Åtgärdsförslag för ämnen på Humanistiskt fakultet som omfattas av fördjupad granskning. Rapport från kommittén bestående av externa sakkunniga.

Kommittén: 2012-05-03 Sylva Frisk, Samhällsvetenskaplig fakultet, 031-786 46 04 Henrik Pavia, Naturvetenskaplig fakultet, 031-786 96 85 Henrik Sjövall, Sahlgrenska akademin. 031-342 73 00 Åtgärdsförslag för ämnen på Humanistiskt fakultet som omfattas av fördjupad granskning. Rapport från kommittén bestående av externa sakkunniga. 1. Inledning Det material som legat till grund för den fördjupade granskningen är de tre dokument som Humanistiska fakulteten tidigare tagit fram: Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga utbildningar, SWOT-analys av Humanistiska fakultetens grundutbildnings, Utfall av fördjupad granskning samt bilagan Kommentar till bedömning av föreslagna åtgärder i institutionernas handlingsplaner. Därutöver har kommittén begärt fram siffror för respektive ämne med avseende på omfattning av externa medel, den nuvarande bemanningssituationen samt detaljerade siffror gällande genomströmning och retention över perioden 2008-2011. Vi har även använt hemsidor och GUL-sidor för att bilda oss en uppfattning om hur utbildningsverksamheten ser ut. Intervjuer om ca 1,5 timme med internationellt rekryterade ämnesexperter har genomförts för varje ämne. I fallen somaliska, latin/grekiska, ryska och kinesiska kunde endast en representant för ämnet närvara vid intervjun. De som inte kunde närvara fick intervjufrågorna skickade till sig per e-post. En av dessa (somaliska) svarade inte på dessa frågor. Nedan följer en genomgång av ämnena i bokstavsordning där vi inleder med en sammanfattning av det aktuella läget i punktform och fortsätter med problemformulering och åtgärdsförslag. Rapporten avslutas med ett försök till sammanfattande analys samt några avslutande synpunkter. 2. Åtgärdsförslag per ämne 2. 1 Arabiska SWOT-poäng 9,5 36 hst, gott söktryck, god genomströmning. Ekonomin ansträngd. Bemanning: 2 professorer varav en går i pension inom kort. En visstids lektor. Viss högskolepedagogisk kompetens finns. Externa medel: 0 Svag framtidsvision, svag internationalisering, ingen samverkan. Liten och isolerad akademisk miljö med ojämn men acceptabel genomströmning. Utbildningsvolymen ger inte tillräckligt stor budget för att bära nuvarande bemanning som består av två professorer varav en 64 år, med mycket god vetenskaplig meritering, samt en visstidsanställd lektor. För närvarande har ingen av lärarna externa medel. Ämnet bedöms som viktigt och angeläget, men verkar för närvarande lida brist på forskningsledning och utbildningsstrategier. 1

Det finns, enligt kommitténs uppfattning, två huvudvägar framåt: fördjupad lingvistisk inriktning eller tvärvetenskaplig inriktning (tex Arab and Islamic studies, Mellanösternstudier eller Translation studies ). Enligt ämnesföreträdarna är trenden i Europa att den första vägen överges i allt större utsträckning. Utvecklingen går emot mer tematiskt organiserade miljöer. En sådan strategi har prövats i Oslo, med framgång. Frågan är om förutsättning för en sådan strategi finns även vid GU? I Oslo utgör arabiska tillsammans med persiska, turkiska och hebreiska ett språkligt sammanhang i en bredare akademisk miljö kring Mellanösternstudier där även samhällsvetare som t.ex. antropologer och statsvetare ingår. Vid GU finns Mellanösternstudier vid institutionen för globala studier vid Samhällsvetenskaplig fakultet, men det saknas utbildning i persiska, turkiska och hebreiska. Frågan är om det räcker att integrera arabiska och Mellanösternstudier med varandra för att en dynamisk och attraktiv miljö ska kunna uppstå? En sådan satsning skulle troligen behöva en tydlig tematisk profilering för att stå sig i konkurrensen med t.ex. Lunds Mellanösternsatsning. Om detta är en väg som väljs så kräver det att professuren återbesätts med tvärvetenskaplig inriktning. Internationell rekrytering föreslås. Förutsättningarna för en framgångsrik rekrytering bedöms av de externa ämnesexperterna som relativt goda. Ett alternativt tema är Translation studies eftersom den yngre av de två professorerna har arabisk litteratur som specialitet och intresse för världslitteratur. Det finns även forskare vid andra institutioner, t.ex. religionsvetenskap och litteraturvetenskap men även antropologer, filosofer, kognitionsforskare och lärare inom översättarprogrammet, som skulle kunna knytas till en sådan miljö. 2.2 Engelska SWOT-poäng 10 345 hst, god genomströmning, låg retentionsgrad. Ekonomin är svag på grund av ett stort ackumulerat underskott. Ett mindre externt anslag för närvarande. Bemanning: 2 professorer (varav en går i pension under 2012), 10 lektorer (varav tre går i pension under 2011/12) samt 3 adjunkter (ej disputerade). Ämnet brottas med ett enskilt problem med sviktande studentkullar, vilket har kraftigt minskat ämnets budget under senare år. Utbildningsvolymen har sjunkit stadigt med 115 hst från en tilldelning på 459 hst år 2007 till 345 hst 2012. Ekonomin har blivit något bättre i samband med pensionsavgångar, men detta motverkas av att uppdraget fortsätter att minska. Ämnet har ett anmärkningsvärt högt antal studenter på grundnivå. Genomströmningen är stabil över tid, men retentionsgraden oacceptabelt låg. Det finns en stor lärarstab med fyra seniora lärare som når pensionsålder inom kort. Det finns en mycket begränsad externfinansierad forskningsaktivitet och forskningsmässigt ter sig ämnet ha förtvinat i det vacuum som uppstått efter pensionering av en dynamisk professor. Kommitténs bedömning är att det mycket stora intaget är till förfång för verksamheten, man bör hellre begränsa antagningen av nybörjare och satsa på kvalitet och progression. I nuläget har verksamheten närmast karaktären av språkskola. De intervjuade ämnesexperterna delar detta synsätt och pekar på vikten att utbildningen vilar på vetenskaplig grund med större utrymme åt teoretiska aspekter som litteratur och lingvistik. I detta sammanhang ifrågasätter man den del av utbildningen som bedrivs i Brighton då den verkar ha en tydlig karaktär av sommarskola och gissningsvis är relativt kostsam att bedriva. 2

Kommittén vill peka på behovet av en genomtänkt rekryteringsstrategi för ämnet. Det faktum att fyra seniora tjänsteinnehavare pensioneras skapar förutsättningar för nyrekrytering, men denna bör ske med fokus på vetenskaplig spetskompetens snarare än volymproduktion av språkfärdigheter. Viktigt också att dessa tjänster utlyses, gärna internationellt, och inte tillsätts via s.k. LASning av odisputerad, visstidsanställd personal. Sammanfattningsvis kan sägas att omdaning av verksamheten från massutbildning på grundnivå till fokuserad akademisk utbildning med tydlig progression vilande på en vetenskaplig bas kommer att kräva strategiska rekryteringar och troligen visst stöd från fakulteten under en övergångsperiod. 2.3 Fornkyrkoslaviska Del av uppdrag i ryska from 2012. Ca 60% genomströmning de senaste åren. Ekonomin är ansträngd Bemanning: 1 docent 60% Externa medel: 1 tvåårigt projekt de senaste 5 åren Ingen samverkan eller internationalisering Fornkyrkoslaviska kan idag (enligt information på GUL) läsas i form av två fristående kurser om 15 hp på grundläggande nivå samt fyra 15 hp kurser på magisternivå. Söktrycket är mkt svagt och undervisningen utförs av en deltidsanställd docent. I underlaget anges att Göteborg är den enda studieort i Sverige där man kan läsa fornkyrkoslaviska. I intervju med ämnesföreträdare framkom att detta är en sanning med modifikation. Moment i fornkyrkoslaviska ingår i undervisning i slaviska språk på andra studieorter. Undervisningen sker i regel av lärare med dubbel kompetens. Ämnets närvaro vid GU i form av enstaka kurser må vara unikt, men eftersom undervisning i ämnet integreras i annan språkundervisning vid andra lärosäten så rekryterar ämnet i Göteborg förmodligen inte nämnvärt några studenter nationellt. (Kommittén har dock inga uppgifter om studenternas bakgrund.) Värdet av att bevara fristående kurser i ämnet minskar i så fall avsevärt. Om undervisningen skall fortsätta bör den sättas in i ett sammanhang, i första hand integreras med övrig undervisning i slaviska språk. 2.4 Grekiska SWOT-poäng 5 7 hst Låg prestationsgrad och retention enligt SWOT Ekonomin är ansträngd Bemanning: 1 professor Externa medel. 1 forskare har dragit in ett mindre, individuellt två års projekt under de senaste 5 åren. Ingen samverkan, internationalisering eller framtidsvision. 3

Ämnet har lågt söktryck och stora studentbortfall. Det finns behov av pedagogisk förnyelse. Den vetenskaplig aktivitet är hygglig med en externfinansierad yngre forskare. Miljön är liten och det finns stora behov av samverkan, både inom GU och internationellt. Ämnet har en liknande problembild i Lund och situationen har varit densamma i Danmark även om det här funnits ett särskilt nationellt stöd för bland annat grekiska. Utan samverkan och ökad rekryteringsbas bedöms ämnet inte kunna bära några ytterligare seniora akademiska tjänster. I analogi med resonemanget för arabiska (se ovan) kan man tänka sig två vägar framåt: fördjupat rent lingvistiskt samarbete eller tvärkulturellt samarbete (klassiska studier). Ett möjligt sammanhang som finns vid fakulteten är institutionen för historiska studier där ämnen som historia, arkeologi, antikens kultur och samhällsliv hör hemma. Denna väg har prövats med framgång i Köpenhamn där en institution bildades som förutom de ämnen som nämns ovan också omfattar latin, grekiska och etnologi. I SWOT-analysen nämns också att företrädarna för grekiska menar att flytten från f.d. Arkeologen till en stor språkinstitution på Humanisten varit negativt för studiemiljön. Det är oklart i rapporten om detta har med det fysiska rummet att göra eller om det också har med närheten till ämnen som ligger nära forsknings- och studiemässigt. En omorganisation leder dock inte automatiskt till ökad samverkan. För att en sådan ska lyckas behövs ytterligare rekrytering och förstärkning av den högskolepedagogiska kompetensen. Man kan t.ex. överväga att följa Köpenhamns strategi och tillsätta ett lektorat som kombinerar undervisning i grekiska och latin. Om fakulteten ser grekiska som ett viktigt ämne att behålla så behövs en relativt betydande strategisk satsning som förutom insatser för det enskilda ämnet också omfattar insatser för att stärka samverkan i form av nya utbildningsprogram, eller integrering av grekiska i befintliga program, samt forskningssamarbeten. Kommittén noterar också avsaknad av samarbete kring den utbildning i grekiska som bedrivs inom ramen för prästutbildningen och ställer frågan om de samlade resurserna kan utnyttjas på ett bättre sätt. 2.5 Italienska SWOT-poäng 7 50 hst, låg genomströmning. Ekonomin är ansträngd. Inga externa medel. (Ett mindre anslag 2007-2010.) Bemanning: 2 lektorer + 1 adjunkt (ej disputerad). (1 professor gick pension i januari 2012.) Ämnet har, i ett nordiskt sammanhang, haft en mycket stor antagning av nybörjare i kombination med en oacceptabelt låg retentionsgrad med i stort sett obefintlig undervisning på avancerad nivå och forskarnivå, en situation snarlik den som gäller för engelska vid GU (se ovan). Den övervägande delen av den stora förstatermins- produktionen har utgjorts av en propedeutisk kurs som ersätter gymnasieutbildningen i italienska. Denna kurs är nu nedlagd och ämnets uppdrag har minskat med 40 hst från 90 till 50 hst 2012. Huruvida den låga retentionsgraden också beror på brister i pedagogiken är svårt att bedöma. De externa ämnesföreträdarna från Finland och Danmark vittnade om att situationen ser något bättre ut både i Köpenhamn och Helsingfors. Man antar visserligen ett mindre antal studenter varje år (15-30), men retentionen är relativt god och de flesta avlägger en kandidatexamen med 4

italienska som huvudområde. Man arbetar också strategiskt med alumnverksamhet och gymnasierekrytering, samt har utvecklat Erasmusavtal för student- och lärarutbyten samt integrerar studieresor till Italien i utbildningen. I analogi med resonemanget för engelska ovan anser kommittén att mindre fokus bör läggas på högvolymsutbildning av nybörjare ( språkskola ). Man bör istället tydliggöra progression och skapa förutsättningar för forskningsanknytning av utbildningen. Vikten av en tydlig studiegång och kommunikation kring ämnets relevans är stor. Nationellt samarbete, framför allt på avancerad nivå, är nödvändig då det i nuläget inte finns någon docent i ämnet. De befintliga lärarna behöver sannolikt stöd och resurser för pedagogisk utveckling. En odisputerad adjunkt går i pension 2012 och det är av vikt att en eventuell nyrekrytering görs genom extern utlysning, gärna internationell och med betoning på pedagogisk kompetens. Det finns även behov av en professur för att bygga upp en fungerande forskarutbildning, alternativt en professur i romanska språk, eller i jämförande språkforskning. Här behöver institutionen, tillsammans med fakulteten, utarbeta en tydlig strategi för framtiden. Förutsättningarna för framgångsrik rekrytering från framförallt Italien bedöms som goda, men utvecklingen från dagens fokus på språkfärdigheter till en vetenskapligt förankrad utbildning kan bli resurskrävande. 2.6 Kinesiska SWOT-poäng 4 50 hst, god genomströmning, endast campusundervisning. Inget huvudområde. Ekonomin är god, bland annat pga donationer. Bemanning: 1 adjunkt (ej disputerade) om 100% som går i pension 2014. Inga externa medel. Inga framtidsvisioner, ingen samverkan, ingen internationalisering. Även här ger verksamheten intryck av språkskola med avsaknad av disputerad lärare. Det är i princip omöjligt att utläsa hur utbildningen är upplagd genom att ta del av den offentliga kursinformationen på GUL. Ämnet framstår som isolerat och någon forskning verkar inte bedrivas. Näringslivets behov av språkfärdigheter tillhandahålls anmärkningsvärt nog av en konkurrerande verksamhet på Handelshögskolan vid GU, vilket rimligtvis minskar rekryteringsbasen för högre studier. Ämnets ekonomi är i balans, delvis tack vare fondmedel. Om ämnet skall uppnå en acceptabel akademisk nivå behöver minst två vetenskapligt kompetenta personer rekryteras, varav åtminstone en professor. En återuppbyggnaden av en stark akademisk miljö kommer att kräva samarbeten, i första hand inom ramen för samband språk-kultur snarare än snävt inom lingvistik. Att kinesiska idag är splittrat mellan Humanistisk fakultet och Handels är olyckligt. Dessa miljöer skulle behöva integreras bättre. Tillsammans med japanska och den miljö som finns vid Asienstudier/globala studier vid Samhällsvetenskaplig fakultet skulle kinesiska också kunna utveckla en bredare akademisk miljö för Östasienstudier. Goda möjligheter till internationalisering i form av student- och lärarutbyten torde finnas. För att bli en attraktiv akademisk utbildning krävs en tydlig profilering av kinesiska i Göteborg. Det finns redan en stark lingvistisk/sinologisk profil i Stockholm. Bland annat med tanke på Kinas mycket stora ekonomiska betydelse borde det vara möjlighet att ordna externfinansiering till internationell rekrytering av en dynamisk person. En sådan person behöver då mycket goda förutsättningar att inom ramen för sin tjänst för att bygga en sådan verksamhet. 5

2.7 Latin SWOT-poäng 6,5 33 hst, dålig genomströmning (strax under 50%) och retention. Ekonomin är ansträngd Bemanning: 1 professor, 1 lektor (docent) på 50%. (1 docent, en forskarassistent och en post-doc, alla tre externfinansierade och ej tillsvidareanställda.) Externa medel: 6,8 miljoner över perioden 2007-2011. Till stor del tack vare att ej fast anställda fått externa medel beviljade. Ingen internationalisering, mycket lite samverkan, förhållandevis god framtidsvision Sviktande studentunderlag och låg genomströmning. Stora pedagogiska utmaningar, bl.a. beroende på att studenterna numera saknar förkunskaper (latinstudier erbjuds inte längre på gymnasienivå) vilket inte alltid avspeglas i kurskraven. God, till mycket god vetenskaplig aktivitet, med betydande extern finansiering. Ämnet är i behov av samverkan, men det är inte helt lätt att hitta lämpliga partners då även övriga klassiska språk har en sviktande rekryteringsbas. En möjlighet är samverkan inom ramen för area studies tillsammans med arkeologi, antikens kultur och samhällsliv, historia, litteraturvetenskap etc., men detta kan kännas främmande för ämnesföreträdarna som i första hand upplever sig som filologer. Denna väg har prövats med framgång i Köpenhamn där en tematisk institution samlar latin och grekiska tillsammans med arkeologi, historia, antikens kultur och samhällsliv och etnologi. Precis som i åtgärdsförslaget för grekiska så är det viktigt att ha i åtanke att en omorganisation inte automatiskt leder till ökad samverkan. För att en sådan ska lyckas behövs ytterligare rekrytering och förstärkning av den högskolepedagogiska kompetensen. Man kan t.ex. överväga att följa Köpenhamns strategi och tillsätta et lektorat som kombinerar undervisning i grekiska och latin. Om fakulteten ser latin som ett viktigt ämne att behålla så behövs en relativt betydande strategisk satsning som förutom insatser för det enskilda ämnet också omfattar insatser för att stärka samverkan i form av nya utbildningsprogram, eller integrering av latin i befintliga program, samt forskningssamarbeten. En framgångsfaktor för just latin är ämnets imponerande höga forskningsaktivitet. 2.8 Ryska SWOT-poäng 8 75 hst (upp t.o.m. master, både campus och nät på grundnivå), god genomströmning och retention. Ekonomin är ansträngd. Det anges dock i handlingsplan att ämnet fått balans i budgeten. Bemanning: 2 lektorer (docenter) + 1 adjunkt (ej disputerad). Professor i slaviska språk är utlyst. Inga externa medel. Svag framtidsvision, ingen samverkan, svag internationalisering. 6

Återigen, verksamheten har i huvudsak karaktären av språkskola. Ryska är ett svårt nybörjarspråk och de allra flesta studenterna i Göteborg läser bara en termin. Ytterst få fortsätter till avancerad nivå och för närvarande finns inga doktorander i ämnet. Ämnet har hittills hanterat dessa problem genom att skapa så många kursalternativ som möjligt för studenter på de lägre nivåerna. Man har på så sätt lyckats anta ett hyggligt antal nybörjarstudenter, men inte haft kraft att skapa en attraktiv utbildning för fortsatta studier i ämnet. Ryska i Göteborg har inriktning mot klassisk filologi. Det ger en grundläggande, gedigen kunskapsgrund för att utbilda språkexperter. Enligt den intervjuade ämnesföreträdarna är trenden att universitet monterar ner rent filologiskt inriktade utbildningar och satsar på bredare, mer samhällsinriktad utbildning i kombination med en förmåga att behärska basal talad och skriven ryska. Köpenhamn har framgångsrikt utvecklat en sådan strategi i form av en bred utbildning i Östeuropastudier, inom ramen för vilken möjlighet till filologisk inriktning med en examen i ryska endast finns på avancerad nivå. Med tanke på att den slaviska miljön avsevärt försvagats i Göteborg genom inställd utbildning i flera slaviska språk så framstår förslaget att placera ryska i en bredare samhällsinriktad utbildningsmiljö som attraktiv. Ett sådant vägval vid GU skulle innebära att samarbeten med Europaprogrammet och CERGU behöver undersökas. Med tanke på att ryska säljer kurser på temat ryskt samhälle och kultur till företag och myndigheter så bör den befintliga lärarstaben inte vara helt främmande för en sådan utveckling. Ett frågetecken är dock hur den professur som nu rekryteras i slaviska språk passar in i en sådan strategi. 2.9 Somaliska SWOT-poäng 2 0 hst (Tidigare 15 hst, svag genomströmning.) Ekonomi: Obefintlig för tillfället då pengar från regeringen upphört Bemanning: i nuläget ingen personal. Då undervisning bedrevs fanns 3 visstidsanställda adjunkter om 60% totalt. Mycket låg lärarkompetens Externa medel: 0 Ingen framtidsvision, samverkan eller internationalisering Man har i Göteborg försökt bygga upp en akademisk utbildning i somaliska med stöd av externa medel inom ramen för ett regeringsuppdrag. Finansiering har upphört och försöket har strandat, till stor del på grund av brist på kompetenta lärare. Utsikterna för rekrytering av forskarkompetenta lärare bedöms som mycket små. Eventuell fortsatt undervisning i ämnet bör i första hand bedrivas inom ramen för Afrikanska språk i kombination med area studies, t.ex. i samarbete med Afrikastudier/globala studier vid Samhällsvetenskaplig fakultet. Somaliska kräver en bredare kontext för att bli livaktigt som universitetsämne. Motivet för att läsa somaliska är ofta inte för att man enbart är intresserad av språket i sig, utan för att man är intresserad av regionen. Det är därför viktigt att kunna läsa i en miljö med Afrikaintresse, inte en ren språkmiljö. En sådan bredare miljö finns t.ex. SOAS i London. Samarbete med en sådan institution skulle vara nödvändig för ämnets utveckling i Göteborg. Som ett isolerat ämne, med avsaknad av en studiemiljö för Afrikanska språk bedöms möjligheterna till att skapa ett hållbart ämne i Göteborg vara mycket små. En satsning på att etablera somaliska som ett hållbart ämne vid GU skulle också kräva en omfattande omvärldsanalys. Kommittén har inte kunnat göra en sådan analys inom ramen för det 7

befintliga uppdraget. I intervju med ämnesföreträdare framträdde behovet av en sådan analys tydligt. Frågor som skulle behöva ha svar innan en utbildningsstrategi kan utvecklas är: Vem ska utbildas och varför? Hur stort är det framtida behovet av studier i somaliska i Sverige? Hur ser situationen på Afrikas horn ut i framtiden? Sammanfattningsvis kan man säga att det finns en möjlighet att bygga upp somaliska om det finns en bredare samhällsorienterad kontext och om man kan samarbeta internationellt med t.ex. SOAS, men det skulle vara mycket kostsamt och vara svårt att få den resursbas som är nödvändig. Om man inte är beredd på detta bör man låta bli. 2.10 Översättarprogrammet SWOT-poäng 7 27 hst, mycket god genomströmning. Ekonomin är svag med ett underskott om en halv miljon. Bemanning sker genom att lärare köps in från de ingående ämnena. Programmet har minskat i omfattning i samband med Bolognareformen då programmet flyttades till avancerad nivå. Med nuvarande tilldelning om 27 hst har programmet stabilitet med mycket god genomströmning. Dagens upplägg ger i första hand färdighetsträning utan tydlig akademisk fördjupning. Kontakten med arbetsmarknaden är god och studenterna har en acceptabel anställningsbarhet. I intervjuerna med externa ämnesföreträdare så framkom att en viktig aspekt att ta hänsyn till när det gäller framtida strategier är att efterfrågan på översättare förändrats och minskat. Samtidigt finns det ett stort akademiskt behov av förståelse för översättningsprocessen, det vill säga aspekter som går utöver det rent instrumentella. Denna vidare definition av uppdraget har starka beröringspunkter med t.ex. kognitionsforskning. En möjlig väg för att skapa en vetenskaplig förankring av programmet vore att länka samman översättningsvetenskap med annan kognitionsforskning och psykolingvistik. Man kan även överväga ett samarbete med Sahlgrenska Akademin inom ramen för satsningen kultur och hälsa. 3. Ett försök till sortering av problemformulering och åtgärdsförslag Av analysen ovan framgår att det finns gemensamma problem (och lösningar?) för grupper av språkutbildningar. Vi har nedan försökt att sortera detta på ett sammanfattande sätt. Problemformulering Massiv antagning på grundläggande nivå, men tunn och obefintlig akademisk förankring och bristfällig progression. Detta gäller engelska, italienska, ryska och i Åtgärdsförslag Minska antagningen av nybörjare, öka retentionen genom bättre pedagogik och höj den akademiska nivån genom vidareutbildning av befintlig personal och/eller externrekrytering. 8

viss mån kinesiska. Relevant ämne med hygglig rekryteringsbas och acceptabel/god forskningsaktivitet, men allför liten miljö för att ensamt bära ett tillräckligt antal akademiska tjänster. Skapa plattformar för tvärvetenskapligt samarbete och rekrytera professorer med tvärvetenskaplig snarare än snävt lingvistisk profil. Gäller arabiska, latin och grekiska. Allför liten rekryteringsbas, låg lärarkompetens, små utsikter att bygga upp acceptabel akademisk miljö. Avveckla alternativt integrera med andra ämnesområden enligt föregående åtgärdsförslag. Gäller fornkyrkoslaviska och somaliska. Viktigt ämne med förutsättningar att med riktad satsning stärka progression och forskningsanknytning. Gäller översättarprogrammet. Ta kontakt med t.ex. Sahlgrenska Akademin eller annan extern partner och diskutera samarbete kring kognitionsforskning, psykolingvistik etc. 4. Avslutande synpunkter 4.1 Kursplaner I SWOT-analysen har endast två av de 39 utbildningar som SWOT:en omfattar fått en poäng som var maxpoäng. Sju har fått 0,5 poäng och resterande utbildningar (alltså 30 stycken) fått noll poäng. Bland de tio utbildningar som är föremål för fördjupad granskning har Latin fått 0.5 poäng och resterande utbildningar noll poäng. Problemet med kursplaner är alltså inte särskilt utmärkande för dessa tio ämnen. Kvalitén på kursplaner är svag över hela fakulteten, vilket pekar mot ett behov av mer systematiska och övergripande åtgärder. En stärkning av kursplanernas kvalitet bör göras genom ökad högskolepedagogisk kompetens hos studierektorer, pro/prefekter och kursansvariga, företrädelsevis genom att fler lärare går HPE102, eventuellt också i kombination med fakultetsövergripande handlingsplan för kvalitetssäkring av kurs- och utbildningsplaner om sådan inte redan finns. En kompetenshöjning hos studierektorer och pro/prefekter är särskilt angeläget i ljuset av att fastställande av kursplaner kommer att ligga på institutionsnivå efter 1/7 2012. Mer akuta åtgärder för att komma till rätta med problem i enskilda utbildningar kan handla om stödjande punktinsatser för enskilda ämnen där den högskolepedagogiska kompetensen framstår som särskilt svag t.ex. grekiska och kinesiska. 4.2 Kompletta miljöer Vi noterar att ingen av de ämnen, förutom engelska, som är föremål för fördjupad granskning klarar med nuvarande tilldelning hst att själv bära en komplett miljö. Vi tror att det kan finns en 9

möjlighet för ämnen som arabiska, kinesiska och ryska att växa avsevärt om de får en dynamisk ledning och strategiska resurser. Däremot få man nog acceptera att ämnen som latin, grekiska och italienska inte själva kommer att kunna bära en komplett miljö annat än om man samlar flera ämnen under professorer med dubbel kompetens och/eller har betydande samarbete med andra lärosäten både nationellt och internationellt. 4.3 Studentperspektiv Vi noterar avslutningsvis att studentperspektivet är obefintligt i det underlag som funnits tillhanda. 10