Strategisk plan för institutionen för språk och litteraturer ( )

Transkript

1 Strategisk plan för institutionen för språk och litteraturer ( ) Inledning Institutionen för språk och litteraturer rymmer inom sig ett stort brett spektrum av språk med olika tidshorisonter och från olika delar av världen. Utmärkande för verksamheten är ett vetenskapligt och utbildningsmässigt fokus inte bara på språken i sig utan också på de litteraturer och kulturer de utgör en integrerad del av. Detta är synligt både i organiseringen av forskningen, med tvärspråkliga seminariegrupperingar, och i utformningen av grundutbildningen. Institutionen är grundutbildningsstark, med flera språk som utgör inriktningar i lärarutbildningen och kan studeras inom ekonomprogrammet och översättarprogrammet, vid sidan av ett stort utbud av fristående kurser. Arbetet med program på grund- och avancerad nivå är betydelsefullt för att synliggöra institutionens ämnen och de möjligheter som samarbete inom och utom institutionen och fakulteten skapar. Ett flertal ämnen är också starka på forskningssidan, och Afrikanska språk är t ex ett rent forskningsoch forskarutbildningsämne (med undantag för en grundkurs i somaliska). och institutionen kommer att arbeta vidare efter de rekommendationer som gavs i utvärderingen RED-10. Institutionen har en stark internationell orientering. Den skall bl. a. aktivt bidra till att implementera universitetets språkpolicy såväl internt som inom och utanför GU. Det är angeläget att föra ut kunskap om den forskning som utförs och den utbildning som bedrivs vid institutionen måste föras ut i till omvärlden. Studenter är en given målgrupp, men också för arbetsmarknaden, skolor och andra universitet och högskolor är det viktigt att känna till verksamheten. Jämställdhet mellan könen, lika behandling av alla anställda och studenter är självklara grundläggande principer för verksamheten. Likaså eftersträvar institutionen trygga anställningar och öppna utlysningar i syfte att arbeta långsiktigt och att dra till sig internationellt kvalificerade lärare och forskare. Denna strategiska plan antogs av institutionsstyrelsen 2011-xx-xx. Planen vänder sig i första hand till anställda och studenter och ska användas av institutionsstyrelsen och övriga ledningsorgan för att proaktivt förbättra förutsättningar för forskning och utbildning inom vårt verksamhetsområde. Särskilda handlingsplaner och styrdokument med tillhörande ansvarsfördelning upprättas kontinuerligt för att förverkliga den strategiska planens målsättningar och ska finnas lättillgängliga på institutionens hemsida. De övergripande målen för institutionen är: att stärka grundutbildningen genom samordnade satsningar för studerande på grundkurserna, utvecklande av nya program samt riktade ökade satsningar för på rekrytering och retention av studenter till institutionens ämnesområden att stärka forskarutbildningen på olika sätt, t ex genom att bygga upp seminariemiljöer där doktorander kan mötas över språk- institutions, och fakultetsgränser samt genom att befrämja internationaliseringsinsatser att profilera och synliggöra forskningen fortsätta det strategiska arbetet med att främja institutionens forskning i enlighet med RED-10 att vidareutveckla samverkan såväl inåt (med studenter, andra institutioner, andra fakulteter) som utåt (med omvärlden, t ex skola, näringsliv, region, alumner; med andra universitet såväl inom som utom landet; med samarbetspartners inom Erasmus och motsvarande utomeuropeiska program; med annan verksamhet i resp. målspråksländer inom och utanför Europa)

2 att öka andelen tillsvidareanställd personal, arbeta för jämställdhet och jämlikhet samt eftersträva en långsiktig personalpolitik med utlysningar som vänder sig internationellt Forskning Forskningen inom Institutionen för språk och litteraturer är av naturliga orsaker internationell och interdisciplinär: forskningsobjekt och teoribildningar kommer från språk- och kulturrum utanför det svenska. Vår forskning fokuserar på språkanalys utifrån olika språk- och litteraturvetenskapliga teorier och metoder som tillämpas på olika 'främmande' språkområden. Både när det gäller publicering och kontaktnät är det världen som räknas. Det är också genom att vistas vid forskningsstarka miljöer inom de olika språkområdena samt genom att inbjuda spetsforskare som institutionen ska vidmakthålla en hög och bred kompetens på internationell nivå. Korpuslingvistik, kontrastiv lingvistik och lexikologi, sociolingvistik, översättningsstudier, språk och litteraturdidaktik, genreteori, fiktionsteori, receptionsstudier, editionsfilologi samt medeltidsstudier är forskningsområden som är särskilt starkt representerade inom institutionen. Att stärka corpuslingvistiken genom att utöka samarbetet med Centre for Language Technology vid GU och därmed stärka kopplingen till ett av GU:s styrkeområden (språkteknologi) är särskilt prioriterat. Institutionens forskare tillägnar sig forskningsresultat från olika språkområden och ska bidra med egna resultat till det internationella vetenskapssamfundet inom språk och litteraturer. Institutionen uppmuntrar att denna spetskompetens kommer till nytta även inom GU:s styrkeområden (t ex havsmiljö, kulturarv, globalisering, kultur och hälsa). Comment [KB1]: Christiane föreslår följande utvidgade formulering: Vår forskning fokuserar på språkanalys d.v.s. vi beskriver sammanhanget mellan form och funktion i ett flertal främmande språk i relation till världen där språken används. Institutionens forskningsområden är således i högsta grad vetenskapligt komplexa. I vår forskning tillämpas teoretiska modeller främst ur lingvistik (DET ÄR VIKTIGT MED BEGREPPET, CA) och litteraturvetenskap med ett starkt komparatistiskt perspektiv som riktar sig på diverse främmande språkområden. Utveckling av ett seminarium där inte enbart möjligheten erbjuds att presentera institutionens olika enskilda forskningsprojekt utan där också transkulturella och transdisciplinära koncept kan arbetas fram Kartläggning av pågående forskning för att skapa den gemensamma ramen för institutionens olika forskningsverksamheter Stöd till skapandet av helhetliga miljöer för yngre forskare (post doc-er, externfinansierade projekt mm) Förstärkning av forskningsanknytningen på grundutbildningen Stödja publicering i internationella peer-reviewed tidskrifter/förlag samt aktivt deltagande i internationella konferenser (med eget bidrag). Stödja ansökningar om forskningsprojekt genom att frigöra forskningstid för lektorer och professorer. Stödja nydisputerade vid ansökningar om postdoktorala anställningar. Säkerställa forskningsanknytning i våra utbildningar samt arbeta för kompletta miljöer genom att rekrytera professorer alternativt stödja befordringsansökningar till professor.

3 Forskningsverksamheten organiseras i tre forskarkollegier med varsin ordförande inom forskningsområdena a) Fornspråkforskning och historisk lingvistik; b) Språktypologi och modern språkvetenskap; c) Inter- och transkulturell litteraturvetenskap. Kollegierna fungerar som en gemensam plattform för språköverskridande vetenskaplig diskussion och utbyte. Kollegierna fungerar rådgivande för viceprefekten för forskning och forskarutbildning och där planeras institutionens forsknings- och seminarieverksamhet. Kollegierna ansvarar särkilt för att externfinansierade projekt och postdoktorala forskningsanställningar integreras i institutionens forskningsverksamhet Kollegierna arbetar för att öka institutionens forskningsprofilering.

4 Forskarutbildning Institutionens strategi för forskning inom Institutionen för språk och litteraturer gäller också övergripande för utbildning på forskarnivå. Den forsknings- och seminarieverksamhet som bedrivs inom de tre forskarkollegierna ska utgöra stommen för ämnesövergripande Vidare skall det inom institutionen skapas starka tvärdisciplinära forskningsmiljöer där doktoranderna ska skolas och tränas vetenskapligt. som utgör grunden för rekrytering av doktorander. Detta skall på längre sikt leda till att doktorandtjänster kan utlysas inom vetenskapsområden som utarbetas gemensamt vid institutionen. Institutionens och fakultetens samlade handledarkompetens skall utnyttjas bättre optimalt för att ge den enskilde doktoranden den handledning som bäst motsvarar avhandlingsområdetämnet. Kartläggning av handledningskompetensen inom institutionens olika forskningsområden Upprättande av gemensamma forskarseminarier, där doktoranderna får träning i att presentera sin forskning på svenska, men där det också finns utrymme för språklig pluralism Bibehållande av ämnesvisa seminarier/kollokvier på målspråket där doktorander tränas vetenskapligt på respektive språk och ventilerar avhandlingsmanuskript Utseende av huvud- och bihandledare (i förekommande fall från olika språk/andra institutioner) där relevant kompetens finns Utveckla masterutbildningar för att förstärka konkurrenskraften till den fakultetsgemensamma antagningsprocessen till utbildning på forskarnivå Minst en gång om året (helst i anslutning till antagning av nya doktorander) arrangera en gemensam doktoranddag där samtliga aktiva doktorander kortfattat presenterar sin avhandling på engelska alternativt svenska Stödja internationaliseringsinsatser för doktorander genom avtal med utländska universitet och genom att uppmana doktorander att planera för längre och kortare utlandsvistelser under utbildningen (inklusive deltagande i internationella

5 seminarier, workshops och konferenser med egna bidrag) samt stödja internationell publicering

6 Grundutbildning Språkstudier är genom sin analytiska karaktär av grundläggande betydelse för en studerande när det gäller att lära sig kritiskt tänkande. Den studerande skall utveckla sin färdighet i att uttrycka sig väl på målspråket i både tal och skrift, och skall dessutom förbättra sin argumentationsteknik och sina färdigheter i att uttolka. Under studiet skall den studerande också få träning i att ta fram och hantera material som är relevant för olika typer av undersökningar inom språkområdet, och i att ställa relevanta frågor i förhållande till materialet. Kunskaper, argument, reflexioner och slutsatser skall kunna presenteras klart och precist i såväl tal som skrift, och med ett medvetet val av stilistisk nivå. Genom att den analytiska förmågan tränas genom hela studiet skapas en förutsättning för att den studerande skall lämna studiet inte bara med en given språkfärdighet utan också med en interkulturell kompetens. Även studenter som endast genomför kortare utbildningar vid Institutionen för språk och litteraturer skall efter avslutat studium ha en förbättrad allmänspråklig kompetens och en medvetenhet om språkets dimensioner utanför den rena språkfärdigheten. Grundutbildningen skall stärkas genom utvecklande av kvalitetsindikatorer och uppföljningsprocesser (t ex i form av muntliga mitterminsutvärderingar) Institutionen skall organisera sitt utbud i rekommenderade studiegångar samt aktivt utveckla gränsöverskridande masterutbildningar med anställningsbarhet och forskningsanknytning som ledord Institutionen ska arbeta för att öka andelen studenter som läser på högre nivåer och minska antalet studenter på förberedande/orienteringskurser. Program på kandidat- och masternivå ska arbetas fram för att öka retentionen och förutsättningarna för studier på avancerad nivå i samarbete med lämpliga institutioner inom och utanför fakulteten Genom ökad och förbättrad studievägledning, mentorskap, samordnade studierektorskap över ämnesgränserna och professionell studentadministration ska institutionen arbeta för en förbättrad retention bl. a. genom att öka motivationen för studenterna att läsa vidare på institutionen Internationaliseringsaspekten skall uppmärksammas: lärare skall uppmuntras att delta i internationellt utbyte och kurser skall göras attraktiva för utländska studerande Pedagogiskt Forum och PIL skall användas aktivt för pedagogiskt och didaktiskt utvecklingsarbete Kompetensutveckling hos undervisande lärare skall uppmuntras aktivt mot nya undervisningsformer Inom institutionen skall gemensamma normer gälla för undervisningstäthet och uppsatshandledning Samarbete över ämnesgränserna skall förbättras, särskilt för förstaterminsstuderande och genom utveckling av program med gemensamma moment och pedagogik Institutionen skall ta initiativ till sociala arrangemang som uppmuntrar bildandet av ämnesgrupper och bidrar till de studerandes identifiering med ämnet/området

7 Samverkan Institutionen för språk och litteraturer måste ska arbeta aktivt för att synliggöra sin verksamhet. Detta kan ske genom att såväl lärare som studenter deltar i debatter om aktuella frågor med anknytning till det egna ämnet. Sådana debatter kan vara lokala, eller regionala eller internationella. En annan väg att sprida kunskap om den egna institutionen är genom uppdragsverksamhet, som öppnar nya kanaler till samverkan. Institutionen bör ska också utnyttja universitetets initiativ för att skapa engagemang hos utnyttja sina alumner mer aktivt. att bidra till att utveckla verksamheten. Kursplaner bör ska utformas så att det tydligt framgår vilka kunskaper och färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden. Detta kan t ex vara förmåga till god presentation i tal och skrift, förmåga till problemidentifiering och problemlösning eller färdighet i vetenskapliga analyser. Institutionen bör verka för att inkludera praktikmoment i kurser och sina utbildningar. Institutionen skall också aktivt arbeta med att implementera universitetets språkpolicy, genom att innehållet i dess verksamheten kan förmedlas till omgivningen på klar och begriplig svenska och engelska, men också på andra språk inom institutionens kompetensområde. Ett viktigt inslag för att inbegripa studenterna i samverkan är att uppmuntra deras deltagande i institutionsstyrelsen och dess beredningsorgan. Comment [KB2]: Är denna mening solklar? Lärare som medverkar i utåtriktade aktiviteter (humanistdagar, språkdagar etc), skall få tillgodoräkna sig tid i tjänsten Det är önskvärt att Lärare och forskare vid institutionen ska uppmuntras till att delta deltar i Bok- och biblioteksmässan, Vetenskapsfestivalen o dyl Institutionen bör utarbeta broschyrer över kurser och kompetens, som kan vara av intresse för olika avnämare (t. ex. myndigheter, näringsliv) Institutionen ska verka för att fakulteten tar ett samlat grepp på uppdragsverksamheten, i samarbete med Externa relationer Ett förstärkt samarbete med Externa relationer vid GU kan vara av hjälp för att nå ut till olika grupper i samhället, inte minst i fråga om uppdragsutbildning För att förbättra kontakterna med tidigare studenter bör ska institutionen arbeta aktivt med alumndatabasen Institutionen bör undersöka vilka möjligheter som föreligger för ska arbeta in praktikmoment i programutbildningen Samverkan med studenterna gynnas av förbättrad kontakt med humanistsektionen, som kan utnyttjas bättre i mottagandet av nya studenter Institutionen bör ska utarbeta ett informationsblad, som redogör för vad det innebär att vara studentrepresentant i institutionsstyrelsen och andra organ.