Gemensamma riktlinjer avseende missbruk/beroende av alkohol i Landskrona och Svalövs kommuner



Relevanta dokument
SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Värt att veta om alkohol och din hälsa

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

Inledning

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås Christina Anderson

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

RESULTATBLAD. ISI : (max 28)

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

SIRAP. Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: e-post: Primärvården

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Sveriges Kommuner och Landsting

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Ändring av levnadsvanor: Alkohol

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Tidiga interventioner

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer?

Behandlingsplanering

Vårdrutin. Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Screening och utredning av drogproblem

Alkoholberoende, diagnos

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Handledning. för samtal om alkohol inom barnhälsovården

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

AUDIT -DUDIT -ASI -DOK - ADAD

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [ ] [13]

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Frågeformulär angående din hälsa

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Tidiga interventioner

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Vårdrutin. Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Grums

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

Inledning Sammanfattning

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna


Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

fakta om alkohol och hälsa

Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Nationella Riktlinjer

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad

Transkript:

Gemensamma riktlinjer avseende missbruk/beroende av alkohol i Landskrona och Svalövs kommuner Socialstyrelsen publicerade 2007-02-16 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter [http://www.socialstyrelsen.se/amnesord/nationella_riktlinjer/]. Socialtjänsterna och Vårdcentralerna i Svalöv/Landskrona, Capio/City-kliniken i Landskrona, Lasarettet i Landskrona samt VO Psykiatri Landskrona har utifrån dessa enats om följande gemensamma riktlinjer: 1. Tidig upptäckt. Ny patient / klient: Uppmärksamma om risksymtom eller riskfaktorer föreligger. Vid behov (inom psykiatrin alltid) ta alkoholanamnes. Alkoholrelaterade symtom Högt blodtryck Trötthet Magbesvär Oro, ångest, sömnbesvär, nedstämdhet Kronisk luftrörskatarr Upprepade olycksfall Rytmrubbningar på hjärtat Perifera förlamningar och känselrubbningar Täta och svåra infektioner Svårläkta eksem och sår Höga blodfetter Riskfaktorer Söner till alkoholister Låg respons på alkohol ( tål att dricka mycket ) Stark impulsivitet Psykisk sjukdom (schizofreni, manodepressiv sjukdom) Tidig rökdebut och hög tobakskonsumtion Ersätta mat med alkohol Vänner som dricker Behov av att varva ner, stressa ner med alkohol Behov av vita veckor. Inom socialtjänsten kan det inte uteslutas att alkohol eller narkotika kan vara en del av problemet i bl.a. följande fyra situationer: Parrelaterade problem och våld inom familjen. Försummelse av barnen. Kriminalitet, t.ex. rattfylleri och stöld. Upprepade eller långvariga ekonomiska problem. 1

2. Identifiering av problemet Fördjupad alkoholanamnes Snabbscreening via CAGE-frågor; 2 jakande svar på nedanstående anger beroende. Svårt att minska konsumtionen (Cut down) Andra har kritiserat konsumtionen (Annoyance) Dåligt samvete (Guilt) Återställarbehov (Eye opener) AUDIT frågeformulär ASI-intervju (Vuxenenheten) Kemiska markörer via laboratorieprover. Vid långvarigt bruk: CDT (proteinförändringar) GT, ASAT,ALAT (leverförändringar) PEth (röda blodkroppar) är en ny markör. Rekommenderas av KlinKem, USiL. Säkrare än CDT och GT. Direkt relaterad till konsumerad mängd. 3. Svårighetsgrad AUDIT-utvärdering. Riskabel/skadlig konsumtion: kvinnor >6 poäng män >8 poäng Sannolikt beroende: kvinnor >14 poäng män >16 poäng Riskkonsumtion enligt Statens Folkhälsoinstitut. Ett standardglas motsvara 12 g alkohol = 4 cl sprit eller 15 cl vin eller 1 fl starköl. ( jfr AUDIT) Kvinnor: 9 standardglas / vecka = 40 cl sprit eller 2 flaskor vin eller 10 fl starköl. Män: 14 standardglas / vecka = 60 cl sprit eller 3 flaskor vin eller 15 fl starköl. 2

ASI-intervju (socialtjänsten) ASI är en kort kartläggande, strukturerad utredningsintervju vars syfte är att ge viktig bild av upplevelser och situation inom följande sex livsområden: fysisk hälsa, arbete och försörjning, kriminalitet, alkohol- och narkotikaanvändning, familj och umgänge samt psykisk hälsa. ASI-intervjun kan användas i det enskilda klientarbetet, som underlag för behovsbedömningar samt dokumentation och systematisk uppföljning av klienter. För bedömning av svårighetsgrad måste även komplicerande faktorer i form av psykisk och/eller fysisk samsjuklighet vägas in, likaså om en omfattande psykosocial problematik finns. 4. Stöd och behandling Kort rådgivning (Brief Intervention enl. FRAMES-Feedback, Responsibility, Advice, Menu, Empathy, Self-efficacy) Enkel kostnadseffektiv evidensbaserad metod då riskbruk föreligger (sekundärprevention). Baseras lämpligen på gjord screening med AUDIT. Rådgivande samtal utifrån feedback till patienten, patientens eget ansvar, råd och alternativ, empati och tilltro till patientens förmåga. Uppföljning av tidigare utredande åtgärder såsom AUDIT, ASI, laboratorieprover m m. Konsulterande kontakt med Primärvård, Psykiatri samt Socialtjänst då komplicerande faktorer föreligger. Primära ansvaret ligger kvar hos konsulterande förvaltningen. Medgivandeavtal upprättas mellan patient/klient och sjukvården/socialtjänst då flera förvaltningar kan bli involverade för att sekretessen ej ska hindra samverkan. Samverkansmöte mellan involverade förvaltningar i komplicerade ärenden. Behandling av psykisk och/eller fysisk sjukdom. Behandling av psykosocial situation. Psykosocial öppenvårdsbehandling av alkoholmissbruk och beroende (socialtjänsten) MI (Motivational Interviewing). Den Motiverande Intervjun hjälper oss att: 1) Bygga upp en relation, 2) Öka den inre motivationen för förändring, 3) Hjälpa klienten att ta steg vidare på vägen mot förändring, 4) Förstärka, förtydliga och bearbeta ambivalens, 5) Hantera motstånd. Strukturen i MI är att: B= Bekräfta, aktivt noggrant lyssnande, Ö= Öppna utforskande frågor, R= Reflexioner, S= Summeringar. 12-stegsbehandling. Innehållet varvas med föreläsningar, gruppdiskussioner egna uppgifter och filmer. Deltagarna får hemuppgifter och ska läsa viss litteratur. Föreläsningarna följer olika teman som: sjukdomsbegreppet, känslomässig påverkan av drogen, konsekvenser av 3

missbruk, relationer mot omgivningen, känslor, attityder, beteenden, återfallsprevention, att möta vardagen. Kognitiva behandlingsmetoder. Kognitiv behandling är en form av samtal till självhjälp för psykiska problem främst ångest och depressionsproblematik samt missbruk. Man arbetar utifrån en konkret situation här och nu. I behandlingen får man lära sig olika tekniker för att bättre hantera sin situation t.ex. andningsmedvetenhet och avslappning. Det är en aktiv form av behandling där man själv färdighetstränar mellan varje samtal. Denna teknik använder vi såväl individuellt som i gruppinriktad behandling. Familj/nätverk/anhörigarbete. En persons sociala nätverk utgörs av hennes relationer till alla de människor som sammantaget utgör hennes sociala sammanhang t.ex. familj, släkt, vänner, arbetskamrater, myndigheter, professionella hjälpare. Att arbeta med nätverket i psykosocialt arbete innebär att man inte bara ser den enskilde individen utan ser och tar hänsyn till hela det sociala sammanhanget. Kvinnogrupp. Medicinsk behandling Disulfiram (Antabus) utan övervakning har inte visat någon effekt jämfört med placebo, men däremot finns evidens för att behandling under övervakade förhållanden minskar missbruket (evidensgrad 3). Påverkar leverstatus. Akamprosat (Campral) i kombination med någon form av strukturerad psykosocial stödinsats har effekt jämfört med placebo och psykosocial stödinsats (evidensgrad 1). Kan börja användas så snart som möjligt efter upphörd alkoholkonsumtion. Bör även fortsätta användas när patienten får återfall. Naltroxen (ReVia). Bra medel, framför allt vid hereditet och/eller craving /sug. Risken för att en liten dos alkohol skall utlösa en alkoholperiod minskar. Behandla minst 6-12 månader, eventuellt livslångt. Vid terapisvikt prova andra preparat eller kombinationsbehandling. Alla tre kan kombineras med varandra. Vid återfall fortsätt att medicinera (gäller Campral och ReVia). ReVia kan användas intermittent för att förhindra akuta perioder. Läkemedelsverket konstaterade under våren 2006 att medlen (Campral och ReVia) användes i alltför liten omfattning i Sverige. Samtidigt kom en större amerikansk studie som visade goda resultat med enbart läkemedelsbehandling, utan kombination av andra aktiva behandlingsåtgärder än regelbundna återbesök med provtagning. Slutenvård Då behov av avgiftning föreligger vid identifierat aktivt missbruk kan sådan i förekommande fall oftast göras i öppen vård inom Primärvården. Vid akuta och komplicerade fall görs avgiftning inom psykiatrisk och somatisk slutenvård. Se separat dokument avseende detta. 4

Då patientens/klientens behov av vård ej kan tillgodoses inom aktuella förvaltningar kan denna i vissa fall bedrivas på externa behandlingshem (HVB hem för vård och boende). Bilagor. Telefonlistor AUDIT Medgivandeavtal Avgiftning i slutenvård Landskrona / Svalöv September 2007 Lena Mårtensson-Stenudd Chef Vuxenförvaltningen Landskrona kommun Anette Björk Verksamhetschef Barn och Vuxna Svalövs kommun Margaretha Rempling Verksamhetschef Vårdcentralen Svalöv Agneta Svensson Verksamhetschef Vårdcentralen Centrum, Landskrona Bibi Hidén Verksamhetschef Vårdcentralen Västra Fäladen, Landskrona Yvonne Kant Verksamhetschef Vårdcentralen Norrestad, Landskrona Agneta Löfström Verksamhetschef Capio/Citykliniken, Landskrona Paul Andersson Verksamhetschef VO Psykiatri, Landskrona Viveca Engblom Verksamhetschef Medicinska kliniken Landskrona Lasarett 5

AUDIT Här är ett antal frågor om dina alkoholvanor. Vi är tacksamma om du besvarar dem så noggrant och ärligt som möjligt genom att markera det alternativ som gäller för dig. Med ett standardglas menas 50 cl folköl 33 cl starköl 1 glas rött eller vitt vin 1 litet glas starkvin 4 cl sprit, t. ex. whisky hur gammal är du? år q man q kvinna 1. Hur ofta dricker du alkohol? 2. Hur många standardglas (se exempel) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 1 gång i månaden 2 4 gånger 2 3 gånger 4 gånger/vecka Aldrig eller mer sällan i månaden i veckan eller mer 1 2 3 4 5 6 7 9 10 eller fler 3. Hur ofta dricker du sex sådana standardglas eller mer vid samma tillfälle? 4. Hur ofta under det senaste året har du inte kunnat sluta dricka sedan du börjat? 5. Hur ofta under det senaste året har du låtit bli att göra något som du borde för att du drack? 6. Hur ofta under senaste året har du behövt en drink på morgonen efter mycket drickande dagen innan? 7. Hur ofta under det senaste året har du haft skuldkänslor eller samvetsförebråelser på grund av ditt drickande? 8. Hur ofta under det senaste året har du druckit så att du dagen efter inte kommit ihåg vad du sagt eller gjort? 9. Har du eller någon annan blivit skadad på grund av ditt drickande? 10. Har en släkting eller vän, en läkare (eller någon annan inom sjukvården) oroat sig över ditt drickande eller antytt att du borde minska på det? Mer sällan än en Dagligen eller Mer sällan än en Mer sällan än en Ja, men inte under Dagligen eller Mer sällan än en Dagligen eller Ja, men inte under Dagligen eller Mer sällan än en Dagligen eller Mer sällan än en Dagligen eller Ja, under Nej det senaste året det senaste året q q q Ja, under Nej det senaste året det senaste året q q q har du besvarat alla frågor? tack för din medverkan! Översatt och bearbetat av professor Hans Bergman vid Karolinska Institutet.

Kort information om frågeformuläret AUDIT AUDIT har tagits fram inom WHO och är utprovat i flera länder. AUDIT har översatts och kvalitetssäkrats till svenska förhållanden av professor Hans Bergman på Karolinska Institutet. Formuläret har visat god känslighet och träffsäkerhet för screening av tidiga alkoholproblem. Fokus riskbruk och senaste året AUDIT är särskilt avsett för tidig identifiering av skadligt drickande, medan tidigare formulär (CAGE, MAST, MmMAST, etc.) snarare haft fokus på att upptäcka missbruk och alkoholberoende. AUDIT har högre känslighet för att identifiera problemdrickande under den senaste 12-månadersperioden än problem som ligger längre tillbaka i tiden (livstidsproblem). 10 frågor och delskalor AUDIT består av tio frågor och varje fråga kan ge maximalt 4 poäng (maximalt 40 poäng). Frågorna kan delas in i tre delskalor: alkoholkonsumtion (fråga 1-3), beroendesymptom (fråga 4-6) och skadlig konsumtion (fråga 7-10). Poängberäkning och gränsvärde Poängberäkningen går till så att på fråga 1-8 tilldelas svaren (från vänster till höger) 0, 1, 2, 3 och 4 poäng. För frågorna 9-10 tilldelas svaren (från vänster till höger) 0, 2 och 4 poäng. För riskbruk av alkohol och män rekommenderas ett gränsvärde 8 poäng eller högre ( 8). För kvinnor rekommenderas ett gränsvärde på 6 poäng eller högre ( 6). Alternativt kan samma gränsvärde som för män, 8 poäng eller högre ( 8), användas.

Riktlinjer för handläggning av alkoholmissbrukare i akut skede inom slutenvården Somatisk slutenvård Allvarliga somatiska komplikationer sköts i första hand av respektive somatisk kliniks akutsjukvård. Nedanstående tillstånd kräver i regel inläggning: Kraftigt etylintag (alkoholintoxikation), medvetslösa eller vakenhetssänkta patienter av oklar anledning handläggs primärt inom akutmedicin USiL Allvarligt abstinenstillstånd föreligger med Wernickes syndrom Diabetiker med aktuell missbruksperiod vilka är i behov av inläggning skall om möjligt i första hand erbjudas inneliggande vård på Lasarettet i Landskrona (LiL) I samband med vårdtiden på LiL är patienten knuten till ett slutenvårdsteam bestående av ansvarig avdelningsläkare, sjuksköterska samt kurator. Patienten skall erbjudas kontakt med såväl öppenvården som Vuxenenheten i Landskrona efter avslutad slutenvårdsperiod. I samband med SVPL bör förutom slutenvårdsteamet även representanter från den kommunala hemsjukvården, öppenvården och vid behov även den kommunala missbruksvården vara involverade. Psykiatrisk slutenvård Följande patienter skall i första hand erbjudas bedömning för inneliggande vård inom akutpsykiatrin USiL, vanligtvis via psykiatriska akutmottagningen S:t Lars-området, Lund: Allvarligt abstinenstillstånd föreligger eller kan vara förestående (dvs kramper och/eller delirium tremens) Exempel på allvarligt abstinenstillstånd: * Pulsfrekvens > 115 * Nystagmus * Hallucinationer * Krampanfallsrisk eller postiktalt * Konfusionstillstånd inkl delirium tremens Patienter som är så nedgångna och/eller berusade att de inte kan klara sig utanför sjukhuset (t ex uppenbar fallrisk) Patienter med eftervårdsplan enligt separat överenskommelse där inläggning för avgiftning sker i samplanering med Vuxenenheten direkt till vårdavdelning i Landskrona.

Vuxenförvaltningen i Landskrona/Svalöv Primärvården i Landskrona/Svalöv VO Psykiatri Landskrona Lasarettet i Landskrona Datum: MEDGIVANDE Jag medger att ovannämnda organisationer i Landskrona/Svalöv, utan hinder av sekretess, får lämna ut sådana uppgifter till varandra om min situation, som annars varit sekretessbelagda. Detta medgivande gäller all information som är betydelsefull för min behandling och rehabilitering och under den tid sådan pågår inom någon av ovanstående organisationer. Jag kan när jag vill återkalla detta medgivande.... Namn Personnummer