Stadsutveckling Ljura, Hageby, Ringdansen Nya Urbana transportsystem kollektivtrafik som medel för stadsutveckling 2008-12-04 Hans Revenhorn, Stadsbyggnadsdirektör Norrköping kommun
Norrköping vill växa - och växer Kommunen ska växa därför att människor vill flytta hit för att det finns goda livsmiljöer och goda förutsättningar att försörja sig. Vi skall bli en av Sveriges mest attraktiva städer.
Den Goda Staden Ur projektplanen för Den Goda Staden: Det gemensamma syftet är att genom samverkan kring faktiska planeringsuppgifter i kommunerna dels utveckla kunskap, processer och lösningar om hur integrerad planering av bebyggelse och transportsystem kan bedrivas och dels öka den egna organisationens möjligheter att arbeta integrerat och sektorsövergripande.
Stadsutveckling Ljura, Hageby, Ringdansen Mål: Att erbjuda invånarna i Ljura, Hageby och Navestad en trygg, säker, ren och hållbar attraktiv stadsmässig boendemiljö i samklang med en väl fungerande utbyggd kollektivtrafik.
Delprojekten 1. Utbyggnad av ny spårvägslinje från centrum till Ljura-Hageby- Navestad, 2. Nybyggnation av Ljuragatan i 3. Utbyggnad av Söderleden innefattande bland annat ny planskild korsning (Hagebygatan-Söderleden). 4. Ombyggnation av Hagebygatan till lokalgata med ny bebyggelseförtätning. 5. Utbyggnad av stadsdelshandel i Hageby Centrum. 6. Byggnation och utveckling av ny stadsstruktur i Söderportområdet. 7. Ombyggnation av Lidaleden mm. 8. Renovering av kulvert för Ljura bäck invid parkering öster om Hageby Centrum.
Varför väljer Norrköping spårväg? Spårväg ger mer kollektivtrafikresande än buss. är bestående och strukturerande attraherar exploatörer att satsa. hållplatserna blir potentiella mötesplatser där människor vistas. är ett av de mest miljövänliga sätten att färdas.
Med spårvägsutbyggnaden vill vi skapa förutsättningar för en hållbar stadsdelsutveckling (ekonomiskt, social, ekologiskt) minska bilberoendet och öka tillgängligheten. öka jämställdheten. förtätning och en attraktivare stadsdel torgbildningar vid hållplatserna, nyföretagande i bottenplan
Resandeunderlag, 5 minuters promenad Centrum Ljura Hageby Centrum 17 200 Ljura 5 900 Hageby 6 100 Ringdansen 3 100 Ringdansen
Samverkan Med Östgötatrafiken Nödvändig för att kunna söka statsbidrag. Hela resanperspektivet samordna regionala och lokala kollektivtrafikresor. Med trafikverken Vägverket Utformningen av närmiljön, trafikeringsperspektiv, hastighet, få ner biltrafiken på Hagebygatan. Inga ramper Söderleden och Hagebygatan. Utforma bytespunkter regional och lokal kollektivtrafik. Banverket Ingen samverkan har skett. Försvåras av skilda planeringshorisonter.
Ur trafikhuvudmannens perspektiv Attraktiv kollektivtrafik handlar till ¾ om samhällsplanering och ¼ om kollektivtrafikplanering. Æ Kommunen måste integrera, prioritera och uppmärksamma kollektivtrafiken i sin planering. Æ Därför blir spårvägsutbyggnad till Ringdansen intressant. Högprioriterat projekt hos kommunen. Bärande utgångspunkt är att använda kollektivtrafiken som medel för stadsutveckling.
Dagsläget Linje 2 Fridvalla-Ljura 15 minuterstrafik Linje 3 Vidablick- Klockaretorpet 10 minuterstrafik 19 spårvagnar varav 13 i trafik vardag 3,3 miljoner resor under 2007 Spårvägen står för 40 % av kollektivtrafikresandet i kommunen 33 km spår varav 13 på egen banvall 31 hållplatser
Tidplan
Ljura Ljura byggdes i början av femtiotalet. Då gränsade det till landsbygden, nu till stadskärnan. Området består av tio gårdar och tre höghus som tillsammans omsluter Ljuraparken.
Korsningar Söderleden Kollektivtrafikbron En tydlig prioritering av kollektivtrafiken. För spårvagn, buss samt gång och cykel. Utgör det primära gång- och cykelstråket centrum Hageby. Hagebygatans korsning av Söderleden Ingen trafik till/från Söderleden möjliggör avsmalning och omvandling av Hagebygatan
Hageby Hageby började byggas ut under 1950-talet. År 1965 stod Hageby Centrum färdigt som ett av landets första inomhuscentrum med särpräglad arkitektur. Bostäderna i området tillkom under miljonprogrammet och anpassades efter bilens villkor men också med stora omgivande grönytor. Som helhet är området relativt glest bebyggt och saknar en tydlig stadskaraktär, parkeringsytor dominerar intrycket i stora delar.
Hageby översikt
Söderport och Hagebygatan Hållplats för spårvägen Ny GC-väg Ny torgyta utanför Hageby vårdcentral Bostadsexploatering Verksamheter i gatuplan Ny grönstruktur Hagebygatan smalnas av, gång- och cykelväg tillskapas, trädallé fram till Hageby centrum
Hageby Centrum, Lidaleden Spårvägen integreras med Hageby centrums entré. Hagebygatan framför Hageby centrum lågfartsområde. Bilförsörjning från baksidan via Lidaleden. Parkering på taket på Hageby centrum. Lidaleden omformas från 4 körfält till 2. Kopplas till E22:an via ombyggd fem-grenad cirkulationsplats.
Kv Dörren Detaljplanearbete pågår för punkthus och stadsradhus totalt ca 70 lägenheter. Hagebygatans körbanebredd ner till 6.5m med angränsande grönstråk och GC-stråk. Gång- och cykelpassager blir lågfartsområden med punktbelysning.
Kv Dörren
Trafikplats Brånnestad Integrera den regionala pendlingstrafiken med lokal kollektivtrafik genom bytespunkt för kollektivtrafik och pendlarparkering. Vändslinga som permanentas.
Ringdansen Ringarna i Navestad ritades av Erik Ahlin på 60-talet. Det är ett av de talrika miljonprogramsområden från den här tiden som brottats med problem i form av outhyrda lägenheter och dåligt rykte, delvis oförtjänt. Vid utformningen av det nya bostadsområde som nu växer fram ur dessa byggnader tas många av Ahlins goda idéer tillvara. Ringarnas mjuka karaktär bibehålls, men de massiva huskropparna bryts ner i mindre enheter, likformigheten byts mot mångfald och liv. Före Efter
Hållplats, pendlarparkering Ringdansen Mellan E22 och Hagebygatans förlängning. Är under utredning. Också möjligt att integrera med den regionala pendlingstrafiken.
Sammanfattningsvis Mål: Att erbjuda invånarna i Ljura, Hageby och Navestad en trygg, säker, ren och hållbar attraktiv stadslik boendemiljö i samklang med en väl fungerande utbyggd kollektivtrafik. Vi når målet genom integrerad samhälls- och trafikplanering. Spårvägsutbyggnad. Förtätning Prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik. Ta tillvara hållplatserna som mötesplatser.
För att kunna förena stadens tillväxtpotential med en hållbar stadsutveckling krävs integrerad planering.