TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-10-14 Dnr: 2015/681-IFN-041 Urban Soneryd - aj744 E-post: urban.soneryd@vasteras.se Kopia till Kommunfullmäktige Individ- och familjenämnden Komplettering av årsplan 2016 Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna komplettering av årsplan 2016 med tillhörande internkontrollplan och investeringsplan. Ärendebeskrivning Individ- och familjenämnden har av kommunfullmäktige den 17 juni erhållit en budgetram om 756,5 mnkr för år 2016. Detta är 16,4 mnkr mer än 2015 års budgetram. Uppräkning av pris- och löneökningar har gjorts med 15,7 mnkr. Nämnden får ett rationaliseringskrav på 3,1 mnkr samt 2,4 mnkr för boende Skillsta (helårseffekt), 0,6 mnkr samordning mot våld i nära relation, 0,6 mnkr förstärkt familjehemsvård (tillfällig satsning) och 0,2 mnkr ökat föreningsbidrag. Del av handikappsamordnare på 0,2 mnkr flyttas från Individ- och familjenämndens budget 2016 till Kommunstyrelsen. Nerdragning av budgetramen med 0,2 mnkr pga sänkta hyror orsakad av sänkt internränta. Ny budgetram blir 756,1 mnkr. Skickad av: Teresia Kjellgren - aq339
Dnr: 2015/681-IFN-041 Sociala nämndernas förvaltning Individ- och familjenämnden Komplettering av Årsplan 2016 Oktober 2015
Innehåll Nämndens ansvarsområde... 1 Sammanfattning... 1 Balanserat styrkort... 3 Ekonomisk översikt... 6 Förändring av budgetram... 6 Nämndens budgetram 2016... 6 Budget 2016... 7 Åtgärder för budget i balans... 8 Hållbar utveckling... 11 Jämställdhetsintegrering... 12 Grundläggande styrdokument... 13 Investeringsplan... 15 Gemensam verksamhet... 16 Planerad verksamhetsutveckling... 16 Ekonomi... 16 Ekonomiskt bistånd... 17 Planerad verksamhetsutveckling... 17 Ekonomi... 17 Barn och ungdom... 18 Planerad verksamhetsutveckling... 18 Ekonomi... 19 Vuxenmissbruk/övriga vuxna... 19 Planerad verksamhetsutveckling... 19 Ekonomi... 20 Boende... 20 Planerad verksamhetsutveckling... 20 Ekonomi... 21 Flyktingmottagande... 22 Planerad verksamhetsutveckling... 22 Ekonomi... 23 Bilagor Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5: Internkontrollplan Barnchecklistan Investeringsplan: Bostäder för ungdomar IFN/NF Investeringsplan: Bostäder för sociala ändamål Investeringsplan: Flyktingbostäder
Nämndens ansvarsområde Individ- och familjenämnden svarar för de kommunala socialpolitiska frågorna med tillhörande myndighetsutövning. De huvudsakliga uppgifterna är att stödja och företräda enskilda individer, grupper och familjer med särskilda behov av stöd och hjälp, följa och föreslå insatser på strukturell nivå samt svara för handläggning av alkoholtillstånd och stadens mottagande av flyktingar. Sammanfattning Individ- och familjenämnden har enligt Västerås stads styrsystem och kommunfullmäktiges mål beslutat om balanserat styrkort för perioden 2016-2019. Individ- och familjenämnden fortsätter under 2016 att arbeta med att stärka och säkra myndighetsutövningen samt att fullfölja och kontinuerligt revidera det ledningssystem som byggts upp. För en rättssäker myndighetsutövning krävs att det finns tillgänglig arbetsledning, att handläggartjänster är tillsatta samt att det finns riktlinjer och rutiner som stöder verksamheten. Arbete med att tillsätta vakanta tjänster inom de myndighetsutövande verksamheterna pågår. Prioriterat inom försörjningsstöd är arbete för att fler personer ska komma vidare till egen försörjning. Särskilt fokus läggs på unga bidragstagare, barnfamiljer samt hushåll med långa bidragstider. Samarbetet inom Samordningsförbundet samt med Arbetsförmedlingen och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska utvecklas och stärkas. Samordningsförbunden i regionen planerar för en gemensam ansökan om ESFmedel för insatser inom programområdet integration. Prioriterat inom barn och ungdomsvården är förutom arbetet med rättssäker myndighetsutövning att dämpa vårdkostnadsutvecklingen. Detta sker genom att utveckla och beställa insatser för att så långt som möjligt tillgodose behov av vård på hemmaplan utan att åsidosätta kraven på stöd och skydd för barn och ungdomar i utsatta situationer. Under hösten har två insatser tillkommit, akutteam i öppenvård för familjer med barn där våld förekommit och förstärkt samverkan, gemensamma insatser i behandlingsarbetet mellan socialtjänstens öppenvård och barnpsykiatrin. Arbetet med att motverka psykisk ohälsa hos barn och ungdomar fortsätter inom ramen för det nationella utvecklingsprojektet, Psynk. Överenskommelse och handlingsplan för samverkan kring tidiga insatser och samordnat behandlingsarbete mellan skola, socialtjänst och landstinget har reviderats. Åtgärder för att stärka myndighetsutövningen vad gäller vuxna med missbruk samt att dämpa ökningen av vårdkostnader inkl LVM vård fortsätter 2016. Målet är att antalet personer som placeras jml LVM 2015 ska minska till 31 personer 2015 och till 26 personer 2016. Beställningarna inom den egna öppenvården anpassas för att motsvara behoven för unga vuxna och vuxna. En ny ramavtalsupphandling av institutionsvård planeras för samtliga åldersgrupper. Samverkan kring unga vuxna och personer med samsjuklighet är ett par prioriterade områden. Bristen på bostäder påverkar vårdkostnaderna. Fortsatt arbete behövs för att förebygga vräkningar och åtgärder behövs för att få ökad tillgång till boende för 1
olika målgrupper som tillhör nämndens ansvarsområde. Prioriteringar inom de boendegrupper kommer fortsätta behöva göras. Beskrivningar av behoven måste uppdateras utifrån att flyktingmottagandet förväntas öka. Utveckling av insatser för att motverka våld i nära relationer har hög angelägenhet utifrån nya föreskrifter och allmänna råd. Det gäller insatser till både kvinnor och män, flickor och pojkar. Nämndens budgetram har utökats med en samordningsfunktion från 2016. Ett förslag till nationell strategi har lagts fram med betoning på att öka de långsiktiga insatserna för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor. Behovet av platser i hemligt eller skyddat boende för våldsutsatta är stort liksom behovet av vanliga lägenheter. Allt fler människor söker asyl i Sverige. Från maj 2015 har antalet ensamkommande barn ökat långt över Migrationsverkets prognoser och planerat kommunmottagande. Förvaltningen lägger stor kraft på att öka antalet handläggare inom myndighetsutövning och att skapa nya platser i familjehem och hem för vård eller boende. Ökat mottagande medför också ökade behov av gode män och skolplatser i kommunen. Även övriga flyktingar som söker asyl har ökat kraftigt under sensommaren och hösten 2015. Det påverkar i första hand Migrationsverket men så snart uppehållstillstånd beviljats ska flyktingar kommunplaceras. Ny lagstiftning om tvingande mottagande finns som förslag att genomföras från jan 2016. Planering för att få tillgång till fler bostäder måste genomföras. Schablonbidraget för mottagandet höjs från 2016 i syfte att möjliggöra ett ökat kommunmottagande. Prognoser och fördelningstal gällande mottagande av ensamkommande barn och övriga flyktingar med uppehållstillstånd förväntas öka kraftigt till 2016. Ännu har inga fördelningstal presenterats. 2
Balanserat styrkort Vi har nöjda kunder och invånare Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Vår verksamhet har hög tillgänglighet Bemötandet är professionellt, värdigt och trovärdigt Det ska finnas bra information om verksamheterna Det ska vara lätt att komma i kontakt med verksamheterna Hjälp och stöd fås inom rimlig tid Den enskilde upplever att personalen är kunnig Den enskilde upplever att personalen visar respekt för denne och dennes situation Den enskilde upplever att personalen är intresserad och lyssnar Den enskilde känner förtroende för personalen Brukaruppföljning/ enkät el. månadens fråga Nöjdhet 4-5, 85 % eller mer Nöjdhet 4-5, 75 % eller mer Nöjdhet 4-5, 90 % eller mer Nöjdhet 4-5, 90% eller mer Nöjdhet 4-5, 90 % eller mer Nöjdhet 3-5, 90 % eller mer Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat. Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Personer som kommer i kontakt med nämndens olika verksamheter ska öka sin förmåga att leva ett så självständigt liv som möjligt Andel hushåll med långa bidragstider inom försörjningsstöd Bidragstiden ska vara 6,4 mån eller lägre Andel hushåll med långvarigt ek. bistånd ska vara 40 % eller lägre Andel ej återaktualiserade personer ett år efter avslutad utredning eller insats Försörjningsstöd: 65 % eller fler Barn 0-12 år: 78 % eller fler Ungdomar 13-20 år: 60 % eller fler Vuxna: 65 % eller fler 3
Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat. Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Effektiv och rättsäker handläggning Evidensbaserad praktik Enskilda ska efter avslutad insats ha förbättrat sin förmåga att hantera sin situation Utredning enligt Sol, bou genomförs inom lagstadgad tid Alla beslutsunderlag som omfattas av reglerna i 17 Förvaltningslagen har kommunicerats med den enskilde Barns synpunkter redovisas i utredningar som rör barn och ungdomar Metoder relevanta för målgruppen Ungdomarna styrtal genomsnitt i landet Vuxen: 75 % eller fler ska ha förbättrat sin förmåga att hantera sitt missbruk Bou samhällsvård: Skolresultat hvb och familjehem Förs.stöd under utveckling 100% av alla som ingått i egenkontroll 100% av alla som ingått i egenkontroll 100% av alla som ingått i egenkontroll Alla enheter ska kunna beskriva sina metoder Vi har ekonomi i balans Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Tilldelad budgetram hålls Kostnadseffektiv verksamhet Budget jämförs med utfall/prognos Kostnadsjämförelser med andra kommuner Avtalstrohet vid inköp Rätt insatser till rimlig kostnad Utfall är lika eller lägre än budget Kostnaden är lika eller lägre än andra jämförbara kommuner VIP UIV; UBU/proCapitamåste utvecklas 4
Samordnade vårdplaner Antal SIP, prator Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal SNF har ett tillåtande och öppet arbetsklimat där medarbetarna är delaktiga i verksamhetsutvecklingen Alla tillsvidaretjänster är tillsatta av medarbetare som uppfyller kravprofilen för tjänsten. Det är ett gott ledarskap inom SNF. Medarbetare och chefer upplever att de har en rimlig arbetsbelastning. Medarbetarna kommer med nya innovativa förslag för verksamheten. Vi hittar rätt person vid rekrytering av till myndighetsutövningen. Lågt antal vakanser Personalomsättning är låg Medarbetarenkät Ledarskap index 63 eller högre Medarbetarenkät Stressindex 10 eller lägre Antal förslag till InnoMera är 1 på 60 medarbetare och 5% av förslagen leder till vidare utveckling. 80% av rekryteringarna leder till anställning på första försöket. % % 5
Ekonomisk översikt Förändring av budgetram Nämndens budgetram 2016 Förändring av budgetramen mnkr Budgetram 2015 740,1 Löne- och prisuppräkningar 15,7 Rationaliseringskrav 1,0 % av korrigerad budgetram - 3,1 Boende Skillsta helårseffekt 2,4 Samordning mot våld i nära relationer 0,6 Familjerådgivning (tillfällig satsning) 0,6 Ökat föreningsstöd 0,2 Summa 756,5 Omfördelning av budgetram mnkr Handikappsamordnare (andel från IFN till KS) -0,2 Sänkt internränta,( sänkta hyror) -0,2 Budgetram 2016 756,1 Individ- och familjenämnden har av kommunfullmäktige den 17 juni erhållit en budgetram om 756,5 mnkr för år 2016. Detta är 16,4 mnkr mer än 2015 års budgetram. Uppräkning av pris- och löneökningar har gjorts med 15,7 mnkr. Nämnden får ett rationaliseringskrav på 3,1 mnkr samt budgettillskott med 2,4 mnkr för boende Skillsta helårseffekt, 0,6 mnkr för samordning mot våld i nära relationer, 0,6 mnkr familjerådgivning samt 0,2 mnkr till ökat föreningsstöd. Tillskottet till familjerådgivningen är tillfälligt och avser år 2016. Då det i dagsläget inte finns några köer till verksamheten föreslår förvaltningen att medlen under året ska användas för att familjerådgivningen ska utveckla arbetsformer i syfte att möta nyanlända i samband med familjeåterförening eller annan särskild familjeproblematik som uppstått på grund av separationer eller ett liv på flykt. Ramförändringar Del av handikappsamordnare på 0,2 mnkr flyttas från IFNs budget 2016 till Kommunstyrelsen. Nerdragning av budgetramen görs även med 0,2 mnkr pga sänkta hyror orsakad av sänkt internränta. Ny budgetram blir 756,1 mnkr. 6
Användning av budgetramen mnkr Budgetram 2016 756,1 Myndighetskontor/administration 2,7 Utvecklingsmedel -1,5 Verksamhetssystem 0,2 Från föreningsbidrag till kvinnohuset -1,1 Till kvinnohuset från föreningsbidragen 1,1 PAS -1,2 Sysselsättning enl LOV -2,4 Gude, hyreskostnad, övertagande av lokalen 1,4 Försörjningsstödet -20,0 Vårdkostnader 21,1 Övrigt -0,3 Budgetram 2016 756,1 Budget 2016 Individ- och familjenämnden Nettokostnad, mnkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Budget 2016 Förändring 2015-2016 Gemensamt 138,5 159,0 157,1 160,6 3,5 Ekonomiskt bistånd inkl försörjningsstöd 223,4 206,5 229,8 209,2-20,6 Barn och ungdom 202,4 210,1 194,5 207,3 12,8 Vuxenmissbruk/övrigt vuxen 88,0 95,4 81,9 96,8 14,9 Boenden 64,9 73,7 76,8 82,2 5,4 Totalt exkl flyktingmottagning 717,2 744,8 740,1 756,1 16,0 Flyktingmottagning 1,9-11,3 0,0 0,0 0,0 Totalt inkl flyktingmottagning 719,0 733,6 740,1 756,1 16,0 Prognosen, som lämnades i samband med delårsbokslutet för andra tertialet 2015, pekar på ett underskott på 4,7 mkr exklusive flyktingmottagande. Underskott redovisas för vårdkostnader ungdom 19,1 mnkr samt vårdkostnader vuxen 13,5 mnkr. För individ- och familjenämnden blir underskottet för vårdkostnaderna 2015 ca 29,3 mnkr. Om de beslutade rationaliseringsåtgärderna för 2016 går som planerat så kommer budgeten för vårdkostnaderna att hålla. 7
Försörjningsstödet förväntas gå med ett överskott på 21,0 mnkr under 2015. För 2016 beräknas försörjningsstödet rymmas inom anvisad budgetram om snittiden som hushållen uppbär försörjningsstöd inte ökar samt att inte antalet hushåll med försörjningsstöd ökar dramatiskt. Regeringen har i höstbudgeten lagt fram förslag att avskaffa fritidspengen för barn i årskurs 4-9 inom försörjningsstödet. Istället föreslås barnnormen öka för åldersgruppen 7 18 år samt gälla samtliga hushåll inte bara de med längre bidragstider. Förändringen innebär en kostnadsökning inom försörjningsstödet som ska kompenseras med medel som avsatts i statsbudgeten (181 mnkr). För flyktingar mottagna 2012 förväntas ett slutligt överskott främst beroende på lägre kostnader än beräknat för SFI/IVIK/förberedelseklass och försörjningsstöd. Ensamkommande barn visar också på ett överskott med ca 3,5 mnkr beroende på ett stort mottagande och vakanser inom flyktingenheten. Prognosen är osäker. Det kommer många fler barn än vad som är planerat för och förvaltningen tvingas köpa externa vårdplatser och snabbt skapa nya tillfälliga boenden till kostnader som överstiger det schablonbelopp som utbetalas från Migrationsverket. Åtgärder för budget i balans Nämnden ska vidta åtgärder för att rationalisera verksamheten motsvarande en procent av budgetramen. Vid beräkning av beloppet har vi undantagit försörjningsstöd och vårdkostnader och kommer då fram till att nämnden ska hitta åtgärder som motsvarar 3,1 miljoner, se tabell nedan. Åtgärder för ekonomi i balans mnkr Utvecklingsmedel 0,3 Sesam, samlokalisering 0,3 Krami, förändrad beställning 0,5 Nätverksmöten, krissamtal, föräldrautbildning 1,8 Administration/gemensamt 0,3 Total rationalisering 3,2 Avvecklingar och övriga åtgärder för budget i balans 2016 Rationaliseringsförslagen 2016 bygger till en del på att nämnden redan 2015 beslutat om åtgärder för att komma till rätta med nämndens budgetunderskott. Beslut om att avveckla LOV sysselsättning, minska beställningen till KrAmi och att påbörja pilotprojekt socialpsykiatriskt team har fattats i mars. Nedan redovisas ett antal tänkbara besparingsområden 2016 och vad de preliminärt kan innebära i besparingseffekt. Rationaliseringsåtgärder 2016 mnkr Avvecklingar Avsluta sysselsättning enl LOV 2,4 Övriga kostnadsminskningar 8
Rationaliseringsåtgärder 2016 mnkr SiS-plac. reglering mot UAN 2,4 Förstärkt samverkan/socialpsykiatriskt team Socialtjänst/BUP 5,0 Akutteam/Kibb 0,5 Minska köp av öppenvård boende 10 åpl, forts från 2015 1,2 Stärkt tidig insats, unga vuxna 0,5 Samla boendestödet inkl flytt av träningslägenheter till utförare. Anpassa beställning (Vita Nova). 0,5 Bostad Först (6 mån effekt) ytterligare från 2015 0,6 Ungdomsmottagningen, intäkter från andra kommuner Summa: 14,0 Avvecklingar Avsluta sysselsättningsverksamhet enligt LOV Nämnden har redan 2015 gjort rationaliseringar inom verksamhet för sysselsättningsåtgärder (både proaros och upphandlad verksamhet enligt LOV) för personer som uppbär försörjningsstöd. Sysselsättningsåtgärder är en för nämnden frivillig verksamhet som kan avslutas när tiden för beställningar går ut. Nämnden fattade beslut vid sammanträdet i mars att förvaltningen skulle avveckla LOV. Detta innebär att inga nya beslut fattas vid ansökan om att bli LOV-utförare och LOV-utförare med gamla avtal avvecklas vartefter avtalen går ut under 2015 2016. Förvaltningen bedömer det möjligt att utveckla samarbetet med arbetsförmedlingen, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt samordningsförbundet för att tillgodose behovet av arbetsmarknadsåtgärder för försörjningsstödstagare. Övriga kostnadsminskningar SiS-placeringar reglering mot UAN De ungdomar som placeras på SIS-institutioner har rätt till skolgång under vårdtiden. Det är skolan som godkänner skolundervisningen och ska stå för kostnaden när barnet vistas i annan kommun. Kostnaderna har betalats av vårdpengar vilket behöver regleras med barn- och utbildningsnämnden. Förstärkt samverkan/socialpsykiatriskt team Det stora budgetunderskottet beror främst på ökade kostnader för ungdomsvård. Familjehemsvården, både de egna och de konsulentstödda familjehemsplaceringarna, har kontinuerligt från 2011 minskat för ungdomar. Däremot har institutionsvården ökat med 10 årsplaceringar från 2011 (exkl. ensamkommande barn), från 27 till 37 årsplaceringar. En del placeringar på institution är mycket kostnadskrävande på grund av ungdomarnas problematik. Förutom sedvanlig dygnsavgift tillkommer ofta krav från institutionen på extrapersonal. Det är idag få barn som läggs in för heldygnsvård inom barnpsykiatrin, deras tillstånd bedöms ändå kräva barnpsykiatrisk behandling på grund av kraftigt självskadebeteende eller olika neuropsykiatriska 9
diagnoser. Förvaltningen har tillsammans med barnpsykiatrin tagit del av det arbete som bedrivs i Uppsala i samverkan med socialtjänst och barnpsykiatri. Genom att (inom befintlig verksamhet) inrätta ett socialpsykiatriskt team bestående av barnpsykiatrisk individualbehandling och familjeterapeutisk behandling har en stor andel dyra placeringar på institution kunnat undvikas. Barnpsykiatrin bedömer att detta gagnar barnet. Vid viss psykiatrisk ohälsa finns annars en risk att slutenvård innebär att symtomen istället förvärras. Genom att styra om en del av den kommunala familjeterapeutverksamheten till ett teamsamarbete med barnpsykiatrin har ett pilotprojekt benämnt förstärkt samverkan påbörjats i september 2015. Insatsen förväntas under tertial 3 minst medföra att 1 placering undviks. Det innebär en besparing om cirka 1,5 mnkr för ett helår. Insatsen förutsätter att kostnaderna för familjeterapeuter behålls men riktas om under 2015 och 2016. Ambitionen är att samverkan ska utökas med ett socialpsykiatriskt team från 2017. Akutteam/Kognitiv integrerad behandling vi barnmisshandel (Kibb) Det är få barn som placeras på institution. Årsplaceringar av barn på institution har ökat från ett barn år 2010 till åtta år 2014. Vårdkostnaderna för barn på institution bedöms kunna minskas något genom insatsen akutteam och strukturerad behandling i öppenvård för familjer med barn där det förekommit våld i nära relationer. En skyddsbedömning och familjens inställning till behandlingsinsats avgör vilka familjer som kan få tillgång till insatsen i hemmet. Teamet bildas inom befintlig verksamhet. Eftersom flera utredningsplaceringar avslutas med att barnen går tillbaka hem i sina familjer bör ett antal placeringar av barn och föräldrar kunna undvikas under utredningstiden. Om skyddet för barnet är tillgodosett kan en för barnet smärtsam separation undvikas. En försiktig målsättning är att undvika en årsplacering 2015 vilket motsvarar cirka 500 tkr. Insatsen är tillgänglig från tertial 3 2015. Under 2016 förväntas ytterligare en besparing med samma belopp. Stärkt tidig insats Satsningen på unga vuxna stärks 2016 genom att i beställning till egen öppenvård omfördela medel inom öppenvård vuxen missbruk. Samverkan stärks och intensifieras mellan myndighetskontor och öppenvård gällande unga vuxna med komplex problematik. Redan tidigare har medel riktats till Missbruksmottagningen för tidiga insatser och samverkan med myndighetskontoret. Genom att omfördela medel motsvarande en tjänst kan ett mindre team inom öppenvården på Missbruksmottagningen skapas som utöver tidiga insatser vid LOB och ringa narkotikabrott även ska kunna erbjuda motiverande arbete inkl ett flexibelt stöd och vid behov uppsökande och mobilt arbete i nära samverkan med myndighetskontoret. Arbetet syftar till att fler får vård och behandling på hemmaplan. Beräknad besparing 0,5 mnkr avser minskade kostnader för köpt vård och behandling. Samla boendestödet och flytta träningslägenheter till utförare Genom att samla beställningarna avseende delar av boende och boendestöd; Vallby stödboende, Vita Nova, Moduler, Bostad först, flytt av träningslägenheter från myndighetskontoret och boendestöd för flyktingar ges möjligheter att samordna och effektivisera insatserna och vård- och boendekedjan. 10
Stödet i träningslägenheter är inte att betrakta som myndighetsutövning och kan därför överföras till öppenvården. Förändringar avseende integrationsenhetens verksamhet kommer ske enligt BUM 2- översynen. Lämpligen placeras boendestödet inom en samlad beställning för boendestöd för individ och familjs verksamhet. Besparing i beställning på 0,5 mnkr avser Öppenvård missbruk boende och motsvarar en tjänst. Bostad Först Arbetet med implementering av Bostad Först fortsätter och utvärderas. Bostad Först bidrar till att minska hemlösheten och att minska vårdkostnaderna med minst samma belopp. Helårseffekten blir minst 1,2 mnkr och eftersom 0,6 mnkr redan har sparats in 2015 så sparas resterande 0,6 mnkr in 2016. Ungdomsmottagningen Andelen ungdomar från andra kommuner som går i skolan i Västerås och av den anledningen besöker Ungdomsmottagningen motsvarar 10-11 procent av det totala antalet ungdomar som besöker mottagningen. Förvaltningen har inlett dialog med berörda kommuner om finansiering av denna del och inriktningen är att dessa ungdomar även fortsättningsvis ska kunna besöka mottagningen. Detta skulle innebära en intäktsökning för nämnden med ca 0,2 mnkr. Hållbar utveckling Ekologisk hållbarhet Nämnden påverkar miljöaspekterna i de villkor som ställs i samband med upphandling av verksamhet och slutande av avtal. Vid nyanskaffning av bil ska leverantör med kontrakt enligt LOV skaffa miljöbil enligt den definition som Transportstyrelsen anger. Nämndens personal, strävar efter att i största möjliga utsträckning resa med kollektiva transportmedel och begränsa individuellt bilåkande. De flesta resor genomförs med tåg eller buss. När det gäller pappersförbrukningen kopierar personalen det mesta dubbelsidigt med en kopieringsmaskin med hög kapacitet och bra funktioner. Nämnden erhåller handlingar genom medels läsplatta och nämnden arbetar med utveckling av digitala e-tjänster. Social hållbarhet Att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhällen där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Nämndens uppgift är att ge råd, hjälp, stöd och service till människor som på grund av funktionsnedsättning är i behov av hjälp. Stödet ska utformas så att hänsyn tas till den enskildes egna resurser, förutsättningar och behov. Socialtjänstens verksamhet bedrivs med stöd av lagstiftning som t.ex socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Ekonomisk hållbarhet Nämnden har i uppdrag att påtala behov av resurser för nämndens målgrupper samt hålla den erhållna budgetramen. I de fall nämnden ser att budgeten inte kan hållas har nämnden skyldighet att besluta om åtgärder. 11
Kulturell hållbarhet Kultur är ett relativt vitt begrepp och är därför inte helt enkelt att definiera. Det är viktigt att det inom ramen för nämndens beställda/upphandlade verksamheter finns utrymme för olika former av kulturella möten/aktiviteter i det vardagliga arbetet. Inte minst vill nämnden betona vikten av att tillvara olika kulturella erfarenheter och bakgrunder i vården och omsorgen. Hållbar utveckling sammantaget Nämnden ser att behoven inom målgruppen för närvarande överstiger resurserna varvid prioriteringar och besparingar har vidtagits och kommer att vidtas även framåt då diskrepansen mellan behov och resurser mycket sannolikt kommer att öka. Även besparingar och prioriteringar inom andra huvudmän exempelvis landstinget i form av färre vårdplatser får återverkningar på socialtjänstens område som enligt Socialtjänstlagen har det yttersta ansvaret för befolkningen i kommunen. Vidare konsekvenser som påverkar socialtjänstens område handlar om bristen på bostäder med en för målgruppen rimlig hyra och tillgång till arbete så att människor kan försörja sig själva. Jämställdhetsintegrering Kommunfullmäktige har beslutat att budget 2016 ska presenteras utifrån ett genusperspektiv, det vill säga en jämställdhetsintegrerad budget. Gender budgeting handlar om att synliggöra människorna bakom siffrorna och visa hur stadens resurser fördelas mellan könen samt hur resurserna möter kvinnors och flickors respektive mäns och pojkars behov. Vem som får vad på vilka villkor och varför. Följande officiella statistik som är könsindelad lämnas årligen: 1. Barn och unga Antal öppenvårdsinsatser - könsindelad Vårddygn i familjehem och HVB enbart totalen 2. Vuxna missbruk samtliga nedan könsindelade Antal personer med verkställda beslut om bistånd som avser boende Antal boendedygn som avser boende Antal personer med beslut om individuellt behovsprövade öppna insatser Antal personer med verkställda beslut om frivillig institutionsvård Antal vårddygn i frivillig institutionsvård Antal personer med verkställda beslut om frivillig familjehemsvård Sol och LVM Antal vårddygn i frivillig familjehemsvård SoL och LVM 3. Övriga vuxna samtliga nedan könsindelade Antal personer med verkställda beslut om bistånd som avser boende Antal boendedygn som avser boende Antal personer med beslut om individuellt behovsprövade öppna insatser Antal personer med verkställda beslut om frivillig institutionsvård 12
Antal vårddygn i frivillig institutionsvård Antal personer med verkställda beslut om frivillig familjehemsvård SoL Antal vårddygn i frivillig familjehemsvård SoL Årligen genomför nämnden en brukarundersökning kring hur nämndens verksamheter upplevs av de brukare som besökt verksamheterna. Resultaten av brukarundersökningen presenteras könsuppdelat för myndighetsutövande enheter och enheter i öppenvård. En genomlysning av vårdkostnaderna relaterat till insatstyper för olika åldersgrupper och kön gjordes 2014. Under 2015 har förvaltningen även relaterat kostnader till andelen flickor/kvinnor och pojkar/män som fått olika insatser. Detta visar att andelen av kostnaderna inte alltid överensstämmer med andelen flickor/kvinnor respektive pojkar/män som får insatser. Baseras på kostnader procapita janaug 2014 Familjehem Kvinnor/flickor Män/pojkar Kvinnor/flickor Män/pojkar andel kr andel kr andel av antal andel av antal Barn 64,7% 35,3% 43,0% 57,0% Ungdom 67,2% 32,8% 60,0% 40,0% Vuxen 0,0% 100,0% 0,0% 100,0% Konsulentstött familjehem Barn 51,6% 48,4% 19,0% 81,0% Ungdom 25,7% 74,3% 21,0% 79,0% Vuxen 57,0% 43,0% 35,0% 65,0% Institution Barn 56,3% 43,7% 57,0% 43,0% Ungdom 22,9% 77,1% 26,0% 74,0% Vuxen 28,4% 71,6% 35,0% 65,0% I budgetarbetet inför 2017 ska förvaltningen synliggöra hur framtida förändringar fördelas mellan könen. Grundläggande styrdokument Översiktsplan Beträffande ett varierat utbud av bostäder sker planeringen för de tre sociala nämnderna utifrån att det ska vara en jämn spridning i kommunen av de typer av boenden som nämnderna ansvarar för att tillhandahålla. Ovanstående gäller således även serviceorterna och övriga mindre tätorter. Program för personer med funktionsnedsättning Nämnden följer den handlingsplan som beslutats av Kommunstyrelsen. Vidare 13
efterfrågar nämnden en årlig redogörelse av hur utförarna arbetar utifrån program och handlingsplan med särskilt focus på att Främja och följa upp att personer i bostad med särskild service (NF, IFN) och äldreboenden där kommunen är beställare får en hälsofrämjande kost och fysisk aktivitet utifrån riktlinjer och krav (Handlingsplan beslutad av kommunstyrelsen 2015-06-03) Miljöprogram Nämnden påverkar miljöaspekterna i de villkor som ställs i samband med upphandling av verksamhet och tecknande av avtal. Nämndens personal, strävar efter att i största möjliga utsträckning resa med kollektiva transportmedel och begränsa individuellt bilåkande. De flesta resor genomförs med tåg eller buss. Personalen kopierar det mesta dubbelsidigt med en kopieringsmaskin med hög kapacitet och bra funktioner. Nämnden erhåller handlingar via läsplatta. Införandet ger miljövinster. Alla anställda har bärbara datorer och smarta telefoner för att effektivisera arbetet och minska pappersanvändningen. Upphandlingspolicy Nämnden följer den upphandlingspolicy som är beslutad av Kommunfullmäktige. Nämndens handlingsplan för beställning, upphandling, konkurrensutsättning och avtalsuppföljning bygger på delarna i upphandlingspolicyn samt beskriver nämndens strategi för beställning och upphandling. Näringslivsprogrammet Nämnden lägger stor vikt vid att skapa och upprätthålla goda relationer med nuvarande och presumtiva utförare. I de fall där det varit möjligt har nämnden skapat möjligheter för nyföretagande vilket även inkluderar mångfalden. Nämnden har även varit aktiv vad gäller nya former för överenskommelser om drift av verksamhet med idéburna organisationer. Policy för internationellt arbete Nämnderna följer stadens inriktning för de deklarationer och positionsdokument som staden undertecknat exempelvis Barnkonventionen, Fairtrade City, Aalborgdeklarationen mm. Förvaltningen bistår i mycket hög utsträckning med kompetens vid olika studiebesök till staden resp. till någon av nämnderna/ förvaltningens verksamheter. Nämnderna har sedan många år tillbaka ett årligt utbyte med de nordiska vänorterna inom det sociala området. Förvaltningen deltar i ENSA ett europeiskt nätverk för kommunal socialtjänst/ vård och omsorg där samverkan några gånger resulterat i en gemensam EUansökan. Medel har tidigare erhållits för utvecklingsprojekt för mångfald och ledarskap samt för att utveckla familjehemsvården. F.n. deltar förvaltningen i ett EU-projekt med fokus på innovationsupphandling av teknik för äldre, Silver. Förvaltningen ingår även i ett samarbetsprojekt, Connect via nordiska ministerrådet, med fokus på att utveckla användandet av teknik i kommunal vård och omsorg för äldre. Förvaltningen har nyligen påbörjat ett samarbetsprojekt med de nordiska huvudstäderna med syfte att utveckla innovations/testmiljöer för välfärdsteknik i kommunal vård och omsorg. Ledarpolicy och medarbetarpolicy Medarbetarpolicyn är tänkt att användas som utgångspunkt för samtal på arbetsplatsträffar för att utveckla samspelet och en god arbetsmiljö på arbetsplatsen. 14
Förvaltningens HR-konsult har under de tre senaste åren bistått förvaltningens enhetschefer med samtal om policyn på arbetsplatsträffar. Då förvaltningen har delat på flera enheter och tillsatt nya chefer planeras för fortsatt stöd till alla enheter. Därutöver genomför förvaltningen en till två gemensamma inspirationsdagar per år för hela förvaltningen då gemensamma teman har behandlats, ex. mångfald, bemötande. Därutöver bistår HR-konsulten alla chefer med samtal om andra viktiga teman på arbetsplatsträffarna. Teman som anges i det stadsövergripande dokument som reglerar arbetsplatsträffarna såsom alkohol och droger, kränkande särbehandling och jämställdhet. Förvaltningsledningen erbjuder information för alla nyanställda två gånger per halvår, då görs bl.a. en genomgång av medarbetarpolicyn och samverkansavtalet. Förvaltningen har under de senaste två åren, med utgångspunkt från stadens riktlinjer, tagit fram gemensamma mallar för medarbetar- och lönesamtal. Därutöver har förvaltningen tagit fram kompetens- och lönemodeller för biståndshandläggare, socialsekreterare och administratörer. Planering finns för att kommande år ta fram liknande kompetensmodeller för fler yrkesgrupper inom förvaltningen. De befintliga modellerna har resp. kommer att tillämpas i medarbetarsamtal samt ska användas som stöd i kommande lönesamtal. Förvaltningens chefer upprättar årliga s.k. chefskontrakt/åtaganden med överordnad chef. Dessa kontrakt/åtaganden följer i stora drag den modell som för två år sedan togs fram för förvaltnings- och bolagschefer och som nu efter viss revidering och remissbehandling ska fastställas av kommunstyrelsen. Chefer erbjuds introduktion samt ska delta i de utbildningar som staden arrangerar för nya chefer. Förutom individuella planer för kompetensutveckling så har chefer och konsulenter deltagit i särskilda ledarskapssatsningar anordnade av förvaltningen. Kommande år kommer även grupper av medarbetare att erbjudas deltagande i särskilda kompetenssatsningar med fokus på just medarbetarskap. Investeringsplan Enligt stadsledningskontorets anvisningar ska nämnder och styrelser redovisa investeringsplaner för perioden 2016-2019. Det gäller även de tre sociala beställarnämnderna trots att dessa inte har några egna investeringsutgifter utan beställer nya boenden m m av fastighetskontoret. I bilaga framgår dessa investeringar. Dessa uppgifter finns även med i fastighetskontorets Komplettering av årsplan. I de sociala nämndernas kostnadsberäkningar avseende planperioden har detta medräknats för att inrymmas i respektive nämnds budgetram. 15
Gemensam verksamhet Planerad verksamhetsutveckling Grunden för ett nytt kvalitetsledningssystem är framtagen och arbetet med innehållet, riktlinjer, rutiner, egenkontroller mm kommer att fortgå under 2016. Ett väl ordnat system där handläggare kan hämta lättillgänglig, uppdaterad information om rutiner, riktlinjer och ärendehantering underlättar det vardagliga arbetet och ökar rättsäkerheten. Mottagningsfunktion inom myndighetskontorens kontaktcenter är genomförd. Den syftar till att öka tillgängligheten, samordna och förbättra mottagandet vid myndighetsutövningen. Inom myndighetsutövningen har ett särskilt team för våld i nära relationer bildats. Syftet är att samordna insatser från olika delar av socialtjänsten och andra viktiga aktörer. Förvaltningen har tilldelats en utökad budgetram en samordningsfunktion med uppgift att skapa samverkan och utveckla rutiner för handläggning och insatser vid våld i nära relationer. Utökat mottagande av ensamkommande barn gör att resurserna på barn och ungdomskontoret behöver förstärkas så att ett ökat flöde av barn kan hanteras. Ekonomi Gemensamt Nettokostnad, mnkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Budget 2016 Förändring 2015-2016 Politisk verksamhet/nämnd 1,8 1,9 1,9 1,9 0,0 Ledning/myndighetsutövning 129,4 149,2 145,9 151,7 5,8 Utvecklingsmedel 1,4 2,4 3,4 1,7-1,7 Föreningsbidrag 3,6 2,7 3,2 2,3-0,9 Verksamhetssystem 2,3 2,8 2,7 3,0 0,3 Totalt 138,5 159,0 157,1 160,6 3,5 Del av handikappsamordnare 0,2 mnkr förs över till stadsledningen. Föreningsstödet ökar med 0,2 mnkr. 0,6 mnkr till samordning mot våld i nära relationer. Utvecklingsmedel minskas med 1,7 mnkr. Verksamhetssystemet ökar med 0,2 mnkr. 1,1 mnkr förs över från föreningsbidraget till Kvinnohuset. 16
Ekonomiskt bistånd Planerad verksamhetsutveckling Västerås har jämförelsevis låg kostnad för utbetalat försörjningsstöd. Det är många hushåll som har långa eller mycket långa bidragstider enligt resultat som presenterats 2014 (mätning 2013). Dessa hushåll har ofta behov av samordnade insatser från olika myndigheter och verksamheter. Deras situation rör såväl arbetslöshet som ohälsa och social oförmåga. Flera har otillräcklig språkkompetens. En särskild uppföljning av samtliga hushåll med långa bidragstider genomförs under 2015 2016 i syfte att få till stånd planeringar som ökar deras möjligheter att bli självförsörjande. Genom Samordningsförbundet genomförs aktiviteter i samverkan med FK, AF och Landstinget för att fler personer ska återgå i arbete eller få underlag som berättigar till ersättning via sjukförsäkringen. Genom projektmedel som nämnden beviljats från social resursfond prövas olika former av parallella insatser (utbildning, praktik, språkstudier) från Arbetsförmedlingen och kommunen för att fler nyanlända ska gå vidare till egen försörjning under etableringstiden och inte bli beroende av försörjningsstöd. Projektet pågår till hösten 2016. Under 2014 avslutades ett projekt för att få fler romer i arbete och egen försörjning. Från 2015 bedrivs arbetet som permanent verksamhet inom den kommunala arbetsmarknadsavdelningen med stöd av social resurs som bekostas av individ- och familjenämnden. Regeringen har lämnat förslag om att ta bort lagstiftningen kring fritidspeng för barn i familjer med långa bidragstider. Istället föreslås en normökning för alla barnfamiljer som ska ge samtliga barn i familjer med försörjningsstöd möjlighet att delta i olika fritidsaktiviteter. Ekonomi Ekonomiskt bistånd Bokslut Prognos Budget Budget Förändring Nettokostnad, mnkr 2014 2015 2015 2016 2015-2016 Försörjningsstöd 210,0 195,2 216,2 199,9-16,3 Arbetsmarknadsåtgärder 10,9 8,8 11,1 6,8-4,3 Budget- och skuldrådgivning 2,5 2,5 2,5 2,5 0,0 Totalt 223,4 206,5 229,8 209,2-20,6 Försörjningsstödet minskas med 16,3 mnkr. PAS minskas med 1,1 mnkr. Sysselsättning enl LOV minskas med 2,4 mnkr. Sesam minskas med 0,3 mnkr och KrAmi med 0,5 mnkr. Försörjningsstödet bedöms öka från 195,2 mkr i prognos 2015 till 199,9 mnkr i prognos 2016. Den ökade kostnaden beror på en bedömning utifrån förväntad indexuppräkning av normen samt att antalet bidragshushåll inte ökar. Detta innebär att budgeten för försörjningsstöd kan minskas med 16,3 mnkr mellan 2015 och 2016. Men då får antalet bidragshushåll inte öka allt för mycket samt att bidragstiden är oförändrad. Normökningen för fritidspeng för barnfamiljer kommer att öka kostnaderna för försörjningsstöd men kommunerna ska enligt förslaget kompenseras genom statsbidrag. 17
Barn och ungdom Planerad verksamhetsutveckling Åtgärder för att stoppa kostnadsökningarna för vård är ett fortsatt fokusområde. Tidigare beslutade projekt för att minska vårdkostnaderna genomförs i syfte att skapa en budget i balans. Ett fortsatt arbete bedrivs för att utveckla och anpassa beställningar inom den egna öppenvården till behoven av insatser för barn, ungdomar och deras föräldrar. Ytterligare samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin bedöms nödvändigt för att finna bättre och mindre kostsamma lösningar för barn och ungdomar med sammansatt problematik. 1 september 2015 har två nya insatser startats upp som planeras pågå under 2016. 1. Förstärkt samverkan gemensam insats mellan bup och öppenvården med ett teamarbete som både innehåller både barnpsykiatrisk individualbehandling och familjebehandling. Barnpsykiatrin genomför utbildning av personal för att till 2017 möjliggöra ett gemensamt arbete i ett socialpsykiatriskt team. 2. Akutteam inom öppenvården ger akut stöd och hjälp till barn och familjer i samband med misstankar om att barnet utsatts för eller upplevt våld. Insatserna från teamet ska medföra ett förstärkt krisstöd och att placeringar av barn under utredningstid minskar. Behandlingsinsatsen kibb kan efter akutinsatserna erbjudas familjer där barn utsatts för våld. En inventering av stöd till ungdomar och unga vuxna som idag vistas på institution har genomförts i syfte att undersöka möjligheten till gemensamma insatser för boende och behandling på hemmaplan. Detta görs gemensamt med nämnden för funktionshindrade och landstingets barn och ungdomspsykiatri. Ett aktivt arbete för att stärka samverkan och främja åtgärder för tidig upptäckt och fysisk och psykisk hälsa bland barn och unga har pågått sedan 2013 och fortsätter 2016. Arbetet bedrivs i samarbete med landstingets hälso- och sjukvård, skolan, socialtjänsten och brukarorganisationerna. Statliga stimulansmedel fördelas till kommuner och landsting för fortsatt utveckling inom området psykisk ohälsa under 2015-2016. År 2016 kommer dessa medel att fortsatt användas för utveckling av ett samordningsteam i syfte att förhindra upptrappning av vårdnads- och umgängeskonflikter samt förlängning av stödteamet för barn och familjer med sammansatt problematik, funktionsnedsättning och social problematik. Uppföljning av vårdkostnader och jämförelser kring vad som kan betraktas som rimliga vårdkostnader för en kommun av Västerås storlek görs kontinuerligt. Målet är att genom olika åtgärder öka andelen ungdomar som efter genomförd insats inte återaktualiseras inom socialtjänsten. 18
Ekonomi Barn och ungdom Nettokostnad, mnkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Budget 2016 Förändring 2015-2016 Institutionsvård barn 12,0 9,3 11,0 9,2-1,8 Öppenvård barn 7,1 6,6 6,6 6,5-0,1 Familjehemsvård barn 39,0 35,5 37,1 35,1-2,0 Institutionsvård ungdom 70,7 80,8 65,2 79,8 14,6 Öppenvård ungdom 7,2 8,3 6,6 8,2 1,6 Familjehemsvård ungdom 29,5 29,8 28,0 29,5 1,5 Beställd öppenvård barn och ungdom 36,9 39,8 39,9 39,0-1,0 Totalt 202,4 210,1 194,5 207,3 12,8 Vård barn- och ungdom ökar med 10,1 mnkr. Nätverksmöten minskar med 1,8 mnkr. Vuxenmissbruk/övriga vuxna Planerad verksamhetsutveckling LVM-vården har ökat markant de senaste åren. Åtgärder för att stärka myndighetsutövningen samt dämpa ökningen av vårdkostnader inkl LVM vård har inletts under året och fortsätter 2016. Målet är att antalet personer som placeras jml LVM 2015 ska minska till 31 personer 2015 och till 26 personer 2016. Ett fortsatt arbete bedrivs för att utveckla och anpassa beställningar inom den egna öppenvården till behoven av insatser för unga vuxna och vuxna. En ny ramavtalsupphandling av institutionsvård planeras för samtliga åldersgrupper. Bristen på bostäder påverkar kostnaderna för vård. Det är fortsatt viktigt att få fram fler lösningar för boende. Det gäller både för personer med missbruksproblem och övriga vuxna som är utestängda från bostadsmarknaden. En ny samverkansöverenskommelse mellan landstinget och kommunerna gällande missbruks- och beroendevården tas fram och under 2016 kommer målen och utvecklingsarbetet lokalt att preciseras i en lokal handlingsplan. Med tanke på en ökad samsjukligheten behöver samverkan utvecklas med bland annat landstingets beroendevård, nämnden för funktionshindrade och egen öppenvård för unga och de personer som har störst problem kring missbruk och beroende. Samverkan med polisen, öppenvården och landstinget för att tidigt bryta ungdomars och unga vuxnas missbruk utvecklas och är prioriterade. De reviderade nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården innebär att landstinget och kommunerna i länet gemensamt behöver arbeta vidare med ansvarsfördelning, samverkan och metoder i missbruksvården. En tillnyktringsenhet och fler platser för abstinensvården har beslutats inom landstinget. Dessa 19
kommer inte finnas förrän tidigast 2017 och tillnyktringsenheten kommer kräva att kommunerna bidrar till finansieringen. Våld i nära relationer visar ingen tendens att avta. Antalet aktualiseringar ökar och vårdkostnaderna ökar kraftigt. Ett arbete pågår inom förvaltningen i samverkan med andra aktörer för att utveckla och samordna insatserna utifrån ett helhetsperspektiv gällande våld i nära relationer. Stödet ska omfatta samtliga målgrupper som utsatts för våld men även stöd till förövare. Stödet ska så långt som möjligt vara könsneutralt. Ekonomi Vuxen missbruk Nettokostnad, mnkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Budget 2016 Förändring 2015-2016 Institutionsvård vuxna 30,9 34,0 28,9 33,6 4,7 Öppenvård vuxna 29,3 35,6 25,2 35,2 9,9 Familjehemsvård vuxna 5,6 3,0 5,0 3,0-2,1 Beställd öppenvård vuxna 22,2 22,8 22,8 25,1 2,3 Totalt 88,0 95,4 81,9 96,8 14,9 Familjerådgivning får ett tillägg på 0,6 mnkr under 2016. Vårdkostnader vuxen ökar med 11,0 mnkr. Vht kvinnohuset bryts ut från föreningsbidraget 1,1 mnkr. Från Narkomanvårdsgruppen och Missbruksmottagningen överförs vardera 250 tkr till Tidig insats 18-25 år. Boende Planerad verksamhetsutveckling Antalet hemlösa och uteliggare har ökat de senaste åren. De stora grupperna hemlösa är personer i en flyktingsituation eller med beroendeproblematik. Pga bristen på bostäder tar det längre tid att slussa ut personer som är färdigbehandlade och allt fler får vistas längre tider på behandlingshem, externa stödboenden eller i nämndens egna boenden. Åtgärder pågår för att tillgodose behoven för nämndens målgrupper som har särskilda behov. Samverkansavtalet mellan staden och fastighetsägarna kring bostäder för sociala ändamål behöver utvecklas så att fler fastighetsägare lever upp till avtalet. En nära samverkan behöver ske främst med fastighetskontoret och med andra förvaltningar och aktörer för att hitta lämpliga fastigheter för vård- och behandlingsboenden, stödboenden, övergångsboenden och andra boendelösningar. Nämnden har även lämnat en skrivelse till kommunstyrelsen om behovet av bostäder för nämndens målgrupper och de allmänna behoven av fler bostäder. Skrivelsen kommer att kompletteras under hösten. 20
11 nya platser på Tallbacken togs i bruk under hösten och sex nya platser på gruppboendet Skillsta tas i bruk i januari 2016. Arbetet med Bostad Först fortsätter. Fastighetskontoret arbetar aktivt för att köpa in ytterligare lägenheter enligt uppdrag. Bristen på bostäder och att fler personer bor längre tider i stödboenden etc medför en ökad vårdkostnad. Under 2016 väntas utökningen av Tallbacken och Skillsta samt fler lägenheter till Bostad först bidra till att dämpa vårdkostnaderna och att minska antalet uteliggare och personer som inte klarar kraven som finns i vård- och boendekedjan. Arbete enligt nämndens boendeplan till och med 2020 fortsätter. Nämnden har beslutat om reviderad Handlingsplan mot hemlöshet 2011-2015 samt att ta fram en ny handlingsplan för 2016-18. Ekonomi Boende Nettokostnad, mnkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Budget 2016 Förändring 2015-2016 Vuxenboende 60,2 68,7 72,3 77,7 5,3 Ungdomsboende 3,1 3,2 3,2 3,2 0,1 Lokalanpassning 1,6 1,8 1,3 1,3 0,0 Totalt 64,9 73,7 76,8 82,2 5,4 Utökning Skillsta 2,9 mnkr, hyressänkningar 0,2 mnkr pga sänkt internränta. Ny hyreskostnad Gude 1,4 mnkr. Minskningar för Inslussboende -0,3 mnkr. Vita Nova -0,5 mnkr. Vallby 2-0,4 mnkr. Ökningar för Träningslägenh. 1,2 mnkr och stöd i boende 0,6 mnkr. Sänkta kostnader för Vita Nova, Vallby 2 och Insluss/Pettersberg. För så gott som samtliga verksamheter inom boende så finns avtal med utföraren proaros eller extern utförare där redovisningen ska följa budgeten. Avvikelser från budget kan dock förekomma för lokalanpassning, tomhyror och fastighetsägarkompensation. Flera boenden har utökats med nya platser samt renoverats eller byggts till under 2015 vilket gjort att kostnaderna har varit svåra att beräkna och prognostisera. 21
Flyktingmottagande Planerad verksamhetsutveckling Flyktingmottagandet har ökat under 2015. Till och med tertial 2 hade 416 nya flyktingar (exkl. ensamkommande barn tagits emot). 30 personer från anläggningsboende och övriga är egen bosatta i Västerås. Prognosen cirka 650 nyanlända förväntas vara riktig. De senaste månaderna har dock antalet människor som söker asyl ökat i stor omfattning och detta kommer att påverka det kommunala mottagande under 2016 då flera av dem bör ha fått uppehållstillstånd. Regeringen har lagt fram förslag om tvingande lagstiftning från 1 juli 2016. Man planerar att flytta fram i kraftträdandet till 1 januari 2016. Migrationsverket ska kunna anvisa flyktingar med uppehållstillstånd till kommunerna oavsett avtal. För att kunna uppfylla kraven kring mottagande måste en förstärkning av resurserna för bosättning (bostäder och stöd i boende), samhällsorientering, svenska för invandrare samt för platser i barnomsorg och skola planeras gemensamt mellan nämnder och förvaltningar. Avtalet om mottagande av ensamkommande barn har utökats från 2015 från 16 till 54 asylplatser. Antalet ensamkommande barn som söker asyl i landet har ökat kraftigt från maj 2015 och redan i juni hade Migrationsverkets prognos av mottagandet överskridits. För Västerås del innebär detta att det beräknade mottagandet av nya barn under året (132 barn) redan har uppnåtts under september. Det finns idag inget som tyder på en nedgång, från juli kommer cirka 15 nya barn till staden varje vecka. De senaste veckorna har de siffrorna fördubblats. Detta ställer krav på fler barnutredare på socialkontoret, fler boendeplatser i familjehem och hem för vård eller boende, fler gode män och fler platser i skolan. Situationen innebär att akuta och tillfälliga lösningar måste tas till. Om situationen inte ändras dramatiskt så är det troligt att avtalet om mottagande av ensamkommande barn kan komma att fördubblas 2016. För att öka kommunernas förutsättningar att ta emot nyanlända föreslår regeringen att schablonersättningen till kommunerna ska öka till 125 tkr för barn och vuxna under 65 år samt till 78 tkr för personer som fyllt 65 år från den 1 januari 2016. När det gäller ersättningen till kommunerna för mottagande av ensamkommande barn föreslås att mer av ersättningarna schabloniseras och harmoniseras mellan barn på överenskomna platser och barn utanför överenskommelserna samt mellan asylsökande och barn med uppehållstillstånd. Förslagen som är tänkta att träda i kraft januari 2016 innebär också att ersättningen anpassas till den nya föreslagna placeringsformen stödboende. De totala kostnaderna och statens ersättning till kommunerna för ensamkommande barn beräknas därmed minska. 22
Ekonomi Ensamkommande barn Nettokostnader, mnkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Budget 2016 Förändring 2015-2016 Statlig ersättning 14,9 73,5 77,4 130,9 53,5 SPR/Förberedelseklass 0,0 0,0-2,0 0,0 2,0 Vårdkostnader/boende -10,7-58,1-62,3-112,4-50,1 Myndighetskontor -3,7-10,7-7,8-16,5-8,7 Försörjningsstöd 0,0-0,6-0,2-1,0-0,8 Gemensamt/övrigt -0,3-0,6-5,1-1,0 4,1 Totalt ensamkommande 0,2 3,5 0,0 0,0 0,0 Flyktingar exkl ensamkommande barn Nettokostnader, mnkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Budget 2016 Förändring 2015-2016 Statlig ersättning 34,0 45,5 56,0 111,3 55,3 SFI/SPR/Förberedelseklass -10,9-10,6-18,6-20,8-2,2 Mottagning/introduktion -8,7-11,1-11,1-15,7-4,6 Myndighetskontor -2,4-0,8-0,9-2,0-1,1 Samhällsorientering -1,4-1,6-1,8-6,5-4,7 Försörjningsstöd -10,1-11,6-16,0-25,5-9,5 Tolkkostnader -0,6-0,4-1,0-0,6 0,4 Gemensamt/övrigt -1,9-1,6-1,0-1,5-0,5 Resultatöverföring 0,0 0,0-5,7-38,7-33,0 Totalt flyktingmottagande -2,1 7,8 0,0 0,0 0,0 Gruppen mottagna 2012 uppskattas gå med överskott på 7,8 mnkr. Ensamkommande barn beräknas också gå med ett litet överskott på ca 3,5 mnkr. För grupper mottagna 2010, 2011 och 2012 periodiseras överskottet till 2016 för att möta kostnader under detta år och kommande år. 23
Beskrivning av investeringsobjekt Prio: 3 Nr: Förvaltning: SNF Huvudgrupp: Projekt: Bostäder Bostad för ungdomar IFN och NF Före perioden 2016 2017 2018 2019 Efter perioden Totalt perioden Extern hyreskostnad tkr 0 0 Investering tkr 25000 0 25000 25000 Avskrivningstid år 33 33 Räntekostnad tkr 0 625 0 0 0 0 625 625 Amortering tkr 0 758 0 0 0 0 758 758 Summa kapitaltjänstkostnad tkr 0 1383 0 0 0 0 1383 1383 Driftkostnader för fastighet/anläggning tkr 0 0 Summa driftkostnader för investeringsprojekt tkr 0 1383 0 0 0 0 1383 1383 Underhållskostnader tkr 0 0 Totalt invest. Beskrivning: Bostad för ungdomar, gemensamt behov för NF och IFN, 6-10 platser Förväntade effekter av investeringen: Tillgodose bostadsbehov för ungdomar. NF och IFN har identifierat ett gemensamt behov där ungdomar kan beröras av båda nämndernas ansvarsområden. Minskade vårdkostnader. Konsekvenser vid utebliven investering: Fortsatt höga vårdkostnader, bland annat i form av köp av dyra platser i HVB-hem eller familjehem. Risk för sanktionsavgifter för icke verkställda beslut. Negativa effekter för berörda ungdomar.
Beskrivning av investeringsobjekt Prio: 2 Nr: Förvaltning: SNF Huvudgrupp: Projekt: Bostäder Bostäder, sociala ändamål Före perioden 2016 2017 2018 2019 Efter perioden Totalt perioden Extern hyreskostnad tkr 0 0 Investering tkr 10000 10000 10000 10000 40000 40000 Avskrivningstid år 33 33 33 33 Räntekostnad tkr 0 250 250 250 250 0 1000 1000 Amortering tkr 0 303 303 303 303 0 1212 1212 Summa kapitaltjänstkostnad tkr 0 553 553 553 553 0 2212 2212 Driftkostnader för fastighet/anläggning tkr 0 0 Summa driftkostnader för investeringsprojekt tkr 0 553 553 553 553 0 2212 2212 Underhållskostnader tkr 0 0 Totalt invest. Beskrivning: Anskaffning av bostäder för sociala ändamål Förväntade effekter av investeringen: Täcka de mycket angelägna behov som finns. Konsekvenser vid utebliven investering: Personer som bor i något av nämndens olika boenden och är färdiga för att flytta vidare till en egen lägenhet - oftast i form av en träningslägenhet - kan inte göra det på grund av den stora bristen på hyreslägenheter. De upptar därmed också plats för andra personer som har stort behov av att bo i något av nämndens olika boenden. Utöver att det blir stopp i viktiga boendeflöden, kan många mycket angelägna bostadsbehov inte tillgodoses på grund av brist på lägenheter.
Beskrivning av investeringsobjekt Prio: 2 Nr: Förvaltning: SNF Huvudgrupp: Projekt: Bostäder Flyktingbostäder Före perioden 2016 2017 2018 2019 Efter perioden Totalt perioden Extern hyreskostnad tkr 0 0 Investering tkr 10000 10000 10000 10000 40000 40000 Avskrivningstid år 33 33 33 33 Räntekostnad tkr 0 250 250 250 250 0 1000 1000 Amortering tkr 0 303 303 303 303 0 1212 1212 Summa kapitaltjänstkostnad tkr 0 553 553 553 553 0 2212 2212 Driftkostnader för fastighet/anläggning tkr 0 0 Summa driftkostnader för investeringsprojekt tkr 0 553 553 553 553 0 2212 2212 Underhållskostnader tkr 0 0 Totalt invest. Beskrivning: Anskaffning av bostäder för flyktingmottagande enligt avtal med LST för att täcka de behov av bostäder som inte tillgodoses genom stadens samverkansavtal med fastighetsägarna. Förväntade effekter av investeringen: Täcka de behov som finns och måste tillgodoses.. Konsekvenser vid utebliven investering: Bland annat för hård belastning på befintligt bestånd, såväl bostads- som hyresrätter. Risk för minskat intresse inom ramen för samverkansavtalet att tillhandahålla lägenheter om det uppstår störningar och skador på lägenheter till följd av trångboddhet. Vi uppfyller inte lagkrav.
1(13) Dnr:2015/681-IFN-041 Sociala nämndernas förvaltning 2015-10-15 Internkontrollplan 2016 Individ- och familjenämnden
2(13) Dnr:2015/681-IFN-041 Sociala nämndernas förvaltning Innehåll 2015-10-15 INTERNKONTROLLPLAN 2016 INDIVID- OCH FAMILJENÄMNDEN... 1 INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 3 INNEHÅLL I DENNA RAPPORT... 4 CENTRALA BEGREPP... 5 OM FÖRVALTNINGEN/PROCESSEN... 6 KVALITETSRISKER... 6 KONTINUITETSHANTERING... 8 BILAGA 1 - BEROENDEANALYS FÖR ÅTAGANDEN MED HÖGA TILLGÄNGLIGHETSKRAV... 9 BILAGA 2 - ÅRSCYKEL... 10 Nämndens eller processens interna riskhanteringsrapport... 10 Nämndens eller processens internkontrollplan... 10 Rapport över utförd intern kontroll... 11 Utvärdering av kommunens samlade interna kontroll... 11 BILAGA 3 ÖVERGRIPANDE KONTROLLAKTIVITETER... 12
3(13) Dnr:2015/681-IFN-041 Sociala nämndernas förvaltning Inledning 2015-10-15 Intern kontroll är ett viktigt verktyg för att följa upp och säkerställa att den kommunala verksamheten bedrivs effektivt och ändamålsenligt samt att den finansiella rapporteringen är tillförlitlig. Som underlag för den interna kontrollen används riskanalyser. Dessa analyser görs mot ett antal definierade målområden, bland annat människors liv och hälsa och samhällets funktionalitet. Risker inom dessa områden kan indirekt påverka förmågan att upprätthålla en effektiv och ändamålsenlig kommunal verksamhet. I kraven på ändamålsenlighet och effektivitet ryms två antaganden som påverkar riskhanteringsarbetet verksamheten ska bedrivas med god kvalitet och tillgänglighet. Två typer av risker kan därför generellt sett identifieras: risker som påverkar kvaliteten i verksamheten, samt risker som påverkar förmågan att upprätthålla särskilt känsliga åtaganden (kontinuitetsrisker). Förskingring, felaktig hantering av sekretessbelagda uppgifter eller brister i handläggningen av sociala tillsynsärenden är exempel på kvalitetsrisker som kan ha svåra konsekvenser. Avsaknad av personal, brist på reservdelar eller driftavbrott i centrala ITsystem är exempel på kontinuitetsrisker, och som påverkar förmågan att bedriva viktig verksamhet i rätt tid. För åtaganden med höga tillgänglighetskrav görs en kontinuitetsriskanalys, med fokus på att identifiera de resurser och befintliga reservrutiner som är nödvändiga för att upprätthålla åtagandet inom tillgänglighetskraven. Utgångspunkten är den enskilda förvaltningens eller processens verksamhet en genomlysning av styrande dokument såsom budget, verksamhetsplan eller befintlig processbeskrivning, ger en beskrivning av denna verksamhet som bryts ner i åtaganden. Med åtaganden menas tydligt definierade uppgifter som organisationen svarar för. För att effektivisera arbetet görs kontinuitetsplanering endast för åtaganden som i det inledande arbetet kan konstateras ha höga tillgänglighetskrav (tillgänglighetskrav definieras som den maximala tid ett åtagande kan vara utsatt för ett avbrott innan oacceptabla konsekvenser uppstår). Med stöd i tillgänglighetskrav och risker kan krav på åtgärder etableras höga risker leder till krav på åtgärder som är kostnadsberäknade, har en utsedd ansvarig och implementeras i verksamheten. Höga tillgänglighetskrav kan leda till krav på att beroenden kartläggs och att kontinuitetsplaner upprättas. Därmed läggs också grunden för systematisk kontroll och uppföljning av beslutade åtgärder för olika risker i verksamheten. Under året genomförs de kontrollaktiviteter som identifieras ingår i denna internkontrollplan och som är kopplade till respektive risk och åtgärd. Hög riskexponering och/eller tillgänglighetskrav kan även utgöra grunden för krav på hög krishanteringsförmåga genom etablerande av krisledningsplaner, övningsstrategier etc. kan god förmåga att hantera en kris skapas. Denna övergripande process beskrivs i nedanstående bild:
4(13) Dnr:2015/681-IFN-041 Sociala nämndernas förvaltning Figur 1 - Processbeskrivning 2015-10-15 Innehåll i denna rapport Denna internkontrollplan beskriver de allvarligaste riskerna som har identifierats och analyserats för Individ- och familjenämnden. Risker som har ett riskvärde (konsekvensvärde multiplicerat med sannolikhetsvärde) om 9 eller högre, och/eller konsekvensvärden om 3 eller 4 i något av målområdena ska inkluderas i internkontrollplanen. Beroende på omfattningen av organisationens risker kan även särskilda krav på krishanteringsförmåga finnas redovisade. Även om en grundläggande planering för allvarliga händelser kan vara nödvändig, är det främst resultatet av riskanalyserna som styr om särskilda krav på krishanteringsförmåga är nödvändiga. Riskerna har getts åtgärdsplaner, där åtgärder för att förebygga eller begränsa konsekvenserna av dessa risker beskrivs. Åtgärderna kompletteras med kontrollaktiviteter, där löpande kontroller för att säkerställa implementering av åtgärderna under verksamhetsåret beskrivs. Kontrollaktiviteterna syftar även till att riskerna inte ökar under verksamhetsåret.
5(13) Dnr:2015/681-IFN-041 Sociala nämndernas förvaltning 2015-10-15 Centrala begrepp Nedan presenteras en definitionslista över centrala begrepp som används i internkontrollplanen. Extern resurs: En resurs som inte kontrolleras av förvaltningen eller processen. Inkluderar även entreprenad eller beroenden till andra verksamheter eller processer i staden. Intern resurs: En resurs som kontrolleras av förvaltningen eller processen. Exempel på detta är den ordinarie personalen Krishantering: Att hantera konsekvenserna av en allvarlig störning i sådan verksamhet som alltid måste upprätthållas. Kvalitetsrisker: Risker som påverkar kvaliteten i en verksamhet eller process, men som inte påverkar förmågan att upprätthålla denna. Kontinuitetsrisker: Risker som påverkar möjligheten att upprätthålla en verksamhet eller process Riskvärde: Värde som ges av att multiplicera sannolikhet med konsekvens i riskanalysen, där ett högre värde bör innebära att risken behandlas. Kan anta värden mellan 1 och 16. Tillgänglighetskrav: Den maximala tid under vilken ett åtagande kan vara utsatt för ett avbrott utan att oacceptabla konsekvenser uppstår. Oacceptabla konsekvenser mäts mot målområden. Återhämtningstid: Den tid inom vilken en resurs måste finnas tillgänglig för att åtagandets tillgänglighetskrav inte ska överskridas. Åtagande: Ett avgränsat uppdrag som förvaltningen eller processen har att genomföra, i enlighet med styrande dokument såsom budget, ägardirektiv eller andra politiska beslut.
6(13) Dnr:2015/681-IFN-041 Sociala nämndernas förvaltning 2015-10-15 Om förvaltningen/processen Sociala nämndernas förvaltning bistår med sakkunskap till de tre sociala nämnderna. Sociala nämndernas förvaltning ansvarar även för myndighetsutövning inom det sociala området. Sociala nämndernas förvaltning har ett samlat uppdrag att: Ta fram underlag för beslut i strategiska frågor Beställa/upphandla sociala tjänster Teckna avtal med utförare samt följa upp/utvärdera verksamheten Genom omvärldsbevakning följa aktuell forskning och ny lagstiftning Myndighetsutövning Kvalitetsrisker Kvalitetsrisker är risker som kan påverka kvaliteten i verksamheten. Exempelvis förskingring, felaktig hantering av sekretessbelagda uppgifter eller brister i handläggningen av sociala tillsynsärenden. 6 av Individ- och familjenämndens] analyserade risker har riskvärdet 9 eller högre, och/eller konsekvensvärden om 3 eller 4 i något av målområdena. Dessa risker inkluderas därför i internkontrollplanen. R001 Lämna ut sekretessbelagda uppgifter (riskvärde 9) Slarv Stress Okunskap Orsak Sannolikhet (1-4) 3 9 Högsta riskvärde (1-16) Område (konsekvensvärde) Riskägare Ändamålsenlig och effektiv verksamhet (9) Liv och hälsa (9) Miljö och egendom () Regelefterlevnad () Samhällets funktionalitet och grundläggande värden Stadens Attraktivitet () Enhetschefer
7(13) Dnr:2015/681-IFN-041 Sociala nämndernas förvaltning 2015-10-15 R002 Brott mot verksamhet (riskvärde 12) Kriminalitet Fusk Slarv Orsak Sannolikhet (1-4) Högsta riskvärde (1-16) 4 12 Område (konsekvensvärde) Riskägare Ändamålsenlig och effektiv verksamhet (12) Liv och hälsa () Miljö och egendom () Regelefterlevnad (12) Samhällets funktionalitet och grundläggande värden Stadens Attraktivitet R003 Stor personalomsättning/personalbrist (riskvärde 12) Orsak Föräldraledighet Hög arbetsbelastning Kranskommuner erbjuder mer attraktiva tjänster Enhetschefer Sannolikhet (1-4) Högsta riskvärde (1-16) 4 12 Område (konsekvensvärde) Riskägare Ändamålsenlig och effektiv verksamhet (12) Liv och hälsa (12) Miljö och egendom () Regelefterlevnad (12) Samhällets funktionalitet och grundläggande värden ( Stadens Attraktivitet () R004 Inte kunna erbjuda utredning eller beslut utifrån behov i rimlig tid (riskvärde 12) Orsak Enhetschefer Sannolikhet (1-4) Högsta riskvärd e (1-16) Personlabrist 4 12 Område (konsekvensvärde) Riskägare Ändamålsenlig och effektiv verksamhet (12) Liv och hälsa (12) Miljö och egendom () Regelefterlevnad (12) Samhällets funktionalitet och grundläggande värden Stadens Attraktivitet Enhetschefer
8(13) Dnr:2015/681-IFN-041 Sociala nämndernas förvaltning 2015-10-15 R005 Fel eller uteblivna insatser (riskvärde 9) Orsak Ingen eller bristande informtionsöverföring Sannolikhet (1-4) Högsta riskvärd e (1-16) 3 9 Område (konsekvensvärde) Riskägare Ändamålsenlig och effektiv verksamhet (9) Liv och hälsa (9) Miljö och egendom () Regelefterlevnad (9) Samhällets funktionalitet och grundläggande värden () Stadens Attraktivitet () R006 Ökat flyktingmottagande (riskvärde 12) Orsak Krig och oroligheter i omvärlden Enhetschefer Sannolikhet (1-4) Högsta riskvärd e (1-16) 4 12 Område (konsekvensvärde) Riskägare Ändamålsenlig och effektiv verksamhet (12) Liv och hälsa (12) Miljö och egendom () Regelefterlevnad (12) Samhällets funktionalitet och grundläggande värden Stadens Attraktivitet () Enhetschefer Kontinuitetshantering Kontinuitetsrisker är risker som påverkar möjligheten att upprätthålla särskilt viktiga åtaganden. Exempelvis avsaknad av personal, brist på reservdelar eller driftavbrott i centrala IT-system. Två större kontinuitetsrisker har identifierats; Avbrott eller funktionsfel i verksamhetssystem samt Avbrott hos Swedbank vid utbetalning av ekonomiskt bistånd. Dessa ska dock inte ingå i nämndens internkontrollplan då förvaltningen inte förfogar över riskerna.
9(13) Dnr:2015/681-IFN-041 Sociala nämndernas förvaltning 2015-10-15 Bilaga 1 - Beroendeanalys för åtaganden med höga tillgänglighetskrav En beroendekartläggning har gjorts för åtagande X, där enskilda aktiviteter inom åtagandet definierats. Till varje aktivitet har interna respektive externa resurser kopplats, det vill säga resurser som organisationen antingen själv förfogar över eller som tillhandahålls av en annan aktör såsom en upphandlad leverantör eller myndighet. Aktiviteter inom åtagandet är numrerade och följer en process. I nedanstående figur visas vilka kritiska aktiviteter och resurser som är kopplade till åtagandet. Figur 2 Beroendeanalys för åtagandet X (Mallen finns även i PowerPoint i workshopstödet för kontinuitetshantering och kan klippas in som bild). Samhällsviktig funktion PROCESS/NÄMND Åtagande Åtagande Kritiska aktiviteter Aktivitet Aktivitet Aktivitet Aktivitet Aktivitet Aktivitet Interna beroenden Intern resurs Intern resurs Intern resurs Intern resurs Intern resurs Intern resurs Intern resurs Intern resurs Intern resurs Externa beroenden Extern resurs Extern resurs Extern resurs Extern resurs Extern resurs Extern resurs
10(13) Dnr:2015/681-IFN-041 Sociala nämndernas förvaltning Bilaga 2 - Årscykel 2015-10-15 Riskhanteringsarbetet och internkontrollarbetet är en löpande process som följer stadens budget- och verksamhetsplanering. Analysarbetet bedrivs stegvis och koordinerat med budgetarbetet. I nedanstående figur ges en översiktlig bild av de aktiviteter och rapporter som inkluderas i arbetet. Mellan analys- och rapporteringstillfällen sker en löpande kontroll och uppföljning av beslutade åtgärder och kontrollaktiviteter. Följande rapporter produceras med anledning av arbetet: Nämndens eller processens interna riskhanteringsrapport Nämnden eller processägaren upprättar en intern riskhanteringsrapport som detaljerar samtliga identifierade risker. Riskhanteringsrapporten upprättas efter att samtliga tre analyssteg genomförts, senast i september. Nämndens eller processens internkontrollplan Risker med höga värden eller som kan påverka förmågan att upprätthålla kritisk verksamhet inom nämndens ansvarsområden inkluderas i denna internkontrollplan. I planen kan även inkluderas krav på krishanteringsförmåga. Planen fastställs av nämnden i september-oktober och redovisas till kommunstyrelsen i samband med budgetavstämningen i november.