Underlagsrapport transporter, färdplan 2050 Bakgrund Genomförande, mål, sektorns utveckling Vart är vi på väg Referensbana, hinder och incitament Målbilder och scenarier 6 scenarier, ett beskrivet genom målbild Vägen till det hållbara transportsystemet Åtgärder och styrmedel inklusive kostnader Påverkan på andra mål Positiv och negativ Summering av kostnader Slutsatser och rekommendationer 1 2012-09-27
Mål och utveckling med beslutade åtgärder och styrmedel 120 100 80 60 40 Beslutade åtgärder hög Beslutade åtgärder referens Klimatmål EU Klimatmål SE 20 0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2 2012-09-27
180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2004 2010 2030-1 2030-2 2030-3 2030-4 2030-5 2030-6 2050-1 2050-2 2050-3 2050-4 2050-5 2050-6 Transportsnålt samhälle Energieffektivisering Förnybar energi (inkl el) Kvarstående fossil energi Scenarier 1) målbild, transportsnålt och teknik 2) transportsnålt, teknikutveckling enligt fattade beslut 3) teknisk utveckling, trafikprognos enligt dagens politik 4) teknik tar längre tid 5) transportsnålt tar längre tid 6) begränsad tillgång på diesel 3 2012-09-27
Något om de olika scenarierna De svenska målen enligt Trafikverkets tolkning nås bara med scenario 1 och 6. För 2050 kan de även nås med scenario 4 (och 5). EU kommissionens mål kan nås med samtliga scenarier både för 2030 och 2050 Scenario 1 är detsamma som Klimatscenariot i Kapacitetsutredningen och beskrivs mest utförligt av de olika scenarierna, bl.a. som målbild. Scenario 2 kommer längst från de svenska målen. Med samma mängd biodrivmedel som scenario 3 kommer det dock lika långt som scenario 3. Scenario 3 har 90 procent mer biltrafik och 70 procent mer lastbilstrafik 2050 jämfört med övriga scenarier. Samtidigt har övriga scenarier 3 gånger mer kollektivtrafik, cykel och gång i staden samt 50 procent mer persontrafik och 60 procent mer godstrafik på järnväg. I scenario 4 bedöms den tekniska utvecklingen kunna hinna ikapp scenario 1 till 2050. I scenario 5 hinner inte alla delar av det transportsnåla samhälle falla på plats till 2050. Det krävs då ytterligare biodrivmedel för att kompensera för detta och nå det svenska målet. Scenario 6 visar att andelen dieselbilar inte är kritiskt för att nå de svenska målen enligt Trafikverkets tolkning. Även bensinmotorer kan bli effektiva genom hybridisering, downsizing och direktinsprutning. 4 2012-09-27
Förslag på styrmedel och åtgärder för att nå målbild 65 olika styrmedel/åtgärder tas upp i rapporten. Antingen nya eller förslag på justeringar Inom områdena Generella styrmedel: drivmedelsskatt, infrastrukturavgifter, handelssystem (flyg och sjöfart) Transportsnålt samhälle: målbild, trängselskatt, parkering, hastighet, citylogistik, ökad medfinansiering koll, cykel, gång och samordnade transporter, förändrat/bättre kontroll regelverk reseavdrag o förmånsskatt fri parkering Energieffektivitet: EU-regelverk, standard/krav även för tunga fordon, fordonsskatt, upphandlingskrav, EEDI och SEEMP för fartyg, mål omvandlade till krav inom flyget Energieffektiv användning: sparsam körning, krav på stödjande system hastighetsefterlevnad, vägutformning Förnybar energi: utredning styrmedel teknikstöd, kvotplikt Energieffektiv infrastrukturhållning: 4-stegsprincipen, implementering i verktyg och modeller, funktionella krav, samverkan bransch innovativa lösningar, tekniska regelverk Forskning och innovation 5 2012-09-27
Styrmedel som Naturvårdsverket preliminärt lyfter fram i färdplan 2050 EU-krav på energieffektivitet i personbilar och lätta lastbilar Krav 2025/2030 senast 2017 (som i Trafikverkets förslag) Bonus/malus-system för registreringsskatt på bilar (ersätter även supermiljöbilspremien) tar ett par år att utreda och införa Koldioxid- och energiskatten Konkret förslag saknas, nuvarande koldioxidskatt har begränsad effekt, på sikt krävs infrastrukturavgifter Metoder för redovisning av CO2-utsläpp för tunga fordon Ger förutsättningar för styrmedel t.ex. CO2 differentierad fordonsskatt, EU-krav på sikt Differentierad infrastrukturavgift för tunga lastbilar, samt på sikt även för lätta fordon 2015 2018 utreda och införa styrmedlet (Trafikverkets förslag redan 2014 för tunga) Forskning/Utveckling/Demonstration Kraftfulla regler för infrastrukturplanering och fysisk planering Ej klart vilka förslag inväntar underlag från BoV 6 2012-09-27
Möjligheter Minskad energianvändning för transporter och därmed mer uthållig energiförsörjning Minskade kostnader för fordon Minskade kostnader för att bygga ut infrastruktur i form av gator, vägar, VA med mera Lägre energianvändning och kostnader för uppvärmning Minskad trängsel Förbättrad tillgänglighet för alla inte bara de som har tillgång till bil Förbättrade möjligheter för barn att själva ta sig till skolan och aktiviteter Minskade reskostnader Förbättrad attraktivitet för staden med möjlighet att dra till sig nya invånare och verksamheter Ökat underlag för kollektivtrafiken ger bättre kostnadstäckning Minskad arealåtgång för stadsfunktioner Återbruk av tidigare använd mark för exempelvis industriändamål Möjliggörande av gröna kilar för bevarande av värdefull naturmiljö och för rekreationsändamål Mindre trafik ger mindre utsläpp av luftföroreningar och mindre bulleremissioner Förbättrad närmiljö Högre trafiksäkerhet genom lägre hastighet och mindre biltrafik i staden Ökad fysisk aktivitet och förbättrad hälsa Ökad social integration Ökad trygghet (färre våldsbrott) Ökad jämställdhet Utmaningar Mycket investeringar har redan gjorts för bilen. Det kommer ta lång tid att förändra strukturer så att de är mer anpassade utifrån gående, cyklister, kollektivtrafik och samordnade varutransporter. Detta kommer kräva en omställning av samhällsplaneringen Bilen innebär hög grad av flexibilitet i resandet som andra alternativ måste kunna erbjuda ett attraktivt alternativ till Transportsystemet måste utformas så att det blir användbart för funktionshindrade. Lösningar för några kommer vara till nytta för många. Förtätning kan ge högre exponering för buller och luftföreningar som det gäller att hitta lösningar för Ökad gång, cykel och kollektivtrafik innebär ökade risker för olyckor, som kräver åtgärder. Drift och underhåll av gångvägar, cykelvägar och busshållplatser är viktigt för att minska singelolyckor. Ökade kostnader för bilresor och lastbil för näringslivet. Utmaningen är att hitta styrmedel som har god effekt utan att det får stora negativa effekter. Ökade kostnader för utbyggnad av järnväg och kollektivtrafik. Detta kompenseras delvis av minskade kostnader för övriga vägnätet. 7 2012-09-27
Kostnader Målbilden innebär större totala kostnader för fordon, drivmedel och infrastruktur fram till 2030 jämfört med referensalternativet I ett längre perspektiv efter 2030 kan kostnaderna bli lägre än för referensalternativet Stöds även av nyligen publicerad rapport från IEA, där deras tvågradersscenario har lägst totala kostnader för fordon, drivmedel och infrastruktur fram till 2050. The results also show that the savings, from fewer vehicles and less infrastructure, along with much lower fuel spending, more than compensate for the early investment in new technologies. The 2DS is estimated to be the least expensive scenario by about USD 10 trillion compared with the others. IEA (2012) Energy Technology Perspectives 8 2012-09-27 8
Rekommendation Sammanfattningsvis är Trafikverkets rekommendation att, oavsett målsättning i klimatfrågan, arbeta för ett transportsnålt samhälle eftersom nyttorna av detta kan motiveras av många skäl. För detta krävs en stabil politisk grund med gemensam målbild. Det krävs också att vi utifrån denna målbild genomför nödvändiga förändringar av styrmedel och regelverk. Sverige bör även verka för långsiktiga internationella regelverk för energieffektivisering av fordon, fartyg och flygplan. När det gäller förnybar energi bör Sverige kunna ha en målsättning med hög andel förnybar energi i ett internationellt perspektiv och även kunna vara ett viktigt exportland för biobränslen och biomassa. På så sätt kan Sverige minska beroendet av fossil energi, trygga transportsektorns framtida energianvändning. 9 2012-09-27