Mindfulness i arbetet

Mindfulness i arbetet En intervjustudie om upplevelser av att utöva mindfulness i arbetet Malin Matsson och Magdalena Reiman Vt 2015 Magisterprogram i Arbetsliv och Hälsa med inriktning Beteendevetenskap 60 hp Examensarbete 15 hp Handledare: Anna Sundström

MINDFULNESS I ARBETET; EN INTERVJUSTUDIE OM UPPLEVELSER AV ATT UTÖVA MINDFULNESS I ARBETET Malin Matsson & Magdalena Reiman Mindfulness can be a method in health promotion for the prevention of work- related stress. In the current study six informants provide their experiences, through semi- structured interviews, how mindfulness can be practiced at work, what conditions are considered to increase and decrease implementation in everyday work and how mindfulness changed the individual in their way of work. The thematic analysis resulted in four themes; become a lifestyle, focused presence, the organization's role and perception of mindfulness. To enable implementation of mindfulness in everyday work, it is important that the individual is motivated and that the organization creates conditions for implementation. There s a need for further research, of how psychological organization factors and conditions enable the implementation of mindfulness in everyday work. Mindfulness kan vara en metod i ett hälsopromotivt arbete för att förebygga arbetsrelaterad stress. I aktuell studie delger sex informanter sina upplevelser, genom semistrukturerade intervjuer, hur mindfulness kan utövas i arbetet, vilka förutsättningar som anses öka och minska implementering i arbetsvardagen samt hur mindfulness förändrat individen i sitt arbete. En tematisk analys av intervjuutskrifterna genererade fyra teman; blivit en livsstil, fokuserad närvaro, organisationens roll och synen på mindfulness. För att möjliggöra implementering av mindfulness i arbetsvardagen är det viktigt att individen är motiverad samt att organisationen skapar förutsättningar för implementering. Ett behov av vidare forskning ses, om vilka organisationspsykologiska faktorer och förutsättningar som möjliggör implementering av mindfulness i arbetsvardagen. Arbetsrelaterad stress står för en allt större del av dagens sjukskrivningar och har senaste åren ökat kraftigt (Socialförsäkringsrapport 2015:1). Idag förväntas vi vara uppkopplade via olika medier, vara ständigt nåbara och kunna multitaska, vilket kan leda till mental utmattning och stress (Prevent, 2015). Multitasking innebär att hjärnan växlar snabbt mellan olika tankeprocesser på bekostnad av både resurser och kvalité. I tron om att det ska göra oss mer effektiva används multitasking i arbetet, men det som sker är att den begränsade energi som finns för arbetsminnet under en dag tar slut fortare och istället blir man splittrad och får svårt att fokusera på det som ska göras här näst (Godman, 2015). Faktum är att man blir sämre på att skifta mellan uppgifter ju mer man tränar på det, och får svårare att filtrera bort irrelevanta stimuli (Ophir, Nass, & Wagner, 2009). Som Hultman och Ström (2014) förklarar det; ju mer du tränar din hjärna i splittrad uppmärksamhet, desto mer splittrad blir du (sid. 37). Ett sätt för att hantera inre och yttre krav i arbetsrelaterade situationer, som kan skapa stress och ett ineffektivt beteende i form av multitasking, är att skapa en förbättrad uppmärksamhet och fokus genom mindfulnessträning (Hultman & Ström 2014). Det har funnits en förvirring bland forskare om begreppet mindfulness, som Grossman (2008) konstaterade; mindfulness is a difficult concept to define, let alone operationalize (sid. 405). Mindfulness är ursprungligen en buddistisk meditationsform och enligt Jon Kabat- Zinn, som är en av de främsta företrädarna för mindfulness i västvärlden, handlar mindfulness om att utveckla sin uppmärksamhet och medvetenhet genom meditation. Han definierar mindfulness som; medvetenheten som framträder genom att uppmärksamma på syftet, i nuet, och icke fördömande till den pågående upplevelsen ögonblick för 1

ögonblick (Kabat- Zinn, 2003, sid. 145, vår översättning). Enkelt uttryckt handlar mindfulnessövning om att uppmärksamma det som händer i ögonblicket - både av interna stimuli (tankar och kroppsförnimmelser) och externa (fysisk och social miljö) och observera dessa stimuli utan att värdera, döma eller ge någon mening till dem (Glomb, Duffy, Bono, & Yang, 2011). Kabat- Zinn har presenterat hur tillämpning av olika attityder eller förhållningssätt till livet utgör grunden för mindfulnessträning, vilka är; inte döma, tålamod, nybörjarsinne, tillit, inte sträva, acceptans och släppa taget (Carlsson, 2011). Kabat- Zinn (2003) beskriver hur mindfulness inte bara kan gå från att vara en idé till att man direkt kan bestämma sig för att leva i nuet, utan att det mer liknar en konstform som utvecklas med tiden men som alltid kräver ett pågående arbete av dess praxis. De senaste fyrtio åren har det i västvärlden, skett en kraftig ökning av regelbunden disciplinerad praxis, både formellt och informellt, på daglig basis. Där flera generationer utövat mindfulness, dels i sina egna liv och dels genom att delta i meditationsretreater. Allmänheten har blivit mer medvetna om mindfulness till stor del genom att läkare och psykologer har använt sig av terapeutisk mindfulness. Under de senaste tre decennierna har forskare ofta undersökt mindfulness roll för att lindra symptom på fysiska och psykiska besvär i kliniska populationer, och som en stressreducerande teknik i ickekliniska populationer (Glomb et al., 2011). Mindfulness och dess effekter Sedan Jon Kabat- Zinn införde mindfulness i västvärlden har ett flertal olika mindfulness- baserade interventioner utvecklats. Den vanligaste, som han själv var med och utvecklade, är Mindfulness- Based Stress- Reduction (MBSR) och var från början en metod för patienter med stress- och smärtproblematik. Mycket av den forskning som finns om mindfulness har fokuserats kring detta program (Kabat- Zinn, 1990). Studier kring de stresslindrande effekterna av mindfulnessprogrammet har visat att MBSR är effektivt för att minska stress, öka livskvalité och självkänsla (Shapiro, Astin & Cordova, 2005), samt minska stressymptom och emotionell irritabilitet (Speca, Carlsson, Goodey & Angen, 2000). En annan studie visade att genom att delta i stressreduceringsprogram kunde fysisk och psykisk hälsa förbättras (Williams, Kolar, Reger & Pearson, 2001). Flera studier har vidare föreslagit att mindfulnessträning är till hjälp för att minska smärta och vissa medicinska symptom för människor med olika sjukdomar, samt kan öka den totala fysiska hälsan i kliniska populationer med olika hälsoproblem (för kvalitativ översyn, se Baer, 2003; för metaanalys, se Grossman, Niemann, Schmidt & Walachet 2004). Vid en genomgång av de empiriska studier om effekterna av mindfulness på psykisk hälsa har slutsatsen dragits att MBSR kan reducera psykiska symptom som ångest, depression, ilska, grubbel, samt att mindfulness har bidragit till olika positiva psykologiska effekter, inklusive ökad subjektivt välbefinnande, känslomässig reaktivitet, och förbättrad beteendereglering (Keng, Smoski & Robins, 2011). En studie visade att MBSR hade effekter på depression, ångest och psykologiskt lidande hos personer med kroniska somatiska sjukdomar, samt att integrering av MBSR i beteendeterapi kunde förstärka effekten av mindfulness- baserad intervention (Bohlmeijer, Prenger, Taal & Cuijpers, 2010). Utifrån MBSR utvecklades Mindfulness- Based Cognitive Therapy (MBCT) vilket är ett gruppinterventions- program som används för att förhindra återfall i depression. 2

Programmet har tidigare visat sig vara signifikant bättre, än behandling som vanligtvis används för att minska återfall hos individer med allvarlig depression (Ma & Teasdale, 2004; Chiesa & Serretti 2009). Ytterligare ett mindfulness- program är Corporate- Based Mindfulness Training (CBMT). Det är skräddarsytt för att möta de utmaningar som finns i arbetslivet och kombinerar olika metoder för att träna uppmärksamhet och närvaro med vetenskaplig forskning och best- practice metoder från näringslivet. CBMT har utvecklats av en internationell grupp bestående av forskare inom psykologi och neurologi, ledare från näringslivet samt mindfulnessexperter (Potential project, 2015). Resultat från en svensk studie visade att medarbetare på ett IT- företag upplevde minskad stress efter bara åtta veckor med mindfulnessträning enligt programmet (Ström & Ström, 2013). Ett område som fått stor betydelse är den neurovetenskapliga forskningen som har inriktat sig på de effekter som mindfulnessbaserade metoder har på förändringar i hjärnans aktivitet och struktur. Denna forskning antyder att de neurobiologiska förändringarna i hjärnan som följer av mindfulness- träning, är genom den mekanism som individer upplever ökat välbefinnande och minskning av psykiskt och fysiskt lidande (Glomb et al., 2011). Studier som undersökt effekterna av mindfulness har också visat på de positiva effekter mindfulness har på fokus och uppmärksamhet (se t. ex. Schmertz, Anderson, & Robins, 2009; Chambers, Lo, & Allen, 2007). I en av studierna utvärderades effekten av en tio - dagars intensiv mindfulness- retreat. Resultaten visade att de som utförde mindfulnessträning hade signifikanta förbättringar avseende arbetsminne och en ihållande uppmärksamhet jämfört med en kontrollgrupp som inte genomgått någon mindfulnessträning (Chambers et al., 2007). En annan studie visade att mindfulnessträning i två veckor ledde till förbättrad kognitiv funktion i form av bättre läsförståelse samt ökad prestation på grund av mindre tankevandring (Mrazek, Franklin, Phillips, Baird & Schooler, 2013). Ytterligare en studie har visat effekter av mindfulnessträning i förmågan att upprätthålla uppmärksamhet under längre tidsperioder och förbättringar av arbetsminnet. Arbetsminnet definieras som förmågan att upprätthålla och hantera relevant information utan att bli distraherad, och det har hävdats att arbetsminnet har förmågan att styra uppmärksamheten (Jha, Stanley, Kiyonaga, Wong, & Gelfand, 2010). Forskning har även visat att mindfulnessträning under en kortare period kan ha positiv inverkan på arbetsminnet. Efter endast fyra sessioners mindfulnessträning uppvisade personer, som inte hade någon tidigare erfarenhet av meditation, positiva effekter på arbetsminnet (Zeidan, Johnson, Diamond, David, Goolkasian, 2010). Mycket av forskningen indikerar alltså att mindfulnessträning kan vara relaterat till ökad uppmärksamhet, förbättrat arbetsminne och minskad tankevandring. Dock har inte alla studier som genomförts lyckats påvisa några effekter av mindfulnessträning. Lykins, Baer och Gottlob (2012) kunde exempelvis inte hitta några signifikanta skillnader i resultatet på tester av uppmärksamhet (inklusive ihållande av uppmärksamhet och arbetsminne) när de jämfört ett urval personer (som utövat mindfulness regelbundet i genomsnitt 6 år) med personer som inte utövat mindfulness. I ytterligare en studie (Anderson, Lau, Segal & 3

Bishop, 2007) kunde man efter en åtta veckors- kurs (MBSR) inte finna någon signifikant förbättring av uppmärksamhet avseende t. ex. förmågan att växla uppmärksamheten, hantera störningar, bibehålla uppmärksamhet, i förhållande till kontrollgrupp. Mindfulness effekter i arbetet Förmåga att kontrollera och bibehålla uppmärksamhet, även när distraherande stimuli är närvarande och att kunna reglera känslor, är viktigt för att uppnå uppsatta mål på arbetet. Det har föreslagits att mindfulnessträning skulle kunna hämma distraktion från påträngande tankar, öka självreglering av tankar och nå mål i arbetet (Masicampo & Baumeister, 2007). Trots detta har det, inom området för arbets- och organisationspsykologi, forskats väldigt lite kring mindfulness och det finns än så länge ganska lite kunskap, så vitt författarna vet, om hur mindfulness kan påverka enskilda individers prestation och välbefinnande i arbetet. De mindfulnesstudier som finns gjorda inom arbetsområdet berör de effekter mindfulness kan ha på arbetsglädje, välbefinnande, utmattning och prestation. Hűlsheger, Alberts, Feinholdt och Lang (2012) undersökte mindfulness i arbetslivet och dess påverkan på arbetsglädje och utmattning. Studien bestod av två delar och omfattade bland annat deltagare inom serviceyrken som hade kundkontakter och emotionellt krävande arbete. Resultaten från studiens båda delar visade på att mindfulness främjar trivsel och bidrar till att motverka känslomässig utmattning i krävande yrken och att regelbundet utövande av mindfulness ökade denna positiva inverkan. Glomb et al., (2011) undersökte teoretiska och potentiella effekter av mindfulness och mindfulnessbaserade interventioner för anställdas prestation och välbefinnande på arbetet. De presenterade en modell som tyder på att mindfulness kan påverka prestationen hos de anställda genom förbättrad självreglering av tankar, känslor, beteenden och fysiologiska reaktioner. I sin konceptuella modell föreslår författarna tre teman som skulle kunna relateras till fördelar med mindfulness i arbetet; arbetsprestation, relationskvalitet och flexibilitet vid utmaningar. Denna teori stöds även av Dane s (2010) resonemang om mindfulness och dess eventuella effekter på arbetsprestation på arbetsplatsen. Han menar att mindfulness som ett medvetandetillstånd skulle kunna ha positiva effekter på arbetsprestation om arbetsmiljön är dynamisk och om individen har mycket kunskap om arbetsuppgiften. Han föreslår också att i en statisk arbetsmiljö, där individen har lite kunskap om arbetsuppgiften, kan medvetandetillståndet påverka arbetsprestationen negativt. En kvalitativ studie gjordes på tio chefer som genomgått ett mindfulnessprogram i syfte att analysera deras erfarenheter, vad de lärt sig av att öva mindfulness och vilka förändringar de upplevde i arbetsrelaterade attityder och beteenden. Resultaten genererade sex teman vilka var; förändrade attityder till arbete, förbättrad arbetsprestation, släppa taget om sig själv, mirakel- effekt, välbefinnande i arbetet och att ta ansvar för sin andliga tillväxt (Shonin & Van Gordon, 2014). Sammanfattningsvis finns det mycket forskning som tyder på att mindfulnessträning i form av mindfulnessbaserade interventioner och meditation verkar ha positiva utfall för 4

individer med fysiska och psykiska problem liksom för friska individer. Dock finns det vissa metodologiska problem kring denna forskning, såsom skillnader i hur mindfulness förstås och praktiseras, att få studier använder sig av en randomiserad och kontrollerad design samt att få studier använder en aktiv kontrollgrupp och objektiva mått. Detta medför att det är svårt att fastställa om resultaten beror på just effekter av mindfulnessträning (Ström & Ström, 2013). Det har konstaterats att det finns ett behov av mer gedigen kunskap om mindfulness, hur den kan främjas och mätas, samt om mindfulnessträning och dess mekanismer (Keng et al., 2011). Både Glomb et al. (2011) och Dane (2010) visar på teoretiska resonemang om hur mindfulness kan påverka arbetsprestation, och Shonin och Van Gordon (2014) visar att mindfulnessprogram kan förbättra arbetsprestation och entusiasm för arbetet. Trots det finns ett behov av fler empiriska studier för att undersöka detta då få studier har visat hur mindfulness kan utövas i arbetet och vilka effekter det kan ha för individen i arbetet. Därtill är det intressant att studera hur individer som regelbundet utövar mindfulness, kan möjliggöra implementering av mindfulness som en del av sin arbetsvardag. I denna studie ses långvarigt utövande av mindfulness som något som ökar implementering i arbetet, varför båda begreppen används. Mot denna bakgrund var således syftet med studien att undersöka personers upplevelser av att utöva mindfulness i sin arbetsvardag. Mer specifikt avsåg studien att besvara följande forskningsfrågor; Vad upplevs öka möjligheter att utöva mindfulness i arbetet? Vad upplevs minska möjligheter att utöva mindfulness i arbetet? Har utövandet av mindfulness förändrat individen i sitt arbete, i så fall på vilket sätt? Teori Följande teorier som presenteras berör hälsopromotion, lärande och coping och har valts med utgångspunkt från studiens resultat. Mindfulness kan vara en metod för att förebygga arbetsrelaterad stress och ohälsa, precis som hälsopromotivt arbete syftar till. Vidare skulle implementering av mindfulness i arbetsvardagen kunna ske genom en förändringsprocess, både i individen och organisationen, vilket kan förklaras utifrån inlärningsteori. Utövande av mindfulness skulle kunna förstås i relation till copingstrategier. Ett viktigt kriterium fo r ha lsopromotivt arbete inom organisationer a r att det sker processinriktat, da fo rutsa ttningen fo r god ha lsa bygger pa ma nniskors delaktighet och medverkan (Hansson, 2004) Ett processinriktat arbetssätt innebär en anpassning till och påverkan av organisationens mjuka processer, vilka består av människors tankar, beteenden, upplevelser, idéer, attityder och samspel på ett strukturerat och systematiskt sätt. Fokus i ett hälsopromotivt arbete bör ligga på de mjuka processerna eftersom de har sto rst betydelse fo r om det sker en fo ra ndring i riktning mot ba ttre fo rutsa ttningar fo r 5

ha lsan pa arbetsplatsen. Om detta lyckas kan det bidra till att det ha lsopromotiva arbetet kan fa fa ste och go ra stora skillnader. Ledningen har ett ansvar att ba de vilja, kunna och va ga skapa en sto rre delaktighet men ocksa fo r kommunikationen mellan medarbetarna. Individen sja lv har ocksa ett ansvar att vilja delta och fo rsta sin egen inverkan i det hälsopromotiva arbetet. Dessutom kra vs en gemensam fo rsta else fo r ba de organisationens villkor och ma l, samt en kontinuerlig uppfo ljning och anpassning, da r ha nsyn tas till gruppens unika förutsättningar (Hansson, 2004). Ha lsopromotion a r en la ngsiktig fo ra ndringsprocess som bygger på lärande (Hansson, 2004). Ellström (1996) menar att arbete och lärande är två processer som är sammanflätade i varandra, samt att det som kännetecknar de processer som leder till att individen lär sig något nytt varierar beroende på vilket teoretiskt perspektiv det förklaras utifrån. Inom det kognitiva perspektivet ligger fokus på individen och de tankeprocesser som antas ske inom individen. Inlärningsprocessen består i att den allmänna kunskap som individen har inom ett specifikt ämne, ombildas genom övning till praktisk kunskap, som i nästa steg blir automatiska färdigheter. Dessa färdigheter kan sedan användas i situationer som kräver problemlösning. Utifrån ett kontextuellt perspektiv är lärande något som sker inom en social eller kulturell kontext (Ellström, 1996). Detta kan således vara en arbetsplats och kunskapen som finns inom kontexten anses också vara bunden till sitt sammanhang. Det innebär att individer förvärvar sig de tankesätt, de beteenden och den kultur som är utmärkande för en organisation genom att aktivt delta i en arbetsgrupp. Inom detta perspektiv är det lärande som individen utvecklar i sin yrkesroll och identitet på arbetsplatsen förenat med lärande och utveckling inom organisationen. På detta sätt är lärandet något som sker inom individen i samspel med sin omgivning, vilket även innebär att individen blir förbunden de möjligheter och begränsningar som är utmärkande i organisationen. Detta medför att det finns ett gemensamt beroendeförhållande mellan individens lärande och utveckling å ena sidan, och organisationens utformning och utveckling å den andra. Enligt Ellström (1996) skulle lärande- och utvecklingsprocesser inom individen kunna ske av samma art som lärande och utveckling inom en organisation. Kåver (2006) definierar inlärning som förändring av en människas sätt att tänka, känna och agera som ett resultat av nya erfarenheter (sid. 51). De processer som sker när vi försöker lära oss nya saker eller förändra beteenden hos oss själva kan förklaras utifrån inlärningsteori. Inlärning har en stor betydelse för hur vår personlighet utvecklas och formas vilket även innefattar delar av vår personlighet som rör identitet, självuppfattning och förhållningssätt. I och med detta förklarar Kåver att det är viktigt att se till hur rimliga de krav vi ställer på oss själva och andra är. Att tvinga sig att göra något vi inte har lärt oss är inte rimligt och om man ser det ur ett psykologiskt synsätt så gäller detta även känslor och tankar. Om vi inte har lärt oss att hantera en stark känsla som t. ex. rädsla eller sorg är det heller inte helt lätt för individen att hantera känslan när den dyker upp. Har man inte fått träning i hur man kan resonera med sig själv när sådana känslor dyker upp kan det bli svårare att hantera utmaningar i livet (Kåver, 2006). 6

Lazarus och Folkman (1984) definierar coping som en ständig förändring av kognitiva och beteendemässiga handlingar för att hantera specifika yttre och/eller inre krav som värderas krävande eller överstiger de resurser som personer har" (sid. 141). De beskriver två former av copingstrategier, problemfokuserad coping och emotionsfokuserad coping. Problemfokuserad coping består av en direkt insats för att ändra kraven personen upplever och innebär bland annat att definiera problemet, skapa och väga alternativa lösningar samt agera utefter en handlingsplan. Emotionsfokuserad coping består av att individen försöker reglera sina negativa känslor som uppstår i stressiga situationer. Denna form av coping innebär beteendemässiga förändringar, genom att exempelvis öva, ta paus eller söka känslomässigt stöd. Det innebär även att förändra kognitivt genom att tillämpa självkontroll eller att acceptera eller omvärdera situationen. När en situation är svår att påverka, kan det vara en bra strategi att försöka hantera känslan istället för att försöka påverka problemet. Lazarus och Folkman (1984) menar att genom att ständigt värdera våra känslor påverkar det i sin tur välbefinnandet och utifrån denna värdering väljer vi den copingstrategi vi använder oss av. Metod Eftersom det inte finns så mycket forskning på området ville vi få ett så rikt material som möjligt och låta informanternas upplevelser få tala för sig. Därför har studien haft en induktiv ansats. Det innebär att forskaren närmar sig ämnet med få ideér att testa. Forskaren försöker utveckla empirisk grundad kunskap genom intervjuer (Kvale & Brinkmann, 2014). Då studien bygger på enskilda individers upplevelser är intervjuer att föredra före kvantitativ undersökningsmodell. En semistrukturerad intervju syftar till att förstå teman i den levda vardagsvärlden ur informanternas eget perspektiv. Semistrukturerade frågor möjliggör rik, nyanserad information om informanternas upplevelser som inte skulle kommit fram genom en enkätundersökning (Kvale & Brinkmann, 2014). Studien har således haft en fenomenologisk inriktning, vilket är en användbar vetenskapsteoretisk inriktning vid kvalitativa undersökningar. Fenomenologi i kvalitativa studier handlar om att förstå fenomen och beskriva världen så som den upplevs av de individer som ingår i studien. Syftet i en kvalitativ forskningsintervju är att få kunskap om det undersökta fenomenet (Kvale & Brinkmann, 2014). Undersökningsdeltagare Till studien rekryterades sex informanter som har koppling till mindfulness både privat och i arbetet. Inklusionskriteriet var att mindfulness användes i arbetet och rekrytering skedde genom att kontakt togs med personer på olika företag, som kunde ha koppling till mindfulness i arbetet samt genom förfrågan via en mindfulnessgrupp på Linkedin. Intervjuerna bokades in med individer som svarat på att de hade möjlighet att delta i studien och att de utövade mindfulness i sitt arbete. Informanterna bestod av fem kvinnor och en man i åldrarna 44-67 år, med en medelålder på 58 år. Samtliga informanter hade en gedigen bakgrund av mindfulness med många års erfarenhet av att både utöva mindfulness och meditation, och fem hade flera års erfarenhet av att själva lära ut mindfulness i sitt arbete. 7

Datainsamling Inför intervjuerna utformades en intervjuguide (se bilaga 1). Intervjuguide av den semistrukturerade typen innehåller översikt för de ämnen som ska täckas och förslag till frågor. Det finns möjlighet att göra förändringar i frågornas ordningsföljd och form, om det behövs i intervjusituationen för att följa upp svar som getts (Kvale & Brinkmann, 2014). Intervjuguiden bestod av frågeområden som berörde informanternas bakgrund, mindfulness betydelse och utövande i arbetet, samt vad som underlättar respektive försvårar utövandet i arbetet respektive arbetsuppgifter. Intervjuguiden reviderades flera gånger dels efter synpunkter från handledare och dels efter en pilotintervju med en bekant. Intervjuguiden skickades ut till informanterna innan intervjun, därefter genomfördes intervjuerna vid tidpunkt som passade dem. Tre av intervjuerna genomfördes via telefon, en via Skype och två genomfördes i person. Under tre intervjuer var vi båda närvarande, där vi turades om mellan att hålla i intervjun och sitta med för eventuella följdfrågor. Intervjuerna spelades in via inspelnings- app i mobil, ipad eller dator och tog mellan 40-50 min vardera. De inspelade intervjuerna transkriberades och intervjuutskrifterna analyserades med tematisk analys. Under arbetets gång har Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer tillämpats, vilka är; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. En inbjudan till att medverka i studien och informationsbrev skickades till potentiella informanter. I informationsbrevet beskrevs studiens syfte och information om procedur för genomförande. Genom detta förfarande har informationskravet och nyttjandekravet uppfyllts. Vid kontakt med de som var positiva till att medverka fanns möjlighet för vidare information innan tid och plats för intervjun bestämdes. I samband med intervjun fick informanten även muntlig information om studiens syfte, att det var frivilligt att delta och att hen när som helst kunde välja att avbryta sin medverkan utan närmare förklaring. Muntlig information gavs även om att materialet skulle spelas in, transkriberas, avidentifieras och sedan analyseras. Ljudfilerna har efter analys raderats från alla enheter de funnits på. Genom detta förfarande har samtyckeskravet och konfidentialitetskravet uppfyllts. Analys Det transkriberade materialet analyserades med tematisk analys, som är en metod för att organisera och beskriva data och bygger på att identifiera, analysera och rapportera teman. Induktiv tematisk analys är en process av att koda data utan att försöka få in det i redan gjorda kodningsramar. Fördelen med detta verktyg är att det är ett flexibelt och användbart forskningsverktyg, som kan ge ett rikt och detaljerat, men ändå en komplex framställning av data (Braun & Clarke, 2006). Därmed lämpade sig tematisk analys för vår studie då syftet var att få ett rikt material kring informanternas upplevelser. Efter intervju- och transkriberingsprocess delades det transkriberade materialet upp mellan författarna och lästes igenom upprepade gånger. Det noggranna läsandet gjordes som ett första steg för att kunna börja urskilja olika upplevelser i materialet kopplade till studiens forskningsfrågor. I denna fas skrevs även spontana idéer ner till eventuella koder och teman genom att vara uppmärksam på det som informanterna talade mycket om. Därefter markerades meningsbärande enheter genomgående av hela materialet. De 8

meningsbärande enheterna omvandlades därefter till koder. Efter detta byttes texterna oss emellan där vi granskade de koder som den andre av oss gjort för att kontrollera om det fanns bärande meningsenheter som inte markerats eller om koden inte var tillräckligt tydlig. Detta genererade i att vissa koder ändrades, togs bort eller lades till. Koderna överfördes till ett dokument och fick initialer och siffra för att kunna hitta tillbaka till bärande meningsenhet i transkriberingarna. Koderna sorterades utefter innehåll och sammanställdes till 51 kodgrupper som sorterades in i 12 subteman. Detta genererade fyra teman som svarade på syftet och där subtemana svarar på forskningsfrågorna. För att få en överblick över subteman gjordes en mindmap och processen med kodsortering, subteman och teman gjordes två gånger. Citaten valdes utifrån det som bäst belyste de funna temana. Reflexivitet Många forskare har uppmärksammat ett behov av forskarreflexivitet (se t. ex. Bryman, 2011; Kvale & Brinkmann, 2014). I kvalitativ metod är forskaren själv ett viktigt redskap då det gäller att samla in och tolka data, metoden blir därför i denna mening mer "subjektiv" (Kvale & Brinkmann, 2014). Vi som författare till denna studie har inte uppfattningen om att det som forskare går att helt stå utanför de fynd och slutsatser som dras. Vår förförståelse i ämnet som vi fått genom att läsa artiklar och böcker om mindfulness kan till viss del ha styrt vilka frågor som formulerats i intervjuguide och det resultat som presenteras. För att minska den påverkan, den bias det kan ha på resultaten, har vi turats om att analysera materialet för att hela tiden försöka se materialet ur olika synvinklar. Vi har även haft dialog med handledare och fått hennes tolkning och kritik kring resultat och slutsats. Resultat I tabell 1 nedan presenteras de teman och subteman som framkommit ur materialet. Vidare redovisas resultaten efter denna struktur. De huvudteman som urskildes från materialet var: Blivit en livsstil, Fokuserad närvaro, Organisationens roll samt Synen på mindfulness. Tabell 1. Teman och subteman Teman Blivit en livsstil Fokuserad närvaro Organisationens roll Synen på mindfulness En del av livet Fokus och närvaro i nuet Yrkesrollen Motstånd Rutin och praktik Minskad stress Ledning och organisation Trend Ökad självmedvetenhet I mötet med andra Öva tillsammans Arbetsmiljön 9

Blivit en livsstil En del av livet En viktig faktor för att lyckas implementera mindfulness i sitt arbete är att individen själv har ett intresse av mindfulness. Flera av informanterna berättar att tänket kring och intresset för meditation och reflektion alltid funnits med dem. De beskriver att meditation funnits med under en längre tid av deras liv och att det med tiden blivit mer integrerat i deras personlighet samt en del av vardagen. jag har alltid varit en person som har varit väldigt reflekterande, eller, jag menar, det har varit naturligt för mig med typ liksom retreat, dra mig tillbaka, ta tid och reflektera eller tid och bara vara med mig själv och så i olika såna sammanhang. Så det har alltid funnits med. Flera uttrycker också att mindfulness är något som måste börja hos individen själv för att göra det möjligt att integrera det i vardagen och för att kunna se nyttan med mindfulness. men jag tror alltså att det handlar huvudsakligen om att, själv börja, se nyttan med det, för om man inte...inte gör det själv så hittar liksom hjärnan på massa undanflykter Då många av informanterna hållit på med meditation och mindfulness i flera år, både i arbetet och privat, upplever de att det är svårt att särskilja utövandet av mindfulness då det blivit så integrerat i alla delar av livet. En informant beskriver att hen tidigare behövde tänka på att utöva mindfulness men att det idag går mer per automatik. det var ju viktigare förut. Då kunde det ju va så att man bestämde men frukost, lunch, middag då ska jag ta dom där 5 minuterna eller nåt sånt men så gör jag ju aldrig idag utan det går liksom automatiskt på nåt sätt. Det blir en del av det man kanske inte ens reflekterar över att man gör. Rutin och praktik Informanterna har sammanlagt varit engagerade i meditation, mindfulness och personlig utveckling i mellan 10-20 år. Samtliga har åkt på retreater och gått ett flertal olika typer av utbildningar både i arbetet och privat. Flera av dem påpekar att utövande av mindfulness är en förändringsprocess och att gå en kurs endast är början av processen. De uttrycker att det är en lång process som kräver mycket kunskap och kontinuerlig övning. det är ju en förändringsprocess det här, och att förändra invanda mönster är ganska svårt, oberoende av vad det gäller och eh, ja allstå det tar tid (...) våra grundkurser är ju upplagda på åtta veckor så att det är ju inte, alltså med undervisning och en gång i veckan och det, kan ju leda till, eller det leder till att man påbörjar en process kan man säga, förändringsprocess, men det är ju inte förändringen utan det är starten på förändringen om man säger så... Informanterna uttrycker vikten av att meditera och träna regelbundet i vardagen för att mindfulness ska kunna tillämpas och integreras i arbetet. För att få det till en vana måste man bara börja öva och ta sig tid att praktisera det, men som en informant beskriver tar det ett tag innan man är fått in den rutinen; 10

ju mer man tränar desto mera kommer det in i vardagen och behöver vara, inte vara så formellt om man säger så. Jag kan ju träna när jag går till jobbet eller mitt i jobbet, träna och träna, jag kan utöva det snarare, utöva det när som helst, det tar ett tag att komma dit. Ökad självmedvetenhet Samtliga informanter upplevde att utövandet av mindfulness har bidragit till en ökad medvetenhet kring kroppsliga reaktioner, hur det känns i kroppen och att de kan lyssna på magkänslan. Att ha fått en ökad medvetenhet beskrevs också ha bidragit till att kunna vara mer i kontakt med sina känslor. jag har blivit mycket mer medveten om att jag måste komma tillbaka och, kanske också mer i kontakt med.. jag tror jag tar mina sensationer i kroppen lite mer på allvar, och att jag har blivit mer kroppsligt förankrad, och det använder jag mig väldigt ofta av att jag kan känna av saker i kroppen och gå dit och låta det vänta ur, liksom kan vara kvar i obehag utan att jag behöver förändra. Som informanten beskriver och som även beskrevs av de andra informanterna var att de lärt sig hantera jobbiga känslor och vågar stanna kvar i och utforska dem. De har blivit mer medvetna om att det bara är tillfälliga tillstånd som går över. Detta har även bidragit till att de lättare kan släppa tankar och på så sätt ältar och oroar sig mindre. Det beskrevs i form av att ha blivit mindre undvikande för obehag, mindre rädda och modigare i arbetet. Att jag kan göra vad jag vill utan och va rädd. Inte gå omkring med den där känslan av att vara rädd och misslyckas, att jag vågar göra arbetsuppgifter som jag kanske inte skulle ha gjort tidigare. Några informanter beskrev även att ökad medvetenhet om känslor har bidragit till att de stör sig mindre på saker och lättare kan förhålla sig till exempelvis kollegor och organisatoriska faktorer. Flera av informanterna berättar hur attityderna i mindfulness hjälper dem att bli mer accepterande och inte döma andra. dom kan man ju tillämpa hela tiden. Om du tar till exempel inte döma då, hur då en utav de första principerna som man brukar nämna så kan man ju tillämpa det direkt, om man kommer hit och är lite lättirriterad och så kan man börja tänka att, äh men lägg av nu, nu får du verkligen va, glöm eller släpp det där och va inte så dömande ( ) det kan ju komma in nån och va ganska oförskämd eller nåt sånt där och då kan ju jag bara tänka att jaja, det är bara acceptera att det här är såhär just nu. Fokuserad närvaro Fokus och närvaro i nuet Samtliga informanter lyfte att mindfulness har skapat en förmåga att vara närvarade i nuet vilket de implementerat i arbetet. Att öva upp tekniker i närvaro är något som gett dem ett ökat fokus i arbetet och att mindfulness gjort det lättare att bibehålla fokus under en längre tid. Utövande av mindfulness beskrevs även bidra till medvetenhet om var uppmärksamheten är och en förmåga att kunna landa och vara kvar i nuet i olika sammanhang. Detta beskrevs ha gjort dem mer närvarande i sina arbetsuppgifter och 11

genom att lättare kunna fokusera på en uppgift i taget beskrev flera av informanterna att de även blivit mer effektiva. jag har blivit mer effektiv (...) jag tänker mycket att effektivitet för mig handlar om att göra saker med minsta motstånd, att göra.. det blir lätt för mig att jag är effektiv och det där har jag märkt att det är mer tydligt, jag gör mindre slarvfel.. jag gör det jag gör men jag gör det snabbare för att jag är fokuserad. Något som beskrevs som väldigt centralt för mindfulness är andningen. Andningen beskrivs som ett första steg för att implementera mindfulness då det möjliggör att kunna landa i sig själv och ge en ökad kroppsmedvetenhet, vilket de upplevde bidrar till ökat fokus. bara genom att stanna och ta 10 djupa andetag så får du ett annat fokus.. för då stannar du upp och för en ögonblicks sekund.. vad håller jag på med.. nu springer jag och vet inte riktigt vad.. så får man ett annat nytt perspektiv Minskad stress Flera av informanterna uppgav att de tillämpar mindfulness i arbetet som ett sätt att hantera stress där andningen är central. Att andas och vara mer närvarande blir ett sätt att hantera stress och hjälper till att inte bli uppstressad. En informant beskrev att genom att fokusera på en sak i taget känner hen sig mindre splittrad och därmed mindre stressad. En annan beskrev att genom att använda mindfulness både medvetet och omedvetet så minskar stressen. mindfulness används ju mycket till stressbearbetning och, det är såklart att jag använder det och har nytta av det på så sätt, på olika sätt som jag inte riktigt tänker på men jag vet ju att jag inte.. jag oroar mig inte så mycket för saker framåt och det frigör ju mycket energi och minskar stresspåslaget.. och sen har jag ju då metoder, alltså en vana.. gör korta meditationer på dagarna eller bara att ta ett medvetet andetag, leder ju till att jag kan trycka (skratt) inte trycka ner men begränsa stress löpande. I mötet med andra Informanterna beskrev även hur de fått en bättre närvaro i mötet med andra människor. Flera berättade att det bidragit till att de är bättre på att vara närvarande och i nuet i mötet med klienter och kollegor, vilket bidragit till att ha blivit bättre på att lyssna och vara mer fokuserad på den andre. när jag har en klient här, då är klienten definitivt i mitt fokus, asså jag tror att det hade inte kunnat vara på det sättet om jag inte hade varit så medveten om betydelsen av mindfulness och att va närvarande, att hela tiden fokuserat och koncentrera mig, inte låter tankarna flyga iväg. Och jag har mycket lättare tror jag för att fokusera och inte va nån annanstans. Flera uttryckte att mindfulness används som en metod att landa innan arbetsmöten för att kunna vara närvarande i mötet. Det beskrevs som att det hjälper till att stanna upp och fundera över syftet med, och sin egen roll i, mötet. 12

även när man sitter i möten, att man faktiskt är mer medveten. (...) tankarna kan försvinna iväg till annat och man kan ha bråttom istället för att bara landa i mötet och bara vara där och vad är det egentligen syftet med det här mötet? (...) och försöka liksom bli medveten om vad är det vi ska uppnå här? då är det ju inte bara om att vara i nuet utan också att var är vi egentligen är på väg och varför?, och ta tillbaka det i nuet. Organisationens roll Yrkesrollen I den yrkesroll som de flesta av informanterna hade jobbade de själva med att lära ut, hålla kurser och utbilda andra i mindfulness, vilket de upplevde underlättar för att bland annat få in det som en naturlig del av arbetsvardagen. det är ju egentligen det att jag själv kan använda det i terapier, och i grupphandledning.(...) jag som psykolog kan liksom använda mindfulness (skratt) men men jag ger mig själv rätten att göra det, och det underlättar ju. Flera av informanterna uttryckte också att de genom deras position i sin yrkesroll hade en större frihet där de själva kunde styra över sin arbetstid eller arbetsuppgifter och därmed även lättare kunde styra över att få in mindfulness i arbetet. i det här jobbet är, alltså att det är relativt fritt, så man styr ju över sin arbetstid. Jag sitter ju inte låst vid en...en reception eller något sånt där...eller vid telefonen utan jag kan ju gå undan och styra över det själv, så arbetet i sig möjliggör ju att man kan gå undan och att det finns gott om sammanträdesrum. Något som några informanter däremot upplevde kunde vara försvårande med att få in mindfulness i arbetet var stress och hög arbetsbelastning. Långa dagar och tidspress var flera orsaker som de uttryckte kunde försvåra möjligheterna för utövandet av mindfulness i arbetsvardagen. ibland kanske, inte hinner fast jag skulle behöva sätta mig ner, eller hinner och hinner, jag kanske inte tar mig den tiden för att jag är så stressad. Så det kan väl vara försvårande i perioder med hög arbetsbelastning, att det kanske, kan slarva med det här själv. Ledning och organisation Flera av informanterna uttryckte ledningens betydelse för att möjliggöra utövande av mindfulness i organisationen. Det ansågs viktigt att ledningen har ett intresse och ser syftet med mindfulness för att det ska bli en naturlig del i organisationen. om inte chefen liksom gör det så blir det inte, då blir det inte implementerat på samma sätt. Då kommer det inte in som en naturlig del i möten, då kommer det inte påverka ledningsfilosofin till exempel, eller HR-arbetet eller personalutvecklingsarbetet eller det här förebyggande arbetet som man behöver ha i alla företag. 13

Det ansågs viktigt att man tillsammans i ledning- och arbetsgrupp diskuterar om användandet av mindfulness och fördelarna för den specifika arbetsgruppen samt frigöra tid för att möjliggöra att mindfulness implementeras i arbetet. Att organisationen hade en tillåtande kultur var också något som flera uttryckte underlättade, exempelvis genom att andra accepterar mindfulness inom organisationen. En informant uttryckte även vikten av att det fanns en gemensam inställning kring mindfulness för att det ska kunna implementeras i organisationen. jag menar är det så att alla då har inställningen att man ska va fokuserad och här gäller det att vi andas lugnt osv. då underlättar ju det förstås ju.. än att själv bara har dom tankarna, asså det kommer åt det här. Öva tillsammans Att göra det till något gemensamt på arbetsplatsen och att öva mindfulness tillsammans var en annan aspekt som några informanter beskrev kunde öka möjligheten för implementering i arbetsvardagen. jag tror att det nästan är helt nödvändigt att det är något man gör gemensamt och att man jobbar med det och bestämmer att nu ska vi göra såhär och då kanske man till och med kanske lägger in, en liten kort stund av tystnad nånstans också om man nu är så avancerad ju En informant gav exempel på att meditation med en kollega ger energi ökar möjligheten till utövande i arbetsvardagen. en kollega och jag vi brukar meditera en gång om dagen 5 min...det ger en fantastisk effekt asså...det borde ni prova. För jag var faktiskt överraskad själv, jag har inte gjort det särskilt länge. Så vi kör 5 min från...vi har en app (...) det är faktiskt energigivande. Arbetsmiljön Utöver organisationskulturen så var det mycket i arbetsmiljön som informanterna upplevde kunde underlätta för mindfulness. Flera uttryckte att de hade en bra arbetsmiljö och att de hade möjligheten till ett eget rum, så de kunde stänga om sig om de behövde få arbeta ostört. En informant som däremot jobbade i öppet kontorslandskap uttryckte att hen blev väldigt distraherad av den arbetsmiljön; idag sitter jag, med många med mig, i kontorslandskap och då blir det ju kanske inte alltid den bästa miljön (...) utan det är mycket störningsmoment och det är mycket distraktioner runtomkring en... Dessutom poängterades enkelheten i att kunna utöva mindfulness vilket flera upplevde gjorde det lättare att få in oavsett arbetsmiljö. Metoden ansågs enkel att kunna appliceras i vardagen, då mindfulness inte kräver ombyte, byte av lokal och ger heller inte någon kostnad för organisationen. 14

mindfulness styrka, alltså enkelheten, du kan ju göra det i dina vanliga kläder och du behöver inte gå till nån annan lokal och du kan i princip göra det när som helst. Jag menar det är ingen som märker om du sätter dig och gör en liten andningsövning egentligen. För att integrera mindfulness i arbetet beskrev flera informanter att de hittat olika tekniker och metoder. Några berättade att de påminner sig själva i arbetet om att till exempel ta micropauser eller göra gående meditationer i korridoren. Att ständigt vara tillgänglig via mobilen och mailen upplevdes däremot ge upphov till distraktioner och på så sätt försvåra möjligheterna att utöva mindfulness. Flera av informanterna hade dock saker de medvetet gjorde för att inte distraheras. att jag är noggrann med att, mitt eget space liksom...och vänder telefonen så jag inte ser ljusskärmen och sådär så jag inte ser när det kommer meddelanden, så jag inte tittar på den liksom utan jag bestämmer mig att jag tittar på det efteråt. Synen på mindfulness Motstånd Avslutningsvis framkom ur materialet hur mindfulness uppfattas generellt och hur synen på mindfulness av andra kan vara en försvårande aspekt för att mindfulness ska kunna implementeras i arbetsvardagen. Informanterna uttryckte bland annat att det kunde finnas fördomar och motstånd. Dels att det kan finnas en rädsla att möta sig själv och sina känslor och upplevas som stressande att behöva sätta sig ner, och dels att det upplevs som flummigt. Informanterna poängterade även att mindfulness inte är en quick- fix som många tror utan ett hårt arbete som måste ske på ett strukturerat sätt. att få folk att förstå att det här är inte, det här är verkligen hårt arbete (skratt) för det är många som tänker såhär att vi kan sitta och andas en stund, och det är ju inget svårt, att sitta och andas gör vi ju hela tiden, men (...) att göra det på det här strukturerade sättet är oerhört svårt. Det är många som har väldigt svårt att förstå det och som också, kanske har en övertro att, för det är hajpat. Så det som kan försvåra är ju folks sätt att se på mindfulness, att det skulle kunna vara en quick-fix liksom. Trend Vad som däremot var aspekter kring mindfulness som informanterna ansåg möjliggöra implementering var bland annat att mindfulness numera är ganska välkänt och att stora företag som Google marknadsför det, samt att det är i tiden. sen underlättar det ju att.. eh.. att det här är ganska populärt just nu, det är ju en sån grej, att folk inte tycker.. jag behöver liksom inte hålla på och förklara så mycket Diskussion Studien syftade till att undersöka personers upplevelser av att utöva mindfulness i sin arbetsvardag, utifrån forskningsfrågorna om vad som upplevs öka respektive minska möjligheterna att utöva mindfulness i arbetet samt hur utövandet av mindfulness har förändrat individen i sitt arbete. Alla sex informanter delgav rika berättelser om sina 15

upplevelser och fyra teman framkom ur materialet; Blivit en livsstil, Fokuserad närvaro, Organisationens roll och Synen på mindfulness. I nedanstående diskussion kommer teman och även de subteman som presenterats i resultatdelen kursiveras då de skrivs i löpande text. Resultaten antyder att mindfulness främst är något som måste komma inifrån individen för att implementering av mindfulness ska ske i arbetsvardagen. Däremot kan arbetet i sig och den organisation som individen är en del av, öka eller minska möjligheten att implementera det i arbetet. Vad som upplevs öka möjligheter att utöva mindfulness i arbetet Inom temat Blivit en livsstil återfanns att då många av informanterna har utövat mindfulness i många år är det också förklarligt att det blivit integrerat i individen. Intresset för mindfulness har funnits med under en längre tid och blivit en del av livet där det mer eller mindre går per automatik att utöva. Att regelbundet praktisera och få in en rutin av att utöva mindfulness i arbetet var något som ansågs viktigt för att öka möjligheten att implementera mindfulness i arbetsvardagen. Detta beskrevs vara en förändringsprocess som sker över tid och innefattar dels att skaffa sig kunskap om mindfulness och dels ett systematiskt utövande. Detta går i linje med Kabat- Zinn s (2003) beskrivning av mindfulness som en konstform som utvecklas över tid. Den förändringsprocess som sker i individen kan förklaras som en form av inlärning utifrån ett kognitivt perspektiv (Ellström, 1996). Genom tankeprocesser som sker inom individen som vidare genom övning i form av att praktiskt och kontinuerligt öva, få in rutin i vardagen och hitta förutsättningar för det, har det i sin tur omvandlats till något som sker mer per automatik. Inom temat Organisationens roll fann vi hur en större frihet inom sin yrkesroll gav möjlighet att kunna styra över sina arbetsuppgifter, samt att självständighet i arbetet ger upphov till en större kontroll över hur och när utövandet av mindfulness sker. Att de flesta av informanterna höll egna kurser och lärde ut mindfulness ökade också möjligheterna för implementering. Även om utövande av mindfulness till stor del är något som måste komma inifrån individen, så handlar det mycket om det ansvar ledningen har gällande att kunna diskutera och förespråka nyttan med mindfulness och därigenom möjliggöra implementering. Att det finns en acceptans och konsensustänk kring mindfulness inom organisationen ses som en viktig aspekt för att öka möjligheten för implementering. Att öva tillsammans med kollegor och ha tillgång till eget rum var andra faktorer som ökade implementering i arbetet. Dessa faktorer inom organisationen kan beskrivas utifrån ett kontextuellt perspektiv av lärande (Ellström, 1996). Genom att vara en del av en kontext, såsom en organisation eller en arbetsgrupp, kommer individens lärande och utveckling i sin yrkesroll ske i samspel med det tankesätt, beteende och kultur som är typiskt inom organisationen. På samma sätt är mindfulness en form av lärande som måste ske inom organisationen för att det ska öka möjligheten för implementering. Utifrån det kontextuella perspektivet skulle implementering av mindfulness i arbetet på så sätt gynna både individens och verksamhetens utveckling (Ellström, 1996). Eftersom implementering måste ske i en process som bygger på gemensam förståelse och en vilja till att delta, ser vi en hur 16

mindfulness kan vara en del av det hälsopromotiva arbetet och har betydelse för både individen och organisationen (Hansson, 2004). För att utövandet av mindfulness ska kunna främjas inom en organisation så måste liknande struktur som hälsopromotivt arbete upprättas där ledningen har ett ansvar att både vilja och kommunicera vikten av mindfulness, men även där medarbetaren har ett eget ansvar för att det ska kunna upprätthållas. Vad som upplevs minska möjligheterna att utöva mindfulness i arbetet Inom temat Organisationens roll tyder resultaten på att stress och hög arbetsbelastning, långa dagar och tidspress var något som kunde försvåra utövandet av mindfulness. Resultaten visar också hur arbetsmiljön påverkar individens möjlighet att utöva mindfulness i arbetet. Öppet kontorslandskap, mobiltelefoner och andra faktorer som ger upphov till distraktioner kunde försvåra. Detta tyder på att individen påverkas av och är beroende av yttre faktorer inom organisationen, vilket kan förklaras genom det kontextuella perspektivet av lärande (Ellström, 1996) i hur individen förändras och påverkas av de möjligheter och begränsningar som finns i verksamheten. Som ovan nämnt ansågs, ett delat intresse och vilja till att få in mindfulness inom organisationen, något som möjliggör implementering. Risken för fördomar och ovilja skulle kunna öka i kontext av en (arbets)grupp vilket gör att det kan försvåra och minska möjligheterna att implementera mindfulness i arbetsvardagen. Inom temat Synen på mindfulness fann vi att fördomar, rädsla och okunskap där mindfulness ses som en quick- fix kan försvåra eller minska möjligheten för implementering av mindfulness. Precis som en tillåtande kultur ökar möjligheterna så minskar möjligheterna för implementering av exempelvis fördomar. Detta innebär att individen påverkas av det sammanhang som hen är en del av, vilket kan förklaras utifrån det kontextuella perspektivet på lärande (Ellström, 1996) där det finns ett beroendeförhållande mellan organisationens och individens utveckling och lärande. Som resultaten antyder har organisationen en bidragande roll avseende möjligheterna till implementering av mindfulness i arbetsvardagen. Forskning har visat att mindfulness kan innebära negativa konsekvenser för organisationer, genom att individen får en ökad medvetenhet om sina tankar, känslor och värderingar vilket kan göra att individen prioriterar beteenden som matchar sina egna behov och intressen (Hűlsheger et al., 2012). Detta skulle kunna leda till en ovilja från ledningen att möjliggöra förutsättningar för implementering av mindfulness. Hur mindfulness förändrat individen i sitt arbete Den ökade medvetenheten kring nuet, tankar och känslor är alla aspekter kring hur individen fått ett annat förhållningssätt både mot sig själv och mot sin omgivning, vilket visade sig påverka hur svårigheter som oro och stress kunde hanteras. Inom temat Blivit en livsstil fann vi att mindfulness bland annat bidragit till en ökad självmedvetenhet och kroppskännedom gentemot sina tankar och känslor, vilket medfört flera positiva aspekter i förhållande till arbetet. Detta kan beskrivas som en form av inlärning enligt Kåvers (2006) definition där inlärning påverkar individens 17

förhållningssätt, självuppfattning och identitet. Detta överensstämmer med hur informanterna upplevde att mindfulness förändrat deras förhållningssätt gentemot sig själva och andra, att kunna möta svåra känslor och på så sätt bli mindre orolig och mer vågad i arbetet. Effekterna av den ökade självmedvetenheten av känslor i vår studie går i samklang med Keng, et al. (2011) forskning om att mindfulness kan leda till ökat subjektivt välbefinnande, känslomässig reaktivitet och förbättrad känsloreglering. Resultaten går även att härleda till emotionsfokuserad coping som innebär både förändringar i beteenden och kognitiva tankemönster hos individen (Lazarus & Folkman, 1984). Inom temat Fokuserad närvaro fann vi att mindfulness bidragit till ett ökat fokus och närvaro i nuet, dels i möten med andra människor och dels sitt eget arbete. Resultaten stöds av tidigare studier där man funnit att deltagare som genomgått ett mindfulnessprogram fick förbättringar i arbetsprestation (Shonin & Van Gordon, 2014). Fokuset i arbetet beskrevs ge en ökad förmåga att kunna styra uppmärksamheten men också bibehålla den under längre perioder. Resultaten går i linje med den forskning som visat att mindfulness kan minska tanke- vandring (Mrazek et al., 2013) och att mindfulness kan förbättra arbetsminnet (Jha et al., 2010). Informanterna gav också uttryck för att känna sig mindre splittrade när de lättare kunde fokusera på en sak i taget. Detta blir ett sätt att minska multitasking, vilket visat gör det svårare att filtrera bort irrelevanta stimuli och bidrar till en sämre förmåga att växla mellan uppgifter (Ophir et al., 2009). Att mindfulness bidragit till en ökad medvetenhet och fokus kan även förklaras utifrån den teoretiska modell som Glomb et al. (2011) presenterar, om att mindfulness förbättrar självreglering av tankar, känslor och beteenden. Detta kan i sin tur påverka prestationsförmågan, hantering av utmaningar samt bidra till bättre kvalité i relationer vilket vi även fann att mindfulness bidragit till i denna studie. Att bli mer närvarande i nuet och få ett ökat fokus ansågs vidare ge upphov till minskad upplevelse av stress. Mindfulness stresslindrande effekt är även väl belagt i tidigare forskning (se t. ex. Shapiro et al., 2005; Speca et al., 2000; Williams et al., 2001; Ström & Ström, 2013). Informanterna beskrev hur mindfulness tillämpades som en metod för att hantera stress och hur de använde olika tekniker, som andningsövningar och medvetet undvikande av distraktioner. Detta går att ses som en form av emotionsfokuserad coping (Lazarus & Folkman, 1984) då mindfulness bidragit till att individen lärt sig hantera olika tankar och beteenden i sig själv och i förhållande till andra. Ökad självkontroll och medvetenhet gentemot arbetsuppgifter, kollegor och organisatoriska faktorer är en del av de kognitiva förändringar som informanterna utvecklat av mindfulness. I denna beskrivning ses alltså mindfulness ha ökat individens emotionella copingförmåga. Mindfulness ansågs även ha bidragit till att informanterna blivit mindre dömande och mer accepterande gentemot andra, vilket är en del av de attityder Kabat- Zinn presenterat som grunden för mindfulnessträning (Carlsson, 2011). En jämförelse med vår studie är den kvalitativa studie som Shonin & Van Gordon (2014) presenterar om erfarenheterna av en åtta- veckors mindfulness- baserad intervention i arbetsmiljö. Deras studie är en av få som undersökt mindfulness kopplat till arbetet, vilket även var syftet med denna. Några av de sex teman som Shonin & Van Gordon (2014) fann 18

hade samband med förbättringar av arbetsprestation och personlig effektivitet samt välbefinnande (på jobbet och i allmänhet). Många av deras resultat är nära sammankopplat till de resultat som presenterats i denna studie. Mindfulness ansågs, precis som vi funnit i denna studie, blivit en del av livet som går in i alla delar oavsett arbete och privat. De fann även att en förändring i attityder till arbetet, där arbetet inte ses som en separat del av livet och därför hade klyftan mellan arbete och privatliv minskat vilket gett en större meningsfullhet i livet. Deltagarna i deras studie hade även ökat sin förmåga till att vara mer i nuet efter interventionen, vilket sågs som en mer anpassningsbar strategi än att, som tidigare, fokusera mer på framtida mål. Detta finner vi även i denna studie där informanterna blev mer fokuserade på arbetet och mindre stressade av att kunna landa i nuet. Allmän diskussion I dagens samhälle där den ökade stressen leder till ohälsa för människor kan mindfulness vara ett sätt att hitta närvaro i nuet. Mindfulness kan därför vara en metod i det hälsopromotiva arbetet för att förebygga arbetsrelaterad stress. För den enskilda individen kan mindfulness användas som stresshanteringsmetod genom förbättrad emotionell copingförmåga. En förutsättning för att implementera mindfulness i arbetet är att individen är motiverad till att integrera det i arbetsvardagen. De organisationspsykologiska faktorer som påverkar för att implementering ska ske i arbetsvardagen är att det skapas praktiska förutsättningar och att det frigörs resurser för de personer som är en del av en organisation, samt att ledningen förstår syftet och har en vilja möjliggöra implementering. Den förändringsprocess som möjliggör mindfulness i arbetet är att det finns ett samspel mellan individ och organisation för att lärande och utveckling ska ske. Metoddiskussion Validitet i kvalitativ forskning kan vara om studien undersöker det som den är avsedd att undersöka (Kvale & Brinkmann, 2014). Intervjuguiden prövades i en provintervju och handledare gav feedback på frågorna, med syftet att öka studiens validitet. Genom att den är grundad i våra forskningsfrågor kan den ge stöd för validiteten. Intervjuguiden följdes systematiskt i alla intervjuer för att variationen mellan intervjuerna inte skulle påverkas beroende av hur frågorna formulerats. Genom den semistrukturerade intervjun fanns det även utrymme att ställa följdfrågor vid oklarheter eller för att komma mer på djupet i vissa frågor, vilket kan ge högre validitet. Reliabilitet i kvalitativ forskning handlar om forskningsresultatens tillförlitlighet och konsistens, och tas ofta upp vid frågan om ett resultat kan reproduceras vid andra tidpunkter och av andra forskare. I kvalitativ forskning tolkas upplevelser med en etablerad metod, vilket innebär att det inte är en direkt mätbar upplevelse. I intervjusituationen är forskaren det viktigaste forskningsverktyget, där produktionen av data bygger på och påverkas av dennes kunskap och förmåga av att ställa frågor (Kvale & Brinkman, 2014). Vi som forskare till denna studie var relativt oerfarna avseende att leda intervjuer, vilket kan ha påverkat intervjusituationen. Här kan reliabiliteten ha påverkats genom att oavsiktligt ledande frågor kan ha ställs, vilket kan ha inverkat på svaren. Informanternas subjektivitet konstrueras under sociala sammanhang såsom i intervjun. Det är därför viktigt att uppmärksamma att den kvalitativa forskningsintervjun är en 19