CSV-proteiner 2011-21 2011-35 2011-47 2012-06
2011-21 Anamnes/frågeställning: Kvinna född 1967. Bilateral hörselnedsättning. MRT visar MS-misstänkta förändringar. Likvorimmunopati? 23 laboratorier deltog
CV < 10 %
2011-21 12 deltagare utförde isoelektrisk fokusering och bedömde resultaten 11 laboratorier poängterade specifikt: ingen blod-hjärnbarriärskada (det återstående laboratoriet konstaterade endast Normala spinalproteinförhållanden ) 10 laboratorier rapporterade normal fördelning av immunglobuliner. 2 laboratorier rapporterade 1-2 misstänkta svaga likvorselektiva band. Viss variation i bedömningarna av likvorselektiva IgG-band. Sannolikt har dock fynd av en så diskret IgG-produktion som i det aktuella fallet begränsad klinisk relevans.
2011-35 Anamnes/frågeställning: Man född 1982. Misstänkt demyeliniserande sjukdom. 23 laboratorier deltog
2011-35 CV < 10% för samtliga komponenter 10 deltagare utfört isoelektrisk fokusering och bedömt resultaten. Samtliga dessa svarar att det föreligger normala proteinmönster.
2011-47 Anamnes/frågeställning: Man född 1960. Senaste månaderna oklara neurologiska symptom med stickningar och synstörning. MS? 25 laboratorier deltog
2011-47 CV < 10% för alla komponenter utom CSV-IgG (CV 10.3%) 11 deltagare utförde isoelektrisk fokusering och lämnade en bedömning. Samtliga dessa svarade att det förelåg ett normalt spinalproteinmönster.
2012-06 Anamnes/frågeställning: Man född 1976. Oklara neurologiska symptom. Vid status noteras bl a att vid framåtböjning av nacken får patienten ilningar i benen. En liten lesion i ryggmärgen påvisad på MR. Demyeliniserande sjukdom? 25 laboratorier deltog
2012-06 CV < 10% för alla komponenter 12 laboratorier kommenterade sina fynd 11 laboratorier poängterade specifikt att det inte fanns någon blod-hjärnbarriärskada, eller att albuminkvoten var normal 11 deltagare utförde isoelektrisk fokusering. Samtliga dessa svarade att det fanns likvorselektiva oligoklonala IgGband tydande på IgG-syntes i CNS. En deltagare som inte rapporterade isoelektrisk fokusering bedömde baserat på kvantitativa värden att det förelåg en intratekal IgGproduktion.
CV %
The Alzheimer s Association Quality Control Program Niklas Mattsson, MD, PhD Clinical Neurochemistry Laboratory Sahlgrenska University Hospital Göteborg/Mölndal, Sweden niklas.mattsson@neuro.gu.se
CSF AD biomarkers Research Clinical trials Clinical practice Aβ42 T-tau New diagnostic criteria P-tau
CSF A42 (ng/l) CSF T-tau (ng/l) Biomarker variability 1250 1000 AD Control 1250 1000 AD Control 750 750 500 500 250 250 0 0 10 20 30 40 Study N 0 0 5 10 15 20 25 30 35 Study N Varying absolute levels between studies Stable relative differences between patients and controls Problem for universal cut-offs and reference ranges
Aims of the QC program Identify and monitor differences among labs Facilitate standardization of measurements Facilitate global implementation of AD biomarkers to support optimal patient management
Program overview Participating lab Participating lab Core facility Mölndal, Sweden Participating lab Participating lab 2009-1A 2009-1B 2010-2A 2010-2B 2009-1 2010-2 2010-3 2010-4 2011-5 2011-6 2011-7 2012-8 QC-L QC-L Rounds 1-2: Rounds 3-8: Mattsson N et al, The Alzheimer s Association external quality control program for cerebrospinal fluid biomarkers. Alzheimer s & Dementia 2011;7:386-395 manuscript in preparation
Program participators 79 laboratories 23 countries
Labs and techniques
Example: results round 6
Inter-lab CVs rounds 1-7? P-tau: reduction over time?
Influence of outliers The laboratory is alerted and may revise procedures
Influence of batches? The QC program monitors batches of analytical kits and allows detection of batch-dependent variability
Low variability among reference labs Amsterdam, Erlangen, Ghent, Mölndal, Philadelphia
Confounding factors Preanalytical Sample handling Postanalytical Data handling Assay kit handling and storage Analyzing singlets/duplicates Analytical Laboratory Equipment Decisions for rejecting data Calibration Type of curve fitting used Detection instrument Software for data calculation Pipetting Kit Manufacturing Documentation Analyst Test Procedure Instructions Competency Minimal Method Optimization Familiarization with the Method Reagents Forward/Reverse Pipetting Source of reference standard Reagent handling Buffer-composition Lot-lot variability Vendor-vendor variability Quality controls
Future prospects Identify confounding factors Inter-laboratory, intra-laboratory and assay related error sources Alert outliers revise procedures Alert kit producers improve kit stability Certified reference materials and methods
Proposed role of the QC program in further CSF biomarker standardization Reference measurement procedures by GCBS with partners, including the IFCC working group (to be formed) Use reference methods to set biomarker levels in reference materials Pilot batches by GCBS with partners including the IFCC working group Large-scale production by IRMM Supply reference material to assay producers by IRMM (non-profit) Certification of methods and materials by IFCC Collaboration with other resarch consortia including JPND The QC program The optimal system to monitor and evaluate the progress of the global standardization efforts
Acknowledgments Clinical Neurochemistry Laboratory Institute of Neuroscience and Physiology Sahlgrenska University Hospital, Mölndal/Gothenburg, Sweden Kaj Blennow, MD, Professor Henrik Zetterberg, MD, Professor Ulf Andreasson, PhD Staffan Persson, coordinator Åsa Källén, laboratory technician Monica Christianson, laboratory technician Sara Hullberg, laboratory technician Dzemila Secic, laboratory technician