Årsredovisning 2008
Inledning Innehåll Inledning 2-7 2008 i sammandrag 2 Kommunstyrelsen 4-5 Ordförande 4 Ledamöter 5 Förvaltningsberättelse 6-68 Kommunkoncernen 6-8 Styrkort 2008 9 Året som gått 10-13 Åren som kommer 14-17 Medborgare/kund 18-21 Utveckling/tillväxt 22-25 Ekonomi 26-35 Medarbetare 36-42 Nämnder och kommunägda bolag Ledning & samordning 43-45 Utbildning 46-49 Vård & omsorg 50-52 Fritid & kultur 53-56 Infrastruktur 57-64 Energi och miljö 65-68 Ekonomiska tabeller 69-86 Driftredovisning 70-71 Investeringsredovisning 72-73 Resultat- & balansräkning 74 Finansieringsanalys 75 Noter 76-84 Årsredovisning 2008 Vår förhoppning är att du finner denna årsredovisning intressant, oavsett om du är kommunmedborgare eller någon annan intressent. Vi hoppas också att den bidrar till ett ökat intresse för kommunens utveckling. För att skapa ett helhetsperspektiv över hela den kommunala verksamheten har årsredovisningen en gemensam förvaltningsberättelse för hela kommunkoncernen. Den beskriver på vilket sätt verksam heten uppfyllt de av kommunfullmäktige ställda inriktningsmålen. Årsredovisningen är en kommunstyrelse produkt. Kom munstyrelsen ansvarar för ledning och samordning av all kommunal verksamhet, oavsett den bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. Bekanta dig gärna med kommunstyrelsens ledamöter på sidan 4 och 5. Övrig ekonomisk information Förutom årsredovisningen lämnar kommun styrelsen två delårsrapporter (april och augusti) till kommunfullmäktige. Den ekonomiska informationen till kommunfullmäktige hittar du på kommunens hemsida: www.skelleftea.se/ekonomi På hemsidan hittar du också kommunfullmäktiges årsbudget och plan. Layout och original: Birgitta Hägglund/K2, Skellefteå Tryck: Tryckpoolen, Luleå, maj 2009 Leasingredovisning 84 Redovisningsprinciper 85 Revisionsberättelse 86 Övrigt 87 Ordlista / Fem år i sammandrag 87 Korta fakta om Skellefteå 88 Foton: Omslagsbild: Nyårsafton 2008. Fotograf Patrick Degerman/Synk Övriga bilder: Patrick Degerman/Synk: sid 4, 15, 16-17, 18, 22, 36, 43, 47, 54, 69 Erland Segerstedt: sid 10-11, 26, 34, 38, 41, 51, 64, 67 Fotograf Newen: sid 5 2 Flytande restaurang på Skellefteälven
Inledning 2008 i sammandrag Årets resultat för Skellefteå kommunkoncern uppgår till 467 mnkr (240 mnkr). Ökningen beror främst på positiv resultatutveckling i Skellefteå Kraft. Höga elpriser under delar av året i kombination med bra produktion har bidragit till detta. Resultatet för kommunen uppgår till 542 mnkr (190). Den skatte finansierade verksamheten redovisar ett resultat på 53 mnkr (24). Affärsverksamheterna redovisar ett resultat på 489 mnkr (165) varav elförsörjningen utgör 274 mnkr (166). Den kraftiga ökningen i Elförsörjningens resultat beror på ökade ränteintäkter för reversfordran som uppkom vid kommunens försäljning av aktier till Skellefteå Stadshus AB. I affärs verksamheternas resultat ingår också en reavinst på 222 mnkr vid försäljning av skogsinnehav till Skellefteå Kraft. De största avvikelserna i förhållande till av kommunfullmäktige beslutad budget är Kommun styrelsen + 56,6 mnkr, Fastighetsnämnden +30,2 mnkr och Socialnämnden -21,7 mnkr. Årets nettoinvesteringar uppgick till 1 120 mnkr varav kommunen 260 mnkr och de kommun ägda bolagen 860 mnkr. Nettoinvesteringarna var totalt 18 mnkr lägre än 2007. Årets skatteintäkter inklusive generella statsbidrag uppgick till 3 361 mnkr vilket är en ökning med 153 mnkr. Antal anställda uppgick till 7 647 (exklusive kommunägda bolag). Kommunens anställda har därmed minskat med 117 personer. Befolkningen låg vid årets slut på 71 862 invånare, en minskning med -228 personer. Den öppna arbetslösheten Var vid utgången av 2008 totalt 4,3 procent i Skellefteå, jämfört med rikets 3,2 procent. För gruppen ungdomar var motsvarande siffror, totalt arbetslösa 8,5 procent i Skellefteå respektive 4,8 procent i riket. Kommunens intäkter Kommunens kostnader Övrigt 121 mnkr Finansnetto 290 mnkr Hyror och arrenden 252 mnkr Reavinst 222 mnkr Bidrag 353 mnkr Taxor och avgifter 385 mnkr Statsbidrag 716 mnkr Skatteintäkter 2 645 mnkr Övrigt 451 mnkr Bränsle, energi och vatten 124 mnk Avskrivningar 149 mnkr Hyror 176 mnkr Bidrag 258 mnkr Entreprenader och köp av verksamhet 303 mnkr Kostnader för arbetskraft 2 981 mnkr 3
Inledning Kommunstyrelsens ordförande Ett turbulent år 2008 utmärktes av historiskt tvära kast i världsekonomin. Första halvåret präglades av ett näringsliv som gick för högtryck samt en stark arbetsmarknad. Därefter förändrades konjunkturen snabbt i efterdyningarna av den internationella kreditkrisen. Avmattningen i ekonomin har gått otroligt fort under årets tre sista månader. Kapacitetsutnyttjandet har minskat snabbt med många varsel som följd. Den nationella utvecklingen har inte gått obemärkt förbi Skellefteå. Antalet varslade uppgick vid årets slut till 1 200 personer i den officiella statistiken. Den totala siffran bedöms vara dubbelt så hög. Oroande är också att Skellefteå redan vid utgången av 2008 hade hög ungdomsarbetslöshet. Stor osäkerhet råder kring hur långvarig lågkonjunkturen kommer att bli samt vilka effekter som kommer att drabba Skellefteå kommun och dess näringsliv. Klart är att vi går ett par tuffa år till mötes. Utvecklad infrastruktur Efterfrågan på nya bostäder har varit hög under 2008. Nya bostadsrättslägenheter har byggts på bland annat Älvsbacka strand och kvarteret Nipan. Dessutom fortsätter exploateringen av falkträskområdet. Flera bostadsprojekt kommer att aktualiseras även under 2009. Kommunens kundtjänst kommer att vara i full drift i början av 2009. Av kommunens alla inkommande ärenden ska 70 procent hanteras i kundtjänsten. Dialog och hantering av synpunkter från medborgare bör förbättras genom denna hantering. Förändrad efterfrågan Efterfrågan på de kommunala verksamheterna förändras i Skellefteå. Kortsiktigt ökar efterfrågan inom bland annat arbetsmarknadsområdet och försörjningsstöd till följd av konjunkturen. På lite längre sikt ställer de förändringar vi ser i befolkningssammansättningen krav på förändringar i verksamheterna. Utvecklingen pekar på färre elever i grund- och gymnasieskolan och fler äldre. i sig sedan 2002 brutits. Underskottet motsvaras av ett negativt födelsenetto och ett negativt flyttnetto. Befolkningstillväxten måste åter ta fart i Skellefteå. Mer kraft och arbete kommer att läggas på aktiviteter för att påverka utvecklingen. Exempelvis genom riktade insatser mot bestämda målgrupper. Näringslivets bredd och variationsrikedom är av central betydelse för befolkningstillväxt. Årets resultat Resultatet för kommunen uppgår till 542 mnkr. Den skattefinansierade verksamheten redovisar ett resultat på 53 mnkr och affärs verksamheternas resultat motsvarar 489 mnkr. I affärsverksamheternas resultat utgör affärsverksamheten elförsörjning 274 mnkr. Den kraftiga ökningen beror på ökade ränteintäkter för reversfordran på kommunägt bolag. Fordran uppkom vid kommunens försäljning av aktier till Skellefteå Stadshus AB. I resultatet ingår också en realisationsvinst på 222 mnkr vid försäljning av skog till Skellefteå Kraft. Samtliga investeringar i kommunkoncernen, 1 120 mnkr, har under året finansierats med internt tillförda medel. Utmaningar och möjligheter Kommunen möter precis som Sveriges alla kommuner stora utmaningar de kommande åren. Skatteintäkterna kommer inte att utvecklas i den takt som vi vant oss vid de senaste åren. Dessutom förändras den demografiska strukturen i riket och i Skellefteå. I vårt uppdrag ingår att tänka långsiktigt och därigenom skapa en kommunal struktur som är kvalitativ, effektiv och som lämpar sig för framtidens behov. Skellefteå har en stark ekonomi och därmed förhållandevis goda förutsättningar att hantera de utmaningar och möjligheter som vi ser framför oss. Bert Öhlund Företagsklimat Skellefteås företagsklimat fortsätter att förbättras. Kommunen har sedan mätningarna startade 1999 haft en trendmässigt årlig förbättring. 2008 förbättrade Skellefteå sin ranking med 37 placer ingar. Målet om att vara topp 80 i riket ligger inom räckhåll. Aktuell placering är plats 101. Kommunstyrelsens ordförande Drygt 300 företag startades under året i Skellefteå. Noterbart är att drygt hälften av alla företag startas av kvinnor. Befolkning Kommunens befolkning uppgick vid årets slut till 71 862 personer. Detta motsvarar en minskning på årsbasis med 228 personer. Därmed har den positiva trend med ökande befolknings som hållit 4
Inledning Kommunstyrelsens ledamöter Kommunstyrelsen ansvarar för ledning och styrning av all kommun al verksamhet. Styrelsens uppdrag förstärks av kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning och krav på ekonomiska och verksamhetsmässiga treårsplaner. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att följa hur ekonomi och verksamhet utvecklas för hela kommunkoncernen. Styrelsen har också ett särskilt ansvar för tillväxt och sysselsättning i kommunen. Kommunstyrelsen ansvar för styrning i strategiska frågor gäller bland annat: Lång och kortsiktig ekonomisk planering Uppföljning (ekonomi och verksamhet) Intern kontroll Finansiell koncernsamordning Sysselsättningsfrämjande åtgärder Näringspolitiska åtgärder Omvärldsbevakning/internationella frågor Civilförsvarsfrågor Samhällsfrågor Översta raden från vänster: Anders Hård (mp), Rickard Carstedt (s), Bo Nilsson (m), Lars Åhman (fp). Mittersta raden: vice ordförande Hans-Eric Wallin (v), oppositionsråd Håkan Lindh (fp), Torvald Stefansson (s), Maria Wiksten (kd), Heléna Lindahl (c), Bengt Markstedt (s). Sittande från vänster: Harriet Classon (s), ordförande Bert Öhlund (s), Lena Håkansson (s). Saknas: Ann Åström (s), och Sonja Persson (s). För information om de olika partierna Socialdemokraterna www.skelleftea.sap.se Folkpartiet folkpartiet.skelleftea.org Vänsterpartiet vansterpartiet.skelleftea.org Centerpartiet www.skelleftea.org/forening/centern Kristdemokraterna www.vasterbotten.kristdemokrat.se Moderaterna www.vasterbotten.moderat.se/skelleftea Miljöpartiet www.vb.mp.se/skelleftea Politisk representation i kommunfullmäktige 2007-2010 Socialdemokraterna 35 Folkpartiet-Liberalerna 8 Vänsterpartiet 6 Centern 6 Kristdemokraterna 4 Moderata Samlingspartiet 4 Miljöpartiet 2 5
Kommunkoncernen Valberedning Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Revision Personalnämnd, valnämnd Byggnadsnämnd, miljönämnd, konsumentnämnd, överförmyndarnämnd Fastighetsnämnd Teknisk nämnd Fritidsnämnd Kulturnämnd, barn- och grundskolenämnd Gymnasienämnd Socialnämnd Kommunledningskontor Kommunhälsan Bygg- och miljökontor Fastighetskontor Tekniskt kontor Räddningstjänst Fritidskontor Skol- och kulturkontor Gymnasiekontor Socialkontor Styrelser för respektive bolag Länstrafiken i Västerbotten AB Bottenvikens Stuveri AB Skellefteå kommun äger 15 procent, ej konsoliderat i koncernredovisning. Skellefteå Vattenregleringsföretag Ett av kraftverksintressenterna i Skellefteälven bild at företag för gemensam drift av vattenregleringarna i älven, ej konsoliderat i koncernredovisning. Skellefteå Stadshus AB 100% Skelleftebostäder AB 100% Fastighets AB Polaris 100% BPark AB 25% Skelleftebuss AB 100% AB Continentflytt 100% AB Continentbus 100% Lövångers Trafik AB 100% Skellefteå Kraft AB 100% Skellefteå Kraft Elnät AB 100% Norrlands Etanolkraft AB 45% Skellefteå Kraft Energihandel AB 100% Skellefteå Kraft Service AB 100% GreenWind AB 100% Skellefteå EnergiUnderhåll HB 50% Nordsvenska Kraft AB 28% Oy Alholmens Kraft AB 25% Bisov Energi AB 100% ACRA Invest AB 50% BPark AB 25% Skeria Utveckling AB 100% Skellefteå museum AB 60% Västerbottensteatern AB 40% 6
Kommunkoncernen Kommunfullmäktige Genom fria val ger medborgarna kommunfullmäktige mandat att utforma den kommunala verksamheten. Kommunfullmäktige har politiskt och ekonomiskt ansvar för all verksamhet och ger styrelser och nämnder i uppdrag att ansvara för att de olika verksamheterna blir utförda enligt den inriktning och det uppdrag som fastställts. Mandatfördelningen mellan de olika politiska partierna ser ut enligt följande: 2007-2010 2003-2006 Socialdemokraterna 35 32 Folkpartiet 8 10 Vänsterpartiet 6 6 Centerpartiet 6 6 Kristdemokraterna 4 5 Moderaterna 4 4 Miljöpartiet 2 2 Skellefteå kommunkoncern omfattar 10 kommunala förvaltningar och tre aktiebolag med tillhörande dotterbolag. Två av aktiebolagen är fristående bolag och det tredje, Skellefteå Stadshus AB, är organiserat som en koncern med ett antal dotterbolag. Samägda bolag ingår i koncernen med motsvarande ägd andel. Affärsverksamheterna finansieras helt genom intäkter från taxor, avgifter och försäljning. Verksamheten bedrivs utifrån ett av kommun fullmäktige anvisat resultatkrav. Till skillnad från skattefinansierade verksamheter ränteberäknas affärsverksamheternas löpande betalningsströmmar och belastas med kostnader för central administration. Några exempel på affärsverksamheter är vatten och avlopp, renhållning och hamn. Den tredje typen av styrenhet är de kommunägda bolagen som också bedriver sin verksamhet utifrån ett av kommunfullmäktige anvisat resultatkrav. Verksamhetsområden I den senare delen av förvaltningsberättelsen är samtliga nämnder och bolag uppdelade i olika verksamhetsområden. Områden där medborgarna i Skellefteå kommun på olika sätt tar del av tjänster som erbjuds. Medborgare Ägarinflytandet över de kommunägda bolagen konkretiseras genom att kommunfullmäktige väljer styrelse, fastställer bolagsordning, aktiekapital, ekonomiska grundkrav m.m. Bolagens styrelser ansvarar för att av ägaren uppsatta mål infrias. Kommunen har även medverkat i bildandet av ett antal stiftelser. Kommunfullmäktige utser styrelseledamöter i stiftelserna. Utbildning Fritid och Kultur Ledning och samordning Kommunkoncern Vård och omsorg Infrastruktur Tre olika styrenheter Skellefteå kommunkoncern är indelad i tre olika typer av decentral iserade styrenheter; skattefinansierad verksamhet, affärsverksamhet och kommunägda bolag. Samtliga enheter utgör instrument för politisk verksamhet. Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Skattefinansierad Affärs- Kommunägda verksamhet verksamhet bolag De skattefinansierade enheterna finansieras i huvudsak genom skatter och statsbidrag och är anslagsstyrda, dvs. bedriver verksamhet inom ett av kommunfullmäktige anvisat anslag. Några exempel på skattefinansierade områden är utbildning, gator och vägar samt vård och omsorg. Vissa tjänster finansieras till viss del genom avgifter, t.ex. inom barn- och äldreomsorg. Energi och miljö Inom samtliga områden återfinns olika typer av styrenheter. Exempelvis inom infrastruktur tillhandahålls tjänster genom skattefinansierad verksamhet, affärsverksamhet och kommunägda bolag. Området ledning och samordning omfattar olika former av stödjande verksamhet, exempelvis den centrala ekonomi- och personalfunktionen. God ekonomisk hushållning Kommunallagen reglerar kommunernas ekonomiska förvaltning genom att krav ställs på god ekonomisk hushållning. Ett av grundkraven är att budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Motiven till detta är bland annat: Långsiktig konsolidering av ekonomin Skapa utrymme för investeringar Täcka ökningen av hela pensionsåtagandet Riskexponering och osäkerhetsfaktorer 7
Kommunkoncernen Vision Önskat läge Kommunvisionen Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i Medborgare/ kund Nyckelfaktorer (NF) Utveckling/ tillväxt Nyckelfaktorer (NF) Ekonomi Nyckelfaktorer (NF) Nyckelfaktorer (NF) Mål Mål Mål Mål Mått Mått Mått Mått Aktiviteter / handlingsprogram Medarbetare För att säkra en god ekonomisk hushållning behövs finansiella mål som tydligt markerar att de ekonomiska förutsättningarna är vad som ytterst begränsar verksamheternas omfattning. Det behövs också tydliga verksamhetsmål som klargör uppdraget. Målen ska ange vad som kan uppnås med befintliga resurser. För en kommun, där verksamheten är målet och pengarna medlet, innebär god ekonomisk hushållning mycket mer än en balanserad ekonomi. Skellefteå kommun vill i denna årsredovisning visa en helhetsbild som visar samspelet mellan insatta resurser och uppnådda resultat. För att leva upp till kommunvisionen tillhandahåller kommunen service/tjänster inom olika verksamhetsområden. Målet är att utveckla en levande demokrati med öppet debattklimat. Verksamheten ska bedrivas i dialog med medborgarna. Önskat läge har samma syfte men är mer konkret och påtagligt. Visionen nås inte utan att det önskade läget passeras. Nyckelfaktorerna pekar på vilka faktorer inom respektive perspektiv som är avgörande för att uppnå önskat läge och vision. Målen stödjer en eller flera nyckelfaktorer och reglerar vilken inriktning verksamheten har inom det aktuella perspektivet. Förvaltningar och bolag tar löpande fram aktiviteter och handlingsplaner som stödjer de framtagna målen i styrkorten. Uppföljning av styrkorten sker vid delårsrapporter och årsredovisning. Tillsammans med kommentarer och redovisning av mätresultat används färger för att visualisera graden av måluppfyllelse. Röd färg signalerar om att verksamheten inte uppnår målen Gul färg betyder att verksamheten delvis uppnår målen Grön färg betyder att verksamheten uppnår målen Politiken fastställer ambitionsnivån och anvisar resurser och verksamheterna utför tjänsteproduktionen. Mål- och resultatstyrning Kommunens styrmodell bygger på teorin om balanserad styrning som innebär att planering, genomförande och uppföljning sker ur flera perspektiv. Kommunfullmäktige beslutar årligen om ett övergripande styrkort för hela kommunkoncernen samt ett styrkort för varje nämnd/bolag. Styrkorten omfattar mål inom 4 olika perspektiv. Medborgare/kund Utveckling/tillväxt Ekonomi Medarbetare Den huvudsakliga inriktningen är att oavsett var man befinner sig i organisationen är vision, önskat läge och de olika perspektiven gemensamma delar för alla. Givet kommunens uppdrag svarar visionen på vart kommunen vill föra organisationen. 8
Styrkort 2008 Vision Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i Önskat läge skellefteå årets tillväxtkommun! Medborgare/kund Utveckling/ tillväxt Ekonomi Medarbetare Nöjda medborgare och kunder (1) Attraktiv livsmiljö (2) Bra företagsklimat (3) Nära, enkelt och öppet (4) Befolkningstillväxt (1) Fler arbetstillfällen (2) Hög utbildnings nivå (3) Strategiskt utbyte med omvärlden (4) God ekonomisk hushållning (1) Strategiska investeringar (2) Motiverade medarbetare med rätt kompetens (1) Attraktiva och hälso samma arbetsplatser (2) Gemensam värdegrund (3) NF Förbättrat medborgarindex med minst 5 enhet er (1,2,3,4) Topp 80 i företagsklimat (3,4) Förbättrad livsmiljö (1,2) Attraktiv barn- och ungdomsmiljö (1,2) Utveckla verksamhetsprocesserna (1,4) Mål Befolkningsökning med 250 invånare (1) 200 nya arbetstillfällen per år (1,2) Öka utbildningsnivån med minst 1 % enhet per år (1,3) Minst 300 nystartade företag (1,2) Aktiv part i regionens utveckling (1,2,3,4) Utvecklad infrastruktur (1,2,3,4) NF NF NF Finansiell styrka (1,2) Effektivt resursnyttjande (1,2) Utveckla och stärka kommunens tillgångar (1,2) Utveckla verksamhetsprocess erna (1) Förbättra medarbetar- och ledarskapsindex med minst 0,1 (1,2) Alla medarbetare har en individuell utvecklingsplan senast år 2008 (1,2) Väl fungerande kompetensförsörjning (1,2) Alla anställda har önskad syssel sättningsgrad (1,2) Sjukfrånvaron ska minska med minst 1 % enhet per år (1,2) Gemensam värdegrund implementerad (3) Mål Mål Mål Under året har uppföljning av kommunkoncernens styrkort skett vid två tidigare tillfällen, 30 april och 31 augusti. Perspektiven medborgare/kund, Utveckling/tillväxt samt Medborgare redovisar vid årsskiftet delvis måluppfyllelse. Ekonomiperspektivet redovisar måluppfyllelse. April -08 Aug -08 Dec. -08 Medarbetare Medborgare Utveckling Ekonomi Medarbetare Ekonomi Medborgare/ kund Utveckling/ tillväxt Inom medborgarperspektivet visar resultatet av årets medborgarundersökning att Nöjd medborgarindex ligger kvar på samma nivå som förra året. Trygghet, natur och fritidsaktiviteter betonas som positiva faktorer. Förbättringsområden finns när det gäller kommunikationer, kommersiellt utbud, gator och vägar, miljöarbete samt frågor som handlar om. Förtroende och möjligheter till påverkan. Företagsklimatet fortsätter att förbättras, skellefteå har klättrat till plats 101 i svenskt näringslivs ranking. Inom Utvecklingsperspektivet har samtliga mål förutom målet om befolkningsökning uppnåtts. Befolkningstillväxten avviker kraftigt från uppsatta mål och än mer arbete kommer att läggas på aktiviteter för att påverka utvecklingen i en positiv riktning. Exempelvis genom riktade insatser mot bestämda målgrupper för inflyttning till Skellefteå. Gemensamma insatser i form av en bra skola, ett aktivt fritids- och kulturliv, god infrastruktur och ett nära, enkelt och öppet arbetssätt skapar förutsättningar för utveckling och tillväxt. Ekonomiperspektivet redovisar måluppfyllelse. De övergripande finansiella målen har uppnåtts med undantag för det kortsiktiga resultatkravet om 1,5 procent av skatter och bidrag. Arbetet med ökad effektivitet i kommunens resursutnyttjande fortsätter och en positiv utveckling kan skönjas inom bland annat äldreomsorg och förskola. Medarbetarperspektivet redovisar delvis måluppfyllelse. Fortfarande har inte målen avseende önskade sysselsättningsgrader, utvecklingsplaner och kompetensförsörjning uppnåtts helt. Glädjande är dock att sjukfrånvaron fortsätter att sjunka. Den ligger nu på 6,6 procent, att jämföra med 7,8 procent år 2007. Målet om förbättrat medarbetar- och ledarskapsindex har delvis uppnåtts. 9
Året som gått Samhällsekonomi/Arbetsmarknad Arbetsmarknaden var stark under första halvåret 2008 även om tendenserna till avkylning har märkts ända sedan våren. Antalet varslade i den officiella statistiken uppgick för kommunen till cirka 1 200 personer på arbetsplatser med fler än fem anställda i slutet av 2008. Den totala siffran bedöms vara dubbelt så stor. Året första sex månader präglades av en fortsatt hög efterfrågan och ett högt kapacitetsutnyttjande i näringslivet. Under tredje och fjärde kvartalet förändrades hela bilden. Den internationella kredit krisen och den därpå följande avmattningen i ekonomin kom med oförutsägbar kraft och snabbhet att helt förändra bilden av år 2008. Inflationen steg kraftigt under hösten och var under en period på den högsta nivån sedan mitten av 1990-talet. I november hade inflationen sjunkit till 2,5 procent, vilket kan jämföras med 4,4 procent som var fallet två månader innan. För att få bukt med inflationsökningen höjde Riksbankens direktion reporäntan med 0,25 procentenheter till 4,75 procent under juli månad. I december var läget det omvända. Riksbanken beslutade då att en kraftig sänkning av reporäntan var nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflations målet på 2 procent. Vid utgången av 2008 var den totala arbetslösheten 4,3 procent i Skellefteå, jämfört med rikets 3,2 procent. För gruppen ungdomar var motsvarande siffror, totalt arbetslösa 8,5 procent i Skellefteå respektive 4,8 procent i riket. Siffrorna är hämtade från arbetsförmedlingens månadsstatistik. Osäkerheten är betydande när det gäller hur långvarig och djup krisen kommer att bli. Preliminära siffror visar att BNP för år 2008 sjunker till 0,9 procent. 2007 års utveckling av BNP motsvarade 2,7 procent. Demografi De kommunala frågor som har stor betydelse på det nationella planet handlar bland annat om det fria valet eller kundval inom exempelvis skola, vård och omsorg samt nya demokratiformer för att ge medborgarna bättre inflytande. I det finansiellt dystra läge som nu råder med förväntad sämre utveckling av skatteintäkterna kommer kommunen att gå ett par tuffa år till mötes. Därtill möter Skellefteå förändringar i demografi och befolkningsstruktur som i sig ställer krav på omställningar och effektiviseringar. För att kunna möta dessa utmaningar pågår verksamhetsutveckling i olika former. En gemensam värdegrund för hela kommunen har också utarbetats. 10
% 30 25 20 15 10 5 0 0-6 7-15 16-24 25-44 45-64 65-74 Riket % Kommun % 75-W Källa: SCB Som diagrammet visar skiljer sig Skellefteås befolkningssammansättning från rikets. De största skillnaderna ligger i att Skellefteå procentuellt har fler personer i åldersklasserna 45-64 år, 65-74 år och 75-W år. I de yngre åldersklasserna har Skellefteå totalt lägre andel än snittet för riket, även om åldersgruppen 7-15 år enskilt utgör en större procentuell andel i Skellefteå än snittet för riket. Infrastruktur Infrastrukturfrågorna har varit viktiga under 2008. Banverket har presenterat järnvägsutredningar för Norrbottniabanans sträckning genom kommunen och kommunens företrädare har granskat dessa. En vägutredning för vägtransportsystemet i Skellefteådalen pågår med tonvikt den framtida dragningen av E4 förbi Skellefteå. Intresset för nya bostäder har varit starkt under 2008. På Älvsbacka Strand och i kvarteret Nipan har stora bostadsprojekt genomförts. Byggandet av ett nytt bostadsområde i kvarteret Ekorren har inletts och projektering för en ny etapp på Älvsbacka Strand pågår. Exploatering för egna hem sker i Falkträskområdet och ett nytt småhusområde planeras i kvarteret Slaktaren på Sunnanå. Detaljplaneprogram för kvarteret Renen har utarbetats. Under 2007 inleddes en dialog med medborgare och andra intressenter om utvecklingen av Skellefteås stadskärna och torg. Arbetet har fortsatt under 2008. Skissförslag presenteras i början av 2009. Skelleftebuss har tagit de första biogasdrivna bussarna i trafik i början av 2008. Bussarna har i stort fungerat bra. Byggnadsnämnden når sannolikt målet om att till 2009 halvera handläggningstiden för bygglov, jämfört med 2007 års nivåer. Försöken med kvällsöppet för bygglovsansökningar har varit mycket positiva. Arbetet utifrån fastighetsnämndens policydokument för enkelt avhjälpta hinder har påbörjats under året. Arbetet ska vara klart senast 2010. Eddahallen öppnade efter ombyggnation Uppbyggnaden av den gemensamma kundtjänsten har fortsatt under hela 2008. I början av 2009 utökas kundtjänstens verksamhet till att omfatta samtliga förvaltningars verksamhet. Medborgarna kan kontakta kundtjänsten genom telefon, webb, e-post och så småningom även genom besök. Skellefteå kommun vill på detta sätt utveckla information och service till kommunens medborgare och kunder samt öka tillgängligheten till kommunens tjänster. 11
Året som gått Kundtjänsten fungerar som en förlängd del av förvaltningarna och en stor del av inkomna ärenden ska kunna avslutas i kundtjänsten. Viktiga mål och utfall efter ett år i drift: Utfall Mål Andel ärenden som avslutats i kundtjänst; % 64 70 Återkoppling från förvaltningar inom 3 dagar, % 80 100 Medelväntetiden per telefon ska inte överstiga 50 sek 88 sek 50 sek I kundtjänsten ingår också Företagslotsen som vänder sig till kommunens näringsliv. Ett viktigt komplement till kundtjänsten är utveckling av e-tjänster/webbtjänster på hemsidan. Utveckling sker inom ramen för samarbetet Sambruk och avser bland annat utveckling av en portal ingång, Mina sidor, med underliggandet tjänster, t ex barnomsorgsansökan, föreningsbidragsansökan, mm. Ett aktuellt projekt är också möjlighet att ansöka om försörjningsstöd via internet. Exempel på andra nya webbfunktioner/webbtjänster är tillgänglighetsguide, webbsidor för Ungdomshälsan, kartor och möjlighet att söka jobb via webben. Täckningsgraden för bredband inom kommunen har ökat och av den totala täckningen på drygt 98 procent utgör Skellefteå Krafts andel idag över 60 procent. Den nya tjänsteplattformen, som erbjuder kunderna ett ökat utbud av leverantörer och bredbandstjänster, ska enligt planen lanseras under mitten av 2009. Barn- och vuxenutbildning Utvecklingen i landet pekar på stora elev minskningar och ett ökat antal barn i förskolan. Befolkningstillväxten består till stor del av familjer från andra länder och omflyttningar sker inom och mellan kommuner. Samtidigt ökar etableringen av friskolor i riket och i Skellefteå. Skol- och kulturkontoret har under 2008 gjort en genomlysning av administrativa processer med hjälp av konsultstöd. Syftet är att skapa en effektivare administrativ organisation och ökad kundnytta. Åtgärder utifrån genomlysning genomförs 2009. En organisation för årskurs 6-9 har skapats för mottagande av barn från andra länder, med syfte att ta tillvara den kunskap som finns för förberedelseklass och att effektivisera modersmålsundervisningen. Den kommunala gymnasieskolans lokalutredning och förslaget till ny gymnasieskola från 2011 påverkar arbetet på skolorna. Nyinvigningen av Lärcentrum har betydelse för vuxenutbildningens verksamheter och utveckling. Precis som tidigare är intresset för yrkesutbildningar inom gymnasieskola och vuxenutbildning stort. Andelen studerande på Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) minskade drastiskt under året, främst beroende på att KY-myndigheten beviljade färre utbildningar att starta i Skellefteå. Det totala antalet studenter inskrivna vid LTU, UmU samt KY har som mest varit drygt 1 600 och var under året 1 467. Till detta kommer cirka 400 distansstuderande som är inskrivna vid andra universitet eller andra distansbaserade KY-utbildningar och som får stöd via Lärcentrum. Sedan konjunkturen vände i september 2008 har dock intresset för utbildning ökat från såväl enskilda, som från företag och organisationer. Det finns därför skäl att tro att antalet studerade på Campus Skellefteå kommer att öka under 2009. Regeringen lade i november fram propositionen Yrkeshögskolan (prop. 2008/09:68) till riksdagen. En ny myndighet, Myndigheten för yrkeshögskolan, inrättas från och med 1 juli 2009 och den nya lagen beräknas träda i kraft den 1 april 2009. Utveckling av nya utbildningar kommer att ske inom detta område i samverkan med näringsliv och olika utbildningsanordnare. Ett Ungdomsprojekt har startat under året. Syftet med projektet är att påverka och förändra ungdomars inställning till att arbeta inom kommunen. En enkätundersökning som genomförts visar att bilden av kommunen som arbetsgivare är långt ifrån önskvärd. Vård och Omsorg Socialnämnden utarbetade under året en ny tioårig boendeplan för socialkontorets samtliga verksamheter. Planen beslutades av kommunfullmäktige i september 2008. Boendeplanen innehåller bland annat en nettoökning av antalet äldreboendeplatser med 32 platser 2010. Vid utgången av 2012 ska ytterligare 90 platser ha skapats genom nyproduktion. I januari startade verksamheten på den utbyggda delen av äldreboendet Linagården på Morö Backe. Verksamheten på Tall- och Granboda flyttades då till andra särskilda boenden. Korttidsvistelse platser centrerades till Anderstorp centrat inrymmer 28 platser. Arbetet med planering av det nya boendet på Morö Backe (kvarteret Ömheten) har pågått under året. Inflyttning är planerad till hösten 2009. Ytterligare ett äldreboende (kvarteret Konsumenten) planeras på Morö Backe inom en 4-årsperiod. Inom handikappomsorgen startade sex nya gruppboenden under 2008 vilket gav 32 nya boendeplatser. Ett tillfälligt boende för fyra personer startades i juni och ett boende lades ner. Den kraftiga ökningen inom personlig assistans avstannade under året. Socialförvaltningen deltar i ett jämförelseprojekt som drivs av Finansdepartementet, RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser) och SKL (Sveriges kommuner och landsting) som heter Måttbandet. Måttbandet har som första område studerat äldreomsorgen. 12
Slutrapporten redovisade sammantaget ett bra resultat (bra kvalitet trots låg kostnad per vårdtagare). Nedgången i ekonomin med minskad sysselsättning och nya regler för försäkringskassa och arbetsförmedling har lett till en ökad anspänning på individ- och familjeomsorgen. De som drabbas hårdast är ungdomar, invandrare, barnfamiljer och människor med olika funktionshinder. Kraven för att anses stå till arbetsmarknadens förfogande ökar samtidigt som utbudet av lediga arbeten minskar. En tydlig indikator på detta är utfallet för försörjningsstödet som överskreds kraftigt under 2008. Under 2008 pågick ett samarbete mellan socialnämnden och landstinget kallat Hemgångsteamet. Projektet var ett försök att minska antalet utskrivningsklara patienter med kommunalt betalningsansvar genom att trygga den enskildes hemkomst. Erfarenheter från projektet tas nu tillvara i ordinarie verksamhet. Socialkontoret fungerar som pilot för kommunens övergripande arbete med att skapa en s.k. tjänstekatalog innehållande serviceförklaringar. Syftet är att tydliggöra de viktigaste tjänsterna och underlätta för medborgare och brukare att göra aktiva val. Ett annat syfte handlar om informationshantering och möjligheten att skapa e-tjänster. Fritid och Kultur Under 2008 har en statlig kulturutredning pågått. Utredningen har haft som uppdrag att se över de nationella målen för kulturpolitiken och möjligheterna till utveckling/förnyelse mellan kultur ens olika aktörer. Utredningens betänkande presenteras i februari 2009. Skellefteå Museum införde fri entré från och med 2008. Den stora nordiska utställningen Nätter av ljus dagar av mörker har fortsatt sin turné och nyligen visats i Lycksele och Köpenhamn. Tillväxt I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat för 2008 hamnade Skellefteå på plats 101 bland landets kommuner. Det innebär en kraftig förbättring jämfört med fjolåret. Mötesserien Tillväxt till frukost genomfördes under årets första fyra månader. Cirka 300 företagare har deltagit vid de 10 tillfäll ena och gensvaret har varit mycket positivt. Framgångsdagen genomfördes den 24 april under temat Kreativitet i basnäringarna. Tillväxt Skellefteås Årsstämma var förlagd till torget och ca 150 personer fanns på plats under aktiviteten. Kommunens företagspris tilldelades Stålteknik i Skellefteå AB och Stålcenter Norr AB båda inom Repay Investkoncernen. Arbetsgivaren Skellefteå kommun Den 1 juli 2008 ändrades reglerna för personer som är sjukskrivna. En rehabiliteringskedja har införts med fasta tider för prövning av arbetsförmågan vid 3,6 och 12 månader: Sjukpenningen begränsas till ett år Rätten till sjuk och aktivitetsersättning har ändrats Villkoren för aktivitetsersättning är förändrad Den tidsbegränsade sjukersättningen slutar att gälla Detta har bland annat inneburit att kommunens policy och rehabiliteringsprocess har setts över. Ett nära samarbete mellan förvaltningarna och Försäkringskassan pågår för att motverka att medarbetare som är föremål för sjukskrivning och/eller rehabilitering ska falla mellan stolarna. Även rekryteringspolicyn och andra riktlinjer har varit föremål för översyn under året. I september genomfördes en inspirationsdag för kommunens samtliga chefer med tema värdegrund. Det blev en innehållsrik dag med kompetenta föreläsare och medverkande som lade grunden för det fortsatta arbetet med införande av en gemensam värdegrund för alla medarbetare inom kommunen. Därefter har totalt 24 grupper (med deltagare från alla förvaltningar) arbetat med värdegrundsarbetet. 360 chefer och arbetsledare har deltagit i arbetet tillsammans med PU Organisationsutveckling. Arbetet fortsätter inom respektive förvaltning med stöd av arbetsmaterial som tagits fram. Processledare finns på varje förvaltning för att stödja, inspirera och vara katalysator i arbetet. Under oktober genomfördes den tredje kommunövergrip ande medarbetarundersökningen som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Enkätens fokus var arbetsmiljö-, ledarskaps-, kompetens- och verksamhetsfrågor. Svarsfrekvensen vid denna undersökning var 80 procent, vilket var en procentenhet högre än förra årets mätning. Resultatet av undersökningen visar att Nöjd medarbetarindex (NMI) har ökat från 3,83 (2007) till 3,85. (skala 1-5). De senaste årens positiva utveckling av sjukfrånvaron har fortsatt under 2008. Sjukfrånvaron har minskat med 1,2 procentenheter från 2007. Chefsförsörjningsprogrammet har pågått under hela året och ett stort antal ledarutbildningar har genomförts. Vindkraft En långsiktig plan för att öka produktionsportföljen inom förnybara energikällor finns inom Skellefteå Kraft. På berget Uljabuouda sydväst om Arjeplog pågår byggnationen av Skellefteå Krafts första stora vindkraftpark. I etableringen av vindkraftverken ingår också ett intressant utvecklingsprojekt avseende avisningsproblem i arktisk miljö. 13
Åren som kommer Samhällsekonomi och sysselsättning Efterfrågeutvecklingen i Sverige väntas bli mycket dålig 2009 och BNP förväntas till och med minska. Aktuella prognoser pekar på en betydande återgång av sysselsättningen. Mellan 2005 och 2008 ökade sysselsättningen med 250 000 personer. Fram till 2010 beräknas sysselsättningen minska med 100 000 personer och arbetslösheten väntas uppgå till 8,5 procent 2010. Konjunkturen förväntas därefter åter vända upp under 2010. En viktig faktor bakom återhämtningen bör bli att förtroendekrisen bland konsumenter och företag då har lagt sig. Därtill skulle en bestående försvagning av kronan, samt vändning i världskonjunkturen 2010, innebära att exporten kan ta fart. Den förväntat expansiva penningpolitiken 2009 innebär också en betydande positiv impuls för den svenska ekonomin. I den globala ekonomin har råvaror och energi en central plats och är en strukturell fråga som inte enbart drivs av konjunkturen. Miljö frågor na och global uppvärmning står i fokus, vilket innebär att nya förslag kommer att påverka samhällsekonomin. Energi frågorna är mycket intressanta och på lokal nivå fortsätter diskussionen om satsningar på biobaserad energi. Lösningar som är aktuella rör biogas, biopellets och etanol och Skellefteå är ur den synpunkten väl positionerat. Skatteunderlagsprognosen för åren 2008 2012 bygger på den samhällsekonomiska bild som kortfattat beskrivits. Den pågående konjunkturnedgången påverkar skatteunderlaget främst genom försvagad arbetsmarknad med vikande sysselsättning och en nedväxling av löneökningstakten. Skatteunderlagsprognoserna har ned reviderats flera gånger under senhösten. Klart är att skatteunderlagets utveckling kommer att vara vikande under de kommande åren. Nuvarande system för kommunalekonomisk utjämning mellan kommuner och landsting infördes 2005. Syftet med utjämningen är liksom tidigare att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet. Under åren 2006-2007 har systemet utretts vilket har resulterat i en deluppföljning ( SOU 2006:84) och ett slutbetänkande (SOU 2007:61). Utifrån delbetänkandet 2006 infördes en del förändringar till 2008, bland annat i kostnadsutjämningen. Slutbetänkandet som bland annat innehåller förändringar i kostnadsutjämningen som berör glesbygdsfaktorer och skulle ge Skellefteå en positiv förändring i utjämningssystemet har inte införts. Istället har en parlamentarisk kommitté tillsatts med uppdrag att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning. Uppdraget ska redovisas senast i april 2011. Kompetensförsörjning är en stor framtidsfråga. Skellefteå kommuns rekryteringsbehov till följd av pensionsavgångar är i snitt cirka 200 personer per år. Det totala rekryteringsbehovet kommer att ligga på ungefär 500 anställningar per år de kommande åren. Demografi Efter fyra år av befolkningsökningar med i snitt 80 invånare per år bröts trenden 2008 då befolkningen minskade med totalt 228 personer. Den totala befolkningen vid årets slut var 71 862 invånare. Den enskilt viktigaste förklaringen till den svaga befolkningsutvecklingen 2008 är att inflyttningen vek nedåt jämfört med tidigare år. Både invandring och inrikes inflyttning sjönk. Sammanlagt flyttade drygt 1 900 personer in i kommunen vilket är knappt 300 personer färre än under 2007. Utflyttningen låg under 2008 kvar på i stort sett oförändrad nivå jämfört med 2007. Antal 2 300 2 200 2 100 2 000 1 900 1 800 1 700 1 600 1 500 Antal 900 850 800 750 700 650 600 2000 2001 2001 2002 2002 2003 In- och utflyttning 2003 Födelsenetto 2004 2004 2005 2005 2006 2006 2007 2007 Utflyttade Inflyttade 2008 Källa: SCB Åldersstrukturen i befolkningen har under flera år medfört ett negativt födelsenetto vilket under året motsvarade -123 personer. Döda Födda 2008 Källa: SCB Oavsett befolkningstillväxt står den befintliga befolkningen inför tydliga förändringar i strukturen. Enligt den senaste befolkningsprognosen sker en omfattande omfördelning mellan de olika ålders grupperna. För perioden 2007-2018 förväntas Barnen i skol- respektive gymnasieåldrarna blir färre, 7-15 åringar förväntas minska med 8 procent och 16-19 åringar med 26 procent. Samtidigt ökar antalet yngre barn (0-6 år) med 3,5 procent. Under samma period förväntas kommunen få en markant ökning av andelen äldre. Gruppen 65-79 år förväntas att år 2018 ha ökat med 21 procent. För gruppen 80-89 år blir ökningen 11 procent. Socialnämndens verksamheter påverkas av den åldrande befolkningen genom ett större tryck på verksamheterna inom äldreomsorgen. Samtidigt medför det samhällsekonomiska läget tillsammans med förändringar i sjukförsäkringen att trycket på försörjningsstöd ökar markant. 14
Antal elever 3 400 3 200 3 000 2 800 2 600 2 400 08/09 09/10 Elevutveckling i gymnasieskolan 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 De stora kullarna som för tillfället finns i gymnasieskolan når sin kulmen under 2009/2010. Mellan åren 2008/2009 till 2014/2015 förväntas eleverna i gymnasieskolorna minska med 25 procent, eller 840 elever. Den kommunala gymnasieskolans behov av lokaler kommer att minska som en naturlig följd av elevutvecklingen. För närvarande pågår en utrednings som ska ge förslag på hur den framtida strukturen för gymnasieskolan ska se ut. Fram till år 2013 minskar elevunderlaget för elever i förskoleklass årskurs 9 med knappt 10 procent eller 800 elever. För barn i förskoleåldern, 1-5 år, förväntas under samma period en knapp ökning med 2 procent. Åtgärder har vidtagits i enlighet med barn- och grundskolenämndens strukturplan och ytterligare strukturomvandling kommer att ske för att möte de demografiska förändringarna. Skellefteå får fler äldre och utmaningen är att balansera behovet av att både klara kvarboendet hemma samtidigt som det hela tiden krävs fler särskilda boendeplatser för en åldrande befolkning. Social nämndens boendeplan innehåller bland annat en netto ökning av antalet äldreboendeplatser med 32 platser 2010 och genom nyproduktion med 90 platser 2012. Därmed skapas förutsättningar att klara förväntat behov. Infrastruktur Utredningen om Allmännyttan kommer att ge effekter för Skelleftebostäder avseende såväl verksamhetens ändamål som hyressättning mm. Utredningen har varit ute på remiss under 2008. De nya regler som föreslås kan träda i kraft år 2011. Den centrala myndigheten för räddningstjänsten, Statens Räddningsverk, slås samman med två andra myndigheter från 2009 till Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Det innebär bl a att nya regler på området blir försenade. Satsningen på seniorboenden har varit framgångsrik. Den ökande andelen äldre kommer sannolikt att betyda ökad efterfrågan på tillgänglighet, trygghet och service i boendet och närområdet. Om inflyttningen från landsbygden till centralorten fortsätter finns behov att vid ombyggnad ta hänsyn till förändrad befolkning och trafikrytm i olika områden. Infrastrukturen i kommunen är till stor del uppbyggd under 60- och 70-talet varför det finns behov av ombyggnad och förnyelse. 15
Åren som kommer Medborgarna kräver idag att i princip alla tjänster ska kunna utföras på den tid och den plats som man själv väljer. Kommunerna har ännu en väg att gå i denna utveckling, mycket beroende på det stora utbudet av tjänster och höga utvecklingskostnader. Skellefteå kommun har länge varit drivande i samarbete med andra kommuner och i arbetet med webbtjänster. Under 2008 har fler nya webbtjänster gjorts tillgängliga för medborgarna. Frågan om hur Sverige ska organiseras i framtiden har diskuterats allt sedan ansvarskommittén lämnade sitt slutbetänkande i februari 2007. I ursprungsförslaget handlade det om att de nuvarande 21 länen och landstingen skulle ersättas av sex till nio storregioner. Fritid och kultur Kulturutredningens förslag om förändrad roll för staten i kulturfrågor påverkar Västerbottensteatern. Förslagen innebär att fördelning av statliga medel sker via lokala politiker. Betydelsen av fritid och kultur blir allt större för kommunens attraktionskraft och livsmiljö. Svenska kommuner satsar idag stort på fritid och kultur och denna utveckling förväntas fortsätta under de närmaste åren. Växande inslag bedöms vara simhallar/ bad anläggningar och näridrottsplatser. Här är satsningarna på Skellefteå Kraft Arena och Eddahallen aktuella och en viktig resurs är också Nordanåområdet. Kultur är en del av den växande besöksnäringen. Kultur och turism är var för sig viktiga faktorer i kommunens utvecklingsarbete och när de slås ihop uppstår ett tredje begrepp med en egen kraft, kulturturism. Skola På nationell nivå har förslag lagts om allmän förskola för barn från 3 års ålder. En 10-årig grundskola föreslås samtidigt som det individuella programmet i gymnasiet slopas, även en reglering av skolhälsovården aviseras. Det finns också förslag om nytt betygssystem, nya behörighetskrav till gymnasieskolan och ökat antal nationella prov. I kommunen finns utmaningar i bland annat att öka andelen behöriga till gymnasieskola när det gäller barn och unga från andra länder och att möta konkurrensen från friskoleetableringar. För gymnasienämndens verksamhet har utveck lingen av Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege i likhet med försök med lärlingsutbildning inneburit fördjupade kontakter mellan utbildningsanordnare och användare. Tydliga nationella signaler om det önskvärda i tidigare analyser av verksamheternas resultat har gett snabba effekter i skolornas analysarbete. Förändrade villkor för meritvärdering till högskolan ger omedelbara effekter i elevernas kursval. Ung Företagsamhet (UF) etableras som utbildningsform inom flera program och ger bidrag till arbetet med Företagsamt Lärande För Framtiden. 16
Vård och omsorg Överförmyndarnämnden noterar en fortsatt ökning av ärenden. Under 2008 är ökningen 86 stycken. Dessutom finns 48 ärenden under utredning. Hela socialförvaltningen präglas av ambitionen att göra verksamheterna mer grundade på erfarenheter, resultat och med högre grad av brukardelaktighet. Socialnämnden ser fortsatta volymökningar på alla områden inom handikappomsorgen, även om personlig assistans just nu tycks plana ut. Inom handikappomsorgens dagliga verksamhet beräknas en fortsatt nettoökning med 25 personer/år de närmaste åren. En vikande arbetsmarknad påverkar antalet som söker sig till daglig verksamhet via ett LSS-beslut. Enligt socialnämndens boendeplan kommer antalet äldreboendeplatser att öka med 196 platser under planperioden 2009-2018. Utbyggnaden sker i Skellefteå centrum där behoven av nya äldreboendeplatser är som störst. Inom handikappomsorgen föreslås en utbyggnad med 15 gruppbostäder under perioden fram till 2013 med fem till sex brukare i varje gruppbostad. Den antagna lokalförsörjningspolicyn och organisationsöversynen inom fastighets verksam heten stöttar målet att tillhandahålla attraktiva och ändamålsenliga lokaler. Arbetsgivaren Skellefteå kommun Det är för närvarande svårt att rekrytera nyckelpersoner och chefer till kommunen. Konkurrensen om arbetskraften är stor. Löne- och personalpolitiken är viktig för att nå kommunens vision. Medarbetarna är en avgörande resurs för att medborgare och kunder ska erhålla den service de har rätt att förvänta sig. Den kommunala organisationen och flera yrkesgrupper ställs inför nya utmaningar med anledning av de förändringar som sker i demografin, generationsväxling, kunders förväntningar, teknisk utveckling och konkurrensutsättning. Nästa generations med arbetare förväntas ställa högre krav på kommunen att agera som en tydlig, framåt och attraktiv arbetsgivare. En allt tydligare individualiser ing kan skönjas. Varje medarbetares sätt att möta kundens unika behov är avgörande för kommunens framgång. Det värdegrundsarbete som påbörjats under året kommer därför att ha stor betydelse kommunens image och varumärke. Här gäller uthållighet och långsiktighet förändring tar tid. Fortsatt viktigt är samarbete med Försäkringskassa och Arbetsförmedlingen utifrån alla förändringar som sker i regelverk och omvärld. Isbana Kågefjärden 17
18 Pojkar leker vid skeppet på Byske Havsbad.
Medborgare/kund Perspektivet innehåller fyra nyckelfaktorer: Nöjda medborgare och kunder Attraktiv livsmiljö Bra företagsklimat Nära, enkelt och öppet Måluppfyllelse Fem mål finns framtagna för att stödja medborgarperspektivet Förbättrat medborgarindex med minst 5 enheter Topp 80 i företagsklimat Förbättrad livsmiljö Attraktiv barn- och ungdomsmiljö Utveckla verksamhetsprocesserna Bedömningen är att perspektivet redovisar Delvis måluppfyllelse Medarbetare Ekonomi Medborgare/ kund Utveckling/ tillväxt FÖRBÄTTRA MEDBORGARINDEX MED MINST 5 ENHETER Ej måluppfyllelse SCB-enkät Index Höst-08 Snitt Skellefteå-07 Nöjd medborgarindex 57 54 57 Nöjd regionindex 66 64 66 Nöjd inflytandeindex 41 40 41 På kommunens uppdrag genomförde Statistiska Centralbyrån en medborgarundersökning i Skellefteå kommun under hösten 2008. Resultaten visar att Nöjd Medborgarindex ligger kvar på samma nivå som vid förra mättillfället (57). Detta innebär att målet om en ökning på 5 enheter inte uppnåtts. Snittkolumnen avser snittvärdet för samtliga deltagande kommuner. Däremot har nöjd inflytandeindex och flera andra områden visat bättre värden. Trygghet, natur och fritidsaktiviteter betonas som positiva faktorer. Förbättringsområden finns när det gäller kommunikationer, kommersiellt utbud, gator och vägar, miljöarbete samt frågor som handlar om förtroende och påverkansmöjligheter. Medborgarundersökningen visade att medborgarna i de flesta fall är nöjda med kommunens verk samhet. Verksamheter som fick höga betyg var bland annat räddningstjänst, vatten- och avloppsförsörjning och skola/utbildning. Förskolan fick höga betyg men noter ingen hamnade något lägre än vid föregående mätning dock fortfarande högre än för andra jämförbara kommuner. Äldreomsorgen fick lägre betyg i mätningen men där har noter ingen förbättrats jämfört med 2007 års mätning. Äldre omsorgens värden ligger under rikssnittet men trenden går åt rätt håll. Kulturen har också fått bättre värden än tidigare och ligger nu klart över rikssnittet en orsak kan vara att ansiktslyftningen av Nordanå kulturcentrum medfört att medborgarna upplever kulturen som mer tillgängliga än tidigare. Sammantaget uttrycker befolkningen ett relativt gott förtroende för kommunen och anser att den är ganska tillgänglig och att öppenhet och information fungerar bra. Betyget beträffande möjligheterna till påverkan har också förbättrats i denna mätning. Detta är fortfarande en viktig fråga för medborgarna och har stor betydelse för helhetsbetyget. En viktig förutsättning för att medborgarna ska kunna vara med och påverka är att de har tillgång till information och kanaler för dialog med kommunen. Kommunikationen är ett nödvändigt inslag i samhällsapparaten och en av grunderna för kommunens fortsatta utveckling. På sikt kan uppbyggnaden av kommunens kundtjänst, utveckling av webbplats och webbtjänster skapa möjligheter att förbättra dialogen med med borgarna. En ny medborgarundersökning genomförs hösten 2009. Det genomförs löpande mätningar och aktiviteter för att förbättra kundnöjdheten inom kommunens verksamheter: Socialkontoret har genomfört brukar undersökningar tillsammans med ett antal andra kommuner. Av de inom särskilt äldreboende som svarat (61 procent) förklarade sig 85 procent vara mycket eller ganska nöjda. Inom hemtjänsten (svarsfrekvens 71 procent) var andelen mycket eller ganska nöjda 86 procent. Inom området försörjningsstöd (svarsfrekvens 42 procent) var 79 procent mycket eller ganska nöjda. Mätningar visar också att en majoritet är nöjda med det bemötande de fått Kundundersökningar under 2008 på camping anläggningar, inom- och utomhusbad, idrottsanläggningar m fl ger sammantaget ett nöjd kundindex på 3,32 (4-gradig skala). Insatser görs löpande för att förbättra och synliggöra ett tydligt kundperspektiv bland de anställda Den senaste oberoende mätningen avseende Skellefteå Krafts verksamheter genomfördes av Synovate hösten 2008. Resultaten är bra för bolaget och även de egna kundunder sökningarna visar en hög grad av nöjda kunder med fokusering på pris, bemötande och miljö. Efter ett mindre kundtapp under 2007 har antalet kunder nu ökat igen. Efterfrågan på bredbandsanslutningar och fjärrvärme är fortsatt hög Mätningar visar att 93 procent av kommunens kunder upplever sitt dricksvatten som bra. För avfallshanteringen är den motsvarande positiva andelen 92 procent. För sotningen är mer än 90 procent av kunderna nöjda. Av enkätunder sökningar framgår samtidigt att det finns synpunkter om att standarden på gator och väger upplevs sämre än tidigare 19