nova park budget Valnämnd 0 0 0 DRIFTBUDGET budget plan Aktualiserad S Nettokostnad i tkr 2012 2013 Beslutade förändring förändring 2013 förändringar nova park budget Överförmyndarverksamhet 600 612 612 DRIFTBUDGET budget plan S Nettokostnad i tkr 2012 2013 Beslutade förändring 2013 förändringar budget Kommunrevisionen 650 663 663

S BUDGET FÖR VERKSAMHETER 2013 BUDGET NÄMNDER 2013 OCH PLANERINGSRAMAR FÖR 2014-2016 DRIFTBUDGET budget plan S Nettokostnad i tkr 2012 2013 Beslutade förändring 2013 Socialnämnd Nämndkostnader 985 1 011 förändringar budget 1 011 Vård och omsorg enl SOL och HSL 111 570 113 801-1 762 3 500-1 200 114 339 Insatser enl LSS och Lass 41 944 42 783 42 783 Färdtjänst/riksfärdtjänst 2 799 2 855 2 855 Förebyggande verksamhet 3 426 3 495 300 3 795 Individ- och familjeomsorg, vård o stöd 24 482 24 972-2 000 22 972 Individ- och familjeomsorg, försörjn.stö 6 687 6 821 600 7 421 Flyktingmottagande 681 695 695 Budget & Skuldrådgivning 187 191 191 Arbetsmarknadsåtgärder 1 901 1 939 1 939 S:a Socialnämnden 194 662 198 561-1 762 4 100-2 900 197 999 DRIFTBUDGET budget plan S Nettokostnad i tkr 2012 2013 Beslutade förändring 2013 Utbildningsnämnd Nämndkostnader 996 1 022 förändringar budget 1 022 Förskola, barn 1-5 år 130 013 133 515-4 172 750 2 000 132 093 Skolverksamhet o skolbarnsomsorg 224 634 242 559 2 969 1 250-2 526 244 252 Obligatorisk särskola 8 876 9 054 1 000 10 054 Gymnasieskola 64 576 59 883 1 268 61 151 Gymnasiesärskola 4 425 4 514 200 4 714 Vuxenutbildning 2 645 2 698 2 698 Svenska för invandrare 853 870 400 1 270 S:a Utbildningsnämnd 437 018 454 114 65 3 600-526 457 253 DRIFTBUDGET budget plan S Nettokostnad i tkr 2012 2013 Beslutade förändring 2013 Fritid-,kultur- och demokratinämnd Nämndkostnader 815 836 förändringar budget 836 Allmän fritid & ungdomsverksamhet 4 227 4 312 480 4 792 Idrotts- och fritidsanläggningar 6 020 6 140 700-400 6 440 Bibliotek 6 155 6 278 6 278 Allmänkultur 540 551 40 591 Kulturskola 1 947 1 986 250 900 3 136 S:a Fritid-,Kultur och demokratinäm 19 704 20 103 0 1 470 500 22 073 DRIFTBUDGET budget plan S Nettokostnad i tkr 2012 2013 Beslutade förändring 2013 Bygg- och miljönämnd Nämndkostnader 843 866 förändringar budget 866 Stadsbyggnad 4 775 4 911-500 4 411 Trafikplanering 229 234 234 Miljö- och hälsoskydd 2 153 2 196 2 196 S:a Bygg- och miljönämnd 8 000 8 207 0 0-500 7 707 Totalt nämndernas kommunbidrag 751 534 775 186 9 559 13 905-13 526 785 124

INVESTERINGSPLANER 2013-2016 Kommunstyrelsen Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i 2013 2014 2015 2016 perioden Kommunalteknik Gator och vägar, trafikövervakning Pendlarparkering Landsbygd 300 300 600 Åtgärder map plan för fulldelaktighet 500 500 500 500 2 000 Cykelparkering (ingår i centrumstudie nedan) 0 Gc-väg landsbygd 7 500 15 000 22 500 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder 300 300 300 300 1 200 Åtgärder Rätt fart i Staden 400 400 Utbyte av gatubelysning 1 000 1 000 Ospec investeringar 2 000 2 000 2 000 2 000 8 000 SUMMA Gator och vägar 4 500 10 600 2 800 17 800 35 700 Kommunövergripande infrastrukturinvesteringar Pendlarparkering Pizzavallen 2 000 2 000 Pendlarparkering Sågentomten 0 Pendlarparkering Arenan 3 000 3 000 Gc-vägar tätort 1 000 800 800 2 600 Infartsstudie (1. Brunnbyv. 2. Carl von. P.) 4 000 500 4 000 8 500 Järnvägstorget 5 000 5 000 Bro SV Knivsta 5 000 15 000 15 000 15 000 50 000 Centralvägen etapp 1 inkl vattenledning 5 000 10 000 15 000 Centralvägen etapp 2 Centrala Knivsta (centrumstudie) upprust. 5 000 7 500 2 500 15 000 SUMMA Infrastrukturinvesteringar 25 000 38 800 22 300 15 000 101 100 Park och naturvård Knivsta årum 2 000 2 000 Bryggor Särstabadet 500 500 Upprustning befintliga anläggningar 500 500 500 500 2 000 Maskiner 1 000 500 1 500 Ospec investeringar 250 250 250 250 1 000 SUMMA Park och naturvård 4 250 750 1 250 750 7 000 Avfallsverksamhet Återvinningscentral 200 200 200 200 800 SUMMA Avfallsverksamhet 200 200 200 200 800 Gemensam förvaltning Möbler och arkiv 500 500 500 500 2 000 Programvaror adm/personal 500 500 500 500 2 000 Programvaror ekonomi 500 500 500 500 2 000 IT-drift, ny klientplattform, byte av servrar mm 1 500 1 500 1 000 1 000 5 000 Webbutveckling 500 500 500 500 2 000 Telefoni/Trådlöstnätverk 800 800 Uppdaterad IT-säkerhet 700 700 SUMMA Gemensam förvaltning 4 300 4 200 3 000 3 000 14 500 Måltidsverksamhet, inventarier 500 300 300 300 1 400 SUMMA Kommunstyrelsen 38 750 54 850 29 850 37 050 160 500

INVESTERINGSPLANER 2013-2016 Socialnämnden Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i 2013 2014 2015 2016 perioden IT-stöd (schema, planering och bemanning) 700 700 Inventarier Sociala enheten flytt 500 500 Inventarier Estrids Gård 200 200 SUMMA Socialnämnden 1 200 200 0 0 1 400 Utbildningsnämnden Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i 2013 2014 2015 2016 perioden Förskola och Skola Brännskärrskolan, Inventarier 1 000 1 000 Genomförande IT-plan, IT-investeringar 750 750 750 750 3 000 Lagga- / Långhunda förskola & skola, inventarier 100 100 100 100 400 Ängbyskolan, Inventarier 75 75 75 75 300 Thunmanskolan, Inventarier 300 300 300 300 1 200 Skutan/Citronen/V:a Ängby fsk, Inventarier 70 70 70 70 280 Gredelby förskola, Inventarier 85 75 75 235 Gredelby skola, Inventarier 75 75 150 Gredelby skola vid flytt, Inventarier 150 150 Segersta skola, Inventarier 75 75 Tallbacken/Tärnan, Inventarier 45 45 45 135 Sjögrenska gymnasiet, Inventarier 225 225 225 675 Stöd och konsultationsteam flytt, Inventarier 100 100 Skolhälsovården, Inventarier 75 50 125 Vuxenutbildning och SFI 100 100 SUMMA Utbildningsnämnden 3 000 1 915 1 715 1 295 7 925 Fritid- och kulturnämnden Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i tillika demokratidnämnd 2013 2014 2015 2016 perioden Kultur Bibliotek, Inventarier etc 100 100 100 100 400 Kulturskolan, Inventarier (Instrument) 100 100 100 100 400 SUMMA Kultur 200 200 200 200 800 Fritid Fritidssamordnare, Utegym Elljusspår 250 250 Fritidssamordnare, Energieffektivisering Elljusspår 200 200 Fritidssamordnare, Fotbollsplaner 5 000 10 000 5 000 20 000 Ungdomsverksamhet, Inventarier Knivsta (om nya lokaler) 250 250 Ungdomsverksamhet, Inventarier Alsike 250 250 SUMMA Fritid 5 700 10 000 5 250 0 20 950 SUMMA Fritid- och kulturnämnd 5 900 10 200 5 450 200 21 750 Bygg- och miljönämnden Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i 2013 2014 2015 2016 perioden SUMMA Bygg- och miljönämnden 0 0 0 0 0 KS ospecificerade investeringar 5 000 5 000 5 000 5 000 20 000 SUMMA INVESTERINGSRAM 53 850 72 165 42 015 43 545 211 575

INVESTERINGSPLANER 2013-2016 Exploatering Kommunstyrelsen Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i 2013 2014 2015 2016 perioden Kommunalteknik Exploatering Utbyggnad Mejselgatan/Hyvelgatan 1 000 1 000 2 000 DP Sågen gata finplanering (expl) 10 000 10 000 10 000 10 000 40 000 Nydal 10 000 10 000 10 000 10 000 40 000 Strategisk inköp av mark 3 000 3 000 3 000 3 000 12 000 SUMMA Exploatering 24 000 24 000 23 000 23 000 94 000

Vänsterpartiets förslag till mål & budget 2012 för Knivsta kommun version 1 som kommer att kompletteras 10 maj 2012