Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Tallbackens förskola 2013/2014
Denna likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling, omfattas av all personal och barn vid Tallbackens förskola, Skellefteå kommun 2013/2014. Planen innehåller en uppföljning av fjolårets åtgärder, kartläggning mål och åtgärder. Planen är upprättad under den senaste tolv månadersperioden och gäller för ett år. Bakgrund och vision Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet av diskrimineringslagen och Skollagen 14 kapitlet. Förskolan ska varje år upprätta planer för likabehandlingsarbete, en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Syftet med arbetet är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck, samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En stor del av förskolans vardag är för barnen att lära sig fungera i grupp. Vuxna är alltid förebilder, både genom samspelet vuxna emellan och genom det sätt man stöttar barn i att utveckla det goda samspelet. Det är alltid de vuxnas ansvar att skapa ett klimat som främjar utvecklingen av en god social samvaro. På förskolan ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Definitioner av begrepp Diskriminering - är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering ett barn behandlas sämre än andra barn. Man kan också diskriminera genom ett behandla alla lika det är Indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Trakasserier ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldig till trakasserier. Det är trakasserier när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Exempel på kränkande behandling är att knuffas, retas, frysa ut eller rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldig till kränkande behandling. 2
De sju diskrimineringsgrunderna Kön förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. I Sverige kan det vara samer, rom, svensk, kurd eller något annat. Religion och annan trosuppfattning föräldrar ska kunna lämna sitt barn till förskolan förvissade om att barnet inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund eller samband med religiös åskådning, till exempel buddism och ateism. Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en annan persons funktionsförmåga. Sexuelläggning homosexuallitet, bisexualitet eller heterosexuallitet. Könsöverskridande identitet eller uttryck omfattar de flesta transpersoner till exempel transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet), eller inter- och transgenderpersoner (personer som identifierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). Ålder barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av ålder. Rutiner hos oss om något inträffar mellan barn barn 1. Direkt tillsägelse Som alltid åtföljs av ett samtal med båda barnen (eller var för sig) om hur var och en upplevt det som inträffat. Använd gärna känslobilder för att bekräfta barnets känslor. Om barnen är upprörda, vänta med samtalet tills barnen lugnat sig. 2. Göra (säga) förlåt Hjälpa till att göra det andra barnet glad igen tex hämta gossedjur, ge en kram (eller säga förlåt). 3. Samtal med barnet som handlade fel I syfte att barnet ska förstå varför det blev så fel och den andre blev ledsen. 4. Föräldrakontakt Personalen informerar berörda föräldrar och incidentrapport skrivs. Rapporten skrivs om något inträffar som kräver mer ingripande åtgärder än tillsägelser eller ett kortare samtal med barnen för att reda upp situationen. Generellt sett när samtal med barnens föräldrar behövs. Rutiner hos oss om något inträffar mellan personal barn 1. Direkt tillsägelse till den vuxne som sagt eller utfört kränkningen, från den som iakttagit händelsen Använd jag budskap och de känslor som händelsen väcker tex jag hör/ser och jag känner osv 2. Händelsen rapporteras, till förskolechef 3. Utredning av det som inträffat, av förskolechef 4. Handlingsplan för det fortsatta arbetet, ansvarig förskolechef Om förälder misstänker att barn kränkts av annat barn eller av personal skall förskolechef eller någon i LBT teamet informeras. Likabehandlingsteam (LBT) LBT teamet ansvarar för att driva och utvärdera det förebyggande arbetet i förskolan. Arbetet leds av rektor som ingår i gruppen. 2013/2014 består teamet av: Lena Löfstedt, förskolechef De kvalitetsutvecklare som finns på varje förskola. På Tallbackens förskola är det Kicki Lundberg och Maja Gren Skog. 3
Uppföljning av fjolårets åtgärder En avdelning på förskolan har haft ganska mycket konflikter. Framförallt har det funnits barn som varit utåtagerande. Vid några situationer har konflikter uppstått och barn blivit kränkta. Vi har haft diskussioner inom arbetslaget och med förskolechef och specialpedagog om hur vi kan arbeta för att förebygga och hjälpa barnen vid konflikter. Att pedagoger finns nära barnen har underlättat och minskat konflikterna. På en av avdelningarna har det varit väldigt lite konflikter och personalen upplever att de inte behöver vara närvarande i leken endast för att lösa konflikter utan kan vara vid sidan av och t.e.x. observera samspelet mellan barnen. Självklart har pedagogerna ändå funnits med i barnens lek för att främja utveckling och socialt samspel. Vi upplever att vi har en öppen dialog med föräldrarna och vi informerar alltid föräldrarna när konflikter har inträffat. Vi har lånat böcker som belyser vissa av diskrimineringsområdena på biblioteket. Vi har blivit bättre på att använda vårt arbetsmaterial som är utarbetat för att stärka barnens sociala samspel men vi känner att vi kan bli ännu bättre. Kartläggning och nulägesanalys 2013/14 För att veta vad vi på vår förskola behöver göra för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling har vi gjort en riskanalys och kartläggning av nuläget. Våra observationer har visat att det är viktigt att vi finns nära barnen i deras lek. Detta för att minimera risken att barn utsätts för fysiska, psykiska och verbala kränkningar. Extra viktigt är det för de yngsta barnen som inte än har ett verbalt språk att vi vuxna kan tolka och sätta ord på deras känslor. I våra dagliga rutiner har vi alltid en dialog med barnen om hur vi är mot varandra. Föräldrarna uttrycker att de vill ha information om det är så att deras barn är inblandad i konflikt. Föräldrarna vill ha en öppen dialog om klimatet i barngruppen. Efter inventering av våra barnböcker ser vi fortfarande att vi behöver investera i litteratur som handlar om de olika diskrimineringsområdena. Vi använder dock biblioteket för att låna relevant litteratur. I år går båda avdelningar kontinuerligt till biblioteket och lånar böcker avsedda för rätt åldersgrupp. Vi behöver inte komplettera vårt arbetsmaterial, för att kunna utveckla barnens sociala samspel. Vi använder oss av vår specialpedagog när behov finns. Nytt för i år är att barngrupperna på avdelningarna är uppdelade utifrån ålder. Yngre barn går på Smultron och äldre på Hallon. Personals, barns och föräldrars delaktighet i denna likabehandlingsplan Personalen har kartlagt och analyserat sin verksamhet. Samtal och observationer förs regelbundet med barnen om trivsel och kamratskap och personalen analyserar de svar som barnen ger. I de grupper där det finns små barn som inte kan tala är personalens observationer mycket viktiga. Förankring av planen 4
När planen är färdig kommer varje förskola att anslå planen, mål och aktiviteter i hallen och hemsidan. Förälder som önskar kan låna hem den för läsning. Vi vill gärna ha kommentarer av föräldrar på planen löpande under året. På höstens föräldramöten informerade personalen om likabehandlingsarbete och likabehandlingsplanen. Uppföljning, utvärdering och ny plan Uppföljning och utvärdering av vårt arbete ska ske löpande vid arbetsplatsträffar och redovisas i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Förskolechef inbjuder LBT teamet till ett erfarenhetsutbyte och revidering av likabehandlingsplanen en gång per år. Ny plan skrivs hösten 2014. 5