Swedbank Economic Outlook Uppdatering Spirande vår med perioder av nattfrost

Swedbank Economic Outlook Uppdatering Spirande vår med perioder av nattfrost Makroanalys april 215

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Globala utsikter: Återhämtningen stöttas av penningpolitiken 3. USA: En återhämtning som bleknade 4. Euroområdet: Återhämtningen får momentum 5. Tillväxtekonomierna: Risk för sänkta kreditbetyg 6. Sverige: Inhemsk efterfrågan fortsätter driva tillväxten 7. Norden: Stärks jämfört med förra vintern 8. De baltiska ekonomierna 9. Appendix: Prognostabeller 2

Sammanfattning De utvecklade ekonomierna ger stadga till den globala återhämtningen, med stöd av en expansiv penningpolitiken Tillväxtekonomierna kommer att möta ökad volatilitet, men vissa är bättre förberedda än andra Sverige måste anpassa sig till ECB, Norge till oljeprissvängningar och de baltiska länderna till trycket mellan Ryssland och euroområdet 3

Globala utsikter: Återhämtningen stöttas av penningpolitiken Bidrag till global tillväxt (p.e) 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, -,5 3,4 3,5 3,6 3,7 213 214 215 216 Prognosens riskbild (sannolikhet i %) Källor: Ecowin och Swedbanks prognos. 7 6 5 4 3 2 1 Huvudscenario Värre Bättre Huvudscenario Värre Indien Kina Japan EMU länder USA Övriga Global BNP (PPP) Bättre Tillväxten i utvecklade ekonomier tar fart vissa motgångar. Vi förväntar oss USA och Tyskland går i bräschen Tillväxtekonomier mellan energipriser och Fed; men Kina och i ökande grad Indien kommer att ge det största bidraget till den globala tillväxten Riskerna är jämnt balanserade; Nedåtriskerna utgörs i huvudsak av en okontrollerbar krasch i Kina, från en ihållande nedgång i den amerikanska ekonomin och en Grexit Uppåtriskerna finns främst i en starkare än väntad återhämtning i euroområdet, möjligtvis i kombination med en rekyl i den amerikanska ekonomin Källa: Swedbank april januari 4

Globala utsikter forts: Penningpolitiska spänningar sprids till valuta- och tillgångsmarknader Centralbankers styrräntor (%) 2. 1.5 1..5. -.5-1. Källa: Swedbanks prognoser Räntedifferens USA vs EMU 2,5 2, 1,5 1,,5, 17-apr-15 mitten-15 slutet-15 mitten-16 slutet-16 Källor: Reuters EcoWin och Swedbank Fed BoE Norges bank Riksbank ECB Policy ränta 5 år 1 år 2 år Vi förväntar att Federal Reserve höjer i september, medan ECB fortsätter att expandera sin balansräkning Riksbanken kommer att sänka liksom Norges Bank men från olika nivåer Ränteskillnader och växelkurssvängningar kommer att stiga Växelkursförändringar Prognoser (förändring i %) 1..5. -.5-1. -1.5 Depreciering Källor: Reuters EcoWin och Swedbank. Appreciering 215 3 Jun 215 31 Dec 216 3 Jun 216 31 Dec 5

Globala utsikter: Tabeller Swedbank globala BNP prognos 1/ (årlig förändring i %) USA 2,2 2,4 (2,4) 2,9 (3,2) 2,8 (2,8) EMU länder -,4,9 (,8) 1,4 (1,1) 1,9 (1,9) Tyskland,2 1,6 (1,5) 2, (1,5) 2,2 (2,2) Frankrike,4,4 (,3),9 (,6) 1,8 (1,7) Italien -1,7 -,4 (-,4),1 (,) 1,2 (1,2) Spanien -1,2 1,4 (1,3) 2,5 (2,) 2,5 (2,3) Finland -1,3 -,1 (-,3),1 (-,),9 (,8) Storbritannien 1,7 2,8 (2,6) 2,4 (2,5) 2,4 (2,2) Danmark -,5 1,1 (,9) 2, (1,8) 2,3 (2,3) Norge 2,3 2,3 (2,6) 1,2 (1,3) 1,4 (1,7) Japan 1,6 -,1 (,2),8 (1,) 1,1 (1,1) Kina 7,9 7,6 (7,5) 6,8 (7,1) 6,6 (6,8) Indien 6,3 6,9 (5,2) 7,3 (6,6) 7,7 (7,) Brasilien 2,7,2 (,2) -1,2 (,7) -,8 (1,8) Ryssland 1,3,7 (,5) -5,5 (-6,) -2, (-2,5) Global BNP i PPP 2/ 3,4 3,5 (3,4) 3,6 (3,7) 3,7 (3,8) 1/ Januari 215 prognosen inom parentes. 2/ Vikter f rån Världsbanken (rev iderade 214). Källor: IMF och Swedbank. Ränte- och valutaantaganden (%) 213 214 215p 216p Utfall Prognos 215 215 215 216 216 17-apr 3 jun 31 dec 3 jun 31 dec Räntor Svensk reporänta -,25 -,5 -,5 -,5, 1 årig statsobligationsränta,2,2,6 1,1 1,7 Valutor EUR/SEK 9,35 9,45 9,25 9, 8,9 USD/SEK 8,63 9,17 9,17 9,5 9,1 KIX (SEK) 1/ 114,3 116,5 114,9 113, 113,3 1/ Handelsvägt växelkursindex för kronan. Källor: Reuters Ecowin och Swedbank. Ränte- och valutaantaganden (%) Utfall Prognos 215 215 215 216 216 17-apr 3 jun 31 dec 3 jun 31 dec Styrräntor Federal Reserve, USA.25.25.5 1. 1.5 Europeiska centralbanken.5.5.5.5.5 Bank of England.5.5.5.75 1. Bank of Japan.1.1.1.1.1 Statsobligationsräntor Tyskland 2-årig -.27 -.25 -.25.1.45 Tyskland 1-årig.8.15.4.75 1.3 USA 2-årig.51.6 1.1 1.7 2.2 USA 1-årig 1.87 1.9 2.3 2.7 3.1 Växelkurser EUR/USD 1.8 1.3 1..95.98 USD/CNY 6.2 6.1 6.1 6. 5.9 USD/JPY 119 121 125 127 129 EUR/GBP.72.72.71.71.68 USD/RUB 52 57 65 65 65 Källor: Reuters Ecowin och Swedbank. 6

Internationell vy

USA: En återhämtning som bleknade USA: Real BNP-tillväxt 1,2 1,,8,6,4,2, -,2 -,4 -,6 kv1-1 kv3-1 kv1-11 kv3-11 kv1-12 kv3-12 kv1-13 kv3-13 kv1-14 kv3-14 USA (kv/kv) USA (år/år) Källa: Reuters EcoWin USA: Sysselsättningen 35 3 25 2 15 1 5 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Tillväxten sjönk i det fjärde kvartalet 214, pga. temporära faktorer, och indikatorer signalerar fortsatt svaghet under början av 215 Skapandet av arbetstillfällen sjönk signifikant under första kvartalet i år 212 213 214 215 mån förä. 3-mån gns 12-mån gns Källa: Reuters EcoWin 8

USA: Balansräkningarna ger stöd åt en återhämtning USA: Företagsvinster & hushållens nettoförmögenhet (% av BNP) 12 1 8 6 4 2 2 22 24 25 28 21 212 214 5 45 4 35 3 Hushållen sparar, skuldnivåer faller Måttliga investeringar i bostäder Näringslivets investeringar släpar efter Företagsvinster och hushållens förmögenhet stiger USA: Efterfrågan, avvikelse från trend 7 5 3 1 Källa: IIF Företagsvinster Hushållens nettoförmögenhet (höger) Offentlig sektor Investeringar Nettoexport Halvägs i konjunkturcykeln enligt efterfrågekomponenter -1-3 -5 Hushåll -7 1965 1969 1972 1976 198 1984 1988 1992 1995 1999 23 27 211 Källor: Macrobond och Swedbank. 9

Oljeprisfall gynnar tillväxten men dämpar inflationen USA: Effekt av oljeprisfall 1,5 1,5 -,5-1 -1,5 Lågt oljepris är särskilt fördelaktigt för USA trots de kortsiktiga negativa effekterna på oljerelaterade sektorer KPI-inflationen kommer att hämmas -2-2,5 Källa: IIF Världen Utv. Ekon Tillv. Ekon OPEC USA EMU Japan Kina BNP USA: Kärninflation och löner (%) 4.5 4. 3.5 3. 2.5 2. 1.5 1..5 Inflation. 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Lediga resurser på arbetsmarknaden håller tillbaka lönetillväxten ytterligare ett tag framöver Kärninflation Kärn PCE Reallön Källa: Reuters Ecowin 1

USA: Solid expansion och dämpad penningpolitisk åtstramning USA: BNP-prognos (%) 1.2 1..8.6.4.2. -.2 -.4 -.6 USA (kvart.) USA (årstakt, hs) 4. 3.5 3. 2.5 2. 1.5 1..5. Trots att vi reviderar ned tillväxten till 2,9% (från 3,2%) för 215 är vi fortsatt försiktigt optimistiska på USAs utsikter. Tillväxten för 216 väntas bli 2,8%. Källa: Reuters Ecowin och Swedbank. Federal reserves prognos på styrräntan (median, slutet av året) 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 214 215 216 217 Lång sikt mar 215 dec 214 sep 214 jun 214 Vi behåller vår syn att Fed höjer styrräntan i september i år och därefter genomför två höjningar per halvår. De senaste reviderade prognoserna från FOMC är mer i linje med vår syn. 11

EMU: Återhämtningen får momentum EMU: PMI vs BNP 65 62,5 6 57,5 55 52,5 5 47,5 45 42,5 4 37,5 27 27 28 29 21 211 212 212 213 214 215 216 Sammanvägt PMI BNP kv/kv (årlig takt, %) (höger) Källor: Reuters EcoWin och Swedbank EMU: Sammanvägt PMI 65 6 55 5 45 4 35 jan-7 nov-7 sep-8 jul-9 maj-1 mar-11 jan-12 nov-12 sep-13 jul-14 Spanien Frankrike Italien Tyskland Källor: Reuters EcoWin och Swedbank 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 -4-5 65 6 55 5 45 4 35 Indikatorer har förbättrats snabbt PMI har förbättrats snabbt och indikerar nu en genomsnittlig BNP-tillväxt på 1,5% Andra indikatorer för företag stiger också Faktisk data har också förbättrats Tysk BNP-tillväxt stärktes i kv4 Detaljhandeln har förutsättningarna att bli stark, konsumentförtroendet är starkt Sysselsättningen stiger och arbetslösheten faller nästan överallt Kreditgivningen till alla privata låntagare utanför den finansiella sektorn stiger och nedgången av krediter till icke-finansiella företag bromsar kraftigt in Monetär stimulans kommer att fortsätta Exceptionellt låga räntor Svag EUR Kvantitativa åtgärder borde ge ytterligare stöd till kredittillväxten Upprevidering av väntad tillväxt till 1,4-1,9% 215/216 Främst beroende på Tyskland och Spanien, men de flesta länderna i EMU väntas stärkas 12

Storbritannien: Politiken i fokus Storbritannien: Bidrag till tillväxt (år/år, p.e.) 5, 4, 3, 2, 1,, -1, -2, 213 kv1 213 kv2 213 kv3 213 kv4 Källor: ONS och Reuters EcoWin 214 kv1 214 kv2 214 kv3 214 kv4 Externa balansen Fasta bruttoinvesteringar Offentliga konsumtionsutgifter Icke vinstgivande institutioner som hjälper hushåll Hushållens konsumtion BNP, år/år (%) Notering: Komponenterna summerar ev. ej p.g.a. avrundning & lager ej inkl. Tillväxten för 214 reviderades upp men 215 har inletts svagare Detaljhandeln har utvecklats starkt och PMI indikerar tillväxt Under 215 är tillväxten fortfarande inhemskt driven, global tillväxt väntas ge stöd under 216 På sikt måste dock produktiviteten ta fart Valet den 7 maj väntas bli en nagelbitare med hög sannolikhet för parlamentariskt dödläge Finanspolitisk åtstramning väntas oavsett regering Tillfällig valrelaterad försvagning av pundet Första räntehöjningen till,75% skjuts till kv1 216 Bekymmersam låg inflation Svag lönetillväxt Pundstyrka, sett över året, dämpar importpriserna 13

Japan: Återhämtningen förskjuts, igen Japan: Sentiment 6 55 5 45 4 35 3 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: Markit Economics Japan: Priser, årlig förändring 7 7 6 6 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1-1 -1-2 -2-3 -3 29 21 211 212 213 214 215 Källor: Reuters EcoWin och Swedbank PMI tillverkningsindustrin, s.r. Tjänste-PMI Sammanvägt PMI, s.r. KPI exkl. färsk mat (vänster) Växelkurs (real eff.) JPY (höger) Monetär bas, s.r., JPY (höger) Japan Nikkei 225 Abenomics, efter 2 år: A betyg för de penningpolitiska stimulanserna, ett B för finanspolitiken och Ett E för de begränsade framstegen vad gäller strukturreformer. Tillväxten väntas fortfarande ta fart 215 Den negativa påverkan som momshöjningen medförde är avtagande Fallet i oljepriset kommer stödja konsumtionen Exporten stärks, vilken gynnas av stärkt amerikansk efterfrågan och svagare yen Då inflationstakten svalnar väntas ytterligare penningpolitisk stimulans innan 215 är slut 14

ECB expanderar och Fed stramar åt Centralbankers balansräkningar ln % av BNP 7 6 5 4 3 2 1 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Japan USA UK EMU Källa: Reuters EcoWin Centralbankers styrräntor (%) 2, 1,5 1,,5, -,5-1, Källa: Swedbanks prognoser Fed BoE Norges bank Riksbank ECB 15

Tillväxtmarknader: Risk för sänkta kreditbetyg Stora utmaningar för låntagare i dollar! Ett antal EM-länder kommer sannolikt att få stora problem att betala och refinansiera lån i dollar de närmaste åren. Vi förväntar oss en stor spridning mellan EM-länder beroende på makroekonomiska reformer. Kina: Ekonomin är svag på bred basis. Stort behov av ekonomisk stimulans. Indien: Tillväxten har varit en besvikelse. Utmaningen nu är att få viktiga reformer på plats som godkänts i överhuset. Brasilien: Svag efterfrågan från Kina, en stark dollar, svaga statsfinanser, en omfattande korruptionsskandal, hög inflation och den största vattenbristen i modern tid påverkar tillväxten negativt Ryssland: Det börjar kännas för konsumenterna med fallande reala löner och minskad konsumtion 16

Brasilien: Ovanligt många och besvärliga utmaningar Brasilien: Real BNP (år/år, %) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1-125 26 27 28 29 21 211 212 213 214-2 -3-4 Källa: Reuters EcoWin Brasilien: Styrränta (%) 13 12 11 1 9 Brasilien är i recession Ekonomin plågas av: Svag efterfrågan från Kina Korruptionsskandaler En starkare dollar Svaga statsfinanser Hög inflation Stram ekonomisk politik för att behålla kreditbetyget Hög risk för politisk turbulens En starkare dollar är en stor risk då volymen lån denominerade i dollar är stor En återhämtning av ekonomin kommer att ta tid med risk för bakslag i budgetsaneringen 8 7 21-1-1 211-1-1 212-1-1 213-1-1 214-1-1 215-1-1 Källa: Reuters EcoWin 17

Ryssland: Det börjar kännas för konsumenterna Ryssland: Tillväxt i detaljhandel, löner & priser (%, år/år) 2 15 1 5-5 -1-15 29 21 211 212 213 214 215 Källa: Reuters Ecowin Ryssland: FX, oljepris och reserver hos centralbanken 11 9 7 5 3 25 jan-14 apr-14 jul-14 okt-14 jan-15 apr-15 Källa: Reuters Ecowin 55 475 4 325 Reala bruttolöner Omsättning i detaljhandeln Konsumentpriser Brent, USD (1. jan 214 = 1) USD/RUB, stängningskurs (1.jan 214 = 1) Centralbank valutareserv, USD miljarder (höger) Det börjar kännas för konsumenterna med fallande reala löner och minskad konsumtion Undvek recession förra året tack vare ett massivt fall i importen, men redan under andra halvåret av 214 föll investeringar, export och offentliga utgifter Vi höjer BNP-prognosen till -5,5% för 215 och -2% för 216 (från -6% och -2,5%) pga. en mindre försvagningen av rubeln och något högre oljepris. Volatiliteten i BNP-komponenterna kommer att vara massiv, t.ex.. faller konsumtionen med mer än 1% och investeringarna med ca 2%. Hög inflation, finansiell åtstramning och räddningspakter till banker; fortsatta kapitalutflöden. Rubeln deprecierar ytterligare samtidigt som den är volatil. Reserverna har sjunkit - kommer fortfarande klara av valutaskulden men inte tillgodose investeringsbehov. Riskerna är främst politiska och icke ekonomiska Sannolikheterna för huvud- och det negativa scenariot är i princip samma. Huvudscenario: avhängt på en avsvalnad Rys/Ukr konflikt under 215, vilket följs av gradvist lättade sanktioner under senare delen av 216. Negativt scenario: krisen eskalerar, fler sanktioner och djupare recession. 18

Indien: Politiken ger ökat förtroende Indien: Bytesbalans (% av BNP) -,5-1 -1,5-2 -2,5-3 -3,5-4 -4,5-5 -5,5 59 58 57 56 55 54 53 52 51 5 49 Källa: Reuters EcoWin Indien: PMI tillverkningsindustrin 48 jan-1 jul-1 jan-11 jul-11 jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 Källa: Reuters EcoWin Indien gynnas av det låga oljepriset Stark förbättring av bytesbalansen, lägre inflation och stabil valuta Men, ökat förtroende har på kort sikt kostat i termer av tillväxtbesvikelser Kredittillväxten är låg och räntesänkningar har inte nått låntagarna Vi förväntar oss en gradvis förbättring av tillväxten i takt med att nya reformer genomförs Regeringen behöver stöd i överhuset för att driva igenom viktiga reformer 19

Kina: Stora utmaningar att rebalansera ekonomin Kina: Kredittillväxt (år/år) 35 3 25 2 15 1 5 jan-11 jul-11 jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 Källa: Reuters EcoWin Kina: Utrikeshandel (USD) Banklån Lån (totalt) % år/år 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 jan-1 aug-1 mar-11 okt-11 maj-12 dec-12 jul-13 feb-14 sep-14 Handelsbalans (total, årstakt) Import, % år/år, 3mån g.m. Källa: Reuters EcoWin Miljarder 5 Export, % år/år, 3mån g.m. 4 3 2 1 Tillväxtmål på 7% för 215 Ekonomin är svag på bred front Bostadspriserna faller Svag kredittillväxt Stramare finanspolitik då kommunerna har lånerestriktioner Tillväxten kommer att drivas av ekonomisk stimulans, nettoexport och lågt oljepris Riskerna är (som vanligt) stora för en oordnad justering, men Kina har fortfarande stora reserver att använda, om det behövs En devalvering av renminbin är högst osannolik då volymen av företagsobligationer som förfaller under 215 är rekordhög, exporten växer och långsiktiga planer på världsvaluta 2

Sverige

Sverige: Inhemsk efterfrågan fortsätter driva tillväxten Sverige: Bidrag till tillväxten (%-enheter av BNP) 4, 3,5 2,3 2,6 3,2 3, 2,5 2, 1,5 1,3 1,,5, -,5-1, -1,5 213 214 215p 216p Källor: SCB och Swedbanks prognos. Off. kons. Nettoexport Lager Investeringar Hushållens konsumtion BNP (kal.korr) Vi bedömer att hushållens ekonomi är fortsatt stark och att konsumtionen fortsätter att driva tillväxten 215. Nästa år kommer skattehöjningar, högre inflation och till viss del även amorteringskrav begränsa köpkraften. Högre investeringstillväxt under 215 till följd av stigande bostadsinvesteringar medan näringslivets investeringar stiger under 216. Ekonomisk politik skapar dock osäkerhet vilket även kan påverka företagens investeringsplaner. Modesta enhetsarbetskostnader (ULC) och svagare valutakurs stödjer svensk export under prognoshorisonten. Detta motverkar till viss del nedgången i marknadsandelen. 22

Stabil utveckling för hushållen Sverige: Disponibel inkomst och konsumtion 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Sverige: Hushållens finansiella förmögenhet och skuld 9 8 7 6 5 4 3 2 1 DispInk (real förä. i %; hs) Sparkvot Källa: Swedbank Konsutg (real förä. i %; hs) Ränteutgifter (% av disp. ink.) Finansiell nettoförmögenhet inkl. HIO Källa: Swedbank Skulder totalt Disponibelinkomsten ökar starkt i år men dämpas med högre skatter och stigande inflation under 216 Amorteringskrav och politisk osäkerhet bidrar till att det höga sparande består under prognosperioden Hushållen har stark balansräkning på aggregerad nivå 23

Amorteringskravet får effekt Sverige: Amorteringar för olika belåningsgrader (%), nya lån, 214 1 8 6 1 8 6 Sverige: Ränte- & skuldkvot per belåningsintervall '14, avser nya lån 15 1 Räntekvot Skuldbetalningskvot 15 1 4 4 5 5 2 Källa: FI Sverige: Hushållens skuldsättning & räntekostnader 4 35 3 25 2 15 jan-7 mar-8 maj-9 jul-1 sep-11 nov-12 jan-14 mar-15 maj-16 Källa: SCB -25 25-5 5-7 7-85 över 85 Andel som amorterar Andel av inkomst (höger) Skuld mkr Andel av skuld (höger) Räntekostnad mdkr 2 1 95 9 85 8 75 7 65 6 55 5-25 25-5 5-7 7-85 över 85 Notering: Visar räntebetalningar samt summan av räntebetalningar och amorteringar som andel av hushållens disponibla inkomst. Skuldbetalningskvot avser nuvarande amorteringsplaner. Källa: FI Hushållen amorterar i högre takt men det återstår en del för att helt uppfylla amorteringskravet Både ränte- och skuldbetalningskvot kommer att stiga vilket dämpar övrig konsumtion. Enligt våra beräkningar stiger kostnaderna I intervallet 9 16 mdr kronor, motsvarande,5,9 procent av konsumtionen Penningpolitiken gör att räntekostnaderna stiger först under nästa år 24

Stark konsumtion i år men dämpning 216 Sverige: Konsumtion uppdelat på varugrupper 15 1 5 27K1 28K1 29K1 21K1 211K1 212K1 213K1 214K1-5 -1-15 -2 Varor Varaktiga varor Tjänster Källa: SCB Sverige: Detaljhandel och hushållens förväntningar 8 5 7 4 6 3 5 2 4 1 3 2 1-1 -2 27-1 28 29 21 211 212 213 214 215-3 -2-4 Detaljhandel, år/år Sveriges ekonomi kommande 12 mån (höger) Källa: Reuters EcoWin I år drivs konsumtionen av låga räntor och att antalet färdigställda bostäder ökar markant Amorteringskrav, högre skatter och sviktande sentiment dämpar konsumtionen av varaktiga varor, främst nästa år 25

Bredare investeringsuppgång Sverige: Investeringar i olika sektorer, % 25 2 15 1 5-5 211 212 213 214 215 216-1 -15 Totalt Näringslivet, exkl bostäder Bostäder Offentlig Källa: SCB Sverige: Bidrag till investeringstillväxten, % 1 Stadigt stigande bostadsinvesteringar men avtar 216 pga. baseffekter och utbudsrestriktioner Offentliga investeringarna tar fart av regeringens infrastruktursatsningar och kommunala satsningar Låga räntor, lägre enhetskostnadsökningar, lågt oljepris och en ökad exportefterfrågan höjer näringslivets investeringar 5-5 -1-15 28 29 21 211 212 213 214 Maskiner/inventarier Bygginv exkl bostäder Immateriella inv Bostäder Källa: SCB 26

Ökad svensk export när tillväxten i EMU växlar upp Sverige: Export, marknadstillväxt & marknadsandelar 8 6 4 2-2 -4-6 16 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Källa: SCB 211 212 213 214 215 216 Marknadsandelar Världsmarknadstillväxt Export, % Sverige: Varuexportvolym på varugrupp, %-förändring 214 Snitt 21-213 Svensk export återhämtade sig under 214 på flertalet exportmarknader - men fortsatt trögt för investeringsvaror Högre förväntad marknadstillväxt i EMUländerna (4% av svensk export) skapar förutsättningar för en starkare varuexport under 215/216 Måttliga enhetsarbetskostnadsökningar och svagare krona Källa: SCB 27

Fortsatt förbättring på arbetsmarknaden men hög arbetslöshet Sverige: Sysselsättning, arbetskraft och arbetslöshet 5 4 5 2 5 4 8 4 6 4 4 4 2 Arbetslöshet (%) Swedbank prognos Riksbanken prognos Arbetskraft Sysselsättning 1, 9,5 9, 8,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, God underliggande utveckling Arbetskraften fortsätter att överraska Arbetslösheten sjunker endast långsamt Källor: Swedbank, SCB och Riksbanken 28

Befolkningsökningen slår alla rekord Sverige: Befolkningsökning & bidrag efter åldersgrupp 1,2% 1,%,8%,6%,4%,2%,% -,2% -,4% -,6% 1 9 5 9 8 5 8 7 5 Snabb ökning av Sveriges befolkning 3/4 invandringsnetto och ca ¼ födelsenetto Försörjningsbördan har stabiliserats Källa: SCB Sverige: Andel 15-64 år total befolkning, utr. födda samt inr. födda 79% -14år (%) 15-64år (%) 65+år (%) Förändring bef (%) Befolkning (höger) 77% 75% 73% Utr. födda 66% 64% 62% 6% 2 22 24 26 28 21 212 214 Källa: SCB Total Inr. födda 29

Lönerörelsen alltmer i fokus Sverige: Ekonomisk prognos, Prospera 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Löneförväntningar 2 år Löneförväntningar 1 år Källa: Reuters EcoWin Sverige: Löner 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Inflationsförväntningar 5 år Flera år av låga löneförhandlingar Besvärlig lönerörelse väntas Löneökningsförväntningarna sjunkande Måttliga löneökningar även åren framöver Arbetskostnader stiger nästa år på slopad ungdomsrabatt Källa: Medlingsinstitutet Total löneökning Centrala avtal "Löneglidning" 3

Inflationen stiger Sverige: Inflationsutvecklingen 3,5% 3,% 2,5% 2,% 1,5% 1,%,5%,% -,5% -1,% 21 211 212 213 214 215 216 KPI Swedbank KPIF Swedbank Källor: Swedbank och SCB Inflationsbotten har passerats och årstakten i KPIF ökar till 1,% i genomsnitt 215 delvis pga. av baseffekter Under 216 stiger KPIF till 2% drivet av högre energipriser och regeringens skattehöjningar. Regeringens skattehöjningar på bland annat drivmedel och minskat ROT-avdrag höjer KPI med,35 procentenheter 216. Positivt bidrag till KPI från boendeposten när räntorna gradvis börja stiga under 216 31

Riksbanken genomför ytterligare lättnader under våren Sverige: Räntebana 2,5 2, 1,5 1,,5, 21-11-15 -,5 212-11-15 214-11-15 216-11-15 Riksbanken sänker till -,5 procent Ytterligare köppaket av statsobligationer 5 mdkr Kommunpapper och bopapper kan komma att ingå Lån till företag via banker (en möjlighet) Valutainterventioner (en möjlighet) Reporäntan höjs i slutet av 216 i två steg till procent (september och december) -1, Utfall Riksbank (mar) Swedbank (apr) Riba/FRA (apr 2) Notering: Riksbankens bana från mars är en uppskattning utifrån pressmeddelandet Källor: Swedbank, Riksbanken och Bloomberg 32

Finanspolitiken missar unikt läge att stärka ekonomin Neutral till marginellt negativ effekt på BNP 215 och 216 Ca 8 miljarder 215 och 2 miljarder 216 i fullt finansierade åtgärder Mer reformer i höst; ROT- och RUT, bensinskatt, pensionärsskatt, försvaret, skola Reformer i VÅP15 Summa 216 Effekt på BNP 215-216 Jobb och konkurrenskraft +5,5 Högre privat och offentlig konsumtion Skola +2,6 Högre offentlig konsumtion Sjukvård, äldreomsorg, pensionärer, a-kassa +6,5 Högre privat och offentlig konsumtion Miljö +2, Högre offentlig konsumtion Övrigt (ex bidrag till kommuner, integration) +3,4 Högre offentlig konsumtion Socialavgifter för unga -15,8 Lägre sysselsättning och privat konsumtion Övrigt -3,9 Lägre privat konsumtion 33

Riksbank nollränta - unik möjlighet för finanspolitik Expansiv finanspolitik kan bidra till att stärka konjunkturen med en positiv multiplikatoreffekt när penningpolitiken når nollränta (se t.ex., Blanchard och Leigh 213, Eichengreen and O Rourke 212) Ineffektiv med expansiv finanspolitik? I länder med statskuld över 9 % (Reinhardt och Rogoff 21, 212) Multiplikatoreffekten minskar med statskuld över 7% (Becker 26) Svensk statskuld 215 4,9% Realränta 1-årig statsobligation ca -1,7% 34

Finanspolitiken: Det kommer mera 28 miljarder i skattehöjningar aviserade Intäkter 2 miljarder Utgifter 2 miljarder +4 mrd -5,5mrd -2,6mrd +16 mrd -6,5mrd -3,4mrd -2mrd Jobb och konkurrenskraft Sjukvård, äldreomsorg, pensionärer, a-kassa Övrigt (ex bidrag till kommuner, integration) Övrigt Skola Miljö Socialavgifter för unga 35

Relativ inflation är nyckeln till valutautsikterna FX är normalt sett inget verktyg/mål för centralbanker som styr mot inflationsmål FX spelar dock stor roll nu pga. av: Globala disinflationsprocesser i ljuset av skuldkrisen och fördubblad produktionskapacitet i världsekonomin sedan 199 Styrräntorna är redan på noll överallt och penningpolitiken tvingas agera med QE och indirekt mot FX Valuta är ett nollsummespel, Fed och BOE sänkte sin valuta tidigare Inflationsutsikter på kort sikt drivs av baseffekter, energi och valuta: Sakta upp: Sverige och Eurozonen Oför : USA, Norge Ned: UK Notera att centralbanker ser olika på oljeprisnedgången. Fed, ECB och Norges bank bortser från den Riksbanken och ECB utgår från att den påverkar inflationsförväntningar och lägger därför vikt vid oljepriset 36

EURUSD nära paritet i år innan Fed lifts-off. Lönekostnader i USA börja stiga när arbetsmarknaden fortsätter stärkas. Stark USD/lågt oljepris talar för milda höjningar från Fed Förväntningar på Fed är nu bara 25 bp höjning i december och Fed funds runt 1, % Dec 16. 37

EURUSD flödesbild fortsatt negativ Bytesbalans talar för EURUSD men ECB köp av 5 mdr statsobligationer ger FX-utflöden. Väldigt lite EUR gov bond supply och få säljare EUR aktieköp är hedgade. Flöden hålls tillbaka pga. av Grekland EM har stora dollarlån de tvingas hedga Mellanöstern och Kina har färre USD att rebalansera mot EUR samt undviker EUR pga. låg avkastning 38

Riksbanken har lagt valutagolv i EURSEK Riksbanken har nu 1% fokus på inflationsmålet Företag har fortfarande små möjligheter att höja priser. Låg efterfrågan och global konkurrens Starkare krona i nuläget riskerar cementera inflation under målet Mer räntesänkningar/obligationsköp eller tom interventioner om EURSEK närmar sig 9.1 39

Underliggande apprecieringstryck i kronan Fundamentala argument för starkare SEK Uthållig bytesbalans, relativt starka statsfinanser. Finanspolitik mindre stram, investeringar infrastruktur/bostäder Potentiell tillväxt och produktivitet är svårbedömd för SEK 4

EURSEK faller sakta mot 9, på 12mån Marknad prisar redan ytterligare sänkning från Rix Riksbanken får problem att pressa ned SGB 1y under Tyskland Är Riksbanken beredd att köpa långfristiga bostäder? Reporäntan kan inte sänkas mycket mer utan att bankerna tar ut negativ ränta Riksbanken/staten riskerar stora förluster på obligationer 41

NOKSEK pendlar mellan 1.12 och 1.3 i år Term of Trade is No commodity related export prices compared to its commodity import prices Norsk BNP faller mot 1.3 % 215. Oljeinvesteringar faller och drar med sig löner ned Norge har finanspolitiska muskler att stimulera ekonomin. Skattesänkningar nästa år? Marknaden prissätter 2 sänkningar i år. 25 bp i maj eller juni. Norges bank spår sänkning i vår. Inflation dock nära mål, finansiell stabilitet i fokus. 42

Norden: Stärks jämfört med förra vintern Norge: Redo för fortsatt uppbromsning Danmark: Lyckat försvar av valutapeggen Finland: Färre moln, men fortfarande regnigt 43

Norge: Redo för en fortsatt uppbromsning Norge: BNP utfall och förväntningar (%) 8 6 4 2-2 -4 22 25 28 211 214 Norge: Arbetslöshet i % 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Norges Banks prognos Arbetslöshet (AKU) Arbetslöshet (anmälda) Källor: Reuters EcoWin och Swedbank Norges Banks prognos Nätverk Källor: Reuters EcoWin, Swedbank och Norges Bank. BNP fastland Nätverk prognos Utsikten har försvagats ytterligare Nätverk prognos: tillväxt under 1% Oljepriset fortsatt lågt, investeringarna faller Lönetillväxten sjunker till under 3% i år men arbetslösheten är fortsatt låg Registrerad arbetslöshet (NAV) har ökat i långsammare takt än väntat Arbetslösheten enligt AKU visar en uppgång, men är fortsatt volatil Norges Bank redo att sänka styrräntan Behöll styrräntan oförändrad på 1,25% i mars med rädsla att man spär på den höga tillväxten i huspriserna Räntebanan signalerar sänkning till 1% i kv2, och bias på nedsidan därefter Vi ser tydliga nedåtrisker och förväntar att räntan tillslut bottnar på,5% under nästa år Vi drar ned vår tillväxtprognos till 1,2-1,4% för 215/216, med riskerna på nedsidan Vi räknar med en fortsatt svag NOK 44

Danmark: Lyckat försvar av valutapeggen Danmark: Penningpolitik, räntor i % 8 1,,8,6,4,2, -,2 -,4 -,6 -,8-1, 212 213 214 215 Certificates of deposit rate Current-account rate Källa: Danmarks Nationalbank Danmark: Valutareserv (DKK miljarder) Discount rate Lending rate Aggressiv sänkning av räntorna och stora valutainterventioner har fått kronan att ligga stabilt inom taket/golvet Danmark: Kronor (DKK) per euro 7,7 kr 7 6 5 4 3 2 1 212 213 214 215 Källa: Danmarks Nationalbank 7,6 kr 7,5 kr 7,4 kr 7,3 kr 7,2 kr Marknadens kurs Centralbankens kurs Valutagolv och tak Källa: Danmarks Nationalbank 45

Danmark: Konkurrenskraft & arbetsmarknad förbättras Danmark: Konkurrenskraft och export 16 6 14 55 12 5 1 45 98 4 96 94 35 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Växelkurs (real eff.) Export (m Dkk, höger) Källor: BIS och Danmarks statistik. Danmark: Arbetsmarknadsutvecklingen (% förändring) 8 79 Exporten förbättras i spåren av starkare konkurrenskraft Sysselsättning och sysselsättningsgraden återhämtas medan arbetslösheten sjunker från förhöjd nivå Vi förväntar att tillväxten fortsätter att öka I måttlig takt 6 4 2-2 -4-6 mar-5 feb-7 jan-9 dec-1 nov-12 78 77 76 75 74 73 72 Sysselsättning (höger) Arbetslöshetsnivån Sysselsättningsgraden (höger) Källa: Danmarks statistik 46

Finland: Färre moln, men fortfarande regnigt Finland: Industriproduktion och tjänstesektorns omsättning, år/år % 12 8 4-4 -8 21 211 212 213 214 215 Industriproduktion Källor: Statistics Finland och Swedbank Finland: BNP och komponenter, år/år % 8 6 4 2-2 -4-6 -8 3 2.6-1.5-1.3 Tjänstesektorns omsättning -.1.1.9 21 211 212 213 214 215f 216f BNP Export Privat konsumtion Investeringar Källor: Statistics Finland och Swedbank Nettoexporten bidrar mest till tillväxten 215 Trots att påverkan från Rysslands ekonomiska kris är betydande och negativ utländska efterfrågan förbättrats Ekonomins utbudssida stöds främst av tillväxt inom tjänstesektorn Produktionen från tillverkningsindustrin är fortsatt i negativt territorium Finlands ekonomiska tillväxtpotentialen har fallit Produktivitetstillväxten har varit stillastående och befolkningen i arbetsför ålder samt investeringar har sjunkit flera år i rad Investeringarna kommer bara att ha positiva tillväxttal under 216 Privat konsumtion växer marginellt 215 med stöd av låga energipriser Hushållens sparande har varit negativt 2 år i rad, vilket hämmar en mer robust tillväxt av konsumtionen Offentlig sektor måste införa än mer sparsamma åtgärder då budgetunderskottet noterades under 3% gränsen förra året 47

Baltikum Estland: Fler möjligheter till tillväxt Lettland: Konsumenterna driver tillväxten Litauen: Ha på dig långkalsonger till i sommar 48

Estonia: More opportunities for growth Estonia: Contributions to GDP growth, pp 8 6 4 2-2 -4-6 4.7 1.6 2.1 2.1 2.8 212 213 214 215f 216f Sources: Statistics Estonia and Swedbank Estonia: Labour market indicators and inflation 12% 1% 8% 6% 4% 2% % -2% 1.% 8.6% 7.4% 7.% 6.7% 212 213 214 215f 216f Sources: Statistics Estonia and Swedbank Inventories Net exports Investments Government Households GDP growth, % Unemployment rate Consumer prices, YoY Net wage real growth, YoY GDP real growth in 215 and 216 revised marginally upwards Manufacturing sector turnover and export growth is expected to decelerate this year Negative effect from the economic crisis in Russia, but Estonian enterprises have increased their exports to several other markets Foreign demand stronger than we forecast in January SEO Uncertainty among enterprises inhibit the growth of business sector investments Faster growth of government investments Labour market is expected to tighten Wage growth remains strong Working-age population is decreasing Unemployment will drop further Households real purchasing power will grow markedly and feed private consumption this year Consumer prices are expected to start rising (yoy) in the 2H of this year Energy and food prices will start to increase USD denominated imports become more costly In 216 another round of excise tax hikes 49

Latvia: Consumers driving growth Latvia: GDP annual growth, % 32 24 16 8-8 -16 212 213 214 Source: CSBL 15f 16f Latvia: Annual growth of retail, manufacturing, and wages (%) and economic sentiment 3 15-15 -3 21 211 212 213 214 215 Source: CSBL 12 9 6 3-3 -6 12 11 1 9 8 GDP (RHS) Household consumption Gross fixed capital formation Exports Imports Real net wage Manufacturing output Retail trade turnover Econ. sentiment index (RHS) GDP to grow by 1.9% in 15 and 3.5% in 16 We keep the forecast unchanged growth mostly consumption driven this year, owing to continued wage growth and weak inflation. Net export contribution to turn negative. Exports and investments this year hindered by geopolitical uncertainty, recession in Russia, and slowness of administrative process for EU funds, but to pick up next year, as the global economy speeds up and quantitative easing supports recovery in the euro area. The government will not be able to reduce tax burden next year With revenues falling short of the plan due to slower growth, the government will not be able to cut personal income tax in 216 by 1pp (as currently put in the law); instead it will continue with raising smaller taxes, e.g., excise, and reducing shadow economy. Labour market outlook largely intact flat employment in 215 due to rather weak growth and focus on productivity; job creation to resume in 216. Yet, lower net wage growth in 216 due to no PIT cut. A bit higher CPI inflation in 215 (.8%) than in January outlook due to excise tax hike and weaker euro. Yet, robust purchasing power growth to persist. 5

Lithuania: Wearing long johns until the summer Lithuania: Contributions to GDP growth, pp 8 6 4 2-2 -4 Lithuania: Exports of goods, annual growth 5% 4% 3% 2% 1% % -1% -2% -3% 1,6-4% 212 213 214 215 Exports of goods to Russia Exports of goods Exports of goods produced in Lithuania (w/o mineral pr.) Exports of goods produced in Lithuania (w/o mineral pr. & Russia) Source: Statistics Lithuania. 6,1 3,8 3,3 2,9 21 211 212 213 214 215f 216f Household consumption Government consumption Investment (excl.invent.) Inventories Net export GDP growth, % Sources: Statistics Lithuania and Swedbank forecasts. 2,3 3,5 First half of 215 looks dismal Exports in January-February were 6.9% smaller than a year ago. This was mainly due to Russia s embargo and recession exports to it have shrunk by 34.7%. Retail trade growth has also weakened annual growth in January-February was 2.7%, down from a brisk 8.2% in December. Part of this is cautiousness after the euro adoption, thus household consumption is likely to recover later this year. Consumption will be supported by rising wages and deflation we ve revised our CPI forecast to -.5%. Growth is likely to return to its trend in 216 Recovering euro zone and more stable Russia (and a likely end of embargo) will support export growth, which expected to expand by 7% Parliament elections in autumn will encourage government to increase public sector wages. We also forecast that non-taxable income threshold will be increased by 1%, further boosting household consumption. Unemployment will drop to 8.5%, but mainly due to shrinking labor force; employment growth is likely to remain meagre 51

Appendix: Key economic indicators & national accounts for Swedbank s home markets

Sverige: Makroekonomiska nyckeltal Makroekonomiska nyckeltal 1/ 213 214 215p 216p Real BNP (kalenderkorrigerad) 1,3 2,3 2,6 3,2 Industriproduktion -,7-1,3 1,8 4,2 KPI, årsgenomsnitt, -,2,2 1,9 KPI, dec-dec,1 -,3 1, 2,4 KPIF, årsgenomsnitt 2/,9,5 1, 2, KPIF, dec-dec 2/,8,5 1,5 2,1 Arbetskraften 1,1 1,3 1,3,9 Arbetslöshet, % av arbetskraften 8, 7,9 7,8 7,6 Antalet sysselsatta 1, 1,4 1,4 1,1 Nominella timlöner, totalt 2,6 3, 3, 3,3 Hushållens sparkvot, % av disponibelinkomsten 15,6 16, 15,6 15,7 Real disponibelinkomst 2,1 2,8 2,8 2,5 Bytesbalans, % av BNP 6,9 5,8 6,1 6,1 Finansiellt sparande i offentlig sektor, % av BNP -1,4-2,1-1,7-1,2 Offentliga sektorns skuld (Maastricht), % av BNP 3/ 38,6 4,6 4,5 39,7 1/ Årlig procentuell förändring om inte annat anges 2/ Konsumentprisindex med fasta räntor Källor: SCB och Swedbank. Ränte- och valutaantaganden (%) Utfall Prognos 215 215 215 216 216 17-apr 3 jun 31 dec 3 jun 31 dec Räntor Svensk reporänta -,25 -,5 -,5 -,5, 1 årig statsobligationsränta,2,2,6 1,1 1,7 Valutor EUR/SEK 9,35 9,45 9,25 9, 8,9 USD/SEK 8,63 9,17 9,17 9,5 9,1 KIX (SEK) 1/ 114,3 116,5 114,9 113, 113,3 1/ Handelsvägt växelkursindex för kronan. Källor: Reuters Ecowin och Swedbank. Swedbanks BNP prognos Procent volymförändring Hushållens konsumtionsutgifter 1,9 2,4 (2,4) 3,2 (2,7) 2,5 (2,3) Offentliga konsumtionsutgifter,7 1,9 (1,4) 2,2 (2,) 2,5 (2,1) Fasta bruttoinvesteringar -,4 6,5 (4,6) 4,5 (5,3) 6,3 (6,3) näringsliv exkl. bostäder -1,6 4,6 (,8) 3,3 (3,4) 6,2 (6,7) offentliga myndigheter 1,7 1,7 (5,1),4 (4,8) 4,6 (4,3) bostäder 2,1 2,3 (19,3) 13,1 (12,4) 7,9 (6,8) Lagerinvesteringar 1/,,2 (,3) -,1 (-,), (,) Export av varor och tjänster -,2 3,3 (2,1) 4,5 (3,5) 5,4 (5,2) Import av varor och tjänster -,7 6,5 (5,1) 5,5 (5,3) 5,7 (5,5) BNP 1,2 2,1 (1,8) 2,8 (2,4) 3,4 (3,2) BNP, kalenderkorrigerad 1,3 2,3 (1,9) 2,6 (2,2) 3,2 (2,9) Inhemsk slutlig användning 1/ 1, 3, (2,5) 3,1 (3,) 3,3 (3,1) Nettoexport 1/,2-1,1 (-1,) -,2 (-,6),1 (,1) 1/ Bidrag till BNP-tillväxten. Källor: SCB och Swedbank. Januari 215 prognoserna i parentes 213 214 215p 216p 53

Estonia: Key economic indicators ESTONIA: Key economic indicators, 213-216 1/ 213 214 Real GDP grow th, % 1,6 2,1 2,1 (2,) 2,8 (2,7) Household consumption 3,8 4,6 4,7 (4,2) 3,6 (3,6) Government consumption 2,8 2,3 2, (1,) 2, (1,) Gross fixed capital formation 2,3-2,8 2, (,6) 3,5 (3,5) Exports of goods and services 2,4 2,6 2,1 (1,5) 4, (3,7) Imports of goods and services 3,3 2,7 3,1 (2,1) 4,6 (4,2) Consumer price grow th, % 2,8 -,1,1 (,3) 2,7 (2,6) Unemployment rate, % 2/ 8,6 7,4 7, (7,3) 6,7 (7,2) Real net monthly w age grow th, % 4,6 4,2 7, (6,5) 3, (3,3) Nominal GDP, billion euro 18,7 19,5 2,5 (2,4) 21,7 (21,7) Exports of goods and services (nominal), % grow th 3,5 2,4 1,9 (1,5) 4,5 (4,2) Imports of goods and services (nominal), % grow th 2,9 1,1 2,1 (1,9) 5,1 (4,7) Balance of goods and services, % of GDP 1,4 2,5 2,3 (2,4) 1,9 (2,2) Current account balance, % of GDP -1,1 -,1 -,3 (-.9) -1, (-1.3) Current and capital account balance, % of GDP,6,6,8 (-.4) -,4 (-1.) FDI inflow, % of GDP 3,6 6,1 4,9 (3,9) 4,6 (3,7) Gross external debt, % of GDP 93,5 97,2 93, (87,2) 88,8 (83,4) General government budget balance, % of GDP 3/ -,5,6 -,5 (-.4) -,5 (-.2) General government debt, % of GDP 1,1 1,6 1,2 (9,8) 1, (9,5) 1/ January 215 f orecast in parenthesis 2/ According to Labour f orce surv ey 3/ According to Maastricht criterion Sources: Statistics Estonia, Bank of Estonia and Swedbank 215f 216f 213 214 215f 216f Real GDP grow th, % 1,6 2,1 2,1 (2,) 2,8 (2,7) Consumer price grow th, % 2,8 -,1,1 (,3) 2,7 (2,6) Unemployment rate, % 2/ 8,6 7,4 7, (7,3) 6,7 (7,2) Real net monthly w age grow th, % 4,6 4,2 7, (6,5) 3, (3,3) Current and capital account balance, % of GDP,6,6,8 (-.4) -,4 (-1.) General government budget balance, % of GDP 3/ -,5,6 -,5 (-.4) -,5 (-.2) 1/ January 215 f orecast in parenthesis 2/ According to Labour f orce surv ey 3/ According to Maastricht criterion Sources: Statistics Estonia, Bank of Estonia, Swedbank. 54

Latvia: Key economic indicators LATVIA: Key economic indicators, 213-216 1/ 213 214 215f 216f Real GDP grow th, % 4,2 2,4 1,9 (1,9) 3,5 (3,5) Household consumption 6,2 2,3 3,5 (3,5) 4, (4,) Government consumption 2,9 3,4,6 (,7),5 (,5) Gross fixed capital formation -5,2 1,3 -,5 (-,5) 1, (1,) Exports of goods and services 1,4 2,2 1,4 (1,) 4, (4,) Imports of goods and services -,2 1,6 2,3 (2,2) 7, (7,) Consumer price grow th, %,,6,8 (,5) 2,7 (2,5) Unemployment rate, % 2/ 11,9 1,8 1,2 (1,2) 9,2 (9,2) Real net monthly w age grow th, % 5,7 7,9 5,2 (5,5) 2,9 (3,9) Nominal GDP, billion euro 23,2 24,1 24,8 (24,9) 26,5 (26,4) Exports of goods and services (nominal), % grow th 2,2 1,8 1,2 (1,1) 5,9 (5,9) Imports of goods and services (nominal), % grow th,9 1,2 1,5 (1,6) 8,6 (8,9) Balance of goods and services, % of GDP -3,3-2,9-3, (-3,) -4,5 (-4,7) Current account balance, % of GDP -2,3-3,1-2,9 (-2,6) -4,4 (-4,3) Current and capital account balance, % of GDP,1 -,1,2 (-,2) -1,9 (-2,8) FDI inflow, % of GDP 2,9 1,5 2,4 (2,4) 3, (3,) Gross external debt, % of GDP 131,3 138,6 135,9 (136,9) 132,2 (133,7) General government budget balance, % of GDP 3/ -,9-1,6-1,6 (-1,5) -1,2 (-1,2) General government debt, % of GDP 38,2 4,3 39,3 (39,4) 38,3 (38,5) 1/ January 215 f orecast in parenthesis. 2/ According to Labour f orce surv ey. 3/ According to Maastricht criterion. Sources: CSBL and Swedbank. Key economic indicators, 213-216 1/ 213 214 215f 216f Real GDP grow th, % 4,2 2,4 1,9 (1,9) 3,5 (3,5) Consumer price grow th, %,,6,8 (,5) 2,7 (2,5) Unemployment rate, % 2/ 11,9 1,8 1,2 (1,2) 9,2 (9,2) Real net monthly w age grow th, % 5,7 7,9 5,2 (5,5) 2,9 (3,9) Current account balance, % of GDP -2,3-3,1-2,9 (-2,6) -4,4 (-4,3) General government budget balance, % of GDP 3/ -,9-1,6-1,6 (-1,5) -1,2 (-1,2) 1/ January 215 f orecast in parenthesis. 2/ According to Labour f orce surv ey. 3/ According to Maastricht criterion. Sources: CSBL and Swedbank. 55

Lithuania: Key economic indicators LITHUANIA: Key economic indicators, 213-216 1/ Key economic indicators, 213-216 1/ 213 214 Real GDP grow th, % 3,3 2,9 2,3 (2.3) 3,5 (3.5) Household consumption 4,2 5,6 4,3 (4.) 4,5 (4.7) Government consumption 1,8 1,3 2, (2.5) 2,5 (2.5) Gross fixed capital formation 7, 8, 2, (2.) 8, (8.) Exports of goods and services 9,4 3,4-2,5 (.) 7, (7.) Imports of goods and services 9, 5,4 1, (2.6) 8,4 (8.5) Consumer price grow th, % 1,,1 -,5 (.7) 2,5 (2.) Unemployment rate, % 2/ 11,8 1,7 9,7 (9.7) 8,5 (8.5) Real net monthly w age grow th, % 3,8 4,8 5,4 (4.2) 4, (4.5) Nominal GDP, billion euro 35, 36,3 37,1 (37.7) 39,3 (39.7) Exports of goods and services (nominal), % grow th 8, 1, -3, (-2.5) 9, (8.) Imports of goods and services (nominal), % grow th 7,5 2,1-1,5 (-.5) 1,8 (1.) Balance of goods and services, % of GDP 1,3,1-1,1 (-1.2) -2,5 (-2.7) Current account balance, % of GDP 1,6,1-1,6 (-1.7) -3, (-3.2) Current and capital account balance, % of GDP 4,6 2,9 1,2 (.9), (-.7) FDI inflow, % of GDP 1,5,8 1, (1.5) 1,5 (2.) Gross external debt, % of GDP 69,8 7, 7,1 (68.2) 67,5 (65.8) General government budget balance, % of GDP 3/ -2,6-1,3-1,6 (-1.6) -1, (-1.) General government debt, % of GDP 39, 41,1 42,1 (42.6) 37,5 (38.2) 1/ January 215 f orecast in parenthesis 2/ According to Labour f orce surv ey. 3/ According to Maastricht criterion. 215f 216f Sources: Statistics Lithuania, Bank of Lithuania and Swedbank. 213 214 215f 216f Real GDP grow th, % 3,3 2,9 2,3 (2.3) 3,5 (3.5) Consumer price grow th, % 1,,1 -,5 (.7) 2,5 (2.) Unemployment rate, % 2/ 11,8 1,7 9,7 (9.7) 8,5 (8.5) Real net monthly w age grow th, % 3,8 4,8 5,4 (4.2) 4, (4.5) Current account balance, % of GDP 1,6,1-1,6 (-1.7) -3, (-3.2) General government budget balance, % of GDP 3/ -2,6-1,3-1,6 (-1.6) -1, (-1.) 1/ January 215 f orecast in parenthesis 2/ According to Labour f orce surv ey. 3/ According to Maastricht criterion. Sources: Statistics Lithuania, Bank of Lithuania and Swedbank. 56

Kontaktinformation Makroanalys Olof Manner Magnus Alvesson Martin Bolander Andrejs Semjonovs Jerk Matero Chef för makroanalys magnus.alvesson@swedbank.se martin.bolander@swedbank.se andrejs.semjonovs@swedbank.lv jerk.matero@swedbank.se olof.manner@swedbank.se Prognoschef Senior ekonom Ekonom Räntestrateg +46 ()7 567 9312 +46 ()8 7 94 56 +46 8 7 92 99 +371 6744 58 44 +46 ()8 7 99 76 Anna Felländer Knut Hallberg Sihem Nekrouf Lija Strašuna Hans Gustafson anna.fellander@swedbank.se knut.hallberg@swedbank.se sihem.nekrouf@swedbank.se lija.strasuna@swedbank.lv hans.gustafson@swedbank.se Chefekonom för Swedbank Senior ekonom Ekonom, Assistent till Anna Felländer Senior ekonom Chefstrateg valuta +46 ()8 5859 39 34 +46 ()8 7 93 17 +46 () 725 88 39 34 +371 6744 58 75 +46 ()8 7 91 47 Harald-Magnus Andreassen Jörgen Kennemar Øystein Børsum Vaiva Šečkutė hma@swedbank.no jorgen.kennemar@swedbank.se ob@swedbank.no vaiva.seckute@swedbank.lt Chefekonom Norge Senior ekonom Senior ekonom Senior ekonom +47 23 11 82 6 +46 ()8 7 98 4 +47 99 5 3 92 +37 5258 21 56 Tõnu Mertsina Åke Gustafsson Helene Stangebye Olsen Strategi tonu.mertsina@swedbank.ee ake.gustafsson@swedbank.se hso@swedbank.no MadeleinePulk Chefekonom Estland Senior ekonom Assistent till Swedbank Analys Norge madeleine.pulk@swedbank.se +372 888 75 89 +46 ()8 7 91 45 +47 23 23 82 47 Chef för Allokering och Strategi +46 ()72 53 23 533 Mārtiņš Kazāks Anna Breman Liis Elmik martins.kazaks@swedbank.lv anna.breman@swedbank.se liis.elmik@swedbank.ee Anders Eklöf Chefekonom Lettland Senior ekonom Senior ekonom anders.eklof@swedbank.se +371 6744 58 59 +46 ()8 7 91 42 +372 888 72 6 Chefstrateg valuta +46 ()8 7 91 38 Nerijus Mačiulis Cathrine Danin Teele Aksalu nerijus.maciulis@swedbank.lt cathrine.danin@swedbank.se teele.aksalu@swedbank.ee Chefekonom Litauen Ekonom Ekonom +37 5258 22 37 +46 ()8 7 92 97 +372 888 79 25 57

Ansvarsfriskrivning Detta dokument har sammanställts av analytiker på Swedbank Makroanalys, en del av Swedbank Analys som tillhör Large Corporates & Institutions (LC&I) makroavdelning. Makroavdelningen består av analys-avdelningar i Estland, Lettland, Litauen, Norge och Sverige, och de är ansvariga för att förbereda rapportering om den ekonomiska utvecklingen på globala och hemmamarknader. Analytikern intygar Analytikern(a) som är ansvarig(a) för innehållet i detta dokument intygar att det reflekterar deras personliga åsikt/er om de företag och värdepapper som de täcker. Detta oavsett om det kan finnas sådana intressekonflikter som det refereras till nedan. Analyserna är självständiga och baseras endast på publik tillgänglig information. Utgivare, distribution och mottagare Detta dokument har sammanställts av makroavdelningens analytiker på Analys, en del av LC&I, och ges ut av affärsområdet Swedbank LC&I inom Swedbank AB (publ) ( Swedbank ). Swedbank AB står under tillsyn av Finansinspektionen i Sverige. Distributörerna har inte rätt att göra några ändringar i dokumentet innan distribution. I Finland distribueras dokumentet av Swedbanks filial i Helsingfors, som står under tillsyn av Finlands finansiella tillsynsmyndighet (Finanssivalvonta). I Norge distribueras dokumentet av Swedbanks filial i Oslo, som står under tillsyn av Norges finansiella tillsynsmyndighet (Finanstilsynet). I Estland distribueras dokumentet av Swedbank AS, som står under tillsyn av Estlands finansiella tillsynsmyndighet (Finantsinspektsioon). I Litauen distribueras dokumentet av Swedbank AB, som står under tillsyn av Republiken Litauens centralbank (Lietuvos bankas). I Lettland distribueras dokumentet av Swedbank AS, som står under tillsyn av Finans- och kapitalmarknadsinspektionen i Lettland (Finanšu un kapitala tirgus komisija). I USA distribueras dokumentet av Swedbank First Securities LLC ( Swedbank First ), som ikläder sig ansvar för innehållet. Dokumentet får endast distribueras till institutionella investerare. De institutionella investerare i USA som får detta dokument och som önskar utföra en transaktion i något värdepapper som nämns i rapporten, ska endast göra detta via Swedbank First. Swedbank First är en USA-baserad mäklare/handlare, som är registrerad hos the Securities and Exchange Commission, och är medlem av the Financial Industry Regulatory Authority. Swedbank First är en del av Swedbank. För viktiga upplysningar i USA, hänvisas till: http://www.swedbankfs.com/disclaimer/index.htm I Storbritannien får detta dokument endast distribueras till relevanta personer. De som ej är relevanta personer får ej agera utifrån eller lita på detta dokument. Endast relevanta personer får ges tillgång till och delta i de investeringar eller investerings-aktiviteter som nämns i detta dokument. Med relevanta personer, avses personer som: Har yrkeserfarenhet av den typ av investeringar som avses i artikel 19(5) i the Financial Promotions Order. Är personer som avses i artikel 49(2)(a) till (d) i the Financial Promotion Order. Är personer till vilka en inbjudan eller uppmuntran att delta i investeringsaktiviteter (i enlighet med avsnitt 21 i the Financial Services and Markets Act 2) i samband med utgivning eller försäljning av värdepapper annars lagligen kan kommuniceras, direkt eller indirekt. Ansvarsbegränsningar All information i detta dokument är sammanställt i god tro från källor som anses vara tillförlitliga. Swedbank påtar sig dock inte något ansvar för dess fullständighet eller riktighet. Du rekommenderas därför att bilda dig din egen uppfattning och inte enbart förlita dig på information från detta dokument. Observera att analysen kan vara subjektiv. Analytikern baserar sin analys på den information som finns tillgänglig just nu och att analytikern kan ändra åsikt om förutsättningarna förändras. Om analytikern ändrar åsikt eller om en ny analytiker med en annan åsikt blir ansvarig för att täcka ett företag, strävar vi efter att informera om detta så snart det är möjligt med tanke på eventuella regleringar, lagar, interna procedurer eller andra omständigheter. Detta dokument är framställt i informationssyfte för allmän spridning till behöriga mottagare och är inte avsett att vara rådgivande. Dokumentet utgör inte ett erbjudande om att köpa eller sälja finansiella instrument. Swedbank påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada av vad slag det än må vara, som grundar sig på användande av detta dokument. Mångfaldigande och spridning Materialet får inte mångfaldigas utan Swedbank Analys, en del av LC&I:s, medgivande. Dokumentet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. Mångfaldigad av Swedbank Analys, en del av Large Corporates & Institutions, Stockholm 214. Adress Swedbank LC&I, Swedbank AB (publ), SE-15 34 Stockholm. Besöksadress: Landsvägen 4, 172 63 Sundbyberg 58