Inledning. Ämnesövergripande punkter SPL 041/12

Transkript

1 SPL 041/12 Kommentarer från SPL rörande Ämnesutveckling och åtgärdsförslag för ämnen på Humanistisk fakultet som omfattas av fördjupad granskning. Rapport från kommittén bestående av externa sakkunniga. Inledning SPL har mottagit ovan rubricerade rapport och beretts tillfälle att inkomma med kommentar senast den 1 juni. Vi inleder med några ämnesövergripande punkter och gör därefter en genomgång enligt dispositionen i rapporten. Kommentarerna till de enskilda ämnena kommer att delas upp i två delar: tillrättaläggande av felaktigheter eller missförstånd i rapporten, samt kommentarer till Ämnesutveckling och åtgärdsförslagen, innefattande även beskrivning av utvecklingen i respektive ämne. Tillrättaläggandena innefattar både större och mindre punkter. Som bilagor finns även några mer utförliga kommentarer från ämnesmiljöer. Ämnesövergripande punkter De bedömda ämnenas medverkan i lärarutbildningen vid GU berörs inte alls. Det gäller engelska, som har en omfattande del av utbildningen inom lärarutbildningen (se bilaga 1), samt italienska och latin. Det kan vara värt att påminna om att konkurrensen om examensrätt i lärarutbildningen var hård, att de ingående ämnenas kursplaner utsattes för omfattande kvalitetsgranskningar på olika nivåer och att GU enligt uppgift fick examensrätt för språklärarutbildningarna baserat på kvalitet i kursplanerna, bredd i språkportföljen och hög kompetens hos de undervisande lärarna. Uppgifterna om pensionsavgångar i rapporten är inte korrekta. Rapportörerna verkar ha förutsatt att alla anställda avgår vid 65, men av de nämnda 5 tjänsterna är det endast en som blir ledig genom pensionsavgång Av uppställningarna i tabellen s. 8-9 kan man få intrycket att de nuvarande professorerna i arabiska, latin och grekiska har snävt lingvistisk profil. Så är inte fallet. Samtliga har bredd i sina forskningsinriktningar och samtliga har erfarenheter, i vissa fall omfattande sådana, av tvärvetenskapligt samarbete.

2 2 Ett grundläggande problem för språken är retentionen. Förklaringen är dels att modellen med fristående kurser inbjuder till att betrakta de akademiska studierna som en plockmeny, dels att just språk tillhör det som många studerande tar som hjälpämne för en kommande yrkeskarriär och aldrig har planerat att lägga mer än en termin på. Till hösten startar det internationella språkprogrammet i vilket bl a arabiska och engelska ingår som huvudområde och italienska, ryska och kinesiska som andra språkval. Programmet har ett gott söktryck och bör bidra till att förbättra retentionen i de ingående ämnena. Samtliga språkämnen är just nu föremål för bedömning i HSV:s omgång 3. Detta innebär att det för några av de granskade ämnena kommer att föreligga resultat av kvalitativa granskningar inom en överskådlig framtid. Nedan följer en genomgång som följer rubrikerna i rapporten. Som nämnts är genomgången tvådelad: Tillrättalägganden, samt Ämnesutveckling och åtgärdsförslag 2.1 Arabiska Tillrättalägganden: Uppgiften att det saknas externa medel är inte korrekt. I utredningens rapport för ämnena Fornkyrkoslaviska, Grekiska, Italienska och Latin granskas externa medel över en femårsperiod ( ). En motsvarande beskrivning av arabiska under denna period visar att Tetz Rooke har beviljats 930 tkr i externa medel (VR, Dnr ) medan Jan Retsö har erhållit 45 tkr i externa medel för forskningsresor. Retsö har dessutom deltagit i ett externfinansierat projekt med placering vid Uppsala universitet; detta tillgodoräknas alltså inte GU men visar att medarbetarna är fullt i stånd att erhålla extern finansiering. Ett nytt treårigt projektbidrag med finansiering från Vetenskapsrådet och placering vid GU startar i höst, summa 2, 8 milj. ( ), Dnr Punkten svag internationalisering är förbryllande för ämnesmiljön, eftersom samtliga forskare publicerar internationellt och deltar aktivt i internationella konferenser och samarbeten. Studenterna erbjuds ett utlandsförlagt alternativ (Kairo) under sin tredje termin. Se bilaga 1 från ämnesrepresentanterna för detaljer. Ingen samverkan: Sedan flera år tillbaka genomförs en uppdragsutbildning åt lärarutbildningen på Malmö Högskola. Ämnet har åtskilliga samarbeten på utbildningssidan (se vidare bilaga 1). Brist på forskningsledning och utbildningsstrategier: eftersom de sakkunniga inte har varit i kontakt med ämnesmiljön är det svårt att se på vilket grundlag denna slutsats har dragits. Ämnesutveckling och åtgärdsförslag: Ämnet ställer sig positivt till samarbete med andra ämnen och fakulteter, och har i själva verket redan gjort flera försök att etablera samarbete med Global Studies kring ett Mellanösternprogram. Erfarenheterna från försöken visar att det krävs insatser från fakultetsledningarna gemensamt för att åstadkomma ett sådant samarbete. Som framgår av bilagan har ämnesrepresentanterna ett reflekterat och aktivt förhållningssätt till hur samarbeten skulle kunna utvecklas, vilka problemen är och vad som skulle kunna utgöra en Göteborgsprofil. Vi hänvisar till bilaga 1. Avgörande är att det är genom den språkliga profileringen som ett tematiskt forskningsområde kan få vetenskaplig tyngd.

3 3 Språkens roll i ett tematiskt samarbete får inte bli att enbart fungera som hjälpdisciplin eftersom detta skulle innebära just den inriktning mot språkskola som kritiseras i rapporten. Det är också viktigt att de synergieffekter som har uppstått inom SPL tillvaratas och vidareutvecklas. 2.2 Engelska Tillrättalägganden: Det bedrivs ingen som helst nybörjarundervisning i engelska. De kvalitativa omdömena är svåra att bemöta då de inte underbyggs av några källhänvisningar. För en närmare redogörelse för ämnets uppbyggnad, se bilaga 2. Ett stort frågetecken vill vi sätta vid bedömningen av den utlandsförlagda utbildningen i Brighton som sommarskola. Studenterna i Brighton följer samma kursplaner som campusstudenterna och har bättre genomströmning. Sedan den öronmärkta medelstilldelningen upphörde för några år sedan har institutionen jobbat med att få ner kostnaderna, och utbildningen går nu ihop ekonomiskt och genererar t o m ett visst överskott. Undervisningen, som äger rum på normal terminstid, utförs av akademiska lärare från University of Sussex, i tillägg till lärare från GU, och på högre nivåer väljer studenterna kurser i Sussex ordinarie kursutbud. När retentionen beskrivs som oacceptabelt låg ser detta ut att vara baserat enbart på resultaten på fristående kurser. Engelska ingår f n i två program: Lärarprogrammet och Översättarprogrammet (fr o m hösten startar också Internationella språkprogrammet, se Ämnesövergripande punkter, samt Språkkonsultprogrammet). För detaljer kring hur detta påverkar retentionen, se kommentarer från ämnet i bilaga 2. Några inlasningar av odisputerad personal har inte skett sedan 2002 (uppgiften är hämtad från Datalagret). Ämnet har två odisputerade adjunkter, inte tre. Vid en tjänsteutlysning på senare tid yrkade en disputerad lärare på sin företrädesrätt och tjänsten annonserades därför aldrig ut; denna lärare hade under alla omständigheter varit en mycket stark kandidat till tjänsten, utifrån dess inriktning mot lärarutbildningen. Ämnesutveckling och åtgärdsförslag: Någon antagning av nybörjare existerar, som ovan nämnts, inte. Ämnets problem är, som så många andra ämnen med fristående kurser, retentionen. Ett skäl till detta kan vara att det akademiska studiet ofta blir en chock för färska studenter som kommer från gymnasiet med goda betyg och tror sig kunna engelska. Den vetenskapliga dimensionen i utbildningen skapar då ofta problem. Institutionen inkommer i dagarna med anhållan om att få utlysa två professurer i engelska, en med språkvetenskaplig och en med litteraturvetenskaplig inriktning. Givetvis är dessa utlysningar tänkta att gå ut internationellt. En anställd med litteraturvetenskaplig inriktning har just befordrats till professor. Satsningar görs på kompetensutveckling (docentkompetens) för ett par kvinnliga anställda, som har haft tunga uppdrag under en följd av år. Ett lektorat med fackspråklig inriktning (ett av ämnets profilområden) är under tillsättning. Satsningar görs på utökad forskningstid för kompetenshöjning av anställda (mot docent- resp. professorskompetens). I övrigt hänvisas till bilaga 2 för en närmare redogörelse av pågående utvecklingsarbete i ämnet.

4 4 2.3 Fornkyrkoslaviska Tillrättalägganden: Under de senaste fem åren har ämnet dragit in 5,1 miljoner i externa medel (ett treårigt och ett tvåårigt projekt). På forskningssidan har ämnet en i förhållande till storleken omfattande internationaliseringsverksamhet. Utländska föreläsare (via Erasmusavtal) används som både lärare och handledare på kurserna. Förutom de ovannämnda projekten deltog ämnet i ett femårigt internationellt projekt med placering vid institutionen för Historiska studier, GU (Nordic Centre of Excellence, NOS-HS, ). Att ämnet fornkyrkoslaviska vid GU har en god vetenskaplig nivå bekräftas bl.a. av att ämnet har huvudansvaret för ett stort nationellt och flera internationella projekt, ett av dessa mellan Svenska vitterhetsakademien och Bulgariska vetenskapsakademien. Studenter rekryteras såväl nationellt som internationellt (Norden och övriga Europa). Fornkyrkoslaviska utgör en integrerad del av utbildningen i slaviska språk, i den meningen att forskarutbildningen i slaviska språk kräver kurser i ett annat slaviskt språk utöver huvudspråket. Fornkyrkoslaviska är idag det enda återstående slaviska språket vid sidan av ryska vid GU. Läraren i ämnet är docentkompetent, med goda utsikter att uppnå professorskompetens inom en inte alltför avlägsen framtid. Detta handlar om en professorskompetens i slaviska språk, alltså den bredare kompetens som rapporten efterlyser i olika sammanhang. Ämnesutveckling och åtgärdsförslag: Fornkyrkoslaviska är en viktig pusselbit i den fornspråksforskning som har byggts upp inom SPL, i kombination med klassiska, semitiska och romanska språk. Den anställda har en bred språklig kompetens (även utanför det slaviska språkområdet) och omfattande både nationella och internationella nätverk som kommer hela forskningsmiljön till godo. Hon är en driftig person både vad gäller pedagogisk utveckling och utveckling av projekt (jfr t ex vad som sägs ovan om externa medel). I diskussionen om forskningsanknuten undervisning bör man inte glömma bort att en nedskärning på utbildningssidan kan leda till ett kompetensbortfall på forskningssidan, som i detta fall skulle sträcka sig långt utanför ämnesområdet fornkyrkoslaviska. De dubbla kompetenser som utredarna beskriver för andra lärosäten gäller i högsta grad även för ämnet här. 2.4 Grekiska Tillrättalägganden: Det nämnda externfinansierade forskningsprojektet är treårigt. Internationaliseringen på forskningssidan är den normala i förhållande till ämnets storlek. Forskaren ingår i ett internationellt nätverk (Centre Libanios baserat i Montpellier), där bl a en gemensam publikation är på gång, medan professorn ingår i både nationella och internationella nätverk i bysantinistik. Ämnet har haft två internationella gästprofessorer de senaste åren (en är på plats f n).

5 5 Samverkan med andra lärosäten sker t ex genom det nationella handledarkollegiet för forskarutbildning i klassiska språk (där GU har samordningsansvaret). Inom fakulteten medverkar ämnet i Liberal Arts. Flera försök har gjorts att få till stånd ytterligare samarbeten. Ämnesutveckling och åtgärdsförslag Pedagogisk förnyelse är inledd. Den ene läraren håller på med sin högskolepedagogiska fortbildning, den andra är anmäld till utbildning till hösten. Nätkurser har utarbetats; dessa är de första i sitt slag i landet (nätkurs finns t ex i Uppsala men har inte samma interaktiva utformning) och har ökat rekryteringen avsevärt. Vi talar fortfarande om små siffror, men ämnet skulle utan vidare kunna öka sitt nuvarande uppdrag. Även genomströmningen har förbättrats markant. Detta ser även ut att ha positiva effekter på retentionen, även om ämnet av naturliga skäl aldrig kommer att komma upp i några stora kvantiteter. Under våren har en lärare med framgång testat distansundervisning i realtid, dvs föreläsningar har varit gemensamma för campusstudenter och nätstudenter. Den anställde forskaren har inom ramen för sin undervisningsdel utarbetat nya kursplaner för fortsättningskurserna och är igång med läromedelsutveckling för flera nivåer. Ämnesrepresentanterna (liksom även institutionsledningen) har gjort flera försök att få till stånd det samarbete med LIR om kurserna i nytestamentlig grekiska på teologprogrammet som utredningen efterlyser, men hittills utan framgång. Kontakter har också tagits med Svenska om retorikutbildningen, men även här utan positiv respons. Ämnet ställer sig mycket positivt till samarbete både med dessa och andra miljöer, men det är tydligt att det krävs beslut på fakultetsnivå för att få detta till stånd. Ämnet delar helt uppfattningen att det behövs minst två anställda för att göra ämnet hållbart. Professorn arbetar 75 %, och en 25-% anställning som lektor skulle innebära en stärkt miljö utan nämnvärt ökade kostnader. Förslaget om en kombinationstjänst i latin och grekiska är värt att överväga; det förutsätter att man accepterar att en vetenskaplig utbildning i det ena språket och en god kompetens i det andra språket ger lektorsbehörighet i båda språken. Den modellen har en tradition i andra länder och borde kunna tillämpas här; den borde också kunna tillämpas för tjänster i språk som i motsats till latin och grekiska tillhör samma språkfamilj. 2.5 Italienska Tillrättalägganden Det är ett missförstånd att situationen för engelska och italienska skulle likna varandra, se ovan under Engelska. Italienskas problematik ligger i att ämnet har haft samma förkunskapskrav (steg 3) som övriga romanska språk som förekommer som moderna språk i skolorna. Eftersom italienska förekommer på ett begränsat antal skolor i landet och även de skolor som erbjuder språket långt ifrån alltid ger steg 3 begränsar det rekryteringen. Jämförelsen med retentionen i Danmark och Finland är troligen missvisande eftersom dessa båda länder har en helt annan tradition för sammanhållen utbildning än vad Sverige numera har. Förslaget om en professur i jämförande språkforskning ser märkligt ut i sammanhanget, men troligen avser utredarna något annat än det akademiska ämnesområdet Jämförande språkforskning. Det framgår inte av rapporten att italienska ingår i flera program, förutom lärarprogrammet och det internationella språkprogrammet även Översättarprogrammet.

6 6 Ämnesutveckling och åtgärdsförslag Ett omfattande arbete med kursplanerevidering har utförts vid hela institutionen (se denna rubrik längre fram). En professur i spanska har omdefinierats till professur i romanska språk, särskilt spanska. Detta följer upp en tidigare tradition med att professorer med bred språklig kompetens inom ett språkområde (något som tidigare var obligatoriskt för forskarutbildning inom området) kan ta ansvar för angränsande språk (jämför också diskussionen om gemensam tjänst i grekiska och latin ovan). Förslaget om utveckling från dagens fokus på språkfärdigheter är svårt att förhålla sig till eftersom det inte framgår vad denna bedömning baseras på. Nybörjarkurserna i ämnet är som bekant redan avvecklade. Om omdömet är hämtat från kursplanerna är frågan från vilka kursplaner och hur de har tolkats (jfr kommentar till motsvarande punkt i ämnet engelska, bilaga 2 samt punkten Kursplaner nedan); om omdömet handlar om lärarkompetens bör framhållas att den nyligen pensionerade professorn har undervisat på alla nivåer i ämnet, att av de tre kvarvarande lärarna är två disputerade och en av dessa är, efter strategisk satsning från institutionen, på väg mot ansökan om docentkompetens. Adjunkten har en italiensk högre utbildning (laurea). Att ämnet har ett stort arbete framför sig med att förbättra retentionen är givet, och det minskade ekonomiska utrymmet bidrar till en negativ spiral för utvecklingsmöjligheterna. Ämnet har en väl utvecklad internationalisering och sänder varje år studenter till olika universitet i Italien, liksom tar emot studenter från andra länder. Lärarna deltar aktivt i lärarutbyten, huvudsakligen i Italien men också i andra länder. Det finns avtal med flera italienska universitet. Under de senaste 5 åren har ämnet organiserat fyra internationella konferenser i Göteborg, både med litterär och med språkvetenskaplig tematik, med deltagare från olika italienska och svenska universitet. Italienska har samverkan med de italienska kulturinstituten i Stockholm, Wien och Kairo, samt med det internationella Dante Alighiere-sällskapet. 2.6 Kinesiska Tillrättalägganden Handelshögskolans kurser är en del av Ekonomprogrammet med kinesisk inriktning och är därmed ingen konkurrerande verksamhet. Samtliga språk i de språkliga inriktningarna på Ekonomprogrammet (utom kinesiska även spanska, tyska, franska, japanska och engelska) ingår i institutionens portfölj och SPL har plats i programmets styrelse. Handelshögskolans språkliga inriktningar har ett mycket begränsat antal platser och studenterna läser bara en termin kinesiska sammanlagt, vilket medför att en del studenter söker sig vidare till de fristående kurserna. Dessutom har även de studenter som läst kinesiska vid Humanisten visat sig ha goda möjligheter att få jobb inom näringslivet med Kina-anknytning. Ämnesutveckling och åtgärdsförslag

7 7 Avsaknaden av disputerade lärare är något vi är medvetna om. En visstidsanställd lärare vid institutionen disputerar dock den 31 maj vid Stockholm universitet i sinologi. Utlysning av ett lektorat i kinesiska är på gång. Institutionen har tidigare haft kontakter med Handelshögskolan om utlysning av en gemensam professur, planer som tyvärr lades på is i samband med rektorsbyte. Dessa planer måste snarast återupplivas. Samtidigt finns det en problematik kring externfinansiering av tjänster vid svenska universitet, i form av det kontroversiella Konfuciusinstitutet, som man måste ha ett medvetet förhållningssätt till. Den lärare som nu disputerar har tidigare arbetat vid Handelshögskolans utlandsavdelning och föreslog tidigt att GU skulle inleda samarbete med Chinese University of Hong Kong och Zhejiang University som nu också är fallet. Hans redan etablerade personliga kontakter vid Beijing Normal University och Fudan University, som GU också har avtal med, bör fördjupas och komma studenterna tillgodo. Att göra kinesiska till ett huvudområde med möjlighet att få kandidatexamen blir det första delmålet. Planen är att det ska vara möjligt att läsa till och med kandidatnivå på heltid från och med HT Diskussioner angående samarbete mellan kinesiska och japanska är redan påbörjade. Planer på ämnesövergripande kurser är under planering och underlättas av att läraren som kommer att disputera i maj tidigare har undervisat i japanska vid GU och har en masterexamen från ett japanskt universitet. Bland annat diskuteras en kurs i klassisk kinesiska som studenterna i kinesiska men även de som läser japanska på avancerad nivå kan ha glädje av. Utöver detta planeras en gemensam kurs om Östasiens samhälle, kultur och historia i samarbete med disputerade lärare i sociologi, ekonomi och antropologi vid GU. Ett nätverk är redan etablerat för att främja samarbete och framtida forskningsprojekt inom områden som har med Östasien att göra. Sammantaget har ämnet tillsammans med japanska väl utvecklade planer för områdesstudier. 2.7 Latin Tillrättalägganden Ekonomin är idag i balans. Latin finns fortfarande som gymnasieämne, men på mycket färre skolor än för några år sedan. Genomströmningen har förbättrats (ca 75 % ht-11) Vi ställer oss undrande till beskrivningen att ämnesföreträdarna i första hand upplever sig som filologer och därför skulle ställa sig främmande till samverkan i area studies. Göteborg har en mycket lång tradition för samverkan på antikområdet, och ämnena har fortsatt med detta samarbete även efter upplösningen av dåvarande Klassiska institutionen (något som inte skedde på institutionens initiativ). Professorn har mycket lång erfarenhet av tvärvetenskapligt samarbete och är bl a en av initiativtagarna till samarbetsprojektet FokusRom (Antikens kultur och samhällsliv-latin i Göteborg och Lund) och tillhör dess ledningsgrupp, lektorn är drivande kraft i kandidatprogrammet Liberal Arts som per definition är tvärvetenskapligt, forskarassistenten är aktiv i Medeltidskommittén och har nätverk bland forskare på förmodernitet mm. Internationalisering på forskningssidan är frekvent: två av de anställda har eller har haft RJfinansierade internationella nätverksprojekt med regelbundna nätverksmöten i olika länder, flera av

8 8 forskarna har täta kontakter med det internationella forskarsamhället via bl a vistelser vid Svenska institutet i Rom, alla publicerar sig internationellt och deltar i internationella konferenser. På utbildningssidan medverkar professorn i den tvärvetenskapliga kursen Kommunikativ variation i tid och rum, som är ett samarbete mellan tre svenska och ett italienskt universitet. Ämnesutveckling och åtgärdsförslag Inom ämnet finns ett starkt intresse för kursutveckling och pedagogiskt nytänkande. Tyvärr har ämnet lidit skada av att professorn haft ett tungt prefektuppdrag sedan juli Den vikariatsordning som genomfördes för att hantera undervisningen under professorns uppdragsperiod har inte fungerat enligt avsikten (se bilaga 4). De forskare och deltidsanställda som har varit engagerade i undervisningen har gjort ett utmärkt arbete, men ingen har haft utrymme för kursutveckling utöver det kursplanearbete som har skett i lärarprogrammet. Professorn återgår nu till sin vanliga tjänstgöring vilket naturligtvis kommer att underlätta situationen, men frågan om ytterligare lärarkrafter är betydelsefull här likaväl som i grekiska. I likhet med grekiska har latin en god tradition för samverkan med andra ämnen och är mycket öppet för detta. I de ursprungliga planerna för Internationella språkprogrammet ingick även de klassiska språken, men denna bredd i programportföljen godkändes inte av UPG. På längre sikt hoppas vi dock att fler språk ska kunna inlemmas i programmet. Både latin och grekiska ingår i programmet Liberal Arts. Ett gott samarbete med Antikens kultur och samhällsliv föreligger redan i FokusRom-projektet, som kan utvecklas ytterligare. Latin har alltid medverkat i Medeltidskommittén. Ämnet har alltså många samarbetspartners och är öppet för utvidgat samarbete. Erfarenhetsmässigt krävs dock, som tidigare har påpekats, fakultetsstöd för förverkligande av idéerna. De klassiska språken i Göteborg har det nationella ansvaret för samordning av utbildningen på forskarnivå. Sedan starten med ett upptaktsseminarium i Göteborg 2010 har ytterligare ett tvådagars och ett endagsseminarium hållits (Lund och Uppsala), och i höst möts doktorander och handledare i Stockholm. 2.8 Ryska Tillrättalägganden Det är inte utlyst någon professur i ryska. Institutionen ansökte hos fakultetsnämnden om att få utlysa ett lektorat, något som avslogs med hänvisning till den pågående utredningen. En av ämnets docenter har ansökt om befordran till professor. Adjunkten förväntas disputera i slutet av året. Ämnet har internationalisering. En utlandsförlagd kurs i ryska på nivån hp (en termins heltidsstudier i St. Petersburg) förhandlades fram under den tid då SWOT-analysen skrevs. Lärarna har omfattande utlandssamarbeten i form av internationella konferenser, forskningsprojekt mm (se ämnets egen rapportering, bilaga 3). Enligt den statistik som kommit fram i samband med HSV:s pågående utvärdering har ryska vid GU producerat störst antal uppsatser i landet. Ämnesutveckling och åtgärdsförslag

9 9 Samtliga kursplaner är omarbetade och alla kurser omfattar nu minst 15 hp. Den flora av valmöjligheter som erbjöds tidigare är nu borta, något som har bidragit till att ekonomin nu är under kontroll. Ryska ingår i Internationella språkprogrammet och i Översättarprogrammet, och har dessutom inplanerade samarbeten i de masterprogram som institutionen f n jobbar med. Ämnet är positivt till samarbete inom t ex Europaprogrammet och CERGU. Visst samarbete förekommer redan, och dessutom förekommer överströmning från programmen (se bilaga 3). Ämnets reflektioner och tankar kring fortsatt utveckling framgår av bilaga Somaliska Tillrättalägganden Avgörande för avvecklingen av ämnet var att den öronmärkta tilldelningen upphörde, i högre grad än bristen på kompetenta lärare. Det ligger i sakens natur att det tar tid att bygga upp kompetens i ett ämne som är helt nytt på akademisk nivå i landet (och i stor utsträckning även i andra länder inklusive Somalia), och detta bör ha ingått i beräkningen när GU påtog sig ansvaret för ämnet. Utvecklingen av ämnet somaliska påbörjades av en disputerad sociolingvist i ämnet Afrikanska språk som dessutom har utbildning i och talar arabiska. Detta projekt vidareutvecklades av en docent i Afrikanska språk med mångårig erfarenhet av projektarbete och forskning i olika afrikanska språk. Undervisningen bedrevs med en kombination av modersmålstalande lärare, med masterexamen, och doktorand resp. disputerad lärare från institutionen. Doktoranden (som har slutseminarium vt 2012) har en masterutbildning i kushitiska språk (som somaliska tillhör), medan den disputerade läraren har ett sociolingvistiskt forskningsprojekt som också berör somaliska. En lärare vid SPL har som ett resultat av kursutvecklingen påbörjat arbetet med somalisk grammatik för svenskspråkiga. Ämnesutveckling och åtgärdsförslag Institutionen finner det något problematiskt att GU en gång tog emot regeringsuppdraget att bygga upp somaliska, men att intresset upphörde i samma ögonblick som finansieringen upphörde. Det utvecklingsarbete som utfördes under de tre åren är därmed tämligen bortkastat. Ämnet hade en stor efterfrågan på uppdragsutbildningar, men p gr a osäkerheten kring ämnet tvingades institutionen avbryta denna verksamhet Översättarprogrammet Tillrättalägganden Sedan programmet flyttades över till SPL vt -12 har en översyn över ekonomin gjorts, och ett antal läckor lokaliserats. Åtgärder är på väg. Programmets representanter ställer sig frågande till formuleringen att programmet ger i första hand färdighetsträning utan tydlig akademisk fördjupning (s. 8). Studenterna har sin grundutbildning i ett annat huvudområde än översättning, vanligen ett av sina båda källspråk. Förutsättningarna blir härigenom andra än när studenter har en examen i sitt huvudområde på grundläggande nivå för att

10 10 sedan fortsätta med samma huvudområde på avancerad nivå. De lärare som undervisar inom programmet är med få undantag disputerade och ett antal av dem är dessutom docenter. I AUDIT-gruppens rapport över Översättarprogrammet vid Göteborgs universitet (kurserna ÖU2100 respektive ÖU2200) inom BLUE11 (november 2011) sägs det att gruppens allmänna intryck är att detta är en mycket väl fungerande utbildning med hög kvalitet bland studenter och hög kompetens bland lärare (s. [4]). Gruppen konstaterar även att teoretiska moment betonas i utbildningen och efterlyser mer träning i praktiskt översättningsarbete och gärna mer inslag av praktik i utbildningen (s. [1 2]). Kommittén och AUDIT-gruppen kommer alltså till helt olika slutsatser när det gäller teoretiska inslag i förhållande till praktiska inom översättarprogrammet. Ämnesutveckling och åtgärdsförslag Översättningsvetenskap som forskningsområde har anknytning till många områden: lingvistik med olika inriktningar, litteraturvetenskap, religionsvetenskap, samhällsvetenskaper, kulturvetenskaper osv. Det är därför väl snävt att säga att [e]n möjlig väg för att skapa en vetenskaplig förankring av programmet vore att länka samman översättningsvetenskap med annan kognitionsforskning och psykolingvistik (s. 8, kursiv stil tillagd). Översättningsvetenskap kan inte begränsas till att handla om kognitionsforskning och psykolingvistik. Därför är det inte rättvisande att tala om att skapa en vetenskaplig förankring av programmet (kursiv stil tillagd), eftersom en sådan redan finns. Den översättningsvetenskapliga forskning som bedrivs av lärare/forskare inom översättarprogrammet behandlar det komplexa fenomenet översättning ur ett antal olika perspektiv. Möjligheterna att utveckla den översättningsvetenskapliga forskningen innebär dels att utveckla redan befintlig forskning, dels att initiera ny forskning, gärna i samarbete med andra än språkforskare, t.ex. samhällsvetare och kulturvetare. Vid institutionen för språk och litteraturer är en översättningsvetenskaplig forskningsprofil under utvecklande. Därutöver kan man, enligt kommittén förslag, utreda möjligheten att samarbeta med Sahlgrenska akademin inom ramen för forskning inom profilområdena kultur och hälsa. 3. Problemformulering och åtgärdsförslag Vi ställer oss frågande till formuleringen obefintlig akademisk förankring i ämnena engelska, italienska och ryska, och undrar vad detta är baserat på. Om det handlar om lärarkompetens bedrivs undervisningen i engelska i all huvudsak av lektorer och professorer. Italienska hade en professor fram till februari 2012 och av de övriga tre lärarna är två disputerade. Båda de anställda i ryska är docenter, och den ena har lämnat in ansökan om befordran till professor. Av de övriga två anställda i slaviska språk är den ena docent; den andre är adjunkt men förväntas disputera i slutet av året. Vi ställer oss därför också frågande till att fornkyrkoslaviska definieras som ett ämne med låg lärarkompetens; den lärare som ansvarar för ämnet är docent och har under lång tid varit mycket framgångsrik med att dra in externa medel. Hennes kompetens kan knappast beskrivas som låg. En undervisande lärare är doktorand. Enligt institutionens gemensamma policy ska doktorander som så önskar beredas möjlighet att undervisa (se och

11 11 detta är förmodligen praxis även vid andra institutioner utan att undervisningen därmed anses ha oakademisk nivå. 4.1 Kursplaner SWOT-analysens bedömning är baserad på de kursplaner som fanns vid fakulteten vid sammanslagningen av institutioner Sedan dess har ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivits och kursplanernas kvalitet har förbättrats. Med inledning av de nya riktlinjer för kursplaner som GU tog fram 2010 deltog institutionens viceprefekt och samtliga studierektorer i två heldagskonferenser om de nya kvalitetskriterierna för kursplaner. Därefter genomfördes ( ) en grundlig revidering av institutionens samtliga kursplaner. Samtliga kursplaner ligger i kursplanedatabasen Ubas. De medarbetare som är ansvariga för kursplanerna har genomgått högskolepedagogisk utbildning. Kursplanerna diskuteras i berörda lärarkollegier, granskas av viceprefekten och institutionens beredningsgrupp för utbildning på grund- och avancerad nivå, samt fastställs av fakultetens utbildningsledare. Institutionens kvalitetsarbete med kursplanerna pågår kontinuerligt. Reviderad kursplanemall för hela GU kommer att leda till ny genomgång. 4.2 Kompletta miljöer Institutionen instämmer med granskarnas bedömning att kompletta miljöer inte måste (eller med dagens interdisciplinära arbetsformer ens bör) baseras på ett enskilt ämne. Detta stämmer väl med språkens akademiska traditioner och med de synergieffekter som har utvecklats inom SPL. 4.3 Studentperspektiv Institutionen hade gärna försett utredarna med material från utvärderingar, exempel på kvalitetsarbete inom studievägledningen mm, om frågan hade ställts. Avslutningsord Vid läsningen av rapporten upplever man snabbt en motsägelsefullhet. Å ena sidan fördöms det som betecknas som språkskola, av allt att döma beteckning på de grundläggande studierna i respektive språk (där vi inte alls känner igen våra utbildningar i beskrivningarna av obefintlig forskningsanknytning mm). Å andra sidan förespråkas som en sorts universallösning att språken ska ingå i större områdesstudier. Detta är språken på många sätt positiva till, och har som framgått ovan vid upprepade tillfällen själva tagit initiativ till sådana samarbeten. Risken finns dock i de skisserade modellerna att språken reduceras just till språkskolor (jfr beskrivningen av ryska s. 7, förmåga att behärska basal talad och skriven ryska ). Bedömningen av ämnena i utredningen baserar sig i stor utsträckning på studenternas studiemönster på grundnivån och hur ämnena klarar att förhålla sig till detta. Däremot sägs inget om kvalitet på högre nivåer, t ex kvalitet på uppsatser, avhandlingar och inom forskningen. Beslut som leder till att ämnen reduceras starkt på utbildningssidan, och kanske

12 12 görs till rena hjälpdiscipliner, får återverkningar på högre nivåer. Det skulle strida mot hela idén om kompletta miljöer om man inte också väger in kvalitetskriterier för forskning och forskarutbildning i helhetsbedömningen av ämnet. Samtidigt ska understrykas att ämnena är positiva såväl till de samarbeten som man tidigare har försökt initiera som till nya förslag. Språken har redan en tät kontakt med CERGU (en postdok-tjänst, två representanter i CERGU:s styrelse, gästföreläsningar mm) och har lanserat idén om medverkan av lärare från SPL i Europaprogrammet, med i varje fall initialt positiv respons. Ämnena finner det också intressant med förslagen till språkövergripande tjänster, eftersom även detta är en av institutionens egna idéer. Professuren i romanska språk har kommenterats, tankar finns om språköverskridande tjänst i kinesiska, idén om gemensam tjänst i latin och grekiska är värd att arbeta vidare med. Paradoxalt är dock att det resonemanget inte finns med i utredningens granskning av de slaviska språken. Slaviska språk är det ämnesområde som längst har behållit den traditionella modellen att betrakta språkområdet som ämnesområde, i stället för det enskilda språket. I utredningen är det enda slaviska språk som återstår vid sidan av ryska satt under frågetecken, och kopplingen mellan fornkyrkoslaviska och de moderna slaviska språken har inte belysts alls. Även på denna punkt upplever vi alltså en motsägelsefullhet. För SPL Gunhild Vidén Prefekt Bilaga 1 Kommentarer från ämnesrepresentanter i arabiska Bilaga 2 Kommentarer från ämnesrepresentanter i engelska Bilaga 3 Kommentarer från ämnesrepresentanter i ryska Bilaga 4 Kommentarer från ämnesrepresentant i latin

13 13 Bilaga 1 Kommentarer till åtgärdsförslagen (daterade ) från kommittén ansvarig för den fördjupade granskningen av Arabiska. sida Utredningens text Ämnets kommentarer 1 ojämn men acceptabel genomströmning Ojämnheten i genomströmningen kan bero på bristande kontinuitet i bemanningen/undervisningen med olika visstidsanställda lärare på skriftande anställningsprocent under olika år. Förbättringsåtgärder: långsiktig personalförstärkning (=strategiska resurser) Bättre pedagogik med mindre grupper och riktade kurser/moment till studenter med arabiska som modersmål. Utbildningssamverkan på avancerad nivå mellan lärosätena nationellt är ytterligare ett starkt desideratum. 1 Utbildningsvolymen ger inte tillräckligt stor budget för att bärande nuvarande bemanning Volymen beror på uppdraget från fakulteten (2011: 39 HST) ämnet har svårt att påverka ekonomin själv. Överproduktion av HST (= ökad volym) ger inte högre intäkter med nuvarande tilldelningssystem. Förutsättningar för ökad volym finns (40% ökning av antalet förstahandssökande till grundkursen under senaste 4-årsperioden, från 42 till 58; 60% ökning av totala antalet ansökningar under samma period på kursen, från 159 till 255). Historiska siffror visar också potential för ökad volym (2009: 50 HST, 2010: 47 HST). Förbättringsåtgärd: ökat uppdrag & tillväxt 1 Externa medel: 0 + För närvarande har ingen av lärarna externa medel. Felaktig uppgift + sanning med modifikation: 1) FD Pernilla Myrne har av Vetenskapsrådet tilldelats tre årigt Projektbidrag, summa 2, 8 milj. ( ), Dnr , förlagt vid GU. Ämne: klassisk arabisk litteratur och genus. 2) I utredningens rapport för ämnena Fornkyrkoslaviska, Grekiska, Italienska och Latin granskas externa medel över en femårsperiod ( ). En motsvarande beskrivning av Arabiska under denna period visar att Tetz

14 14 Rooke har beviljats 930 tkr i externa medel (VR, Dnr ) medan Jan Retsö har deltagit i ett externfinansierat projekt (20 % av heltid) placerat vid Uppsala universitet, samt erhållit 45 tkr i externa medel för forskningsresor. Kommitténs beskrivning på denna punkt är missvisande. 1 Svag framtidsvision + brist på forskningsledning och utbildningsstrategier Underlaget för denna analys verkar bräckligt med tanke på att inga intervjuer genomförts med professorerna. Utbildningsstrategin har sin grund i HSVs granskning 2003 med åtföljande förslag, anpassningen av kursutbudet till Bolognamodellen därefter och ett medvetet arbete för att förnya och utveckla en utbildning med gamla problem på fakulteten. Anpassning av utbildning/forskning till institutionens (SPLs) normer och profiler efter omorganisationen av Humfak har stått i förgrunden för strategin de senaste åren. 1 svag internationalisering Retsö har vistats som gästforskare i Jerusalem (Institute for Advanced Studies) , Lyon 2005 och Salford Deltar regelbundet ininternationella konferenser: Association internationale de dialectologie arabe (sedan 1993), Seminar of Arabian Studies (sedan 1990), Rencontres sabéennes (sedan 1998). Deltar sedan 2005 i ett internationellt forskningsprojekt i Etiopien (dokumentation av handskrifter). Även Rooke deltar regelbundet i internationella konferenser; Sverigerepresentant i European Association for Modern Arabic Literature (EURAMAL) ingen samverkan Felaktigt påstående. Mer kan göras på utbildningssidan, men tredjeterminsstudenterna i arabiska erbjuds dock ett utlandsförlagt alternativ (Kairo) under delar av kursen.

15 15 1) Historiskt har Arabiska under många år haft sporadisk utbildningssamverkan med Mellanösternkunskap vid Samfak i form av gemensamma föreläsningar och visst lärarutbyte. Samarbetet upphörde i och med att Mellanösternkunskap lades på is för något år sedan, innan omstruktureringen till nuvarande ämnet Mellanösternstudier. 2) Två lärare från Arabiska medverkar f.n. i programutbildningen Liberal Arts. 3) Uppdragsutbildning utförs sedan flera år åt Malmö Högskola på lärarutbildningen Arabiska med didaktisk inriktning, 120 hp önskemål finns från Malmö om utökat samarbete, men bemanningsbehoven för kurserna vid GU medger inte detta. 4) Under tre terminer har Rooke undervisat på IGS/Museion-kursen Världslitteratur 5) Rooke har f.n. ett aktivt forskningssamarbete med professorn i religionsvetenskap Göran Larsson vid LIR, omfattande gemensamma publikationer och arrangerande av ett gemensamt nordiskt symposium i augusti Ömsesidigt intresse för utökad samverkan finns. 6) Rooke har under 2012 även föreläst på Litterär gestaltning (Konstnärlig fakultet) och på Brännpunkt Europa /Europaprogrammet vid Samfak. 7) Intresse har funnits för att göra arabiska till ett av språken i översättarprogrammet vid GU. Kursutvecklingsmedel har hittills saknats. 8) Retsö har givit en doktorandkurs i Uppsala och samverkat med universitetet i Oslo om konferenser och två publikationer. 2 I Oslo utgör arabiska tillsammans med persiska, turkiska och hebreiska ett språkligt sammanhang i en bredare akademisk miljö kring Mellanösternstudier ( ) Vid GU finns mellanösternstudier vid institutionen för globala studier vid Samhällsvetenskaplig fakultet, men det saknas utbildning i persiska, turkiska och hebreiska. Jämförelsen är delvis missvisande: I Oslo kommer professuren i turkiska enligt uppgift inte att återbesättas när Bernt Brendemoen går i pension ämnet försvinner. Persiska för också en osäker existens ämnet företräds f.n. av en vikarierande förste ammanuensis. Slutsatsen är att skillnaden i språkligt sammanhang mellan UiO och GU inte är en tung faktor. Arabiska är det centrala språket för Mellanösternstudier i Oslo (även så i

16 16 Uppsala vid Orientalistiskprogrammet) och kan så bli också i Göteborg. Kurserna i hebreiska vid GU är f.n. inställda, men ämnet finns och kan återaktiveras. 2 Frågan är om det räcker att integrera arabiska och Mellanösternstudier med varandra för att en dynamisk och attraktiv miljö ska kunna uppstå? Se föregående punkt. Arabiska är det viktigaste språket i en miljö för Mellanösternstudier, om fokus ligger på de arabiska länderna och den islamiska världens historia. Arabiska är kärnan som genererar dynamiken och det mest attraktiva språket ur ett studentperspektiv. Flera försök har gjorts under årens lopp att etablera samarbete mellan olika institutioner på olika fakulteter för att skapa ett sammanhängande Mellanösternprogram. Ämnet har länge önskat ett bättre samarbete (läs en integration) med Mellanösternkunskap /Mellanösternstudier, men kan inte organisatoriskt påverka kursupplägget på IGS/Samfak. Insatser behövs från fakultetsledningarna gemensamt för att skapa plattformar för samarbete: it takes two to tango 2 En sådan satsning skulle troligen behöva en tydlig tematisk profilering för att stå sig i konkurrensen med t.ex. Lunds Mellanösternsatsning. Vi delar inte denna analys. Lund och Göteborg har inte samma upptagningsområde. Intresset är stort nog för att Arabiska/Mellanösternstudier ska finnas vid båda lärosätena. Viktigare än profilen är utbildningskvaliteten. En viktig faktor som inte berörs i rapporten är behovet av arabisk språk- och kulturkompetens i det svenska samhället. Ur ett anställningsbarhetsperspektiv är arbetsmarknaden i Sverige avgörande för ämnets nyttighet. Genom invandringens effekter kommer arabiska att vara ett stort språk i Sverige under många decennier framöver, inte minst i skolan. Kommunala och statliga verksamheter har behov av personer med dubbel arabisk och svensk språkfärdighet samt gedigna kunskaper i kultur och historia. Samma sak gäller media och delar av det privata näringslivet. För Västra Götalandsregionen är det värdefullt att arabiska finns vid GU.

17 17 2 Om detta är en väg som väljs så kräver det att professuren återbesätts med tvärvetenskaplig inriktning. Internationell rekrytering föreslås 2 Ett alternativt tema är Translation Studies eftersom den yngre av de två professorerna har arabisk litteratur som specialitet och intresse för världslitteratur. Det finns även forskare vid andra institutioner, t.ex. religionsvetenskap och litteraturvetenskap men även antropologer, filosofer, kognitionsforskare och lärare inom översättarprogrammet, som skulle kunna knytas till en sådan miljö. Bemanningen i arabiska kan inte enbart bestå av professorer om utbildningen ska fungera på alla nivåer. Ämnet behöver minst en lektor (alternativt en skicklig amanuens). Ev. rekrytering av professor med tvärvetenskaplig kompetens bör föregås av samråd mellan Humfak och Samfak för ämnesintegrering och fördelning av lönekostnad. Internationell rekrytering är bra. Tema Translation Studies är inte a priori oförenligt med tema Mellanösternstudier översättningsfrågor är tvärt om intressanta också i politologin och freds- och konfliktstudier exempelvis. Om man trots allt måste välja huvudspår enligt kommitténs förslag, har temat Translation Studies (eller ngt motsvarande) fördelen att domineras av humanistiska ämnen; samarbetsplattformar är därför lättare att åstadkomma på fakultetsnivå. Nackdelen är att man mister bryggan till samhällsvetenskaperna och IGS, som lockar andra typer av studenter. Å andra sidan: Den språkvetenskapliga profilen mot Mellanöstern är numera en unik skandinavisk företeelse. Tendensen är att allt görs om till islamstudier. Studiet av MÖ-språken som grupp avvecklas många länder. Man kan fråga sig om det är nödvändigt att alltid göra som alla andra, särskilt som det handlar om en alltmer unik kompetens. Om man skall konkurrera varför då inte ha något unikt att erbjuda? Den språkvetenskapliga verksamheten vid GU har visat att denna har relevans även för historia och samhällsvetenskap. Ett akademiskt ämne som definieras med en språklig term bör självfallet stå på en solid språkvetenskaplig grund. Arabiskans nuvarande organisation vid GU med litteraturvetenskap och språkvetenskap/historia täcker in de mest väsentliga delarna av ämnet.

18 18 Institutionen för språk och litteraturer Bilaga 2. Engelska SWOT-poäng hst, god genomströmning, låg retentionsgrad. Ekonomin är svag på grund av ett stort ackumulerat underskott. Ett mindre externt anslag för närvarande. Bemanning: 2 professorer (varav en går i pension under 2012), 10 lektorer (varav tre går i pension under 2011/12) samt 3 adjunkter (ej disputerade). Problembeskrivning och åtgärdsförslag Ämnet brottas med ett enskilt problem med sviktande studentkullar, vilket har kraftigt minskat ämnets budget under senare år. Utbildningsvolymen har sjunkit stadigt med 115 hst från en tilldelning på 459 hst år 2007 till 345 hst Kommentar: Ämnet har 360 inte 345 hst, 15 hst har vikts för det Internationella Språkprogrammet, som i skrivande stund har 380 antal sökande till 30 platser till engelsk inriktning. Denna del av engelska inom ett program måste också ses som ett steg mot ökad retention. I den nya lärarutbildningen fastställs kursplaner inom lärarutbildningen för t ex ämnet engelska av Humanistisk fakultet. Av den anledningen är det inte skäligt att ämnets medverkan inom denna utbildning inte ingått som underlag i en extern utvärdering av ämnet engelskas utbildningsvolym. Under ht-11 antogs den sista inriktningskullen till det nuvarande Lärarprogrammet Till detta kommer det nya Lärarprogrammet 2011 där ämnesinstitutionerna kommer att ansvara för alla delar inom huvudämnet, dvs. även verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och 2 examensarbeten inom varje årskull. Dessutom medverkar engelska i utbildningarna för Grundlärarprogrammet inriktning lärare åk 1-3 (obligatorisk 15 hp engelska, och åk 4-6 (obligatorisk 30 hp engelska). Sammantaget kommer engelska ha minst studenter per år inom lärarutbildningen. Ämnet har ett anmärkningsvärt högt antal studenter på grundnivå. Genomströmningen är stabil över tid, men retentionsgraden oacceptabelt låg. Kommentar: Se ovan om lärarprogrammet. Vidare ingår engelska i det Internationella språkprogrammet som insitutionens största inriktning med start ht-12. Engelska ingår i Översättarprogrammet och sedan ht-10 även i Ekonomprogrammet (inom det senare har engelska det högsta söktrycket). Engelska ingår också som inriktning i svenskas magisterprogram, som möjligt spår inom de två program på avancerad nivå som SPL har lämnat in, och Språkkonsultprogrammet.

19 19 Därutöver genomför ämnet i nuläget en genomsyn av behörighetskrav och resultat inom olika delkurser, för att syna huruvida det finns ett sammanhang mellan genomströmning och retention. I sammanhanget är det värt att påpeka att resultatet av SWOT-analysen visade att ämnet engelska har en ganska normal fördelning i förhållande till fakultetens övriga ämnen. Detta bekräftades även inom det förslag som lämnades till redovisning av uppdraget inför utbildningsuppdrag för budgetåret 2013, där ämnet engelska inte listades som ett av de ämnen som pga. av dålig retention skulle få minskning av uppdrag. Det finns en stor lärarstab med fyra seniora lärare som når pensionsålder inom kort. Kommentar: En lektor i engelska avgår under 2012, övriga som omnämns i rapporten står kvar till 67. Se nedan ang. rekrytering. Det finns en mycket begränsad externfinansierad forskningsaktivitet och forskningsmässigt ter sig ämnet ha förtvinat i det vacuum som uppstått efter pensionering av en dynamisk professor. Kommentar: Den dynamisk[a] period som beskrivs ovan var ett resultat av att tre medarbetare vid institutionen hade 100 % forskning under flera år. Man kan därför här likaväl tala om en massproduktion av forskning på bekostnad av förankring av forskning inom utbildningen. Ämnets och institutionens nuvarande strategi är dock att dessa båda delar av kärnverksamheten ska gå hand i hand och befrukta varandra. Exempel på hur detta implementeras är: Studenter på fördjupningskurs och avancerad nivå bjuds in till att delta vid ämnets och institutionens forskningsseminarier. Dessa seminarier läggs in i studenternas scheman. Inom ramen för den institutionsgemensamma seminarieserien Metropoler utvecklas två kurser på avancerad nivå. En kurs på avancerad nivå utvecklas som ett resultat av institutionens seminarieserie Popkultur. Ämnet arbetar i nuläget därutöver med att utveckla kursplanerna så att de tydliggör hur IKT-kompetens ingår i kurser. Även detta är förankrat i två medarbetares forskningsarbete inom området. Ämnet har i nuläget 2 stycken externa forskningsprojekt: Marcus Nordlund: Shakespeares sidorepliker Rhonwen Bowen: Linguascapes - Language learning in social media worlds Kommitténs bedömning är att det mycket stora intaget är till förfång för verksamheten, man bör hellre begränsa antagningen av nybörjare och satsa på kvalitet och progression. I nuläget har verksamheten närmast karaktären av språkskola. De intervjuade ämnesexperterna delar detta synsätt och pekar på vikten att utbildningen vilar på vetenskaplig grund med större utrymme åt teoretiska aspekter som litteratur och lingvistik. Kommentar: Alla skrivkurser, som ämnet engelska har förenar teoretisk och praktisk kunskap. Att studenterna ska få praktisk kunskap är det inte vi som bestämt, utan svensk högskoleförordning. Det är därför viktigt att man här ser till viktningen av teoretisk och praktisk kunskap. Inom grund och fortsättningskursen ligger betoningen på teoretiska kurser. Muntlig och skriftlig språkfärdighet utgör på grundkursen sammanlagt 7 hp av 30 hp, på Fortsättningskursen 7 hp och på Fördjupningskursen 3 hp. Dessa färdigheter är direkt kopplade till de teoretiska momenten inom kursen. Nedan ges exempel på färdighetskursens funktion i grund- och fortsättningskurs.

20 20 a) Grundkurs: Här tillämpas de teoretiska kursernas innehåll olika typer av text inom språkfärdighetskursen. Genom sin examinationsform (processkrivning) har denna delkurs även till syfte att lägga grunden för resultatuppnåelsen för examensmålet visa insikt i sitt behov av ytterligare kunskap, så som det ingår i svensk examensförordning. b) Fortsättningskurs: Även här är kursen att ses som tillämpningskurs av de teoretiska kursernas innehåll. Kursen lägger därutöver grunderna för att producera en undersökande uppsats, där materialet utgår från delar i de båda översiktskurserna (språklig resp. litterär översiktskurs) I detta sammanhang ifrågasätter man den del av utbildningen som bedrivs i Brighton då den verkar ha en tydlig karaktär av sommarskola och gissningsvis är relativt kostsam att bedriva. Kommentar: Då dessa kurser genomförs med utgångspunkt från samma kursplaner som nämns ovan, och kurserna läses inom samma tidsperiod som studenterna i Göteborg så lämnas förmodandet om sommarskola okommenterat. Ekonomin har genomgått en översyn och i nuvarande form går Brighton med plus. Genomströmningen är högre än i Göteborg. Detta är dock inte ett tecken på sämre kvalitet eller lättare utbildning, då alla tentamina och förändringar i litteraturlistor etc. först checkas med ansvariga lärare i Göteborg. En orsak till detta kan snarare ligga i det studentomhändertagande som finns vid Brighton med ett mycket större kontaktnät och handledning utanför den reguljära undervisningen. Detta är dock inte något som enbart våra studenter ånjuter utan alla studenter som läser vid universitetet. Kommittén vill peka på behovet av en genomtänkt rekryteringsstrategi för ämnet. Det faktum att fyra seniora tjänsteinnehavare pensioneras skapar förutsättningar för nyrekrytering, men denna bör ske med fokus på vetenskaplig spetskompetens snarare än volymproduktion av språkfärdigheter. Viktigt också att dessa tjänster utlyses, gärna internationellt, och inte tillsätts via s.k. LASning av odisputerad, visstidsanställd personal. Kommentar: Rekryteringsstrategierna beskrivs i institutionens kommentar. Sammanfattningsvis kan sägas att omdaning av verksamheten från massutbildning på grundnivå till fokuserad akademisk utbildning med tydlig progression vilande på en vetenskaplig bas kommer att kräva strategiska rekryteringar och troligen visst stöd från fakulteten under en övergångsperiod. I det sammanhanget kan påpekas att ämnet under perioden ht-11 till nuvarande termin har utvecklat sex kurser på avancerad nivå. Nedan skulle ämnet även vilja ta upp vissa aspekter av SWOT-ens resultat från ht-10, dvs. utgångsläget för bedömningsgruppen. SWOT-analysen listade följande svagheter vad gäller framgångsfaktorer för ämnet engelska: (i) framtidsperspektiv, (ii) samverkan och uppdragsutbildning, (iii) ekonomi, (iv) lärandemiljö, (v) internationalisering och (vi) kursplaner. Nedanstående redogörelse för såväl framtida som redan genomförda förändringar (efter ht-10) fokuserar på dessa områden med undantag av framtidsperspektiv, som ingår i de andra framgångsfaktorerna.