Vårdstyrelsens sammanträde onsdagen den 23 november 2016

2016-11-09 Administrativa avdelningen Anna Sandström Tfn 018-611 60 12 E-post anna.sandstrom@lul.se Vårdstyrelsen Vårdstyrelsens sammanträde onsdagen den 23 november 2016 Översänder föredragningslista, handlingar och förslag till beslut vid vårdstyrelsens sammanträde onsdagen den 23 november 2016. Lokal: Eldaren, Storgatan 27 Tid: Kl. 09.00 Kl. 11.00 Kl. 12.00 Gruppsammanträde S, V och MP Gruppsammanträde Alliansen Informationer: Information från Patientnämndens presidium Fortsatt genomgång av ärenden på föredragningslistan Lunch Kl. 13.00 Sammanträde Genomgång av vårdstyrelsens verksamhetsuppdrag 2017 Information från förvaltningarna avseende uppdrag, tillgänglighet och ekonomi 2017 Fortsatt genomgång av ärenden på föredragningslista Kl. 14.30 Kl. 15.00 Kaffe serveras Fortsatt sammanträde Med vänlig hälsning Anna Sandström Nämndsekreterare Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

FÖREDRAGNINGSLISTA Vårdstyrelsens sammanträde onsdagen den 23 november 2016 kl. 13.00 Eldaren, Storgatan 27, Uppsala Nr 149. 150. Ärende Val av justerare. I tur: Tid för justering: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 151. Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport november 2016 VS 2016-0054 152. Månadsrapporter för oktober 2016 VS 2016-0055 153. Information: VS 2016-0010 Information från Patientnämndens presidium Information från förvaltningarna rörande verksamhetsuppdrag, tillgänglighet och ekonomi 1177 154. Information från Primärvården avseende införandet av nya läkemedel VS 2016-0010 155. Fastställande av verksamhetsuppdrag för vårdstyrelsens förvaltningar VS 2016-0167 156. Regelverk för landstingets tandvårdsstöd 2017 VS 2016-0175 157. Förfrågningsunderlag/regelbok för allmäntandvård för barn och unga 2017 VS 2016-0174 158. Ersättning för allmäntandvård barn och unga 2017 VS 2016-0174 159. Förfrågningsunderlag för tandreglering för barn och unga VS 2016-0173 160. Ersättning för tandreglering för barn och unga 2017 VS 2016-0173 161. Utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska VS 2016-0165 162. Avslutande av vårdval fördjupad medicinsk utredning på beställning av försäkringskassan VS2016-0185 163. Avtal för Uppsala närakut med ortopedakut VS2016-0171 164. Genomförandeplan avseende införande av mobila team i Uppsala län VS 2016-0003

165. Införande av mobilt närvårdsteam i Heby kommun 166. Privata vårdcentralers utdata 167. Hälsofrämjandepriset 2016 168. Distriktsjuksköterskemottagning i Söderfors svar på initiativärende 169. Anmälan av delegationsbeslut VS 2016-0003 VS 2016-0176 VS 2016-0166 VS 2016-0161 VS 2016-0015 170. Anmälan av inkomna skrivelser

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 149 Val av justerare Vårdstyrelsen utser Anna-Karin Klomp (KD) att jämte ordföranden Malena Ranch (MP) justera dagens protokoll. Tid för justering: 2016-11-xx, kl. xx.xx Eldaren, Storgatan 27. 150 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Vårdstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet med följande justeringar: Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 151 Dnr VS 2016-0054 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport till handlingarna enligt bilaga. Bilaga 151 Ärendet Hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar muntlig samt skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet inom landstinget. Även landstingsdirektörens skriftliga rapport biläggs handlingarna för kännedom. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2016-11-16 Dnr SHS 2016-0030 Dnr VS 2016-0054 Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport november 2016 Tillgänglighet oktober 2016 Primärvård Telefontillgängligheten till den samlade primärvården är 93 %. Tillgängligheten både på telefoni och läkarbesök inom 7 dagar är sammantaget något lägre för primärvård i egen regi. Som orsaker kan ses att primärvården inte kan uppnå full produktion på grund av bemanningsproblem vilket också påverkar tillgängligheten. Oktober månad har totalt sett en något högre tillgänglighet än september månad. Det finns fortsatt stora variationer inom tillgänglighet mellan olika vårdcentraler, särskilda insatser vidtas för vårdcentraler med störst avvikelser, både inom privat och offentlig regi. Tillgänglighet LUL Vårdgaranti Telefontillgänglighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 92 % 83 % Primärvård i privat regi 95 % 91 % Samtlig primärvård inom LUL 93 % 86 % Specialiserad vård Specialistvården, både Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett har förbättrat sin tillgänglighet, både till första besök men även till operation, i jämförelse med föregående månad. Främst Akademiska sjukhuset har fortsatta problem att uppnå tillgänglighetsmålen inom vissa verksamheter. Samtidigt behandlas fler patienter i den elektiva vården under oktober 2016 än september 2015. Vårdgaranti Akademiska sjukhuset Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök* 63 % 46 % 56 % 10 967 3754 Operation** 72 % 58 % 63 % 3 477 900 Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (10) Vårdgaranti Lasarettet i Enköping Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök* 90 % 71 % 82 % 1 547 143 Operation** 97 % 86 % 94 % 840 27 *Besök avser första besök inom specialiserad vård **Operation avser operation i specialiserad vård Folktandvården Folktandvården har minskat antalet revisionspatienter som väntar med cirka 100 patienter sedan september månad. Vidare har specialisttandvården för barn minskat antalet som köar där extraöppet tider på lördagar har bidragit till köminskningen. Jämfört med samma period föregående år genomför Folktandvården nästan 8500 besök ytterligare vilket kan ses bero på förbättrad bemanning och minskade sjukskrivningar. För att bemöta det ökade behovet har antalet behandlingsrum utökats, både i Östhammar och genom öppnandet av St-Pers-kliniken. Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse. Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader. Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön. Vårdgarantienheten Under oktober 2016 har vårdgarantienheten hjälpt 34 personer som åberopat vårdgaranti. Samtidigt har 200 personer blivit slussade inom 60 dagar. Jämförelsevis ses en generell minskning under 2016 med antalet patienter som åberopat vårdgaranti och en ökning av patienter som slussas inom 60 dagar. Trenden beror delvis på samarbetet mellan sjukhusens verksamheter och vårdgarantienheten för att hantera köer, vilket leder till ökade siffror på patienter som slussas inom 60 dagar.

3 (10) Vårdgaranti 80 60 40 20 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Serie1 Serie2 Serie3 Serie4 Inom 60 dagar 300 200 100 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2014 2015 2016 Kunskapscentrum för äldretandvård Folktandvårdens kunskapscentrum för äldretandvård, som under de tre senaste åren drivits som projekt, permanenteras. Avdelningen samlar, sprider och tar fram kunskap i syfte att öka kunskapen om äldres munhälsa och utveckla utbildningen i landstinget och ihop med andra aktörer. Bland annat har medarbetare utvecklat munvårdsrutiner vid äldreboende, studerat munhälsa och äldre i kommunal hemvård, varför äldre tappar kontakt med tandvården och undersökt hur människor som invandrat till Sverige sent i livet ser på sin tandhälsa. Det finns fem kunskapscentrum för äldretandvård i Sverige. Samverkan med fokus på hjärtsvikt Under september genomfördes en konferens med deltagare från Intermountain Healthcare och en grupp på tio personer från Landstinget i Uppsala län med fokus på att förbättra vården för patienter med hjärtsvikt och minska återinskrivningarna. Gruppen som leddes av Hälsa och habiliterings chefsläkare Robert S Kristiansson bestod av ordförande för programrådet, representanter för offentlig och privat primärvård, kardiologkliniken samt från EPJ. Gruppens sammansättning pekar på hur viktigt det är att vården för patientgruppen är sammanhållen och centreras kring patienten. Arbetet fortgår med full kraft med fokus på en förbättrad sammanhållen vårdprocess. Nationella psykiatrisatsningen Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Uppsala län (landstinget och kommunerna) fick ca 20 miljoner kronor i stimulansmedel genom psykiatrisatsningen och samtliga medel är förbrukade eller intecknade. Medlen utbetalades i tre olika delar som avsåg analys och handlingsplan, stimulering av nya initiativ för att nå unga och satsning på ungdomsmottagningar.

4 (10) Syftet med nationella psykiatrisatsningen är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Målsättningen är att befolkningen ska erbjudas individ- och behovsanpassade samt effektiva insatser av god kvalitet när det gäller området psykisk hälsa. Aktiviteter som genomförts och rapporterats till SKL Psykiatrisatsningens delar Dokument Länk Del 1: Analys och handlingsplan Länsgemensam kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Uppsala län Länsgemensam analys.pdf Del 2: Stimulering av nya initiativ för att nå unga Del 3: Satsning på ungdomsmottagningar Länsgemensam handlingsplan med långoch kortsiktiga mål samt indikatorer och aktiviteter Inrapportering till SKL Förslag till beslut angående utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Rapport första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Inrapportering till SKL Beslut angående kartläggning av ungdomsmottagningar Förslag till beslut angående ungdomsmottagningarnas uppdrag Inrapportering till SKL Länsgemensam handlingsplan.pptx Inrapportering analys och handlingsplaner 2016.pdf Första linjen förslag till beslut 2016-10-21.doc Rapport Första linjen för barn och unga psykiska hälsa utredning 2016-10- 13.docx Inrapportering nya initiativ att nå unga 2016.pdf Beslut från landstingsstyrelsen 2016-06- kartläggningar av ungdomsmottagningar.pdf Ungdomsmottagningarnas uppdrag.pdf Inrapportering till SKL angående satsningar på ungdomsmottagningar.pdf Patienter och anhöriga inbjuds att utveckla vården på Akademiska Patienter och anhöriga är en outnyttjad resurs i vården. För att ändra på det startas ett pilotprojekt vid Akademiska sjukhuset. Syftet är att ta fram arbetssätt där patienters och anhörigas idéer kan fångas upp, utvecklas och spridas. Projektet, som kallas Idékraft, leds av Innovation Akademiska och stöds av Vinnova. Sjuksköterskeledd mottagning ska förbättra vården vid skrumplever I oktober öppnades en sjuksköterskeledd levermottagning Akademiska sjukhuset. Ett viktigt syfte är att erbjuda patienter med skrumplever (levercirros) bättre vård, med tätare uppföljningar och utökat stöd när det gäller kost och levnadsvanor. Satsningen görs inom ramen för en flerårig, randomiserad forskningsstudie, den första i sitt slag i Sverige.

5 (10) Stöd och egen tid viktigt för anhöriga till afasidrabbade Över hälften av närstående till afasidrabbade upplever att de själva fått sämre psykisk hälsa och 45 procent att den fysiska hälsan påverkats negativt. För att leva ett gott liv är stödgrupper och tid för egna aktiviteter viktigt, visar aktuell forskning vid Akademiska sjukhuset/uppsala universitet. Säbo-seminarium Den 27 oktober hölls den tredje årliga kvalitetsdagen "SÄBO seminariet" med deltagare från särskilda boenden och vårdcentraler med läkarinsatser. Under de senaste åren fokuserar vi på gemensamma mål och andelen patienter som har medicinska vårdplaner behöver ökas från nuvarande 65 % (okt 2016) till minst 90 %. Årets seminarium fokuserade på faktagenomgång av hur det ser ut idag med hög variation och relativt låg processefterlevnad, men även på positiva exempel som kan användas framgent. Hälsa och habilitering har tillsammans med Uppsala Universitet och docent Ulrika Winblads grupp planerat en forskningsstudie av det förbättringsarbete som nu påbörjats. Flera kommunala boenden har anmält intresse att delta. Psykisk hälsa hos ensamkommande barn och unga Cosmos asyl- och integrationshälsan hade under den här perioden förra året en kraftig ökning av antalet asylsökande inklusive ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Trots den höga anstormningen initierades ett samarbete med professor Anna Sarkadi för att forska kring den senare gruppens psykiska hälsa. Ett mätinstrument (CRIES) testades och resultaten är nu under publikation samt kommer att presenteras på en internationell konferens i Wien i november 2016. Nya riktlinjer för omhändertagande av personer med demenssjukdom Den 11 november genomförde Regionförbundet ett seminarium om de nya riktlinjerna för omhändertagande av personer med demenssjukdom. Hälsa och habiliterings chefsläkare Robert S Kristiansson ledde diskussionen kring implementeringsplanen som finaliserades under mötet. Omhändertagande av personer med demens är en utmaning då det så tydligt är ett delat uppdrag mellan kommun och landsting och samordningen är mycket viktig. De nya riktlinjerna tydliggör ansvar och ger således förutsättningar för en bättre vård. I införandeplanen finns stor hänsyn tagen till att riktlinjer i en byrålåda knappast är effektiva, utan endast de riktlinjer som följs upp med regelbundenhet kommer att ge den önskade effekten! Samverkan kring behandling med centralstimulerande läkemedel Genom ett samarbete mellan habiliteringen och psykiatrin startas på habiliteringen en mottagningsverksamhet med psykiatriker och sjuksköterska. Syftet är bland annat att möta behovet av uppföljning av CS-medicinering hos personer med neuropsykiatriska svårigheter. Målgrupp är vuxna personer som tillhör målgruppen för LSS och som får insatser av habiliteringen. Habiliteringen lär ut verkningsfulla insatser vid autism Habiliteringen i Uppsala ordnar under hösten 2016 och våren 2017 en IBT-utbildning för habiliteringspersonal i 7-län. IBT står för Intensiv beteendeterapi och handlar om väl planerade och mångsidiga insatser till barn med autism i förskoleålder. Det finns stark

6 (10) evidens för dess goda effektivitet. Syftet med utbildningen är att deltagarna ska utvecklas som handledare till personer i barnets omgivning genom fördjupade kunskaper kring behandlingsupplägg, målformuleringar och praktiskt träning. Utbildningen är sedan lansering mycket efterfrågad. Det är inte bara i 7-länsregionen som kunskap om IBT-metoden efterfrågas. Logoped Lena Nilsson och psykolog Josefin Mannberg från habiliteringen i Uppsala deltar sedan flera år tillbaka i SIDA-projektet Första steget med utbildning i IBT till föräldrar i Gaza. Projektet går ut på att diagnosticera små barn med autism och behandla barnen genom att använda nätverket runt dem för att skapa träning som sker i barnets vardagsmiljö. Lyckad rekryteringssatsning Som ett led i en ny rekryteringssatsning har habiliteringen i Uppsala bjudit in till informationsmöte kring de tjänster som verksamheten annonserar ut. Detta gav ett stort gensvar! Över 50 personer kom till träffen för att få information om vad jobbet inom habilitering innebär och vilka arbetsuppgifter och roller man har i de olika professionerna, vilket i sin tur ledde till ett stort antal ansökningar till de utannonserade tjänsterna. Utbildningsinsatser för att förbättra vården vid hjärtsvikt och astma/kol Inom ramen för landstingets programrådsarbete kring hjärtsvikt och astma/kol har ledamöter i programrådet utarbetat en uppdragsutbildning i samarbete med Uppsala universitet. Landstinget har med stimulansmedel från SKL angående kroniska sjukdomar köpt in två uppdragsutbildningar i hjärtsvikt respektive astma/kol motsvarande 7,5 poäng. Totalt 30 sjuksköterskor inom landstinget varav 15 inom hjärtsviktsområdet och 15 inom astma/kol området, främst från primärvården, har erbjudits plats och kommer att gå utbildningarna som startar i november och avslutas i mars 2017. Landstingets står för kurskostnad samt ersätter också respektive enhet med 10 000 kr för att kompensera för produktionsbortfall som uppkommer under utbildningsdagarna. Målet är att förbättra och stärka omhändertagandet på primärvårdsnivån och undvika onödiga slutenvårdskontakter. Barnhälsovården Barnhälsovården publicerar varje månad ett månadsblad med aktuell information, länk: Månadsbladet 1177 vårdguidens e-tjänster Antalet invånare som besöker 1177.se och som loggar in på 1177 vårdguidens e-tjänster fortsätter att öka. Tjänsterna är lätta att använda och allt invånaren behöver göra för att skaffa ett konto, är att logga in med säkerinloggning, Bank ID eller E-tjänstekort. Enligt de senast tillgängliga siffrorna som är från 14 november 2016, har 157 674 invånare ett användarkonto. Motsvarande siffra för ett år sedan var 117 869. Detta motsvarar en ökning på nästan 34 %. Den e-tjänst som störst andel besökare använt är att ta dela av sin Journal.

7 (10) Antal vårdenheter som idag är anslutna till 1177 vårdguidens på vårdgivarsidan (tidigare Mina vårdkontakter) är 193. Vilka e-tjänster som erbjuds till invånaren från de anslutna vårdenheterna, ser idag olika ut. En av de e-tjänster som är prioriterad är webbtidboken. Glädjande är att antalet enheter som erbjuder webbtidbok har fördubblats sedan förra året från 45 till 104. Införandet fortsätter och målet är att alla ska kunna erbjuda webbtidbok innan 2017 års slut. Välfärdsinsyn Välfärdsinsyn utvecklar nu en webbplats som ska ge allmänheten samlad information och insyn i offentligt finansierad vård och omsorg. - "Genom ökad insyn kan allmänheten ta ställning till om skattepengarna används till det de är avsedda för. Insyn och öppenhet leder i sin tur till bättre kvalitet och ökar tilltron till offentligt finansierad verksamhet, säger Roger Molin Rapporten finns att läsa på Välfärdsinsyn http://valfardsinsyn.se/ Mediebilden av landstingets hälso- och sjukvård under oktober Under oktober var medierapporteringen om landstingets verksamheter totalt sett till största delen neutral eller positiv. Frågan om en eventuell kommande storregionbildning fick stort utrymme i medierna, både nationellt och regionalt i samband med att landstingens remissvar på utredningen skickades in. IVO gick ut med en rapport där man framförde kritik efter att ha granskat användningen av hyrläkare vid 21 vårdcentraler och krävde bättre kontroll. Detta gav en negativ bild av primärvården. Införandet av CNI, Care Need Index, som en beräkningsgrund för ersättningar till barnmorskemottagningar, kritiserades av en mottagning som skulle förlora på det. Detta gav en delvis negativ bild av landstinget. Den första e-remissen skickades mellan Landstinget i Värmland och Landstinget i Uppsala län. Detta uppmärksammades positivt.

8 (10) Bilaga samverkansavtal och tilldelningsbeslut Antagande av ansökan om att ingå samverkansavtal vid ersättningsetablering enlig lagen om läkarvårdsersättning specialitet öron-, näs- och halssjukdomar m.m. Beslut Kristina Lundberg är godkänd och tilldelas samverkansavtal inom specialiteten öron-, näs- och halssjukdomar m.m.. Beslutet gäller under förutsättning att nuvarande samverkansavtal med Carl Peter Wickström upphör i samband med att verksamheten övertas. Datum då samverkansavtalet träder ikraft överenskommes mellan parterna efter tilldelningsbeslutet. Samverkansavtalet gäller tills vidare från det datum då avtalet träder ikraft. Ärendet Läkare Carl Peter Wickström med specialistkompetens inom ögonsjukdomar har inkommit med anmälan om överlåtelse av etablering, så kallad ersättningsetablering. Anmälan har handlagts i enlighet med lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning. Efter annonsering inkom två ansökningar om att få ingå samverkansavtal. Båda ansökningarna uppfyller samtliga krav och de har därefter utvärderats enligt högsta pris, se anbudsöppningsprotokoll dnr UPPH2016-0225 från 2016-10-03. Ansökan nr Vårdgivarens namn Offererat pris 1 Niklas Norlin 147 000 kr 2 Kristina Lundberg 260 000 kr Landstinget avser att teckna samverkansavtal med Kristina Lundberg inom specialiteten öron-, näs- och halssjukdomar m.m. Tilldelningsbeslut vårdval vårdcentral Beslut Nedan följande vårdgivare är godkänd och tilldelas avtal inom vårdval vårdcentral med tilläggsåtagande barnavårdscentral. Avtalstid är 2016-10-17 till och med 2020-10-16. Vårdgivare Firmatecknare Kontaktperson Barnpraktik Björkman AB Anders Björkman Anders Björkman Org.nr 5363823896

9 (10) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har fastställt gällande förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval vårdcentral. Förfrågningsunderlag/regelbok och ansökningsblankett finns publicerade på upphandlingsenhetens hemsida (http://www.lul.se/sv/landsting-- politik/utveckling-och-ansvar/upphandling). Följande vårdgivare har inkommit med ansökan om godkännande inom vårdval vårdcentral. Ansökan omfattar även tilläggsåtagande barnavårdscentral. Vårdgivaren har sedan tidigare avtal för vårdcentral och BVC på nedan angivna mottagning (går ut 2016-10-16). I ansökan har vårdgivaren anmält intresse för att bedriva tilläggsåtagande familjecentral. En förutsättning för att en vårdgivare ska tilldelas detta är att uppdraget är ledigt. De åtaganden som finns i länet är tillsatta, varför vårdgivaren ej kan tilldelas tilläggsåtagande familjecentral. Vårdgivare Verksamhet Lokalisering av mottagning Barnpraktik Björkman AB Vårdcentral Aros läkarmottagning, Org.nr 5363823896 Götavägen 4, 752 36 Uppsala Ansökan har i en kvalificeringsfas prövats mot uppsatta krav, se anbudsöppningsprotokoll med dnr UPPH2016-0296 från 2016-09-16. Ansökan uppfyller de krav som fastställts i förfrågningsunderlag/regelbok. Tilldelningsbeslut LOV influensa- och pneumokockvaccinationer Beslut Nedan följande vårdgivare är godkänd och tilldelas avtal inom influensa och pneumokockvårdvalet. Avtalstid är 2016-11-01 till och med 2020-10-31. Vårdgivare Totalhälsan i Uppsala AB Mottagningsadress, öppettider Marknadsgatan 1, Uppsala Måndag torsdag 8-19 Fredag 8 17 Visst lördagsöppet under influensaperioden Kontaktperson Wiwie Dunhall Bakgrund Vårdstyrelsen har fastställt gällande förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval influensa och pneumokockvaccinering för vissa riskgrupper. Förfrågningsunderlag/regelbok och ansökningsblankett finns publicerade på upphandlingsenhetens hemsida (http://www.lul.se/sv/landsting--politik/utveckling-och-ansvar/upphandling). Följande vårdgivare har inkommit med ansökan om godkännande inom vårdval influensa och pneumokockvaccinering. Ansökan omfattar en mottagning.

10 (10) Vårdgivare Verksamhet Lokalisering av mottagning Totalhälsan i Uppsala AB Vaccinationsmottagning Marknadsgatan 1 Ansökan har i en kvalificeringsfas prövats mot uppsatta krav, se anbudsöppningsprotokoll med dnr UPPH2016-0335 från 2016-10-14. Ansökan uppfyller de krav som fastställts i förfrågningsunderlag/regelbok.

2016-10-18 Dnr LS 2016-0003 Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörens rapport november 2016 Region Uppsala Riksdagen tog den 19 oktober beslut om att Landstinget i Uppsala län tar över det regionala utvecklingsansvaret i länet från och med den 1 januari 2017. Med beslutet följer även att landstinget och landstingsfullmäktige ska betecknas Region Uppsala respektive regionfullmäktige. Under hösten besöker landstingsledningen tillika regionförbundets ledning samtliga kommuner och deras fullmäktige eller kommunstyrelse för samråd och information om regionbildningen, bildande av gemensam nämnd för kunskapsstyrning, regionala utvecklingsnämnden samt den regionala samverkansorganisationen med Regionalt forum och fyra samverkansråd. En planeringskonferens har genomförts under oktober med landstingsstyrelsens presidium och två representanter från kommunstyrelserna i länet samt en representant från partier i landstingsstyrelsen som inte på annat sätt finns representerade. Syftet var att arbeta fram en tydlig struktur för samverkansorganisationen. Inflyttning har skett i det nya kontorshuset på Storgatan 27 där regionstyrelsen m.fl., Regionkontoret, Kollektivtrafikförvaltningen UL och Kultur och bildning inryms. Mottagning för sprutbyte öppnar i november Hälsa och habilitering öppnar i november en mottagning för sprutbyte. Mottagningen kommer att ligga på Märstagatan 2 i Uppsala, i samma lokaler som Husläkarmottagningen i Uppsala för hemlösa. Sprutbytet arbetar för att öka hälsan hos dem som injicerar droger samt förebygga spridningen av HIV och hepatitsmitta. Verksamheten vänder sig till personer i Uppsala län som har intravenöst drogmissbruk. Här kan de lämna in använda sprutor och kanyler och få nya i utbyte. Mottagningen ska även erbjuda rådgivning och stödjande samtal, provtagning samt vaccination mot hepatit A och B. Här erbjuds även stöd till personer som vill bryta sitt missbruk. Sprutbytet kommer att ha öppet fem dagar i veckan. Åldersgränsen är 20 år, men en lagändring förbereds för sänkt ålder till 18 år. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (3) Komptensförsörjningsåtgärd undersköterskor Ett landstingsövergripande projekt, benämnt GRUNDUS I, avseende systematiserad introduktion för undersköterskor inom slutenvården genomförs som pilotprojekt under 2017 på Akademiska sjukhuset. Medarbetarundersökning 2016 Årets medarbetarundersökning genomförs den 8-21 november. Undersökningen är en kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön och genomförs på uppdrag av Landstinget i Uppsala län av det upphandlade företaget IC Quality. Medarbetarundersökningen ska fånga medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö. Den är ett verktyg för att arbeta med ständiga förbättringar i arbetsmiljön i syfte att bli en mer hälsofrämjande arbetsplats, där medarbetare trivs, är engagerade och mår bra. Resultatet som presenteras i början av nästa år ska ses som ett diskussionsunderlag för vidare arbete. Hälsofrämjande arbetsplatser Landstinget ska bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och utveckla de förutsättningar som krävs för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering d.v.s. en hälsofrämjande arbetsplats som är hållbar över tid. Landstinget genomför en temadag för chefer om hälsofrämjande arbetsplatser, onsdagen den 20 november, med föreläsningar utifrån forskning och goda exempel från landstingets arbetsplatser som redan idag har vidgat sitt arbetsmiljöarbete till att bli mer hälsofrämjande. Banarbeten och störningar i tågtrafiken Vid två tillfällen under september har arbeten med järnvägen norr om Uppsala medfört att all tågtrafik stängts av på sträckan Storvreta Uppsala. Det är byggandet av dubbelspår förbi Gamla Uppsala som är inne i ett skede där arbeten kräver att tågtrafiken stängs av. Första tillfället var 10-11 september då alla tågturer hela dygnen ställdes in. Det andra tillfället 24-25 september varade tågstoppet 24 timmar från kl. 12.00 lördag till söndag samma tid. Vid båda tillfällena kördes ersättningsbussar på sträckan Vattholma Uppsala. Anledningen till att ersättningsbussarna kördes till och från Vattholma trots att tågen trafikerade stationen i Storvreta är att det inte finns plats att vända bussar i anslutning till stationen i Storvreta. Vid flera tillfällen under september har det varit stora störningar i tågtrafiken söder om Uppsala på grund av problem med järnvägen. Det har inneburit många försenade och inställda SL-pendeltåg. Misstänkt bomb ombord på buss På kvällen den 28 september larmade en stadsbussförare om en påse med ett misstänkt föremål ombord på bussen. Bussen utrymdes innan polisen kom till platsen. Polisen undersökte och beslut fattades om att kalla på nationella bombstyrkan. När det misstänkta föremålet undersöktes närmare visade det sig vara en cykelhjälm av den typ som har airbagliknande funktion. Eftersom hjälmen hade lösts ut var det inte helt lätt att se vad den föreställde och eftersom det fanns synliga elkablar och ett batteri är det förståeligt att den misstogs för att vara någon typ av sprängladdning. Vid en radiointervju med en polis fick också bussföraren beröm för att ha handlat på ett rådigt och bra sätt.

3 (3) Utöver ovanstående har UL:s buss- och tågtrafik fungerat normalt under september. Litteraturkarusellen Höstens första stopp i Litteraturkarusellen var i Gimo 19 september då Maja Hagerman besökte biblioteket och talade om sin biografi Käraste Herman (om rasbiologen Herman Lundborg). Evenemanget var mycket uppskattat. Maja Hagerman och Ola Larsmo kommer att besöka alla kommuner under hösten inom Litteraturkarusellen som är en del av Länsbibliotekets utökade litteratursatsning. Uppsala internationella gitarrfestival Årets upplaga av Uppsala internationella gitarrfestival, vilken stöds av landstinget genom Kultur och bildning och UL, har i år genomförts under den gångna helgen och blev en succé. Nya koncept provades i samverkan med Uppsala Konsert och Kongress och utföll till belåtenhet. Mediebilden av landstinget under september Under september var medierapporteringen om landstingets verksamheter totalt sett till största delen neutral eller positiv. I början av månaden hanterade landstinget ett längre avbrott i journalsystemet. Rapporteringen var omfattande och gav en neutral bild. Akademiska sjukhuset införde alkoholstopp för patienter inför operationer. Detta fick mycket stor positiv publicitet, både lokalt och på riksplanet. Akademiska sjukhuset fick också god spridning av en egen nyhet om att många vill utredas för fästingburen infektion. Däremot fick Akademiska sjukhuset negativ publicitet kring att man tappat placeringar i den årliga AT-rankningen. Rapporteringen om problemen med att bemanna länets BUPmottagningar var också negativ. Folktandvården gjorde ett publikt evenemang på Fluortantens dag, som uppmärksammades positivt. Landstingets projekt att prova kultur på recept blev också omtalat. En beslutad flytt av Hälsoäventyrets verksamhet i Uppsala till nya lokaler gav en negativ bild i media. När det gäller kollektivtrafiken fick en kommande höjning av biljettpriset till Arlanda stor publicitet.

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 152 Månadsrapporter för oktober 2016 Dnr VS 2016-0055 Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga vårdstyrelsens och förvaltningarnas månadsrapporter för oktober 2016 enligt bilagor till handlingarna. Bilaga 152 Ärendet Förvaltningarna Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering ingår i vårdstyrelsens ansvarsområde. Dessutom har styrelsen också ansvar för upphandlad vård och vårdval inom primärvård och tandvård. Samtliga förvaltningar bedömer att de kommer klara sina ekonomiska mål och prognosen är nu +33 miljoner kronor vilket är 26,5 miljoner kronor bättre än budget och en förbättring med 8 miljoner kronor jämfört med föregående rapport. Totalt redovisar vårdstyrelsen ett ekonomiskt resultat för perioden som är 47 miljoner kronor bättre än budgeten för perioden. Tillgängligheten inom Primärvården och Folktandvården har förbättrats jämfört med mätningen i september månad. Samtliga förvaltningar saknar personal och arbetar intensivt med rekrytering. Förvaltningarna har en produktion som är lägre än vad som budgeterats men produktionen hos Folktandvården och Primärvården fortsätter att ligga på en högre nivå än föregående år. Kopia till: Landstingsstyrelsen Sjukhusstyrelsen Primärvårdsdirektören Tandvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Hälsa- och habilitering Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Månadsrapport oktober 2016 Vårdstyrelsen totala verksamhet SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Förvaltningarna Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering ingår i vårdstyrelsens ansvarsområde. Dessutom har styrelsen också ansvar för upphandlad vård och vårdval inom primärvård och tandvård. Samtliga förvaltningar bedömer att de kommer klara sina ekonomiska mål och prognosen är nu +33 miljoner kronor vilket är 26,5 miljoner kronor bättre än budget och en förbättring med 8 miljoner kronor jämfört med föregående rapport. Totalt redovisar vårdstyrelsen ett ekonomiskt resultat för perioden som är 47 miljoner kronor bättre än budgeten för perioden. Tillgängligheten inom Primärvården och Folktandvården har förbättrats jämfört med mätningen i september månad. Samtliga förvaltningar saknar personal och arbetar intensivt med rekrytering. Förvaltningarna har en produktion som är lägre än vad som budgeterats men produktionen hos Folktandvården och Primärvården fortsätter att ligga på en högre nivå än föregående år. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Tillgängligheten till primärvård mäts i läkarbesök inom 7 dagar och telefonkontakt samma dag. Vårdcentralerna i privat regi har denna månad en sammantaget högre tillgänglighet än vårdcentralerna i offentlig regi och det är fortsatt stora variationer mellan olika vårdcentraler. Den offentliga primärvården har under oktober en telefontillgänglighet på 92 % och når upp till 83 % gällande läkarbesök inom 7 dagar. De privata vårdcentralerna har under oktober en telefontillgänglighet om 95 % och når 91 % gällande läkarbesök inom 7 dagar. Sammantaget är det en förbättrad tillgänglighet till primärvården under oktober jämfört med september månad. Primärvården beskriver att bristen på rätt kompetens håller produktionen under budget vilket i sin tur påverkar tillgängligheten negativt där primärvården beskriver bristen på allmänspecialister som både ett nuvarande och långsiktigt problem. Vidare påverkar bristen på sjuksköterskor i primärvården telefontillgängligheten negativt. Folktandvården har minskat antalet revisionspatienter som väntar med cirka 100 patienter sedan september månad. Vidare har specialisttandvården för barn minskat antalet som köar där extra öppettider på lördagar har bidragit till köminskningen. Fortsatt är att den längsta förväntade väntetiden ligger inom bettfysiologi där väntetiden nu är åtta månader. Jämfört med samma period föregående år genomför Folktandvården nästan 8500 besök ytterligare vilket beror på förbättrad bemanning och minskade sjukskrivningar. För att bemöta det ökade behovet har antalet behandlingsrum utökats, både i Östhammar och genom öppnandet av St-Pers-kliniken.

PERSPEKTIV: PRODUKTION Primärvården har fortsatta svårigheter att rekrytera kärnkompetens vilket ger en lägre produktion än budgeterat vilket i sin tur påverkar tillgängligheten negativt. För perioden januari till oktober är den totala produktionen 8 procent lägre än budget. Jämfört med samma period föregående år är emellertid produktionen, på en total nivå, högre vilket framförallt beror på en väsentligt högre produktion för övriga kontakter. Hälsa och habiliterings totala produktion för perioden januari till oktober är lägre än budget. Detta på grund av en lägre produktion för övriga besök. För att komma upp i en högre produktion tillsätter förvaltningens habiliteringsverksamheter vakanser samt vidtar övriga åtgärder. Folktandvårdens totala produktion för perioden januari till oktober är något lägre än budgeterad produktionsvolym. Allmäntandvården har producerat enligt budget medan specialisttandvårdens produktion varit lägre än budget. Jämfört med föregående år, samma period, har såväl allmäntandvården som specialisttandvården en högre produktion. Besöksökningen kan kopplas till nyrekryteringar med förbättrad bemanning som följd. Sjukfrånvaron har minskat, det har i sin tur påverkat tillgängligheten positivt vilken har förbättrats succesivt.

3 (7) PERSPEKTIV: MEDARBETARE Primärvården har fortsatta svårigheter att bemanna verksamheten för planerad produktion. Bland åtgärderna finns utökning av antalet ST-tjänster inom allmänmedicin samt ett förbättrat omhändertagande av utlandsutbildad personal. Inhyrd personal räknat i årsarbetare ligger kvar på i genomsnitt 13 årsarbetare till och med oktober. Det är en ökning med 3 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Den totala sjukfrånvaron har ökat något och är 5,9 procent. Riktvärdet för året är att den totala sjukfrånvaron inte överstiger 5,3 procent. Årsprognosen är 5,8 procent. Ett kontinuerligt rehabiliteringsarbete enligt landstingets riktlinjer för aktiv rehabilitering pågår. Hälsa och habilitering har ökat antalet årsarbetare vilket bland annat förklaras av Närvårdsavdelningen där fler vårdplatser öppnade under våren samt att antalet vakanser har minskat. Differensen mellan budgeterad och aktuell bemanning har minskat och i viss mån täcks gapet av inhyrd personal. Den totala sjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående månad och är 4,29 procent. Det är fram för allt den längre sjukfrånvaron 60 dagar eller mer som har ökat. Hälsa och habiliterings mål och årsprognos är att den totala sjukfrånvaron inte överstiger 2015 års utfall på 3,94 procent. Folktandvården har ökat antalet årsarbetare med 24 jämfört med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med 4 procent. Folktandvårdens mål är att öka tillgängligheten för patienterna. Folktandvården har ingen inhyrd personal. Den totala sjukfrånvaron har ökat något och är 5,2 procent. Det är korttidssjukfrånvaron som har ökat något jämfört med föregående månad. Riktvärdet för året är att den totala sjukfrånvaron inte överstiger 4,4 procent vilket förvaltningen bedömer kommer att klaras. Tabell: Ett urval nyckeltal summerat för de tre förvaltningarna Nyckeltal medarbetare Ack utfall okt 2016 Riktvärde/ budget 2016 Ack utfall okt föreg år Årsprognos 2016 Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) 1 242-1 200 1 274 Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 3,5% Inhyrd personal, antal årsarbetare 13-10 - Inhyrd personal, mnkr 26 25 19 31 Anm. Inhyrd personal i antal årsarbetare är för Primärvården. Hälsa och habilitering har i dagsläget inte IT-stöd för uppgiften. Definition närvarotid mätt i årsarbetare: I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.

4 (7) PERSPEKTIV: EKONOMI Total ekonomi för vårdstyrelsen Resultatet till och med oktober månad avviker positivt mot budgeten för perioden med 47 miljoner kronor. Det är framförallt personalkostnaderna som har varit lägre än vad som budgeterats då förvaltningarna inte har kunnat rekrytera personal i den omfattning som de planerat för. Övriga kostnader understiger budget då vårdstyrelsens budget för nya beslut inom hälso- och sjukvård medfört lägre kostnader än vad som varit budgeterat för året. Beslut är fattade och pengarna kommer att bekosta satsningar på b la mobila team och psykisk hälsa men i år är det låga kostnader som fallit ut och helårseffekt tidigast 2017. Vårdstyrelsens egen verksamhet har efter oktober månad ett ackumulerat resultat som är 34 miljoner kronor bättre än periodens budget. Folktandvårdens resultat efter tio månader avviker positivt mot budget med 2,5 miljoner kronor. Hälsa och habiliterings resultat är 12 miljoner kronor bättre än budget. Primärvårdens resultat efter tio månader är 1,8 miljoner kronor sämre än periodens budget. Folktandvården och Hälsa och habilitering arbetar intensivt med rekryteringar vilket gör att kostnaderna beräknas öka under årets sista månader. Sprututbytesverksamhet startar i november vilket kommer innebära ökade kostnader för hälsa och habilitering. Med start 1 oktober har vårdstyrelsen beslutat om en satsning på primärvården avseende psykologer och kuratorer vilket beräknas medföra ökade kostnader för vårdstyrelsen i slutet på året. Vårdstyrelsens totala verksamhet lämnar en årsprognos på +33 miljoner kronor vilket är en förbättring med 8 miljoner kronor jämfört med föregående månad och ska jämföras med en budget på +6,6 miljoner kronor. Förvaltningarna lämnar oförändrade prognoser. Det är vårdstyrelsens egen verksamhet som förbättrar sin prognos med 8 miljoner kronor jämfört med tidigare rapportering vilket beror på att budgetutrymmet för nya beslut inte kommer att nyttjas fullt ut under 2016. Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter 34 24 10 Övriga intäkter 3 118 3 135-17 Personalkostnader inkl inhyrd -825-855 30 Övriga kostnader -2 251-2 275 24 Resultat 75 28 47 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 20 000 Ackumulerat resultat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2016 Budget 2016 Ekonomi vårdstyrelsens egen verksamhet Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Mnkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Budget 2016 Prognos 2016 Anslagsintäkter egen verksamhet 1 670 1 670 2 003 2 003 Kostnad upphandlade avtal -43-47 -56-54 Kostnad vårdval -1 061-1 063-1 284-1 292 Kostnader övrig primärvård -6-17 -20-13 Kostnader tandvård -130-127 -152-157 Kostnader fast ersättning egna verksamheter -360-360 -432-432 Kostnader övrig verksamhet -28-49 -59-37 Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet 41 7 0 18

5 (7) BILAGOR Årsprognos vårdstyrelsen totalt Årsprognos, tkr Utfall 201601-201610 Budget 201601-201610 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag 1 669 510 1 669 513 2 003 415 2 003 415 0 Intäkt fast ersättning 360 083 356 854 432 096 432 096 0 Rörlig ersättning specialistvård 0 0 0 0 0 Vårdvalsersättning 616 436 634 996 761 108 740 358-20 750 Riks-/regionsjukvård 33 686 23 555 28 265 34 995 6 730 Patientavgifter sjukvård 33 606 37 110 44 386 40 913-3 474 Intäkter enligt tandvårdstaxan 322 593 324 044 391 891 388 391-3 500 Alf 3 372 3 238 4 956 4 956 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 287 2 200 2 200 2 200 0 Övriga intäkter 111 787 106 589 128 919 129 732 814 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 Summa intäkter 3 151 359 3 158 097 3 797 236 3 777 056-20 180 Lönekostnader inkl inhyrd personal -808 696-836 019-1 016 943-979 748 37 196 Övriga personalkostnader -16 718-19 175-24 343-24 586-242 Kostnad fast ersättning -360 083-360 080-432 096-432 096 0 Köpt vård -995 952-1 034 489-1 249 633-1 222 363 27 270 Läkemedel -260 698-256 023-307 291-318 941-11 650 Medicinsk service -83 151-91 120-113 169-101 609 11 560 Köpt tandteknik och tandvård -149 527-146 810-177 852-176 852 1 000 Medicinskt material -45 598-43 890-54 449-54 514-65 Lokal- och fastighetskostnader -112 610-116 867-140 763-139 343 1 421 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -229 486-213 292-259 655-277 425-17 769 Finansiell nettokostnad -996 392 470-1 285-1 754 Avskrivningar/nedskrivningar -12 599-12 387-14 906-15 156-250 Summa kostnader -3 076 114-3 129 761-3 790 631-3 743 915 46 715 RESULTAT 75 245 28 336 6 605 33 141 26 535 INVESTERINGSVERKSAMHET -1 593 556-1 640 542-1 999 479-1 971 190 Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 Immateriella investeringar 0 0 0 0 0 Övriga materiella investeringar -12 769-20 000-24 000-19 800 4 200

6 (7) Specifikation av resultat och prognos vårdstyrelsens egen verksamhet oktober 2016 Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Intäkter av anslag vårdstyrelsens verksamhet, tkr 1 669 512 1 669 512-2 003 415 2 003 415 Kostnader primärvård - upphandlade avtal LOU, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Hembesöksverksamhet, Uppsala hemläkarjour 1 259 1 542 1 731 1 850 1 850 Uppsala Närakut och Ortopediakut 23 801 25 000 25 788 30 000 29 000 Naprapater 1 837 1 750 1 576 2 100 2 100 Kiropraktorer 1 255 2 083 1 467 2 500 2 000 Sjukvårdsrådgivning 15 328 16 667 19 912 20 000 19 000 Summa 43 480 47 042 50 474 56 450 53 950 Kostnader primärvård - vårdval LOV, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Vårdcentraler kapitering och besök inkl fysioterapi 726 574 729 451 836 577 880 000 880 000 Barnmorskemottagning 55 920 52 234 60 548 63 000 67 000 Barnhälsovård 57 030 54 714 61 921 66 000 69 000 Kapitering läkemedel 157 721 161 667 180 883 194 000 194 000 Läkarinsatser i särskilda boenden 33 265 33 333 38 246 40 000 40 000 Primär hörselrehabilitering 13 015 13 333 16 968 16 000 17 000 Psykoterapeuter 17 051 17 500 18 874 21 000 21 000 Influensavaccinationer 295 480 3 405 3 500 4 000 Summa 1 060 871 1 062 712 1 217 422 1 283 500 1 292 000 Kostnader övrig primärvård, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Primärvård utanför C-län 25 656 25 000-30 000 35 000 Primärvård icke C-länsinvånare -25 651-16 667-20 939-20 000-30 000 Apodos 6 261 8 333 9 454 10 000 8 000 Summa 6 266 16 666-20 000 13 000 Kostnader tandvård, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Tandvårdsstöd 38 672 35 000 41 501 42 000 46 000 Barntandvård 69 928 69 583 81 505 83 500 84 000 Tandreglering barn och ungdom 21 091 21 667 25 087 26 000 26 000 Tolk tandvård 777 583 593 700 900 Summa 130 468 126 833 148 686 152 200 156 900

7 (7) Kostnader vårdöverenskommelser egna verksamheter, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Ersättning Primärvården 44 350 44 350 62 091 53 214 53 214 Ersättning Hälsa och habilitering 273 170 273 170 302 806 327 807 327 807 Ersättning Folktandvården 42 563 42 563 50 098 51 075 51 075 Summa 360 083 360 083 414 995 432 096 432 096 Kostnader övrig verksamhet, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Närvårdsutveckling 2 576 3 333 3 221 4 000 3 500 Folkhälsomedel 433 1 250 1 500 1 500 1 500 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 1 262 1 333 1 649 1 600 1 600 Beslutade projektmedel 3 593 4 728-5 674 4 500 Reserverade verksamhetsmedel 19 713 38 661-46 395 26 369 Summa 27 577 49 305-59 169 37 469 Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet 40 767 6 872-0 18 000

Månadsrapport oktober 2016 Primärvården Dnr: PV 2016-0005 SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Primärvården befinner sig på en konkurrensutsatt marknad där privata vårdgivare har en fri etableringsrätt utifrån specifika kvalificeringskrav. Den finansieringsform och det uppdrag som Primärvården har att förhålla sig till är den samma oavsett om vården bedrivs i offentlig eller privat regi. Detta gör att de förutsättningar som Primärvården har att arbeta i skiljer sig mycket från den rent anslagsfinansierade hälso- och sjukvården. Detta måste hela tiden tas med i beaktande i styrning och ledning av Primärvården. Primärvårdens sammanfattande bedömning efter tio månaders verksamhetsutfall är liksom tidigare en verksamhet i linje med vad som budgeterats, men på en något lägre nivå. Den totala produktionen ligger på nivån 92 % av budget vilket avspeglar sig i såväl den rörliga vårdvalsersättningen som utfallet av personalkostnaderna. Orsaken till detta är Primärvårdens svårigheter att bemanna upp verksamheten för full produktion. Jämfört med motsvarande period föregående år uppvisar produktionen en ökning med 3 % totalt. Det prognosticerade resultatet för verksamhetsåret 2016 bedöms vara en ekonomi i balans genom att den lägre produktionen balanseras med lägre personalkostnader. Den lägre produktionen påverkar tillgängligheten negativt. Primärvården arbetar ständigt med tillgänglighetsproblematiken. Detta för att på sikt återgå till och upprätthålla den tillgänglighet som föreskrivs i regelböckerna. Särskilda insatser för vårdcentraler med stora avvikelser kommer att göras. De höga kraven på produktion och tillgänglighet påverkar arbetsmiljön negativt. Därför blir arbetet med att finna nya arbetssätt och sätt att lösa patienternas behov ett prioriterat område för Primärvården framöver. Det största orosmolnet för Primärvårdens ekonomi är fortfarande läkemedlens kostnadsutveckling. Detta på grund av att flera nya läkemedel införs på marknaden som utbyte mot äldre läkemedel. Inom Primärvårdens vårdcentraler så pågår ett ständigt arbete mellan utsedd läkemedelsansvarig och förskrivande personal för att säkerställa att gällande behandlingsrekommendationer följs. Därutöver rapporteras en risk för kostnadsökningar för så kallat vårdtungt material. Här finns en svårighet med gränsdragning mellan kommunens och landstingets kostnadsansvar. Kostnadsökningen inom dessa områden kommer att följas noga. Primärvården ser vidare kostnadsökningar som kan bli följden av arbetet med nytt system för kvalitetsdokument Doc Plus och nytt diariesystem Public 360. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Tillgänglighet september månad Vårdgaranti Telefontillgän glighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 92% 82% Telefontillgängligheten har jämfört med våren förbättrats som helhet inom Primärvården och ligger nu på 92 %, dvs nu över kravet den målrelaterade ersättningen. Några mottagningar har fortfarande svårt att komma upp till denna nivå. Detta har sin orsak i en allt mer påtaglig brist på sjuksköterskor där det vid en bristsituation blir en prioritering mellan telefonservice och drop-in mottagning. Telefontillgängligheten kan också ha påverkats negativt av den genomförda förändringen med ett nummer in till vårdcentralen som ur andra perspektiv upplevs som en positiv förändring. Möjligheten att erhålla en läkartid inom 7 dagar ligger för september på nivån 82 % dvs klart under kravet för den målrelaterade ersättningen. Av Primärvården mottagningar så är det 35 % som uppnår kravet för denna ersättning i oktober. Primärvårdens mottagningar har därmed svårt att uppnå nivån för den målrelaterade ersättningen. Orsaken till detta är att det för närvarande och inom en överskådlig tid kommer att vara stora problem att rekrytera specialister i allmänmedicin.

Särskilda insatser för vårdcentraler med stora avvikelser har gjorts och kommer att göras. PERSPEKTIV: PRODUKTION Den totala produktionen mätt i antal kontakter uppgår efter tio månader till 92 % av det budgeterade värdet. Produktionen följer i stort bemanningsläget inom Primärvården. Orsaken till lägre produktion än budgeterat har sin grund i svårigheten att rekrytera kärnkompetens inom vår verksamhet. Genom att produktionen inte kan hållas på den nivå som planerats så får detta direkta konsekvenser för Primärvårdens tillgänglighet enligt nuvarande sätt att mäta. Nuvarande och framtida kompetensförsörjning är på grund av detta den enskilt viktigaste frågan för Primärvården nu och i överskådlig framtid. Jämfört med motsvarande period föregående år uppvisar produktionen en ökning med 3 % totalt. Antal kontakter Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal 1 048 353 1 137 242 1 014 840 92% -88 889 103% 33 513 Läkarkontakter, antal* 391 066 432 616 395 032 90% -41 550 99% -3 966 Besök Vårdcentralsuppdraget 196 237 222 404 192 971 88% -26 167 102% 3 266 Besök Övrig vård 14 181 17 480 19 463 81% -3 299 73% -5 282 Telefonrådgivning/Recept Vårdcentralsuppdraget 180 164 191 667 181 726 94% -11 503 99% -1 562 Telefonrådgivning/Recept Övrig vård 484 1 065 872 45% -581 56% -388 Övriga kontakter, antal** 657 287 704 627 619 808 93% -47 340 106% 37 479 Besök Vårdcentralsuppdraget 496 851 556 651 482 783 89% -59 800 103% 14 068 Besök Övrig vård 4 411 6 737 737 65% -2 326 599% 3 674 Telefonrådgivning/Recept Vårdcentralsuppdraget*** 154 840 140 522 135 786 110% 14 318 114% 19 054 Telefonrådgivning/Recept Övrig vård*** 1 185 717 502 165% 468 236% 683 * inkl säbo och BVC, ansvaret Arbetsterapi hör 2015 till Vårdcentralsuppdraget, **inkl MVH, sjukgymn BVC, *** exkl 2015 års utfall tel BVC

Antal läkarkontakter 2016 ligger generellt på en lägre nivå än både budget och utfall 2015. Övriga kontakter 2016 ligger under det budgeterade värdet 2016 men klart över utfallet för 2015. Telefonrådgivning kraftigt över budgeterat värde. Sammanfattningsvis så bedömer därmed Primärvården att varken budgeterat antal läkarbesök eller antal övriga besök kommer att uppnås 2016. PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Ett nytt marknadsföringskoncept för läkarrekrytering prövas och antalet ST-platser har utökats och tillämpas på flera håll. Säkerställande av kvalitet och optimalt resursutnyttjande är strategiskt viktiga utvecklingsområden. Detta möjliggörs genom kartläggning, beskrivning och införande av elva definierade kliniska processer. Utgångspunkten i processerna är best practice och hälsoekonomiska studier används som del i underlaget. I arbetet ingår systematisk uppföljning för lärande och ständiga förbättringar. Arbete med produktionsplanering och tidböcker, kopplat till BEON, fortgår. PERSPEKTIV: MEDARBETARE I oktobers månadsrapportering redovisas en fortsatt ökning av närvarotiden. Värt att notera är att den nya formen för anställning av ST-läkare bidrar till ökad närvarotid inom förvaltningen men att produktionen inte kan öka i motsvarande omfattning då den sedan tidigare redan redovisats på förvaltningsnivå. Trots ökningen i närvarotid nås ännu inte den budgeterade nivån vilket påverkar verksamhetens möjlighet att uppnå planerad produktion. Med bakgrund mot genomgång av verksamhetens sjukfrånvaro väljer Primärvården att justera årsprognosen för densamma till 5,8 %. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/b udget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprogn os 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 0,1% 1) 1) Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period 575 619 567 588 Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 2,1% Inhyrd personal, antal årsarbetare 13 2) 10 3) Inhyrd personal, mnkr 21 22 16 25 Total sjukfrånvaro, % 5,9% 5,3% 5,2% 5,8% 1) Utvecklingen av timlönekostnaden är mycket svårbedömd utifrån rådande rekryteringsläge, därför lämnas varken riktvärde eller årsprognos. 2) Finns endast budgeterat ekonomiskt riktvärde. 3) Finns endast ekonomisk prognos.

Fortsatt ökning av närvarotiden jämfört med föregående år. Dock nås inte den planerade bemanningen vilket påverkar verksamhetens möjlighet att klara av den budgeterade produktionsnivån. Sjukfrånvaro upp till 14 dagar är lägre jämfört med föregående år, däremot ses en ökning avseende sjukfrånvaro överstigande 60 dagar Kontinuerligt rehabiliteringsarbete enligt landstingets riktlinjer för aktiv rehabilitering. PERSPEKTIV: EKONOMI Det ekonomiska utfallet avspeglar såväl bemanningsläget och produktionen. Den rörliga vårdvalsersättningen avspeglar att vi inte har den produktion som planerats. Detta samtidigt som Primärvårdens rekryteringssvårigheter avspeglar sig i att vi ej uppnår budgeten för personalkostnaderna. Resultatutfallet följer den budgeterade resultatutvecklingen väl. Vissa orosmoln finns kring det ekonomiska läget. Dessa redovisas i sammanfattningen på sidan 1. Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter 717 731 698-14 Personalkostnader inkl inhyrd -409-428 -396 18 Övriga kostnader -303-297 -289-6 Resultat 5 7 13-2 Resultatutfallet följer budgeterad resultatutveckling mycket väl. Förväntat ack budgeterat resultat 7 Mnkr och utfall 5 Mnkr dvs en liten försämring mot tidigare. Föranleder dock ingen ändrad ekonomisk prognos.

Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring 15-16 i % Verksamhetens intäkter 673 687 647 4,1% Verksamhetens kostnader -710-722 -684 3,8% Avskrivningar -2-2 -1 39,6% Nettokostnad -39-37 -39 1,2% Bruttokostnad i nivå med budgeterat värde. Verksamhetens intäkter uppvisar en högre ökningstakt än verksamhetens kostnader för perioden.

6 (6) BILAGA 1 - ÅRSPROGNOS Årsprognos, tkr Utfall 201601-201610 Budget 201601-201610 Utfall 201501-201510 Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 0 Intäkt fast ersättning 44 350 44 345 51 740 62 091 53 214 53 214 0 Rörlig ersättning specialistvård 0 0 1 1 0 0 0 Vårdvalsersättning 614 175 633 079 593 054 713 114 758 808 737 308-21 500 1 Riks-/regionsjukvård -34-4 -24-47 -5-5 0 Patientavgifter sjukvård 31 991 35 577 30 212 36 296 42 546 39 046-3 500 1 Intäkter enligt tandvårdstaxan 0 0 0 0 0 0 0 Alf 1 473 1 338 1 326 2 700 2 677 2 677 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 0 0 130 138 0 0 0 Övriga intäkter 25 160 16 901 21 947 26 817 21 305 25 805 4 500 2 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 717 116 731 236 698 387 841 110 878 545 858 045-20 500 Lönekostnader inkl inhyrd personal -403 455-419 594-389 846-471 857-508 562-487 562 21 000 1 Övriga personalkostnader -5 904-8 233-6 047-8 240-9 979-8 979 1 000 3 Kostnad fast ersättning 0 0 0 0 0 0 0 Köpt vård -10 0-8 -12 0 0 0 Läkemedel -105 773-94 290-94 482-115 107-113 148-124 648-11 500 4 Medicinsk service -72 343-79 833-74 400-92 940-99 590-88 590 11 000 5 Köpt tandteknik och tandvård 0 0 0 0 0 0 0 Medicinskt material -9 925-8 985-8 424-10 665-10 783-10 783 0 Lokal- och fastighetskostnader -60 444-63 580-57 768-70 481-76 296-73 296 3 000 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -51 967-47 932-52 700-66 142-57 454-61 669-4 215 6 Finansiell nettokostnad -165-115 205 228-138 -138 0 Avskrivningar/nedskrivningar -1 987-1 775-1 423-1 802-2 130-2 380-250 Summa kostnader -711 973-724 338-684 892-837 018-878 080-858 045 20 035 RESULTAT 5 143 6 898 13 495 4 092 465 0-465 INVESTERINGSVERKSAMHET -39 042-37 332-38 580-58 365-52 610-53 075 Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 Immateriella investeringar 0 0 0 0 0 0 0 Övriga materiella investeringar -2 156-5 000-1 370-4 729-6 000-4 500 1 500 Noter 1) Primärvården budgeterar full bemanning. Vid vakanser sjunker både lönekostnader och produktionsintäkter. 2) Primärvården har fått ersättning ur medel för "En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess", samt återbetalning av moms för hyrläkare. Detta budgeteras inte. 3) Då Primärvården haft färre anställda har inte utbildning och friskvård använts i den utsträckningsom budgeterats 4) Läkemedelskostnaden har ökat markant (300-400 tkr per månad) främst på grund av nya blodförtunnande medel (NOAK). Denna ökning var inte känd när budgeten fastställdes. 5) Kostnaden för medicinsk service har minskat främst på grund av lägre produktion, än beräknat, av läkarbesök. 6) I primärvårdens budget ligger ett besparingsparkrav på övriga kostnader (2,7 mnkr) där sedan utfall hamnar på andra rader. I Primärvårdens finns energikostnader budgeterade i hyran, men utfallet på övriga kostnader. 7) Pågående avskrivningar är för lågt budgeterade på grund av sena investeringar 2015.

Månadsrapport oktober 2016 Hälsa och habilitering SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Förvaltning arbetar aktivt med att förnya och marknadsföra Hälsa och habilitering som en attraktiv arbetsplats. Rekrytering och arbetsmiljö är ett prioriterat område och är grundstenen för att klara uppdraget framåt. Arbetet innebär både locka personal och behålla befintlig personal. Utöver detta arbetar förvaltningen också med att genomlysa verksamheterna så att förvaltningen är effektiv och nyttjar varje resurs på bästa sätt, detta innebär att identifiera och säkerställa att förvaltningen gör rätt saker. Avvikelsen i bokslutet per oktober kommer förvaltningen att arbeta med, framför allt när det gäller vakanser. När det gäller öronmärkta medel har förvaltningen gått ut med ytterligare påminnelser till primärvården att det finns forskning och utvecklingsmedel att söka. Förvaltningens bedömer ett positivt resultat för helåret på 8 mnkr.. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Nyckeltal Uppfylld andel/antal Antal väntande till besök Neuropsykiatriska diagnoser (utredn. av autismspektrum) inom vårdgarantin xx xx Besök vid Cosmos (hälsoundersökningar) inom 30 dagar (Ej läkare) 208st (varav 58 st läkarbesök) Antal belagda platser NÄVA (närvård) under månaden 92% X Vårdgaranti Besök inom 7 da- Vårdgaranti Telefontillgänglighet Tillgänglighet LUL gar Primärvård i egen regi 92% 83% Primärvård i privat regi 95% 91% Samtlig primärvård inom LUL 93 86 Vårdgarantin är lagstadgat. Telefontillgänglighet innebär att komma i kontakt med vårdgivare per telefon samma dag. Besök innebär att bli erbjuden tid till läkare inom 7 dagar.

2 (6) PERSPEKTIV: PRODUKTION Tom oktober 2016 ligger förvaltningens totala produktionsutfall lägre än vad som har budgeterats för 2016. Produktionen har påverkats av vakanser. Övrigt som påverkat produktionen under perioden är nytt avtal för hörapparater som lett till en stor utbildningsinsats, förändrad registreringsrutin för individuella/gruppbesök. Förvaltningens habiliteringsverksamheter tillsätter vakanser för att komma upp i produktion, trots intensivt rekryteringsarbete bedömer förvaltningen att budgeterad produktion inte kommer att uppnås på övriga besök. Antal besök Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal 65 466 70 324 71 337 93% -4 858 92% -5 871 Slutenvård, antal 492 410 359 120% 82 137% 133 Läkarbesök, antal 6 183 5 030 5 550 123% 1 153 111% 633 Övriga besök, antal 58 791 64 884 65 428 91% -6 093 90% -6 637 Antal vårdtillfällen 60 50 40 30 20 10 0 Slutenvård: Utfall 2016, 2015, budget 2016 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal besök 1 300 1 200 1 100 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Läkarbesök: Utfall 2016, 2015, budget 2016 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal besök 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Övriga besök: Utfall 2016, 2015, budget 2016 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Slutenvård utfall 2016 Slutenvård utfall 2015 Slutenvård budget 2016 Läkarbesök utfall 2016 Läkarbesök utfall 2015 Läkarbesök budget 2016 Övriga besök utfall 2016 Övriga besök utfall 2015 Övriga besök budget 2016

3 (6) Slutenvården ligger för oktober lägre än budget, detta beror på att budgeterade närvådsplatser inte är öppna och tillgängliga. Under sista månaderna kommer närvårdsavdelningen att öppna till ca 20 platser. Arbetet fortsätter med att möjliggöra fullt platsutnyttjande. Antalet läkarbesök för aktuell period är högre än budget. Utfallet för övriga besök ligger under budget och utfall föregående år. Förvaltningens habiliteringsverksamheter tillsätter vakanser och vidtar övriga åtgärder för att komma upp i produktion. Men kommer inte att klara målet 2016. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Den ackumulerade timlönekostnaden har ökat marginellt jämfört med september månad. Ökningen under våren beror till stor del på att förvaltningen fr.o.m. 15 januari 2016 tog över Beredskapsjouren från Primärvården. Vi vet i dagsläget inte vad effekten av övertagandet blir på årsbasis. Att andelen vakanta tjänster har minskat är en av anledningarna till att antalet årsarbetare ökat. Ytterligare en anledning är att förvaltningens Närvårdsavdelning öppnande fler vårdplatser under våren, som medförde nyrekryteringar av sjuksköterskor och undersköterskor. Antalet årsarbetare kommer att öka ytterligare under 2016 då förvaltningen arbetar aktivt med att rekrytera till vakanta tjänster. I årsprognosen kommer antalet årsarbetare som budgeterats inte att uppnås utan antalet årsarbetare skrivs ner till 286. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 1,3 % 2.1% 2.5 % Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) 285 275 286 Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 3,7% Inhyrd personal, antal årsarbetare Inhyrd personal, mnkr 5 188 6 225 Total sjukfrånvaro, % 4,29 % 3,8 % 3,94% 300 295 290 285 280 275 270 265 260 Årsarbetare, rullande 12 månader Febr 14 jan 15 Mars 14 febr Apr 14 mars 15 Maj 14 apr 15 Juni 14 maj 15 Juli 14 juni 15 Aug 14 juli 15 Sept 14 aug 15 Okt 14 sept 15 Nov 14 okt 15 Dec 14 nov 15 År 2015 Febr 15 jan 16 Mars 15 febr Apr 15 mars 16 Maj 15 apr 16 Juni 15 maj 16 Juli 15 juni 16 Aug 15 juli 16 Sept 15 aug 16 Okt 15 sept 16 Nov 15 okt 16 5% 4% 3% 2% 1% 0% 3,0% Total sjukfrånvaro och > 60 dagar 3,5% 4,0% 4,2%4,1%4,2%4,1%4,0%4,1% 4,3% 3,9% Jan Ack Ack febr mars Ack apr Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug År 2016 År 2015 Ack Ack sept okt Ack nov Ack dec >60dgr 2016 >60dgr 2015

4 (6) Under 2015 har Hälsa och habilitering haft ett flertal vakanser vilket dels berodde på att vissa yrkeskategorier är svåra att rekrytera samt att det är svårt att rekrytera till verksamheterna i ytterkommunerna. Under 2016 har gapet mellan önskad och därmed budgeterad bemanning och aktuell bemanning minskat något men kvarstår fortfarande vilket påverkar förvaltningens resultat. En del i detta är nya tjänster vilka ännu inte är tillsatta. I viss mån täcks gapet av inhyrd personal. Sjukfrånvaron har totalt sett ökat i förvaltningen. Det är fram för allt sjukfrånvaro mer än 60 dagar som ökat jämfört med föregående år. Det rör sig om 27 medarbetare som under året, helt eller delvis, varit sjukskrivna. Av dessa 27 var, i oktober 2016, 13 medarbetare inte längre sjukskrivna och 8 medarbetare var sjukskrivna på deltid. Den korta sjukfrånvaron, 2-14 dagar, är något lägre än motsvarande period föregående år, 1,26 % 2015 mot 1,20 % för 2016. Hälsa och habiliterings mål för 2016 är att sjukfrånvaron inte överstiger 3,94 som var helårsvärdet för 2015. PERSPEKTIV: EKONOMI Hälsa och habilitering har ett positivt resultat på 14 mnkr för perioden januari tom september 2016. Det positiva resultatet beror framför allt på att förvaltningen under året haft ett flertal vakanser. Vakanserna beror dels på att vissa yrkeskategorier är bristyrken och dels på lokaliseringen av tjänster. Tjänster som ligger i ytterområdena är svårare att bemanna än i Uppsala och Enköping. Förvaltningen har också öronmärkta medel som inte är förbrukade, det gäller framför allt glasögonbidrag 8-19 år och FoU bidrag till Primärvården. Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter 337 338 312-1 Personalkostnader inkl inhyrd -179-189 -164 10 Övriga kostnader -146-149 -130 3 Resultat 13 0 18 12 Ackumulerat resultat Mnkr 30 000 20 000 10 000 0 10 000 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2016 Budget 2016 Ack utfall 2015 Serie4 Det ackumulerade positiva resultatet ligger något lägre än samma period föregående år. Förvaltningen bedömer att kostnaderna borde öka något i slutet av året pga. att nya verksamheten Sprutbytet sätter igång. Vi har också kostnader för byte av A-bands utrustning på Hörcentralen som kommer påverka resultatet. Förvaltningen Det ackumulerade resultatet år per september 2016 är 13 mnkr. Personal kostnaderna ligger 10 mnkr lägre än budget. De lägre kostnaderna beror framför allt på att samtliga budgeterade tjänster inte är tillsatta och det finns ställtider vid återbesättningen av tjänster. I budget 2016 budgeterades för ny verksamhet som heter Sprutbytet, enligt budget skulle verksamheten vara igång 1

5 (6) gör en bedömning att årsprognosen kommer att vara ett positivt utfall på ca 8 mnkr. mars 2016, tyvärr har den försenats och kommer inte att komma igång förrän 1 november. Övriga kostnader som är lägre är hjälpmedel, glasögonbidrag och FoU medel. Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring 15-16 i % Verksamhetens intäkter 62 66 57 7,8% Verksamhetens kostnader -321-336 -290 10,8% Avskrivningar -3-3 -4-11,8% Nettokostnad -263-273 -236 11,1% Nettokostnaderna har ökat mellan 2015-2016, i jämförelsen måste hänsyn tas till förvaltningens nya verksamheter och uppdrag. Förvaltningens intäkter och kostnader påverkas också av den nedskrivna flykting prognosen. BILAGOR

6 (6) Årsprognos, tkr Utfall 201601-201610 Budget 201601-201610 Utfall 201501-201510 Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 0 Intäkt fast ersättning 273 170 269 946 252 340 302 806 327 807 327 807 0 1. Rörlig ersättning specialistvård 0 0 0 0 0 0 0 Vårdvalsersättning 2 261 1 917 1 952 2 596 2 300 3 050 750 Riks-/regionsjukvård 0 0 1 1 0 0 0 Patientavgifter sjukvård 1 615 1 533 1 438 1 830 1 840 1 867 26 Intäkter enligt tandvårdstaxan 0 0 0 0 0 0 0 Alf 1 899 1 899 1 751 2 101 2 279 2 279 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 2 330 2 200 1 800 2 200 2 200 2 200 0 Övriga intäkter 56 116 60 930 52 257 68 951 72 936 69 249-3 686 2. Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 337 392 338 425 311 538 380 484 409 362 406 452-2 910 Lönekostnader inkl inhyrd personal -175 214-185 282-160 205-196 769-226 092-213 397 12 696 3. Övriga personalkostnader -3 903-4 029-3 355-5 274-4 835-6 077-1 243 Kostnad fast ersättning 0 0 0 0 0 0 0 Köpt vård -31 610-30 951-28 439-35 163-37 142-37 242-100 Läkemedel -6 150-5 657-5 167-6 640-6 788-6 938-150 Medicinsk service -3 981-6 079-4 092-5 701-7 294-5 734 1 560 Köpt tandteknik och tandvård 0 0 0 0 0 0 0 Medicinskt material -13 954-13 928-14 036-17 396-16 714-16 779-65 Lokal- och fastighetskostnader -22 871-22 359-21 072-27 467-26 831-27 103-272 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -63 484-67 383-53 569-69 123-80 859-80 621 239 4. Finansiell nettokostnad -301 1 077-421 -518 1 292-463 -1 754 5. Avskrivningar/nedskrivningar -3 243-3 416-3 678-4 366-4 099-4 099 0 Summa kostnader -324 712-338 006-294 035-368 418-409 362-398 451 10 910 RESULTAT 12 680 419 17 503 12 066 0 8 000 8 000 INVESTERINGSVERKSAMHET -262 519-272 804-236 216-292 422-331 299-321 544 Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 Immateriella investeringar 0 0 0 0 0 0 0 Övriga materiella investeringar -879-4 167-1 211-1 614-5 000-2 300 2 700 6. Not: 1. Periodiserad budget för att ta höjd för högre kostnader under senare del av året. 2. Lägre intäkter Cosmic än förväntat p g a minskat antal flyktingar. 3. Ett flertal vakanser och ställtider vid nyrektryteringar 4. Kostnaderna kommer öka under hösten men ett överskott kommer förmodligen att uppkomma för övriga kostnader. 5. Budgetering gjordes för audionommottagningens förmodade underskott år 2016. Därför avvikelsen för finansiella nettokostnader. 6. Under året har förvaltningen gått över till att leasa bilar vilket innebär lägre investeringskostnader. Även inköp av hjälpmedel över ett basbelopp har minskat.

Månadsrapport oktober 2016 Folktandvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Antalet besök inom Folktandvården har jämfört med samma period förra året ökat med 3% eller nästan 8500 besök. Besöksökningen kan kopplas till en förbättrad bemanning och minskad sjukfrånvaro. Detta påverkar tillgängligheten som successivt förbättrats under året inom både allmän- och specialisttandvård. För att kunna bereda fler patienter plats utökas antalet behandlingsrum, senast i samband med öppnandet av S:t Pers-kliniken samt utökning med ett behandlingsrum i Östhammar. Den mobila tandvården där patienten erbjuds tandvård i sitt eget boende ökar också alltmer i omfattning. Detta är en effekt av att Folktandvården vid årsskiftet övertog ansvaret för den uppsökande verksamheten i hela länet. Mobila Kliniken utökar successivt sin personalstyrka för att kunna möte det stora vårdbehov som finns i dessa patientgrupper. Inflödet av asylsökande har minskat radikalt men antalet besök är redan betydligt högre än under hela förra året. Detta beror på en lång asylprocess kombinerat med stora vårdbehov. Folktandvårdens ekonomiska resultat efter oktober månad är 16,7 MSEK, vilket är 2,5 MSEK över budgeterad nivå. Totala intäkter ligger 1,7 MSEK under budget och personalkostnaderna 1,2 MSEK under budget. Personal- och hyreskostnader ökar under hösten pga nyrekryteringar och byte av lokaler för två kliniker. Folktandvården förväntas överträffa budgeterat resultat och prognostiserar ett resultat på 7,1 MSEK, en ökning med 1 MSEK. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön Allmäntandvård: Cirka 8 400 vuxna revisionspatienter har väntat mer än 3 månader på kallelse för undersökning. Detta är en minskning med drygt 100 patienter sedan föregående månad. Den genomsnittliga förseningen för vuxna är 6 månader och spridningen mellan klinikerna är 0-12 månader. Totalt har FTV cirka 115 000 vuxna revisionspatienter. Det finns risk att antalet väntande överskattas på grund av att: 1) patienter tackar nej till vård när de kallas på grund av att de vill skjuta upp undersökningen till senare tillfälle, 2) att de själva väljer förlängd väntetid eftersom de vill gå till viss tandläkare, eller 3) för korta revisionstider i förhållande till patientens riskprofil har valts från början. Av cirka

63 000 listade barn är det 62 som har en försenad kallelse. Den troliga förklaringen är att vissa barn är svåra att nå då de kallas. Specialisttandvård: Siffrorna i tabellen anger oprioriterade patienter. Patienter med akuta behov får tid samma dag eller inom några dagar. Tandreglering, sjukhustandvård och tandlossning har inga patienter som väntat mer än tre månader. Den specialiserade barntandvården har några få patienter med längre väntetid. Extrainsatta pass på lördagar under hösten har minskat köerna. Väntetiderna inom protetik, bettfysiologi och endodonti är 6-8 månader. PERSPEKTIV: PRODUKTION 2 (6) Under januari-oktober 2016 har allmäntandvården haft fler besök jämfört med föregående år och antalet är lika med budgeterat antal. I specialisttandvården ligger antalet besök 15% över förra årets resultat, men 4% under budget. Antalet besök i allmäntandvården överstiger föregående år med cirka 2 800 och i specialisttandvården med cirka 5 700 besök. Flera nya specialister har kunnat rekryteras. I allmäntandvården har fyra nya behandlingsrum tagits i bruk i julioktober. Antal besök jan-okt överensstämmer med budget och är 1% över föregående år. Antal besök jan-okt ligger 4% under budget och 15% över föregående år. PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Förnyelse utifrån mål och aktiviteter i styrkortet: En mobil tandvårdsklinik startade januari 2016 för uppsökande verksamhet och mobil tandvård för äldre. En strukturerad journalgranskning för att identifiera vårdrelaterade infektioner har genomförts och analysarbete pågår. Inom äldretandvården har genomförs fyra forskningsprojekt. Kunskapscentrum för äldretandvård har utvärderats och kommer att 2017 fortsätta som en del av sjukhustandvården. Arbetet med att ta fram en strategisk utvecklingsplan för FTV pågår. En arbetsgrupp har utvärderat teknik och arbetssätt inom endodonti.

3 (6) PERSPEKTIV: MEDARBETARE Kompetensförsörjningen är vår största utmaning. Under 2016 har vi lyckats rekrytera många nya medarbetare och vi ser att antalet årsarbetare stiger, dock inte i den branta kurva vi har behov av. De nya medarbetare vi har rekryterat är också ofta nya i sitt yrke vilket påverkar produktionen. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/ budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprogn os 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 1,6% 2,7% 2,7% Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) 382 415 358 400 Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 4,0% Inhyrd personal, antal årsarbetare 0 0 0 Inhyrd personal, mnkr 0 0 0 Total sjukfrånvaro, % 5,2% 4,4% 5,5% 4,4% 390 388 386 384 382 380 378 376 374 372 370 368 366 Årsarbetare, rullande 12 månader Febr 14 jan 15 Mars 14 febr 15 Apr 14 mars 15 Maj 14 apr 15 Juni 14 maj 15 Juli 14 juni 15 Aug 14 juli 15 Sept 14 aug 15 Okt 14 sept 15 Nov 14 okt 15 Dec 14 nov 15 År 2015 Febr 15 jan 16 Mars 15 febr 16 Apr 15 mars 16 Maj 15 apr 16 Juni 15 maj 16 Juli 15 juni 16 Aug 15 juli 16 Sept 15 aug 16 Okt 15 sept 16 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Total sjukfrånvaro och > 60 dagar 5,3%5,3%5,4%5,3% 5,1%5,1% 5,4% 5,0%5,0%5,2% 3,0% År 2016 År 2015 >60dgr 2016 >60dgr 2015 Antalet medarbetare stiger i linje med vårt behov. Långtidssjukfrånvaron ligger stabilt på 2,5%, korttidssjukfrånvaron har ökat något jämfört med föregående månad. PERSPEKTIV: EKONOMI Folktandvården visar ett resultat på 16,7 MSEK ackumulerat perioden och överträffar därmed budgeterad nivå med 2,5 MSEK. De totala intäkterna ligger 1,7 MSEK under budget vilket motsvarar 0,5%. Intäktsökningen exkl prislisteökning jämfört med samma period föregående år beror till största delen på ett ökat antal bokade patienttimmar med 2,2%. Personalkostnaderna ligger 1,2 MSEK under budget. Jämfört med utfallet föregående år har antalet årsarbetare hittills i år ökat med 4,0%. Lokal- och fastighetskostnaderna ligger under såväl budgeterad nivå som utfall föregående år beroende på det nya städavtalet som var okänt vid budgettillfället samt två klinikflyttar under sommaren som innebär högre hyreskostnader under hösten.

Den ökade produktionen har gjort att kostnaden för medicinskt material och övriga kostnader har ökat jämfört med föregående år men ligger tillsammans i nivå med budget. Utrustning till de nyligen flyttade klinikerna har också ökat de övriga kostnaderna under hösten jämfört med förra året. 4 (6) Den finansiella nettokostnaden har förändrats med 3,8 MSEK jämfört med förra året då vi bokfördes interna ränteintäkter. I årets budget var planerat för öppnandet av en ny klinik vid Stationen i slutet av året. Den nya kliniken kommer inte kunna öppnas förrän nästa år och vår prognos är därför justerad med minskade intäkter och minskade personalkostnader. Folktandvården förväntas överträffa budgeterat resultat och prognostiserar ett resultat på 7,1 MSEK, en ökning med 1,0 MSEK jämfört med budget. Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter 369 371 348-2 Personalkostnader inkl inhyrd -237-238 -223 1 Övriga kostnader -116-119 -108 3 Resultat 17 14 16 3 Resultatet är bättre än budget och utfall föregående år. Kostnaderna är lägre än budgeterat vilket påverkar resultatet positivt. Resultatet är bättre än budget och utfall föregående år. Kostnaderna är lägre än budgeterat vilket påverkar resultatet positivt. Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring 15-16 i % Verksamhetens intäkter 327 328 306 6,9% Verksamhetens kostnader -345-349 -328 5,2% Avskrivningar -7-7 -7 4,6% Nettokostnad -26-28 -29-12,4% Den totala produktionen har hittills i år ökat med 3%. Bruttokostnadsökningen på 6% är lägre än budgeterat. Nettokostnaden är lägre än både budget och utfall föregående år. BILAGOR 1. Årsprognos. 2. Uppföljning av Produktionsbudget

5 (6) Bilaga 1 Årsprognos, tkr Utfall 201601-201610 Budget 201601-201610 Utfall 201501-201510 Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 0 Intäkt fast ersättning 42 563 42 563 41 750 50 098 51 075 51 075 0 Rörlig ersättning specialistvård 0 0 0 0 0 0 0 Vårdvalsersättning 0 0 0 0 0 0 0 Riks-/regionsjukvård 0 0 0 0 0 0 0 Patientavgifter sjukvård 0 0 0 0 0 0 0 Intäkter enligt tandvårdstaxan 322 593 324 044 301 439 362 717 391 891 388 391-3 500 Alf 0 0 0 0 0 0 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 157 0 464 307 0 0 0 Övriga intäkter 4 027 4 396 4 151 5 926 5 443 5 443 0 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 369 339 371 003 347 803 419 048 448 409 444 909-3 500 Lönekostnader inkl inhyrd personal -230 027-231 143-216 709-264 293-282 289-278 789 3 500 Övriga personalkostnader -6 838-6 913-6 677-8 489-9 529-9 529 0 Kostnad fast ersättning 0 0 0 0 0 0 0 Köpt vård 0 0 0 0 0 0 0 Läkemedel -1 441-1 493-1 434-1 707-1 855-1 855 0 Medicinsk service -692-809 -744-1 036-1 005-1 005 0 Köpt tandteknik och tandvård -18 623-19 585-18 878-23 206-25 182-25 182 0 Medicinskt material -21 688-20 977-19 058-23 535-26 953-26 953 0 Lokal- och fastighetskostnader -23 900-26 021-25 219-30 436-31 749-30 749 1 000 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -41 586-42 147-38 973-50 047-54 346-54 346 0 Finansiell nettokostnad -520-570 3 311 3 953-684 -684 0 Avskrivningar/nedskrivningar -7 369-7 197-7 048-8 543-8 677-8 677 0 Summa kostnader -352 683-356 856-331 427-407 337-442 269-437 769 4 500 RESULTAT 16 656 14 147 16 377 11 711 6 140 7 140 1 000 INVESTERINGSVERKSAMHET -25 544-27 845-29 148-42 647-44 251-43 251 Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 Immateriella investeringar 0 0 0 0 0 0 0 Övriga materiella investeringar -9 734-10 833-9 388-12 910-13 000-13 000 0

Bilaga 2 Folktandvården, Vårdproduktionsutfall 2016 Besökstyp jan 16 feb 16 mar 16 apr 16 maj 16 jun 16 jul 16 aug 16 sep 16 okt 16 nov 16 dec 16 Tot Allmäntandvård, antal besök 20 892 24 366 24 986 25 070 25 112 22 830 13 806 19 808 25 603 24 984 227 457 Specialisttandvård, antal besök 3 970 4 764 4 726 4 688 4 714 4 629 2 285 3 895 5 233 4 733 43 637 Totalsumma 24 862 29 130 29 712 29 758 29 826 27 459 16 091 23 703 30 836 29 717 0 0 271 094 6 (6)

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 153 Dnr VS 2016-0010 Informationer Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga den muntliga och skriftliga informationen till handlingarna. Bilaga 153 Ärendet Vid dagens sammanträde erhåller vårdstyrelsen information i nedanstående frågor: Information från Patientnämndens presidium Information från förvaltningarna rörande verksamhetsuppdrag, tillgänglighet och ekonomi 1177 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 154 Dnr VS 2016-0010 Information från Primärvården avseende införandet av nya läkemedel Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga den muntliga informationen till handlingarna. Ärendet Vid vårdstyrelsens sammanträde 2016-10-03, 121, beslutade vårdstyrelsen att uppdra till Primärvårdsdirektören att återkomma med en rapport avseende införandet av nya läkemedel. Detta på grund av att flera nya läkemedel införs på marknaden i utbyte mot äldre läkemedel, som mer effektiva och ger ett högre värde för patienten men innebär kostnadsökningar för Primärvården. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 155 Dnr VS 2016-0156 Fastställande av verksamhetsuppdrag för vårdstyrelsens förvaltningar Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att fastställa bilagt verksamhetsuppdrag för vårdstyrelsen, vilket inkluderar Folktandvården, Primärvården och Hälsa och habilitering, samt styrelsens uppdrag inom de för regionen strategiska utvecklingsområdena. Bilaga 155 Ärendet Landstingsfullmäktige beslutade 2016-06-20-21, 87, om Regionplan och budget 2017-2019 (RPB). Verksamhetsuppdraget utgår från RPB, vari den politiska huvudinriktningen anges. Verksamhetsuppdraget definierar uppdragen för Folktandvården, Primärvården och Hälsa och habiliterings verksamheter. Dokumentet reglerar förhållandet mellan vårdstyrelsen och dessa förvaltningar avseende ansvar och åtagande inom given ekonomisk ram. Verksamhetsuppdraget gäller under perioden 2017-01-01 till 2019-12-31 med årlig revidering. Kopia till: Landstingsstyrelsen Sjukhusstyrelsen Primärvårdsdirektören Tandvårdsdirektören Förvaltningsdirektören Hälsa och habilitering Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

VS2016-0167 Vårdstyrelsens verksamhetsuppdrag Folktandvården Primärvården Hälsa och habilitering 2017-2019

INNEHÅLL STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH MÅL...2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS INRIKTNING...2 KVALITET...3 TILLGÄNGLIGHET OCH VÅRDGARANTIN...3 SAMVERKAN...4 UPPDRAG...4 1. KVALITET GENOM GOD VÅRD...4 1.1 Patientfokuserad hälso- och sjukvård...4 1.2 Hälso- och sjukvård i rimlig tid...4 1.3 Säker hälso- och sjukvård...5 1.4 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård...5 1.5 Effektiv hälso- och sjukvård...5 1.6 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård...6 1.7 Jämlik hälso- och sjukvård...6 2. NÄRVÅRD...6 2.1 Närvård - psykisk hälsa...6 3. EHÄLSA - EN DEL AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN...7 4. ENGAGERADE MEDARBETARE...7 CHEFER MED ETT KOMMUNIKATIVT OCH COACHANDE LEDARSKAP...7 5. MINSKAD MILJÖPÅVERKAN...7 INDIKATORER...7 UPPFÖLJNING...8 EKONOMI/FINANSIELL RAM...8 FÖRVALTNINGARNAS VERKSAMHETER...8 BILAGA 1 FINANSIELL RAM...11 BILAGA 2 INDIKATORER...17 EN REGION FÖR ALLA...17 EN NYSKAPANDE REGION...22 EN VÄXANDE REGION...25 1

Strategiska utvecklingsområden och mål Region Uppsalas strategiska mål är kopplade till de tre strategiska utvecklingsområdena. De är mål av väsentlig vikt för regionens arbete. Nedan presenteras de strategiska mål som avser hälso- och sjukvård samt Region Uppsala som arbetsgivare. En region för alla Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus, Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Bedriver vård med hög patientsäkerhet. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. En nyskapande region Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och tar ansvar för en hållbar utveckling Är ledande inom ehälsa. Är ledande inom kunskapsstyrd vård. En växande region - Region Uppsala utvecklas med fokus på ekologisk hållbarhet Hälso- och sjukvårdens inriktning 1 Förvaltningarna ska kännetecknas av god tillgänglighet, vård av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, kontinuitet och trygghet samt bra service och goda kontakter med samarbetspartners. 1 Tandvård omfattas av begreppet hälso- och sjukvård. I nedanstående texter inkluderar begreppet vård även tandvård. 2

Kvalitet Förvaltningarna ska bidra till god hälsa och livskvalitet. Både den akuta och planerade vården ska utmärkas av vård på lika villkor, tillgänglighet och korta väntetider samt hög patientsäkerhet. Kvaliteten i vården ska förutom medicinsk respektive odontologisk kvalitet, även mätas i värden som är av betydelse för patienten/brukaren och närstående. Det kan till exempel vara gott bemötande, god kontinuitet, stärkt samverkan och samordning genom hela vårdkedjan. Förvaltningarna ska bedriva ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om god vård. Vården i siffror samt Nationella riktlinjer och andra kunskapsstöd ska användas som ett strategiskt verktyg vid kvalitetsutveckling och uppföljning av hälso- och sjukvården. För att uppnå förbättringar krävs även ett systematiskt förbättringsarbete där verksamheten utifrån sina resultat, i exempelvis Vården i siffror, strävar efter att bli bättre. Att lära av andra som förbättrat processer och system är en framgångsfaktor. Att personal har både kunskaper i och förutsättningar för systematiskt förbättringsarbete är avgörande. Region Uppsala har en beslutad nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att regionen ska vara bland de bästa i Sverige när det gäller patientsäkerhet. Handlingsplaner för patientsäkerhet och uppföljning av resultat kommer att vara i fokus under kommande år. För att nå målet behöver antalet vårdskador minimeras i samtliga vårdprocesser inom ramen för en kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. Detta kräver ett kontinuerligt, systematiskt och övergripande patientsäkerhetsarbete i enlighet med Patientsäkerhetslagen och SOSFS 2011:9. Tillgänglighet och vårdgarantin Förvaltningarna ska bedriva hälso- och sjukvård där både den akuta och den planerade vården utmärks av god tillgänglighet och korta väntetider. Patienterna ska erbjudas god tillgänglighet både vad gäller väntetider till besök och behandling. Verksamheten ska planeras för att vårdgarantin ska uppnås och att köer i verksamheten minskar. Produktionsstyrning är ett verktyg som bidrar till bättre tillgänglighet och vård för patienterna, bättre arbetsmiljö och ett effektivare resursnyttjande. Syftet med produktionsstyrning är först och främst att säkra att alla resurser finns på plats i rätt tid för att kunna ge patienterna en vård av god kvalitet. Produktionsplanering ska skapas utifrån såväl vårdproduktion som forskning och utbildning. För bästa möjliga resursanvändning och effektivisering ska utvecklingen av produktions- och resursplanering intensifieras. Att utveckla verksamheterna för att minska behovet av sjukhusbaserad vård, både genom BEON, e-tjänster, gruppverksamhet och hälsofrämjande insatser är en förutsättning för att balansera efterfrågan och behov av befintliga resurser. Patienter med kroniska sjukdomar är en grupp med särskilda behov där förvaltningarna måste säkerställa tillgången till vård och behandling. Arbetet ska därför fortsätta med att följa upp väntande på återbesök och behandling. Förvaltningarna ska anpassa sina kontaktvägar avseende e-hälsa, telefon- och öppethållande- och mottagningstider efter medborgarnas behov inom alla vårdområden och vårdnivåer. 3

Förvaltningarna ska även arbeta med tillgänglighet utifrån andra aspekter såsom geografi, socioekonomi och kultur. Tillgänglighet utifrån socioekonomi innebär att vården måste vara tillgänglig för alla oavsett utbildning, inkomst eller bakgrund. Kulturell tillgänglighet innebär att hälso- och sjukvården bemöter människor utifrån deras sociala och kulturella utgångspunkter och deras behov. Samverkan Förvaltningarnas verksamhet ska utformas och bedrivas i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Verksamheten ska organiseras så att bättre förutsättningar och möjlighet ges för att hålla samman vården. Detta för att vården ska uppfattas som meningsfull ur ett medborgar- och patientperspektiv. Vård ska ges på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON), både vad avser vårdenhet och kompetensnivå. Uppdrag Till de strategiska målen i regionplanen finns totalt 66 uppdrag för landstingets förvaltningar. Vissa uppdrag berör fler än en förvaltning. Nedan anges de uppdrag som berör Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården. Vidare har varje nämnd beslutat om totalt nio uppdrag som nämnden anser bäst stärker regionen inom de strategiska utvecklingsområdena. De nio uppdragen (uppdrag markerade med asterisk i nedanstående uppdragsbeskrivningar) kommer att rapporteras till regionfullmäktige. 1. Kvalitet genom god vård 1.1 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Uppdrag för Primärvården och Hälsa och habilitering Aktiviteterna i Handlingsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna ska genomföras. Uppdrag för Hälsa och habilitering Den information som ges vid utskrivning ska tydliggöras under 2017, likaså information till patienten om sjukhusvistelsen och kommande besök och behandlingar. 1.2 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Gemensamma uppdrag Särskild analys och riktade åtgärder ska under 2017 genomföras inom områden och verksamheter som över tid uppvisat problem i tillgänglighet (*En växande region). 4

Under 2017 ska Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering, ur ett lokaliserings- och bemanningsperspektiv, ta fram en strategisk utvecklingsplan för de kommande fem åren (*En växande region). 1.3 Säker hälso- och sjukvård Gemensamma uppdrag Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska andelen vårdrelaterade infektioner. Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador (*En region för alla). Uppdrag för Primärvården och Hälsa och habilitering Under 2017 ska det suicidpreventiva arbetet utvecklas. 1.4 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Uppdrag för Primärvården och Hälsa och habilitering Programråd ska upprättas inom områden där nationella riktlinjer publiceras under året. Under 2017 ska det, inom varje programråd, utvecklas indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp (*En nyskapande region). Förtydligande till uppdragen: programråden initieras och drivs från Enheten för kunskapsstöd. Förvaltningarnas roll är att delta i programrådens arbete. 1.5 Effektiv hälso- och sjukvård Uppdrag för Primärvården och Hälsa och habilitering Hembesöksverksamheten i form av mobila team för äldre och multisjuka ska under 2017 utökas i omfattning och geografisk spridning över länet (*En växande region). Förtydligande till uppdraget: Hälsa och habilitering har huvudansvar för uppdraget. Då detta dokument fastställs är inte detaljerna kring uppdraget klart ännu, varför beslut om ekonomisk ersättning kommer att tas i särskild ordning inom ramen för ärendet VS2016-0003. Under 2017 ska resursförändringen för Hälsa och habilitering utifrån demografi riktas till utökningen av mobila team (se Vårdstyrelsens finansiering för Hälsa och habilitering). Arbetet med att utveckla hemsjukvården i länet med stöd av mobila team ska ske med hänsyn till de lokala förutsättningarna i respektive kommun. I varje kommun tar en arbetsgrupp fram underlag för beslut och införande i samarbete med primärvården. Primärvården ska vara behjälpliga i arbetet. 5

Uppdrag för Hälsa och habilitering Tillgången till geriatrisk kompetens och direktinläggning ska förstärkas under 2017 i syfte att undvika långa väntetider på akuten. Förtydligande till uppdraget: flera förvaltningar har tilldelats detta uppdrag. För Hälsa och habilitering gäller uppdraget förstärkning av tillgången till direktinläggning. 1.6 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Gemensamma uppdrag Levnadsvanearbetet ska integreras i de landstingsövergripande kliniska processer som arbetas fram i programråden under 2017 (*En region för alla). 1.7 Jämlik hälso- och sjukvård Gemensamma uppdrag Åtgärder och aktiviteter utifrån likabehandlingsplanen ska genomföras under 2017. Åtgärder och aktiviteter utifrån det funktionshinderpolitiska programmet ska genomföras under 2017. För att kunna följa upp att Region Uppsala bedriver en jämställd vård ska, där det är relevant, statistik redovisas könsuppdelad. Uppdrag för Hälsa och habilitering I syfte att tidigt kunna få in hälsoperspektivet i mottagandet ska Centrum för hälsa och integration under 2017 utveckla och fördjupa samarbetet med Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, kommunerna och frivilligorganisationerna. 2. Närvård 2.1 Närvård - psykisk hälsa Uppdrag för Primärvården och Hälsa och habilitering Åtgärder för att stärka barn och ungas psykiska hälsa ska genomföras under 2017 (* En region för alla). Förtydligande till uppdraget ovan: uppdraget avser implementering av BUS Uppsala. Hälsa och habilitering har en samordningsroll för den samlade primärvården. Under 2017 ska det erbjudas ett kvalitetssäkrat utbud på ungdomsmottagningarna i alla länets kommuner. 6

3. ehälsa - en del av hälso- och sjukvården Gemensamma uppdrag Under 2017 ska arbetet påbörjas med att implementera den regionsövergripande ehälsostrategin. Under 2017 ska Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter (*En nyskapande region). Primärvården ska under 2017 ha infört funktionen Se och avboka tid vid alla vårdcentraler samt ha infört funktionen Boka och omboka tid vid minst en vårdcentral inom Primärvården (*En nyskapande region). 4. Engagerade medarbetare Gemensamma uppdrag Under 2017 ska kompetensbaserad rekryteringsprocess användas vid samtliga rekryteringar för att minska risken för diskriminering och öka möjligheten att hitta nya medarbetare. Region Uppsala ska under 2017 bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och skapa förutsättningar för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser. Chefer med ett kommunikativt och coachande ledarskap Gemensamma uppdrag Den processorienterade ledningsplattformen ska användas såväl vid introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. 5. Minskad miljöpåverkan Gemensamma uppdrag Region Uppsala ska under 2017 fortsätta minska spridningen av farliga ämnen genom en minskad spridning av kemikalier och läkemedel med farliga egenskaper. Vid upphandlingar ska krav ställas för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln. Indikatorer För att följa uppfyllelsen av de strategiska målen finns av landstingsfullmäktige fastställda indikatorer kopplade till målen, se bilaga 2. 7

Uppföljning Förvaltningarna ska rapportera indikatorerna och genomförandet av uppdragen enligt separata anvisningar. Ekonomi/finansiell ram För åtagande 2017 erhåller Primärvården, Hälsa- och habilitering respektive Folktandvården en ekonomisk ram enligt bilaga 1. Anslagsramarna gäller under förutsättning att landstingsfullmäktige beslutar om vårdstyrelsens anslagsram i enlighet med landstingsstyrelsens förslag. Förvaltningarnas verksamheter 2 Folktandvården Folktandvården ska bedriva verksamhet inom följande områden: - behandlingsansvar för barn i åldern 0-1 år - tandvård för barn och unga i åldern 2-21 år enligt förfrågningsunderlag/regelbok för tandvård för barn- och unga i Uppsala län 3 - munhälsoinriktat arbete för barn och ungdomar samt för vissa vuxna med särskilda behov - tillgodose behovet av specialisttandvård och sjukhustandvård för länsinvånarna - ansvara för uppsökande verksamhet som ingår i regionens tandvårdsstöd enligt överenskommelse CK2015-0548. Verksamheten ska ske i samverkan med länets kommuner - utbilda ST-tandläkare inklusive CT-tandläkare inom oralmedicin - tandvård för asylsökande barn och ungdomar samt vuxna med akuta besvär Folktandvården ska ansvara för att resurserna fördelas över länet och i enlighet med följande prioriteringsordning: 1. Akuta besvär 2. Barn- och ungdomstandvård - med särskilda behov - för övriga 3. Vuxentandvård - nödvändig tandvård för äldre och personer med funktionsnedsättning inom landstingets tandvårdsstöd - uppsökande verksamhet enligt särskilt uppdrag - som led i sjukdomsbehandling - för övriga 2 Utöver uppdragen nedan kan andra tillfälliga/övriga uppdrag vara beslutade i särskild ordning. 3 Under förutsättning att riksdagen fattar beslut om en lagändring om höjd åldersgräns för avgiftsfri tandvård t.o.m. 21 år istället för t.o.m. 19 år 8

Primärvården Primärvårdens anslagsfinansierade uppdrag inkluderar: - jourmottagningar vid husläkarcentrum i Enköping, Tierps- och Östhammars vårdcentral I uppdraget ingår att jourmottagningen vid Östhammars vårdcentral och Tierps vårdcentral ansvarar för jour vid närvårdsenheten i Östhammar samt avd 2 vid Geriatriken i Tierp. För ovanstående verksamheter gäller att samtliga läkare anställda inom primärvård, både specialister och läkare under specialistutbildning i allmänmedicin har skyldighet att tjänstgöra i akutjour-och beredskapsverksamheten Uppsala län. Vid akuta bemanningsproblem har Primärvården rätt att beordra tjänstgöring för alla enskilda läkare som deltar i jourverksamheten inom hela primärvården. - arbetsterapi för patienter som remitteras/hänvisas från länets vårdcentraler. Uppdraget är begränsat till handskenor, handbandage och handträning. I uppdraget ingår kostnadsansvar för hårda och mjuka ortoser (stödbandage) som ordineras för behandling av hand- och underarmsbesvär. - IT-avdelning, PV/IT, ska stödja och ge service till landstingsdrivna och privat drivna verksamheter inom primärvården. De vårdcentraler, barnmorskemottagningar, ungdomsmottagningar och barnavårdscentraler som bedrivs i Primärvårdens regi ingår i vårdvalet och regleras av aktuellt förfrågningsunderlag för dessa vårdval. Som tilläggsåtagande till barnmorskemottagning och barnavårdscentral deltar Primärvården i arbetet vid familjecentraler. Hälsa och habilitering Hälsa och habilitering har som uppdrag att bedriva specialiserad habilitering, att bedriva vissa anslagsfinansierade primärvårdsverksamheter, att vara ett branschstöd till den samlade primärvården i länet samt ha samordningsansvar för tre centrum. Specialiserad habilitering: Habilitering för barn och vuxna, hjälpmedelscentral, syncentral, hörcentral, tolkcentral (för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade), Landstingets audionommottagning (bedrivs enligt det uppdrag i förfrågningsunderlag för vårdval primär hörselrehabilitering), CKK Center för kommunikativt och kognitivt stöd, taltjänst, samtalsmottagning för anhöriga, mobilt team för barn och vuxna för insatser i brukarens närmiljö, LSS-enheten för myndighetsutövning. Hälsa och habilitering har ansvar för medicinsk tillsyn upp till sjuksköterskenivå för LSS-boende för barn och ungdomar under 17 år. Primärvårdsverksamhet: Läkarinsatser vid närvårdsenheten i Östhammar, närvårdsavdelning i Uppsala, äldrevårdsenheten, mobila äldreakuten. (Samfinansieras med Uppsala Kommun), Cosmos asyl- och integrationshälsan, habiliteringsspecialistmottagning (Primärvårdsnivå), husläkarmottagning för hemlösa och öppen mottagning med sprututbytesverksamhet i Uppsala, husläkarmottagning för hemlösa i Enköping, tobaksförebyggande arbete (landstingsövergripande samordningsansvar för det tobakspreventiva arbetet, hälsoäventyret Utöver de specifika samordningsansvar som nämns ovan innefattar uppdraget att vara en informationskanal till den samlade primärvården, att på ett övergripande sätt medverka i/söka deltagare till länstäckande frågor kring vårdprocesser och behandlingsriktlinjer, 9

deltagande i utvecklingsarbete som rör all primärvård och samordning av informationsoch utbildningsinsatser i samarbete med enheten för kunskapsstöd. Stöd till den samlade primärvården: Samordning och utveckling av hälsoinriktad hälso- och sjukvård i primärvården samt inom den egna förvaltningen. Samordning av familjecentraler, ungdomsmottagningar, beredskapsjouren, läkarinsatser i särskilda boenden, rapportering av väntetider i vården Samordning av inkontinensverksamhet innefattande administration och kostnadsansvar för inkontinenshjälpmedel Samordnande demenssjuksköterska (0.75 tjänst) Ansvarig publicerare för Kvalitetshandboken; Vård i Samverkan (VIS) Samordningsansvar för tre centrum: Centrum för funktionshinder (innefattar Infoteket), Centrum för hälsa och integration, Centrum för äldrefrågor (enligt PS 145, 2015-09-28 ska förvaltningsdirektören för HoH fortsätta förankringsarbetet av genomförandeplanen med berörda aktörer). Övrigt: Hälsa och habilitering svarar 2017 för hälso- och sjukvårdsansvar upp till och med sjuksköterska vid hem för vård och boende (HVB) Eksätra och Rosenhill. För uppdraget utgår en ersättning om 150 tkr (ersätts i särskild ordning). 10

Bilaga 1 Finansiell ram Primärvården Vårdstyrelsens finansiering 2017 Primärvården Specifikation (Tkr) Anm BESLUTADE ANSLAG 2016 53 214 Omfördelning mot vårdstyrelsen Omfördelning mellan förvaltningarna Summa före uppräkning 53 214 Uppräkning 3,1 % 1 650 Effektiviseringskrav 1 % -532 Resursförändring Kompensation ökade kostnader EPJ 2 793 Mansmottagning 1 200 SUMMA FINANSIERING 2017 58 324 SPEC: Primärvårdsjour Tierp 21 849 Primärvårdjour Östhammar 17 895 Primärvårdsjour Enköping 2 967 IT-avdelning PV/IT 10 719 Mansmottagning 1 200 Arbetsterapi 3 694 58 324 11

Hälsa och habilitering Vårdstyrelsens finansiering 2017 Hälsa och habilitering Specifikation (Tkr) BESLUTADE ANSLAG 2016 327 807 Omfördelning mot vårdstyrelsen Summa före uppräkning 327 807 Uppräkning 3,1 % 10 162 Effektiviseringskrav 1 % -3 278 Resursförändring Kompensation ökade kostnader EPJ 900 Avgiftsfritt patientavgifter 85 år och äldre 78 Permanentning av statsbidrag psykiatri 1 830 Vårdtungt material 100 Glasögonbidrag för barn flyttas till LRC -4 814 FOU medel flyttas till nämnd för kunskapsstyrning -5 000 Demografiska förändringar riktas till specifikt område 4 3 266 SUMMA FINANSIERING 2017 331 051 4 Riktas till uppdraget avseende utökning av mobila team i enlighet med separat beslut 12

Folktandvården Vårdstyrelsens finansiering 2017 Folktandvården Specifikation (Tkr) BESLUTADE ANSLAG 2016 51 075 Omfördelning mot vårdstyrelsen Omfördelning mellan förvaltningarna Summa före uppräkning 51 075 Uppräkning 3,1 % 1 583 Effektiviseringskrav 1 % -511 Summa efter uppräkning 52 148 Resursförändring Specialisttandvård unga pga ändrad lag 5 1 000 SUMMA FINANSIERING 2017 53 148 Ersättning för uppsökande verksamhet Uppräkning 2,1% Ersättning för utförd munhälsobedömning i ordinärt boende uppgår till 970 kr Ersättning för munhälsobedömning i särskilt boende uppgår till 459 kr Ersättning för utbildning uppgår till 255 kr per person och utbildningstillfälle (om minst en timme) 5 Under förutsättning att riksdagen fattar beslut om en lagändring om höjd åldersgräns för avgiftsfri tandvård t.o.m. 21 år istället för t.o.m. 19 år ska ökad finansiering tillföras Folktandvården. 13

Specifikation av uppdragen inom tandvården för år 2017 Verksamhetsgrenar Budgeterad nivå Budgeterat pris, kr Belopp i tkr Rörlig ersättning i kr Klassificering Tandvården Barn- och ungdomstandvård Allmäntandvård barn- och ungdomar 2- åringar Ersättning för hälsosamtal 2-åringar per utfört samtal. Beslutas i Vårdstyrelsen. Konkurrensutsatt Allmäntandvård barn- och ungdomar 3-21 år 6 Ersättning för 3-21 år per listat barn och år. Beslutas i Vårdstyrelsen. Konkurrensutsatt Tandreglering Ersättning för apparaturbehandling, ersättning interceptiv behandling. Beslutas i Vårdstyrelsen. Konkurrensutsatt Befolkningsansvar basprofylax 18 300 127 2 324 Personer Konkurrensskyddad Befolkningsansvar svårbemannade kliniker 819 Konkurrensskyddad Befolkningsansvar behandlingsansvar 0-2 år 12 400 87 1 070 Personer Konkurrensskyddad 6 Under förutsättning att riksdagen fattar beslut om en lagändring om höjd åldersgräns för avgiftsfri tandvård t.o.m. 21 år istället för t.o.m. 19 år.

Befolkningsansvar sista hands ansvar 3 700 505 1 869 Timmar Konkurrensskyddad Befolkningsansvar akuten 188 Konkurrensskyddad Specialisttandvård barn Övrig ortodonti 2 000 2 310 4 620 Urvalsvisning samt multidisciplinära behandlingsbehov, timmar. Konkurrensskyddad Specialisttandvård barn Pedodonti 7 096 Konkurrensskyddad Specialisttandvård barn Övr specialisttandvård 1 283 2 310 2 964 Timmar Konkurrensskyddad Vuxentandvård Allmäntandvård vuxna Ersättning enligt prislista. Konkurrensutsatt Befolkningsansvar svårbemannade kliniker 2 445 Konkurrensskyddad Befolkningsansvar sista hands ansvar 1 164 Konkurrensskyddad Befolkningsansvar akuten 561 Konkurrensskyddad Specialistvård Ersättning enligt Konkurrensutsatt prislista. Specialistvård 1 200 2 310 2 772 Timmar Konkurrensskyddad Specialistvård, röntgen 61 Konkurrensskyddad Specialistvård tandvårdsrädda 562 Konkurrensskyddad Uppsökande verksamhet Ersättning enligt Konkurrensskyddad överenskommelse. 15

Nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade och Tandvård som ett led i en kortvarig sjukdomsbehandling Ersättning enligt prislista. Konkurrensutsatt Särskilda uppdrag Forskning och utveckling 4 700 Konkurrensskyddad ST-utbildning, riks 1 765 Konkurrensskyddad ST-utbildning 5 650 000 3 250 Heltider Konkurrensskyddad Introduktion av nyutexaminerade 11 800 000 9 000 Heltider Konkurrensskyddad Folkhälsomedel 800 Konkurrensskyddad Övriga uppdrag 5 118 Konkurrensskyddad Summa tandvård 53 148 16

Bilaga 2 Indikatorer En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus 2014 2015 2017 Delaktighet och involvering Värdet ska öka Motivering: Att som patient känna sig delaktig i sin vård är en viktig del av tillfrisknandet. Denna indikator mäts genom ett antal frågor i den Nationella patientenkäten som tillsammans bildar ett index. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Respekt och bemötande* Värdet ska öka Motivering: Att som patient känna sig bra bemött är en viktig del av tillfrisknandet. Denna indikator mäts genom ett antal frågor i den Nationella patientenkäten som tillsammans bildar ett index. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor* Värdet ska öka Motivering: Att tillfråga patienterna om levnadsvanor är en viktig del av behandlingen för patienter med kroniska sjukdomar. Detta index omfattas av 10 indikatorer för astma, KOL, diabetes, hjärtsvikt och recidiv depression. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården. Andelen undersökta patienter som får en riskbedömning hos Folktandvården* 96 % 97 % Motivering: Alla Folktandvårdens patienter ska få tillgång till likvärdig vård och likvärdig Bedömning. Värdet ska öka Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet 2014 2015 2017 Andelen patienter som får telefonkontakt med vårdcentralen samma dag 90 % 92 % Värdet ska öka Motivering: Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården, Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för 2017 är ett delmål. 17

2014 2015 2017 Andelen patienter som får ett läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov) 90 % 85 % Värdet ska öka Motivering: Bedömer vårdpersonal att det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 7 dagar. Målet för 2017 är ett delmål. Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar* 86 % 74 % Värdet ska öka Motivering: Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för 2017 är ett delmål. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Andelen väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 90 dagar* 86 % 81 % Värdet ska öka Motivering: Efter beslut om behandling, till exempel en operation, ska patienten få en tid till detta inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för 2017 är ett delmål. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader Motivering: Väntetiden speglar tillgängligheten till vård. 95 % God strokesjukvård Tid från ankomst till sjukhus till start av trombolysbehandling vid stroke (mediantid i minuter)* Motivering: Mäter tillgång till den specialiserade strokesjukvården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Bedriver vård med hög patientsäkerhet 50 minuter 43 minuter 40 minuter 2014 2015 2017 Antalet vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen* 6,7 % 6,5 % 6,4 % Motivering: Vårdrelaterade infektioner är en undvikbar vårdskada som skapar onödigt personligt lidande och höga kostnader i vården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts med data från Infektionsverktyget. 18

2014 2015 2017 Andelen vårdrelaterade infektioner* 11,8 % 12,1 % Minskad förekomst Motivering: Vårdrelaterade infektioner är en undvikbar vårdskada som skapar onödigt personligt lidande och höga kostnader i vården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Följsamhet till basala hygienrutiner 84,9 % 84,4 % 90 % Motivering: Det finns evidens för att hög följsamhet till basala hygienrutiner leder till lägre förekomst av VRI. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Hälsa och habilitering och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Följsamhet till klädregler* 98,7 % 96,8 % 97 % Motivering: Det finns evidens för att hög följsamhet till klädregler leder till lägre förekomst av VRI. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Hälsa och habilitering och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept på antibiotika 63 439 61 423 Antalet ska minska Motivering: Antibiotika ska användas klokt för att motverka uppkomst och spridning av resistenta bakterier. *Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Folktandvården. Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre 605 658 577 950 Antalet ska minska Motivering: En del läkemedel är direkt olämpliga för äldre personer och har en hög risk för biverkningar. *Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Andelen definierade dygnsdoser av smalspektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika. 6 % 5,3 % Andelen ska öka Motivering: Antibiotika ska användas klokt för att motverka uppkomst och spridning av resistenta bakterier. *Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. 19

Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) 2014 2015 2017 Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt och diabetes för patienter 65 år och äldre 19,15 15,55 14 Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. Undvikbar slutenvård vid astma och KOL för patienter 65 år och äldre 6,09 5,57 4,5 Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus 2198 2192 Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. Minskad förekomst Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter som är 65 år och äldre Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. 7,04 7,34 Minskat antal Oplanerad återinskrivningar inom 30 dagar för patienter som är 65 år och äldre 13,9 % 13,3 % Motivering: Indikatorn belyser kvaliteten i sammanhållen vård och omsorg. Minskad förekomst Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde 2014 2015 2017 Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar 95 % 86 % Andelen ska öka Motivering: Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för 2017 är ett delmål. Återinskrivning inom 28 dagar efter psykiatrisk vård Motivering: Ett kvalitetsmått för den psykiatriska slutenvården. Andelen ska minska 20

2014 2015 2017 Andel besök hos kurator och psykolog relaterat till det totala antalet besök på vårdcentral 3,4 % 3,8 % Andelen ska öka Motivering: Vårdcentralerna ska vid behov erbjuda patienterna besök hos kurator och psykolog. Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 30 dagar Motivering: Väntetiden speglar tillgängligheten till vård. 93 % 97 % Andelen ska öka Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region Resmöjligheter: Tillgänglighet till storregional kärna Tillgänglighet till kommuncentra Tillgänglighet till central Uppsala 2014 2015 2017 Under framtagande Under framtagande Under framtagande Det går snabbt att resa med UL trafiken Allmänhetens uppfattning Resenärens uppfattning 51 % 50 % 51 % 59 % 57 % 58 % Motivering: Relevanta och snabba resmöjligheter är avgörande för att regionen ska upplevas som tillgänglig. Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet Antal aktiviteter för/med: kommunala aktörer professionella kulturskapare det civila samhällets aktörer barn och unga 2014 2015 2017 Motivering: Ett starkt och fritt kulturliv där alla kan delta är en viktig del av välfärden. Under framtagande Under framtagande Under framtagande Under framtagande

Livslångt lärande: Antal vuxna invånare/1000 som deltar i kurser inom folkbildning 2014 2015 2017 Under framtagande Motivering: Folkbildningens aktörer, folkhögskolor och studieförbund, utgör en plattform för det demokratiska samhället och det livslånga lärandet. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö 2014 2015 2017 Hållbart medarbetarengagemang, index 4,1 4,0 Öka Ledarskap 4,1 4,0 Öka Styrning Motivation 3,9 4,0 Öka 4,2 4,0 Öka Motivering: Engagerade medarbetare är en förutsättning för att Region Uppsala ska erbjuda invånarna tjänster med hög kvalitet och gott bemötande. En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet 2014 2015 2017 Antalet nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av samarbete med företag* 72 74 91 Motivering: Syftar till att utveckla framtidens läkemedel. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Antalet nystartade akademiskt initierade kliniska studier* Skapar ett basvärde Motivering: Syftar till att utveckla framtidens behandlingar exempelvis bättre operationsmetoder. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings respektive placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) AT ranking 11 och 67 13 och 63 Motivering: Region Uppsala ska vara ett attraktivt val för AT tjänstgöring. Förbättrad placering 22

Är ledande inom E-hälsa Antalet enheter som är anslutna till 1177 vårdguidens e tjänster* 2014 2015 2017 Antalet ska öka Motivering: Fler anslutna enheter ger ökad service och tillgänglighet. *Denna indikator gäller alla hälso och sjukvårdsförvaltningar. Antalet enheter som använder den införda webbtidboken (steg ett, visa bokad tid)* Antalet ska öka Motivering: Fler anslutna enheter ger ökad service och tillgänglighet. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Antalet länsinvånare som har användarkonton på 1177 vårdguidens e tjänster 81 727 121 784 Antalet ska öka med 10 % Motivering: Att länets invånare har konton är en förutsättning för att de digitala tjänsterna ska gå att använda. Andel kallelser till undersökningar inom Folktandvården som sker via sms Motivering: Denna tjänst sparar miljömässiga och personalmässiga resurser samtidigt som Folktandvården använder sig av ett kommunikationssätt som allt fler efterfrågar. 70 % Antal vårdcentraler hos Primärvården som erbjuder videomöten mellan patient och vårdgivare Antalet ska öka Motivering: Ger ökad service och tillgänglighet. Är ledande inom kunskapsstyrd vård Antal påbörjade Health Technology Assesments samarbeten (HTA) med Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Region Örebro (CAMTÖ)* 2014 2015 2017 4 Motivering: Metoden (HTA) underlättar arbetet med att på ett systematiskt sätt få med olika aspekter och konsekvenser innan ny teknik och utrustning införs. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. 23

2014 2015 2017 Antal kliniska processer som införts på Primärvårdens vårdcentraler 6 Motivering: Införandet av kliniska processer säkerställer att verksamheten bedrivs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Kvalitetsindex inom området kunskapsstyrning 50 % Motivering: Detta index omfattas av 10 indikatorer som speglar viktiga områden för kroniskt sjuka patienter. Bidrar till att skapa förutsättningar för näringslivet att fortsätta växa, med särskilt fokus på life science, energisektorn och gröna näringar 2014 2015 2017 Antal företag som har fått stöd att starta eller växa 1 950 1 000 1 350 Antal nystartade företag per 1 000 invånare 11,6 % 11,8 12,2 % Utlånade medel från Almi Företagspartner Uppsala 103 122 175 Motivering: Aktiviteter till befintliga och nystartade företag bidrar till ökad tillväxt. Bidrar till att utveckla en hållbar besöksnäring Indikator: Under beredning 2014 2015 2017 Motivering 24

En växande region Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med 2006 Resande Totalt antal resor Antal resor/invånare 2014 2015 2017 40 miljoner Öka 113 Öka Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet 27 % Öka Motivering: Viktigt att skapa en attraktiv kollektivtrafik så att fler väljer buss/tåg istället för egen bil. Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter Kundnöjdhet Nöjdhet bland allmänheten Nöjdhet bland resenärer Nöjdhet med senaste resan 2014 2015 2017 54 % Öka 68 % Öka 83 % Öka Upplevd trygghet Allmänheten Resenären 74 % 76 % 77 % 81 % 84 % 85 % Motivering: Nöjda resenärer som talar väl om kollektivtrafiken bidrar till att fler väljer Kollektivtrafiken. Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap Långsiktigt (av Region Uppsala) fredade och förvaltade naturområden, antal resp. areal 2014 2015 2017 41 resp. 8 118 42 resp. 8 137 45 resp. 9 171 Motivering: För att långsiktigt vårda och bevara biologisk mångfald för nuvarande och framtida generationer. Uppmärkta leder och naturstigar, km 496 500 512 25

Besöksmål i naturen som är iordningsställda för att vara tillgängliga för alla, antal 5 6 9 Motivering: För att tillgängliggöra naturen behövs uppmärkta leder och stigar samt besöksmål som är iordningsställda. Naturskoleverksamhet i länets kommuner, antal kommuner 5 6 6 Motivering: Genom att ge barn upplevelser och fördjupade kunskaper om naturen skapas förståelse för det ekologiska samspelet. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Indikator 2014 2015 2017 Andel fossilfritt bränsle i busstrafiken 18,0 % 21,47 % 60 % Energiförbrukning Kwh/fordonskilometer (bussar) 3,73 Minska Energianvändning per kvadratmeter (Regionägda fastigheter) 268,3 249,1 Minska Andel ekologiska livsmedel 44 % 45 % 48 % Användande av ftalatinnehållande* förbrukningsartiklar ska minska i förhållande till 2014 100 % 98,6 % 86 % * Ftalater är en grupp kemiska föreningar som används som mjukgörare i plaster som visat sig innebära hälso och miljöeffekter i olika utsträckning. Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan, Mäts på regionövergripande nivå som definierade dygnsdoser/ tusen invånare och dag = DDD/TIND Diklofenak* 5,11 Kinoloner **0,74 Diklofenak 4,35 Kinoloner 0,68 Minska *Diklofenak tillhör läkemedelsgruppen NSAID preparat (Non Steroide Anti Inflammatoric DRugs) är en grupp milt smärtstillande läkemedel, som också är inflammationsdämpande och febernedsättande. Flera NSAID har kända negativa miljöeffekter. **En grupp bredspektrumsantibiotika som är helt syntetiska och extremt svårnedbrytbara i miljön. Sambandet mellan användning av antibiotika och antibiotikaresistens är väl belagt. 26

2014 2015 2017 Andel material återvunnet avfall 31,1 % 31,9 % 33 % Motivering: För att säkerställa nuvarande och framtida generationers miljömässiga förhållanden. Kollektivtrafik som är tillgänglig för alla Tillgängliga fordon Tillgängliga hållplatser 90 % Öka 0 % Öka Motivering: Hållbar utveckling inom alla områden utgör grunden för att kollektivtrafiken är ett långsiktigt verktyg i samhällsutvecklingen. Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet 2014 2015 2017 Trafikverkets investerade medel* i länets transportinfrastruktur 71 % 105 % 108 % Motivering: Investeringar i infrastruktur är en förutsättning för hållbar utveckling av länet. * Ackumulerad investering i relation till Trafikverkets ram 1 580 MSEK 2014 2025. 27

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 156 Dnr VS 2016-0175 Regelverk för landstingets tandvårdsstöd 2017 Förslag till beslut Vårdsstyrelsen beslutar att fastställa regelverket för landstingets tandvårdsstöd med revideringar angående - höjd åldersgräns t.o.m. 21 år för avgiftsfri tandvård från den 1 januari 2017 under förutsättning att riksdagen fattar beslut om en ändring av tandvårdslagen. - personer 85 år och äldre som inte ska betala någon patientavgift inom hälso- och sjukvården från den 1 januari 2017. Under förutsättning att landstingsfullmäktige fattar beslut om detta så omfattas även personer som har landstingets tandvårdsstöd. Vårdstyrelsen uppdrar åt hälso- och sjukvårdsdirektören att fortlöpande hålla dokumentet aktuellt i delar som rör odontologi och administrativa rutiner. Kostnaden för regionens tandvårdsstöd belastar ansvar 24 201-24 203 och ansvar 24 206. Bilaga 156 Ärendet Regelverket har reviderats med anledning regeringens förslag att höja åldersgränsen för avgiftsfri tandvård t.o.m. 21 år. Förutsättningen är att riksdagen fattar beslut om att ändra tandvårdslagen om avgiftsfri tandvård t.o.m. 21 år istället för som tidigare t.o.m. 19 år. Om riksdagen beslutar om en lagändring så höjs åldersgränsen från den 1 januari 2017. Höjd åldersgräns innebär att personer från 20 år t.o.m. 21 år som omfattats av tandvårdsstödet istället kommer att omfattas av den avgiftsfria tandvården för barn och unga. Under förutsättning att riksdagen fattar beslut om att personer 85 år och äldre från den 1 januari 2017 inte ska betala någon patientavgift inom hälso- och sjukvården så gäller det även tandvård inom landstingets tandvårdsstöd. Landstingets tandvårdsstöd följer avgiftsreglerna för hälso- och sjukvården. Det innebär att personer som är äldre än 84 år inte ska betala någon patientavgift. Kopia till: Folktandvården Sveriges Privattandläkarförenings Lokalavdelning i Uppsala Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2016-11-23 Dnr VS 2016-0175 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Agneta Roos Tfn 018-611 61 22 E-post agneta.roos@lul.se Vårdstyrelsen Regelverk för landstingets tandvårdsstöd Förslag till beslut Vårdsstyrelsen beslutar att fastställa regelverket för landstingets tandvårdsstöd med revideringar angående - höjd åldersgräns t.o.m. 21 år för avgiftsfri tandvård från den 1 januari 2017 under förutsättning att riksdagen fattar beslut om en ändring av tandvårdslagen. - personer 85 år och äldre som inte ska betala någon patientavgift inom hälso- och sjukvården från den 1 januari 2017. Under förutsättning att landstingsfullmäktige fattar beslut om detta så omfattas även personer som har landstingets tandvårdsstöd. Vårdstyrelsen uppdrar åt hälso- och sjukvårdsdirektören att fortlöpande hålla dokumentet aktuellt i delar som rör odontologi och administrativa rutiner. Kostnaden för regionens tandvårdsstöd belastar ansvar 24 201-24 203 och ansvar 24 206. Ärendet Regelverket har reviderats med anledning regeringens förslag att höja åldersgränsen för avgiftsfri tandvård t.o.m. 21 år. Förutsättningen är att riksdagen fattar beslut om att ändra tandvårdslagen om avgiftsfri tandvård t.o.m. 21 år istället för som tidigare t.o.m. 19 år. Om riksdagen beslutar om en lagändring så höjs åldersgränsen från den 1 januari 2017. Höjd åldersgräns innebär att personer från 20 år t.o.m. 21 år som omfattats av tandvårdsstödet istället kommer att omfattas av den avgiftsfria tandvården för barn och unga. Under förutsättning att riksdagen fattar beslut om att personer 85 år och äldre från den 1 januari 2017 inte ska betala någon patientavgift inom hälso- och sjukvården så gäller det Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) även tandvård inom landstingets tandvårdsstöd. Landstingets tandvårdsstöd följer avgiftsreglerna för hälso- och sjukvården. Det innebär att personer som är äldre än 84 år inte ska betala någon patientavgift. Bilagor Regelverk för landstingets tandvårdsstöd Kopia till: Folktandvården Sveriges Privattandläkarförenings Lokalavdelning i Uppsala

Dnr VS 2016-0175 Regelverk för landstingets tandvårdsstöd Gäller från den 1 januari 2017

1. INLEDNING... 4 Uppgiftsskyldighet till tandhälsoregistret... 4 It-stöd... 4 Frågor och kontakt... 4 2. OM TANDVÅRDSSTÖDET... 5 Intyg om nödvändig tandvård (grönt N-kort)... 5 Tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (blått F-kort)... 6 Tandvård som led i sjukdomsbehandling... 6 Fritt val... 6 3. NÖDVÄNDIG TANDVÅRD (N)... 7 Identifiering av grupptillhörighet, N1-N4... 7 Nödvändig tandvård för personer med giltigt intyg (grönt N-kort)... 8 4. TANDVÅRD PÅ GRUND AV LÅNGVARIG SJUKDOM ELLER FUNKTIONSNEDSÄTTNING (F)... 9 Tandvård till personer med funktionsnedsättning (blått F-kort)... 10 5. TANDVÅRD SOM LED I SJUKDOMSBEHANDLING (S)... 11 Käkkirurgisk tandvård på sjukhus... 11 S 1. Tandvårdsbehandling till följd av medfödd missbildning i käkområdet eller ansiktet, om inte missbildningen endast är av ringa omfattning... 12 S 2. Tandvårdsbehandling på grund av defekt som orsakats av sjukdom i käkområdet eller ansiktet om inte defekten är av ringa omfattning... 14 S 3. Behandling av tandskada som har uppkommit vid epileptiskt anfall... 15 S 4. Infektionssanering av patienter som ska genomgå kirurgiskt ingrepp eller medicinsk behandling där fullständig infektionsfrihet är ett medicinskt krav... 16 S 5. Tandvård på patienter som på grund av sjukdom, medicinering eller allmänt nedsatt immunförsvar har fått förändringar i munslemhinnan... 18 S 6. Patienter som genomgår utredning där det finns misstanke om ett odontologiskt samband med patientens grundsjukdom... 19 Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 2 av 35

S 7. Patienter som genomgår strålbehandling i öron-, näs-, mun- eller halsregionen... 20 S 8. Patienter med långvariga och svåra smärtor i ansikts- eller käkregionen (orofaciala smärtsyndrom)... 21 S 9. Patienter som utreds och behandlas för allvarlig sömnapné... 22 S 10. Behandling vid extrem tandvårdsrädsla... 24 S 11. Utbyte av tandfyllningar på grund av avvikande reaktioner mot dentala material... 26 S 12. Utbyte av tandfyllningar som ett led i medicinsk rehabilitering... 27 S 15. Behandling av frätskador på tänderna som orsakats av anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal refluxsjukdom på patienter som är medicinskt rehabiliterade... 29 7. LATHUND FÖRHANDSBEDÖMNING KRÄVS... 30 8. ADMINISTRATION... 31 Patientavgifter... 31 Högkostnadskort och frikort... 32 Tandvårdsbidrag... 32 Förhandsbedömning... 32 Ersättning för utförd vård... 33 Garantier... 34 Patienter som fått tandvård enligt 9... 34 Ersättning för omgörning... 34 Fakturering... 34 Fakturan skickas till... 35 Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 3 av 35

1. INLEDNING Regelverket för landstingets tandvårdsstöd i Uppsala län utfärdas på uppdrag av vårdsstyrelsen och är främst avsedd för dig som arbetar inom tandvård och sjukvård. Höjd åldersgräns för den avgiftsfria tandvården t.o.m. det år patienten fyller 21 år infördes den 1 januari 2017. Konsekvensen av detta är att de 20-21-åringar som tidigare omfattats av tandvårdsstödet nu omfattas av den avgiftsfria tandvården för barn och unga. Denna version gäller från den 1 januari 2017 och ersätter regelverket från den 1 januari 2016. Uppgiftsskyldighet till tandhälsoregistret Från 1 januari 2013 är vårdgivare skyldig att lämna uppgifter till Socialstyrelsen via Försäkringskassan om personer som fått nödvändig tandvård eller tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Uppgiftsskyldighet gäller inte för personer som fått tandvård som led i sjukdomsbehandling. Vårdgivaren ska ange N-grupp (N1-4) för personer som fått nödvändig tandvård, F-grupp (F1-11) för personer som fått tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning och dessutom bland annat ange kvarvarande och intakta tänder, 11 a tandvårdsförordningen (1998:1338). Uppgifterna lämnas för vidarebefordran till tandhälsoregistret inom två veckor från det att vårdåtgärden slutförts, (SOSFS 2008:13). It-stöd Från januari 2013 ska all förhandsbedömning (FHB) begäras elektroniskt i it-stödet Symfoni för vårdgivare via landstingets webbplats. Endast i undantagsfall godtas FHB i pappersform som då skickas till Enheten för vårdavtal, Regionkontoret, Box 602, 751 25 Uppsala. Planer finns att all fakturering som rör tandvårdsstödet ska administreras elektroniskt via webbplatsen. Riktad information såsom regelverket för tandvårdsstödet och instruktionsfilmer som visar hur vårdgivare ska arbeta i it-stöden Symfoni för vårdgivare och Symfoni för utfärdare finns på www.lul.se/tandvard via länken Extranät. Där finns också information om SITHS och Telia e-leg som krävs för att kunna logga in i Symfoni för att göra en förhandsbedömning (FHB) eller för att utfärda intyg om nödvändig tandvård, så kallat grönt N-kort. På webbplatsen, www.lul.se/tandvard, finns information om tandvårdsstödet som är avsedd för allmänheten. Frågor och kontakt Frågor av administrativ karaktär besvaras på telefon 018-611 62 01, 018-611 76 23 eller 018-611 61 49 alternativt e-post intyg.tandvard@lul.se. Frågor av odontologisk karaktär hänvisas till bedömningstandläkare på telefon 018-611 62 53. Frågor kan även postas till Enheten för vårdavtal, Regionkontoret, Box 602, 751 25 Uppsala. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 4 av 35

2. OM TANDVÅRDSSTÖDET Tandvårdsstödet vänder sig till personer som har ett omfattande och varaktigt behov av personliga vård- och omsorgsinsatser, till personer som på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning har svårigheter att sköta sin munhygien samt till vissa sjuka som led i en sjukdomsbehandling. Personer som är berättigade till tandvårdsstöd får tandvård enligt samma avgiftsregler som vid öppen hälso- och sjukvård och reglerna för frikort är de samma. Det innebär att när patienten betalt 1100 kronor för tandvård och sjukvård under en 12- månadersperiod utfärdas frikort. Tillämpningen av landstingets tandvårdsstöd regleras av vid varje tidpunkt gällande lagar, förordningar och föreskrifter. I vissa fall ska vårdgivaren, efter att de undersökt patienten, lämna in en FHB för bedömning och beslut om tandvården omfattas av tandvårdsstödet och ska ersättas av landstinget i Uppsala län. Intyg om nödvändig tandvård (grönt N-kort) Personer som tillhör någon av grupperna nedan kan ha rätt till tandvårdsstöd från landstinget i Uppsala län och ett intyg om nödvändig tandvård, grönt N-kort. Personer som varaktigt behöver omfattande vård- och omsorgsinsatser. Med omfattande insatser menas personlig omvårdnad under större delen av dygnet, d.v.s. minst tre gånger/dygn och tillsyn under natten eller larm. Med varaktigt menas ett behov av vårdoch omsorgsinsatser som troligen finns under minst ett år. Omvårdnaden kan ges av såväl närstående som kommunal eller privat vård- och omsorgspersonal. Personer som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1 punkt 1-3) och har en beviljad insats d.v.s. - intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd, - betydande och bestående intellektuell funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppssjukdom, - andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Personer som har en psykossjukdom eller en annan psykisk sjukdom som varat längre än ett år och som medfört en omfattande funktionsnedsättning vilken gör att de av egen kraft inte förmår uppsöka tandvården eller inser sitt behov av tandvård. Intyg om nödvändig tandvård (grönt N-kort) Särskilt utsedda personer, oftast biståndshandläggare, sjuksköterskor eller kuratorer, i kommunerna och inom psykiatrin har uppdraget att identifiera dem som kan få tandvårdsstöd från landstinget. På landstingets webbplats, www.lul.se/tandvard, finns uppgifter om hur de som kan bedöma rätten till grönt N-kort kan nås. I samband med identifiering lämnas erbjudande om uppsökande munhälsobedömning. Behovet av omfattande vård- och omsorgsinsatser ska förväntas kvarstå under minst ett år för att ett grönt N-kort ska utfärdas. Därför tas beslut om tandvårdsstöd till personer som insjuknat i stroke tidigast sex månader efter insjuknandet. Landstinget i Uppsala län ansvarar för utskicken av grönt N-kort om nödvändig tandvård till dem som bedömts berättigade. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 5 av 35

Uppsökande verksamhet I tandvårdsstödet ingår även uppsökande verksamhet som innebär att personer som har ett grönt N-kort årligen kan välja att tacka ja till en avgiftsfri munhälsobedömning och rådgivning där personen bor, i det egna hemmet, så kallat ordinärt boende, eller i särskilt boende. En munhälsobedömning genomförs med hjälp av ficklampa och en liten spegel. Vid munhälsobedömning lämnas praktiska råd om hur den dagliga munhygienen ska skötas. Råden skrivs ned på ett munvårdskort som ska förvaras där personen borstar sina tänder. Munvårdskortet ska tas med vid besök hos tandläkare eller tandhygienist så att eventuella förändringar av råden kan noteras. Personer som tackar nej till munhälsobedömning behåller rätten att få nödvändig tandvård enligt samma avgiftsregler som vid öppen hälso- och sjukvård. Personer som tackat nej till munhälsobedömning tillfrågas årligen om de ändrat sig och önskar få en munhälsobedömning. I den uppsökande verksamheten ingår också att kommunal och privat vård- och omsorgspersonal erbjuds munvårdsutbildning. Vid dessa utbildningstillfällen instruerar tandhygienister vård- och omsorgspersonal hur de ska sköta den dagliga munvården för vårdtagare de har omvårdnadsansvar för. Den uppsökande verksamheten, d.v.s. munhälsobedömningar och munvårdsutbildningar, bekostas av Landstinget i Uppsala län. Tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (blått F-kort) Personer som har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling på grund av vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättning kan få rätt till tandvårdstöd. Stödet ska möjliggöra för personer med stora tandvårdsbehov att få tandvård till rimlig kostnad och uppmuntra till förebyggande behandling. Tandvård som led i sjukdomsbehandling Personer som behöver tandvård som led i viss sjukdomsbehandling kan få tandvårdsstöd för den vård som har direkt samband med sjukdomen. I dessa fall behövs läkarremiss, eller för personer med epilepsi (S 3) ett intyg, där diagnos enligt ICD-10, sjukdomsklassifikation och diagnoskod framgår. Fritt val Den som är berättigad till tandvårdsstöd väljer fritt vilken vårdgivare, inom Folktandvården eller privat, som ska utföra tandvården. Konsekvenser av höjd åldersgräns för avgiftsfri tandvård Riksdagen har fattat beslut om en lagändring om höjd åldersgräns för avgiftsfri tandvård t.o.m. 21 år istället för t.o.m. 19 år. Konsekvensen blir att de 20-21- åringar som omfattats av landstingets tandvårdsstöd övergår till att omfattas av den avgiftsfria tandvården. Den höjda åldersgränsen medför att ändringar har gjorts i it-stödet Symfoni så att det inte går att fakturera patienter som fr.o.m. 2017 omfattas av den avgiftsfria tandvården för barn och unga. Det går inte heller att skapa tandvårdsintyg för dessa patienter. Förhandsbedömningar på patienter som återinförs i den avgiftsfria allmäntandvården inaktiveras den 1 januari det år patienten återinförs i allmäntandvård för barn och unga. Om vården fortfarande är aktuell när patienten inte längre omfattas av den avgiftsfria allmäntandvården får vårdgivaren göra en ny förhandsbedömning. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 6 av 35

3. NÖDVÄNDIG TANDVÅRD (N) Med nödvändig tandvård avses den tandvård som syftar till att åstadkomma frihet från smärta och sjukdom, och förmåga att äta, tugga och tala utan större hinder samt som ger ett utseendemässigt godtagbart resultat. Står valet mellan olika behandlingar ska den mest kostnadseffektiva behandlingen väljas. Valet av behandling ska göras utifrån ett längre tidsperspektiv och patientens förmåga att sköta sin munhygien. Sammantaget ska relationen mellan kostnader, behandlingsbarhet och livskvalitet vara rimlig. Patienter som får tandvård enligt landstingets tandvårdsstöd omfattas av samma regelverk för patientavgifter som vid vård inom öppen hälso- och sjukvård. Det innebär att patienten inte själv får betala mellanskillnaden för dyrare behandling eller för dyrare material. Patienten kan däremot välja att betala hela kostnaden själv men då ingår inte vården i tandvårdsstödet. Innan behandling påbörjas ska vårdgivaren informera om reglerna och vilka behandlingar som landstinget ersätter. Vårdgivaren ska dessutom informera patienten om vilka åtgärder som omfattas av garanti för utförd vård. Identifiering av grupptillhörighet, N1-N4 Eftersom uppgift om N-grupp saknas på intyg som utfärdats före 1 januari 2013 måste vårdgivaren under en övergångsperiod ta reda på N-grupp (N1-N4) genom att fråga patienten, dennes ledsagare eller via e-post intyg.tandvard@lul.se. Från 2013 finns uppgift om N-grupp på alla nya intyg som utfärdas. N1 N2 N3 N4 Till gruppen räknas personer som har ett varaktigt och stort omvårdnadsbehov och bor i särskilda boenden i kommunal eller privat regi. Till gruppen räknas personer som får omfattande och varaktig hälso- och sjukvård i hemmet, så kallad hemsjukvård. Till gruppen räknas personer som omfattas av 1 Lagen om stöd och service (LSS) och har en beviljad insats. Dit hör till exempel personer med utvecklingsstörning, autism, autismliknande tillstånd, begåvningsmässiga eller andra fysiska och psykiska funktionshinder som inte beror på normalt åldrande. Till gruppen räknas personer som har ett varaktigt och stort omvårdnadsbehov men som är bosatta i egen bostad, så kallat ordinärt boende, på HVB-hem eller i liknande boendeformer som inte räknas som särskilt boende. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 7 av 35

Nödvändig tandvård för personer med giltigt intyg (grönt N-kort) Detta ingår utan förhandsbedömning: sjukdomsbehandlande åtgärder 311, 312, 321, 341, 342, 343 vid högst sex besök per 12-månadersperiod. Åtgärderna kan användas enskilt eller i kombination enligt TLVs regelverk undersökning, åtgärd 101,102 högst två gånger per 12-månadersperiod tandvård som bedöms nödvändig med undantag för begränsningar nedan bettskena helprotes och partialprotes justering, lagning och rebasering av protes Begränsningar: då restbett finns ska företrädesvis partialprotes väljas vid behov av protetisk ersättning fast protetik beviljas mycket restriktivt och inte bakom tandposition fem implantat beviljas endast i undantagsfall borttappade proteser ersätts inte om personen bor i särskilt boende tandvård utförd i ordinärt boende ersätts i undantagsfall förstärkt tandteknikerframställd temporär bro kan beviljas i undantagsfall. FHB krävs: vid fast protetik då sjukdomsbehandlande åtgärder behövs vid fler än sex besök per 12- månadersperiod, utförlig motivering ska finnas i FHB vid förstärkt tandteknikerframställd temporär bro då tandvård ska utföras i ordinärt boende FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. FHB ska innehålla: uppgift om patientens intygsnummer uppgifter om patientens allmäntillstånd, sjukdomar, funktionshinder anamnes status röntgenbilder färgfoto om estetiska skäl åberopas behandlingsplan intyg, från medicinskt eller områdesansvarig sjuksköterska, som styrker att patienten av medicinska skäl inte kan flyttas utan hjälp av ambulans eller bårbil och därför önskar nödvändig tandvård i det ordinära boendet specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 8 av 35

4. TANDVÅRD PÅ GRUND AV LÅNGVARIG SJUKDOM ELLER FUNKTIONSNEDSÄTTNING (F) Personer kan få tandvårdstöd på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Då krävs att läkare intygar att personen har en svår till fullständig funktionsnedsättning, strukturavvikelse eller aktivitetsbegränsning som anses leda till stora svårigheter att sköta munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling. Bedömning av funktionstillstånd och koder som ska används hämtas från Klassifikation av funktionstillstånd (ICF) funktionshinder och hälsa som är den svenska versionen av ICF. För varje sjukdom eller funktionsnedsättning finns en lista med funktionstillstånd och koder avseende kroppsfunktioner, kroppsstrukturer och aktiviteter. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (SOSFS 2012:17) ska användas vid bedömning av om en person med någon av nedanstående sjukdomar eller funktionsnedsättningar har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling. Efter bedömning ska läkarintyg om sjukdom och funktionsnedsättning utfärdas på av Socialstyrelsen fastställd blankett. Blanketten, som är skrivbar, finns på landstingets webbplats. Landstinget avgör efter prövning om personen omfattas av tandvårdsstödet och därmed får tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift. Läkarintyget ska skickas till Enheten för vårdavtal, Regionkontoret, Box 602, 751 25 Uppsala. De sjukdomar och funktionsnedsättningar som ingår i stödet indelas i elva grupper, F1 till F11, och vänder sig till personer som har: svår psykisk funktionsnedsättning - F1 Parkinsons sjukdom - F2 multipel skleros (MS) - F3 cerebral pares - F4 reumatoid artrit - F5 systemisk lupus erythematosus - F6 sklerodermi - F7 amyotrofisk lateralskleros (ALS) - F8 en orofacial funktionsnedsättning - F9 symtom som kvarstår sex månader efter det att personen har fått hjärninfarkt eller hjärnblödning (stroke) - F10 sällsynt diagnos - F11. En person som tillhör i gruppen F8, ALS, ska anses ha stora behov av tandvård utan att någon bedömning av funktionstillståndet behöver göras. Diagnosen kan i dessa fall styrkas med ett annat läkarintyg utfärdat på en blankett som har fastställts av Socialstyrelsen eller Försäkringskassan. En diagnos ska anses vara sällsynt, F11, när den finns hos högst 100 personer per en miljon invånare och leder till omfattande funktionsnedsättning. Socialstyrelsens kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser kan ge ytterligare information om sällsynta diagnoser. Patienter som får tandvård enligt landstingets tandvårdsstöd omfattas av samma regelverk för patientavgifter som vid vård inom öppen hälso- och sjukvård. Det innebär att patienten inte själv kan betala mellanskillnaden för dyrare behandling eller för dyrare material. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 9 av 35

Tandvård till personer med funktionsnedsättning (blått F-kort) Tandvård som bedöms nödvändig är till exempel, bettskena, helprotes, partialprotes, justering, lagning och rebasering av protes. Begränsningar: Fastsittande protetik eller implantatstödd protetik ingår inte i stödet. FHB: Ingen FHB krävs. Slumpmässiga alternativt riktade efterkontroller av fakturor görs. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 10 av 35

5. TANDVÅRD SOM LED I SJUKDOMSBEHANDLING (S) Personer med behov av tandvård som led i sjukdomsbehandling som relateras till 13 preciserade sjukdomstillstånd kan omfattas av landstingets tandvårdsstöd. För dessa personer gäller samma avgiftsregler som för vårdavgift inom öppen hälso- och sjukvård. För att få tandvårdsstöd som led i en sjukdomsbehandling krävs remiss från läkare där diagnos enligt ICD-10, sjukdomsklassifikation och diagnoskod, ska framgå. Patienten har endast rätt till sådan tandvård som har direkt samband med sjukdom och berättigar till tandvårdsstöd under en begränsad tid, vanligtvis högst 12 månader. I vissa fall kan tandvårdsstöd utgå under längre tid. Patienter som får tandvård enligt landstingets tandvårdsstöd omfattas av samma regelverk för patientavgifter som vid vård inom öppen hälso- och sjukvård. Det innebär att patienten inte själv kan betala mellanskillnaden för dyrare behandling eller för dyrare material. Undantagsvis kan dyrare material godkännas inom grupperna S11 och S12 om det motiveras i samband med förhandsbedömningen för respektive grupp. Inom grupperna S1-S3 kan mycket restriktivt göras undantag för dyrare material i överkäksfronten om det finns starka odontologiska skäl som motiveras i förhandsbedömningen. Innan behandling påbörjas ska vårdgivaren informera om reglerna och vilka behandlingar som landstinget ersätter. Vårdgivaren ska dessutom informera patienten om vilka åtgärder som omfattas av garanti. Käkkirurgisk tandvård på sjukhus För vissa käkkirurgiska ingrepp som måste göras på sjukhus gäller samma regler som för hälso- och sjukvården i övrigt. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 11 av 35

S 1. Tandvårdsbehandling till följd av medfödd missbildning i käkområdet eller ansiktet, om inte missbildningen endast är av ringa omfattning Det är diagnosen, och inte vem som har remitterat patienten, som är grund för behandling av patienter tillhörande denna grupp. Behandling ska utföras vid klinik för specialisttandvård eller av tandläkare med specialistkompetens. I undantagsfall kan vården utföras av allmäntandläkare efter anvisning av specialisttandläkare. Syftet med behandlingen ska vara att återställa godtagbar funktion och estetik. Till medfödda missbildningar i detta avseende räknas t.ex: läpp-, käk och gomdefekter basala käkanomalier som är så grava att det normalt krävs både kirurgi och ortodonti för att tillfredsställande kunna rätta till situationen maxillär- och mandibulär prognati maxillär- och mandibulär retrognati hemifacial atrofi unilateral hyperplasi av condylen tandanomalier agenesier med befintliga luckor omfattande fluoros som är estetiskt mycket besvärande i frontpartiet amelogenesis imperfecta dentinogenesis imperfecta heriditär hypofosfatemi tandanomalier vid dysostosis cleidocranialis Detta ingår: specialistutredning som har direkt samband med missbildningen behandling som har direkt samband med missbildningen studiemodeller i vissa fall, dock högst tre gånger röntgen, dock högst tre panorama och tre extraorala bilder tandhygienistbehandling och profylax inför och i samband med behandlingen Undantagsvis kan dyrare material godkännas mycket restriktivt i överkäksfronten om det finns starka odontologiska skäl som motiveras i förhandsbedömningen. Begränsningar: vid agenesi krävs minst tre agenesier med åtföljande lucka i en kvadrant eller minst fyra agenesier, exkl. visdomständer, med åtföljande lucka i en käke. Retinerad hörntand betraktas som agenesi i detta sammanhang tapptänder kan inte betraktas som agenesier i över- och underkäksfronten kan protetisk behandling vid enstaka agenesier med åtföljande lucka beviljas, om det estetiska behovet är mycket stort. Extraktioner, ortodonti eller annan preprotetisk behandling ingår inte implantat godkänns mycket restriktivt vid enstaka agenesier. I fronten bör etsbro vara ett alternativ om förutsättningarna finns ställningstagande till om bettskena ska ingå i behandlingen eller ej tas individuellt vid varje förhandsbedömning behandling av tapptänder ingår inte kontroller efter slutförd behandling ersätts inte tandhygienistbehandling och profylax efter behandlingen ersätts inte. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 12 av 35

Ansvarig tandläkare ska informera patienten och i samråd planera behandlingen. Om sådan planering inte varit möjlig att genomföra av orsaker som inte ansvarig tandläkare kunnat råda över kan det finnas behandlingsbehov som identifierats inom den avgiftsfria allmäntandvården för barn och unga men som inte hinner utföras. I dessa fall kan den avslutande behandlingen ersättas. Det förutsätter att förhandsbedömningen kompletteras med behandlingsplan från Folktandvårdens agenesigrupp som visar att medicinska, sociala och/eller odontologiska motiv föreligger för att behandlingen fördröjts eller förlängts. FHB krävs alltid. FHB är giltig i fyra år från beslutsdatum. FHB ska innehålla status röntgen studiemodeller i vissa fall färgfoto om estetiska skäl åberopas handling som styrker diagnosen vid behandling som involverar flera specialister ska FHB omfatta hela terapin behandlingsplan och i förekommande fall en kopia av daganteckning där det framgår vid vilken ålder agenesigruppen bedömt att terapibehandling ska utföras specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 13 av 35

S 2. Tandvårdsbehandling på grund av defekt som orsakats av sjukdom i käkområdet eller ansiktet om inte defekten är av ringa omfattning Personer med defekter i ansikts- och käkregionen på grund av följande sjukdomar avses nekros i käkbenet på grund av strålbehandling eller behandling med bisfosfonat läkemedlet eller motsvarande. akromegali osteomyelit tumörer eller tumörliknande förändringar reumatoid artrit (RA) psoriasis artrit Ehlers-Danlos syndrom Behandlingen syftar till att återställa godtagbar funktion och estetik och ska utföras vid klinik för specialisttandvård eller av tandläkare med specialistkompetens. I undantagsfall kan vården utföras av allmäntandläkare efter anvisning av specialisttandläkare. Detta ingår: utredning och undersökning som fastställer samband med sjukdom inför behandling behandling av defekten och den tandvård som därvid erfordras protetisk och förebyggande behandling i form av bettskena vid aktiv RA med röntgenologiska förändringar i käkleden. Undantagsvis kan dyrare material godkännas mycket restriktivt i överkäksfronten om det finns starka odontologiska skäl som motiveras i förhandsbedömningen Detta ingår inte: revisionsundersökning tandvård som inte kan hänföras till sjukdomen behandling av patienter med artros. FHB krävs alltid. FHB är giltig i fyra år från beslutsdatum. FHB ska innehålla: läkarintyg från specialist i reumatologi vid diagnoserna reumatoid artrit och psoriasis artrit medicinsk eller odontologisk röntgenutlåtande eller foto som verifierar defekten status behandlingsplan specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 14 av 35

S 3. Behandling av tandskada som har uppkommit vid epileptiskt anfall Åtgärd av tandskador som uppkommit vid fall eller på grund av kraftiga sammanbitningar under det epileptiska anfallet omfattas. Förutsättningarna för ersättning är dels att det gäller en patient med diagnostiserad epilepsi, dels att det görs troligt att skadan uppkommit vid ett epileptiskt anfall. Behandlingen bör återställa tänder och bett till det tillstånd som förelåg före anfallet. Detta ingår: åtgärdande av skador som uppkommit vid epileptiskt anfall tandskydd i förebyggande syfte. Undantagsvis kan dyrare material godkännas mycket restriktivt i överkäksfronten om det finns starka odontologiska skäl som motiveras i förhandsbedömningen. FHB krävs alltid. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. FHB ska innehålla läkarintyg där det framgår att patienten har diagnosen epilepsi och datum då diagnosen ställdes status röntgen studiemodeller vid större skador behandlingsplan specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 15 av 35

S 4. Infektionssanering av patienter som ska genomgå kirurgiskt ingrepp eller medicinsk behandling där fullständig infektionsfrihet är ett medicinskt krav Utredning och infektionssanering är aktuellt för personer som väntar på att genomgå organtransplantation väntar på att genomgå hjärtklaffskirurgi behandlas för malign blodsjukdom väntar på att genomgå cytostatikabehandling med höga doser på grund av malignitet väntar på intravenös behandling med bisfosfonat läkemedlet eller injektioner med denosumab läkemedlet eller motsvarande. Exempel på operationer som inte omfattas är operation då protes, t.ex. höftled, sätts in transplantation av egna vävnader. Behandlingen ska syfta till att avlägsna infektioner i munhålan så resultatet av medicinsk behandling inte försämras minska risken för komplikationer i munhålan till följd av medicinsk behandling bibehålla infektionsfrihet i väntan på det medicinska ingreppet. Förutsättningar: läkare har remitterat patienten till sjukhustandvård eller käkkirurgisk klinik remissen ska avse undersökning/utredning och eventuell behandling innan och i samband med medicinsk behandling där odontologisk utredning och/eller behandling är en väsentlig förutsättning för medicinsk behandling. Behandlingsplan: behandlingsplan ska upprättas av sjukhustandläkare eller käkkirurg odontologisk vård förväntas pågå samtidigt med medicinsk behandling. Detta ingår: undersökning och utredning fokalutredning, parodontala och käkkirurgiska ingrepp och endodontiska åtgärder lagning av tänder där pulpaskada hotar temporär protes kan ingå om infektionssanering medför luckor i framtandsområdet behandling av munslemhinnebesvär, som följd av sjukdom eller behandling, upp till tre månader efter avslutad sjukdomsbehandling sjukdomsbehandling åtgärd 301, 302. Den tandvård som anses nödvändig efter undersökning på sjukhustandvård/ käkkirurgisk klinik kan utföras av patientens ordinarie tandläkare. Detta ingår inte: permanent protetisk behandling FHB krävs alltid. Åtgärd E902 kan användas då behandling beräknas uppgå till högst 15 000 kronor. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 16 av 35

FHB ska innehålla kopia på läkarremiss som visar när i tiden och vilken typ av operation/transplantation/ behandling som ska genomföras status röntgenbilder specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan i de fall behandlingen överstiger 15 000 kronor. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 17 av 35

S 5. Tandvård på patienter som på grund av sjukdom, medicinering eller allmänt nedsatt immunförsvar har fått förändringar i munslemhinnan Exempel på sjukdomar mm som kan ge förändringar i munslemhinnan är: 1. vissa allvarliga blodsjukdomar 2. immunologiska sjukdomar 3. symtomgivande hiv-infektion 4. cytostatika- eller strålbehandling av tumörer. Detta ingår: utredning och vård av skador på munslemhinnan sjukdomsförebyggande åtgärder. Begränsningar: behandlingen ges i anslutning till den intensiva sjukdomsbehandlingen och högst tre månader efter avslutad behandling. FHB krävs alltid. Åtgärd E902 kan användas då behandlingen beräknas uppgå till högst 15 000 kronor. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. FHB ska innehålla kopia på läkarremiss som visar när i tiden och vilken typ av sjukdomsbehandling som ska genomföras status specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan i de fall behandlingen överstiger 15 000 kronor. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 18 av 35

S 6. Patienter som genomgår utredning där det finns misstanke om ett odontologiskt samband med patientens grundsjukdom Odontologisk utredning av personer som har en sjukdom som utreds eller behandlas av läkare och där remitterande läkare misstänker att tillståndet i tänder och munhåla påverkar sjukdomsförloppet. Detta ingår: undersökning, utredning och röntgen för att ta reda på om det finns ett odontologiskt samband med patientens grundsjukdom. FHB krävs alltid. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. FHB ska innehålla kopia av läkarremiss där frågeställningen ska framgå röntgenbilder specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 19 av 35

S 7. Patienter som genomgår strålbehandling i öron-, näs-, mun- eller halsregionen Behandlingen ska syfta till att avlägsna infektioner i munhålan så att dessa inte försämrar resultatet av den medicinska behandlingen. Förutsättningar: läkare har remitterat patienten till sjukhustandvård eller käkkirurgisk klinik remissen avser undersökning/utredning och eventuell behandling innan och i samband med strålbehandling där odontologisk utredning och/eller behandling är en väsentlig förutsättning för strålbehandlingen. Behandlingsplan: sjukhustandläkare eller käkkirurg ska upprätta en behandlingsplan. Detta ingår: undersökning och utredning inklusive röntgen, fokalutredning, parodontala och käkkirurgiska ingrepp och endodontiska åtgärder lagning av tänder där pulpaskada hotar temporär protetisk behandling kan ingå om infektionssanering medför besvärande luckor i framtandsområdet skena som skyddar tänder och slemhinnor under behandlingen behandling med profylaxskenor i vissa fall nödvändig munhälsovård (profylax) i anslutning till strålbehandling och upp till tre månader efter avslutad behandling. Detta ingår inte: permanent protetisk behandling. FHB krävs alltid. Åtgärd E902 kan användas då behandlingen beräknas uppgå till högst 15 000 kronor. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. FHB ska innehålla kopia på läkarremiss som visar när i tiden strålbehandlingen ska genomföras status röntgenbilder specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan i de fall behandlingen överstiger 15 000 kronor. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 20 av 35

S 8. Patienter med långvariga och svåra smärtor i ansikts- eller käkregionen (orofaciala smärtsyndrom) Förutsättning: patienter tillhörande denna grupp ska remitteras till tandvården av läkare och vara ett led i en pågående smärtutredning som genomförs av specialist i öron- näs och halssjukdomar, av neurolog eller vid smärtklinik patienter tillhörande denna grupp ska ha haft långvariga och svåra smärtor i ansiktseller käkregionen i minst sex månader före remiss datum odontologisk utredning ska göras av specialist i bettfysiologi bettfysiologisk utredning och diagnostik görs för att hjälpa sjukvården i pågående smärtutredning och för att ta reda på om det finns bettfysiologiska orsaker till smärttillståndet. Detta ingår: bettskena och övriga bettfysiologiska utredningsmoment. Detta ingår inte: extraktioner protetisk behandling recidivbehandling av utredd smärtproblematik med omgörning av bettskena smärtutredning beroende på allmän stress eller muskelspänning tinnitus behandling whiplash-skador hänvisas till patientens försäkringsbolag (olycksfallsförsäkring). FHB krävs alltid. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. FHB ska innehålla kopia på läkarremiss där det framgår vad som utretts i sjukvården behandlingsplan specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 21 av 35

S 9. Patienter som utreds och behandlas för allvarlig sömnapné Förutsättning: utredning och behandlingsplanering genomförs av läkare med specialistkompetens i lungmedicin eller öron-, näs- och halssjukdomar utredning och behandling av patienter som har ofrivilliga andningsuppehåll under sömn påvisar att allmäntillståndet påverkas sömnregistrering påvisar en entydigt definierad sömnapné patienten har diagnosen obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) Bedömning av svårighetsgraden vid obstruktivt sömnapnésyndrom görs utifrån graden av dagsömnighet och antalet andningsstörningar under sömn. Komponenterna specificeras var för sig och svårighetsgraden avgörs av den mest uttalade komponenten. Vid lätt sömnapné registreras 5-15 andningsrubbningar/timmes sömn (AHI 5-15). Det innebär oönskad sömnighet eller ofrivilligt insomnande i monotona situationer. Symptomen har endast lätt begränsad negativ inverkan på hur patienten fungerar i arbetsliv eller sociala funktioner. Vid måttlig sömnapné registreras 15-30 andningsrubbningar/timmes sömn (AHI 15-30). Det innebär oönskad sömnighet eller ofrivilligt insomnande vid aktiviteter som kräver viss uppmärksamhet. Symptomen har måttlig negativ inverkan på hur patienten fungerar i arbetsliv eller sociala funktioner. Vid svår sömnapné registreras fler än 30 andningsrubbningar/timmes sömn (AHI >30). Det innebär oönskad sömnighet eller ofrivilligt insomnande även i mera aktiva situationer. Symptomen påverkar avsevärt hur patienten fungerar i arbetsliv eller sociala funktioner. Patienten ska vara sanerad innan apnéskena utförs och den tandvården ersätts inte inom landstingets tandvårdsstöd. Detta ingår: utförande av apnéskena. Under det första året ingår undersökning, röntgen, panoramaröntgen, justeringar, lagningar, rebasering och kontroller i åtgärd E927. Vid behov av reparationer, justeringar eller omgörning av apnéskenan efter det första året krävs en ny FHB för tillämpliga åtgärder inom 100-serien, 300-serien och 830- serien. Patienten får själv betala kontroller av apnéskenan vid normala revisionsundersökningar. Detta ingår inte: tandvård som eventuellt behöver utföras för att patienten ska kunna bära apnéskena kompletteringsåtgärd för specialisttandläkare skena mot snarkning utan sömnapnésyndrom. FHB krävs alltid. Kopia av läkarremiss som visar resultatet av sömnregistrering ska bifogas. Sömnregistreringen och remissen får inte vara äldre än fyra år. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 22 av 35

Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 23 av 35

S 10. Behandling vid extrem tandvårdsrädsla Målet med behandlingen Den som är extremt tandvårdsrädd har under vissa förutsättningar möjlighet att få fobibehandling och viss inledande tandvård bekostad av landstingets tandvårdsstöd. Målet är att patienten efter fobibehandling ska söka tandvård och bli behandlad på vanligt sätt. Det centrala i tandvårdsstödet är den kognitiva beteende terapin (KBT). FTV har anställt en psykolog med uppdrag att arbeta med fobibehandling. Fobibehandling och tandvård som ingår i stödet ska vara avslutad inom 18 månader från första fobibehandlingstillfället. Den som uppfyller endera av de två första och det sista av kriterier nedan anses vara extremt tandvårdsrädd: trots ett stort objektivt och subjektivt behandlingsbehov under ett stort antal år har avhållit sig från tandbehandling, bortsett från kortvariga, akuta ingrepp, en eller flera gånger har fått tandvård under narkos på grund av sin tandvårdsrädsla, vid utredning hos både tandläkare och psykolog, psykoterapeut eller psykiater har bedömts lida av extrem tandvårdsrädsla. Förutsättning: odontologisk behandling ska utföras av tandläkare eller tandhygienist med erfarenhet av patienter med mycket svår tandvårdsrädsla, tandläkare eller tandhygienist utför behandlingen i nära samverkan med psykolog, psykoterapeut eller psykiater i ett team, behandlande psykolog, psykoterapeut eller psykiater ska arbeta viss tid på tandvårdsmottagningen och ansvara för fobibehandlingen och ha direkt kontakt med patienten, en behandlingsplan för fobiteamets insatser ska finnas och vara accepterad av patienten. Om patientens fobi inte kan botas eller fobibehandlingen avbryts av patienten upphör rätten till tandvård enligt den öppna hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Detta ingår: kognitiv beteendeterapi hos psykolog undersökning hos tandläkare narkos kan ingå om patienten har akuta besvär eller mycket stora behandlingsbehov som förhindrar att fobibehandling inleds. I dessa fall betalar patienten själv för den tandvård som utförs under narkosen. tandvård som utförs vid de två första besöken hos tandläkare mertid för tandvårdspersonal, oavsett yrkeskategori, i samband med fobi- och tandvårdsbehandling ersätts med totalt 6 timmar. Av dessa kan minst 1 timme följa med till patientens ordinarie tandläkare eller tandhygienist. Detta ingår inte: protetik och implantatbehandling FHB krävs alltid. Åtgärd E903 kan användas då behandlingen beräknas uppgå till högst 15 000 kronor. Kostnaderna för narkos, åtgärderna E900, E909, räknas inte in i 15 000 kronor då narkos behövs vårdgivare bedömer att mer än 6 timmars mertid behövs Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 24 av 35

FHB är giltig i 18 månader från beslutsdatum. FHB ska innehålla röntgenbilder uppgift om hur många och motivering till varför det behövs fler än 6 timmar. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 25 av 35

S 11. Utbyte av tandfyllningar på grund av avvikande reaktioner mot dentala material Allergiutredning Vid befarad allergi mot dentalt material ska en allergiutredning göras. En sådan utredning ska göras av en specialistkompetent läkare med behörighet i dermatologi eller allergologi. Lichenförändring Vid lichenförändringar eller lichenoida reaktioner i anslutning till dentala material ska utredning om ett eventuellt samband mellan lichenförändringarna och det dentala materialet göras av sjukhustandvård eller specialist i käkkirurgi. Vid lichen krävs att förändringen är lokaliserad till tungranden eller att den är av erosiv eller symptomgivande typ samt att kontakt finns med dentalt material. Förutsättning En förutsättning för ersättning är att det finns ett verifierat samband mellan den avvikande reaktionen, lichenförändringen eller allergin, och det dentala materialet. Vid guldallergi krävs orala slemhinneförändringar i direkt kontakt med guld. Detta ingår: utbyte av felfri tandfyllning/krona till annat material av samma omfattning som den ursprungliga ersättning ges för utbyte av fyllning mot fyllning, krona mot krona ersättning för utbyte ges endast en gång. Undantagsvis kan dyrare material godkännas om det motiveras i samband med förhandsbedömningen. Detta ingår inte: undersökning utbyte av fyllning/krona på tand med sekundärkaries, fraktur, rotfraktur, periapikal förändring eller andra defekter underarbete tex. omgörning av tidigare rotfyllning utbyte vid rädsla för vissa material misstanke om att allmänsymptom t.ex. trötthet orsakas av tandfyllningsmaterial. Nationella biverkningsregistret Blir patienten besvärsfri och slemhinneförändringarna försvinner efter ett materialbyte, ska vårdgivaren anmäla detta till Läkemedelsverket, se www.lakemedelsverket.se. FHB krävs alltid. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. FHB ska innehålla kopia på läkarutredning och/eller oralmedicinsk utredning status röntgenbilder och aktuella foton behandlingsplan specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 26 av 35

S 12. Utbyte av tandfyllningar som ett led i medicinsk rehabilitering Medicinsk utredning Vid långvariga sjukdomssymtom kan tandfyllningar bytas ut som ett led i den medicinska rehabiliteringen. Detta förutsätter att symtomen funnits i flera år och varit föremål för medicinska utredningar och behandlingar utan resultat. Utredningen ska ske som ett led i en behandlingsplan upprättad av läkare med specialistkompetens inom ett område med anknytning till patientens symtom. Innan utbyte av tandfyllningar kan bli aktuellt ska utredningen ha kommit så långt att de flesta andra faktorer som förknippas med sjukdomstillstånd eller symtom har uteslutits eller åtgärdats. Samband mellan symptom och fyllningsmaterial behöver inte vara säkerställt. Utrednings- och behandlingsplanen upprättas i samarbete mellan läkare och den tandläkare som ska utföra behandlingen. Av läkarutlåtandet ska framgå att utbytet av tandfyllningarna är ett led i patientens rehabilitering och att patientens symptom med stor sannolikhet kommer att förbättras/försvinna genom fyllningsbyte. En utredningsgång finns beskriven i Socialstyrelsens Allmänna råd, SOSFS 1998:3. I samband med förhandsbedömning anlitas en särskild konsultläkare som bedömer det medicinska underlaget. Detta ingår: utbyte av felfri tandfyllning/krona till annat material av samma omfattning som den ursprungliga ersättning ges för utbyte av fyllning mot fyllning, krona mot krona i vissa fall kan utbyte av protesmaterial ersättas, men med likvärdigt utförande av protesen ersättning för utbyte ges endast en gång. Undantagsvis kan dyrare material godkännas om det motiveras i samband med förhandsbedömning. Detta ingår inte: undersökning hos allmäntandläkare och utredning inom sjukhustandvård hängande led och partialprotes som ersättning för tand/tänder som extraherats i samband med fyllningsbytet utökning av befintliga brokonstruktioner underarbete tex. omgörning av tidigare rotfyllning framtida tandvård till följd av behandling, som utförts p.g.a. avvikande reaktion mot dentala material utbyte av fyllning/krona på tand med sekundärkaries, fraktur, rotfraktur, periapikal förändring eller andra defekter. Nationella biverkningsregistret Blir patienten besvärsfri och slemhinneförändringarna försvinner efter ett materialbyte, ska vårdgivaren anmäla detta till Läkemedelsverket, se www.lakemedelsverket.se. FHB krävs alltid. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 27 av 35

FHB ska innehålla kopia av läkarremiss om patientens hälsotillstånd och genomförda behandlingar där det framgår att utbytet av tandfyllningarna är ett led i patientens rehabilitering utrednings- och behandlingsplan gällande den återstående vården tandläkarens behandlingsplan röntgenbilder specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 28 av 35

S 15. Behandling av frätskador på tänderna som orsakats av anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal refluxsjukdom på patienter som är medicinskt rehabiliterade Inledning Personer med anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal refluxsjukdom kan drabbas av frätskador på tänderna på grund av sin sjukdom. Under den aktiva sjukdomsfasen kan de därför få stöd till förebyggande tandvård i form av särskilt tandvårdsbidrag via Försäkringskassan. När de är medicinskt rehabiliterade får de möjlighet att rehabilitera bettet. Detta för att inte ha svårigheter att äta och för att inte ha ett estetiskt störande utseende efter sjukdomen. Detta ingår: rehabilitering av bettet under en behandlingsomgång. Kontroll och efterbehandling ingår inte. FHB krävs alltid. FHB är giltig i två år från beslutsdatum. FHB ska innehålla kopia av läkarintyg där det framgår att patienten är medicinskt rehabiliterad röntgenbilder behandlingsplan specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 29 av 35

7. LATHUND förhandsbedömning krävs N1-N4 vid fast protetik sidan 8 då sjukdomsbehandlande åtgärder krävs vid fler än sex besök per 12- månadersperiod. vid förstärkt tandteknikerframställd temporär bro då tandvård ska utföras i ordinärt boende S1 Alltid sidan 12 S2 Alltid sidan 14 S3 Alltid sidan 15 S4 Alltid sidan 16 S5 Alltid sidan 18 S6 Alltid sidan 19 S7 Alltid sidan 20 S8 Alltid sidan 21 S9 Alltid sidan 22 S10 Alltid sidan 23 S11 Alltid sidan 25 S12 Alltid sidan 26 S15 Alltid sidan 28 Akuttandvård får göras innan FHB godkänts men FHB ska då beviljas i efterhand. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 30 av 35

8. ADMINISTRATION Patientavgifter Uppsökande munhälsobedömningar Årlig munhälsobedömning är avgiftsfri för patienten. Patienter som har grönt N-kort Intyget om nödvändig tandvård ska visas för vårdgivaren vid varje vårdtillfälle och patienten betalar för sin tandvård enligt hälso- och sjukvårdens avgiftsregler. Patientavgiften ingår i det frikortsgrundande beloppet. När patienten kommit upp till frikortsgrundande belopp ska vårdgivaren utfärda frikort. Därefter betalar patienten ingen patientavgift. Begär patienten faktura betalas faktureringsavgiften av patienten och ingår inte i det frikortsgrundande beloppet. Patienter som är inneliggande på sjukhus och har grönt N -kort eller blått F-kort Patientavgift för tandvård ska inte betalas av patienter som är inneliggande på sjukhus. Patienter som får tandvård som led i sjukdomsbehandling Patienter som har läkarutlåtande om tandvård som led i en sjukdomsbehandling (S1-S15) och en godkänd förhandsbedömning, när så krävs, betalar för denna tandvård enligt hälso- och sjukvårdens avgiftsregler. Patientavgiften ingår i det frikortsgrundande beloppet. När patienten kommit upp till frikortsgrundande belopp ska vårdgivaren utfärda frikort. Därefter betalar patienten ingen patientavgift. Begär patienten faktura betalas faktureringsavgiften av patienten och ingår inte i det frikortsgrundande beloppet. Patientavgifter för N-, F- och S-tandvård för personer 85 år och äldre Personer 85 år och äldre ska från den 1 januari 2017 inte betala någon patientavgift inom hälso- och sjukvården. Detta gäller även N-, F- och S-tandvården eftersom den tandvården följer avgiftsreglerna för hälso- och sjukvården. Det innebär att personer som är äldre än 84 år inte ska betala någon patientavgift. Patienter som är inneliggande på sjukhus och får tandvård som led i sjukdomsbehandling Patientavgift för tandvård ska inte betalas av patienter som är inneliggande på sjukhus. Inneliggande patienter betalar inte heller patientavgift om läkare remitterar till tandvården med förfrågan om eventuellt samband mellan sjukdomstillstånd och tandhälsa (S6). Behöver patienter annan tandvård under sjukhusvistelsen betalar patienten själv för den tandvården. Akut tandvård Personer som har grönt N-kort eller blått F-kort för tandvård och söker akut tandvård lördag, söndag eller helgdag ska betala enligt hälso- och sjukvårdens avgiftsregler. Samma gäller för patienter som behöver akut tandvård som led i en sjukdomsbehandling förutsatt att denna akuta tandvård godkänns inom landstingets tandvårdsstöd. Uteblivande Vid uteblivande debiteras patienten enligt hälso- och sjukvårdens avgiftsregler och inte enligt respektive vårdgivares egen prislista. Uteblivandeavgifter och faktureringsavgift betalas av patienten och ingår inte i det frikortsgrundande beloppet. Patienter från andra län Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 31 av 35

Patienter som är folkbokförda i annat län men som vistas i Uppsala län har rätt till uppsökande munhälsobedömning och tandvård enligt tandvårdsstödet på samma villkor som berättigade folkbokförda i Uppsala län. Intyg om nödvändig tandvård, grönt N-kort, ska utfärdas av hemlandstinget/hemregionen. Förhandsbedömning och fakturor skickas till patientens hemlandsting/hemregion. Nationellt finns överenskommelse om att vårdgivaren kan använda blanketter för läkarutlåtande, förhandsbedömningar och tandvårds- och samlingsräkningar m.m. som finns i den region/landsting där vårdgivaren är verksam. Högkostnadskort och frikort Patientavgiften ska registreras i högkostnadskortet eller i frikortstjänsten, som är gemensamt för denna tandvård och hälso- och sjukvård. Frikort gäller såväl inom tandvårdsstödet som för hälso- och sjukvård. Samma högkostnadskort och frikort kan användas i hela landet. Vårdgivaren ska utfärda frikort när patientavgifterna (för sjukvård och tandvård) under en 12- månaders period uppgått till 1100 kronor. När den erlagda patientavgiften närmar sig 1100 kronor ska patienten endast betala resterande belopp upp till 1100 kronor. Frikort gäller såväl inom tandvårdsstödet som för hälso- och sjukvård. Samma högkostnadskort och frikort kan användas i hela landet. Vårdgivaren rekommenderas att under frikortstiden utfärda s.k. nollkvitto och ange patientens frikortsnummer på patientkvittot. Exempel En patient har betalt 1100 kronor för tandvård och öppen hälso- och sjukvård den 19 juli 2013 och begär ett frikort. Den första registreringen i högkostnadskortet är från den 17 januari 2013. Det innebär att frikort som utfärdas i juli är giltigt tom den 16 januari 2014. Frågor om högkostnadskort och frikort Har du praktiska frågor kring högkostnadskort och frikort eller om meningsskiljaktighet uppstår huruvida en patient uppnått gräns för avgiftsbefrielse hänvisas till enheten för patientadministration, Landstingets Resurscentrum telefon 018-611 62 00 val 4 eller e-post patientfaktura@lul.se. Beställning av högkostnadskort och frikort Såväl Folktandvård som privata vårdgivare beställer högkostnadskort och frikort, inklusive plastfickor, från Mediq Sverige, som nås på telefon 031-388 90 00. Högkostnadskort art nr 64855 Frikort art nr 65232 Lamineringsficka art nr 65246 Vårdgivaren står själv för kostnaden för dessa produkter. Tandvårdsbidrag De allmänna eller särskilda tandvårdsbidragen som Försäkringskassan hanterar inom det statliga tandvårdsstödet kan inte användas som delbetalning inom landstingets tandvårdsstöd. Förhandsbedömning När förhandsbedömning krävs ska den alltid vara beviljad innan behandlingen påbörjas. I undantagsfall kan akut tandvård beviljas i efterhand. FHB-ansökan ska göras via landstingets webbplats. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 32 av 35

Bedömningsarbetet inleds då samtliga handlingar inkommit. Bedömningstandläkaren tar ställning till den föreslagna behandlingen utifrån regelverk och med hänsyn till patientens allmäntillstånd och behov. Förhandsbedömd vård ska vara avslutad och fakturerad senast två månader efter att förhandsbedömningens giltighetstid utgått. Ersättning för utförd vård Landstinget i Uppsala län ersätter utförd vård med högst de belopp som anges i prislista. Ersättning lämnas endast för sådan behandling som anges i detta regelverk behandlingskostnad med avdrag för patientavgift ersätts ersättning utbetalas per patient efter avslutad behandlingsomgång delbetalning kan medges vid stora och långa behandlingar om det angivits i FHB utbetalning sker 30 dagar efter att komplett faktura inkommit vid försenad ersättning tillämpas räntelagens regler slumpmässiga efterkontroller genomförs månadsvis Ersättning lämnas inte för faktureringsavgift, expeditionsavgift, liknande avgifter eller pristillägg intyg och förhandsbedömningar vårdgivarens resor för att utföra nödvändig tandvård uppsättning av mobil utrustning. Patienter som får tandvård enligt landstingets tandvårdsstöd omfattas av samma regelverk för patientavgifter som vid vård inom öppen hälso- och sjukvård. Det innebär att patienten inte själv kan betala mellanskillnaden för dyrare behandling eller för dyrare material. Åtgärdskombinationer som inte godkänns inom det statliga tandvårdsstödet ersätts inte heller inom landstingets tandvårdsstöd. Landstinget betalar endast för den vård som följer regelverket för tandvårdsstödet och återbetalar inte retroaktivt för vård som utförts och där patient själv redan har betalt för vården. Tandvård som utförs i annat län Tandvård som utförs i annat län ersätts enligt den prislista som gäller för tandvårdsstöd i det länet. Undantag görs om priset anmärkningsvärt överstiger priset i Uppsala län. Nödvändig tandvård (N) Nödvändig tandvård ersätts med 15 procent påslag på Folktandvårdens prislista som kompensation för den mertid som åtgår för omhändertagande av dessa patienter. Tandvård vid funktionsnedsättning (F) och som led i sjukdomsbehandling (S) Ersättning följer Folktandvårdens prislista utan påslag. Tidsdebitering Åtgärd E900 merkostnad kan debiteras hos tandläkare vid narkostandvård, sedering med Midazolam eller Stesolid klysma, vid behandling av tandvårdsrädda eller då ingen debiterbar tandvårdsåtgärd kan utföras beroende på patientens fysiska eller psykiska funktionsnedsättning. Sedering och då ingen tandvårdsåtgärd kan utföras ersätts med högst 30 minuter. Åtgärd E910 för onormal tidsåtgång hos tandhygienist kan debiteras vid behandling av tandvårdsrädda. Då ingen tandvårdsåtgärd kan utföras beroende på patientens fysiska eller psykiska funktionsnedsättning utbetalas ersättning för högst 30 minuter. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 33 av 35

Åtgärd E909 kan debiteras för anestesiklinikens arvode i samband med nödvändig tandvård och tandvård som led i sjukdomsbehandling. Garantier Vårdgivaren ska lämna garanti för utförd vård enligt följande Avtagbar protetik 1 år Fast protetik 2 år Implantat 2 år Apnéskenor 1 år Patienter som fått tandvård enligt 9 I tandvårdstaxan (SFS 1973:638) fanns det bestämmelser som gav vissa patienter rätt till omgörning av den utförda tandvården. Bestämmelserna i tandvårdstaxa (1973:638) upphörde att gälla den 1 januari 1999. Förordningen om tandvårdstaxa (1998:1337) som ersatte tandvårdstaxa (1973:638) innehöll vissa övergångsbestämmelser. Dessa bestämmelser gällde dock längst t.o.m. juni 1999. Ersättning för omgörning Rebasering och andra åtgärder som ingår i arvodet för den ursprungliga behandlingen, omfattas av garantin och ersätts inte. Vårdgivare får inte debitera eller ta patientavgift när protetiska behandlingar behöver göras om inom garantitid. Även om protesen bara delvis behöver göras om sker detta inom garantin. Fakturering Uppgifter som ska finnas med på fakturan för att utbetalning ska ske vårdgivarens namn, adress och telefonnummer vårdgivarens organisationsnummer plusgirokonto/bankgiro eller om betalning önskas till bankkonto uppge bankens namn, adress samt clearing- och kontonummer ärendenummer, när det finns en godkänd förhandsbedömning patientens intygsnummer och N-grupp enligt grönt N-kort, F-grupp enligt blått F-kort eller S- grupp tillhörighet underlag som styrker att patienten var inneliggande på sjukhus då vården gavs uppgifter om frikortsnummer och giltighetstid datum för behandling och åtgärdskod enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand nr/käke och antal samt belopp summerat ersättningskrav där prislistan för tandvårdsstödet är högsta belopp för ersättning patientavgifter ska specificeras och räknas av före fakturering. Folktandvården i länet fakturerar elektroniskt via fil. Privata vårdgivare och Folktandvården i andra landsting eller regioner kan använda tandvårdsräkning och samlingsräkning vid fakturering, se www.lul.se/tandvard Planer finns att införa elektronisk fakturering även för privata vårdgivare. Faktura ska ha inkommit senast två månader efter att förhandsbedömningens giltighetstid utgått för att vården ska ersättas. Landstinget genomför slumpmässiga efterkontroller av fakturor för tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning samt för nödvändig tandvård. Även riktade Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 34 av 35

efterkontroller kan förekomma. Syftet är att granska om debiterade åtgärder på fakturan överensstämmer med den i journalen dokumenterade vården och att vården är odontologiskt motiverad samt följer regelverket för landstingets tandvårdsstöd. Fakturan skickas till Patientadministration, Patientfakturor, Landstingets resurscentrum, 751 85 Uppsala. Regelverk landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS2012-0156 Sidan 35 av 35

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 Dnr VS 2016-0174 157 Förfrågningsunderlag/regelbok för allmäntandvård för barn och unga 2017 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslutar att fastställa förfrågningsunderlag/regelbok för allmäntandvård med revideringar angående höjd åldersgräns till och med 21 år för avgiftsfri tandvård för barn och unga. Höjd åldersgräns träder ikraft den 1 januari 2017 under förutsättning att riksdagen fattar beslut om en ändring av tandvårdslagen. Bilaga 157 Ärendet Förfrågningsunderlaget/regelboken har reviderats angående höjd åldersgräns till och med 21 år för avgiftsfri tandvård för barn och unga. Tidigare har tandvården varit avgiftsfri till och med 19 år. Regeringen har föreslagit en höjd åldersgräns för avgiftsfri tandvård för barn och unga. Förlaget är att höjningen ska ske i tre steg. Alla till och med 21 år ska erbjudas avgiftsfri tandvård från 1 januari 2017. Därefter är förslaget att åldersgränsen kommer att höjas till och med 22 år från 1 januari 2018 och slutligen till och med 23 år från 1 januari 2019. Förfrågningsunderlaget/regelboken gäller från den 1 januari 2017 under förutsättning att riksdagen fattar beslut om en lagändring av tandvårdslagen. Kopia till: Folktandvården Sveriges Privattandläkarförenings Lokalavdelning i Uppsala Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2016-11-23 Dnr VS 2016-0174 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Agneta Roos Tfn 018-611 61 22 E-post agneta.roos@lul.se Vårdstyrelsen Förfrågningsunderlag/regelbok för allmäntandvård för barn och unga 2017 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslutar att fastställa förfrågningsunderlag/regelbok för allmäntandvård med revideringar angående höjd åldersgräns till och med 21 år för avgiftsfri tandvård för barn och unga. Höjd åldersgräns träder ikraft den 1 januari 2017 under förutsättning att riksdagen fattar beslut om en ändring av tandvårdslagen. Ärendet Förfrågningsunderlaget/regelboken har reviderats angående höjd åldersgräns till och med 21 år för avgiftsfri tandvård för barn och unga. Tidigare har tandvården varit avgiftsfri till och med 19 år. Regeringen har föreslagit en höjd åldersgräns för avgiftsfri tandvård för barn och unga. Förlaget är att höjningen ska ske i tre steg. Alla till och med 21 år ska erbjudas avgiftsfri tandvård från 1 januari 2017. Därefter är förslaget att åldersgränsen kommer att höjas till och med 22 år från 1 januari 2018 och slutligen till och med 23 år från 1 januari 2019. Förfrågningsunderlaget/regelboken gäller från den 1 januari 2017 under förutsättning att riksdagen fattar beslut om en lagändring av tandvårdslagen. Bilagor Förfrågningsunderlaget/regelboken för allmäntandvård till barn och unga Kopia till: Folktandvården Sveriges Privattandläkarförenings Lokalavdelning i Uppsala Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

Dnr VS2016-0174 Förfrågningsunderlag/Regelbok för allmäntandvård Gäller från den 1 januari 2017 Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

MÅL... 4 BAKGRUND... 4 KONTAKT OCH INFORMATION... 4 VALFRIHET... 5 ÅTAGANDE OCH ANSVAR... 5 VÅRDGIVARENS ÅTAGANDE... 5 VÅRDGIVARENS ANSVAR... 5 OM KLINIKEN UPPHÖR, ÖVERGÅR I ANNAN REGI ELLER OM VÅRDGIVARE SLUTAR... 6 SÄRSKILDA VILLKOR... 6 KARIOLOGISK BEDÖMNING OCH BEHANDLING... 6 BEHANDLING AV KARIESLÄSIONER... 6 GINGIVIT... 6 MUNSLEMHINNAN... 6 VISDOMSTÄNDER... 7 BETTUTVECKLINGSKONTROLL... 7 CHECKLISTA FÖR BETTUTVECKLINGSKONTROLL... 7 ORTODONTI... 8 PEDODONTI... 8 ORALPROTETIK... 9 PARODONTIT... 9 TRAUMA... 9 Primära tänder... 9 Permanenta tänder... 9 BARN SOM FAR ILLA... 9 SKYDDAD IDENTITET... 10 DROGMISSBRUK... 10 PATIENTNÄMNDEN... 10 ASYLSÖKANDE OCH TILLSTÅNDSLÖSA... 10 KOSTNADSFRI REMISSFÖRFRÅGAN... 10 AKUTTANDVÅRD... 11 SISTAHANDSANSVAR... 11 POPULATIONSINRIKTAD PROFYLAX... 11 TOLK... 11 ADMINISTRATION VIA EXTRANÄTET PÅ LANDSTINGETS WEBBPLATS... 11 LISTNINGSREGLER FÖR TANDVÅRDSKLINIK... 12 VILLKOR FÖR ERSÄTTNING... 12 ERSÄTTNING... 12 ERSÄTTNING 2-ÅRINGAR... 12 ERSÄTTNING 3-21-ÅRINGAR... 13 BYTE AV VÅRDGIVARE... 13 AKUTTANDVÅRD LISTADE PATIENTER... 13 AKUTTANDVÅRD OLISTADE PATIENTER... 13 AKUT ELLER PLANERAD BEHANDLING AV PATIENTER FOLKBOKFÖRDA I ANNAT LÄN... 13 VÅRD UTFÖRD AV PRIVAT SPECIALIST ELLER FOLKTANDVÅRDSSPECIALIST I ANNAT LÄN... 13 PATIENTFINANSIERAD VÅRD... 13 SKYDDAD IDENTITET... 14 Sidan 2 av 17

PATIENTER FRÅN EU/EES-LAND OCH ANDRA LÄNDER... 14 ASYLSÖKANDE OCH TILLSTÅNDSLÖSA... 14 TOLK ASYLSÖKANDE OCH TILLSTÅNDSLÖSA... 15 TOLK FOLKBOKFÖRDA I UPPSALA LÄN... 15 AVTAL MED PRIVATA VÅRDGIVARE... 16 MARKNADSFÖRINGSETISKA REGLER... 16 SAMRÅDSGRUPP... 16 ADRESSER OCH TELEFONNUMMER... 17 Sidan 3 av 17

Mål Målet med all tandvård är att främja en god tandhälsa hos befolkningen och att tandvård ges på lika villkor för alla. En god tandvård för barn och unga innebär bland annat att tandvårdspersonal ska arbeta förebyggande och ge råd om munhygien och tandvård. Råden ska stödja vårdnadshavare och ge barn och unga kunskaper så att de lär sig ta ansvar för den egna munhälsan. Denna reviderade version gäller från den 1 januari 2017 och ersätter tidigare regelbok om avgiftsfri tandvård. Bakgrund Landstinget i Uppsala län ansvarar för att alla barn och unga folkbokförda i Uppsala län erbjuds regelbunden, fullständig och avgiftsfri allmäntandvård t.o.m. det kalenderår de fyller 21 år. Patienten eller dennes vårdnadshavare väljer fritt om de vill att tandvården ska utföras inom Folktandvården eller hos en privat tandläkare. Privata vårdgivare som väljer att arbeta med allmäntandvård för barn och unga ska teckna avtal med landstinget. Administration som rör allmäntandvård för barn och unga ska hanteras i landstingets itstöd, Libretto, via extranätet på landstingets webbplats, www.lul.se/tandvard. En förutsättning för att ersättning ska kunna utbetalas är att vårdgivaren har listat patienten innan behandlingen påbörjas. Vårdgivare som har avtal med landstinget ersätts per patient med ett årligt belopp, så kallad tandvårdspeng. Ersättning för 2-åringar och för 3-21-åringar är fasta belopp som vårdsstyrelsen årligen beslutar om. Beloppen, som finns angivna på landstingets webbplats, är de samma för alla oberoende av vårdbehov. För att få ersättning ska vårdgivaren ansvara för att patienten erbjuds fullständig allmäntandvård enligt aktuell regelbok för allmäntandvård för barn och unga. Vårdnadshavare informeras om det fria valet via brev det år barnet fyller 2 år. Nyinflyttade barn och unga 2-21 år informeras på samma sätt. Folktandvården har behandlingsansvar för barn i åldern 0-1 år. Detta innebär främst att identifiera barn med risk för ökad ohälsa och ge nödvändig akuttandvård. På landstingets webbplats finns information om vilka privata tandläkare som har avtal med landstinget i Uppsala län. Kontakt och information Frågor om allmäntandvård för barn och unga besvaras på telefon 018-611 61 49 eller 018-611 76 23, eller per post, Patientadministration, Patientfakturor, Landstingets resurscentrum, 751 85 Uppsala. På landstingets webbplats hittar du information om tandvård och en länk till extranätet där regelbok, dokument och it-stöd för tandvårdsadministration finns. Där finns också en instruktionsfilm om hur vårdgivare ska arbeta i Libretto och vilken information som Libretto kan visa upp. Sidan 4 av 17

Valfrihet Patienten eller vårdnadshavare kontaktar själv den tandläkare, inom Folktandvården eller privat, som ska vara ansvarig för tandhälsan. Vald tandläkare ska erbjuda hälsosamtal det år barnet är 2 år och ansvara för att regelbundet kalla alla barn och unga t.o.m. det kalenderår de fyller 21 år. Åtagande och ansvar Vårdgivarens åtagande Tandläkare som åtar sig att arbeta med barn och unga ansvarar för att ge fullständig allmäntandvård. Tandläkaren ska arbeta på ett odontologiskt korrekt och vedertaget sätt samt följa de, vid varje tidpunkt gällande, lagar och föreskrifter som rör yrkesutövningen. Ansvarig tandläkare ska planera behandling i samråd med patienten eller dennes vårdnadshavare och förvissa sig om att de är införstådda med att den avgiftsfria tandvården upphör det kalenderår personen fyller 22 år. Vård, som inte hinner utföras av orsaker som ansvarig tandläkare inte kunnat råda över, bekostas av patienten från det kalenderår personen fyller 22 år. Undantag gäller för ortodonti enligt förfrågningsunderlag/regelbok för ortodonti. Tandläkaren ska erbjuda vårdnadshavare ett hälsosamtal under det år barnet fyller 2 år. En fullständig undersökning ska göras under barnets tredje levnadsår och epidemiologiska data ska inrapporteras. Därefter ska patienten undersökas minst en gång vartannat år. Finns behov ska undersökning erbjudas oftare. Samma garantiregler som gäller för det statliga tandvårdsstödet. I första hand ska vården inriktas på förebyggande åtgärder, ha en tydlig tandhälsoprofil och stimulera till egenvård. Barn, ungdomar och deras vårdnadshavare ska informeras om vikten av att morgon och kväll borsta tänderna med fluortandkräm, dricka vatten som törstsläckare och låta tänder och mun vila från dryck och annat mellan måltiderna. Informationen ska vara anpassad till patientens ålder och mognad och vårdnadshavarens behov av kunskap. I samband med informationen vid 2-års ålder ska vårdnadshavare få erbjudandet att under handledning borsta barnets tänder. Tandläkaren ska upplysa vårdnadshavare/patient om att de kan bli ersättningsskyldiga om de uteblir från överenskommen behandlingstid. Vårdgivarens ansvar Vårdgivaren har ansvar för att barn och ungdomar erbjuds omgående behandling vid akuta besvär bemöts med hänsyn och respekt så de upplever delaktighet och känner sig trygga får kunskaper för att kunna ta ansvar för den egna munhälsan får information om den egna tandhälsan och den behandling som är nödvändig får erbjudande om smärtlindring och sedering när det behövs kallas till revisionstandvård utifrån individuellt behov och med hänsyn tagen till åldersintervall för bettutvecklingskontroller erbjuds förebyggande behandling och får nödvändig tandvård om de har symptom på eller riskerar att utveckla tandsjukdom remitteras till specialist för konsultation och behandling om allmäntillstånd eller behandlingsbehov kräver resurser eller kunskap på specialistnivå Sidan 5 av 17

får kontakt med vårdgivaren genom besök, per telefon eller e-post för att boka tid eller få information om klinikens öppettider informeras om var de kan få akutvård när vårdgivarens klinik tillfälligt är stängd. Om kliniken upphör, övergår i annan regi eller om vårdgivare slutar Vårdgivaren ska meddela landstinget på telefon 018-611 61 49 eller 018-611 76 23 att användare ska tas bort från it-stödet Libretto. Vårdgivaren ansvarar för att listade patienter och deras vårdnadshavare i god tid får information om att kliniken upphör eller att tandläkaren ska sluta så att de ska välja en annan tandläkare. Särskilda villkor Kariologisk bedömning och behandling Alla barn och unga ska få en kariologisk riskbedömning baserad på anamnes och status. Finns det approximala kontakter eller indikation på kariesrisk bör röntgen tas, utifrån individuell bedömning, från cirka 5 års ålder. Patienter som riskerar att utveckla karies ska ges en individuellt utformad behandling. Förutom basprofylaktisk behandling kan exempelvis kostrådgivning, förstärkt fluorbehandling, fissurförsegling, professionell tandrengöring eller antimikrobiell behandling ges. Behandling av kariesläsioner Läsioner enbart lokaliserade till emalj ska aldrig behandlas med fyllningsterapi. Läsioner som bedöms vara aktiva ska fluorbehandlas. Läsioner som sträcker sig ytligt in i dentinet kan oftast behandlas med fluor och man kan avvakta med fyllningsterapi. Dentinkaries som når längre in i dentinet behandlas vanligen med fyllningsterapi. Frisk tandsubstans ska i största möjliga utsträckning bevaras. Vid val av fyllningsmaterial ska Socialstyrelsens allmänna råd och anvisningar följas. Information ska ges om val av fyllningsmaterial. Foramina caeca ska alltid kontrolleras och vid behov förseglas. Primära tänder med pulpanekros ska som regel extraheras. Endast i undantagsfall ska endodontisk behandling utföras i primära dentitionen, till exempel i vissa fall med aplasi av permanent anlag. Gingivit Vid varje undersökningstillfälle ska förekomst av gingivit registreras och vid behov behandlas. Information om orsaken till gingivit ska alltid lämnas till patienten eller dennes vårdnadshavare. Munslemhinnan Vid varje undersökningstillfälle ska munslemhinnor inspekteras och eventuella patologiska förändringar journalföras. Vid svårställda diagnoser eller vid misstanke om premaligna eller maligna lesioner ska käkkirurgiska kliniken konsulteras. Sidan 6 av 17

Visdomständer Förekomst och läge av visdomständer ska kontrolleras senast vid 21 års ålder. Vid kliniska symptom eller röntgenologiska tecken på patologiska förändringar eller då behandling är indicerad av ortodontiska skäl, ska lämplig behandling avgöras från fall till fall. Behandling kan till exempel vara operativt avlägsnande, friläggning eller lokal och generell medikamentell behandling av infektiös process. Visdomständer utan tecken på patologiska förändringar bör endast undantagsvis avlägsnas av profylaktiska skäl. Bettutvecklingskontroll Systematiserad bettutvecklingskontroll ska göras vid varje undersökningstillfälle från 7 års ålder. Finns tillräckligt stort behandlingsbehov ska vårdgivaren ta ställning till om remiss ska skickas till Folktandvårdens ortodontist som avgör om patientens bettfel uppfyller kriterierna för ortodonti på landstingets bekostnad. Saknar patienten fyra eller fler tänder totalt eller fler än två tänder i samma kvadrant ska Folktandvårdens agenesigrupp ansvara för att terapiplanera, dokumentera, och föreslå lämplig tidpunkt för behandling. Agnesigruppen, med representanter för pedodonti, käkkirurgi, ortodonti och oralprotetik planerar också för rehabiliteringsinsatser efter komplicerade trauman. Checklista för bettutvecklingskontroll Ålder 7-9 år Tidigt växelbett Sugvanor Tvångsförande korsbett Anterior tvångsföring Stor horisontell överbitning Frontala trångställningar Frontala agenesier Multipla agenesier Instruktion och information till vårdnadshavare Konsultera ortodontist Häv korsbett och inverteringar med enkla metoder om det är möjligt, t.ex. med expansionsplåt, cross elastic eller bettspärrplåt Registrera och avvakta bettutvecklingen I mycket extrema fall konsultera ortodontist för evl aktivatorbehandling Konsultera ortodontist Extrahera eventuellt primära cuspider Konsultera ortodontist Röntga intraoralt i aktuella områden, helst med översiktsröntgen i form av OPG. Följ upp årligen. Störningar i incisivernas eruption Ektopisk eruption Ålder 9-10år Ektopiskt erupterande hörntänder Konsultera ortodontist Lägesbestämning med palpation och vid behov intraoralröntgen och översiktsröntgen i form av OPG Sidan 7 av 17

Basala bettavvikelser Postnormalt bett (flickor vid 10 års ålder och pojkar vid12 års ålder) Prenormalt bett Djupt bett Öppet bett Dentoalveolära avvikelser Trångställningar Post- och prenormala bett Djupa och öppna bett Preprotetiska behandlingar Ålder 10-13 år Sent växelbett Konsultera ortodontist Översiktsröntgen i form av OPG Ålder >13 år Permanent bett Bedöm indikationer för ortodontiska åtgärder Värdera behandlingsbehovet med IOTN index eller Socialstyrelsens index Konsultera ortodontist om IOTN index är > 50 eller motsvarar Socialstyrelsens index 3-4 Ortodonti Folktandvårdens ortodontist avgör om patienten uppfyller kriterierna för avgiftsfri ortodonti. Beviljas patienten ortodonti på landstingets bekostnad väljer patienten om behandlingen ska utföras inom Folktandvården eller hos privat ortodontist som har avtal med landstinget. Den tandvård som ligger inom allmäntandläkarens kompetens och utförs av denne kan inte debiteras särskilt. Detta gäller till exempel interceptiv ortodonti, med undantag från diagnoser som medför komplicerad interceptiv behandling som postnormalt bett med stor horisontell överbitning samt enkelsidigt korsbett med tvångsföring. Extraktioner i samband med ortodontibehandling ingår också i allmäntandläkarens uppdrag. Ansvarig ortodontist ska planera behandlingen i samråd med patienten och förvissa sig om att de är införstådda med att den avgiftsfria övriga tandvården som kan behövas i samband med ortodontibehandlingen upphör det kalenderår patienten fyller 22 år. Exempelvis kan extraktioner och friläggningar vara åtgärder som är nödvändiga för utförandet av ortodontisk behandling men som då måste bekostas av patienten själv. Undantag gäller för själva ortodontibehandlingen som i vissa fall kan vara avgiftsfri även efter det kalenderår patienten fyller 22 år enligt regelverk i förfrågningsunderlag/regelbok för tandreglering. Pedodonti Barn som remitteras till pedodontiklinik för tandvårdsbehandling i narkos kan få tandvården utförd under andra former av sedering om pedodontist bedömer att det är lämpligt. Unga patienter över 18 år ska remitteras till sjukhustandvården. Sidan 8 av 17

Oralprotetik Implantatbehandling ska alltid betraktas som specialisttandvård och därför alltid bedömas vid Folktandvårdens oralprotetiska klinik. Parodontit Vid aggressiv parodontit, juvenil parodontit, ska vårdgivaren remittera till Folktandvårdens parodontologiklinik. Information om orsaken till parodontit ska alltid lämnas till patienten eller dennes vårdnadshavare. Trauma I samband med akut omhändertagande av trauma görs en bedömning av fortsatt vård och kontroll med hänsyn till skadans art och omfattning. Alla tandskador ska dokumenteras, röntgas och följas upp för att undvika eller minimera framtida komplikationer. Primära tänder Vid behandling av traumaskadade primära tänder ska hänsyn tas till underliggande permanent anlag, barnets ålder och behandlingsbarhet samt bettförhållanden. Traumaskadad primär tand som utgör risk för underliggande permanent anlag ska extraheras. Utslagen primär tand ska aldrig sättas tillbaka. Luxerade primära tänder ska inte reponeras. Luxerade primära tänder med uttalad rörlighet eller lägesförändring som stör ocklusionen ska extraheras. Vid misstanke om skada på permanent tandanlag ska vårdnadshavaren upplysas om detta och permanenta anlagets utveckling och eruption ska följas upp. Skonkost, god munhygien, napphygien alternativt nappavslut samt anmälan till försäkringsbolag ska poängteras vid skador på primära tänder. Permanenta tänder Utslagen permanent tand ska snarast replanteras eftersom tidsfaktorn är väsentlig för god prognos. Efter akut omhändertagande av traumaskador på tänder och käkar ska uppföljande vård och kontroller göras i lämplig omfattning med hänsyn till traumaskadans art och omfattning. Objektiva och subjektiva symtom, inkluderande sensibilitetstest samt röntgen, ska ligga till grund för fortsatt omhändertagande och terapiplanering. Barn som far illa Personal inom tandvården har en viktig funktion när det gäller att uppmärksamma tecken på misshandel eller sexuella övergrepp mot barn. Med barn avses här från födseln till 18 år. Yrkesrollen ger tandvårdspersonal goda möjligheter att undersöka och granska mun-, ansikts- och halsregionen och därmed också observera tecken på eventuella fysiska övergrepp. Enligt Barnkonventionen har alla barn rätt till tandvård och rätt till omsorg i form av bland annat hygien, kost, omvårdnad och förebyggande hälsovård. I de fall barnet inte får den tandvård som behövs kan det vara fråga om omsorgsbrist, så kallad dental försummelse. Alla som i sin yrkesverksamhet kommer i kontakt med barn som misstänks fara illa har skyldighet att, enligt socialtjänstlagen kapitel 14, 1, anmäla detta till socialtjänsten i barnets hemkommun. Observera att blotta misstanken medför skyldighet att anmäla att övergrepp kan ha ägt rum. Det är Sidan 9 av 17

sedan socialtjänstens ansvar att bedöma om det finns behov att gå vidare med en utredning och att vidta eventuella åtgärder. Skyddad identitet Landstinget samarbetar med skattemyndigheten för att nå barn och unga med skyddad identitet som är folkbokförda i Uppsala län. Via brev, som distribueras av skattemyndigheten, erbjuds vårdnadshavare eller patient att själv kontakta en folktandvårdsklinik eller en privat tandläkare som kan ta ansvar för tandvården. Drogmissbruk Förändringar i tandhälsotillståndet som kan vara relaterat till drogmissbruk ska journalföras. Exempel på sådana förändringar kan vara en plötslig ökad kariesaktivitet vilket är vanligt vid haschmissbruk som följd av sänkt salivsekretion och frekvent sackaroskonsumtion. Vid misstanke om drogmissbruk ska lämpliga åtgärder vidtas så att adekvat behandling kan sättas in för att bryta ett eventuellt missbruk. Exempel på åtgärder är att ta kontakt med skolsköterska, sociala myndigheter och vårdnadshavare. Patientnämnden Landstingets patientnämnd handlägger ärenden som rör den tandvård som landstinget ersätter. Vårdgivaren ska snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och de svar som den begär. Vårdgivaren ska även upplysa om patientnämndens verksamhet när så är befogat. Asylsökande och tillståndslösa Asylsökande barn under 18 år har rätt till avgiftsfri tandvård på samma villkor som barn boende i Sverige. Vården bör anpassas så att behandling avslutas inom den tid som asylärendet handläggs. En tillståndslös person är en person som sökt asyl men fått avslag och som efter avvisningsbeslut stannat kvar i landet och håller sig gömd, så att avvisningsbeslutet inte kan verkställas. Tillståndslösa barn under 18 år har rätt till avgiftsfri tandvård på samma villkor som barn och ungdomar boende i Sverige. Patienten ska kunna styrka sin identitet med rimlig säkerhet innan behandling utförs. Kan inte personen styrka sin identitet ska akuta behandlingar utföras ändå. Asylsökande över 18 år har rätt till akut tandvård och vård som inte kan anstå. Besöksavgiften är 50 kronor. Asylsökande och tillståndslösa patienter kan behandlas av såväl Folktandvården som privattandvården. Kostnadsfri remissförfrågan Oavsett om den allmänna tandvården utförs inom Folktandvården eller hos privat tandläkare har patienten samma rätt till specialisttandvård. Valfrihet för patienten finns inte inom specialisttandvård förutom inom ortodonti. Konsultation och behandling hos folktandvårdsspecialist eller privat ortodontist med avtal är avgiftsfri för såväl patient som den vårdgivare som är ansvarig för allmäntandvård för patienten. För övrig specialisttandvård ska vårdgivaren remittera till en specialist inom Folktandvården eller Sidan 10 av 17

Käkkirurgiska kliniken vid Akademiska sjukhuset som bedömer patienten. Har inte ansvarig vårdgivare och specialist kommit överens om annat utförs specialisttandvården inom Folktandvården eller Käkkirurgiska kliniken. Akuttandvård Patienter ska hänvisas till den privat- eller folktandvårdstandläkare de är listade hos. Endast i undantagsfall ska akuttandvård utföras av annan tandläkare. Om så sker ska eventuella återbesök hänvisas till den tandläkare där patienten är listad. Den tandläkare som utför akutbehandling bör i möjligaste mån informera patientansvarig tandläkare om utförd vård. Barn under 2 år med behov av akuttandvård hänvisas till Folktandvården då dessa barn inte omfattas av det fria valet. Sistahandsansvar Folktandvården har sistahandsansvar för alla barn och unga som är folkbokförda i länet, liksom för barn och unga som är asylsökande, tillståndslösa eller kommer från annat län och har akuta besvär. Populationsinriktad profylax I Folktandvårdens uppdrag ingår att bedriva hälsoinriktat arbete i samarbete med förskola, skola, andra vårdgivare och övriga intressenter samt stödja länsinvånare så att de har en fortsatt god munhälsa. Tolk Vårdgivare har rätt att anlita tolk i samband med information och behandling. Ersättning för tolkkostnader utbetalas under förutsättning att anlitad tolk är upphandlad av landstinget. Information om hur du beställer tolk finns på landstingets webbplats, www.lul.se. Administration via extranätet på landstingets webbplats Alla vårdgivaren som väljer att arbeta med allmäntandvård för barn och unga ska hantera administrationen i it-stödet Libretto. Administrationen innebär till exempel listning av patienter och rapportering av epidemiologiska data. Information om hur itstödet ska används finns på webbplatsen. Vårdgivaren ansvarar själv för att skaffa och bekosta SITHS-kort eller Telia e-legitimation, kortläsare och vad som därtill krävs för att få tillgång till it-stödet. Vårdgivaren ska lista 2-21-åringar i Libretto så snart som möjligt efter att patienten eller vårdnadshavaren meddelat att de valt vårdgivare. För att epi-rapportering ska kunna göras och ersättning betalas ut måste listningen vara gjord innan vården registreras i vårdgivarens eget journalsystem. Vårdgivaren ska inte lista en patient utan uttryckligt medgivande från patienten eller dennes vårdnadshavare. I samband med listning i Libretto försäkrar vårdgivaren att en överenskommelse finns med patient eller dennes vårdnadshavare. Vårdgivaren har inte rätt att i Libretto överföra en egen patient till annan vårdgivare. Vårdgivaren ska själv, via Libretto, hålla reda på vilka patienter de har listade. Vårdgivaren ska ansvara för att klinikens samtliga användare finns registrerade i Libretto och hålla informationen aktuell. Sidan 11 av 17

Vårdgivaren ska rapportera uppgifter som ingår i uppdraget via Libretto Vårdgivaren ska i god tid informera landstinget när en klinik ska upphöra. Vårdgivaren ska ange åtgärd 101, 111 eller 112 i Libretto för att landstinget ska kunna lämna korrekt statistik till Sveriges kommuner och landsting. Listningsregler för tandvårdsklinik Listning ska efter patientens val göras på kliniken. Om en klinik består av flera tandläkare som har egna företag ska patienten listas på patientansvarig tandläkares företag, organisationsnummer, klinik-id och eventuellt kostnadsställe. Villkor för ersättning För att ersättning ska utbetalas ska patienten vara listad hos vårdgivaren via webbplatsen. Dessutom ska fullständig undersökning och inrapportering av epidemiologiska data göras under barnets tredje levnadsår. Uteblir inrapportering av 3- åringens epidemiologiska data överförs barnet till Folktandvården som olistat och Folktandvårdens sistahandsansvar träder in. Efter undersökningen vid 3-års ålder ska epidemiologiska data inrapporteras minst var 24:e månad till och med det år personen fyller 21 år. Om detta inte görs kommer barnet att listas av från vårdgivaren efter 24-månadersperioden och ansvaret att kalla patienten flyttas till den folktandvårdsklinik som har sistahandsansvar. Exempel: Vårdnadshavare till ett barn som fyller 2 år i oktober 2014 får i januari 2014, information från landstinget om att de kan kontakta en folktandvårdsklinik eller en privat tandläkare. I februari kontaktar vårdnadshavaren en tandläkare och kommer överens om att tandläkaren ska ta ansvar för barnets munhälsa, erbjuda hälsosamtal under barnets andra levnadsår och därefter regelbundet kalla barnet till undersökning. Tandläkaren registrerar sig som ansvarig för barnets munhälsa via webben i it-stödet Libretto. I oktober träffar vårdnadshavaren tandvården för hälsosamtal. När hälsosamtal, åtgärd 102C, registrerats i Libretto utbetalas hela ersättningen för hälsosamtalet. Under barnets tredje levnadsår kallas barnet till en första undersökning. Samtidigt registreras och vidarerapporteras epidemiologiska data till landstinget via Libretto. År 2014 2015 2016 2017 --------- ------------------------ -------------- ------------------------ -------------------------------- 1 år 2 år hälsosamtal 3 år epi Epi minst var 24:e mån till personen fyller 19 år Ersättning All ersättning förutsätter att vårdgivaren uppfyller regelbokens villkor och att patienten är listad hos vårdgivaren innan behandlingen påbörjas. Ersättning 2-åringar Ersättning för hälsosamtal utbetalas med hela beloppet när samtalet ägt rum och har rapporterats som genomfört i Libretto, åtgärd 102C. Sidan 12 av 17

Ersättning 3-21-åringar Ersättning utbetalas månadsvis med 1/12 del av det årliga beloppet. Första ersättning utbetalas för januari det år barnet fyller tre år eller för den månad patienten listats hos vårdgivaren. Därefter utbetalas ersättning varje månad till och med det år personen fyller 21 år, byter vårdgivare eller flyttar ut från länet. Förutsättningen är att epidemiologiska data inrapporteras minst var 24:e månad. Byte av vårdgivare Vid byte av vårdgivare övergår ersättningen med 1/12 av det årliga beloppet till den nya vårdgivaren samma månad som listningen görs oavsett när under månaden bytet görs. Akuttandvård listade patienter Utförts akuttandvård av annan än patientansvarig tandläkare ska akutbehandlande tandläkare fakturera patientansvarig tandläkare enligt Folktandvårdens prislista, motsvarande åtgärd E 900 för högst 30 minuter. Akutbehandlande tandläkare bör i möjligaste mån informera patientansvarig tandläkare om utförd akuttandvård. Akuttandvård olistade patienter Vårdgivaren ska utföra akuttandvård och aktivt verka för att patienten listar sig hos vårdgivaren. Ersättning utbetalas efter listning med1/12 av det årliga beloppet från listningsmånaden. Listar sig inte patienten ska akutbehandlande tandläkare fakturera landstinget enligt Folktandvårdens prislista, motsvarande åtgärd E 900 för högst 30 minuter. Akut eller planerad behandling av patienter folkbokförda i annat län Akuttandvård ska ersättas av ansvarig vårdgivare i det landsting/region där patienten är folkbokförd. Vid planerad vård ska kostnadsförslag skickas till ansvarig vårdgivare i det landsting/region där patienten är folkbokförd för godkännande innan vården påbörjas. Vård utförd av privat specialist eller Folktandvårdsspecialist i annat län Undantagsvis kan remitterande tandläkare och Folktandvårdens specialist komma överens om att vården ska utföras av privat specialist eller av specialist från Folktandvården i annat län. I dessa fall ska parterna upprätta ett behandlings- och kostnadsförslag. Den privata specialisten eller Folktandvården i annat län fakturerar Folktandvårdens specialistklinik enligt denna överenskommelse när behandlingen är avslutad. Patientfinansierad vård Patienten ska betala för åtgärder som inte ingår i den avgiftsfria tandvården för barn och unga. Dit hör exempelvis implantat och transplantat i sidopartierna efter position tre. Dit hör också etsbro som korttidsprovisorium under pågående behandlingsperiod, tandskydd, borttappade tandställningar och bettskenor samt kosmetisk tandvård såsom tandsmycke, gelblekning och skalfasader. Sidan 13 av 17

Likaså ska patienten betala om de uteblir från avtalat besök eller då patienten eller dennes vårdnadshavare önskar tandvård som inte är nödvändig för att uppnå ett från odontologisk synpunkt funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat. Eventuell fakturaavgift betalas av patienten. Skyddad identitet För barn och unga som är folkbokförda i länet så ersätts vårdgivaren månadsvis med 1/12 del av det årliga beloppet. Ersättningen utbetalas utan att patientens personuppgifter läggs in i datasystemet Libretto. För barn och unga som är folkbokförda utanför länet så ersätts vårdgivaren med hela det årliga beloppet. Folktandvården ska skicka en elektronisk bokföringsorder på hela beloppet till ansvar 24 204, konto 5211 och ange skyddad id på fakturan. Privata vårdgivare ska skicka en faktura på hela beloppet till: Landstingets ledningskontor FE3 Box 6363 751 35 Uppsala På fakturan ska anges ansvar 24 204, konto 5211, referensnummer CK 7550002 samt skyddad id. Patienter från EU/EES-land och andra länder Tandvård till barn och unga som kommer från ett EU/EES-land, Schweiz, Australien eller de brittiska kanalöarna ersätts av Försäkringskassan. Detta gäller även för barn till studerande och arbetstagare från delstaten Québec i Kanada som tillfälligt vistas i Sverige. Ersättningen från Försäkringskassan motsvarar det pris som vårdgivaren debiterar vuxna patienter för motsvarande tandvård, läs mer på Försäkringskassans webbplats. Begäran om ersättning samt kopia av EU-kort, intyg eller uppgift som styrker patientens rätt till ersättning tillsammans med en kopia av vårdgivarens prislista för vuxentandvård skickas till: Försäkringskassan Box 1213 621 23 Visby Tandvård till övriga barn och ungdomar som tillfälligt vistas i Sverige betalar patienten eller dennes vårdnadshavare själv för. Detsamma gäller för svenska medborgare som inte längre omfattas av svensk sjukförsäkring. Asylsökande och tillståndslösa Asylsökande och tillståndlösa under 18 år får avgiftsfri tandvård på samma villkor som barn och ungdomar boende i Sverige. Det är Folktandvården som ansvarar för dessa patienter men även privata tandläkare har möjlighet att behandla dessa patienter. Från 18 års ålder betalar asylsökande och tillståndslösa patienter 50 kronor per besök. Dessa patienter har rätt till akut tandvård och vård som inte anstå. Patienterna kan söka vård hos Folktandvården eller hos privata vårdgivare som har avtal med landstinget. Sidan 14 av 17

Tandvården ersätts enligt TLV:s referensprislista. Vid speciella behov kan åtgärd E900 Tidsdebitering för tandläkare eller åtgärd E910 Tidsdebitering för tandhygienist användas. Åtgärd E900 ersätts med 1 980 kronor per timme dvs 33 kronor per minut och åtgärd E910 ersätts med 1 200 kronor per timme dvs 20 kronor per minut. För Folktandvården gäller landstingsinterna ersättningsrutiner. För att ersättning ska utbetalas till privattandvården ska sedvanliga fakturauppgifter, referensnummer CK2091102, patientens LMA kortnummer och kortets giltighetstid anges på fakturan. LMA nummer finns på ID-kortet från Migrationsverket. Fakturan skickas till: Landstinget i Uppsala län FE470 Box 6363 751 35 Uppsala Ref: CK2091102 Tolk asylsökande och tillståndslösa Ersättning för tolk gällande asylsökande och tillståndslösa, utbetalas till tolkföretag som har avtal med landstinget. Tandläkaren garanterar att tolk har använts genom att underteckna en tolkrekvisition som tolken tillhandahåller. På rekvisitionen ska patientens LMA kortnummer, datum, tid för tolkinsatsen och beställande tandläkare anges. Tandläkaren behåller en kopia av rekvisitionen och ska aldrig själv betala för tolkuppdrag. För Folktandvården sker ersättning sker enligt landstingsinterna rutiner. För privattandvården ska tolkföretaget skicka fakturan till: Landstinget i Uppsala län FE470 Box 6363 751 35 Uppsala Ref: CK2091102 Tolk folkbokförda i Uppsala län Ersättning för tolk gällande barn och ungdomar som är folkbokförda i Uppsala län, utbetalas till tolkföretag som har avtal med landstinget. Vårdgivaren garanterar att tolk har använts genom att underteckna en tolkrekvisition som tolken tillhandahåller. På rekvisitionen ska patientens personnummer, datum, tid för tolkinsatsen, beställande vårdgivare och referensnummer CK 7550002 anges. Vårdgivaren behåller en kopia av rekvisitionen och ska aldrig själv betala för tolkuppdrag. För Folktandvården gäller landstingsinterna ersättningsrutiner. För privattandvården ska tolkföretaget skicka fakturan till: Landstinget i Uppsala län FE 470 Box 6363 Sidan 15 av 17

751 35 Uppsala Ref: CK 7550002 Avtal med privata vårdgivare Avtal om allmän barn- och ungdomstandvård har tecknats mellan Landstinget i Uppsala län och Svensk privattandvård AB som företräder Sveriges Privattandläkarförenings Lokalavdelning i Uppsala. Enskild privat tandläkare som väljer att arbeta med allmäntandvård för barn och unga ska ha anslutningsavtal med landstinget. På landstingets webbplats finns länk till vårdgivareinformation på extranätet. Vårdgivare som är medlem i Sveriges Privattandläkarförenings Lokalavdelning i Uppsala kan teckna anslutningsavtal. Vårdgivare som är medlemmar i annat läns privattandläkarförening har också möjlighet att, kostnadsfritt vara ansluten till Sveriges Privattandläkarförenings Lokalavdelning i Uppsala, och teckna anslutningsavtal med landstinget. Övriga privata vårdgivare som inte är medlemmar i någon privattandläkarförening kan teckna individuellt anslutningsavtal där ramavtalet mellan landstinget i Uppsala län och Svensk privattandvård AB utgör grund. Anslutningsavtalet, som finns som skrivbar blankett på webbplatsen, ska vara fullständigt ifylld och skickas till Avtalsenheten, Regionkontoret, Box 602, 751 25 Uppsala. Möjlighet finns också för en klinik med flera tandläkare att teckna ett avtal för hela verksamheten. Det är då den som är ansvarig för verksamheten som ska teckna avtalet med landstinget och sedan ansvara för att klinikens samtliga vårdgivare blir rapporterade till Libretto. Marknadsföringsetiska regler Landstingets marknadsföringsetiska regler för hälso- och sjukvården ska följas vid all information som rör allmäntandvård för barn och unga och det ska framgå att tandläkaren har avtal med landstinget, se landstingets webbplats. Samrådsgrupp En samrådsgrupp med representanter från Sveriges Privattandläkarförenings Lokalavdelning i Uppsala, Folktandvården och Regionkontoret träffas cirka två gånger per år. Syftet är att ge vårdgivarna möjlighet att påverka frågor som rör allmäntandvård för barn och unga, medverka vid utveckling och stärka samarbetet mellan parterna. Sidan 16 av 17

Adresser och telefonnummer Kontaktpersoner landstinget Patientadministration, Patientfakturor, Landstingets resurscentrum, 751 85 Uppsala. Telefon 018-611 61 49 eller 018-611 76 23 www.lul.se/tandvard Folktandvårdens kansli och avdelning för tandhälsovård Sveriges Privattandläkarförenings Lokalavdelning i Uppsala Pedodontikliniken Ortodontikliniker för urvalsvisning Valbara ortodontister Specialisttandvården Kaniken Ulleråkersvägen 21, 750 17 Uppsala Telefon 018-611 00 00 www.ftvuppsala.se Ordförande, telefon 0705-55 84 53 eller Stockholmskontoret 08-555 44 600 www.ptl.se Vretgränd 9A, 753 22 Uppsala Telefon 018-611 64 30 www.ftvuppsala.se Vretgränd 9A, 753 22 Uppsala Telefon 018-611 64 35 V:a Ringgatan 16-18, 745 31 Enköping Telefon 0171-41 84 85 www.ftvuppsala.se www.lul.se/tandvard Endodonti, oralprotetik, parodontologi, bettfysiologi Västra Ågatan 16, 753 09 Uppsala Telefon 018-611 63 80 www.ftvuppsala.se Käkkirurgiska kliniken Käkkirurgi, käkortopedi, odontologisk radiologi och sjukhustandvård Akademiska sjukhuset, 751 85 Uppsala Telefon 018-611 64 50 Anmälan enligt Socialtjänstlagen Enköpings kommun, telefon 0171-62 50 00 Heby kommun, telefon 0224-360 00 Håbo kommun, telefon 0171-525 00 Knivsta kommun, telefon 018-34 70 00 Tierps kommun, telefon 0293-21 80 00 Uppsala kommun, telefon 018-727 00 00 Älvkarleby kommun, telefon 026-830 00 Östhammars kommun, telefon 0173-860 00 Sidan 17 av 17

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 158 Dnr VS 2016-0174 Ersättning för allmäntandvård för barn och unga 2017 Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att fastställa ersättningsbeloppen för allmäntandvård för barn och unga till 1 284 kr kronor per patient 3-21 år under förutsättning att riksdagen fattar beslut om ändring av tandvårdslagen. Ersättningen per 2-åring fastställs till 596 kronor. Kostnaden belastar ansvar 24 204. Bilaga 158 Ärendet Landstinget ansvarar för allmäntandvård för länets cirka 70 000 barn och unga från 2-års ålder till och med 19 års ålder. Det finns möjlighet att välja tandläkare inom Folktandvården eller privattandvården. Ungefär 9 procent har valt privattandvård och övriga tas om hand av Folktandvården. Under förutsättning att riksdagen fattar beslut om att ändra tandvårdslagen så att unga ska få avgiftsfri tandvård till och med 21 år så tillkommer ungefär 9 770 personer som är folkbokförda i länet och får rätt till avgiftsfri tandvård och att välja vem de vill gå till, privat eller inom Folktandvården. Tandläkare som åtar sig att arbeta med barn och unga ansvarar för att ge avgiftsfri allmäntandvård enligt Förfrågningsunderlag/Regelbok för allmän barn- och ungdomstandvård, dnr VS2016-0174. Tandläkaren ersätts per patient med ett fast belopp, så kallad tandvårdspeng. Beloppen är oberoende av den enskildes behov av tandvård. Ersättningarnas storlek beslutas årligen av vårdstyrelsen. Förslag är att tandvårdspengen för 2017 ska vara 1 284 kronor för 3-21 åringar och 596 kronor för 2-åringar. Detta motsvarar en uppräkning med 1,9 procent respektive 2,0 procent. Ersättningen är densamma för Folktandvården som för privattandvården. Kopia till: Folktandvården Sveriges Privattandläkarförenings Lokalavdelning i Uppsala Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2016-11-23 Dnr VS2016-0174 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Agneta Roos Tfn 018-611 61 22 E-post agneta.roos@lul.se Vårdstyrelsen Ersättning för allmäntandvård för barn och unga 2017 Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att fastställa ersättningsbeloppen för allmäntandvård för barn och unga till 1 284 kr kronor per patient 3-21 år under förutsättning att riksdagen fattar beslut om ändring av tandvårdslagen. Ersättningen per 2-åring fastställs till 596 kronor. Kostnaden belastar ansvar 24 204. Ärendet Landstinget ansvarar för allmäntandvård för länets cirka 70 000 barn och unga från 2- års ålder till och med 19 års ålder. Det finns möjlighet att välja tandläkare inom Folktandvården eller privattandvården. Ungefär 9 procent har valt privattandvård och övriga tas om hand av Folktandvården. Under förutsättning att riksdagen fattar beslut om att ändra tandvårdslagen så att unga ska få avgiftsfri tandvård till och med 21 år så tillkommer ungefär 9 770 personer som är folkbokförda i länet och får rätt till avgiftsfri tandvård och att välja vem de vill gå till, privat eller inom Folktandvården. Tandläkare som åtar sig att arbeta med barn och unga ansvarar för att ge avgiftsfri allmäntandvård enligt Förfrågningsunderlag/Regelbok för allmän barn- och ungdomstandvård, dnr VS2016-0174. Tandläkaren ersätts per patient med ett fast belopp, så kallad tandvårdspeng. Beloppen är oberoende av den enskildes behov av tandvård. Ersättningarnas storlek beslutas årligen av vårdstyrelsen. Förslag är att tandvårdspengen för 2017 ska vara 1 284 kronor för 3-21 åringar och 596 kronor för 2-åringar. Detta motsvarar en uppräkning med 1,9 procent respektive 2,0 procent. Ersättningen är densamma för Folktandvården som för privattandvården. Kopia till: Folktandvården Sveriges Privattandläkarförenings Lokalavdelning i Uppsala Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 159 Dnr VS 2016-0173 Förfrågningsunderlag för tandreglering för barn och unga Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslutar att fastställa förfrågningsunderlag för tandreglering med revideringar angående höjd åldersgräns till och med 21 år för avgiftsfri tandvård för barn och unga. Höjd åldersgräns träder ikraft den 1 januari 2017 under förutsättning att riksdagen fattar beslut om en ändring av tandvårdslagen. Bilaga 159 Ärendet Förfrågningsunderlaget har reviderats angående höjd åldersgräns till och med 21 år för avgiftsfri tandvård för barn och unga. Tidigare har tandvården varit avgiftsfri till och med 19 år. Förfrågningsunderlaget gäller från den 1 januari 2017 under förutsättning att riksdagen fattar beslut om en lagändring av tandvårdslagen. Kopia till: Folktandvården Sveriges Privattandläkarförenings Lokalavdelning i Uppsala Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2016-11-23 Dnr VS2016-0173 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Agneta Roos Tfn 018-611 61 22 E-post agneta.roos@lul.se Vårdstyrelsen Förfrågningsunderlag för tandreglering för barn och unga Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslutar att fastställa förfrågningsunderlag för tandreglering med revideringar angående höjd åldersgräns till och med 21 år för avgiftsfri tandvård för barn och unga. Höjd åldersgräns träder ikraft den 1 januari 2017 under förutsättning att riksdagen fattar beslut om en ändring av tandvårdslagen. Ärendet Förfrågningsunderlaget har reviderats angående höjd åldersgräns till och med 21 år för avgiftsfri tandvård för barn och unga. Tidigare har tandvården varit avgiftsfri till och med 19 år. Förfrågningsunderlaget gäller från den 1 januari 2017 under förutsättning att riksdagen fattar beslut om en lagändring av tandvårdslagen. Bilagor Förfrågningsunderlag för tandreglering Kopia till: Folktandvården Sveriges Privattandläkarförenings Lokalavdelning i Uppsala Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2016-11-23 Dnr VS2016-0173 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Agneta Roos Tfn 018-611 61 22 E-post agneta.roos@lul.se Vårdstyrelsen Förfrågningsunderlag för tandreglering för barn och unga Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslutar att fastställa förfrågningsunderlag för tandreglering med revideringar angående höjd åldersgräns till och med 21 år för avgiftsfri tandvård för barn och unga. Höjd åldersgräns träder ikraft den 1 januari 2017 under förutsättning att riksdagen fattar beslut om en ändring av tandvårdslagen. Ärendet Förfrågningsunderlaget har reviderats angående höjd åldersgräns till och med 21 år för avgiftsfri tandvård för barn och unga. Tidigare har tandvården varit avgiftsfri till och med 19 år. Förfrågningsunderlaget gäller från den 1 januari 2017 under förutsättning att riksdagen fattar beslut om en lagändring av tandvårdslagen. Bilagor Förfrågningsunderlag för tandreglering Kopia till: Folktandvården Sveriges Privattandläkarförenings Lokalavdelning i Uppsala Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

Dnr VS 2016-0173 Förfrågningsunderlag för tandreglering Gäller från den 1 januari 2017 Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se Sidan 1 av 9

VALFRIHET... 3 ICKEVALSALTERNATIV... 3 OMFATTNING... 3 URVALSVISNING... 3 VISNINGAR INFÖR URVAL... 4 INFORMATION I SAMBAND MED URVAL... 4 SECOND OPINION... 4 INTERCEPTIV BEHANDLING... 4 HANDLEDNING... 5 REGISTRERING... 5 AKUT BEHANDLINGSBEHOV... 5 TVÅ TIDSMÄSSIGT SEPARATA BEHANDLINGAR... 5 BYTE AV VÅRDGIVARE... 6 BEHANDLING... 6 AKUTTANDVÅRD RELATERAD TILL ORTODONTIBEHANDLING... 6 UTVÄRDERING... 7 ERSÄTTNING... 7 INFLYTTNING TILL LÄNET... 8 RESEERSÄTTNING... 8 RETENTIONSBEHANDLING... 8 PATIENTFINANSIERAD ORTODONTI... 8 MARKNADSFÖRINGSETISKA REGLER... 9 KONTAKTPERSONER LANDSTINGET... 9 Sidan 2 av 9

Valfrihet Landstinget i Uppsala län har beslutat att valfrihet inom ortodonti 1 ska införas enligt lag om valfrihetssystem, LOV 2008:962. Barn och unga folkbokförda i Uppsala län ska till och med det kalenderår som de fyller 21 år få möjlighet att välja vilken privat eller offentlig ortodontist 2 som ska utföra ortodontibehandlingen. Detta gäller under förutsättning att riksdagen ändrar tandvårdslagen till en högre åldersgräns. De privata ortodontister som kan väljas ska ha avtal med landstinget. Ortodontister inom hela landet kan ansöka om att bli godkända. Under 2015 infördes ett nytt it-stöd, Libretto, för administration av ortodonti. Det krävs ett SITHS-kort eller Telia e-legitimation för att logga in i it-stödet via landstingets webbplats. Ortodontisterna får själva ansvara för att skaffa och bekosta SITHS-kort eller Telia e- legitimation, kortläsare och vad som därtill kommer att krävas för att få tillgång till it-stödet. Ickevalsalternativ För den som inte väljer ortodontist ska landstinget tillhandahålla ett s.k. ickevalsalternativ. Omfattning Antalet patienter som erbjuds avgiftsfri behandling och därmed omfattas av valfrihet beräknas till omkring 1000 patienter årligen. Behandling pågår i cirka två år. Patienter med medfödda och förvärvade ansiktsanomalier ingår inte valfrihetssystemet utan ska remitteras direkt till enheten för käkortopedi på Akademiska sjukhuset. Valfriheten gäller inte heller för patienter med multidisciplinära behandlingsbehov som kräver samverkan med andra specialiteter. När det gäller dessa svåra multidisciplinära fall med flera specialiteter involverade hänvisas patienterna till specialister inom Folktandvården i Uppsala län. Till och med 21 års ålder ska barn och unga med störst vårdbehov väljas ut och erbjudas ortodonti på landstingets bekostnad. Antalet som kan erbjudas beräknas utifrån storleken på en genomsnittlig årsklass i åldrarna 11-15 år, vilket är den vanligaste åldern då ortodonti utförs. Prognosen för 2017 är att en genomsnittlig årsklass omfattar omkring 4120 barn och unga. Andelen i en åldersgrupp som erbjuds behandling anges mellan 20-25 procent vilket för 2017 innebär att cirka 1030 barn och unga bör erbjudas ortodonti. En konsekvens av att åldersgränsen för avgiftsfri tandvård höjs t.o.m 21 år från den 1 januari 2017 kan bli att fler erbjuds ortodonti än tidigare. Volymen på en trolig ökning kan inte beräknas. Tidigare var åldersgränsen t.o.m. 19 år. Urvalsvisning Åtagandet att bedöma och välja ut vilka barn och unga som ska erbjudas avgiftsfri behandling på landstingets bekostnad ska fortsätta i Folktandvårdens regi. Visningarna ska ske i den omfattning som behövs för god tillgänglighet. Det är patientens allmäntandläkare som gör en första bedömning om behov av ortodonti finns. Allmäntandläkaren begär i så fall en konsultation för en urvalsbedömning hos 1 Tandreglering 2 Tandregleringsspecialist Sidan 3 av 9

Folktandvårdens ortodontister. Dessa ortodontister benämns fortsättningsvis urvalstandläkare och är ansvariga för all urvalsbedömning i länet. Urvalet sker med hjälp av ett behovsindex, IOTN. Landstinget i Uppsala län bekostar ortodontiska behandlingar till och med det kalenderår patienten fyller 21 år om behovsindexet IOTN är över 50 poäng. Barn och unga med störst behandlingsbehov ska erbjudas ortodontisk behandling på landstingets bekostnad. Dessa patienter ska ges företräde framför de med mindre vårdbehov. En så rättvisande bedömning och urval som möjligt ska eftersträvas. Visningar inför urval När patientens allmäntandvård utförs inom Folktandvården ska urvalsvisningen i första hand ske på allmäntandläkarens klinik. Allmäntandläkaren ska ha frågeställningen klar, ha tagit adekvata röntgen och ha ansvar för att patienten får kallelse till visning. När patientens allmäntandvård utförs av privattandläkare ska urvalsvisningen i första hand ske på urvalstandläkares klinik. I dessa fall ansvarar urvalstandläkaren för kallelse till visning. Urvalstandläkaren ska före visning få en elektronisk eller skriftlig remiss inklusive adekvata röntgenbilder. Information i samband med urval Urvalstandläkaren ska informera patient/målsman om behandlingsbehov och grunderna för urvalskriterier på ett sådant sätt att de kan förstå och acceptera beslutet om urval. Även efter det att urvalsvisningen har genomförts ska urvalstandläkaren vid behov stå till förfogande för information till patient/målsman. När bettutvecklingen bedöms vara den lämpligaste för att påbörja ortodontibehandling ska urvalstandläkaren muntligt informera patient/målsman om detta och att information kommer att skickas via post. Av informationen ska framgå att behandlingen är avgiftsfri vilka privata ortodontikliniker/folktandvårdskliniker som kan väljas att valet ska göras inom en månad att patient/målsman själv kontaktar vald ortodontist för tidsbeställning att den som inte valt inom en månad får kallelse till Folktandvården, ickevalsalternativet att information om aktuell väntetid, vilket innebär tiden från val av ortodontist till att patienten omhändertas, finns på landstingets webbsida att information om valfrihet inom ortodonti finns på landstingets webbsida. Second opinion Om behandlingsbehovet är för litet för att behandlingen ska ske på landstingets bekostnad och patient/målsman inte accepterar bedömningen och förklaringen så kan urvalstandläkaren erbjuda, anordna och bekosta en ny odontologisk bedömning s.k. second opinion hos ortodontisk bedömningsgrupp inom Folktandvården. Interceptiv behandling Interceptiv ortodonti innebär att åtgärder utförs i syfte att bryta en för patienten ogynnsam bettutveckling och skapa goda förutsättningar för en normal utveckling. Med interceptiv ortodonti menas extraktioner och slipningar, luckhållare, behandling av mindre komplicerade Sidan 4 av 9

frontala inverteringar och korsbett/ korsbitningar med klammerplåt, cross-elastics, och liknande. Enkla korsbettsbehandlingar med klammerplåt, cross-elastics och dylikt ingår i allmäntandläkarens ansvarsområde. Urvalstandläkaren ska avgöra om vården är av interceptiv karaktär och allmäntandläkare ska utföra vården om inte annat överenskommits. Det har skett en kompetensförskjutning från allmäntandvården till specialisttandvården då det gäller mer komplicerad interceptiv ortodonti. De diagnoser som medför komplicerad interceptiv behandling är postnormalt bett med stor horisontell överbitning samt enkelsidigt korsbett med tvångsföring. Dessa behandlingar ska ingå i det fria valet och utföras av en ortodontist om inte annat överenskommits. Omfattningen är cirka 75 behandlingar per år. Handledning Urvalstandläkarens uppdrag omfattar även handledning och vid behov uppföljning av interceptiv behandling inom allmäntandvården. Handledning sker i första hand på urvalstandläkarens klinik. Urvalstandläkaren ska vid behov vara allmäntandläkaren behjälplig för diskussion om urval, behandlingsplan m.m. för den fortsatta behandlingen. En förutsättning för handledning är att det finns en nära kommunikation mellan allmäntandläkare, offentliga som privata, och urvalstandläkaren. Det är bådas ansvar att samarbetet fungerar. Registrering Urvalstandläkaren ska snarast efter urvalsvisning registrera i it-stödet Libretto vilka patienter som ska erbjudas avgiftsfri ortodonti. Detta görs när det bedöms vara lämplig att påbörja behandling. Urvalstandläkaren ska ange i.o. om behandlingen är komplicerad interceptiv ortodonti. Akut behandlingsbehov Patienter med akut behandlingsbehov ska informeras om detta och urvalstandläkaren ska omgående registrera patienten i it-stödet Libretto. Två tidsmässigt separata behandlingar Om urvalstandläkaren bedömer att patienten ska genomgå två tidsmässiga separata ortodontibehandlingar så ska detta anges redan i samband med registreringen i Libretto. I dessa fall beviljas ersättning för två behandlingsomgångar. Valda ortodontister registrerar när behandling börjar och avslutas för respektive behandlingsomgång. Patient som tidigare fått behandling utförd utan avgift men vid senare tillfälle remitterats till urvalstandläkare för ny konsultation med annan diagnos kan få ytterligare ortodonti utan avgift om urvalskriterierna uppfylls. Detta förutsäger dock att den nya behandlingen är tydligt skild från den första behandlingen samt inte varit möjlig att förutsäga vid första urvalstillfället. Varje behandling ska räknas in i respektive års urvalsantal. I dessa fall beviljas också ersättning för två behandlingsomgångar. Om det under behandlingen med komplicerad interceptiv ortodonti visar sig att önskvärt behandlingsresultat inte kommer att kunna uppnås så ska behandlingen avbrytas. Patienten ska remitteras till urvalstandläkaren för bedömning om urvalskriterierna uppfylls för att få annan ortodontisk behandling. Varje behandling ska räknas in i respektive års urvalsantal. I Sidan 5 av 9

dessa fall beviljas ersättning för start av den interceptiva behandlingen och start och avslut för nästa behandlingsomgång. Byte av vårdgivare Byte av ortodontist får endast ske i undantagsfall. Folktandvården kan inte avvisa patienter eftersom Folktandvården har sistahandsansvaret för tandvård. Privata ortodontister har inte skyldighet att överta patient som påbörjat behandling hos annan vårdgivare. Ett byte förutsätter att: - ny privat ortodontist/klinik har avtal med landstinget, - ny ortodontist finns inom Folktandvården, - ortodontisterna sinsemellan är överens om fördelning av ersättning och att de administrerar den själva. Ortodontisten får inte ta ut avgift från patienten med anledning av bytet. Har inte annat överenskommits ska journalhandlingar, röntgenbilder, modeller mm. överlämnas utan kostnad från den ursprungliga ortodontisten till den nya. Behandling Ortodontisten ska erbjuda patienter vård i den turordning de anmäls. Folktandvården kan aldrig avvisa patienter eftersom Folktandvården har ett sistahandsansvar. Privata ortodontister kan inte avvisa patienter förrän avtalat antal patienter påbörjat behandling. Patienter med akut behandlingsbehov ska behandlas med förtur. Ortodontisten ska inför varje påbörjad behandling meddela patientens allmäntandläkare om behandlingsstart och annan adekvat information. Behandlingen ska påbörjas före det kalenderår patienten fyller 22 år. Påbörjad ortodontisk behandling inklusive behandling av eventuella recidiv ska fullföljas. Ingen ersättning utgår för recidivbehandling. Ortodontisten ska fullfölja påbörjad behandling även om behandling inte hinner slutföras före det kalenderår patienten fyller 22 år, avtal sägs upp av landstinget, nytt avtal tecknas. Ortodontisten ska informera patienten om att då behandlingen inte hinner slutföras före det år patienten fyller 22 år så får patienten bekosta sin kvarvarande behandling själv. Ortodontisten ska även informera om den eventuella kostnaden. Detta gäller dock inte de patienter som har en pågående ortodontibehandling vid årsskiftet 2016/2017. Dessa patienter får slutföra sina behandlingar avgiftsfritt enligt tidigare regelverk. För extraktioner och kirurgiska ingrepp kan ortodontisten remittera till patientens allmäntandläkare inom avgiftsfri tandvård för barn och unga. Akuttandvård relaterad till ortodontibehandling Vid behov av akuttandvård relaterad till ortodontibehandlingen ska patienten i första hand kontakta ansvarig ortodontist och i andra hand sin ansvariga allmäntandläkare. Vårdgivaren ska informera patienten om detta. Ingen debitering ska göras i dessa fall. Vid akuttandvård Sidan 6 av 9

hos annan tandläkare som inte ansvarar för patienten tillämpas Folktandvårdens prislista åtgärd E900 för maximalt 30 minuter. Kostnaden debiteras ansvarig ortodontist. Utvärdering Efter att behandlingen avslutats ska ortodontisten ta reda på hur de egna patienterna uppfattat vården. Ersättning Halva ersättningen betalas när den aktiva behandlingen med apparatur påbörjats och resterande ersättning då behandling är avslutad. Apparatur ska dock vara på plats senast det kalenderår patienten fyller 21 år. De diagnoser som medför mer komplicerad interceptiv behandling är postnormalt bett med stor horisontell överbitning samt enkelsidigt korsbett med tvångsföring. Dessa ersätts med halva beloppet då den aktiva behandlingen påbörjats och resterande då behandlingen är avslutad. Ersättningen utbetalas till ansvarig ortodontist. I de fall ansvarig ortodontist överenskommit med en allmäntandläkare om att allmäntandläkaren under handledning utfört vården ska ortodontisten ansvara för att administrera ersättningen till den allmäntandläkaren. Ersättningen ska fördelas så att ansvarig ortodontist behåller 1/3 av ersättningen och allmäntandläkaren får 2/3 av ersättningen. Ansvarig ortodontist ska planera behandlingen i samråd med patienten och förvissa sig om att de är införstådda med att den avgiftsfria tandvården upphör det kalenderår patienten fyller 22 år. Åtgärder som är nödvändiga efter det kalenderår patienten fyller 21 år ska bekostas av patienten själv. Patienter som vid årsskiftet 2016/2017 har en pågående ortodontibehandling startad inom den avgiftsfria barn- och ungdomsortodontins ram, och som vid behandlingsstart enligt tidigare regelverk är lovade hela behandlingen avgiftsfritt, undantas från ovanstående och får slutföra behandlingen enligt tidigare regler. Nyinflyttade patienter med pågående behandling som beräknas pågå mer än 12 månader ersätts med start och avslut. Pågående behandlingar som beräknas pågå mindre än 12 månader ersätts med endast avslut och räknas inte in i urvalskvoten. Vid byte av vårdgivare ska behandlingens varaktighet skattas till 24 månader. Ortodontisterna delar ersättningen för hela behandlingsperioden med 24 och multiplicerar därefter summan med det antal månader som den först valda ortodontisten varit patientansvarig. I speciella fall där behandlingsperioden av mottagande klinik beräknas pågå 30 månader eller längre används av mottagande klinik beräknad behandlingsperiod som beräkningsunderlag. Om en patient folkbokför sig i annan region/landsting övergår behandlings- och kostnadsansvaret till den nya regionen/landstinget. I vissa specifika undantagsfall då patienten inte informerat ortodontisten om ny folkbokföringsregistrering i annan region/landsting utbetalas ersättning för avslut om detta sker högst sex månader efter att folkbokföringen ändrats. Detta gäller även omvänt om patienten är folkbokförd i annat landsting vid behandlingens start och under behandlingen folkbokför sig i Uppsala län. Sidan 7 av 9

Avbryts behandlingen av orsaker som står utom ortodontistens kontroll får ortodontisten behålla den ersättning som utbetalats. Ytterligare ersättning utbetalas inte. Om patienten kommer på inregistrering och utredning men därefter avböjer ortodontisk behandling så utbetalas ingen ersättning. Om patienten ångrar sig i framtiden så får en ny urvalsvisning göras för att bedöma om patienten fortfarande uppfyller urvalskriterierna. Om så är fallet så får vald ortodontist den ersättning som gäller då. All övrig ortodonti, som inte omfattas av LOV, finansieras inom det anslag till Folktandvården som beslutats av landstingsfullmäktige. Inflyttning till länet Patienter som påbörjat ortodontibehandling utanför länet och som sedan folkbokförs i Uppsala län ska urvalsvisas för att behandlingen ska fortsätta och bekostas av landstinget. Patient och målsman ska muntligt informeras om att de kommer att få skriftlig information via posten om det fria valet och vilka ortodontister patient/målsman kan välja. Urvalstandläkaren ska även i dessa fall registrera patienterna i it-stödet Libretto. Vald ortodontist får ersättning på samma sätt som tidigare beskrivits. Reseersättning Reseersättning utgår enligt landstingets regler för sjukresor. Retentionsbehandling Den ortodontist som är ansvarig och utfört behandlingen är fortsatt ansvarig för patientens retentionsbehandling så länge patienten omfattas av den avgiftsfria allmäntandvården för barn och unga. Retentionskontrollen ska pågå minst ett år efter det att den aktiva behandlingen är avslutad. Under denna tid ansvarar ortodontisten för retentionsapparatur som till exempel retainers och Essixskenor. Behandlingen ingår i ersättningen för den aktiva ortodonti behandlingen. Efter ett års retentionsbehandling får patienten betala själv för retentionsbehandling såvida patienten inte fortfarande omfattas av den avgiftsfria allmäntandvården för barn och unga. Patienter som behöver retentionsbehandling efter det kalenderår de fyller 21 år ska betala sin retentionsbehandling. Ortodontisten är ansvarig för att informera om detta. Patienter som har pågående ortodontibehandlingar årsskiftet 2016/2017 får dock slutföra sina behandlingar avgiftsfritt enligt tidigare regelverk. Bortslarvad retentionsapparatur och eventuell korrigering av recidiv på grund av misskötsel av retentionsapparatur får bekostas av patienten själv oavsett ålder. Patienter som betalar ortodontin själva ska även betala för akuta åtgärder under retentionsbehandlingen. Ortodontisten ska informera patient/målsman om gällande regler. Efter ett års retention ansvarar patientens allmäntandläkare för kontroller av retentionsapparatur i samband med revisionsundersökningar. Vid eventuella komplikationer ska patienten remitteras till ansvarig ortodontist som ska utföra de åtgärder som krävs utan ersättning så länge patienten omfattas av den avgiftsfria allmäntandvården för barn och unga. Patientfinansierad ortodonti Allmäntandvård för barn och unga är avgiftsfri med undantag av debitering vid uteblivande, borttappade ortodontiapparater samt tandvård som inte är nödvändig för att uppnå ett ur odontologisk synpunkt funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat. Sidan 8 av 9

Om patientens vårdbehov inte uppfyller kriterierna för avgiftsfri ortodontisk behandling finns möjlighet för patienten att själv betala för sin behandling. Ortodontisten ska informera patient/målsman om att behandlingen inte är nödvändig och att hela avgiften, utan ersättning från Försäkringskassan, ska betalas av patient/målsman. Skriftligt kostnadsförslag ska överlämnas innan behandlingen påbörjas. En förutsättning för att behandla patienter som betalar vården själva är att de urvalda patienterna som ska få behandling på landstingets bekostnad prioriteras först och att det inte finns väntetid för dessa patienter. Marknadsföringsetiska regler Landstingets marknadsföringsetiska regler för hälso- och sjukvården ska följas vid all information som rör ortodontibehandlingen och det ska framgå att ortodontisten är godkänd av landstinget. Kontaktpersoner landstinget Vid frågor ring telefonnummer 018-611 61 49 eller 018-611 76 23 alternativt via e-post tandreglering.ck@lul.se Sidan 9 av 9

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 160 Dnr VS 2016-0173 Ersättning för tandreglering för barn och unga 2017 Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att fastställa ersättningsbeloppen för tandregleringsbehandlingar till 26 500 kronor och för mer komplicerad interceptiv behandling till 10 850 kronor. Kostnaden belastar ansvar 24 205. Bilaga 160 Ärendet Barn och unga har enligt lag om valfrihetssystem möjlighet att från den 1 september 2009 välja vilken privat eller offentlig tandregleringsspecialist som ska utföra behandlingen. Ungefär 24 procent har valt privata specialister och övriga har valt specialister inom Folktandvården. De privata tandregeringsspecialister som kan väljas ska ha avtal med landstinget i Uppsala län. Idag finns sex privata tandregleringsspecialister som har avtal med landstinget, varav tre är verksamma i Uppsala och övriga i Sundbyberg, Liljeholmen och Östermalm i Stockholm. Varje år erbjuds cirka 1 000 barn och unga tandreglering om behovet bedömts vara så stort att landstinget ska stå för kostnaden. Det är Folktandvårdens tandregleringsspecialister som bedömer och väljer ut vilka barn och unga som ska erbjudas avgiftsfri behandling. Under förutsättning att riksdagen ändrar tandvårdslagen och höjer åldersgränsen för avgiftsfri tandvård t.o.m. 21 år så kommer troligen fler unga erbjudas tandreglering än tidigare. Hur stor ökningen kan bli kan inte beräknas. Förslag är att ersättningen för tandregleringsbehandlingar 2017 ska vara 26 500 kronor och för mer komplicerad interceptiv tandreglering 10 850 kronor. Detta motsvarar en uppräkning med 1,9 procent respektive 2,1 procent. Med interceptiv tandreglering avses aktiva ingrepp för att styra bettutvecklingen i gynnsam riktning. De diagnoser som medför mer komplicerad interceptiv behandling är definierade i förfrågningsunderlag för tandreglering, dnr VS2016-0173. Kopia till: Folktandvården Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2016-11-23 Dnr VS 2016-0173 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Agneta Roos Tfn 018-611 61 22 E-post agneta.roos@lul.se Vårdstyrelsen Ersättning för tandreglering för barn och unga 2017 Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att fastställa ersättningsbeloppen för tandregleringsbehandlingar till 26 500 kronor och för mer komplicerad interceptiv behandling till 10 850 kronor. Kostnaden belastar ansvar 24 205. Ärendet Barn och unga har enligt lag om valfrihetssystem möjlighet att från den 1 september 2009 välja vilken privat eller offentlig tandregleringsspecialist som ska utföra behandlingen. Ungefär 24 procent har valt privata specialister och övriga har valt specialister inom Folktandvården. De privata tandregeringsspecialister som kan väljas ska ha avtal med landstinget i Uppsala län. Idag finns sex privata tandregleringsspecialister som har avtal med landstinget, varav tre är verksamma i Uppsala och övriga i Sundbyberg, Liljeholmen och Östermalm i Stockholm. Varje år erbjuds cirka 1 000 barn och unga tandreglering om behovet bedömts vara så stort att landstinget ska stå för kostnaden. Det är Folktandvårdens tandregleringsspecialister som bedömer och väljer ut vilka barn och unga som ska erbjudas avgiftsfri behandling. Under förutsättning att riksdagen ändrar tandvårdslagen och höjer åldersgränsen för avgiftsfri tandvård t.o.m. 21 år så kommer troligen fler unga erbjudas tandreglering än tidigare. Hur stor ökningen kan bli kan inte beräknas. Förslag är att ersättningen för tandregleringsbehandlingar 2017 ska vara 26 500 kronor och för mer komplicerad interceptiv tandreglering 10 850 kronor. Detta motsvarar en uppräkning med 1,9 procent respektive 2,1 procent. Med interceptiv tandreglering avses aktiva ingrepp för att styra bettutvecklingen i gynnsam riktning. De diagnoser som medför mer komplicerad interceptiv behandling är definierade i förfrågningsunderlag för tandreglering, dnr VS2016-0173. Kopia till: Folktandvården Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

Sveriges Privattandläkarförenings Lokalavdelning i Uppsala 2 (2)

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 161 Dnr VS 2016-0165 Utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att ställa sig bakom föreslagen inriktning för utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa. Vårdstyrelsen beslutar att återrapportering ska ske i februari 2018. Ärendet Bakgrund Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 15 december 2015 (dnr HSS2015-0026) att anta en övergripande viljeinriktning samt sju huvudsakliga förändringsområden för en handlingsplan för att säkra en trygg hälso- och sjukvård för personer med psykisk ohälsa. Landstingsdirektören fick ett fortsatt uppdrag att konkretisera samt föreslå uppföljning och finansiering för de antagna förändringsområdena. En fortsatt fördjupad utredning för barn- och ungdomar med psykisk ohälsa var ett av de sju förändrings-områdena. Hälso- och sjukvårdsavdelningen har i enlighet med uppdraget under våren 2016 genomfört en utredning kring barn och unga med psykisk ohälsa (se bilaga). I anslutning till utredningen tillsattes en arbetsgrupp med representanter från Sektionen för barns vård och hälsa, Barn- och ungdomspsykiatrin, Hälsa och habilitering, Ungdomsmottagningen i Uppsala city, Primärvården, landstingets asylsamordnare och utredare. Utredningen samrådde med socialchefer och skolchefer i kommunerna Heby, Håbo och Östhammar, vilka ställer sig positiva till att utveckla samverkan kring första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa. Kommunikationsavdelningen har rådfrågats när det gäller information till medborgare. Utredaren har samrått med primärvårdsdirektören och sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset. Slutsatser och inriktning Resultatet från utredningens kartläggning visar att första linjen för barn och ungas psykiska hälsa i åldern 6-18 år inte finns tillgänglig i alla kommuner. Det finns idag ingen tydlig och samlad information för vårdsökande barn och unga med psykisk ohälsa. I kartläggningen framkom att barn och unga har svårt att få information om var man kan vända sig för att få stöd och hjälp. Informationen om var första linjen för barn och unga finns och hur man kommer i kontakt med dem behöver således förbättras. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 Syftet med inriktningen är att öka tillgängligheten inom första linjen för barn och ungas psykiska hälsa samt att bygga upp ett samarbete med kommunerna och därmed skapa förutsättningar för en jämlik vård. Ett första steg är att under 2017 påbörja utvecklings-arbetet genom att starta ett mottagande och utveckla samverkan med kommunerna Heby, Håbo och Östhammar. Ansvarig utredare rekommenderar en utbyggnad av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa i form av ett projekt under 2017-2018. Målgruppen är barn och unga med en lätt till medelsvår psykisk ohälsa och deras målsmän. Inom projektet starta mottagande, här kallat samtalsmottagningar, för målgruppen i kommunerna Heby, Håbo och Östhammar, gärna i anslutning till vårdcentral eller ungdomsmottagning. I upp-draget ingår även att utveckla samverkan med dessa kommuners skola, elevhälsa och socialtjänst inom området. Under projekttiden förs dialog med övriga kommuner i länet om utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa. Om någon av dessa kommuner visar intresse för att påbörja uppbyggnad under 2017, görs en bedömning i de enskilda fallen. För att få till stånd en utbyggnad av verksamheten för barn och ungas psykiska hälsa under 2017 rekommenderar ansvarig utredare att det sker en förstärkning av den befintliga organisationen inom Akademiska sjukhuset, sektionen för barns vård och hälsa. Sektionen för barns vård och hälsa har idag, utöver uppdraget kring somatisk problematik, ett uppdrag att utreda och behandla lättare till medelsvår psykisk ohälsa på första linjen nivå i samverkan med kommunerna. En förstärkning med samtals-mottagningar stöder verksamhetens redan starka relation med kommunerna och stärker ytterligare detta arbete som är multiprofessionellt. Förstärkningen med psykologer kommer indirekt göra att fler barn och unga kommer ha tillgång till barn- och ungdomspsykolog även i de kommuner som inte ingår i projektet. Samverkan med kommunerna Inom projektet avsätter landstinget och kommunerna i Heby, Håbo och Östhammar, tid för att utveckla samverkan mellan landstinget, kommunernas elevhälsa och socialtjänst. Där ingår bland annat att ta fram samverkansrutiner, utveckla lämpliga metoder och ta fram information om verksamheten. Under projekttiden ska även frågan om var i regionens organisation verksamheten ska ligga i framtiden. Barn och unga ska involveras i utvecklingsarbetet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 Tidplan År 2016: Planering för införande. År 2017: Inom projektet införa Samtalsmottagningar i kommunerna Heby, Håbo och Östhammar. Verksamhetsutveckling i samverkan med dessa kommuner, och angränsande verksamheter inom landstinget. 2018: Starta dialog med övriga kommuner om intresse för att utveckla första linjen för barn och ungas psykiska hälsa. Uppföljning av projektet. Återrapportering till vårdstyrelsen i februari. Fortsatt utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa i resterande kommuner. Finansiering Kostnaden för projektet Utveckling av första linjen för barn och unga beräknas till 3 miljoner kronor årligen, 2017-2018, för psykologer, projektledare, lokaler och övriga kostnader. Kostnaderna gäller endast i kommunerna Heby, Håbo och Östhammar där projektet genomförs. Utredningen har identifierat ett antal utvecklingsområden vilken gör att ansvarig utredare anser att projektformen är att föredra framför en permanent förstärkning. Detta är bland annat inte klarlagt var i regionens organisation verksamheten ska ligga i framtiden. Barnkonsekvensanalys Berörda barn och unga i de kommuner som omfattas av detta inledande genomförande berörs enligt plan lika. Förslaget ersätter inte något utan är en utökning vilket betyder att barnets bästa bör kunna anses ha varit i främsta rummet i beslutet. Förslaget siktar mot nivån bästa uppnåeliga hälsa och erbjuden sjukvård baserat på aktuell kunskap och erfarenhet från andra aktörer i landet. Kartläggningen har inte tagit in barns eller ungas åsikter, vilket är en nackdel men inom det föreslagna projektet planeras för att göra barn och unga delaktiga i utvecklingsarbetet. Facklig samverkan Berörda fackförbund är informerade. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 Kopia till: Beredningen för barn och unga Akademiska sjukhuset, sektionschef Monica Mäki Karlstrand Akademiska sjukhuset, förvaltningsdirektör Per Elofsson Akademiska sjukhuset, verksamhetschef Christophe Pedroletti. Akademiska sjukhuset, sektionschef Ola Duregård Akademiska sjukhuset, verksamhetschef Gunilla Svedström Akademiska sjukhuset, avdelningschef Julia Pertoft Nemirovski Primärvårdsförvaltningen, förvaltningsdirektör Göran Angergård Primärvårdsförvaltningen, chefsläkare Eva-Lena Sjöö Hälsa- och habilitering, förvaltningsdirektör Lena Dahlman Hälsa och habilitering, samordningschef Monica Jonsson Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2016-10-19 Dnr VS2016-0165 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Birgitta Ekholm Lejman Tfn 018-611 62 03 E-post birgitta.ekholm.lejman@lul.se Vårdstyrelsen Utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att ställa sig bakom föreslagen inriktning för utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa. Vårdstyrelsen beslutar att återrapportering ska ske i februari 2018. Ärendet Bakgrund Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 15 december 2015 (dnr HSS2015-0026) att anta en övergripande viljeinriktning samt sju huvudsakliga förändringsområden för en handlingsplan för att säkra en trygg hälso- och sjukvård för personer med psykisk ohälsa. Landstingsdirektören fick ett fortsatt uppdrag att konkretisera samt föreslå uppföljning och finansiering för de antagna förändringsområdena. En fortsatt fördjupad utredning för barn- och ungdomar med psykisk ohälsa var ett av de sju förändringsområdena. Hälso- och sjukvårdsavdelningen har i enlighet med uppdraget under våren 2016 genomfört en utredning kring barn och unga med psykisk ohälsa (se bilaga). I anslutning till utredningen tillsattes en arbetsgrupp med representanter från Sektionen för barns vård och hälsa, Barn- och ungdomspsykiatrin, Hälsa och habilitering, Ungdomsmottagningen i Uppsala city, Primärvården, landstingets asylsamordnare och utredare. Utredningen samrådde med socialchefer och skolchefer i kommunerna Heby, Håbo och Östhammar, vilka ställer sig positiva till att utveckla samverkan kring första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa. Kommunikationsavdelningen har rådfrågats när det gäller information till medborgare. Utredaren har samrått med primärvårdsdirektören och sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset. Slutsatser och inriktning Resultatet från utredningens kartläggning visar att första linjen för barn och ungas psykiska hälsa i åldern 6-18 år inte finns tillgänglig i alla kommuner. Det finns idag ingen tydlig och samlad information för vårdsökande barn och unga med psykisk ohälsa. I kartläggningen framkom att barn och unga har svårt att få information om var Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (4) man kan vända sig för att få stöd och hjälp. Informationen om var första linjen för barn och unga finns och hur man kommer i kontakt med dem behöver således förbättras. Syftet med inriktningen är att öka tillgängligheten inom första linjen för barn och ungas psykiska hälsa samt att bygga upp ett samarbete med kommunerna och därmed skapa förutsättningar för en jämlik vård. Ett första steg är att under 2017 påbörja utvecklingsarbetet genom att starta ett mottagande och utveckla samverkan med kommunerna Heby, Håbo och Östhammar. Ansvarig utredare rekommenderar en utbyggnad av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa i form av ett projekt under 2017-2018. Målgruppen är barn och unga med en lätt till medelsvår psykisk ohälsa och deras målsmän. Inom projektet starta mottagande, här kallat samtalsmottagningar, för målgruppen i kommunerna Heby, Håbo och Östhammar, gärna i anslutning till vårdcentral eller ungdomsmottagning. I uppdraget ingår även att utveckla samverkan med dessa kommuners skola, elevhälsa och socialtjänst inom området. Under projekttiden förs dialog med övriga kommuner i länet om utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa. Om någon av dessa kommuner visar intresse för att påbörja uppbyggnad under 2017, görs en bedömning i de enskilda fallen. För att få till stånd en utbyggnad av verksamheten för barn och ungas psykiska hälsa under 2017 rekommenderar ansvarig utredare att det sker en förstärkning av den befintliga organisationen inom Akademiska sjukhuset, sektionen för barns vård och hälsa. Sektionen för barns vård och hälsa har idag, utöver uppdraget kring somatisk problematik, ett uppdrag att utreda och behandla lättare till medelsvår psykisk ohälsa på första linjen nivå i samverkan med kommunerna. En förstärkning med samtalsmottagningar stöder verksamhetens redan starka relation med kommunerna och stärker ytterligare detta arbete som är multiprofessionellt. Förstärkningen med psykologer kommer indirekt göra att fler barn och unga kommer ha tillgång till barn- och ungdomspsykolog även i de kommuner som inte ingår i projektet. Samverkan med kommunerna Inom projektet avsätter landstinget och kommunerna i Heby, Håbo och Östhammar, tid för att utveckla samverkan mellan landstinget, kommunernas elevhälsa och socialtjänst. Där ingår bland annat att ta fram samverkansrutiner, utveckla lämpliga metoder och ta fram information om verksamheten. Under projekttiden ska även frågan om var i regionens organisation verksamheten ska ligga i framtiden. Barn och unga ska involveras i utvecklingsarbetet.

3 (4) Tidplan År 2016 Planering för införande. År 2017 Inom projektet införa Samtalsmottagningar i kommunerna Heby, Håbo och Östhammar. Verksamhetsutveckling i samverkan med dessa kommuner, och angränsande verksamheter inom landstinget. Starta dialog med övriga kommuner om intresse för att utveckla första linjen för barn och ungas psykiska hälsa. 2018 Uppföljning av projektet. Återrapportering till vårdstyrelsen i februari. Fortsatt utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa i resterande kommuner. Finansiering Kostnaden för projektet Utveckling av första linjen för barn och unga beräknas till 3 miljoner kronor årligen, 2017-2018, för psykologer, projektledare, lokaler och övriga kostnader. Kostnaderna gäller endast i kommunerna Heby, Håbo och Östhammar där projektet genomförs. Utredningen har identifierat ett antal utvecklingsområden vilken gör att ansvarig utredare anser att projektformen är att föredra framför en permanent förstärkning. Detta är bland annat inte klarlagt var i regionens organisation verksamheten ska ligga i framtiden. Barnkonsekvensanalys Berörda barn och unga i de kommuner som omfattas av detta inledande genomförande berörs enligt plan lika. Förslaget ersätter inte något utan är en utökning vilket betyder att barnets bästa bör kunna anses ha varit i främsta rummet i beslutet. Förslaget siktar mot nivån bästa uppnåeliga hälsa och erbjuden sjukvård baserat på aktuell kunskap och erfarenhet från andra aktörer i landet. Kartläggningen har inte tagit in barns eller ungas åsikter, vilket är en nackdel men inom det föreslagna projektet planeras för att göra barn och unga delaktiga i utvecklingsarbetet. Facklig samverkan Berörda fackförbund är informerade. Bilagor Första linjen för barn och unga Barnkonsekvensanalys Första linjen, kartläggning 2016

Kopia till: Beredningen för barn och unga Akademiska sjukhuset, sektionschef Monica Mäki Karlstrand Akademiska sjukhuset, förvaltningsdirektör Per Elofsson Akademiska sjukhuset, verksamhetschef Christophe Pedroletti. Akademiska sjukhuset, sektionschef Ola Duregård Akademiska sjukhuset, verksamhetschef Gunilla Svedström Akademiska sjukhuset, avdelningschef Julia Pertoft Nemirovski Primärvårdsförvaltningen, förvaltningsdirektör Göran Angergård Primärvårdsförvaltningen, chefsläkare Eva-Lena Sjöö Hälsa- och habilitering, förvaltningsdirektör Lena Dahlman Hälsa och habilitering, samordningschef Monica Jonsson 4 (4)

Barnrättsperspektivinför åtgärd eller beslut Namn på åtgärd eller beslut: Utveckling av första linjen för barn och unga med psykiska ohälsa Diarienummer: VS2016-0165, SHS2016-0134 Beslutet i korthet: Förslag till inriktning för samverkan med länets kommuner i att utveckla första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa i hela länet. Ansvarig: Sakkunnig LUL: Birgitta Lejman Ekholm Författare: Martin Price Läns-BO Verksamhet/avdelning: Ledningskontoret LUL Vilka barn berörs av detta beslut? Direkt berörda: barn och unga 6-18 år boende i Heby, Håbo och Östhammar med en lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Indirekt: barn i övriga kommuner kan få ökad tillgänglighet till barn- och ungdomspsykolog. Icke-diskriminering av barnet (artikel 2) Behandlas berörda barn lika? Om inte, anger du skälen till särbehandling. Berörda barn och unga i de kommuner som omfattas av detta inledande genomförande berörs enligt plan lika. Övriga barn och unga i länet får inte direkt tillgång till insatsen. Insatserna måste för god effekt genomföras i samverkan med kommuner och intresset var i denna första fas större i Heby, Håbo och Östhammar. Urvalet bör därför anses välgrundat. Uttalad ambition ska vara utökning av denna insats och andra insatser för en gedigen första linje mot psykisk ohälsa. Likabehandling bör också gälla barns och ungas olika val av ingångar till hjälp mot psykisk ohälsa. Första linjen består av olika men samverkande aktörer (tex skola, barnhälsovård, primärvård) vilket bidrar till att barnet ska kunna få hjälp, oavsett vilken ingång det väljer. Barnets bästa (artikel 3) och tillräckliga resurser (artikel 4) Barnets bästa är en kombination av vad du anser är det berörda barnets behov med vad barnet själv uttryckt eller förmedlat. Beskriv. Förslaget medför konkret nya psykologtjänster i Heby, Håbo och Östhammar. Behov - förslaget utgår från en uppfattning om barnets behov av snabb och tillgänglig hjälp när det mår dåligt. För både vården och barnet är det också rationellt om vården Bygger på barnkonventionen och Policy för att förverkliga barnets rättigheter (landstinget Uppsala län). Kontakta gärna Läns-BO Martin Price, www.boiu.se/lbo eller 0725-718200

Barnrättsperspektivinför åtgärd eller beslut ges på rätt nivå. Beslutet bör grundas på och utvärderas utifrån även beröras egna uppfattningar om vilken typ och tillgång till hjälp de föredrar. Instrument för ungas uppfattningar finns redan i form av Liv & Hälsa Ung samt data från elevhälsosamtal. Att använda statistik om barns och ungas förhållanden och mående är ett uttalat mål i LUL handlingsplan för barnets rättigheter (2013). Som senare komplement bör ungas uppfattningar och kännedom om insatserna även tas från möten med målgrupperna genom fokusgrupper, skolbesök och i möten med enskilda. Behöver något annat än barnets bästa prioriteras? Beslutet är trots det barnrättsligt om du beskriver förväntade negativa konsekvenser och föreslår kompenserande åtgärder. Förslaget ersätter inte något utan är en utökning. Samverkan lyfts också fram vilket är bra, då barn och unga i målgruppen i regel ska erbjudas samordnade insatser. Prioriteringar som skett är väsentligen två: dels att endast tre kommuner ingår i första genomförandet, dels att ett visst belopp anvisas till insatsen. Beloppets storlek har jag inte underlag att uttala mig om nu, utan ser i grunden positivt på satsningen och hoppas på utökning. Som pilotverksamhet i arbetsformer, organisation och samverkansform kan fördelar finnas med att genomförandet till en början är avgränsat. Barnets bästa bör kunna anses ha varit i främsta rummet i beslutet. Rätt till liv, hälsa och samverkan (artikel 6, 19, 23, 24 & 39) På vilket sätt har du tagit hänsyn till barnens rätt till bästa uppnåeliga hälsa och erbjuden sjukvård. Har inblandade verksamheter samverkat med barnet i centrum? Förslaget siktar mot nivån bästa uppnåeliga baserat på aktuell kunskap och erfarenhet från andra aktörer i landet. Hänsyn till artiklarna i rubriken (19, 23, 24 och 39) tas genom förstärkt första linje. Särskilt bra kan det bli för barn som utsatts för eller bevittnat våld (19) som nu får snabbare möjlighet till insats. Vidare möjligheten till rehabilitering för de som kommer hit från krigsdrabbade länder (39). Unga med funktionsnedsättning (23) nämns inte i kartläggning eller förslag och jag vet inte om den gruppen har att vänta särskilda förbättringar på grund av förslaget. Dock kan jag inte se att det för dem skulle innebära en försämring. Samverkan betonas särskilt och en utveckling mot en första linje organiserad i elevhälsan borde vara den bästa basen för de allra flesta barnen. Aktuella förslaget Bygger på barnkonventionen och Policy för att förverkliga barnets rättigheter (landstinget Uppsala län). Kontakta gärna Läns-BO Martin Price, www.boiu.se/lbo eller 0725-718200

Barnrättsperspektivinför åtgärd eller beslut prioriterat samverkan genom att resurserna särskilt läggs i primärvård och Akademiskas sektion för barn och ungas hälsa. Barnets delaktighet (artikel 12) Har berörda barns åsikter inhämtats? Om barnen inte varit delaktiga, förklara varför. Kartläggningen har inte tagit in barns eller ungas åsikter, vilket är en nackdel. Det kan kompenseras genom att a) berörda verksamheter som får uppdrag inom första linjen förväntas redovisa även vad unga brukare tycker om sin situation och verksamheten. b) Utvecklingsarbete av första linjen i Region Uppsala tar in ungas åsikter genom kanaler som finns eller borde upprättas: kvantitativ data från barnhälsovård, elevhälsa och Liv & Hälsa, samt kvalitativ data från elevhälsosamtal och möten med unga i skolor, patientföreningar, i elevråd och sjukhusets ungdomsråd etc. Sakkunig på LUL uppger att planer finns för dialog med unga om första linjen. Vilka åsikter framkom och har de påverkat förslaget? - Övrigt En rekommendation är att beskriva och eventuellt utveckla tillgängligheten för rådgivning över telefon. Särskilt för det äldre barnet (tonåring) som själv kan ringa är personlig men anonym vägledning ett viktigt steg i en bra första linje. BUP rådgivning 018-6112529 finns redan, men jag är osäker på hur den är utvärderad. Finns behov av utökad tjänst eller marknadsföring? Förklaringar till artiklarna i barnrättsligt beslutsunderlag. Vilka barn berörs? Använd lämpliga definitioner som: Barn upp till xx år. Kön. Centrum/periferi i länet. Familjens resurser. Hälsoprofil. Funktionsnedsättning, riskbeteende. Art 3: barnets bästa i främsta rummet Artikel 2: lika behandling Egenvärde som mänsklig rättighet. Målvärde för att säkra artikel 24 rätten att uppnå bästa uppnåeliga hälsa. Förbud mot all diskriminering. Sverige har sju diskrimineringsgrunder. Art 4: resurskravet Bygger på barnkonventionen och Policy för att förverkliga barnets rättigheter (landstinget Uppsala län). Kontakta gärna Läns-BO Martin Price, www.boiu.se/lbo eller 0725-718200

Barnrättsperspektivinför åtgärd eller beslut Inför beslut om något som rör barn (nu eller senare) krävs ett kvalificerat ställningstagande om vad som är barnets bästa. Det ska utredas, beskrivas, och dokumenteras. aktuell forskning (evidens) praxis och erfarenhet nu- och sen-perspektiv Art 6: liv, hälsa, utveckling och samverkan Barnet har inneboende rätt till liv och beslutet ska bidra till optimala förutsättningar för hälsa och utveckling. Landstinget skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Art 24: bästa uppnåeliga hälsa Lika tillgång till hälsa är prioritet. Särskilda fokus spädbarns- och mödravård, nutrition samt avskaffa skadliga traditionella sedvänjor. Artikel 12: delaktighet & inflytande Berörda barn ska alltid beredas möjlighet att komma till tals (delaktighet), om det inte strider mot barnets bästa. Åldersgränser finns inte. Det uttryckta tillmäts inflytande i förhållande till frågans art och barnets mognad. Dialogen ska ske med hänsyn till barnets förmåga att förstå frågan och kunna uttrycka sig. Urval av berörda barn samt formerna för dialog bör redovisas. Rättigheterna ska genomföras i förhållande till beslutsfattarens resurser enligt alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder. Alltså, om förslaget ej är optimalt jml. art 3, ska det negativa beskrivas. Underlaget ska också föreslå åtgärder (resurser/samverkan) för kompensation (lindring). Målvärdet är: "uppnå bästa uppnåeliga hälsa." Art 19: skydd mot våld, övergrepp Åtgärder såväl som system för förebyggande och vård. Art 39, rehabilitering Fysisk och psykisk rehabilitering och social återanpassning. (skillnad art 23) Art 23: funktionsnedsättning Fullvärdigt liv och särskild omvårdnad. Kostnadsfritt, och med särskilt beaktande av föräldrars resurser. Övrigt Intressekonflikter mellan olika berörda barn, eller olika intressen? Utredarens personliga kommentarer. Förslag på fortsatt utredning av alternativ, eller konsekvenser. Bygger på barnkonventionen och Policy för att förverkliga barnets rättigheter (landstinget Uppsala län). Kontakta gärna Läns-BO Martin Price, www.boiu.se/lbo eller 0725-718200

Kartläggning av landstigets verksamheter inom Första linjen för barns vård och hälsa. Dnr: VS2016 0165, SHS2016 0134 2016 10 12 Ålder 0 5 år och mödrar Verksamhet Arbetsgivare Enköping Heby Håbo Knivsta Uppsala Tierp Älvkarleby Östhammar Mödra och barnhälsovård Akademiska sjukhuset X X X X X X X X Mödra och barnhälsovårdens psykologer har uppdrag både på nivå första linjen och specialist. Psykologerna åker till alla kommuner vid behov. Mödra och barnhälsovårdens psykologer är anställda inom Sektionen för barns vård och hälsa, Akademiska sjukhuset. Ålder 6 18 år Verksamhet Arbetsgivare Enköping Heby Håbo Knivsta Uppsala Tierp Älvkarleby Östhammar Barn och ungdomspsykologer Akademiska sjukhuset X X X X Psykologerna har mottagning i kommuner med X, barn, unga och föräldrar bosatta i andra kommuner blir hänvisade till mottagningarna. Barn och ungdomspsykologerna är anställda inom Sektionen för barns vård och hälsa, Akademiska sjukhuset. Ålder 13 20+ Verksamhet Arbetsgivare Enköping Heby Håbo Knivsta Uppsala Tierp Älvkarleby Östhammar Ungdomsmottagning PV offentlig 1 1 1 2 1 1 1 Ungdomsmottagning PV privat 1 1 Ungdomsmottagningen i City Akademiska sjukhuset 1 Ungdomsmottagningar finns i alla kommuner. Tillgång till psykolog i ytterkommunerna är varierande. Samarbete mellan landstinget och kommunerna finns i sju kommuner i form av kurator med anställning i kommunen. Alla psykologer, med undantag av de privata vårdgivarna, är anställda inom kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset.

Ålder 16 20 år Verksamhet Arbetsgivare Uppsala Spången BUP, Akademiska sjukhuset och Uppsala kommun X Spången är en mottagning som drivs utifrån en överenskommelse mellan barn och ungdomspsykiatrin, Akademiska sjukhuset och gymnasieskolorna i Uppsala, både parter är arbetsgivare. Överenskommelsen gäller även privata gymnasieskolor i Uppsala genom ett avtal mellan dem och Uppsala kommun. Mottagningen tar emot alla elever som går i en gymnasieskola i Uppsala, oavsett i vilken kommun man är folkbokförd.

2016 10 13 Ansvarig: Huvudförfattare: Birgitta Lejman Ekholm Marie Brinktell Diarienummer: VS2016-0165 SHS2016-0134 Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Rubrik: Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sidan 1 av 12 DocPlus ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll. Detta kommer du att välja innan du skapar ett dokument i DocPlus. Obs. Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus. Landstinget i Uppsala län

Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Ensamkommande flyktingbarn... 4 Definitioner, begrepp och förkortningar... 4 Mål... 5 Kartläggning av Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa, nuvarande insatser (primärvårdsnivå)... 5 Landstinget... 5 Barn 0 6 år... 5 Mödra och barnhälsovården... 5 Barn 6 20 år... 6 Barnspecialistmottagningen... 6 Ungdomsmottagningen... 7 Ungdomsmottagningen i Uppsala city, tidigare ungdomshälsan... 7 Spången LUL och Uppsala kommun... 7 Kommunerna... 8 Elevhälsan... 8 Socialtjänstens råd och stöd... 8 Information och guidning... 8 1177 Uppsala län... 8 LUL.se... 8 Omvärldsspaning... 8 Samlad bedömning och slutsatser... 10 Förslag på genomförande... 10 Tidplan... 11 Referenser... 12 Rubrik: Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sidan 2 av 12 DocPlus ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

Bakgrund Psykisk ohälsa är ett av våra största ohälsoproblem. Det finns en överenskommelse mellan staten och SKL som började gälla 2016, överenskommelse om stöd till riktade insatser inom psykisk hälsa 2016. Inom hälso och sjuikvårdsområdet syftar överenskommelsen att bidra till utvecklingen av en vård som utgår från patientens behov samt vård som är säker, tillgänglig och av god kvalitet. Arbetet ska pågå under fem år och inom följande fem fokusområden: 1. Förebyggande och främjande arbete 2. Tillgängliga tidiga insatser 3. Enskildas delaktighet och rättigheter 4. Utsatta grupper 5. Ledning, styrning och organisation Barn och unga är en viktig grupp där främjande av hälsa och förebyggande av ohälsa har stor effekt innan ohälsa debuterat. Barn och unga med psykisk ohälsa måste kunna räkna med att får rätt insatser i rätt tid. Patient och brukar organisationer vittnar om att det är svårt att hitta rätt i vården. Även professionsföreträdare uttrycker svårigheter att hjälpa personer med psykisk ohälsa att hamna rätt i vården. Barnombudsmannen rapporterar ett detta inte minst gäller barn och unga. I dag saknas befolkningsstudier som kan beskriva hur den psykiska hälsan hos barn och unga i Sverige ser ut och har förändrats över tid. Däremot finns det studier med enskilda frågor som kan ge en indikation av den psykiska hälsan hos barn och unga. Statistiska centralbyråns undersökning av barns levnadsvillkor visar bland annat att gruppen barn och unga som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa har ökat sedan 1980 talet. Sedan 2005 har kartläggningen Liv och hälsa ung genomförts vartannat år i Uppsala län. Från 2015 har man kompletterat med frågor kring psykisk hälsa vilket kan följas och analyseras och ligga som grund för insatser. Barn och unga med psykisk ohälsa som inte får vård och stöd i tid riskerar att utveckla en fördjupad problematik senare i livet. Det är därför viktigt att på ett systematiskt sätt identifiera risker och behov och att säkerställa tillgänglighet till vård och stöd finns i rätt tid och på rätt nivå. Tidiga insatser både tidig upptäckt och ge effektiva insatser snabbt kan i många fall förebygga en fördjupad problematik hos barn och unga. Att arbeta med tidig upptäckt och tidiga, effektiva insatser, är därför ett kraftfullt sätt att förbättra den psykiska hälsan även på samhällsnivå. Hälso och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 15 december 2015 (Dnr HSS2015 0026) att anta en övergripande viljeinriktning samt sju huvudsakliga förändringsområden för en handlingsplan för att säkra en trygg hälso och sjukvård för personer med psykisk ohälsa. Landstingsdirektören fick ett fortsatt uppdrag att konkretisera samt föreslå uppföljning och finansiering för de antagna förändringsområdena. En fortsatt fördjupad utredning för barn och ungdomar med psykisk ohälsa var ett av de sju förändringsområdena. Utredningen som legat till grund för ovanstående beslut har inte kunnat identifiera specifika förändringsbehov för målgruppen barn och unga inom ramen för utsatt tidplan. Samtidigt har parallella utredningsprocesser för länets ungdomsmottagningar och samverkansarbete för barn och ungdomar med psykisk ohälsa initierats. Dessa utredningars slutsatser är viktiga att beakta med tanke på att 2016 års överenskommelse mellan SKL och staten särskilt finansierar satsningar för barn och ungdomar inom området psykisk hälsa (Regeringskansliet, 2015). Rubrik: Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sidan 3 av 12 DocPlus ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

Nationella psykiatrisatsningen och Revisionsrapport barn och ungdomspsykiatrisk verksamhet Landstinget i Uppsala län har identifierat följande utvecklingsområden: Tillgängliga tidiga insatser Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Förbättra information och guidning Identifiera grupper som riskerar att falla mellan stolarna Ensamkommande flyktingbarns psykiska hälsa från förebyggande och hälsofrämjande till specialiserad traumabehandling Särskilt stöd till ungdomsmottagningarna Beroende och risk/missbruk I anslutning till den fördjupade utredningen för barn och ungas psykiska hälsa tillsattes en arbetsgrupp med representanter från Akademiska sjukhuset, sektionen för barns vård och hälsa, Barn och ungdomspsykiatrin, Hälsa och habilitering, Ungdomsmottagningen i Uppsala city, Primärvården och landstingets asylsamordnare. Ensamkommande flyktingbarn SKL har gjort en förstudie avseende hälsoutvecklingen för asylsökande och nyanlända. Lätt till medelsvår psykisk ohälsa ska hanteras på primärvårdsnivå det vill säga första linjen. Målet i förstudien är att öka tillgängligheten till första linje insatser och kulturanpassad psykiatrisk vård och traumabehandling. Barn och unga samt deras föräldrar behöver information om den svenska hälso och sjukvården så att de kan söka vård i tid och på rätt nivå. Information bör finnas tillgänglig på olika språk och den ska finnas både muntligt och skriftligt eftersom målgruppen har varierande läskunskaper. Tillgången till personal med kompetens och kapacitet att ge råd och stöd samt behandling vid lätt till medelsvår psykisk ohälsa upplevs som låg. Kulturkompetens behöver stärkas hos vårdpersonal framför allt inom psykiatri, primärvård, barnhälsovård och mödrahälsovård. Behoven hos dessa barn och unga med lätt till medelsvår psykisk ohälsa handlar om att få mer kunskap om migrationsstress, symtom på psykisk ohälsa och verktyg för effektiv egenvård. Följande kompetenshöjande insatser till vårdpersonal anses som nödvändiga: Ökad transkulturell kompetens kring olika uppfattningar om hälsa, kulturmöten samt kulturella skillnader i hur symtom kan ta sig uttryck Symtom på psykisk ohälsa att särskilt uppmärksamma, hur graden av besvär kan bedömas och när remittering till specialist är motiverad Kunskap om trauma, migrationsstress och behandling Kunskap om egenvårdsråd och övningar vid lätt till medelsvår psykisk hälsa Definitioner, begrepp och förkortningar Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser och ta kontroll över den egna hälsan, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets motgångar. Psykisk ohälsa är ett övergripande begrepp för både lindriga psykiska besvär och mer allvarligare former av psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Rubrik: Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sidan 4 av 12 DocPlus ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

Psykiska besvär beskriver olika tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Det kan i olika grad påverka funktionsförmågan. Symtomen behöver inte vara så omfattande att diagnos kan sättas och är ofta reaktioner på en påfrestande livssituation. Psykiska sjukdomar och psykisk funktionsnedsättning är syndrom av den typ eller grad att det kvalificerar till en diagnos enligt etablerade diagnossystem. Psykiska besvär bland barn och unga är oftast övergående. Det är viktigt att inte sjukdomsförklara det som är vanliga reaktioner i livet samtidigt som tidig identifiering av allvarliga tillstånd ska göras. Psykisk funktionsnedsättning innebär att en person har väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden där begränsning har funnits eller kan antas bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av en psykisk störning (För förtydligande se SOU rapport, 2006:5). BUP Barn och ungdomspsykiatri (verksamhetsområdet psykiatri, Akademiska sjukhuset) SKL Sveriges kommuner och landsting BoU barn och ungdomspsykologer Första linjen är den eller de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp för att ett barn mår dåligt, oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Första linjen är dit man i första hand vänder sig när man har problem eller mår dåligt. Första linjen ska vara lättillgänglig och det ska vara lätt att hitta information om vart man kan vända sig. Den ska vara heltäckande det vill säga att den ska täcka alla åldersgrupper, olika verksamheter riktar sig till olika åldersgrupper och det är viktigt att det inte finns några glapp. Den ska vara högkvalitativ vilket innebär att man arbetar utifrån ett helhetstänk kring barnets situation samt ett helhetsperspektiv med samarbete och samverkan mellan olika aktörer som möter barn och unga (SKL). Mål Målet för hälso och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen (Hälso och sjukvårdslag, 1982:763). Det är viktigt att barn och unga får vård på rätt nivå och att tidiga insatser sätts in vid upptäckt av psykisk ohälsa för att undvika att barn och unga utvecklar en fördjupad problematik under uppväxten och senare i livet. Att alla barn och unga i regionen har tillgång till första linjen mottagning i sin hemkommun. Att i samverkan med kommunerna bilda väl fungerande team med uppdrag att stödja målgruppen. Att skapa attraktiva tjänster och en god arbetsmiljö. Kartläggning av Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa, nuvarande insatser (primärvårdsnivå) Landstinget Barn 0 6 år Mödra och barnhälsovården Mödra och barnhälsovården har sju psykologer för blivande föräldrar, barn och familjer som är inskrivna på mödra eller barnhälsovård. 2014 hade de 3290 besök och 2015 hade de 3326 besök. Väntetiderna ser ut enligt följande: nybesök inom 2 veckor, barnutredningar 6 10 veckor och övriga besök 3 4 veckor. Målet är att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos förskolebarn och blivande föräldrar. Rubrik: Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sidan 5 av 12 DocPlus ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

Psykologerna är specialiserade på havandeskapets psykologi och små barns kognitiva och psykosociala utveckling inkluderat störningar. Föräldrar kan ta kontakt via mödravården och barnhälsovården för remiss till psykolog. Föräldrar kan även ringa själva för rådgivning på telefonrådgivningstelefon till både psykolog och sjuksköterskorna på barnspecialistmottagningarna i länet och eventuellt boka tid i samråd med personalen. Inget remisskrav. Mödra och barnhälsovården finns i alla kommuner. Där finns möjlighet att få följande insatser: Barnbedömningar och åtgärdsplanering i samverkan med föräldrar samt i förekommande fall vidareremittering Psykologiska behandlingsinsatser till blivande föräldrar och föräldrar med fokus på Föräldrakompetensen. Bedömning och psykologisk behandling av mildare depression, ångesttillstånd och kris i samband med graviditet och barnafödande. Telefonrådgivning 2 timmar varje vecka Konsultation till personal inom MVC och BVC Barn 6 20 år Barnspecialistmottagningen Barnspecialistmottagningarnas psykologer hade 1318 besök under 2014 och 1598 besök under 2015, väntetiden är ca 3 4 veckor oavsett om det är nybesök eller återbesök. De är fullt bokade utom i Tierp där inflödet av remisser är mindre, den resurs som finns i Tierp är i stället i Uppsala en dag per vecka. Barnspecialistmottagningarna har fyra barn och ungdomspsykologer (BoU) som arbetar på första linjen nivå. De träffar barn och ungdomar i åldern 6 18 år med lindriga psykiska besvär, besöken sker på barnspecialistmottagningarna i länet Enköping, Uppsala och Tierp. Barn och ungdomar som bor i andra delar av länet får åka till någon av barnspecialistmottagningarna vilket kan innebära lång resväg. Kontakt med BoU fås genom remiss från vårdcentral eller barnspecialistmottagning, undantag är stickrädsla där även elevhälsan kan skicka remiss. Barn och ungdomspsykiatrins (BUP) telefonrådgivning har möjlighet att remittera till BoU. Vårdnads havare kan även ringa till sjuksköterskorna på barnspecialist mottagningarna i länets rådgivningstelefon och i samråd boka tid. Behandlingstiden är kort maximalt åtta besök inklusive kartläggning och bedömning. Vid mer omfattande psykiatrisk problematik remitterar BoU vidare till specialistvården. Barn och ungdomspsykologerna behandlar bland annat följande besvär: Specifik fobi om symptomen är lindriga och utan samsjuklighet. Kroppsliga symptom som huvudvärk och ont i magen (när orsaken är psykisk ohälsa). Nedstämdhet och oro om symptomen är lindriga. Sömnproblem (utan koppling till neuropsykiatri eller trauma). Krisreaktioner utan suicidrisk. Lättare överviktsproblematik. Nydebuterat matmotstånd hos barn under tolv år med liten viktpåverkan. Föräldrastöd vid beteendeproblem och gränssättning (utan koppling till neuropsykiatri). Totalt för mödra och barnhälsovården och barnspecialistmottagningarna så har nybesöken ökat från 2014 till 2015 med 94 besök och återbesöken har ökat med 226 besök. Rubrik: Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sidan 6 av 12 DocPlus ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

Ungdomsmottagningen Vänder sig till ungdomar i åldern 13 25 år och finns i alla kommuner. Här arbetar barnmorskor, psykologer och kuratorer som finns på vissa ungdomsmottagningar. För att komma i kontakt med psykolog eller kurator ringer man till ungdomsmottagningens telefonrådgivning Ungdomsmottagningen har inget remisskrav. Psykologer på ungdomsmottagningarna tillhör ungdomsmottagning i Uppsala City men åker ut till ungdomsmottagningarna i länet. De arbetar med psykologiska och psykosociala frågor och gör bedömningar inom följande områden: Identitetsutveckling Sexuell utveckling där relationer till partner ingår Relationer till familj och kompisar Stödja ungdomarnas självkänsla och integritet är viktigt inför att bli vuxen Depression Ångest/tvång Stressrelaterade problem Sorg, förlust och andra kriser Ungdomsmottagningen i Uppsala city, tidigare ungdomshälsan Vänder sig främst till ungdomar upp till 20 års ålder och som söker hjälp på egen hand. Där finns bland annat kurator och psykologer som man når via telefonrådgivning för tidsbokning eller via barnmorska, det finns också möjlighet att gå dit och boka tid på plats. De tar inte emot remisser. Ungdomsmottagning i Uppsala city är organiserade inom Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset. De arbetar med samma områden som nämns under ungdomsmottagningar ovan. Psykologerna på ungdomsmottagningen i City hade 219 nybesök under 2015 fördelat på drygt två psykolog tjänster, ca 15 20% är pojkar. De är ständigt fullbokade. Upplevelsen är att ungdomarna vet att det finns möjlighet att träffa psykolog eller kurator finns, och vid besök hos barnmorska tas frågan om psykisk ohälsa upp och vid behov slussas de som behöver vidare till en kontakt med kurator eller psykolog. Sammanlagt har ungdomsmottagningarna i länet fem psykologer. Spången LUL och Uppsala kommun Spången är en ungdomspsykiatrisk mottagning där landstinget och gymnasieskolan i Uppsala kommun samarbetar. Hit kan ungdomar som går i gymnasiet i Uppsala (kommunal och fristående) vända sig. Det finns flera vägar för att komma i kontakt med Spången, man kan bland annat ta kontakt själv eller komma via remiss. De har korta behandlingstider och gör inga utredningar. År 2015 hade de 325 inkomna ärenden, att jämföras med 297 ärenden under 2014. Första bedömningssamtalet sker inom en månad och en första tid för behandling inom ytterligare en månad. Spången erbjuder följande: Stödsamtal Psykodynamisk counselling/4 samtal Korttidsterapi KBT kognitiv beteendeterapi Traumabehandling Rubrik: Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sidan 7 av 12 DocPlus ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

Kommunerna Elevhälsan Vänder sig till alla barn och ungdomar i grundskola, grundsärskola och gymnasium. I elevhälsan ingår skolsköterska, skolläkare, skolkurator, skolpsykolog och specialpedagog och de finns i skolans lokaler. Barnet kan själva ta kontakt med elevhälsan eller få hjälp att ta kontakt av förälder eller skolpersonal, det behövs ingen remiss. Psykolog arbetar främst med frågeställningar och utredningar relaterade till skolsituation och inlärning. Psykologen kan även hjälpa barn vidare till andra vårdenheter och instanser om det behövs. Det kan till exempel vara till BUP, Barn och ungdomspsykiatrin och socialtjänst. Kurator arbetar med frågeställningar och kartläggning av skolrelaterade problem. Kuratorn kan ge stödsamtal till barn som är i behov av det, enskilt eller gruppsamtal. Samverkan förekommer med bl.a. BUP och socialtjänst. Socialtjänstens råd och stöd Förebyggande socialt arbete är riktat direkt till barn, ungdomar och vårdnadshavare. Kommunerna erbjuder i varierande omfattning även service i form av råd och stöd dit människor på egen hand kan vända sig för rådgivande samtal. Socialförvaltningens mottagning ger råd, stöd och information till barn, ungdomar, föräldrar eller närstående, de som jobbar där är socionomer/socialsekreterare. Information och guidning 1177 Uppsala län På 1177 vårdguiden finns det information under Fakta och råd där går det att klicka på olika diagnoser. Det krävs då kännedom om vilken diagnos det gäller. När diagnos är valt går det att klicka vidare till söka vård, men där finns inga hänvisningar till första linjen utan bara hänvisning till BUP och länkar till bland annat UMO, nationella hjälplinjen, BRIS och jourhavande kompis. Under fliken Hitta vård går det att välja psykiatri, där finns det tre kommuner att välja på Uppsala, Enköping och Knivsta. Klickar man i Uppsala kommer en lista med olika mottagningar som inte riktar sig till barn och ungdomar och det finns ingen information om första linjen. Klickar man i Enköping och Knivsta får man inga träffar alls. LUL.se På lul.se under psykiatri hänvisar de till 1177 och har en länk dit. Då öppnas sidan där man kan välja diagnos. Det finns en länk till SAGA som är svår att hitta, den går bara att hitta om man går in under Vård och hälsa och sedan under Hitta rätt i vården. På SAGAs hemsida kan man välja den kommun man bor i och därunder kommer det upp olika verksamheter som det går att ta kontakt med. Det framgår inte vad som är första linjen. Utbudet är väldigt olika beroende på vilken kommun man bor i, Uppsala har mest att välja på. Omvärldsspaning I västra Götalandsregionen ligger första linjen inom primärvården, fördelar man sett med detta är ökad tillgänglighet och bred kompetens samt att kvaliteten bibehålls så att t ex somatisk samsjuklighet inte Rubrik: Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sidan 8 av 12 DocPlus ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

missas. Det har dock inte fungerat fullt ut i Göteborg på grund av att barn och ungdomskompetens saknas på vårdcentralerna. Även Dalarna och Stockholm har sin första linje inom primärvården. I Stockholm har man haft problem med att behålla och rekrytera psykologer på grund av att de har som krav att man ska ha minst två års erfarenhet av barnpsykologiskt arbete. I Västerbotten finns första linjen på hälsocentraler, ungdomshälsor och ungdomsmottagningar. Här får elevhälsan remittera barn och unga till BUP, specialistnivå. I Kalix finns det ingen fungerande första linje, på papper finns det ett uppdrag för hälsocentralerna att ta lindriga fall av psykisk ohälsa. Det saknas resurser och kunskap. I Jämtland/Härjedalen har de ett Mottagnings och akut team (MOA) där första linjen är organiserad. De har mottagning per telefon, akut tider samt viss behandling. Detta är under utveckling. I Värmland har det föreslagits en modell där landstinget står för 70% av kostnaderna och kommunerna delar på resterande 30%. En del av första linjen finns i Karlstad där man tar emot patienter från mindre kommuner runt om. I andra delar av Värmland pågår ett uppbyggande av första linjen. Det ska utredas om man ska förstärka befintliga verksamheter som exempelvis familjecentraler och ungdomsmottagningar eller bygga upp nya verksamheter. I Västmanland är första linjen organiserad inom BUP. Enheten har ett länsuppdrag. Uppdraget innebär att erbjuda bedömning och psykologisk behandling för patienter som har lindrig eller måttlig psykisk ohälsa. Detta innebär att de inte erbjuder utredningar, läkarbedömning eller medicinsk behandling. Alla medarbetare arbetar i ett team i Västerås och tanken är att arbeta mobilt mot olika orter i länet. Personalstyrkan består av 14 behandlare (psykologer, kuratorer), en sekreterare, en samordnare och en enhetschef. De ser svårigheter med att profilera uppdraget gentemot andra aktörer såsom ungdomsmottagning, BVC, övriga primärvård och elevhälsan samt att uppnå en välfungerande samverkan med dessa. I Region Jönköping finns just nu två första linjen mottagningar, de kallas för Barn och ungdomshälsan. I Jönköping finns sedan 2012 en mottagning med delat huvudmannaskap mellan region och kommunerna Jönköping, Habo och Mullsjö. Från och med hösten 2016 kommer det att finnas första linjen mottagningar, Barn och ungdomshälsan, i hela regionen och med alla kommunerna representerade. Barn och ungdomshälsan ligger organiserade inom Barn och ungdomsenheten, där förutom förstalinjen mottagningarna även Barn och ungdomsmedicinska mottagningarna och Barnhälsovården är organiserade. Regionen är huvudman och kommunerna är medfinansiärer. Ing Marie Wieselgren på SKL anser att första linjen kan vara organiserad inom elevhälsan. Detta presenterade hon på att seminarium om elevhälsa i Stockholm den 13 maj i år. Forskning visar på ett samband mellan goda skolresultat och psykisk hälsa. Ett första linjen uppdrag inom elevhälsan är förenligt med elevhälsans övergripande syften som återges i lagtext och vägledningar. Om första linjen ska organiseras inom elevhälsan behöver man tydliggöra uppdraget samt göra en kompetens och resursförstärkning med tydlig ansvarsfördelning mellan angränsande verksamheter. Möjligheten för att starta ett pilotprojekt undersöks. Rubrik: Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sidan 9 av 12 DocPlus ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

Samlad bedömning och slutsatser Utifrån kartläggningen av nuläget av första linjen i Uppsala län framgår det att det finns behov av förstärkning av första linjen för barn och unga i samverkan med länets alla kommuner. Första linjen finns idag inte tillgänglig för alla åldrar i alla kommuner. Barn och ungdomar som bor i de mindre kommunerna får resa till Uppsala, Enköping eller Tierp för att få ett besök hos en barn och ungdomspsykolog på barnspecialistmottagningen. Ungdomsmottagningar finns det i alla kommuner men de vänder sig enbart till barn och unga i åldern 13 20 år. Synpunkter som kommit fram under arbetet är att det finns svårigheter att rekrytera psykologer till mottagningarna i ytterkommunerna. Man har också lyft att arbetsmiljön inte är den bästa, bland annat upplever man att det saknas teamarbete och att resandet är negativt. Det finns ett motstånd att åka till mottagningarna i ytterkommunerna. Motståndet består i att ha så många ställen att åka till. Samt att det inte är optimala arbetsplatser när psykologerna kommer ut till vårdcentaraleran. Det finns idag ingen tydlig och samlad information för vårdsökande barn och unga med psykisk ohälsa. Det är svårt att hitta vart man kan vända sig. En översyn för hur man kan förbättra informationen om var första linjen finns behöver göras. Nedan finns ytterligare förbättringsområden som framkommit vid kartläggningen av första linjen förutom de som nämns i bakgrunden: Första linjen för barn 6 13 år behöver finnas tillgänglig i alla kommuner. Korta ner väntetider, första linjen bör erbjuda ett första besök inom sju dagar. Förstärkning av antalet psykologer och/eller eventuellt andra professioner. Nu tar barn och ungdomspsykologerna endast emot barn och unga med lindriga psykiska besvär, utöka detta till att omfatta även medelsvåra besvär (ej specialistnivå). Information och guidning behöver förbättras, det är svårt att hitta vart man kan vända sig. Se över organisationen för första linjen mottagande. Metodutveckling Ansvarsfördelning mellan angränsande verksamheter. Förbättra användandet av SIP. Utveckla e hälsa. Utbildningsbehov hos hälso och sjukvårdspersonal som möter ensamkommande flyktingbarn. Förslag på genomförande Under 2017 starta upp försöksverksamhet i form av Samtalsmottagningar inom första linjen för barn och unga i ålder 6 18 år med verksamhet i kommunerna Heby, Håbo och Östhammar. I målgruppen inkluderas även nyanlända/asylsökande och barn/unga med funktionshinder. Syftet är att öka tillgängligheten inom första linjen för barn och unga samt att bygga upp ett samarbete med kommunen för att skapa förutsättningar för en jämlik vård. Se över och förtydliga guidning och information så att vårdsökande hittar vart de kan vända sig och söka vård på rätt nivå vilket också bidrar till en förbättrad kvalitet på vården. Man behöver även utveckla e hälsa, arbetssätt, metoder och lyfta frågan kring barn och ungdomars beroende och missbruk. Rubrik: Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sidan 10 av 12 DocPlus ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

Tidplan, preliminär 2016 November december upprätta projektplan i samarbete med berörda kommunerna Heby, Håbo och Östhammar. November december, inventera lokaler. November december, rekrytering påbörjas. 2017 1 januari projektet startar. Januari, projektledare finns på plats. Januari, påbörja samverka med kommunerna Heby, Håbo, Östhammar och vårdgrannar. Mars, delrapport bestående av projektplan, redovisning av dialog med övriga kommuner m.m. Februari, två/tre psykologer finns på plats. Maj, annonsera och informera om verksamheten. Maj, uppstart av samtalsmottagningar. 2018 Januari, utvärdering av projektet. Februari, slutrapport till vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen. Succesivt starta upp fler Samtalsmottagningar inom första linjen för barn och unga i ålder 6 18 år med fokus på de kommuner där första linjen inte finns sedan tidigare. 2019 Fortsatt planering och uppstart av Samtalsmottagningar i resterande kommuner. Kommunikationsplan Fortsatt arbete inom arbetsgruppen med representation från de olika förvaltningarna Berörd förvaltningsledning Berörda fackförbund Berörda medarbetare Länets kommuner Brukarorganisation Ungdomspanel Rubrik: Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sidan 11 av 12 DocPlus ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

Referenser Hälso och sjukvårdslag (1982:763) Revisionsrapport, Barn och ungdomspsykiatrisk verksamhet, Landstinget i Uppsala län Viljeinriktning och handlingsplan avseende psykisk ohälsa Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa, SKL uppdrag psykisk hälsa Katarina Dahlgren, sektionschef Barns vård och hälsa, Barnspecialistmottagningarna i länet Positiv hälsoutveckling för asylsökande och nyanlända, SKLs rapport till socialdepartementet www.lul.se www.enkoping.se www.uppsala.se http://www.enkoping.se/swwwing/app/cm/browse.jsp?page=1444473 https://www.uppsala.se/stod och omsorg/stod till barn ungdom och familj/rad och stod for barn ungaoch foraldrar/ www.skl.se 1177.se http://www.sagauppsalalan.se/om webbplatsen Rubrik: Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sidan 12 av 12 DocPlus ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

2016-11-24 Dnr VS2016-0003 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Jan Andersson Tfn: 018-611 60 07 E-post: jan.g.andersson@lul.se Vårdsstyrelsen Genomförandeplan avseende införande av mobila team i Uppsala län Förslag till beslut Vårdsstyrelsen beslutar att godkänna genomförandeplanen och lägga den till handlingarna. Vårdsstyrelsen beslutar att ge förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering i uppdrag att utveckla och driva mobila team i länet i enlighet med bifogad genomförandeplan. Vårdstyrelsen beslutar att Mobila team ska byta namn till Mobila närvårdsteam för att undvika hopblandning med befintliga mobila team inom Landstinget. Vårdstyrelsen avsätter 10 mnkr för införande av mobila team under år 2017. Medel tas från ansvar 24 999 (reserverade verksamhetsmedel). Vårdstyrelsen ger i uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektören att återrapportera ärendet senast i juni 2017. Ärendet Vårdsstyrelsen uppdrog i april 2016 ( 53) åt landstingsdirektören att i samverkan med länets kommuner utveckla förstärkt hemsjukvård med mobila team i hela länet. Samtidigt beslöts att en genomförandeplan, med fokus på driftstart första kvartalet 2017, skulle redovisas på styrelsen i november 2016. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdrog i april 2015 (HSS, 2015-04-28 68) åt hälsooch sjukvårdsdirektören att utreda behov och kostnader för utökade mobila team för äldre i Uppsala län. Syftet med utredningen var att ta fram underlag för beslut i hälsooch sjukvårdsstyrelsen avseende den framtida utvecklingen av mobil hemsjukvård i länet. I utredningen var fokus på samordning av primärvårdsläkare med kommunernas hemsjukvård. Bedömningen för det fortsatta arbetet var att utvecklingen i första hand bör ske på primärvårdsnivån i samverkan med länets kommuner utifrån ett övergripande länsperspektiv där hänsyn tas till de lokala förutsättningarna i respektive kommun. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) I april fattade Vårdstyrelsen ett inriktningsbeslut för arbetet med att utveckla mobila team i länet. Där framgår att mobila team ska kopplas till den vårdstruktur som finns i respektive länsdel/kommun. Målgrupperna ska vara äldre med omfattande behov och patienter med svåra funktionshinder. Syftet är att utveckla tillgången till läkare i hemsjukvården och underlätta trygg och säker utskrivning från slutenvården. Därefter har politisk förankring genomförts och arbetsgrupper har startats upp i kommunerna. En vårdmodell och indikatorer för uppföljning har tagits fram. Bedömningen av det samlade behovet och kostnaderna är att full utbyggnad i länet kräver ett tillskott från landstinget på ca 15 miljoner kr/år. Verksamheten förväntas vara fullt utbyggd under år 2018. Det övergripande samordningsansvaret för arbetet med att införa mobila team i länet har hälso- och sjukvårdsavdelningen. Hälsa och habilitering har ansvar för att utveckla och driva verksamheten i samverkan med framförallt kommunerna och Primärvården. När verksamheten permanentas föreslås att de mobila teamen ingår i en länsövergripande central organisation inom Hälsa och Habilitering. Med ett samlat ansvar hos Hälsa och habilitering ges goda förutsättningar för central samordning av verksamheterna runt om i länet och flexibel användning av resurserna. Förvaltningen har idag även ansvar för berörda verksamheter som den Mobila äldreakuten och Habiliteringsläkaren samt närvårdsverksamheterna i Uppsala och Östhammar. För att underlätta införandet föreslås att Mobila team byter namn till Mobila närvårdsteam för att undvika hopblandning med befintliga mobila team inom vuxenpsykiatrin samt inom Habiliteringen. Även Mobila äldreakuten föreslås byta till samma länsövergripande namn som ovan då det nya uppdraget breddas till att inte bara gälla äldre. Bilaga: Genomförandeplan för införande av mobila team i Uppsala län Kopia till: Hälso- och sjukvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering Primärvårdsdirektören

2016-10-28 Dnr VS2016-0003 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Jan Andersson Tfn 018-611 60 07 Genomförandeplan för införande av mobila team i Uppsala län Innehållsförteckning Uppdraget för arbetet med mobila team... 2 Syfte... 2 Mål... 2 Ansvarsfördelning... 2 Målgrupper... 2 Typ av insatser... 3 Vårdmodell och organisation... 3 Organisering av teamen... 4 Samverkan med kommunerna... 4 Arbetsgrupper i kommunerna... 4 Finansiering och implementering... 5 Kostnader... 5 Införande 2016-2018... 6 Riskanalys... 7 Indikatorer och uppföljning... 7 Indikatorer för tillgänglighet... 7 Indikatorer för kvalitet... 8 Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (8) Uppdraget för arbetet med mobila team I april 2016 beslutade Vårdstyrelsen att satsa på utveckling av den mobila vården i Uppsala län (VS 2016-04-20 53). Uppdraget var att i samverkan med länets kommuner utveckla förstärkt hemsjukvård med mobila team i hela länet med driftstart första kvartalet 2017. Ett första steg är att ta fram en genomförandeplan där uppdrag, organisation, arbetssätt, mål och indikatorer för uppföljning samt finansieringsmodell för verksamheten framgår. Syfte Öka kvalitet och tillgänglighet till vården för patienter i hela länet och tillsammans med kommunerna utveckla arbetssätt och nyttja resurser effektivare. Fokus ska ligga på att utveckla tillgången till läkarresurser i hemsjukvården och underlätta trygg och säker utskrivning från slutenvården. Mål En trygg och säker vård så nära patienterna som möjligt och ett minskat behov av slutenvård genom tidiga insatser i hemmet. Mobila team har införts i hela länet i samverkan mellan landstinget och kommunerna under perioden 2017-2018. Ansvarsfördelning Övergripande samordningsansvar för införandet av mobila team i länet har hälso-och sjukvårdsavdelningen. Hälsa och habilitering har ansvar för att utveckla och driva verksamheten i samverkan med framförallt kommunerna och Primärvården. Vid permanentning av verksamheten föreslås de mobila teamen ingå i en länsövergripande central organisation inom Hälsa och Habilitering. Med ett samlat ansvar hos Hälsa och habilitering ges goda förutsättningar för central samordning av verksamheterna runt om i länet och flexibel användning av resurserna. Förvaltningen har även ansvar för berörda verksamheter som den Mobila äldreakuten och Habiliteringsläkaren samt närvårdsverksamheterna i Uppsala och Östhammar. Målgrupper Målgrupp för de mobila teamen är: Akut sjuka äldre (65+) i ordinärt boende som har svårt att ta sig till en vårdcentral. Personer med grav funktionsnedsättning oavsett boende och ålder som har svårt att ta sig till en vårdcentral. Personer på särskilda boenden och enheter med korttidsinriktning med särskilda diagnoser (här avses suturering samt inhalationsläkemedel). Utöver behoven av att ha tillgång till vårdpersonal i ordinärt boende finns ett stort behov från olika aktörer inom hemtjänst och hemsjukvård att kunna få rådgivning av allmänläkare och sjukhusspecialister genom att säkerställa tillgänglighet på telefon. Det främsta syftet med detta är att kunna bidra med kompetens som säkerställer att individer kan få fortsatt vård i hemmet för att undvika slutenvård. Enligt tidigare uppföljningar av Mobila äldreakutens verksamhet är ca 75 % av de patienter som besökts inskrivna i kommunal omsorg.

3 (8) Typ av insatser De mobila teamen ska genomföra följande insatser: Akutbesök i ordinärt boende för att möjliggöra fortsatt vård i hemmet med syfte att förebygga och undvika akutmottagningsbesök och inläggningar till slutenvården. Ex på insats: provtagning, läkemedelsbehandling, suturering, mm. Akutbesök på särskilda boenden och enheter med korttidsinriktning vid särskilda diagnoser (suturering samt inhalationsläkemedel). I samband med utskrivning efter akut vårdtillfälle enligt Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård, med syfte att öka funktionsförmågan och förebygga akutmottagningsbesök och återinskrivningar till slutenvården. Medicinsk rådgivning till kommunens sjuksköterskor gällande individer med kommunala insatser för att möjliggöra fortsatt vård i hemmet. Vårdmodell och organisation Av figuren nedan framgår flödet för individer inom angiven målgrupp som blir sjuka i hemmet. Mobila team säkerställer ökad tillgänglighet av läkare på primärvårdsnivå och bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Genom att de mobila teamen kontaktas för telefonrådgivning eller bedömning i hemmet kan de bidra med kompetens som säkerställer att individer kan få fortsatt vård i hemmet för att undvika onödiga besök/inläggningar till slutenvården. Inläggningar till slutenvården sker därmed endast i de fall de inte går att undvika. Direktinläggningsplatser garanterar snabb tillgänglighet till vårdplatser vid behov och innebär att akutmottagningsbesök kan undvikas. Stöd vid utskrivning från slutenvården sker för att öka patienternas funktionsförmåga och förebygga akutmottagningsbesök/återinskrivningar till slutenvården. Figur 1 Vårdmodell processkarta Mobila team

4 (8) Organisering av teamen Lokalisering av teamen sker med hänsyn till den vårdstruktur som finns i länet. Utgångspunkten är att anpassa organisationen utifrån befintliga närvårdsverksamheter (Tierp, Östhammar, Enköping, Uppsala), vårdcentraler (Heby) och Mobila äldreakuten/äldrevårdsenheten/habiliteringsläkaren i Uppsala. Teamen ska utgöras av en läkare och en sjuksköterska samt administrativa resurser enligt behov. Ytterligare stöd ska vara tillgängligt utifrån de mest lämpade förutsättningarna lokalt, där teamen ges möjlighet att samverka med andra landstingsfinansierade kompetenser utöver de kompetenser som finns i kommunerna. De mobila teamen föreslås ingå i en länsövergripande central organisation inom Hälsa och habilitering. Med ett samlat ansvar hos Hälsa och habilitering ges goda förutsättningar för central samordning av verksamheterna runt om i länet och flexibel användning av resurserna. Samverkan med kommunerna För att lyckas med samverkan krävs koordinering av de olika verksamheterna utifrån förhandlingar och gemensamma utvecklingsinitiativ med kommunerna. Landstinget har därför genomfört diskussioner med respektive kommun om hur hemsjukvården ska utvecklas under de närmaste åren. Utifrån diskussionerna har arbetsgrupper bildats. Uppdraget för dessa varierar lite beroende på hur förutsättningarna i kommunerna ser ut. En gemensam utgångspunkt är att arbetet i teamen behöver länkas ihop med kommunernas arbete, där i första hand kommunernas team för trygg hemgång förstärks med läkarsamverkan för hantering av utskrivningar. För övriga uppdrag sker samverkan vid behov med ordinarie kommunala hemsjukvården och hemtjänsten. Arbetsgrupper i kommunerna Arbetsgrupper har etablerats i samtliga kommuner förutom i Enköping, men där planeras start under våren 2017. I arbetsgrupperna förs diskussioner gällande de olika förutsättningarna i kommunerna. Dessutom har förslag tagits fram på hur organisationen kring mobila team i respektive kommun skulle kunna se ut. Aktuellt läge i kommunerna: I Heby planeras ett pilotprojekt med start i december 2016. Teamet bemannas med läkare och insatserna gäller patienter med kommunala insatser. På sikt planeras en breddning av verksamheten. I Håbo finns inte underlag för ett helt team. Etablering skulle kunna ske i nära samarbete med Enköping genom koordinering av vårdcentraler i Håbo samt lasarettet i Enköping. I Knivsta finns två förslag på införande av mobila team. Antingen utveckla kommunens satsning på hemtagningsteam eller utöka Mobila äldreakutens upptagningsområde till att gälla även Knivsta. Resurser till att genomföra det senare finns tillgängligt redan idag. I Tierp kommer samverkan ske med den befintliga vårdstruktur som finns kopplat till geriatriken och de närvårdsplatser som kommer att införas.

5 (8) I Uppsala föreslås en breddning av uppdraget enligt gällande förslag om utskrivning från slutenvården. Samtliga ändringar i uppdraget planeras beredas genom Närvårdsamverkan Uppsala I Älvkarleby finns inte tillräckligt underlag för ett eget team och här föreslås nära samverkan och team tillsammans med Tierp. I Östhammar håller förslag på uppdrag till äldregruppen att tas fram gällande lokal överenskommelse om Mobila team i Östhammars kommun. Bereds samordnat med nytt avtal för närvårdsenheten. Finansiering och implementering Kostnader Vid utbyggnaden av mobila team ska hänsyn tas till de nuvarande resurser som kan beröras, framförallt kommunala hemsjukvården, Mobila äldreakuten, Habiliteringsläkaren, Äldrevårdsenheten samt specialiserad sjukhusansluten hemsjukvård. För att klara länsuppdraget krävs dock en utökad finansiering. En beräkning av det totala behovet, som väger samman patientunderlag och besöksstatistik, redovisas i tabell 1 nedan. Tabell 1 Behov av mobila team omräknat till standardteam Beräkningsunderlaget för tabellen finns i utredningen Hemsjukvård på primärvårdsnivå i Uppsala län 1. Av tabellen framgår att länets sammanlagda behov bedöms vara ca 8,5 team. Det framgår också att det överlag inte finns tillräckligt patientunderlag för etablering i enskilda kommuner. Därför bedöms en lösning med noder vara nödvändig där teamen utgår från etablerade verksamheter i Enköping, Uppsala, Tierp och Östhammar. I Heby genomförs en samverkanslösning med vårdcentralerna. För att få en övergripande bild av finansieringsbehovet beräknas kostnaderna för ett mobilt standardteam utifrån medellöner för personalgrupperna i landstinget samt övriga kostnader enligt Mobila äldreakutens budget. 1 Peder Lindskog, Hemsjukvård på primärvårdsnivå i Uppsala län, december 2015

6 (8) Tabell 2 Kostnader för ett mobilt standardteam * Medellön distriktsläkare/specialist allmänmedicin ** Medellön distriktssjuksköterska *** Lokalkostnader kommer att variera beroende på vilka lösningar som är möjliga i respektive kommun Av tabellerna ovan framgår att de totala kostnaderna för full utbyggnad i länet är ca 20 mnkr. I den summan ingår 3,5 mnkr för Mobila äldreakuten. För sjuksköterskor ska kostnadsansvaret delas genom samfinansieringslösningar mellan landstinget och kommunerna. Detta kan både ske genom nyrekrytering av sköterskor och omfördelning av kommunala resurser. Kostnadsandelen för sjuksköterskor kommer att utgöra ca 25 % av hela teamkostnaderna. Varje kommuns medfinansiering bygger på behovsunderlaget, se tabell 1 ovan. Vid uppföljningar av Mobila äldreakutens verksamhet framgår att ca 75 % av patienterna är inskrivna i kommunal hemsjukvård. Samtidigt tillkommer insatser i samband med utskrivningar och direkta insatser i särskilda boenden som kommer att genomföras i direkt samverkan med kommunerna. En utgångspunkt för arbetet är att minst 50 % av sjuksköterskekostnaderna bör finansieras av kommunerna. Införande 2016-2018 År 2016 Planering för införande, formulering av uppdrag, uppbyggnad och uppföljning i samverkan med länets kommuner. Införande av ett team i Heby kommun i samverkan med primärvården. År 2017 Införande av ett team i vardera Tierps och Östhammars kommuner samt eventuellt ett team i södra länsdelen (avvakta utvärdering LAH-verksamhet). Utveckling av den Mobila äldreakutens och Habiliteringsläkarens verksamhet i Uppsala kommun. Habiliteringsläkarens länsuppdrag för funktionsnedsatta stärks. Inkludering av Knivsta i Mobila äldreakutens upptagningsområde. Samverkan med kommunerna och Akademiska sjukhuset med syfte att frigöra vårdplatser och utveckla samarbete.

7 (8) År 2018 Fortsatt utveckling mot ett eller två team södra länsdelen samt ytterligare utvidgning av den mobila sjukvården i Uppsala kommun. Utvecklade arbetsformer, samordning och utbyte mellan teamen och länsdelarna. Utvärdering av verksamheterna. Riskanalys Riskanalys kommer att genomföras i varje kommunprojekt grundat på de olika förutsättningarna i respektive kommun. Erfarenheten från befintliga team är att det tar tid att bygga upp efterfrågan. Det är rimligt med en successiv utbyggnad av kapaciteten för mobila team. Det innebär att teamen under en period inte kommer att ha full kapacitet och ej heller full kostnad enligt prognosticerat behov. Bemanning och uppstart kommer att ske i olika faser beroende på förutsättningarna i respektive kommun. Arbetet med att utveckla hemsjukvården i länet med mobila team bör ske med beaktande av den nya, kommande lagstiftningen om trygg och säker utskrivning från sluten vård, då teamen kan vara viktiga verktyg för att uppnå syftet med den nya lagstiftningen. Indikatorer och uppföljning Kontinuerlig uppföljning är avgörande för att få kunskap om införandet av mobila team är en förbättring. Viktiga utgångspunkter är tillgänglighet och kvalitet samt eventuella skillnader i primärvårdsnyttjande, slutenvårdsnyttjande och/eller återinskrivningar. Indikatorerna nedan har fastställts i linje med de strategiska mål som har beslutats i Regionplan 2017-2019. Indikatorer för tillgänglighet Strategiskt mål: Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet Planerad och akut vård: Vem kontaktade mobila teamet Orsaken till kontakt Besökstyp (telefonkontakt eller hembesök) Har patienten hemsjukvård På vilken vårdcentral är patienten listad Diagnos som var orsak till kontakten Strategiskt mål: Ger vård enligt BEON Åtgärder i samband med planerad och akut vård: Fortsatt vård i hemmet Direkt inläggning geriatrikavdelning (30 A) Direktinläggning närvårdsavdelning/enhet Till akutmottagning Hänvisning till rätt vårdinstans

8 (8) Indikatorer för kvalitet Indikatorerna för kvalitet följs upp under förutsättning att rapport i SAS kan tas fram. Strategiskt mål: Bedriver vård med hög patientsäkerhet Kvalitet: Oplanerade återinläggningar av de patienter som fått besök av mobila teamet inom 30 dagar Andel besök på akutmottagning Andel inläggningar i slutenvården Dessutom ska antal kontakter redovisas fördelat på kön och ålder.

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 162 Dnr VS 2016-0185 Avslutande av vårdval fördjupad medicinsk utredning på beställning av Försäkringskassan Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att avsluta vårdvalet fördjupad medicinsk utredning på beställning av Försäkringskassan. Ärendet Vårdvalet fördjupad medicinsk utredning på beställning av Försäkringskassan enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) har efter beslut av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen pågått sedan 2011 (HSS2013-0118). Sedan vårdvalet startade har det som mest funnits åtta vårdgivare som levererat dessa utredningar. Av leverantörerna har alla utom en varit helt privata vårdgivare utan avtal i övrigt med landstinget. I dagsläget finns endast två leverantörer. Det medför att den tidigare geografiska spridningen i länet inte längre finns. Produktionen inom vårdvalet har fram till och med 2015 varit ungefär 200 utredningar per år. Från 2016 har Försäkringskassan kraftigt ökat sina beställningar vilket gör systemet skört. Prognosen är fortsatt höga volymer. Fördjupade utredningar kan ske i två olika former; teambaserade fördjupade medicinska utredningar (TMU) och särskilda läkarutlåtanden (SLU). Dessa utredningar behövs för att Försäkringskassan i särskilt problematiska och komplexa fall ska kunna ta ställning till rätten till ersättning. Att leverera utredningarna har hittills inte varit tvingande för landstingen men regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Försäkringskassan har starkt uppmanat alla landsting att tillse att det finns vårdgivare som kan genomföra fördjupade medicinska utredningar. Från 2018 träder en ny lag i kraft som innebär att det blir landstingets ansvar. Med anledning av det har sjukvårdsregionens sju landsting/regioner inlett ett samarbete för att gemensamt upphandla vårdgivare och hantera Försäkringskassans beställningar. Ytterligare en utredningsform, arbetsförmågeutredning (AFU) har testats på ett par ställen i landet och från 2018 kommer alla landsting behöva leverera denna form av utredning. Försäkringskassan kommer då troligen minska sina beställningar av TMU och SLU och Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 istället beställa AFU. Det medför utbildningsbehov under hösten 2017 av vårdgivare som ska leverera utredningar. Det finns en planering i sjukvårdsregionen för att hantera detta behov. Bedömningen är att ett avslutande av vårdvalet och ett samarbete i sjukvårdsregionen i högre utsträckning säkerställer tillgången på leverantörer och hantering av Försäkringskassans beställningar. Vid ett avslutande av vårdvalet fördjupad medicinsk utredning på beställning av Försäkringskassan gäller avtalsperioden enligt tidigare tecknat avtal för befintliga vårdgivare. Kopia till: Vårdgivare inom vårdval fördjupad medicinsk utredning på beställning av Försäkringskassan Landstingets ledningskontor, upphandlingsenheten funktionsbrevlåda Landstingsstyrelsen Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2016-11-07 Dnr VS2016-0185 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Birgitta Pleijel Tfn 018-611 04 46 E-post birgitta.pleijel@lul.se Vårdstyrelsen Avslutande av vårdval fördjupad medicinsk utredning på beställning av Försäkringskassan Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att avsluta vårdvalet fördjupad medicinsk utredning på beställning av Försäkringskassan. Ärendet Vårdvalet fördjupad medicinsk utredning på beställning av Försäkringskassan enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) har efter beslut av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen pågått sedan 2011 (HSS2013-0118). Sedan vårdvalet startade har det som mest funnits åtta vårdgivare som levererat dessa utredningar. Av leverantörerna har alla utom en varit helt privata vårdgivare utan avtal i övrigt med landstinget. I dagsläget finns endast två leverantörer. Det medför att den tidigare geografiska spridningen i länet inte längre finns. Produktionen inom vårdvalet har fram till och med 2015 varit ungefär 200 utredningar per år. Från 2016 har Försäkringskassan kraftigt ökat sina beställningar vilket gör systemet skört. Prognosen är fortsatt höga volymer. Fördjupade utredningar kan ske i två olika former; teambaserade fördjupade medicinska utredningar (TMU) och särskilda läkarutlåtanden (SLU). Dessa utredningar behövs för att Försäkringskassan i särskilt problematiska och komplexa fall ska kunna ta ställning till rätten till ersättning. Att leverera utredningarna har hittills inte varit tvingande för landstingen men regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Försäkringskassan har starkt uppmanat alla landsting att tillse att det finns vårdgivare som kan genomföra fördjupade medicinska utredningar. Från 2018 träder en ny lag i kraft som innebär att det blir landstingets ansvar. Med anledning av det har sjukvårdsregionens sju landsting/regioner inlett ett samarbete för att gemensamt upphandla vårdgivare och hantera Försäkringskassans beställningar. Ytterligare en utredningsform, arbetsförmågeutredning (AFU) har testats på ett par ställen i landet och från 2018 kommer alla landsting behöva leverera denna form av Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) utredning. Försäkringskassan kommer då troligen minska sina beställningar av TMU och SLU och istället beställa AFU. Det medför utbildningsbehov under hösten 2017 av vårdgivare som ska leverera utredningar. Det finns en planering i sjukvårdsregionen för att hantera detta behov. Bedömningen är att ett avslutande av vårdvalet och ett samarbete i sjukvårdsregionen i högre utsträckning säkerställer tillgången på leverantörer och hantering av Försäkringskassans beställningar. Vid ett avslutande av vårdvalet fördjupad medicinsk utredning på beställning av Försäkringskassan gäller avtalsperioden enligt tidigare tecknat avtal för befintliga vårdgivare. Kopia till: Vårdgivare inom vårdval fördjupad medicinsk utredning på beställning av Försäkringskassan Landstingets ledningskontor, upphandlingsenheten funktionsbrevlåda Landstingsstyrelsen

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 163 Dnr VS 2016-071 Avtal för Uppsala närakut med ortopedakut Förslag till beslut Vårdstyrelsens arbetsutskott ger hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att förlänga avtalet med Cityakuten enligt förslag. Ärendet Förfrågningsunderlag för upphandling av Uppsala närakut med ortopedakut antogs den 7 april 2016 i vårdstyrelsens arbetsutskott. Upphandlingen gäller för kommande avtalsperiod 2017-02-01 till 2021-01-31 med möjlighet till 24 månaders förlängning. Inom ramen för nuvarande avtalsperiod, 2013-01-15 till 2017-01-31, drivs verksamheten av Cityakuten. Inkomna anbud, två till antalet, öppnades av upphandlingsavdelningen den 24 maj 2016. Anbuden var inskickade av Cityakuten respektive Aleris. Utvärderingen av anbuden genomfördes med utgångspunkt från de i förfrågningsunderlaget redovisade kriterierna, d.v.s. det anbud som erbjöd lägsta anbudspris antogs. Utvärderingen visade att Aleris erbjöd lägsta anbudspris, se jämförelse på nästa sida. Den 23 juni informerades anbudsgivarna om att uppdraget kommer att tilldelas Aleris, som Uppsala närakut är en del av, därefter påbörjas 10 dagars avtalsspärr. Under avtalsspärren har anbudsgivarna möjlighet att begära om överprövning hos Förvaltningsrätten. Cityakuten begärde överprövning och därmed kan inte landstinget teckna avtal med Aleris. Förvaltningsrätten har i slutet av oktober ännu inte tagit ställning till Cityakutens begäran om överprövning. Eftersom ett avgörande i Förvaltningsrätten dröjer initierade landstinget en avstämning med Aleris och Cityakuten om situationen. Aleris meddelade i slutet av oktober att de inte kommer ha möjlighet att påbörja verksamheten med start 2017-02-01. Vid en förfrågan om förlängning av nuvarande avtal till Cityakuten ställde de sig positiva till en sådan under vissa förutsättningar. Förutsättningarna var att avtalet förlängs med till en början 4 månader och att Cityakuten ersätts enligt prisnivån i Cityakutens anbud för avtalsperioden 2017-2021. Om landstinget vill förlänga med ytterligare fyra månader så måste landstinget i så fall meddela det minst fyra månader i förväg. En första förlängning kommer i så fall ske för perioden 2017-02-01 till 2017-05-31. Om landstinget vill förlänga en andra gång, för perioden 2017-06-01 till 2017-09-30, så måste landstinget meddela det senast 2017-01-31. Jämförelsepriser, nuvarande avtalsperiod med Aleris och Cityakutens anbud Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 Cityakuten 2016 (nuvarande avtal) Beräknat antal Ersättning per besök Summa Läkarbesök 31000 493 15283000 Sjuksköterskebesök 28000 370 10360000 Ortopedi, paketpris 7100 2150 15265000 TOTALT: 40908000 Ersättning per Cityakuten 2017 2021 Beräknat antal besök Summa Läkarbesök 31000 538 16678000 Sjuksköterskebesök 28000 403,5 11298000 Ortopedi, paketpris 7100 2215 15726500 TOTALT: 43702500 Aleris 2017 2021 Beräknat antal Ersättning per besök Summa Läkarbesök 31000 489 15159000 Sjuksköterskebesök 28000 366,75 10269000 Ortopedi, paketpris 7100 2099 14902900 TOTALT: 40330900 Differens, Differens, anbud jämfört anbud jämfört med avtal Jämförelse total ersättning Summa ersättning med avtal 2016 2016, procent Cityakuten 2016 40908000 0 0% Cityakuten 2017 2021 43702500 2794500 7% Aleris 2017 2021 40330900 577100 1% Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2016-10-31 Dnr VS2016-0171 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Staffan Thore Tfn 018-611 60 19 E-post: staffan.thore@lul.se Vårdstyrelsen Avtal för Uppsala närakut med ortopedakut Förslag till beslut Vårdstyrelsens arbetsutskott ger hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att förlänga avtalet med Cityakuten enligt förslag. Ärendet Förfrågningsunderlag för upphandling av Uppsala närakut med ortopedakut antogs den 7 april 2016 i vårdstyrelsens arbetsutskott. Upphandlingen gäller för kommande avtalsperiod 2017-02-01 till 2021-01-31 med möjlighet till 24 månaders förlängning. Inom ramen för nuvarande avtalsperiod, 2013-01-15 till 2017-01-31, drivs verksamheten av Cityakuten. Inkomna anbud, två till antalet, öppnades av upphandlingsavdelningen den 24 maj 2016. Anbuden var inskickade av Cityakuten respektive Aleris. Utvärderingen av anbuden genomfördes med utgångspunkt från de i förfrågningsunderlaget redovisade kriterierna, d.v.s. det anbud som erbjöd lägsta anbudspris antogs. Utvärderingen visade att Aleris erbjöd lägsta anbudspris, se jämförelse på nästa sida. Den 23 juni informerades anbudsgivarna om att uppdraget kommer att tilldelas Aleris, som Uppsala närakut är en del av, därefter påbörjas 10 dagars avtalsspärr. Under avtalsspärren har anbudsgivarna möjlighet att begära om överprövning hos Förvaltningsrätten. Cityakuten begärde överprövning och därmed kan inte landstinget teckna avtal med Aleris. Förvaltningsrätten har i slutet av oktober ännu inte tagit ställning till Cityakutens begäran om överprövning. Eftersom ett avgörande i Förvaltningsrätten dröjer så initierade landstinget en avstämning med Aleris och Cityakuten om situationen. Aleris meddelade i slutet av oktober att de inte kommer ha möjlighet att påbörja verksamheten med start 2017-02-01. Vid en förfrågan om förlängning av nuvarande avtal till Cityakuten så ställde de sig positiva till en sådan under vissa förutsättningar. Förutsättningarna var att avtalet förlängs med till en början 4 månader och att Cityakuten ersätts enligt prisnivån i Cityakutens anbud för avtalsperioden 2017-2021. Om landstinget vill förlänga med ytterligare fyra månader så måste landstinget i så fall meddela det minst fyra månader i förväg. En första förlängning kommer i så fall ske för Landstingets ledningskontor Storgatan 27 Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) perioden 2017-02-01 till 2017-05-31. Om landstinget vill förlänga en andra gång, för perioden 2017-06-01 till 2017-09-30, så måste landstinget meddela det senast 2017-01- 31. Jämförelse priser, nuvarande avtalsperiod med Aleris och Cityakutens anbud Cityakuten 2016 Ersättning per (nuvarande avtal) Beräknat antal besök Summa Läkarbesök 31000 493 15283000 Sjuksköterskebesök 28000 370 10360000 Ortopedi, paketpris 7100 2150 15265000 TOTALT: 40908000 Ersättning per Cityakuten 2017 2021 Beräknat antal besök Summa Läkarbesök 31000 538 16678000 Sjuksköterskebesök 28000 403,5 11298000 Ortopedi, paketpris 7100 2215 15726500 TOTALT: 43702500 Ersättning per Aleris 2017 2021 Beräknat antal besök Summa Läkarbesök 31000 489 15159000 Sjuksköterskebesök 28000 366,75 10269000 Ortopedi, paketpris 7100 2099 14902900 TOTALT: 40330900 Differens, anbud Differens, jämfört anbud jämfört med avtal Jämförelse total Summa med avtal 2016, ersättning ersättning 2016 procent Cityakuten 2016 40908000 0 0% Cityakuten 2017 2021 43702500 2794500 7% Aleris 2017 2021 40330900 577100 1% Kopia till: Vårdstyrelsen

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 164 Dnr VS 2016-0003 Genomförandeplan avseende införande av mobila team i Uppsal län Förslag till beslut Vårdsstyrelsen beslutar att godkänna genomförandeplanen och lägga den till handlingarna. Vårdsstyrelsen beslutar att ge förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering i uppdrag att utveckla och driva mobila team i länet i enlighet med bifogad genomförandeplan. Vårdstyrelsen beslutar att Mobila team ska byta namn till Mobila närvårdsteam för att undvika hopblandning med befintliga mobila team inom Landstinget. Vårdstyrelsen avsätter 10 mnkr för införande av mobila team under år 2017. Medel tas från ansvar 24 999 (reserverade verksamhetsmedel). Vårdstyrelsen ger i uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektören att återrapportera ärendet senast i juni 2017. Bilaga 164 Ärendet Vårdsstyrelsen uppdrog i april 2016 ( 53) åt landstingsdirektören att i samverkan med länets kommuner utveckla förstärkt hemsjukvård med mobila team i hela länet. Samtidigt beslöts att en genomförandeplan, med fokus på driftstart första kvartalet 2017, skulle redovisas på styrelsen i november 2016. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdrog i april 2015 (HSS, 2015-04-28 68) åt hälso- och sjukvårdsdirektören att utreda behov och kostnader för utökade mobila team för äldre i Uppsala län. Syftet med utredningen var att ta fram underlag för beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen avseende den framtida utvecklingen av mobil hemsjukvård i länet. I utredningen var fokus på samordning av primärvårdsläkare med kommunernas hemsjukvård. Bedömningen för det fortsatta arbetet var att utvecklingen i första hand bör ske på primärvårdsnivån i samverkan med länets kommuner utifrån ett övergripande länsperspektiv där hänsyn tas till de lokala förutsättningarna i respektive kommun. I april fattade Vårdstyrelsen ett inriktningsbeslut för arbetet med att utveckla mobila team i länet. Där framgår att mobila team ska kopplas till den vårdstruktur som finns i respektive Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 länsdel/kommun. Målgrupperna ska vara äldre med omfattande behov och patienter med svåra funktionshinder. Syftet är att utveckla tillgången till läkare i hemsjukvården och underlätta trygg och säker utskrivning från slutenvården. Därefter har politisk förankring genomförts och arbetsgrupper har startats upp i kommunerna. En vårdmodell och indikatorer för uppföljning har tagits fram. Bedömningen av det samlade behovet och kostnaderna är att full utbyggnad i länet kräver ett tillskott från landstinget på ca 15 miljoner kr/år. Verksamheten förväntas vara fullt utbyggd under år 2018. Det övergripande samordningsansvaret för arbetet med att införa mobila team i länet har hälso- och sjukvårdsavdelningen. Hälsa och habilitering har ansvar för att utveckla och driva verksamheten i samverkan med framförallt kommunerna och Primärvården. När verksamheten permanentas föreslås att de mobila teamen ingår i en länsövergripande central organisation inom Hälsa och Habilitering. Med ett samlat ansvar hos Hälsa och habilitering ges goda förutsättningar för central samordning av verksamheterna runt om i länet och flexibel användning av resurserna. Förvaltningen har idag även ansvar för berörda verksamheter som den Mobila äldreakuten och Habiliteringsläkaren samt närvårdsverksamheterna i Uppsala och Östhammar. För att underlätta införandet föreslås att Mobila team byter namn till Mobila närvårdsteam för att undvika hopblandning med befintliga mobila team inom vuxenpsykiatrin samt inom Habiliteringen. Även Mobila äldreakuten föreslås byta till samma länsövergripande namn som ovan då det nya uppdraget breddas till att inte bara gälla äldre. Kopia till: Hälso- och sjukvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering Primärvårdsdirektören Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2016-11-24 Dnr VS2016-0003 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Jan Andersson Tfn: 018-611 60 07 E-post: jan.g.andersson@lul.se Vårdsstyrelsen Genomförandeplan avseende införande av mobila team i Uppsala län Förslag till beslut Vårdsstyrelsen beslutar att godkänna genomförandeplanen och lägga den till handlingarna. Vårdsstyrelsen beslutar att ge förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering i uppdrag att utveckla och driva mobila team i länet i enlighet med bifogad genomförandeplan. Vårdstyrelsen beslutar att Mobila team ska byta namn till Mobila närvårdsteam för att undvika hopblandning med befintliga mobila team inom Landstinget. Vårdstyrelsen avsätter 10 mnkr för införande av mobila team under år 2017. Medel tas från ansvar 24 999 (reserverade verksamhetsmedel). Vårdstyrelsen ger i uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektören att återrapportera ärendet senast i juni 2017. Ärendet Vårdsstyrelsen uppdrog i april 2016 ( 53) åt landstingsdirektören att i samverkan med länets kommuner utveckla förstärkt hemsjukvård med mobila team i hela länet. Samtidigt beslöts att en genomförandeplan, med fokus på driftstart första kvartalet 2017, skulle redovisas på styrelsen i november 2016. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdrog i april 2015 (HSS, 2015-04-28 68) åt hälsooch sjukvårdsdirektören att utreda behov och kostnader för utökade mobila team för äldre i Uppsala län. Syftet med utredningen var att ta fram underlag för beslut i hälsooch sjukvårdsstyrelsen avseende den framtida utvecklingen av mobil hemsjukvård i länet. I utredningen var fokus på samordning av primärvårdsläkare med kommunernas hemsjukvård. Bedömningen för det fortsatta arbetet var att utvecklingen i första hand bör ske på primärvårdsnivån i samverkan med länets kommuner utifrån ett övergripande länsperspektiv där hänsyn tas till de lokala förutsättningarna i respektive kommun. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) I april fattade Vårdstyrelsen ett inriktningsbeslut för arbetet med att utveckla mobila team i länet. Där framgår att mobila team ska kopplas till den vårdstruktur som finns i respektive länsdel/kommun. Målgrupperna ska vara äldre med omfattande behov och patienter med svåra funktionshinder. Syftet är att utveckla tillgången till läkare i hemsjukvården och underlätta trygg och säker utskrivning från slutenvården. Därefter har politisk förankring genomförts och arbetsgrupper har startats upp i kommunerna. En vårdmodell och indikatorer för uppföljning har tagits fram. Bedömningen av det samlade behovet och kostnaderna är att full utbyggnad i länet kräver ett tillskott från landstinget på ca 15 miljoner kr/år. Verksamheten förväntas vara fullt utbyggd under år 2018. Det övergripande samordningsansvaret för arbetet med att införa mobila team i länet har hälso- och sjukvårdsavdelningen. Hälsa och habilitering har ansvar för att utveckla och driva verksamheten i samverkan med framförallt kommunerna och Primärvården. När verksamheten permanentas föreslås att de mobila teamen ingår i en länsövergripande central organisation inom Hälsa och Habilitering. Med ett samlat ansvar hos Hälsa och habilitering ges goda förutsättningar för central samordning av verksamheterna runt om i länet och flexibel användning av resurserna. Förvaltningen har idag även ansvar för berörda verksamheter som den Mobila äldreakuten och Habiliteringsläkaren samt närvårdsverksamheterna i Uppsala och Östhammar. För att underlätta införandet föreslås att Mobila team byter namn till Mobila närvårdsteam för att undvika hopblandning med befintliga mobila team inom vuxenpsykiatrin samt inom Habiliteringen. Även Mobila äldreakuten föreslås byta till samma länsövergripande namn som ovan då det nya uppdraget breddas till att inte bara gälla äldre. Bilaga: Genomförandeplan för införande av mobila team i Uppsala län Kopia till: Hälso- och sjukvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering Primärvårdsdirektören

2016-10-28 Dnr VS2016-0003 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Jan Andersson Tfn 018-611 60 07 Genomförandeplan för införande av mobila team i Uppsala län Innehållsförteckning Uppdraget för arbetet med mobila team... 2 Syfte... 2 Mål... 2 Ansvarsfördelning... 2 Målgrupper... 2 Typ av insatser... 3 Vårdmodell och organisation... 3 Organisering av teamen... 4 Samverkan med kommunerna... 4 Arbetsgrupper i kommunerna... 4 Finansiering och implementering... 5 Kostnader... 5 Införande 2016-2018... 6 Riskanalys... 7 Indikatorer och uppföljning... 7 Indikatorer för tillgänglighet... 7 Indikatorer för kvalitet... 8 Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (8) Uppdraget för arbetet med mobila team I april 2016 beslutade Vårdstyrelsen att satsa på utveckling av den mobila vården i Uppsala län (VS 2016-04-20 53). Uppdraget var att i samverkan med länets kommuner utveckla förstärkt hemsjukvård med mobila team i hela länet med driftstart första kvartalet 2017. Ett första steg är att ta fram en genomförandeplan där uppdrag, organisation, arbetssätt, mål och indikatorer för uppföljning samt finansieringsmodell för verksamheten framgår. Syfte Öka kvalitet och tillgänglighet till vården för patienter i hela länet och tillsammans med kommunerna utveckla arbetssätt och nyttja resurser effektivare. Fokus ska ligga på att utveckla tillgången till läkarresurser i hemsjukvården och underlätta trygg och säker utskrivning från slutenvården. Mål En trygg och säker vård så nära patienterna som möjligt och ett minskat behov av slutenvård genom tidiga insatser i hemmet. Mobila team har införts i hela länet i samverkan mellan landstinget och kommunerna under perioden 2017-2018. Ansvarsfördelning Övergripande samordningsansvar för införandet av mobila team i länet har hälso-och sjukvårdsavdelningen. Hälsa och habilitering har ansvar för att utveckla och driva verksamheten i samverkan med framförallt kommunerna och Primärvården. Vid permanentning av verksamheten föreslås de mobila teamen ingå i en länsövergripande central organisation inom Hälsa och Habilitering. Med ett samlat ansvar hos Hälsa och habilitering ges goda förutsättningar för central samordning av verksamheterna runt om i länet och flexibel användning av resurserna. Förvaltningen har även ansvar för berörda verksamheter som den Mobila äldreakuten och Habiliteringsläkaren samt närvårdsverksamheterna i Uppsala och Östhammar. Målgrupper Målgrupp för de mobila teamen är: Akut sjuka äldre (65+) i ordinärt boende som har svårt att ta sig till en vårdcentral. Personer med grav funktionsnedsättning oavsett boende och ålder som har svårt att ta sig till en vårdcentral. Personer på särskilda boenden och enheter med korttidsinriktning med särskilda diagnoser (här avses suturering samt inhalationsläkemedel). Utöver behoven av att ha tillgång till vårdpersonal i ordinärt boende finns ett stort behov från olika aktörer inom hemtjänst och hemsjukvård att kunna få rådgivning av allmänläkare och sjukhusspecialister genom att säkerställa tillgänglighet på telefon. Det främsta syftet med detta är att kunna bidra med kompetens som säkerställer att individer kan få fortsatt vård i hemmet för att undvika slutenvård. Enligt tidigare uppföljningar av Mobila äldreakutens verksamhet är ca 75 % av de patienter som besökts inskrivna i kommunal omsorg.

3 (8) Typ av insatser De mobila teamen ska genomföra följande insatser: Akutbesök i ordinärt boende för att möjliggöra fortsatt vård i hemmet med syfte att förebygga och undvika akutmottagningsbesök och inläggningar till slutenvården. Ex på insats: provtagning, läkemedelsbehandling, suturering, mm. Akutbesök på särskilda boenden och enheter med korttidsinriktning vid särskilda diagnoser (suturering samt inhalationsläkemedel). I samband med utskrivning efter akut vårdtillfälle enligt Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård, med syfte att öka funktionsförmågan och förebygga akutmottagningsbesök och återinskrivningar till slutenvården. Medicinsk rådgivning till kommunens sjuksköterskor gällande individer med kommunala insatser för att möjliggöra fortsatt vård i hemmet. Vårdmodell och organisation Av figuren nedan framgår flödet för individer inom angiven målgrupp som blir sjuka i hemmet. Mobila team säkerställer ökad tillgänglighet av läkare på primärvårdsnivå och bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Genom att de mobila teamen kontaktas för telefonrådgivning eller bedömning i hemmet kan de bidra med kompetens som säkerställer att individer kan få fortsatt vård i hemmet för att undvika onödiga besök/inläggningar till slutenvården. Inläggningar till slutenvården sker därmed endast i de fall de inte går att undvika. Direktinläggningsplatser garanterar snabb tillgänglighet till vårdplatser vid behov och innebär att akutmottagningsbesök kan undvikas. Stöd vid utskrivning från slutenvården sker för att öka patienternas funktionsförmåga och förebygga akutmottagningsbesök/återinskrivningar till slutenvården. Figur 1 Vårdmodell processkarta Mobila team

4 (8) Organisering av teamen Lokalisering av teamen sker med hänsyn till den vårdstruktur som finns i länet. Utgångspunkten är att anpassa organisationen utifrån befintliga närvårdsverksamheter (Tierp, Östhammar, Enköping, Uppsala), vårdcentraler (Heby) och Mobila äldreakuten/äldrevårdsenheten/habiliteringsläkaren i Uppsala. Teamen ska utgöras av en läkare och en sjuksköterska samt administrativa resurser enligt behov. Ytterligare stöd ska vara tillgängligt utifrån de mest lämpade förutsättningarna lokalt, där teamen ges möjlighet att samverka med andra landstingsfinansierade kompetenser utöver de kompetenser som finns i kommunerna. De mobila teamen föreslås ingå i en länsövergripande central organisation inom Hälsa och habilitering. Med ett samlat ansvar hos Hälsa och habilitering ges goda förutsättningar för central samordning av verksamheterna runt om i länet och flexibel användning av resurserna. Samverkan med kommunerna För att lyckas med samverkan krävs koordinering av de olika verksamheterna utifrån förhandlingar och gemensamma utvecklingsinitiativ med kommunerna. Landstinget har därför genomfört diskussioner med respektive kommun om hur hemsjukvården ska utvecklas under de närmaste åren. Utifrån diskussionerna har arbetsgrupper bildats. Uppdraget för dessa varierar lite beroende på hur förutsättningarna i kommunerna ser ut. En gemensam utgångspunkt är att arbetet i teamen behöver länkas ihop med kommunernas arbete, där i första hand kommunernas team för trygg hemgång förstärks med läkarsamverkan för hantering av utskrivningar. För övriga uppdrag sker samverkan vid behov med ordinarie kommunala hemsjukvården och hemtjänsten. Arbetsgrupper i kommunerna Arbetsgrupper har etablerats i samtliga kommuner förutom i Enköping, men där planeras start under våren 2017. I arbetsgrupperna förs diskussioner gällande de olika förutsättningarna i kommunerna. Dessutom har förslag tagits fram på hur organisationen kring mobila team i respektive kommun skulle kunna se ut. Aktuellt läge i kommunerna: I Heby planeras ett pilotprojekt med start i december 2016. Teamet bemannas med läkare och insatserna gäller patienter med kommunala insatser. På sikt planeras en breddning av verksamheten. I Håbo finns inte underlag för ett helt team. Etablering skulle kunna ske i nära samarbete med Enköping genom koordinering av vårdcentraler i Håbo samt lasarettet i Enköping. I Knivsta finns två förslag på införande av mobila team. Antingen utveckla kommunens satsning på hemtagningsteam eller utöka Mobila äldreakutens upptagningsområde till att gälla även Knivsta. Resurser till att genomföra det senare finns tillgängligt redan idag. I Tierp kommer samverkan ske med den befintliga vårdstruktur som finns kopplat till geriatriken och de närvårdsplatser som kommer att införas.

5 (8) I Uppsala föreslås en breddning av uppdraget enligt gällande förslag om utskrivning från slutenvården. Samtliga ändringar i uppdraget planeras beredas genom Närvårdsamverkan Uppsala I Älvkarleby finns inte tillräckligt underlag för ett eget team och här föreslås nära samverkan och team tillsammans med Tierp. I Östhammar håller förslag på uppdrag till äldregruppen att tas fram gällande lokal överenskommelse om Mobila team i Östhammars kommun. Bereds samordnat med nytt avtal för närvårdsenheten. Finansiering och implementering Kostnader Vid utbyggnaden av mobila team ska hänsyn tas till de nuvarande resurser som kan beröras, framförallt kommunala hemsjukvården, Mobila äldreakuten, Habiliteringsläkaren, Äldrevårdsenheten samt specialiserad sjukhusansluten hemsjukvård. För att klara länsuppdraget krävs dock en utökad finansiering. En beräkning av det totala behovet, som väger samman patientunderlag och besöksstatistik, redovisas i tabell 1 nedan. Tabell 1 Behov av mobila team omräknat till standardteam Beräkningsunderlaget för tabellen finns i utredningen Hemsjukvård på primärvårdsnivå i Uppsala län 1. Av tabellen framgår att länets sammanlagda behov bedöms vara ca 8,5 team. Det framgår också att det överlag inte finns tillräckligt patientunderlag för etablering i enskilda kommuner. Därför bedöms en lösning med noder vara nödvändig där teamen utgår från etablerade verksamheter i Enköping, Uppsala, Tierp och Östhammar. I Heby genomförs en samverkanslösning med vårdcentralerna. För att få en övergripande bild av finansieringsbehovet beräknas kostnaderna för ett mobilt standardteam utifrån medellöner för personalgrupperna i landstinget samt övriga kostnader enligt Mobila äldreakutens budget. 1 Peder Lindskog, Hemsjukvård på primärvårdsnivå i Uppsala län, december 2015

6 (8) Tabell 2 Kostnader för ett mobilt standardteam * Medellön distriktsläkare/specialist allmänmedicin ** Medellön distriktssjuksköterska *** Lokalkostnader kommer att variera beroende på vilka lösningar som är möjliga i respektive kommun Av tabellerna ovan framgår att de totala kostnaderna för full utbyggnad i länet är ca 20 mnkr. I den summan ingår 3,5 mnkr för Mobila äldreakuten. För sjuksköterskor ska kostnadsansvaret delas genom samfinansieringslösningar mellan landstinget och kommunerna. Detta kan både ske genom nyrekrytering av sköterskor och omfördelning av kommunala resurser. Kostnadsandelen för sjuksköterskor kommer att utgöra ca 25 % av hela teamkostnaderna. Varje kommuns medfinansiering bygger på behovsunderlaget, se tabell 1 ovan. Vid uppföljningar av Mobila äldreakutens verksamhet framgår att ca 75 % av patienterna är inskrivna i kommunal hemsjukvård. Samtidigt tillkommer insatser i samband med utskrivningar och direkta insatser i särskilda boenden som kommer att genomföras i direkt samverkan med kommunerna. En utgångspunkt för arbetet är att minst 50 % av sjuksköterskekostnaderna bör finansieras av kommunerna. Införande 2016-2018 År 2016 Planering för införande, formulering av uppdrag, uppbyggnad och uppföljning i samverkan med länets kommuner. Införande av ett team i Heby kommun i samverkan med primärvården. År 2017 Införande av ett team i vardera Tierps och Östhammars kommuner samt eventuellt ett team i södra länsdelen (avvakta utvärdering LAH-verksamhet). Utveckling av den Mobila äldreakutens och Habiliteringsläkarens verksamhet i Uppsala kommun. Habiliteringsläkarens länsuppdrag för funktionsnedsatta stärks. Inkludering av Knivsta i Mobila äldreakutens upptagningsområde. Samverkan med kommunerna och Akademiska sjukhuset med syfte att frigöra vårdplatser och utveckla samarbete.

7 (8) År 2018 Fortsatt utveckling mot ett eller två team södra länsdelen samt ytterligare utvidgning av den mobila sjukvården i Uppsala kommun. Utvecklade arbetsformer, samordning och utbyte mellan teamen och länsdelarna. Utvärdering av verksamheterna. Riskanalys Riskanalys kommer att genomföras i varje kommunprojekt grundat på de olika förutsättningarna i respektive kommun. Erfarenheten från befintliga team är att det tar tid att bygga upp efterfrågan. Det är rimligt med en successiv utbyggnad av kapaciteten för mobila team. Det innebär att teamen under en period inte kommer att ha full kapacitet och ej heller full kostnad enligt prognosticerat behov. Bemanning och uppstart kommer att ske i olika faser beroende på förutsättningarna i respektive kommun. Arbetet med att utveckla hemsjukvården i länet med mobila team bör ske med beaktande av den nya, kommande lagstiftningen om trygg och säker utskrivning från sluten vård, då teamen kan vara viktiga verktyg för att uppnå syftet med den nya lagstiftningen. Indikatorer och uppföljning Kontinuerlig uppföljning är avgörande för att få kunskap om införandet av mobila team är en förbättring. Viktiga utgångspunkter är tillgänglighet och kvalitet samt eventuella skillnader i primärvårdsnyttjande, slutenvårdsnyttjande och/eller återinskrivningar. Indikatorerna nedan har fastställts i linje med de strategiska mål som har beslutats i Regionplan 2017-2019. Indikatorer för tillgänglighet Strategiskt mål: Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet Planerad och akut vård: Vem kontaktade mobila teamet Orsaken till kontakt Besökstyp (telefonkontakt eller hembesök) Har patienten hemsjukvård På vilken vårdcentral är patienten listad Diagnos som var orsak till kontakten Strategiskt mål: Ger vård enligt BEON Åtgärder i samband med planerad och akut vård: Fortsatt vård i hemmet Direkt inläggning geriatrikavdelning (30 A) Direktinläggning närvårdsavdelning/enhet Till akutmottagning Hänvisning till rätt vårdinstans

8 (8) Indikatorer för kvalitet Indikatorerna för kvalitet följs upp under förutsättning att rapport i SAS kan tas fram. Strategiskt mål: Bedriver vård med hög patientsäkerhet Kvalitet: Oplanerade återinläggningar av de patienter som fått besök av mobila teamet inom 30 dagar Andel besök på akutmottagning Andel inläggningar i slutenvården Dessutom ska antal kontakter redovisas fördelat på kön och ålder.

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 165 Dnr VS 2016-0003 Införande av mobilt närvårdsteam i Heby kommun Förslag till beslut Vårdsstyrelsen ger förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering i uppdrag, att i samverkan med vårdcentralerna i Heby och Östervåla, genomföra ett pilotprojekt avseende införande av ett mobilt närvårdsteam i Heby kommun. Vårdstyrelsen tilldelar Hälsa och habilitering 325 000 kr för genomförande av pilotprojektet under perioden 161201 170601. Medel tas från ansvar 24 999 (reserverade verksamhetsmedel). Vårdstyrelsen ger hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utarbeta ett samverkansavtal med Heby kommun avseende mobila närvårdsteam samt att återrapportera ärendet efter pilotprojektets avslut. Bilaga 165 Ärendet I april 2016 beslutade Vårdstyrelsen att satsa på utveckling av den mobila vården i Uppsala län. Därefter har politisk förankring genomförts och arbetsgrupper inrättats i kommunerna. Som ett led i att utveckla den mobila vården i Uppsala län införs ett mobilt närvårdsteam i Heby kommun på försök i 6 månader från och med den 1 december 2016. Teamet ska bidra till en trygg och säker vård så nära patienterna som möjligt och ett minskat behov av slutenvård genom tidiga insatser i hemmet. Hälsa och habilitering ansvarar för projektledning och projektet genomförs i samverkan med kommunen och primärvården. Kopia till: Heby kommun Hälso- och sjukvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering Primärvårdsdirektören Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2016-11-23 Dnr VS2016-0003 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Jan Andersson Tfn: 018-611 60 07 E-post: jan.g.andersson@lul.se Vårdsstyrelsen Införande av mobilt närvårdsteam i Heby kommun Förslag till beslut Vårdsstyrelsen ger förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering i uppdrag, att i samverkan med vårdcentralerna i Heby och Östervåla, genomföra ett pilotprojekt avseende införande av ett mobilt närvårdsteam i Heby kommun. Vårdstyrelsen tilldelar Hälsa och habilitering 325 000 kr för genomförande av pilotprojektet under perioden 161201 170601. Medel tas från ansvar 24 999 (reserverade verksamhetsmedel). Vårdstyrelsen ger hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utarbeta ett samverkansavtal med Heby kommun avseende mobila närvårdsteam samt att återrapportera ärendet efter pilotprojektets avslut. Ärendet I april 2016 beslutade vårdstyrelsen att satsa på utveckling av den mobila vården i Uppsala län. Därefter har politisk förankring genomförts och arbetsgrupper inrättats i kommunerna. Som ett led i att utveckla den mobila vården i Uppsala län införs ett mobilt närvårdsteam i Heby kommun på försök i 6 månader från och med den 1 december 2016. Teamet ska bidra till en trygg och säker vård så nära patienterna som möjligt och ett minskat behov av slutenvård genom tidiga insatser i hemmet. Hälsa och habilitering ansvarar för projektledning och projektet genomförs i samverkan med kommunen och primärvården. Kopia till: Heby kommun Hälso- och sjukvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering Primärvårdsdirektören Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

Ledningskontoret 2016-10-30 Jan Andersson Hälsa och habilitering Elize Leto Arbetsbeskrivning Mobilt närvårdsteam Heby - Pilotprojekt Uppdraget Syfte Införa ett mobilt närvårdsteam i Heby kommun på försök i 6 månader. Utarbeta ett samverkansavtal med Heby kommun om utveckling och permanentning av verksamheten efter pilotprojektets slut. Mål I samverkan mellan landstinget och Heby kommun införa ett mobilt närvårdsteam från och med den 1 december 2016. Det mobila närvårdsteamet ska bidra till en trygg och säker vård så nära patienterna som möjligt och ett minskat behov av slutenvård genom tidiga insatser i hemmet. Målgrupper Under piloten omfattar insatserna med det mobila närvårdsteamet målgruppen: Akut sjuka äldre (65+) i ordinärt boende som har svårt att ta sig till en vårdcentral och är inskrivna i kommunal hemsjukvård Särskilda boenden och enheter med korttidsinriktning vid särskilda diagnoser. Här avses suturering samt inhalationsläkemedel. På sikt ska en sjuksköterska kopplas till teamet och målgruppen utökas med patienter som inte är inskrivna i kommunal hemsjukvård samt svårt sjuka under 65 år som har stöd enligt LSS. Typ av insatser Akutbesök i hemmet för att möjliggöra fortsatt vård i hemmet och undvika besök eller inläggning inom slutenvården. Ex på insats: provtagning, läkemedels- samt inhalationsbehandling, suturering, mm. I samband med utskrivning efter akut vårdtillfälle enligt Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård, med syfte att öka funktionsförmågan och förebygga akutmottagningsbesök och återinskrivningar. Medicinsk rådgivning till kommunens sjuksköterskor gällande individer med kommunala insatser för att möjliggöra fortsatt vård i hemmet Organisation ROLL NAMN KONTAKTUPPGIFT Beställare Uppdragsgivare Mottagare av resultatet Säkerställer finansiering Ordförande i vårdstyrelsen

Styrgrupp Stöd för beställaren Följer projektet på övergripande nivå Projektägare Ansvarar för projektets budget och finansiering Projektledare Ansvarar för styrning och administration av projektet Föreslår deltagare i projektgruppen Ansvarar för dokumentation Rapporterar till samrådsgruppen Samrådsgrupp Förankring Samverkansfrågor Rapporterar till styrgruppen Projektgrupp Svarar för genomförandet av det löpande arbetet i projektet Vårdsstyrelsens arbetsutskott Förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering Elize Leto (HoH) Charlotta Nordgren Thermaenius (HoH) Elize Leto (HoH) Jan Andersson (LLK) Åsa Dahlén (LLK) Niklas Rommel (LLK) Ann-Lis Söderberg (LLK) Charlotta Nordgren Thermaenius (HoH) Björn Dahlström (Heby kommun) Anna-Lena Alriksson (Heby kommun) Elize Leto (HoH) Camilla Fryckstedt (Heby vårcentral) Eva Bolin (Östervåla vårdcentral) Arbetsbeskrivning Mobila närvårdsteam Ett mobilt närvårdsteam ska bestå av en läkare och en sjuksköterska. Under genomförandet av piloten kommer endast en läkarresurs tillsättas och målgruppen kommer endast att vara patienter inskrivna i kommunal hemsjukvård. På sikt ska en sjuksköterska kopplas till teamet och målgruppen utökas med patienter som inte är inskrivna i kommunal hemsjukvård samt svårt sjuka under 65 år som har stöd enligt LSS. Teamet har bil, utrustning för enkel provtagning och undersökning, suturering, inhalationsläkemedel och Pariboyinhalator samt startdoser av antibiotika och vissa analgetika. Arbetssätt Hembesöken initieras framförallt av kommunens sjuksköterska. Sjuksköterskan är med vid hembesöket och tar med sig aktuella journalhandlingar. För att den mobila läkaren ska kunna kommunicera med sjuksköterskan på väg till patienten, uppger kontaktande sköterska mobiltelefonnummer. Det mobila närvårdsteamet tillkallas av sjuksköterska i hemsjukvården på telefon 070-209 44 18. Patienter kan inte ta egen kontakt.

Journalföring Journalföring görs i Cosmic. Den medicinska enheten är Särskild vård och Integration, Mobila Äldre akuten, Heby. Det finns två journalmallar, en för hembesök och en för telefonsamtal. I båda finns fasta val som är obligatoriska, vem som kontaktar och val av åtgärd. Journalkopia skickas alltid, i Cosmic, till patientens ordinarie husläkare samt sjuksköterska inom hemsjukvården för kännedom. För eventuell uppföljning måste remiss skickas. Genomförande Mobila team i Heby startar som pilotprojekt 2016-12-01 till 2017-06-01. Bemanningen är till att börja med läkare som finns i tjänst mån-tis, tors-fre kl 8.00 17.00. Onsdagar kontaktar hemsjukvårdens sköterskor vårdcentral. Riskanalys genomförs inför projektstart. Under piloten ska månadsvis uppföljning och avstämning genomföras. Underlag för ett samverkansavtal som reglerar en utveckling och permanentning av verksamheten ska tas fram i samverkan mellan landsting och kommun. Resurser Finansiering av pilotprojektet sker genom beslut av Vårdstyrelsen. Pengarna betalas ut till Hälsa och habilitering som ansvarar för genomförandet. Utgiftsposter Kostnader Summa personalkostnader (1 läkare på 40 %) i sex månader 300 000 Summa kostnader för läkemedel inom läkemedelsförmånen (öppen vård) 10 000 Summa kostnader för drivmedel 15 000 Totalt 325 000 Mobila team finns tillgängligt 8-17 vardagar (mån-tis, tors-fre) men utgår från vårdcentralerna och omfattningen av läkarinsats för uppdrag till Mobila team beräknas enligt utredningen till 40 %. Vårdcentralerna i Heby samt Östervåla bistår under projekttiden med bil, lokal, telefon samt medicinsk utrustning. Sjuksköterskekostnader, som samfinansieras av landstinget och kommunen, tillkommer om verksamheten permanentas. Även kostnader för leasingavtal för bil samt inköp av telefon och medicinsk utrustning tillkommer.

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 166 Privata vårdcentralers utdata Dnr VS 2016-0176 Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att kostnaden för överföring och filtrering av utdata till privata vårdcentraler ersätts av vårdstyrelsen, ansvar 24310, vårdcentralsuppdraget, maximalt 1 000 000 kronor. Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade 2012 att upphandla ett datalager och rapporteringsverktyg då ett bra beslutsunderlag är viktigt för en hög effektivitet av verksamheten i landstinget. Beslutet mynnade i att systemet Sas Visual Analytics upphandlades (SAS). SAS kommer på sikt att ersätta både rapportverktygen Diver och Business Objects. Målsättningen är att landstingets verksamheter på ett smidigt sätt utvecklar och anpassar sina egna rapporter och analyser. SAS finns tillgängligt för både landstingets egna verksamheter och privata vårdgivare med landstingsavtal. Inom landstinget finns idag 22 privata vårdcentraler och 20 vårdcentraler som drivs i landstingets egen regi, som följer samma regelverk. De privata vårdgivarna har som externa organisationer inte sina ekonomisystem eller personalsystem inom landstingets datalager. Därmed har inte de privata vårdgivarna samma förutsättningar för kvalitativt uppföljningsarbete genom SAS-verktyget som de landstingsdrivna verksamheterna. De privata vårdgivarna med landstingsavtal äger sin egen produktionsdata och har lagligt stöd att bestämma över hur den ska hanteras, utöver vad som beskrivs och regleras inom respektive vårdavtal. Med denna rätt kan privata vårdgivare begära att få sin data exporterad från landstinget till sitt eget rapporteringsverktyg. Denna begäran har inkommit från ett antal privata vårdcentraler. För att kunna tillmötesgå detta krävs ett arbete där landstinget behöver filtrera ut och överföra data, vilket genererar en kostnad. Detta bedöms av MSI och EPJ kosta i genomsnitt 50 000 kronor per vårdgivare i engångskostnad. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 För vårdgivarna kommer en månatlig kostnad om cirka 1 300 kronor att debiteras vilket motsvarar landstingets kostnad för löpande dataöverföring. Kopia till: Privata vårdcentraler Hälsa- och habiliterings förvaltningsdirektör Primärvårdens förvaltningsdirektör Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2016-11-23 Dnr VS2016-0176 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Nina Anundsson Tfn 018-611 65 81 E-post: nina.anundsson@lul.se Vårdstyrelsen Privata vårdcentralers utdata Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att kostnaden för överföring och filtrering av utdata till privata vårdcentraler ersätts av vårdstyrelsen, ansvar 24310, vårdcentralsuppdraget, maximalt 1 000 000 kronor. Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade 2012 att upphandla ett datalager och rapporteringsverktyg då ett bra beslutsunderlag är viktigt för en hög effektivitet av verksamheten i landstinget. Beslutet mynnade i att systemet Sas Visual Analytics upphandlades (SAS). SAS kommer på sikt att ersätta både rapportverktygen Diver och Business Objects. Målsättningen är att landstingets verksamheter på ett smidigt sätt utvecklar och anpassar sina egna rapporter och analyser. SAS finns tillgängligt för både landstingets egna verksamheter och privata vårdgivare med landstingsavtal. Inom landstinget finns idag 22 privata vårdcentraler och 20 vårdcentraler som drivs i landstingets egen regi, som följer samma regelverk. De privata vårdgivarna har som externa organisationer inte sina ekonomisystem eller personalsystem inom landstingets datalager. Därmed har inte de privata vårdgivarna samma förutsättningar för kvalitativt uppföljningsarbete genom SAS-verktyget som de landstingsdrivna verksamheterna. De privata vårdgivarna med landstingsavtal äger sin egen produktionsdata och har lagligt stöd att bestämma över hur den ska hanteras, utöver vad som beskrivs och regleras inom respektive vårdavtal. Med denna rätt kan privata vårdgivare begära att få sin data exporterad från landstinget till sitt eget rapporteringsverktyg. Denna begäran har inkommit från ett antal privata vårdcentraler. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) För att kunna tillmötesgå detta krävs ett arbete där landstinget behöver filtrera ut och överföra data, vilket genererar en kostnad. Detta bedöms av MSI och EPJ kosta i genomsnitt 50 000 kronor per vårdgivare i engångskostnad. För vårdgivarna kommer en månatlig kostnad om cirka 1 300 kronor att debiteras vilket motsvarar landstingets kostnad för löpande dataöverföring. Kopia till: Privata vårdcentraler Hälsa- och habiliterings förvaltningsdirektör Primärvårdens förvaltningsdirektör

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 167 Hälsofrämjandepriset 2016 Dnr VS 2016-0166 Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att tilldela 2016 års Hälsofrämjandepris till Ortoped- och handkirurgklinikerna på Akademiska sjukhuset, med 30 000 kronor, Medicinmottagningen på medicincentrum vid Lasarettet i Enköping, med 30 000 kronor, Primärvårdens processledare för KOL, diabetes och artros, med 20 000 kronor samt Folktandvården i Tierp, med 20 000 kronor. Bilaga 167 Ärendet Landstinget har sedan 2001 delat ut ett folkhälsopris. Folkhälsopriset har efter beslut i vårdstyrelsens möte i februari bytt namn till Hälsofrämjandepriset och prissumman uppgår till 100 000 kronor som kan fördelas på högst fyra pristagare. Priset är huvudsakligen inriktat på tidsbegränsade insatser men kan också vara ett utvecklingsstöd till pågående insatser för samverkan och nytänkande inom hälso- och sjukvården. När landstinget nu är medlem i WHO-nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård, HFS, ska landstinget arbeta i enlighet med nätverkets konstitution och dess strategier och riktlinjer. För att ytterligare stärka och inspirera till ett, i enlighet med HFS, systematiskt och strukturerat hälsoinriktat arbete, inriktas Hälsofrämjandepriset till att belöna och uppmärksamma insatser inom denna utvecklingsprocess. För priset aktuella insatser har bedömts utifrån hur väl de: utvecklar ett hälsofrämjande bemötande inom hälso- och sjukvården både gentemot patient, anhörig och medarbetare. är förankrade i ordinarie verksamhet och utvecklingen av det hälsoinriktade arbetet i de för hälso- och sjukvården gemensamma kliniska processerna. genomförs enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. Vårdstyrelsen beslutar efter förslag från programrådet för hälsoinriktad hälso- och sjukvård att följande fyra nomineringar tilldelas Hälsofrämjandepriset 2016: 1. Ortoped- och handkirurgklinikerna för arbetet med att införa alkoholfri operation på Akademiska sjukhuset, med 30000 kronor. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 2. Medicinmottagningen på medicinskt centrum vid Lasarettet i Enköping för ett systematiskt hälsoinriktat arbete ur både ett patient-, anhörig- och medarbetarperspektiv, med 30000 kronor. 3. Den offentliga primärvårdens processledare för KOL, diabetes och artros för deras utvecklingsarbete med att tydliggöra de hälsoinriktade insatserna i de kliniska processerna, med 20000 kronor 4. Folktandvården i Tierp för arbetet med att skapa effektiva munvårdsrutiner i dialog med äldreboendes vårdpersonal, med 20000 kronor. Det är programrådet för hälsoinriktad hälso- och sjukvård som samordnar landstingets interna arbete inom området samt det arbete som medlemskapet i HFS innebär. Kopia till: Mottagare av Hälsofrämjandepriset 2016 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2016-11-23 Dnr VS2016-0166 Ekonomi och hållbar utveckling Christina Lindberg Tfn 0703229229 E-post christina.lindberg@lul.se Vårdstyrelsen Hälsofrämjandepriset 2016 Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att tilldela 2016 års Hälsofrämjandepris till Ortoped- och handkirurgklinikerna på Akademiska sjukhuset, med 30 000 kronor, Medicinmottagningen på medicincentrum vid Lasarettet i Enköping, med 30 000 kronor, Primärvårdens processledare för KOL, diabetes och artros, med 20 000 kronor samt Folktandvården i Tierp, med 20 000 kronor. Ärendet Landstinget har sedan 2001 delat ut ett folkhälsopris. Folkhälsopriset har efter beslut i vårdstyrelsens möte i februari bytt namn till Hälsofrämjandepriset och prissumman uppgår till 100 000 kronor som kan fördelas på högst fyra pristagare. Priset är huvudsakligen inriktat på tidsbegränsade insatser men kan också vara ett utvecklingsstöd till pågående insatser för samverkan och nytänkande inom hälso- och sjukvården. När landstinget nu är medlem i WHO-nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård, HFS, ska landstinget arbeta i enlighet med nätverkets konstitution och dess strategier och riktlinjer. För att ytterligare stärka och inspirera till ett, i enlighet med HFS, systematiskt och strukturerat hälsoinriktat arbete, inriktas Hälsofrämjandepriset till att belöna och uppmärksamma insatser inom denna utvecklingsprocess. För priset aktuella insatser har bedömts utifrån hur väl de: utvecklar ett hälsofrämjande bemötande inom hälso- och sjukvården både gentemot patient, anhörig och medarbetare. är förankrade i ordinarie verksamhet och utvecklingen av det hälsoinriktade arbetet i de för hälso- och sjukvården gemensamma kliniska processerna. genomförs enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. Vårdstyrelsen beslutar efter förslag från programrådet för hälsoinriktad hälso- och sjukvård att följande fyra nomineringar tilldelas Hälsofrämjandepriset 2016: Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) 1. Ortoped- och handkirurgklinikerna för arbetet med att införa alkoholfri operation på Akademiska sjukhuset, med 30000 kronor. 2. Medicinmottagningen på medicinskt centrum vid Lasarettet i Enköping för ett systematiskt hälsoinriktat arbete ur både ett patient-, anhörig- och medarbetarperspektiv, med 30000 kronor. 3. Den offentliga primärvårdens processledare för KOL, diabetes och artros för deras utvecklingsarbete med att tydliggöra de hälsoinriktade insatserna i de kliniska processerna, med 20000 kronor 4. Folktandvården i Tierp för arbetet med att skapa effektiva munvårdsrutiner i dialog med äldreboendes vårdpersonal, med 20000 kronor. Det är programrådet för hälsoinriktad hälso- och sjukvård som samordnar landstingets interna arbete inom området samt det arbete som medlemskapet i HFS innebär. Bilagor Nomineringar Kopia till: Mottagare av Hälsofrämjandepriset 2016 Samla

BILAGA 2016-11-23 Dnr VS2016-0166 Ekonomi och hållbar utveckling Christina Lindberg Tfn 0703229229 E-post christina.lindberg@lul.se Vårdstyrelsen Hälsofrämjandepriset 2016 - Nomineringar 1. Neuropsykiatriska mottagningen Tarja Leena Kirvesniemi Hej Jag vill nominera Neuropsykiatriska mottagningen för vuxna med tf avdelningschef David Ardler till Hälsobefrämjandepriset. Mottagningen har under ett år arbetat systematiskt med hälsobefrämjande insatser. Under hösten 2015 tom maj 2016 har mottagningen deltagit i HW11 projektet i samråd med Friskhuset. Mottagningen har fokuserat på hälsofrågor utifrån tre nivåer. Det organisatoriska och hälsofrågor på mottagningsnivå har diskuterats på APT. På individnivå har alla medarbetare erbjudits friskvårdsaktiviteter utifrån individuella behov. Mottagningen har vid tre tillfällen även haft gemensamma aktiviteter för att stärka samarbete över professionsgränser. Hälsobefrämjande åtgärder betyder olika för olika individer och mottagningen har haft ett brett perspektiv allt från deltagande Friskhusets tävlingar, till kompisträning på Friskhuset eller att peppa till bättre kostvanor. När HW11 projektet avslutades ersattes det av att en medarbetare erbjuder Medicinsk yoga till arbetskamraterna för att reducera stress. Med vänlig hälsning Tarja Leena Kirvesniemi Tf sektionschef Beroende och neuropsykiatri Akademiska sjukhuset, Ing 10, 4A 751 85 Uppsala 018 611 23 63 Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (10) 2. Östervåla VC Jonas Brink Vi i personalen på Östervåla VC vill gärna nominera vår hälsokoordinator Anna Wåhlén och distriktsläkare Hans Erik Johansson i deras arbete som processledare i diabetesprocessen till Hälsofrämjandepriset 2016. Här har vi 2 personer som verkligen brinner för sin uppgift på ett genuint och äkta sätt vilket tydligt märks på och utanför arbetsplatsen i alla möjliga situationer. Patienten är alltid i fokus och pannorna veckas bekymrat när statistiken från Nationella Diabetes Registret inte visar önskvärda data. Hur skall vi gå vidare? Hur skall vi lyckas inspirera andra diabetesansvariga? Hur ska vi nå fram med vårt budskap till patienten? Detta är frågor Anna och Hans Erik brottas med dagligen. Ibland undrar man hur de orkar hålla intresset uppe. Så mycket tid och så mycket energi som de lägger i detta ämne. En viktig uppgift de har i sina roller som processledare och en viktig uppgift vi övriga medarbetar har i att uppmuntra dem till fortsatt kvalitetsarbete. Med förhoppning om att Anna och Hans Erik kan vinna detta fina pris nominerar vi dem här idag. /jonas brink sjukgymnast östervåla vc 3. Ortoped och handkirurgklinikerna Susan Frenden Jag önskar nominera Ortoped och handkirurgiklinikerna för arbetet med att införa Alkoholfri operation. Konceptet Rökfri operation har funnits på klinikerna sedan 2009. Under 2016 har en arbetsgrupp kartlagt patientflödet och identifierat åtgärder för att arbetet med att uppmärksamma även alkoholkonsumtion och att informera om hur komplikationsrisken kan minskas med alkoholpaus 4 8 veckor innan kirurgi. Samtidigt har rutiner för rökfri operation uppdaterats och kvalitetssäkrats. Rutinen innebär att patienten blir tillfrågad om sina levnadsvanor och får information om att rök och alkoholstopp minskar komplikationsrisken. Läkaren uppmärksammar personer med riskbeteende och hänvisar till rökavvänjning eller rådgivande samtal om alkohol hos sjuksköterska, alternativt självhjälpssidor på internet eller telefon. Personal följer upp och förstärker vinster med fortsatt rökfrihet/lågriskintag av alkohol vid inskrivning till operation. Insatsen innebär att personalen uppmärksammar patienten på hur denne själv kan påverka riskminskning och ta kontroll över sin egen hälsa. Det är en patientsäkerhetsinsats inför operationen och kan i förlängningen bidra till att fler minskar sin tobaks och alkoholkonsumtion, även efter kirurgi. Projektet ska utvärderas under våren 2016 och förhoppningen är att rutinen ska kunna spridas till övriga opererande verksamheter på Akademiska sjukhuset. Gruppen består av Karin Bernhoff, verksamhetschef ortopedi, Maria Holmgren, läkare handkirurgi, Sven Erik Keisu, verksamhetschef handkirurgi, Viktor Näslund, kvalitetssamordnare ortopedi, Barbro Odhner, avdelningschef handkirurgi, Anna Strandberg, operationskoordinator ortopedi. Uppsala 20161026 Susanne Freden

3 (10) 4. Avdelningen för hälsa, kvalitet och utveckling Folktandvård Eva Hedman Hälsofrämjande samtal i förberedelseklasser Folktandvården har sistahandsansvar för att alla barn och unga i Uppsala län får tandvård. I uppdraget ingår bland annat förebyggande informationsinsatser på skolor. I samband med den ökade andelen ensamkommande och asylsökande barn tillsattes en särskild grupp tandsköterskor för att förstärka befintligt, strukturerat hälsofrämjande arbete i skolorna. De specialrekryterade tandsköterskorna, både pensionerad personal och personal med rätt språkkunskaper, besökte både förberedelseklasser och boende på ensamkommande flyktingbarn. De talar om tandvård, kost, visar hur man borstar tänderna, använder bildstöd och strävar efter att få i gång en dialog om tandhälsa. Då det tillkommer och lämnar barn i större omfattning än vanligt, besöks de här klasserna årligen. Arbetet fortsätter 2017. Beskrivning av enhet Avdelningen för hälsa, kvalitet och utveckling i Folktandvården samordnar bland annat utvecklingsprojekt, tar fram riktlinjer och följer upp verksamheten. Vänliga hälsningar Eva Hedman Tandhygienist, odont. dr. Folktandvårdens kansli Besöksadress: Ulleråkersvägen 21 Postadress: 750 17 Uppsala Telefon 018 611 64 39 www.ftvuppsala.se 5. Avdelningen för paradontologiavdelningen, specialisttandläkarkliniken Kliniken Britt Marie Herdevall Hej, vi vill till hälsofrämjandepriset 2016 nominera vår avdelning, Parodontologiavdelningen vid specialisttandläkarkliniken Kaniken. Vid avdelningen för parodontologi, FTV specialisttandvården Kaniken så arbetar specialisttandläkare, tandhygienister och tandsköterskor. Specialisttandvården svarar för klinisk behandling av remissklientel, utbildning och utveckling inom ämnesområdet. Parodontologi handlar om sjukdomar som drabbar tändernas fäste, i dagligt tal tandlossningssjukdom. Det är en av de vanligaste sjukdomar som finns och vid sidan av kariessjukdomen den sjukdom som kräver mest vårdresurser inom tandvård. Det gäller både sjukdomsbehandling och rehabiliterande vård. Ungefär 10 % av befolkningen drabbas av parodontit, tandlossning. För att behandla denna sjukdom krävs ett utvecklat samarbete mellan specialisttandvård och allmäntandvård. Specialisttandvården har begränsade resurser som är avsedda för de svåraste patientfallen men merparten av patienterna måste behandlas i allmäntandvården.

4 (10) Då parodontit eller tandlossning är en kronisk livslång sjukdom så krävs också ett regelbundet omhändertagande av patienter som skrivs ut från specialisttandvård. Man kan dra en parallell till diabetessjukdom. Sjukdomar i munhålan drabbar i högre grad den äldre befolkning och har ett samband med allmänsjukdomar som diabetes och hjärt kärlsjukdomar. Munhälsa är en viktig del av den totala hälsan vilket uppmärksammats alltmer under de sista åren. Sjukdomar i munhålan kan förebyggas eller upptäckas i tid så kan de på ett bättre sätt behandlas. Tandhygienisten är en nyckelperson i den förebyggande vården mot munsjukdomar och kan på ett aktivt sätt även ta del av behandlingen av de vanligaste munsjukdomarna karies och i detta fall parodontit och dess förstadium gingivit, tandköttsinflammation. Specialisttandvården Kaniken har sedan 2012 startat ett projekt då vi utbildat resurstandhygienister med målet: att dessa kan vara en länk i en vårdkedja mellan specialisttandvård och allmäntandvård bedriva vård på rätt nivå erhålla ökade kunskaper om parodontal sjukdom och dess behandling utgöra en resurs på den egna kliniken när det gäller parodontalt omhändertagande delta i klinikens utarbetande av vårdrutiner som medför kvalitetshöjning inom parodontalvården ökade möjligheter att bedriva patientnära behandlingar Utbildningsinsats och uppföljning: 1 2 tandhygienister från varje folktandvårdsklinik får söka till utbildningen. Samtliga kliniker bör vara representerade. Finns önskemål från privat verksamhet att delta så är detta möjligt. Gundutbildning under två dagar som sedan följs upp med auskultation vid specialisttandvården och därefter besök av specialisttandvårdens tandhygienister vid den egna kliniken. Årliga seminarier då aktuella ämnen tas upp i föreläsningsform och med återkommande inslag av egna fallpresentationer och frågeställningar Detta är således ett mer långsiktigt projekt och vår avsikt är att utvidga projektet till att även så småningom omfatta även resurstandläkare inom parodontologi. Mvh Britt Marie Herdevall Övertandläkare Parodontologikliniken Kaniken Västra Ågatan 16 751 48 Uppsala Tel: 018 611 63 80

5 (10) 6. Nominering systematiskt hälsoinriktat arbete med individen i fokus, Lasarettet i Enköping Eva Telne Hej! Här kommer en Nominering från Lasarettet i Enköping. Medicinmottagningen, medicinskt centrum, Lasarettet i Enköping har ett brett utbud av specialistfunktioner som behandlar bland annat hjärt kärlsjukdomar, stroke, diabetes, tumörsjukdomar, astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). På mottagningen arbetar sjuksköterskor, biomedicinsk analytiker, undersköterskor, dietist, fotvårdsspecialist, psykolog och medicinska sekreterare. På mottagningen tjänstgör även centrumets specialistläkare. Mottagningen bedriver ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete både ur ett patient och anhörigperspektiv likväl som ur ett medarbetarperspektiv. HFS ombudsgrupp Medicinmottagningen deltar aktivt i lasarettets HFS ombudsgrupp och representeras av hjärtsjuksköterskor, diabetessjuksköterska och dietist. HFS ombuden har som uppdrag att driva det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ur ett medarbetar och patientperspektiv på sin enhet. HFS ombuden arbetar aktivt med frågorna och delger medarbetarna kontinuerligt vid arbetsplatsträffar (stående punkt), likväl som vid teamträffar, om vad som är aktuellt inom området. Lokal handlingsplan Enheten har en lokal handlingsplan (rutin) för arbetet med levnadsvanor. I handlingsplanen tydliggörs hur screening av patienter utförs, vilka åtgärder som ska erbjudas samt rutin för dokumentation (journaltabell, kodning enligt KVÅ osv) och uppföljning. Handlingsplanen beskriver också att alla medarbetare som arbetar med levnadsvanor ska genomföra levnadsvaneutbildningen i Pingpong och Motiverande samtalsutbildning. Screening Alla patienter som på mottagningen träffar läkare, specialistsjuksköterska (med specialistsjuksköterska menas hjärt, sömn, KOL och diabetessjuksköterska) eller dietist får med kallelsen ett levnadsformulär att fylla i. Frågor om levnadsvanor ställs även vid besöket. Screening sker minst en gång per år, är detta nyligen utfört görs en uppföljning och samtalet fokuseras kring de eventuella riskbeteenden som finns. Åtgärder Patienten erbjuds utökad information om ett riskbeteende i MI anda. Enkla råd till rådgivande samtal ges av specialistsjuksköterskor och läkare, dietisten ger kvalificerad rådgivning. Broschyrer "Goda levnadsvanor gör skillnad" ges till patienterna. Remiss/vårdbesked ( internremiss ) skrivs enligt remissvägar för ytterligare intervention kring matvanor och tobak. Lathund för arbetet med levnadsvanor finns i "levnadsvanepärmen" på samtliga undersökningsrum. FaR med eller utan friskvårdslots skrivs om patienten ställer sig positiv till detta. I anslutning till väntrummet finns en "Hälsotavla" med aktuella broschyrer kring de olika levnadsvanorna som patienter själva kan plocka från. MI utbildning Idag har mer än 90 % av medarbetarna med patientkontakt genomgått MI utbildning,

6 (10) motiverande samtal, målsättningen är att samtliga medarbetare ska genomföra utbildningen. Uppföljningar och utbildningsdagar inom området prioriteras. Kaizen Hälsa Kaizen utifrån en hälsoaspekt Lasarettet har sedan länge framgångsrikt använt Kaizen som verktyg vid förbättringsarbeten. Kaizen är ett strukturerat arbetssätt vid problemlösning och förbättringsarbeten och handlar om att skapa en kultur där viljan att förbättra arbetsprocessen är en naturlig del av arbetsuppgiften hos alla medarbetare, på alla nivåer inom organisationen. Vid införandet av ett hälso och arbetsmiljöperspektiv i Kaizen arbetet deltog medicinmottagningen som en av lasarettets piloter. Hälso och arbetsmiljöperspektivet ingår nu som en naturlig del i förbättringsarbetet, vilket gör att frågorna alltid hålls aktuella och att de kontinuerligt följs upp. Mottagningen har ett HFS team, sammansatt av HFS ombud, Kazien konsulter och avdelningschef, som regelbundet träffas och tittar på utdata gällande levnadsvanor, resultat av genomförd skyddsrond och aktuella nyckeltal för personal. Prioriterade och utvalda hälso och arbetsmiljöfrågor tas sedan upp vid kommande arbetsplatsträff och lyfts in i det ständigt pågående Kaizen arbetet. Många av de förslag till förbättringsområden som uppkommer i Kaizen arbetet i stort kan även de ofta hänföras till just hälso och arbetsmiljöfrågor, då resultatet av genomförda förbättringar inte sällan även påverkar arbetsmiljön i form av t.ex. mindre stress och arbetstillfredsställelse. Mvh Eva Telne 7. Primärvårdens lokala processledare för KOL, diabetes och artros Monica Cornefjord Jag vill nominera Primärvårdens lokala processledare för KOL, diabetes och artros till Hälsofrämjandepriset 2016. Mattias Sjöberg läkare, processledare för KOL Sara Hager sjuksköterska, processledare för KOL Hans Erik Johansson läkare, processledare för diabetes Anna Wåhlén sjuksköterska, processledare för diabetes Kerstin Ahlqvist sjukgymnast, processledare för artros Motivering: Den nationella strategin för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar och de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder, möjliggör prioritering av insatser till personer med störst behov. De förbättringsområden som lyfts fram är; patientcentrering, kunskapsbaserad vård, tidig upptäckt och rekommenderad åtgärd. I framtagna beskrivningar av våra kliniska processer tydliggörs de hälsoinriktade insatserna vilket i större utsträckning än i dag möjliggör att rekommenderade åtgärder erbjuds patienten. Processerna tydliggör vad som bör erbjudas, till vem och av vem.

7 (10) I framtagandet av beskrivningar av våra kliniska processer så används också hälsoekonomiska studier som en del i underlaget. Hälsoekonomiska studier som finns inom den aktuella processen är identifierade och finns att tillgå som ett stöd för medarbetare, chefer och ledning. Detta för att öka motivationen till förändringar vad gäller arbetssätt. Processledarna har en framträdande och mycket betydelsefull roll i arbetet med att kartlägga respektive process och också vad gäller implementering i verksamheten. Deras kompetens tillsammans med stort engagemang, flexibilitet och nyfikenhet skapar förutsättningar för att vi når uppsatta mål. De ger stöd i det operativa arbetet med att implementera processerna utifrån verksamhetens behov. De bidrar till att det blir lätt att göra rätt och till teamarbete där alla medarbetares kompetens tas tillvara på bästa sätt. Genom processarbetet skapas möjlighet till ett helhetstänk kring varje patient vilket ger trygghet hos både medarbetare och patienter. Uppföljning ges förutsättningar till ett ständigt lärande där processledarna fångar upp utvecklings och utbildningsbehov, arrangerar Primärvårdsgemensamma utbildningar/workshops kring respektive klinisk process, driver på utvecklingsarbetet och därigenom får oss att bli bra på att bli bättre. Processledarna har en mycket viktig roll i vår målsättning att leverera kvalité över tid och få nöjda patienter/kunder. Vänlig hälsning Monica Monica Cornefjord Utvecklingschef Primärvården, Landstinget i Uppsala län Ulleråkersvägen 21 750 17 Uppsala 018 611 7586 8. Specialisttandvården Kaniken Katja Öberg Lundgren Hej! Här kommer nominering för hälsofrämjandepriset 2016 från specialisttandvården Kaniken Beskrivning av insatsen och vad den innebär Parodontologi handlar om sjukdomar som drabbar tändernas fäste, i dagligt tal tandlossning. Det är en av de vanligaste sjukdomar som finns och, vid sidan av karies, den sjukdom som kräver mest vårdresurser inom tandvård, både gällande sjukdomsbehandling och rehabiliterande vård. Ungefär 10 procent av befolkningen drabbas av parodontit. För att behandla sjukdomen krävs ett utvecklat samarbete mellan specialist och allmäntandvård. Specialisttandvården har begränsade resurser, avsedda för de svåraste patientfallen, så merparten av patienterna måste behandlas i allmäntandvården. Eftersom det dessutom är en livslång sjukdom så krävs ett regelbundet omhändertagande av de patienter som skrivs ut från specialisttandvård. Man kan dra en parallell till diabetessjukdom. Att munhälsa är en viktig del av den totala hälsan uppmärksammas allt mer. Om sjukdomar i munhålan kan förebyggas eller upptäckas i tid så kan de behandlas bättre. Tandhygienisten är en nyckelperson i den förebyggande vården och kan på ett mer aktivt sätt även ta del i

8 (10) behandlingen. Specialisttandvården Kaniken har sedan 2012 därför utbildat resurstandhygienister med målet: att de ska vara en länk i vårdkedjan mellan specialisttandvård och allmäntandvård bedriva vård på rätt nivå erhålla ökade kunskaper om parodontal sjukdom och dess behandling utgöra en resurs på den egna kliniken när det gäller parodontalt omhändertagande delta i klinikens utarbetande av rutiner som höjer kvaliteten inom parodontalvården ökade möjligheter att bedriva patientnära behandlingar Utbildningsinsats och uppföljning: 1 2 tandhygienister från varje folktandvårdsklinik får söka till utbildningen. Samtliga kliniker bör vara representerade. Det är möjligt för privat verksamhet att delta. Två dagars grundutbildning som följs upp med auskultation vid specialisttandvården samt besök av specialisttandvårdens tandhygienister vid den egna kliniken. Årliga seminarier då aktuella ämnen tas upp i föreläsningsform och med återkommande inslag av egna fallpresentationer och frågeställningar Nyttan för patienten är en bättre behandling om sjukdomen upptäcks tidigare och att vi reducerar antalet behandlare (vård på hemmaklinik). Detta är ett mer långsiktigt projekt och vår avsikt är att utvidga det till att även omfatta resurstandläkare inom parodontologi. Beskrivning av enheten Specialisttandvården svarar för klinisk behandling av remissklientel, utbildning och utveckling inom flera ämnesområden, varav Parodontologi är ett. Vid avdelningen för parodontologi, specialisttandvården Kaniken, så arbetar specialisttandläkare, tandhygienister och tandsköterskor. Med vänliga hälsningar Katja Öberg Lundgren Kommunikationschef Folktandvården Uppsala län 018 611 61 36 073 867 03 59 ftvuppsala.se

9 (10) 9. Förebyggande tandvård ger bra BEON, Folktandvården Katja Öberg Lundgren Varje vecka åker en tandsköterska från sjukhustandvården i Enköping ut till äldreboende. Syftet är att erbjuda patienter förebyggande tandvård i form av tandborstning och fluorlack. I uppgiften ingår också stöd till vårdpersonal och råd om hur de kan främja munhälsan. Att få tandvård i hemmet är resurseffektivt och en lättnad för patienter, anhöriga och vårdpersonal. Arbetet ligger i linje med den utmaning tandvården står inför: att allt fler äldre har kvar fler fasta tänder och är allt friskare, samtidigt som det kvarstår stora skillnader baserat på socioekonomiska förhållanden. Genom förebyggande arbete kan vi behålla fler friska och koncentrera resurserna. Arbetssättet gagnar inte bara patienten. Det ger också ett bra BEON, Bästa effektiva Omhändertagande Nivå. I de fall så tandsköterskan ser något som hon inte har befogenhet att göra, bokas tid hos tandläkare. Det innebär att varje personalkategori gör det som den är bäst på och tack vare de regelbundna besöken så upptäcks och behandlas sjukdomar i tid. Beskrivning av person och enhet Lena Dåppens Sveen, tandsköterska vid sjukhustandvården i Enköping, har arbetat med mobil och förebyggande tandvård på äldreboenden i 15 år. Hon är ett välkänt ansikte hos både personal och patienter. Sjukhustandvården i Enköping är lokaliserad på Lasarettet i Enköping. De svarar för tandvård till äldre och funktionshindrade, samt svarar för den mobila tandvården i Enköping och Bålsta. Med vänliga hälsningar Katja Öberg Lundgren Kommunikationschef Folktandvården Uppsala län 018 611 61 36 073 867 03 59 ftvuppsala.se 10. Samarbete för god munvårdsrutin, Folktandvården Tierp Claes Svensson Folktandvården i Tierp har tagit stora steg i arbetet att få igång den goda munvårdsrutinen. Genom engagerad personal och genom att identifiera och åtgärda kunskapsbrister tar de ett strukturellt kliv framåt såväl i mötet med patienten som i framgången att kunna förebygga och behandla munsjukdomar. Dels har en tandhygienist drivit ett projekt i nära samverkan med Kunskapscentrum och gjort en studie ihop med ett äldreboende för att få fram en bra munvårdsrutin för vårdpersonal. Dels så har tre medarbetare utbildat sig särskilt inom demens, en av de sjukdomar där tandvård kan vara svårare att få till. De kommer därmed lite längre än tidigare. Dessa kunskaper delar de även med sig av till andra medarbetare på kliniken. Framföra allt så stärker de regelbundna besöken och en tät, god dialog mellan tandvården och äldreboende vårdpersonalens kompetens och trygghet i att utföra munvård. Det i sin tur innebär bättre daglig vård och större förutsättningar att förhindra sjukdom.

10 (10) Beskrivning av enhet Folktandvården i Tierp är en allmäntandvårdsklinik och möter därmed alla åldersgrupper. Kliniken har sedan tandreformens start haft ansvar för den uppsökande verksamheten, utfört kontinuerliga stödbehandlingar på samtliga boenden och därmed kunnat skap ett bra nätverk och hittat effektiva rutiner för uppdraget. Mvh Claes Svensson Verksamhetschef/Leg Tandläkare Nytänkande Kvalitet Hälsofrämjande för alla Folktandvården Tierp Besöksadress: Liljevägen 2 Postadress: Box 83 815 22 Tierp Telefon: 0293 20414, 076 496 36 99 www.ftvuppsala.se 11. Listan för rekommenderade läkemedel Kitty Haga Hej, Vi dietister i den offentliga primärvården i landstinget Uppsala län vill nominera arbetet med listan för rekommenderade läkemedel som inkluderat levnadsvanor. Se bifogad fil och länk http://www.lul.se/extranat/for_vardgivare/lakemedelskommitten/rekommenderadelakemedel/reklistan/ Med vänlig hälsning, Kitty Haga, leg dietist Åsa Andersson, leg dietist Åsa Hedberg, leg dietist Agneta Odén, leg dietist Sandra Ahlborg, leg dietist Ina Granlund, leg dietist Ulrika Nyman, leg dietist Helena Pettersson, leg dietist Anna Broman, leg dietist Erik Fröjdhammar, leg dietist Lisa Johansson, leg dietist Eleonor Söderberg, leg dietist

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 168 Dnr VS 2016-0161 Distriktssköterskemottagning i Söderfors svar på initiativärende Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att avslå yrkandet att inrätta en distriktssköterskemottagning och vårdcentralsfilial i Söderfors. Ärendet Vid Vårdstyrelsens möte den 3 oktober anmälde Anna-Karin Klomp (KD) och Kristina Freerks (C) ett ärende om att öppna distriktssköterskemottagning i Söderfors. Vårdstyrelsen beslutade att hantera ärendet vid nästkommande sammanträde. Följande yrkanden togs upp i initiativet: att uppdra till Primärvårdsdirektören att öppna en distriktssköterskemottagning i Söderfors som filial till Tierps vårdcentral med start 2017-01-01. Beslutet finansieras genom ersättningen med Vårdval Uppsala län Vårdcentral, att uppdra till Primärvårdsdirektören att bereda inrättandet av vårdcentralsfilial i Söderfors med verksamhetsstart under 2017. Beslutet finansieras genom Vårdval Uppsala län Vårdcentral. Runt 2 400 personer har under 2016 varit listade på Brukshälsan i Söderfors. Antalet olistade som hör till mottagningens upptagningsområde har under denna period legat på runt 300 personer. Vid sidan av vårdcentralsuppdraget har Brukshälsan hela tiden bedrivit företagshälsovård. Sannolikt har det bidragit till att Brukshälsan har kunnat upprätthålla verksamheten i Söderfors. Till skillnad från privata aktörer får Primärvården inte bedriva annan verksamhet. Primärvården anser inte att det finns förutsättningar att långsiktigt upprätthålla en robust och kvalitetsmässigt god verksamhet i Söderfors, eftersom små enheter är mycket sårbara vid exempelvis sjukfrånvaro. En mindre enhet, där det kan bli ensamarbete för personalen, kommer troligen också möta svårigheter avseende rekrytering. Trots sitt bredare utbud och långtgående försök har Brukshälsan misslyckats med att rekrytera nya läkare eller överlåta verksamheten. Primärvården tycker vidare att man kan diskutera om initiativärendets förslag är förenligt med konkurrensneutrala villkor för offentliga och privata vårdgivare inom vårdvalet. Primärvården hänvisar till utbudet vid vårdcentralen i Tierp. Dagtid går buss varje timme mellan Söderfors och Tierp som tar cirka 35 minuter. Med bil tar resan cirka 20 minuter. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 Vårdstyrelsen föreslås besluta att avslå yrkandet att väcka ett ärende gällande distriktssköterskemottagning och filial i Söderfors. Kopia till: Primärvårdsdirektören Kommunikationschef Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2016-10-26 Dnr VS 2016-0161 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Sofie Schwan Tfn 018-611 61 24 E-post sofie.schwan@lul.se Vårdstyrelsen Svar på initiativärende distriktssköterskemottagning i Söderfors Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att avslå yrkandet att inrätta en distriktssköterskemottagning och vårdcentralsfilial i Söderfors. Ärendet Vid Vårdstyrelsens möte den 3 oktober anmälde Anna-Karin Klomp (KD) och Kristina Freerks (C) ett ärende om att öppna distriktssköterskemottagning i Söderfors. Vårdstyrelsen beslutade att hantera ärendet vid nästkommande sammanträde. Följande yrkanden togs upp i initiativet: att uppdra till Primärvårdsdirektören att öppna en distriktssköterskemottagning i Söderfors som filial till Tierps vårdcentral med start 2017-01-01. Beslutet finansieras genom ersättningen med Vårdval Uppsala län Vårdcentral, att uppdra till Primärvårdsdirektören att bereda inrättandet av vårdcentralsfilial i Söderfors med verksamhetsstart under 2017. Beslutet finansieras genom Vårdval Uppsala län Vårdcentral. Runt 2 400 personer har under 2016 varit listade på Brukshälsan i Söderfors. Antalet olistade som hör till mottagningens upptagningsområde har under denna period legat på runt 300 personer. Vid sidan av vårdcentralsuppdraget har Brukshälsan hela tiden bedrivit företagshälsovård. Sannolikt har det bidragit till att Brukshälsan har kunnat upprätthålla verksamheten i Söderfors. Till skillnad från privata aktörer får Primärvården inte bedriva annan verksamhet. Primärvården anser inte att det finns förutsättningar att långsiktigt upprätthålla en robust och kvalitetsmässigt god verksamhet i Söderfors, eftersom små enheter är mycket sårbara vid exempelvis sjukfrånvaro. En mindre enhet, där det kan bli ensamarbete för personalen, kommer troligen också möta svårigheter avseende rekrytering. Trots sitt bredare utbud och långtgående försök har Brukshälsan misslyckats med att rekrytera nya läkare eller överlåta verksamheten. Primärvården tycker vidare att man kan diskutera om Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) initiativärendets förslag är förenligt med konkurrensneutrala villkor för offentliga och privata vårdgivare inom vårdvalet. Primärvården hänvisar till utbudet vid vårdcentralen i Tierp. Dagtid går buss varje timme mellan Söderfors och Tierp som tar cirka 35 minuter. Med bil tar resan cirka 20 minuter. Vårdstyrelsen föreslås besluta att avslå yrkandet att väcka ett ärende gällande distriktssköterskemottagning och filial i Söderfors. Bilagor Vårdstyrelsen Protokoll från sammanträde den 3 oktober 2016 - Distriktsjuksköterskemottagning i Söderfors Kopia till: Primärvårdsdirektören Kommunikationschef

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 169 Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Dnr VS 2016-0015 Vårdstyrelsen godkänner redovisningen av delegationsbeslut enligt bilaga. Bilaga 169 Ärendet I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom vårdstyrelsens ansvarsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Anmälan av delegationsbeslut till vårdstyrelsen Landstinget i Uppsala län, oktober 2016 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2016-11-08 VS 2016-0009 7.1 Representation Planeringsdag för Skutskärs vårdcentral Vårdstyrelsens ordförande 2016-11-07 VS 2016-0009 1.5 Brådskande Godkännande av utbildningsdag för Vårdstyrelsens ordförande ordförandebeslut Folktandvården 2016-11-03 VS 2016-0009 7.1 Representation Planeringsdag för chefsgruppen i Vårdstyrelsens ordförande Primärvården 2016-11-07 VS 2016-0157 3.1 Medelsfördelning Fördelning av folkhälsomedel 2016 Vårdstyrelsens arbetsutskott Upplands idrottsförbund 2016-11-07 VS 2016-0015 5.1 Konferenser Kurser och konferenser Vårdstyrelsens arbetsutskott

Anmälan av delegationsbeslut till vårdstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2016-09-22 Datum för Diarienummer Beslutskategori med Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning Beslut Eller löpnummer ärendegrupp 2016 07 18 VS 2016 0135 Avtal sjukvård Vårdval VS 2016 0135 Vårdval Anneli Kjellberg, tf. landstingsdirektör 2016 07 18 VS 2016 0136 Avtal Barnmorskemottagning VS 2016 0136 Barnmorskemottagning Anneli Kjellberg, tf. landstingsdirektör 2016 07 18 VS 2016 0012 Avtal Privat psykoterapi VS 2016 0012 Psykoterapi Anneli Kjellberg, tf. landstingsdirektör 2016 07 18 VS 2016 0012 Avtal Privat psykoterapi VS 2016 0012 Psykoterapi Anneli Kjellberg, tf. landstingsdirektör 2016 07 18 VS 2016 0012 Avtal Privat psykoterapi VS 2016 0012 Psykoterapi Anneli Kjellberg, tf. landstingsdirektör 2016 07 18 VS 2016 0012 Avtal Privat psykoterapi VS 2016 0012 Psykoterapi Anneli Kjellberg, tf. landstingsdirektör 2016 07 18 VS 2016 0012 Avtal Privat psykoterapi VS 2016 0012 Psykoterapi Anneli Kjellberg, tf. landstingsdirektör

Anmälan av delegationsbeslut till Vårdstyrelsen (VS) Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2016-09-19 VS2016-0012 1.1 Avtalstecknande Tilldelningsbeslut vårdval för privat psykoterapi med Vinna psykoterapi (Gudny Kristjansdottir) 2016-09-19 VS2016-0146 1.1 Avtalstecknande Avtal avseende vårdval för primär hörselrehabilitering med Hörseltjänst i Skåne AB - Audium 2016-09-20 VS2016-0135 1.1 Avtalstecknande Tilläggsavtal avseende läkarinsatser i särskilt boende med Familjeläkarna i Saltsjöbaden AB (Familjeläkarna i Bålsta) 2016-10-03 VS2016-0012 1.1 Avtalstecknande Avtal avseende privat psykoterapi med Vinna psykoterapi. 2016-10-03 VS2016-0012 1.1 Avtalstecknande Avtal avseende privat psykoterapi med AB Forsberg KBT-konsult T f Hälso- och sjukvårdsdirektör Carina Bäckström T f Hälso- och sjukvårdsdirektör Carina Bäckström T f Hälso- och sjukvårdsdirektör Carina Bäckström T f Hälso- och sjukvårdsdirektör Carina Bäckström T f Hälso- och sjukvårdsdirektör Carina Bäckström 2016-10-10 VS2016-0038 Tilldelningsbeslut Tilldelningsbeslut vårdval vårdcentral T f Hälso- och sjukvårdsdirektör Carina Bäckström 2016-10-19 VS2016-0056 1.1 Avtalstecknande Avtal avseende vaccinatörer med Uppsala Vaccinationsbyrå AB T f Hälso- och sjukvårdsdirektör Carina Bäckström 2016-10-19 VS2016-0038 1.1 Avtalstecknande Avtal avseende vårdcentral med Barnpraktik Björkman AB, vid Aros läkarmottagning 2016-10-28 VS2016-0012 1.1 Avtalstecknande Tilldelningsbeslut vårdval för privat psykoterapi med Gunilla Andersson Consulting AB T f Hälso- och sjukvårdsdirektör Carina Bäckström T f Hälso- och sjukvårdsdirektör Carina Bäckström

Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2016 Förvaltning Månad FTV Oktober Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Tandläkare, allmäntandvård /FTV/GOTTSUND 20161001 Klinkchef, Åsa Bergholm Tandhygienist /FTV/STORVRET 20161010 Klinikchef, Elisabeth Mårtensson Specialisttandläkare /FTV/ORTUA 20161001 Klinikchef, Henrik Raber Tandläkare, allmäntandvård /FTV/VRETGR 20161024 Klinikchef, Michael Robinsson Tandläkare, allmäntandvård /FTV/VRETGR 20161003 Klinikchef, Michael Robinsson

Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2016 Förvaltning Månad HOH Oktober Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Kurator /HOH/HABUPP/ASP 20161001 Ledn,hälso- och sjukvård Ulla Åberg Undersköterska, vård-/specialavdelning /HOH/SVINT/NVAVD 20161001 Ledn,hälso- och sjukvård Åsa Ekvall Handläggare, annan /HOH/HOHLK 20161017 Ledn,administration Lena Dahlman Sjuksköterska, allmän /HOH/SVINT/NVAVD 20161003 Ledn,hälso- och sjukvård Åsa Ekvall Friskvårdsarbete /HOH/FUNKHA/HALSOAEV 20161019 Ledn,hälso- och sjukvård Carina Bolin

Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2015 Förvaltning Månad Primärvården Oktober Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Handläggare, ekonomi /PV/PVLK 20161017 HR chef Maria Wijkström Sjuksköterska, allmän /PV/FLOGSTA 20161003 Ledn,hälso- och sjukvård Anne Eriksson Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin /PV/OSTHAMM 20161031 Ledn,hälso- och sjukvård Maria Westerlund Administratör, vård /PV/KUNGSGAR 20161031 Ledn,hälso- och sjukvård Mats Gulliksson Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin /PV/SAMARIT 20161031 Ledn,hälso- och sjukvård Torun Hall Sjuksköterska, allmän /PV/SVARTBAC 20161001 Ledn,hälso- och sjukvård Karin Andersson Läkare legitimerad, /PV/TIERP 20161001 Ledn,hälso- och sjukvård Monica Pettersson specialiseringstjänstgöring Sjuksköterska, allmän /PV/GOTTSUND 20161017 Ledn,hälso-och sjukvård Ulrika Horrssell Sjuksköterska, allmän /PV/GOTTSUND 20161017 Ledn,hälso-och sjukvård Ulrika Horrssell Barnmorska, mottagning/rådgivning /PV/SKUTSKAR 20161001 Ledn,hälso- och sjukvård Eva Hammarin Barnmorska, mottagning/rådgivning /PV/SKUTSKAR 20161001 Ledn,hälso- och sjukvård Eva Hammarin Kurator /PV/ENKHLCEN 20161012 Ledn,hälso-och sjukvård Maria Kilen Hermansson Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin /PV/FLOGSTA 20161031 Ledn,hälso- och sjukvård Anne Eriksson Sjuksköterska, allmän /PV/ARSTA 20161017 Ledn,hälso- och sjukvård Katarina Dahlgren Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin /PV/FLOGSTA 20161017 Ledn, hälso-och sjukvård Anne Eriksson Läkare legitimerad, /PV/KUNGSGAR 20161003 Ledn,hälso- och sjukvård Mats Gulliksson specialiseringstjänstgöring Läkare legitimerad, /PV/KNIVSTA 20161010 Ledn, hälso-och sjukvård Anna Waxin Jansson specialiseringstjänstgöring Sjuksköterska, allmän /PV/ENKHLCEN 20161003 Ledn,hälso- och sjukvård Maria Hermansson

Läkare legitimerad, /PV/SVARTBAC 20161010 Ledn,hälso- och sjukvård Karin Andersson specialiseringstjänstgöring Sjuksköterska, allmän /PV/ARSTA 20161003 Ledn,hälso- och sjukvård Karin Andersson Sjuksköterska, allmän /PV/ARSTA 20161003 Ledn,hälso- och sjukvård Karin Andersson Undersköterska, mottagning /PV/OSTHAMM 20161001 Ledn,hälso- och sjukvård Maria Westerlund

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 170 Anmälan av inkomna skrivelser Förslag till beslut Vårdstyrelsen godkänner redovisningen av följande skrivelser: 1. Vårdstyrelsens arbetsutskott Protokoll från sammanträde den 7 november 2016 2. SAMLA Protokoll från sammanträde den 2 november 2016 3. SAMLA Protokoll från sammanträde den 11 november 2016 4. Fastighets- och servicenämnden Protokoll från sammanträde den 24 oktober 2016 Fastighets- och servicenämndens delegationsordning 5. Fastighets- och servicenämnden Protokoll från sammanträde den 24 oktober 2016 Sammanträdesdatum för fastighets- och servicenämnden och nämndes arbetsutskott 2017 6. Sjukhusstyrelsen Protokoll från sammanträde den 25 oktober 2016 Månadsrapporter för september 2016 7. Sjukhusstyrelsen Protokoll från sammanträde den 25 oktober 2016 Åtgärder för att förbättra lasarettets resultat 2016 Svar från Lasarettet i Enköping 8. Sjukhusstyrelsen Protokoll från sammanträde den 25 oktober 2016 Åtgärder för att förbättra sjukhusets resultat 2016 9. Närvård politisk styrgrupp Håbo kommun och Landstinget i Uppsala län Minnesanteckning från sammanträde den 3 oktober 2016 10. Närvård politisk styrgrupp Knivsta kommun och Landstinget i Uppsala län - Minnesanteckning från sammanträde den 19 oktober 2016 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-11-23 11. Hälso- och sjukvårdsdirektörsbeslut nr 6/2016 Förtida upphörande av avtal inom Lov influensa- och pneumokockvaccinationer 12. Kollektivtrafiknämnden Sammanträdestider för kollektivtrafiknämnden 2017 13. Månadsblad för oktober 2016 från Barnhälsovården Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2016-11-03 - Regiondirektörens stab Nämndkansliet Cecilia Lidén Tfn 018 611 60 45 E-post cecilia.liden@lul.se Protokoll från SAMLA SHS, FSN och VS den 2 november 2016 Närvarande För arbetsgivaren Carina Bäckström, ordförande Cecilia Lidén sekreterare Jan G Andersson Karin Lindblom För arbetstagaren SACO Vision Kommunal Vårdförbundet Anna Rask Andersen Knut Bodin Gert Ove Stångberg Ann-Louise Strömbom Pia Söderman Bo Rautio Carin Hilding Sammanträdet föregås av ett referensgruppsmöte angående mobila team och genomförandeplan. Arbetsgivarrepresentant Jan Andersson, fackliga företrädare, Kristna Eriksson, Vårdförbundet, Anna Rask Andersen, Knut Bodin och Gert Ove Stångberg, SACO, Ann-Louise Strömbom, Vision och Pia Söderman, Kommunal. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (3) 55 Justering Att jämte ordförandena justera protokollet utsågs Anna Rask Andersen, Ann-Louise Strömbom, Pia Söderman och Carin Hilding. 56 Ärenden till sjukhusstyrelsen, vårdstyrelsen och fastighets- och servicenämnden och deras arbetsutskott Jan Andersson informerar om att ingen överenskommelse ännu träffats med kommunen angående sjukvårdsteamet. Förhoppningsvis kan en uppgörelse nås så att ärendet kan tas upp på sjukhusstyrelsens sammanträde i november. Frågan återkommer vid extra SAMLA-sammanträde. Karin Lindblom informerar om landstingets nya styrmodell och om förslag till uppdrag i verksamhetsplanerna för sjukhusstyrelsen och vårdsstyrelsen. Se vidare OHbilder. Då det gäller strategiska målet, fastställt av landstingsfullmäktige Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde anser SACO att psykiatrin är underdimensionerad och inte behöver synliggöras mer. SACO anser att det går att förtydliga arbetet med att främja hälsa, till exempel genom att förebygga och minska fetma och tobaksrökning. Ordföranden menar att det är uppfyllt genom ett av uppdragen från fullmäktige till styrelser och nämnder Levnadsvanearbetet ska integreras i de landstingsövergripande kliniska processer som arbetas fram i programråden under 2017. Sjukhusstyrelsens ärende 153, Fördjupad uppföljning av läkare anmärker SACO på att en gynekolog har granskat en kardiolog och menar att granskningen borde vara utförd av samma profession som den som granskas samt att nyttjandet av provtagning och olika undersökningar ska jämföras med motsvarande mottagningar på Akademiska. Sekreteraren informerar om att ärendet i sjukhusstyrelsens handlingar, Innovation Akademiska, ändras till att Innovation Akademiska föreslås erhålla fyra miljoner och UCR två. Vårdsstyrelsens arbetsutskott förslås fatta beslut om en förlängning av närakuten. Angående fastighets- och servicenämndens 92, upphandling av avtal för drift av caféverksamhet, lunchrestaurang, butik och catering Akademiska sjukhuset, anmäler kommunal att de vill vara representerade i en referensgrupp. I Landstingsstyrelsens ärende, Ledningssystem för arbetsmiljö, ändras andra attsatsen till... fördela ansvaret för arbetsmiljöarbetsuppgifter Hälsofrämjande pris, vem som får det mailas till deltagarna i dagens sammanträde. Nytt sammanträde fastställs till den 11 november 2016 klockan 13.00.

3 (3) Ärenden: Mobila team och genomförandeplan av mobila team, Verksamhetsplaner för sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen, Avtal angående sjukvårdsteam, Vägledda grupper, Handlingsplaner för att korta köerna 1177 57 Förslag till beslut De fackliga organisationerna inget att erinra mot arbetsgivarens förslag till beslut. 58 Avslutning Avslutas sammanträdet den 4 november då protokoll föreligger för justering. Cecilia Lidén Sekreterare Justeras: Carina Bäckström Arbetsgivaren Anna Rask Andersen SACO Ann-Louise Strömbom Vision Carin Hilding Vårdförbundet Pia Söderman Kommunal

2016-11-11 Regiondirektörens stab Nämndkansliet Cecilia Lidén Tfn 018 611 60 45 E-post cecilia.liden@lul.se Protokoll från SAMLA SHS, FSN och VS den 11 november 2016 Närvarande För arbetsgivaren SACO Vision Kommunal Vårdförbundet Cecilia Lidén, ordförande Sofie Swahn, utredare/föredragande Staffan Thore, utredare/föredragande Jan G Andersson, utredare/föredragande Anna Sandström, sekreterare Anna Rask Andersen Knut Bodin Fia Karlsson Pia Söderman Bo Rautio Madeleine Grenå Carin Hilding 59 Justering Att jämte ordförandena justera protokollet utsågs Knut Bodin (SACO), Fia Karlsson (Vision), Pia Söderman (Kommunal) och Carin Hilding (Vårdförbundet). 60 Ärenden till sjukhusstyrelsen, vårdstyrelsen och fastighets- och servicenämnden Sjukhusstyrelsens och vårdstyrelsens verksamhetsuppdrag Staffan Thore och Sofie Swahn informerar om verksamhetsuppdragen för sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen och de ändringar som har gjorts i förhållande till Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (4) tidigare verksamhetsuppdrag. En nyhet är att de uppdrag som ligger med i RPB även ingår i styrelsernas verksamhetsuppdrag. Uppdragen har därutöver gjorts om till ett gemensamt dokument för respektive styrelse och de förvaltningar som styrelserna ansvara för. Handlingsplaner för att korta vårdköerna Som bilaga till sjukhusstyrelsens verksamhetsuppdrag ingår Handlingsplan för förbättrad tillgänglighet 2017 för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Anna Rask-Andersen framför att SACO inte är nöjda med Akademiska sjukhusets handlingsplan för att klara kompetensförsörjningsbehoven och tillgängligheten under 2017. Madeleine Grenå (Vårdförbundet) instämmer med SACO på denna punkt. Det är viktigt med en tydlig handlingsplan för komma tillrätta med de kompetensförsörjningsproblem som finns både vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Vårdförbundet är angelägna att komma in tidigt i arbetet med att ta fram en tydlig handlingsplan för sjukhuset och lasarettet, vilket även SACO instämmer i. Förlängning av avtal psykiatrisk öppenvård Staffan Thore informerar om att arbetsgivaren kommer att förlänga nuvarande avtal med HÄTÖ. Detta på grund av att HÄTÖ har begärt överprövning av tilldelningsbeslutet som ger en annan leverantör avtalet om psykiatrisk öppenvård. SACO understryker vid mötet de problem som kan uppstå när landstinget anlitar privata vårdgivare som innebär att det offentliga, vid oförutsedda händelser, får stå för risken. Detta samtidigt som kontinuiteten för patienterna riskerar att försämras. Genomförandeförandeplan för införande av mobila team för Uppsala län och Införande av mobilt närvårdsteam i Heby kommun Jan Andersson informerar om två ärenden till vårdstyrelsen som handlar om mobila närvårdsteam. När det gäller ärendet om, Genomförandeplan för införande av mobila närvårdsteam för Uppsala län, innebär beslutsförslaget att vårdstyrelsen ställer sig bakom genomförandeplanen och ger förvaltningsdirektören för Hälsa och Habilitering i uppdraget att genomföra planen. Under 2017 avsätts 10 mnkr för genomförandet. Vid mötet diskuteras förslaget och den rapport som ligger till grund för detta. Knut Bodin (SACO) påtalar att det föreligger en diskrepans mellan konsultrapportens kostnadsberäkningar vad gäller mobila team i Heby kommun 0.66 mot 0.4 för piloten i Heby. SACO framför att vid införande i stor skala måste hänsyn tas till detta för att inte riskera att införandet blir underfinansierat. Knut Bodin (SACO) informerar om att pilotprojektet i Heby redan startat från och med den 1 november (även om det formella beslutet ännu inte fattats om projektstart den 1 december). SACO uppmärksammar arbetsgivaren på att piloten skiljer sig från det tänkta slutliga utförandet då Primärvården kommer att stå för utförandet (bil, utrustning m.m.) samt arbetsgivaransvaret för läkare. Piloten bara gäller dessutom endast patienter

3 (4) inskrivna i hemsjukvården där kommunen ställer upp med sjuksköterska. SACO informerar också om att en riskanalys gjorts om Hebyprojekt men att Vårdförbundet då saknades samt att en avstämning av riskanalysen kommer att ske efter 3 månader. Knut Bodin (SACO) ser positivt på att arbetsgivaren har tagit tillvara SACO:s synpunkter och att arbetsgivaren kommer att genomföra en riskanalys för respektive kommun. Knut Bodin (SACO) uppmärksammar arbetsgivaren på att en återapportering av piloten enligt beslutsförslaget ska ske till vårdstyrelsen i maj, samma månad som projektet löper ut. Arbetsgivaren instämmer med SACO att det är viktigt att en utvärdering av projektet genomförs efter det att projekt avslutats. SACO framför att man önskar att utvärderingen ska tillställas de fackliga representanterna i SAMLA efter projektets slut. Avtal angående sjukvårdsteamet och Vägledda grupper ärendena utgår och behandlas inte upp vid sjukhusstyrelsens novembersammanträde. Ärendet om 1177 ärendet utgår och behandlas inte upp vid vårdstyrelsens novembersammanträde. Nya entréer till AB huset på Samariterhemmet ärendet utgår och behandlas inte upp vid fastighets- och servicenämndens sammanträde. Avslutande av LOV fördjupad medicinsk utredning Arbetsgivaren ger en kort information om förslaget till beslut som innebär förslag på förtida upphävande av LOV:en till förmån för gemensam upphandling i sjukvårdsregionen. Ingång 70, programändring Läkarskeppet Arbetsgivaren ger en kort information om förslaget till beslut. Ingång 70, programändring IMA/BIVA Arbetsgivaren ger en kort information om förslaget till beslut. 61 Avslutning De fackliga organisationerna inget att erinra mot arbetsgivarens förslag till beslut. Sammanträdet den 11 november avslutas då protokoll föreligger för justering. Anna Sandström Sekreterare Justeras:

4 (4) Cecilia Lidén Arbetsgivaren Knut Bodin SACO Fia Karlsson Vision Carin Hilding Vårdförbundet Pia Söderman Kommunal

Socialförvaltningen Charlotta Bjälkebring Carlsson, Närvårdskoordinator 0171-52871 charlotta.carlsson@habo.se Minnesanteckning närvård politisk styrgrupp 3 oktober 2016 Närvarande: Lisbeth Bolin, ordförande, vård- och omsorgsnämnden Bo Johnson, socialnämnden Werner Schubert, Barn- och utbildningsnämnden Håkan Collin, landstinget Måns Vilhelmsson, landstinget Marie Nordberg, landstinget Sven Rosendahl, landstinget Thomas Brandell, socialchef Christianne Simson, landstinget Birgitta Ekholm Lejman, närvårdsstrateg Charlotta Bjälkebring Carlsson, närvårdskoordinator Föredragningslista 1. Lisbeth Bolin hälsade välkomna 2. Anmälan övriga frågor, mötestider för 2017 och en fråga om habiliteringen i Bålsta 3. Definition närvård, Närvård är ett samlingsbergrepp för det samverkansarbete som beskrivs inom hälso- och sjukvård och socialtjänst mellan kommun och landsting i länet. 4. Barn- och ungas psykiska hälsa. Första linjen, information om förslag från landstinget, se även bifogad fil. Första linjen är tänkt behandla lättare och medelsvår psykisk ohälsa: Identifiera olika former av problematik. Göra basala utredningar av lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Behandla lindrigare former och tillstånd. Identifiera svårare former och remittera. Lättillgänglig. Heltäckande. Högkvalitativ. Första linjen finns här: 0-6 år Mödra- och barnhälsovård. Alla kommuner. 6-18 år Barnspecialistmottagning med psykolog, Enköping, Tierp och Uppsala. 13-20 år Ungdomsmottagning. Alla kommuner. Förslag: Landstinget anställer en heltid psykolog för främst åldersgruppen 6-18 år med uppdrag att vidareutveckla första linjen modell i Håbo, enligt primärvårdsmodellen. 5. Konsekvenser av BUP stängning i Enköping, Långa resor för barn och deras familjer till mottagningen i Uppsala. En hel skoldag går åt. Viktigt att BUP tar hänsyn till och planerar besöks tider till exempel om en familj har flera

barn i behandling. Problem att få sin medisinförskrivning. Landstingets stängning beror enbart på rekryteringsproblem. Så snart rekrytering klar gällande samtlig personalkompetens öppnar mottagningen igen. 6. PRIO, länsgemensam kartläggning, kartläggningen visat att skolan är en viktig arena för psykiskt hälsoarbete. Styrgupp för psykiatrisatsningen i länet är TKL. 7. Logoped för äldre på nätet (e-hälsa), Utomlänsavtalet ger möjlighet för person med remiss att vända sig utanför länet för att få logoped stöd. Det ger oss möjlighet att utveckla sammarbete med Västerbotten som redan idag med EU-stöd bedriver distansstöd logopedi. Mötesdeltagarna ansåg att det var en mycket god idé att utveckla detta samarbete. Frågan är dock hur vi bäst kan sprida kunskap om denna möjlighet. Christianne tar med sig frågan till ledningskontoret för att diskutera hur sjukvården bäst informerar om de olika möjligheter till val av sjukvårdsutförare som patienten har. 8. LAH (lasarettsansluten hemsjukvård), I Håbo fungerar dem lasarettanslutna hemsjukvården väl, vi ser inte de kostnadsökningar Enköping sett. Under denna punkt kom även närvårdsavtalet upp och svårigheter med Westerlunds Rehab. Det är Håbos kommundirektör som förhandlar om detta. 9. Trygg effektiv utskrivning, rutiner för hemgång 3 dagar från utskrivning, tredagarsutskrivningen börjar gälla 1 januari 2018. Rutiner för detta kommer att arbetas fram i TKL. 10. Förstärkt hemsjukvård med mobila team, Håbo har en arbetsgrupp för utveckling av Mobilateam. Utvecklingen kring närvårdteamen är positiv. Alla kommuner i länet positiva. Håbo, Heby och Östhammar är på gång. De frågor som nu diskuteras är läkarresurs på vårdcentralerna, hur löses resorna, hur skulle det organisatoriskt kunna se ut i Håbo?

11. Verksamhetsplan för närvården politisk viljeinriktning landsting/kommun, aktiviteter 2017 och framskrivning av Verksamhetsplan 2017, koordinator får i uppdrag att i gemenskap med arbetsgrupperna skriva fram ett förslag till styrgruppen att besluta om på sammanträdet den 12 december. Lokal: Stora Centrumrummet, våning 2 landstingshuset (Familjeläkarna). Landstingets prioriteringar år 2017: - Fortsätta förbereda för ny lagstiftning om trygg utskrivning från slutenvården - Genomföra ökade mobila insatser i länet för äldre - Utveckla och förstärka tidiga insatser mot psykiska ohälsa hos barn och unga i samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst (1a linjen) - Öppna en närvårdsverksamhet i Tierp - Genomföra åtgärder för att stärka barn och ungas psykiska hälsa (implementera BUS) - erbjuda ett kvalitetssäkrat utbud på ungdomsmottagningen i alla kommuner 12. Information utfall Hälsoveckan 27-29 september, väldigt många bra föreläsare, nådde en publik på mellan 300-350 personer. Gjordes i samverkan med Attention, samordningsförbundet, landstinget och Håbo kommun. 13. BUS ett av landstingets prioriterade aktiviteter är att implementera länsgemensamma riktlinjer för att barn i behov av särskilt stöd ska få de insatser de behöver och har rätt till. En viktig fråga för Barn- och unga gruppen inom närvården i Håbo. Birgitta skickar mer material om detta. 14. Fråga från Birgitta Ohlson om samlat politiskt initiativ för länsgemensamma riktlinjer individuellt förskrivna hjälpmedel? Förslaget presenterades på mötet i mars. Birgitta behöver svar senast 31 oktober. Mötesdeltagarna var positivt inställda till detta. Charlotta får i uppdrag att meddela det till Birgitta. 15. Övriga frågor - Rykte om att habiliteringen i Bålsta ska flytta till Enköping. Ingen visste något om detta. Landstinget tar med sig frågan till ansvariga i landstinget. Kommande möten: 12 december 2016 kl. 14-16, Stora Centrumrummet, Centrumgränd 2, 2 trappor (Håbo politiker börjar med förmöte kl. 13) Håkan kallar till workshop februari 2017 14 mars 2017 kl. 14-16 16 juni 2017 kl. 14-16 12 september 2017 kl. 14-16 12 december 2017 kl. 14-16

Minnesanteckningar Sammanträde styrgruppen för närvård i Knivsta kommun 2016-10-19 kl.09.00-11.00 Ordförande: Kommunstyrelsen ordförande, Klas Bergström Sekreterare: Vik Folkhälsosamordnare/Närvårdskoordinator, Lotta Brattberg Närvarande: Landstinget i Uppsala län, politiska representanter Håkan Collin Måns Wilhelmsson Rolf Samuelsson Landstinget Uppsala län, politisk representant, Ulrika Ljungman Knivsta kommun, politiska representanter Ordförande kommunstyrelsen, Klas Bergström 1:e vice ordförande socialnämnden, Kerstin Eskhult 2.e viceordförande socialnämnden Britt-Louise Gunnar Ordförande utbildningsnämnden, Björn-Owe Björk Ledningsgruppen närvård Socialchef, Mats Ståhl Elgström Anhörigstrateg Christianne Simson, Landstinget i Uppsala län, ersättare för Birgitta Ekholm Lejman Vik Folkhälsosamordnare/Närvårdskoordinator, Lotta Brattberg Frånvarande Utbildningschef, Hans Åhnberg Vice ordförande utbildningsnämnden, Bengt-Ivar Fransson 2.e vice ordförande utbildningsnämnden, Annelie Löfling Ordförande socialnämnden, Göran Nilsson

Presentationsrunda Lotta Brattberg vikarierar som folkhälsosamordnare/närvårdskoordinator under tiden som Ida Gråhed är föräldraledig. Christianne Simson, anhörigsamordnare/närvårdstrateg, ersätter Birgitta Ekholm Lejman denna gång. Uppföljning av föregående protokoll Ok Familjecentralen presenterar sin verksamhet Vinster med samverkan från Fröhusets FC. Start 98 som projekt. Befintlig verksamhet 2000. Samverkan olika professioner. Målgrupp: föräldrar med barn 0-6 år. Region U-a län, Knivsta pastorat och Knivsta kommun. Distriktssköterska, barnmorska, förskole pedagog, socionom + diakon (5 ben). Organisation: samverkansgrupp Fröteamet + chefer (styrgrupp + närvårdskoord). Syfte: erbjuda Knivstas familjer en mötesplats, skaffa nya kontakter. Nätverk viktigt för att förebygga ohälsa hos familjerna. Stöd och vägledning i föräldraskapet. Hänvisa vidare till andra professioner. Verksamhet: öppen förskola 2 tillfällen i veckan, babycafé, krypklubb 9-18 mån. 70 % pappor på krypklubben. Olika språkgrupper. Vikten av rutiner, utelek, amning, föräldrar äger föräldraskapet, förskola, anknytning, sömn, depression och ångest etc. FFFF (Föreningen För Familjecentralers Främjande), stor ideell nationell ideellt driven förening som årligen anordnar konferens på något tema. 2016 års konferenstema: Tid för hälsa, hälsa i tiden. Föräldrautbildning: under graviditeten (barnmorska), när barnet fött (distriktssköt.) 12 träffar totalt: förskolepedagog + diakon + bibliotekarie. COPE 3-12 år. Community Parent Education (ett manualbaserat föräldrastödsprogram). Förstärkning av det positiva. Barnvaktsmöjlighet under passets gång. Tips! Boken 5 gånger mer kärlek av M. Forster. Bra bok för alla åldrar. Vinster med samverkan: Trygghet i föräldraskapet Sociala nätverk byggs Öppenhet i att söka hjälp En öppenhet att söka hjälp länk till socialtjänsten. Samhällsekonomiska vinster i slutänden (Ingvar Nilsson) Mål för framtiden; utökad tid för vägledningssamtal. Hur tänker ni politiker om Knivstas framtid för barnfamiljer? Tid och utrymmer för enskilda samtal. Depressioner. 20-40 % nyblivna mödrar. PRIO satsning: höja kuratorstjänsten på UM.

Politisk viljeinriktning 2017 Tjänsten närvårdskoordinator ett beslut om samverkan mellan landsting-kommun. Tjänsten hade ett bredare närvårdsuppdrag för 4 år sedan. Idag fokus barn och unga. Närvårdsuppdraget bedrivs på 50 % här i Knivsta. Prioriterade aktiviteter fr kommunen: Hälsoäventyret/Landstinget Bredda uppdraget från 2018. Ny VP. Förankring: SN tar ett inriktningsbeslut och anmäler ärendet till KS. Utskrivningsklara äldre: Hemtagningsteamet i samråd med landstinget. Trygg och säker utskrivning. Äldre multisjuka: mobila team. Rätt struktur och rätt formalia. Tydlighet till tjänstemännen. Uppföljning av utredningen Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa - Christianne Simson Riktlinje om samverkan mellan landsting, kommun och skola. Barn 0-18 år. Slutversion TKL. Riktlinjedokument om hur man kan samverka. Första förslag till beslut om Första linjen. BUS riktlinjer tagna i arbetsgruppen närvård. Frivilligsektorn. Hur samarbetar vi och tar tillvara de organisationer som ligger nära första linjen? Ett exempel utgörs av Tjejjouren som har fått anslag av kommunen för att vara ute i skolorna och arbeta förebyggande/främjande. Övriga frågor Tips på föreläsning: Månd. den 5 dec. kl 19-21. Jana Söderberg föreläser på temat Våga vara Mobila team: landstinget ska erbjuda sjuksköterska och läkare. Gruppverksamhet för barn som anhöriga. Tidigare köpte vi upp platser på Trappans stödgruppsverksamhet i Uppsala. Idag finns inget stöd i gruppform för barn och unga i Knivsta som lever i familjer där någon typ av problematik förekommer Kommande datum för styrgruppen Två möten per termin. Första mötet på Regionhuset i Stora salen. 22 mars kl. 9-11 på Regionhuset, Storgatan 27 i Uppsala 19 maj kl. 9-11 på Fröhuset, Kapellvägen 4 i Knivsta 20 sept. kl. 9-11 i Knivsta kommunhus, Kvallsta 22 nov. kl. 9-11 i Knivsta kommunhus, Kvallsta

Månadsbladet Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 10, oktober 2016 INFORMATION Uppsala ligger främst i landet när det gäller amning Socialstyrelsen har nu publicerat amningsrapporten för 2016. Amningsfrekvensen har minskat i landet sedan 2004 men de senaste åren har kurvan planat ut. Av barnen födda 2014 ammades 79 % vid 4 månaders ålder i Uppsala län jämfört med 74 % i Sverige som helhet. Uppsala län har, tillsammans med Västerbottens län, den högsta andelen enbart ammade vid 4 månaders ålder, 60,4 % respektive 61,1 %. Motsvarande andel för riket var 51,8 %. Rapporten finns att läsa eller ladda ner på www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-9-19. Kvinnobyrån-Minna Karolina är tillbaka vid Kvinnobyrån-Minna mottagningen efter sin föräldraledighet. Det finns många kvinnor som är i behov av extra stöd och Uppsala stadsmission är ett bra komplement till det stöd som ges från landsting och kommun. Vill ni få lite inspiration och veta lite mer om verksamheten så kommer gärna Karolina Carlén från Kvinnobyrån till er mottagning och informerar. http://uppsalastadsmission.se/detta-gor-vi/kvinnobyran/ Ett tips är att samla flera BVC till ett möte så att alla kan ta del av viktig information om en länk i vårdkedjan. Ny film Nu är den nya filmen publicerad för Förlossningsvisning på Akademiska sjukhuset. Den är tillgänglig för alla på www.akademiska.se tema gravid. http://www.akademiska.se/forlossningensfilm. Nya Webb-Huldra För närvarande pågår pilotförsök med nya webb-huldra på Liljefors BVC. När försöket är avslutat och utvärderat kommer nya Huldra att tillgängliggöras för samtliga användare. Preliminärt sker breddinförande i mitten av november. Nya Webb-Huldra i korthet: Vid inloggning väljer man BVC. Vald BVC ligger sedan kvar som snabbval. På BVC-fliken finns tre val som visar de listade barnen på tre olika sätt (Förval, Nyflaggade och Alla listade). Ett klick på ett barns rad öppnar en ruta med ytterligare information och med kryssrutor för Tolkbehov och Nyflaggad samt en textruta för anteckningar. Samtliga kolumner kan sorteras vid behov. En mer utförlig manual finns tillgänglig via en länk i programmet. Basta På förekommen anledning vill vi påminna om att det numera endast är vaccinationer som behöver registreras i Basta. Vaccinationer kommer att behöva registreras i Basta även under 2017! Ett önskemål är att ni även registrerar längd och vikt på 5-åringarna. För dessa två sektioner visas gula påminnelser om det saknas data. Påminnelserna om att fylla i även andra uppgifter är nu borttagna.

Månadsbladet nr 10, oktober 2016 Vaccinationsuppföljning 2016 Uppföljningen av uppgifter i Basta omfattar i år endast vaccinationer och BCG-indikation i sektion 6. Viktigt att ni inför detta kontrollerar att listan över barn födda 2014 (2-åringarna) i Basta stämmer överens med de barn som är listade på er BVC-mottagning. Om listan i Basta inte är uppdaterad kommer uppgift om vaccinationstäckning att ge fel resultat. I värsta fall kan ni då behöva göra om vaccinationsräkningen manuellt. Saknas något barn söker ni i Basta på barnets personnummer och hämtar hem barnet till er BVC. Listade barn som är folkbokförda i annat län kommer dock inte att finnas i Basta. Genomgången av vaccinationer ska vara avklarad senast torsdag 22 december. UTBILDNINGAR Studieeftermiddag (tillsammans med MHV) Välkomna till höstens andra studieeftermiddag. Programmet kommer innehålla olika ämnen, bl.a. Hur involverar vi pappan inom mödra- och barnhälsovården? Redovisning av amningsenkäten. Datum: 6 december med dubblering 14 december Tid: 13.00 16.30 Var: Grönvallsalen vid båda tillfällena Går ännu inte att anmäla sig Konferensen Föräldrastöd för alla! Alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnens uppväxt, men hur? Förmiddagens föreläsning tar upp skolan som en arena för att inkludera utlandsfödda föräldrar. Eftermiddagens workshop vill inspirera och erbjuda normkritiska metoder i arbetet med föräldragrupper. Mer information Datum: 27 oktober Tid: 8.30 15.30 Plats: Uppsala Konsert & Kongress, Vaksala torg 1, Uppsala Basutbildning barnhälsovård Basutbildningen riktar sig till dig som är verksam inom barnhälsovården, oavsett yrkesgrupp, och som är nyanställd eller behöver fylla på kunskapsförrådet av annat skäl. Anmälan (hösten) Datum Rubrik Föreläsare 2016-11-17 Syn Hörsel Tandhälsovård Meddelas senare, ortoptist Elsa Erixon, hörselläkare Eva Hedman, tandhygienist * uppfyller kraven för formell BHV-utbildning för ST-läkare i allmänmedicin Länk till Barnhälsovårdens kalender: www.lul.se/kalenderbhv Tidiga insatser för små barn Barnskyddsrådet i Uppsala län anordnar ett symposium kring Tidiga insatser för små barnforskning och praktik. Symposiet hålls den 8 november, kl. 9.00-15.30 i Grönwallsalen, ing 70, Akademiska Sjukhuset. Målgruppen är personal i verksamheter som möter små barn och beslutsfattare. Ingen kostnad. Program

Månadsbladet nr 10, oktober 2016 Pappa trots allt SUF kunskapscentrum arrangerar en serie möten för pappor som har kognitiva svårigheter och har barn placerat i familjehem eller barn som bor hos den andra föräldern. Med start 3 november och 7 torsdagar framåt erbjuds en möjlighet att träffa andra pappor i samma situation och få möjlighet att dela erfarenheter. Information till professionen och Folder SUF Inspirationsdag Helhetsbaserat familjestöd och samverkan är ämnet för en inspirationsdag måndag 21 november. Representanter för Motala kommun berättar om en modell för helhetsbaserat familjestöd. Anmälan senast den 11 november till Laila Stolpe (e-post: laila.dahlstrom.stolpe@lul.se). Inbjudan