Projektmaterial. Kid-IT. Kjesäters folkhögskola

Relevanta dokument
Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Kjesäters folkhögskola

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Konstverket Air av Curt Asker

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Projektmaterial. ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola

Digitala Minnen. Luleå kommun

IFolkbildningsnätet är ett elektroniskt konferenssystem och ett

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan

Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola

Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Pedagogisk IT handlingsplan för Långsjö och Skansbergsskolan

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

Junior- & Seniortränarutbildning

Projektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola

DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola

Sensus Johanna Krook, Katharina Persson

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Utbildningskatalog för NK Kommunikation

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Även de äldre vill vara med

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

Projektmaterial OM LÄRANDE PÅ DISTANS. Runö folkhögskola

Utbildningskatalog för NK Kommunikation

Konstnärlig fördjupning KOF Utbildningsnummer vid Myh KK086 Utbildningsledare Eva Lindblad

Uppdragsgivare. Behov

Enkät till folkhögskola

Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

Projektmaterial MIND-MAP. Klarälvdalens folkhögskola

I några frågor som följer ska du ringa in ditt svar utifrån hur väl påståendet stämmer överens med din uppfattning på skalan 1-6

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola

Utbildningskatalog NKe-post

Projektmaterial. Fellingsbro folkhögskola

Presentation av lärarenkät VFU Marie Brandt

Projektmaterial. Företagarnas Folkhögskola

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Redovisning av kursvärdering för Samhällskunskap I HT 12 med kursledarens kommentarer

Lärresurs för ett digitalt lärande Metodhandledning

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm

First Class 9.1 Grunderna i First Class och vårt mail- och konferenssystem BUF On-Line

Förening i rörelse guide för utveckling

ABF Skellefteå Anders Svedjevik

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Utvärdering Lärande med stöd av IKT vt-10

Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola

Projektmaterial MELLAN TVÅ KLASSER PÅ LJUNGSKILE FOLKHÖGSKOLA. Ljungskile folkhögskola

Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?

Projektmaterial NÄTET VÄXER! Kjesäters folkhögskola

Projektmaterial. SKAPA OCH UNDERHÅLLA KURSHEMSIDOR Färnebo folkhögskola

Mer för fler Hur ökar vi den digital delaktigheten?

Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Södertäljes Skolportal. En gemensam plattform för kommunikation, administration och pedagogisk utveckling

Leksands folkhögskola

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten Hammars skola barnskola 1

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Projektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Varför bär de sjalar?

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

DIGITALA KOMPETENSER OCH PROGRAMMERING

Folkbildningens flexibla lärande

First Class uppgift 2

Offensivt styrelsearbete

ITiS Våren Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander

Seniorer lär seniorer IT

Demokrati och digital delaktighet. Delrapport 2007

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Sv-Flex stfb Organisation

Din Pednet-adress är. Ditt Användarnamn är. Ditt lösenordord är.. ( detta ändrar du ju!! )

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER

Sammanställning av kursutvärdering

SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA?

Att överbrygga den digitala klyftan

Lärplattor i Katrineholms förskolor Nämnden 26 augusti Lisa Eriksson och Perra Jansson

Projektmaterial. Göteborgs folkhögskola

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET

Transkript:

Projektmaterial Kid-IT Kjesäters folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

KJESÄTERS FOLKHÖGSKOLA ITISRAPPORT 1 (10) Att använda Folkbildningsnätet som ett hjälpmedel till kommunikation, information och demokrati. Kjesäters Folkhögskola höstterminen 2002 Lena Larson Christian Lindberg Nicklas Pettersson Elisabeth Sundin

KJESÄTERS FOLKHÖGSKOLA ITISRAPPORT 2 (10) Innehållsförteckning 1 Bakgrund 3 1.1 ITiS-arbetslaget 3 1.2 Kjesäters Folkhögskola 3 1.3 IT och information 3 1.4 Folkbildningsnätet 3 2 Problemområde 4 2.1 Utbildning 4 2.2 Attityder 4 2.3 Urval 4 3 Metod 4 3.1 IT- piloter 4 3.2 Information 4 3.3 Utbildning av IT-piloter 5 4 Resultat 5 4.1 Inom arbetslaget 5 4.2 IT- piloter 5 4.3 konferens 6 4.4 Teknik 6 5 Diskussion 6 5.1 Behov 6 5.2 Utbildningen. 6 5.3 Teknik 7 5.4 Metod 7 5.5 Arbetslagssammansättning 8 5.6 Fortsättning 8 6 Referenslista 9 7 Bilagor 9

KJESÄTERS FOLKHÖGSKOLA ITISRAPPORT 3 (10) 1 Bakgrund 1.1 ITiS-arbetslaget Vi som deltagit i projektet arbetar alla som folkhögskollärare på Kjesäters folkhögskola. Inom ordinarie kursverksamhet är vi verksamma inom skilda lärarlag med olika kurser, olika inriktningar och studerandegrupper. Gemensamt är att våra studerande är vuxna, dvs. i de flesta fall över 18 år. Två av oss arbetar i huvudsak inom våra kurser med Estetisk verksamhet. En av oss arbetar med den allmänna kursen som är ett alternativ och/eller komplement till gymnasiet/komvux. En av oss arbetar med den tvååriga fritidsledarutbildningen som är en yrkesutbildning på högskolenivå. De studerandes skolbakgrund och mål med studierna är således mycket varierande. 1.2 Kjesäters Folkhögskola Kjesäter är en folkhögskola med ca etthundratjugo studerande vid läsårslånga kurser. De studerande är fördelade på åtta olika klasser. Vid skolan arbetar ett fyrtiotal personer, varav tretton arbetar som lärare. Kurserna är uppdelade i fyra olika arbetslag; Allmän kurs, består av Grundkurs och Naturen och människan. Två estetiska kurser bildar ett arbetslag: Estetisk linje och Estetisk kurs med kärnämnen. Fritidsledarkursenmed två årskurser är det tredje arbetslaget. Det fjärde arbetslaget är de som arbetar i kurser med specialundervisning: Ämneskursen och Växa kursen. Ett åttiotal av skolans studerande bor på internatet. 1.3 IT och information För ungefär tio år sedan började datorerna göra sitt intrång i skolmiljön på Kjesäter. Idag ingår någon form av dataundervisning på alla kurser. Vad gäller personalen börjar det så smått etablera sig ett behov av IT. På Kjesäter finns idag fysisk tillgänglighet för alla att dagligen logga in på en dator. Vad gäller information inom skolan har skilda former av informationsblad funnits under åren. De har alla haft både för och nackdelar. 1.4 Folkbildningsnätet Inom folkbildningen (folkhögskolor och studieförbund) finns en gemensam digital plattform, ett datorbaserat kommunikations och konferenssystem som heter Folkbildningsnätet(FBN). Nätet använder programvaran First Class (FC) och har närmare 30 tusen användare.

KJESÄTERS FOLKHÖGSKOLA ITISRAPPORT 4 (10) 2 Problemområde Vi har sedan flera år använt Folkbildningsnätet och programvaran First Class för att informera och kommunicera mellan olika grupper på skolan. Det har dock varit stor skillnad på kunskaper om och viljan att använda detta verktyg. 2.1 Utbildning Det finns stora skillnader i förmågan att använda sig av FBN. Inom projektets ram vill vi utöka kompetensen att förmedla information i form av text och bild. Vi vill hitta användarvänliga rutiner och göra det enkelt och självklart att informera och kommunicera via First Class. 2.2 Attityder Det finns en attityd bland personal och studerande "jag vill bli informerad denna vill vi ändra till jag vill kunna informera mig. Bearbeta den rädsla och osäkerhet som delvis finns när det gäller att använda sig av IT-baserade kommunikationssystem. 2.3 Urval Vi vill rensa i den mängd av tidigare försök till digitala konferenser, almanackor m.m. som finns på skolan och göra en digital mötesplats som är så intressant och innehållsrik att all personal och alla studerande med självklarhet söker sig dit för att informera sig själva och andra om vad som händer på skolan. 3 Metod 3.1 IT- piloter Inom projektets ram utbildas max två IT-piloter per klass resp. personalgrupp. Tanken är att dessa IT-piloter efter utbildning ska fungera som ett stöd och en inspiratör till den egna gruppens fortsatta arbete. 3.2 Information Den information som ges inom projektets ram ska vara av allmänt intresse. Ett IT baserat veckoblad kommer att produceras. Tanken är att bladet består av flera olika delar; en allmän del med kalender för möten, bokningar odyl. Men även information kring matsedel, fritidsprogram osv.

KJESÄTERS FOLKHÖGSKOLA ITISRAPPORT 5 (10) Utöver den allmänna informationen får varje klass och personalgrupp i uppgift att lägga ut något de vill berätta om eller på annat sätt dela med sig, veckans bild kanske är det estetklassen fastnar för. 3.3 Utbildning av IT-piloter Första steget i utbildningen är att hitta individer som är villiga att ta på sig rollen som IT-piloter för sin grupp. Själva utbildningen kommer sedan att genomföras i tre delar. del 1: Folkbildningsnätet; Under denna rubrik kommer deltagarna att lära sig logga in, skriva en presentation, skicka och besvara meddelanden. Förändra sitt skrivbord till en personligt tilltalande miljö. Få en insikt i FBN struktur och uppbyggnad. Prova olika funktioner, Chat, pedagogiska resurser odyl. del 2: Scanner, digital kamera och bildbehandling. Här får deltagarna grunderna till att använda scanner respektive digital kamera för att få in bilder i olika dokument. Vad gäller bildbehandling ligger fokus på bilder tänkta att använda för digital presentation, genomgång kring lämpligt format resp. upplösning. del 3: Metodik, hur, vad, tips och idéer. Under denna rubrik kommer mycket tid att ägnas ut diskussioner och erfarenhetsutbyten kring vilken form av information som ska finnas tillgänglig. Vi kommer även att diskutera för och nackdelar med olika tillgänglighet. Finns behov av slutna konferenser? Ska alla kunna skriva i alla konferenser? Hur utformar man information för att få hög läsbarhet? osv. 4 Resultat 4.1 Inom arbetslaget Vi i arbetslaget har lärt oss Folkbildningsnätet, tekniskutrustning så som scanner, digital kamera och enklare bildbehandling. Vi har diskuterat olika metodiska och didaktiska frågor. Vi håller nu på att se över användarvänligheten och de nya rutiner som krävs för att vårt projekt ska fungera, detta görs givetvis i samråd med de studerande och personal. 4.2 IT- piloter Vi genomför just nu IT-pilot utbildning för sju av skolans klasser. IT-piloterna rekryterades genom information i klasserna. I samband med informationen erbjöds två stycken ur varje klass att delta. Det var lätt att hitta intresserade personer, trots att våra utbildningstillfällen låg utanför ordinarie schematid. De 14 piloterna som nu är under utbildning har lagt in sin klassbild plus ett antal personliga inlägg i sina mappar på FBN. De har även lärt sig att göra ett mer personligt skrivbord i FBN vilket är uppskattat

KJESÄTERS FOLKHÖGSKOLA ITISRAPPORT 6 (10) 4.3 konferens Vi har skapat en egen konferens med namnet Kid-IT (Bilaga 1). I denna konferens har alla klasser och personalgrupper en egen mapp där man kan lägga information som man vill ska nås av alla. I dagsläget är det endast IT-piloterna och våra referenspersoner som har tillgång till konferensen. Vi har i dags läget kommit så långt att vi har vår matsedel digitalt på FC och de studerande har introducerats i att arbeta med de olika medierna. Flera av dem har berättat om olika klassaktiviteter, studieresor och föreläsningar. Hela projektet har resulterat i att vi är på gång att skapa en informations kanal på skolan som kommer att användas och utvecklas lång tid framöver. Vi har först och främst kommit fram till, att vårt projekt verkligen behövs på skolan. Ett stort intresse finns bland studerande och personal vad det gäller att komma åt information på ett enkelt sätt. 4.4 Teknik Eftersom vi eftersträvar enkelheten även vad gäller teknisk utrustning ansökte vi om att till projektet köpa in särskilda och mycket enkla digitala kameror. Till dessa kameror införskaffades en dockningsstation. Denna gör överföringen av bilder till datorn otroligt enkelt och snabb. 5 Diskussion Som en sammanfattning av vårt projekt vill vi lyfta fram ett antal punkter som vi tycker är viktiga att belysa. Ibland är de svåra att hålla isär, de går ofta ihop och är delvis beroende av varandra. Vår avsikt med sammanfattningen är inte komma med färdiga svar utan mer att peka på och uppmärksamma ett antal problemområden, samt ge en inblick i de diskussioner vi fört under arbetets gång. 5.1 Behov Vi har en tid känt att vi behövde ett forum att kunna sprida information om/till och från de olika kurserna, skolledningen, köket etc. Det resulterade i att vi kom fram till att vi behövde ett digitalt veckoblad för att kunna sprida informationen på ett smidigt sätt. Vi funderade på hur detta skulle ske. Då väcktes iden med "IT-piloter". En frågeställning vi diskuterat mycket i samband med behovsdiskussionen är: Hur mycket arbete är man beredd att lägga ner för att informera sig? 5.2 Utbildningen. Rekryteringen av IT-piloter bland de studerande var en fråga som vi diskuterade ganska mycket. Vi vägde för och nackdelar mot varandra när det gällde datorvana studerande mot studerande som inte var så bekanta med datorer. Det vi till sist kom fram till var att det vore önskvärt att ha de som inte var så väldigt duktiga på

KJESÄTERS FOLKHÖGSKOLA ITISRAPPORT 7 (10) datorer som IT-piloter. De har ofta ett lugnare sätt att förklara. Vi har att antal studerande på skolan som är väldigt osäkra när det kommer till datorer Utbildningen innehöll de tre teman: (FBN, digital bildhantering och behovsanalys), som vi planerat. Vid det första utbildningstillfället var det några av de studerande som fick förhinder och tekniken krånglade lite, men på det stora hela gick det som vi tänkt. Vi håller just på att slutföra själva grundutbildningen med den första omgången IT-piloter. Vi tycker att det har fungerat bra och i och med att vi själva gjort allt utbildningsmaterial (bilaga 2) har det varit relevant och anpassat just för den här gruppen. Det har inneburit en stor pedagogisk utmaning då våra deltagare varit mycket olika vad gäller erfarenhet och mod att arbeta med datorer. Frågan som varit central under denna rubrik är: Gjorde vi rätt som blandade alla grupper samtidigt? Vi tror att det var det rätta. Deltagarna har hjälpt varandra och kommit med tips och idéer. Alla har känt sig duktiga någon gång, i och med att vi sysslat med andra saker än bara teknisk utbildning. Folk har haft roligt och det tror vi är en bra grund för att lära sig saker. Vad gäller utbildning av IT-piloter har vi ännu inte genomfört den för personalgrupperna eller de studerande vid Ämneskursen. Skälen till detta är framförallt tidsbrist. 5.3 Teknik Vi tvingas återigen konstatera att mycket inom datateknik kan krångla. Det har varit datorer som vägrat samarbeta. Folkbildningsnätet som haft serverstopp. Program som inte vill prata med varandra osv. Vi har upplevt att mycket tekniskt strul har tagit tid och kraft från innehållet. Ibland så mycket att det orsakat tidsbrist och hotat tidsplaneringen. Hittills har vi dock lyckats lösa alla problem och kunnat gå vidare. Kan man planera för alla fallgropar, som är förknippade med teknisk utrustning? 5.4 Metod Det har funnits svårigheter med att hitta den rätta informationen att sprida i ett initialt skede. De flesta av våra IT-piloter känner inte varandra och oss som lärare mer än till utseendet. Det blir lätt så att man använder mailfunktionen till en massa små innehållslösa meddelanden som riskerar att göra konferensen ointressant. Det är därför viktigt att vi snabbt lägger in information som känns angelägen för olika grupper. Information från ledningsgruppen, protokoll från olika fysiska möten, matsedeln, klassbilder, bokningslistor, fritidsaktiviteter o.s.v. Annars riskerar vi att konferensen blir en informations-/mötesplats som bara används av några få på skolan. Denna diskussion är något som vi måste utveckla tillsammans med våra ITpiloter. Exempel på frågeställningar är problem som våra piloter kunde tänkas ha med de olika momenten. Hur få tag i de rätta piloterna? Vad gör man när scannern krånglar? Vi provade olika utseenden på konferenser för att se vad som kunde

KJESÄTERS FOLKHÖGSKOLA ITISRAPPORT 8 (10) tänkas vara bäst. Den skulle vara lätt att förstå och att arbeta med. Vi enades till sist om det utseende den har idag 5.5 Arbetslagssammansättning Då vi inom vårt ITiSarbetslag besitter många olika kompetenser inom det område vi valt, har vi lärt mycket av varandra. I skolans ordinarie verksamhet arbetar vi inom skilda arbetslag. Det har varit roligt att arbeta tillsammans med nya kollegor men det har inneburit svårigheter i att hitta tider som passat alla. Våra onsdagseftermiddagar har varit viktiga för att driva arbetet framåt. Det känns som att vi har kommit en bra bit på vägen att uppnå de mål vi skissade i projektbeskrivningen. En mycket bra sak som vi genomförde var att vi avsatte en hel arbetsdag för att inom gruppen prova på den utbildning vi ville ge IT-piloterna. Var och en av oss ansvarade för olika utbildningsmoment. Vi hade rejält med tid och fick därmed stora möjligheter till en intressant didaktisk dialog. Vad hade varit annorlunda om vi genomfötr ITiSprojekten i våra ordinarie arbetslag? 5.6 Fortsättning Det är mycket viktigt att vi fortsätter och håller konferensen vid liv genom att ständigt uppdatera den med aktuell information. Den kan bara bli en självklar, levande mötesplats genom att vara aktuell och innehållsrik. Ju fler som använder den till att både ge och få information desto intressantare blir den. Allas medverkan är nödvändig. Det stora arbetet för oss ligger i framtiden dvs. hur vi går vidare med detta. Vi kan inte bara sluta nu vid jul, det blir väldigt konstigt för våra studerande. Vi kommer således att fortsätta med utbildning för de grupper som ännu inte fått sina IT-piloter. Vi kommer också att arbeta med att utveckla vår konferens till att bli det levande informationshjälpmedel vi skissat på i vår projektplan.

KJESÄTERS FOLKHÖGSKOLA ITISRAPPORT 9 (10) 6 Referenser Litteratur Axelsson, L-E red. Folkbildning.net. Folkbildningsrådet & Distum 2001 Båth, Jönsson, Svensk. Ge oss bara redskapen. Natur och Kultur 1995 Artiklar Karlstrand. Eleverna planerar själva en stor del av sin undervisning 1999 Johansson. SIH/Digitala bilder i undervisningen 2001 Seminarier Morell-Olsson. First Class och Digital portfolio. Katrineholm 2002 7 Bilagor Bilaga 1, Presentation av konferensen uppbyggnad. Bilaga 2, Manualer från IT-pilotutbildning