Strategisk plan för institutionen för språk och litteraturer

Transkript

1 Strategisk plan för institutionen för språk och litteraturer Inledning Institutionen för språk och litteraturer rymmer inom sig ett stort spektrum av språk med olika tidshorisonter och från olika delar av världen. Utmärkande för verksamheten är ett vetenskapligt och utbildningsmässigt fokus inte bara på språken i sig utan också på de litteraturer och kulturer de utgör en integrerad del av. Institutionen är grundutbildningsstark, med flera språk som utgör inriktningar i lärarutbildningen och kan studeras inom ekonomprogrammet, vid sidan av ett stort utbud av fristående kurser. De flesta ämnen är också starka på forskningssidan, och Afrikanska språk är t ex ett rent forsknings- och forskarutbildningsämne (med undantag för en grundkurs i somaliska). Institutionen har en stark internationell orientering. Den skall bidra aktivt till att implementera universitetets språkpolicy såväl internt som inom och utanför GU. Kunskap om den forskning som utförs och den utbildning som bedrivs vid institutionen måste föras ut i omvärlden. Studenter är en given målgrupp, men också för arbetsmarknaden, skolor och andra universitet och högskolor är det viktigt att känna till verksamheten. De övergripande målen för institutionen är: att styrka grundutbildningen genom samordnade satsningar för studerande på grundkurserna samt riktade satsningar för rekrytering av studenter till institutionens ämnesområden att styrka forskarutbildningen bl a genom att bygga upp större tematiska seminariemiljöer där doktorander kan mötas över språkgränserna att profilera och synliggöra forskningen att vidareutveckla samverkan såväl inåt (med studenter, andra institutioner, andra fakulteter) som utåt (med omvärlden, t ex skola, näringsliv, region, alumner; med andra universitet såväl inom som utom landet; med samarbetspartners inom Erasmus och motsvarande utomeuropeiska program; med annan verksamhet i resp. målspråksländer). Forskning Forskningen inom Institutionen för språk och litteraturer är av naturliga orsaker internationell. Genom att forskningsobjekt och teoribildningar till stor del kommer från språk- och kulturrum utanför det svenska medverkar vår forskning i en ständig dialog mellan det främmande och det egna. Den blir därmed inter-, multi- och t o m transkulturellt orienterad. Särskilt den transkulturella dimensionen skall utnyttjas i arbetet med att skapa en gemensam ram runt de olika forskningsidentiteterna inom institutionen och med att utveckla en eller flera tydliga institutionsprofiler. Samtidigt skall den bidra till att globaliseringsdiskursen går utöver språkoch litteraturvetenskapliga gränser. Institutionens forskning är förankrad i de ingående ämnenas traditioner, men dessa skall också utnyttjas till gränsöverskridningar. Därigenom möjliggörs tvärvetenskaplig forskning som också skall leda till ett aktivt samarbete med partners vid andra fakulteter, inte minst inom GU:s styrkeområden (t ex havsmiljö, kulturarv, globalisering, kultur och hälsa). Forskningen får därigenom en rejäl breddning och en synligare samhällsrelevans. Detta utgör grunden för förbättrade projektansökningar och förvärvande av uppdragsforskning. Ett mål för Institutionen för språk och litteraturer är att

2 också utveckla den språkliga kompetensen i den svenska kontexten och säkerställa att institutionens forskning kan presenteras såväl på svenska som på resp. målspråk. Därigenom tydliggörs forskningens såväl vetenskapliga som samhälleliga relevans. Utveckling av ett seminarium där inte enbart möjligheten erbjuds att presentera institutionens olika enskilda forskningsprojekt utan där också transkulturella och transdisciplinära koncept kan arbetas fram Kartläggning av pågående forskning för att skapa den gemensamma ramen för institutionens olika forskningsverksamheter Bildandet av ett forskarkollegium som fungerar rådgivande för viceprefekten för forskning och forskarutbildning Stöd till skapandet av helhetliga miljöer för yngre forskare (post doc-er, externfinansierade projekt mm) Förstärkning av forskningsanknytningen på grundutbildningen

3 Forskarutbildning Strategin för forskning inom Institutionen för språk och litteraturer gäller också övergripande för forskarutbildningen. Vidare skall det inom institutionen skapas starka tvärdisciplinära miljöer som utgör grunden för rekrytering av doktorander. Detta skall på längre sikt leda till att doktorandtjänster kan utlysas inom tematiska områden som utarbetas gemensamt vid institutionen. Institutionens samlade handledningskompetens skall utnyttjas bättre för att ge den enskilde doktoranden den handledning som bäst motsvarar avhandlingsområdet. Kartläggning av handledningskompetensen inom institutionens olika forskningsområden Upprättande av tematiska forskarseminarier, där doktoranderna får träning i att presentera sin forskning på svenska, men där det också finns utrymme för språklig pluralism Bibehållande av ämnesvisa seminarier/kollokvier på målspråket för doktorander Utseende av huvud- och bihandledare från olika språk där relevant kompetens finns

4 Grundutbildning Språkstudier är genom sin analytiska karaktär av grundläggande betydelse för en studerande när det gäller att lära sig kritiskt tänkande. Den studerande skall uppnå färdighet i att uttrycka sig väl på målspråket i både tal och skrift, och skall dessutom förbättra sin argumentationsteknik och sina färdigheter i att uttolka. Under studiet skall den studerande också få träning i att ta fram och hantera material som är relevant för olika typer av undersökningar inom språkområdet, och i att ställa relevanta frågor i förhållande till materialet. Kunskaper, argument, reflexioner och slutsatser skall kunna presenteras klart och precist i såväl tal som skrift, och med ett medvetet val av stilistisk nivå. Genom att den analytiska förmågan tränas genom hela studiet skapas en förutsättning för att den studerande skall lämna studiet inte bara med en given språkfärdighet utan också med en interkulturell kompetens. Även studenter som endast genomför kortare utbildningar vid Institutionen för språk och litteraturer skall efter avslutat studium ha en förbättrad allmänspråklig kompetens och en medvetenhet om språkets dimensioner utanför den rena språkfärdigheten. Grundutbildningen skall stärkas genom utvecklande av kvalitetsindikatorer och uppföljningsprocesser (t ex i form av muntliga mitterminsutvärderingar) Institutionen skall organisera sitt utbud i rekommenderade studiegångar samt aktivt utveckla gränsöverskridande masterutbildningar med anställningsbarhet som ledord Internationaliseringsaspekten skall uppmärksammas: lärare skall uppmuntras att delta i internationellt utbyte och kurser skall göras attraktiva för utländska studerande Pedagogiskt Forum skall användas aktivt för pedagogiskt och didaktiskt utvecklingsarbete Kompetensutveckling hos undervisande lärare skall uppmuntras aktivt Inom institutionen skall undervisningstäthet och resurser för uppsatshandledning samordnas Samarbete över ämnesgränserna skall förbättras, särskilt för förstaterminsstuderande Institutionen skall ta initiativ till sociala arrangemang som uppmuntrar bildandet av ämnesgrupper och bidrar till de studerandes identifiering med ämnet/området

5 Samverkan Institutionen för språk och litteraturer måste arbeta aktivt för att synliggöra sin verksamhet. Detta kan ske genom att såväl lärare som studenter deltar i debatter om aktuella frågor med anknytning till det egna ämnet. Sådana debatter kan vara lokala eller regionala men även internationella. En annan väg att sprida kunskap om den egna institutionen är genom uppdragsverksamhet, som öppnar nya kanaler till samverkan. Institutionen bör också utnyttja universitetets initiativ för att skapa engagemang hos alumni att bidra till att utveckla verksamheten. Kursplaner bör utformas så att det tydligt framgår vilka kunskaper och färdigheter, som efterfrågas på arbetsmarknaden. Detta kan vara förmåga till god presentation i tal och skrift eller färdighet i vetenskapliga analyser. Institutionen bör verka för att inkludera praktikmoment i kurser och utbildningar. Institutionen skall också aktivt arbeta med att implementera universitetets språkpolicy, genom att innehållet i dess verksamhet kan förmedlas till omgivningen på klar och begriplig svenska och engelska. Ett viktigt inslag för att inbegripa studenterna i samverkan är att uppmuntra deras deltagande i institutionsstyrelsen. De lärare, som medverkar i utåtriktade aktiviteter (humanistdagar, språkdagar etc), skall få tillgodoräkna sig tiden för detta i tjänsten Det är önskvärt att lärare och forskare vid institutionen deltar i Bok- och biblioteksmässan Institutionen bör utarbeta broschyrer över kurser och kompetens, som kan vara av intresse för olika avnämare (t. ex. myndigheter, näringsliv) Ett förstärkt samarbete med Externa relationer vid GU kan vara av hjälp för att nå ut till olika grupper i samhället, inte minst i fråga om uppdragsutbildning För att förbättra kontakterna med tidigare studenter bör institutionen aktivt arbeta med alumndatabasen Institutionen bör undersöka vilka möjligheter som föreligger för praktikmoment i utbildningen Samverkan med studenterna gynnas av förbättrad kontakt med humanistsektionen, som kan utnyttjas bättre i mottagandet av nya studenter Institutionen bör utarbeta ett informationsblad, som redogör för vad det innebär att vara studentrepresentant i institutionsstyrelsen och andra organ.