2009-10-14 1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 Estetiska programmet Uddevalla gymnasieskola 1.Presentation Estetiska programmet har inriktningarna bild och form, dans, musik och teater. Eleverna söker direkt till respektive inriktning. Elever som sökt till programmet genomför ett färdighetstest som kan ge högst 50p. Detta sker under vårterminen och är ett bra sätt för eleverna att få en referens till vad det innebär att gå på ES. Ungefär hälften av eleverna kommer från kranskommunerna. ES är ett studieförberedande program som ger en bred behörighet till flertalet eftergymnasiala högskoleutbildningar. Eleverna har stora möjligheter att forma sin studieplan efter intresse och behov inför framtiden, genom egna val av valbara kurser och individuella val. På ES kan eleven t.ex. välja ända upp till Ma D samt Eng C. Programmet präglas av studiemotiverade, kreativa elever som trivs och känner sig trygga i sin skola. Eleverna får god träning i skarpa lägen genom publika föreställningar i olika former. Dessa erfarenheter är unika förberedelser inför kommande prestationer i arbetslivet. Varje klass har två mentorer som ansvarar för studieuppföljning, närvarouppföljning och kontakt med vårdnadshavare så länge eleverna inte är myndiga. Varje vecka träffar mentorerna sin klass för att informera och följa upp samt skapa ett forum för elevdemokrati. Varje hösttermin anordnas ett föräldramöte för föräldrar till elever i Åk1. Några gånger varje termin träffar representanter från varje klass rektor och lärare i ett programråd. Ett forum för eleverna där de kan ta upp diverse synpunkter, frågor el. direkta önskemål. Det finns även ett matråd, en trivselgrupp och en miljögrupp där både elever och personal medverkar. Miljögruppen har som mål att skolan ska kvalificera sig till Grönt flagg. Eleverna själva organiserar sig även i en elevkår. ES huserar tillsammans med Mediaprogrammet i Sinclairhuset. Tillsammans blir det är en arbetsplats med ca 650 elever och 75 lärare. På ES arbetar 45 behöriga lärare. Inom musikinriktningen samarbetar skolan med Kulturskolan för att kunna erbjuda en så bred kompetens som möjligt. Inriktningen har även två kompetenta ljudtekniker vilka även bedriver undervisning i ljudteknik. Eleverna får på så sätt unika möjligheter koppla undervisning med arbetslivet inom musikbranschen. Sinclair har ett väl fungerande elevhälsoteam med kurator, specialpedagog, SYV, skolsköterska och psykolog. Det finns även en vaktmästare, en tekniker och två administratörer som på olika sätt ger organisationen service.
2009-10-14 2 1.2 Resultat/statistik Inför läsåret 2008/2009 började 132 elever fördelat enligt 52 på musik, 30 på dans, 25 på teater och 25 på bild. 4 elever hoppade av under läsåret. 105 elever tog studenten med fullständiga betyg varav 37,1% elever hade utökat program. Genomsnittlig betygpoäng 15,4p 2.Underlag och rutiner för arbetet med kvalitetsredovisningen Samtliga arbetslag har under en K-dag i juni 2009 arbetat med att redovisa sin verksamhet per inriktning och sammanställt detta i en rapport till rektor. 3.Verksamhetsutveckling och resultat 3.1 Inriktningen musik Musikinriktningen framförde musikalen HAIR med 13 fullsatta föreställningar i Östraboaulan. Dessutom har följande evenemang genomförts: Luciakonsert på Sinclair, Julkonsert med ES3MAB och Anna-Lotta Larsson och Göran Fristorp, 3 julkonsert i Uddevalla kyrka 4 musikaftnar varav 3 på Sinclair och 1 på Östrabo6 sångaftnar, ett flertal C- kurskonserter solister, 1 kammarmusikafton på kulturskolan, Föräldramöte, kören sjöng på infokväll i september,1 Sångensemblekonsert, medverkan vid Kulturafton på Bohusläns museum, medverkan vid Thordén-dag på Bohusläns museum, Studentfirande, c:a 8 Ensembleredovisningar ES1M, Internkonserter ES1-3M samt Projektarbeteskonserter. 3.2 Inriktningen bild och form. Kurserna inom Bild och form, har en stor spännvidd. Vi undervisar inom många olika specialområden. 3.2.1 Verksamhetsutveckling och resultat Här följer några projekt som vi genomfört för att variera utbildningen och förankra den i verkligheten och samhället utanför. Vår virtuella konsthall har visat flera olika utställningar. Ett samarbete med reklambyrån Formi, centrumbutikerna och välgörenhetsorganisationer har resulterat i en utställning med försäljning i Gallionen där pengarna har gått till behövande i Uddevalla Kommun.På skolan har vi haft åtskilliga utställningar i samband med olika kurser och marknadsföring ex.vis: Gymnasiemässan som var en stor satsning för vår marknadsföring. De flesta av våra elever var djupt engagerade under dagen. Öppet hus följdes kort därefter.
2009-10-14 3 Projektarbetsredovisningarna som visades under hösten visade prov på de mest skiftande arbetena. Vårterminen inleddes med en efterlängtad studieresa till Köpenhamn Glyptoteket och Louisiana. Vi hade en utomhushappening i form av skulpturer på torget Street art med elever i årskurs två. Bild medverkade till kostymer och rekvisita till musikalen Hair och teaterföreställningen En midsommarnattsdröm. Ettorna var med i ett konstprojekt på konsthallen med konstnären Mikael Lundberg, eleverna jobbade med att klä in ett träd i koppartråd som resulterade i konstverket Kokong Vi har haft tillgång och utbyte med en kinesisk konstnär som ingår i ett samarbete mellan medieprogrammet och Kina. Vi deltog i kulturfestivalen Angeläget då bild- och formeleverna gjorde bokrullar med text och bild utifrån de mänskliga rättigheterna. Ett samarbete med Dalabergs grundskola har pågått under året dels workshops på Dalaberg men också besök här av elever i årskurs fyra. Våra bildelever fick då agera handledare åt de yngre eleverna. Ett samarbete med kulturskolan har lett till drakbygge mm. Treornas examensutställning på Bohuslänsmuseum med stipendieutdelning av Uddevalla konstförening samt modevisningen drog en mycket stor publik. Vad som gäller för de olika betygsstegen gör vi klart för eleverna så att de kan sätta upp mål för sig själva. Vi som lärare kan då ge eleverna bra stöd i deras arbete. 3.2.2 Hur arbetar vi med likabehandlingsplanen Bild och formelever har vid flera olika tillfällen arbetat med likabehandlingslagen. De bör alla vara väl förtrogna med vad som sägs i lagen och vilket ansvar var och en av oss har både som elev, personal och som medmänniska. Vi har nu återkommande tagit upp detta under de två senaste åren. Vi har positiva upplevelser av hur man kan tillämpa det som lagen står för. 3.2.3. Pedagogiska diskussioner I vår verksamhet så har vi ständigt fortgående pedagogiska diskussioner. Tyvärr så har ekonomin inte gett oss möjlighet att kunna fortbilda oss. Bohusläns museum har ett rikt liv när det gäller konst och kultur, tyvärr så har konstpedagogen dragits in på museet så vi har inte kunnat ha det rika utbyte som vi haft tidigare år, med t.ex. kurser för elevvärdar.treornas utställning har inte heller fått det stöd som vi tidigare haft tack vare konstpedagogen. Vi har under året endast kunna göra ett studiebesök som varit till nytta för såväl elever som personal, det var konstresan till Köpenhamn. 3.2.4.Hälsa och livsstil Vi försöker i vår undervisning och i våra kontakter med eleverna att alltid påpeka värdet av att vara rädda om sin hälsa, vi undviker produkter som är skadliga för
2009-10-14 4 miljön och hälsan. Vi är uppmärksamma på elever som slarvar med mat och sömn. 3.2.5. Måluppfyllelse Vi har valt att utgå ifrån kursen Estetisk verksamhet som är den kurs som kanske blir mest varierad i måluppfyllelse och kvalitet. Mycket beroende på att kursens 50 poäng i bästa fall ger 30 undervisningstimmar. Vi känner att det finns ett behov av ett samarbete med de lärare som undervisar på andra program. Kursen skall ju anpassas till de program som eleverna valt att läsa. Vi ser möjligheter att utveckla detta och hade under läsåret en studiedag då vi fick möjlighet att träffas vi som undervisar i estetisk verksamhet. Tyvärr så var det väldigt få som kom av alla som undervisar i estetisk verksamhet på Uddevalla gymnasieskola. Vi anser att vi bör utveckla ett samarbete med (programansvariga) lärare så att vi får lite inblick i vad eleverna lär sig på sina program vi skulle då kunna ge eleverna ännu mer användbar kunskap. 3.2.6.Sammanfattning och slutsatser Det bästa betyget vi får från eleverna är att eleverna trivs, växer och mognar på ett mycket bra sätt. Det som vi behöver utveckla är kommunikationen med varandra, med lärare i andra ämnen och med eleverna. Detta saknar vi oftast tid till då vi ständigt ställs inför nya och akuta uppgifter som måste lösas före allt annat. Den pedagogiska diskussionen med måluppfyllelsen i sikte hinns inte alltid med då vi haft svårt att hitta fungerande mötestider. Eleverna upplever ibland att informationen inte alltid når fram. Vi anser att vårt arbete med elever med särskilda behov bör utvecklas. Vi har upplevt att vi genom åren möts av elever med mycket skiftande bakgrund och att vi inte alltid har fått de verktyg som vi behöver för att möta dessa elever. Vi behöver fortbildning och behöver också utveckla samarbetet med elevvårdsteamet ytterligare. Våra styrkor är att vi har en gemensam elevsyn där eleven är en unik individ som står i centrum och skall bemötas med respekt. Vi är bra på att plocka fram varje elevs kreativitet och förmåga till utveckling. Vi har en tydlig och gemensam syn på målet med vår verksamhet. Inom arbetslaget har vi bra bredd när det gäller kompetens och vi kompletterar varandra mycket bra. Vår styrka är också att vi är trygga i det vi gör och tycker om arbetet med våra elever! 3.3 Inriktningen teater Teater har jobbat med ett sagoprojekt, ett samarbete med stadsbiblioteket i Uddevalla. Temat var Selma Lagerlöf och eleverna gjorde fria tolkningar av Bortbytingen. Eleverna spelade sina sagor för förskolebarn på Lancasters och Hönsebergets förskola, samt på Dalabergs bibliotek och Uddevalla stadsbiblioteket. Det blev sammanlagt 12 föreställningar som bl. a uppmärksammades i Bohusläningen.
2009-10-14 5 Samarbetet med biblioteken i Uddevalla fortsätter nästa år, då med Lennart Hellsingtema. Inom Röst/Rörelse gjorde eleverna ett projekt med levande skyltdockor i Gallionen. Här gestaltade eleverna kända sagor på temat Varm jul. Plusgymnasiets skönhet och hälsa -elever sminkade teatereleverna inför uppspelet. Detta var ett samarbete med Fourmi reklambyrå som ingick i skyltsöndagen den första advent. Teater använder sig av en metod-community theatre, som är på frammarsch i teatersverige och som bygger på att man uppsöker människor och sedan iscensätter deras egna historier, erfarenheter och tankar. Här samarbetade vi med Stavreskolan i Trollhättan, där alla elever i åk 9 skrev berättelser om det viktigaste de varit med om i livet. Ni mot oss redovisades i v.4 med 7 dagsföreställningar och en kvällsföreställning för främst inbjudna nionde-klassare. Åk 3genomförde årets slutproduktion En Midsommarnattsdröm Under slutproduktionen fanns ett samarbete med elever som gick kursen Scenografi mask o kostym, som bl.a stod för kostymskisser, scenografibygge och sömnad. 3.4 Inriktningen dans 3.4.1 Barn/elev/studerandeinflytande. Vi möter elevernas önskemål genom att t.ex. ha streetdance på schemat samt låta dem inverka på lektionsupplägg och uppvisningar. Barn/elever i behov av särskilt stöd: Vi försöker tillfredställa de behov vi möter och lotsa dem vidare till elevhälsa och specialpedagoger som vi har nära samarbete med. Uppföljning av likabehandlingsplanen: Nuvarande elever har läst planen och har haft möjlighet att påverka utformningen av den tillsammans med sin mentor. Vi kom fram till att vi skall ha ett större utbyte emellan klasserna samt fortsätta se till att alla får en fadder när de kommer som ny elev till estetiska programmet dans och ha uppföljande möten inom fadderskapet. Eleverna konstaterade också att det är en viss segregation mellan programmen och skolhusen. För att eleven skall få så mycket dansträning som möjligt så hade de dubbla pass av balett, modernt och jazz under en period i helklass. Resultat: att det var brist på utrymme och lärarens möjlighet till individuell uppmärksamhet försvårades. Nya målet blev att ha eleverna i halvklass samt att lektionerna måste minst vara 75 minuter. skrev vi i tidigare verksamhetsberättelse. Vi upplever att det nya målet fungerade, men eleverna önskade sig att få ha streetdance på schemat, så vi kommer istället nästkommande läsår att pröva detta istället. 3.4.2 Analys av årets resultat och måluppfyllelse i förhållande till de nationella kunskapsmålen Vi upplever att det ekonomiska läget försvårar måluppfyllelsen.
2009-10-14 6 Eleverna fick erfara hur ett gränsöverskridandesamarbete kan gå till genom att delta i Gymnasiemässan där alla estetiska inriktningarna och medieprogrammet deltog. Det mål som uppfylldes var: har kunskap om och erfarenheter av arbete med olika estetiska uttrycksformer och kan analysera, tolka och använda estetiska uttryck för kommunikation och påverkan. ES1D har genom ett samarbete mellan ämnena engelska och dans gestaltat dikter som de själva skrivit. Dessa framfördes på Angeläget festivalen om mänskliga rättigheter. kan kommunicera på svenska och engelska med sikte på det estetiska verksamhetsområdet, samhällslivet Kommande läsår önskar vi förbättra undervisningen genom att i kursen Kulturhistoria fördjupa den inriktningsspecifika kunskapen har kännedom om historiska och kulturella förhållanden i Sverige och andra länder samt har kännedom om nutida nationella och internationella strömningar och estetiska uttryck 3.4.3 Analys och bedömning av årets måluppfyllelse i förhållande till övriga nationella mål, BUN:s styrkort samt verksamhetens egna mål Vi upplever inte att vi kan uppfylla vissa kursmål, t.ex. dans och gestaltning A, B och C p.g.a. att det saknas resurser för eleverna att kunna.ha kunskap om begrepp och terminologi samt ha prövat på att analysera egen och andras dans.dessutom skall kursen ge möjlighet till att se och analysera föreställningar..därutöver skall kursen öva förmågan att analysera ett konstnärligt arbete framfört i olika rumsliga miljöer. kunna analysera såväl eget som professionella konstnärers arbete med dansimprovisation Därutöver skall kursen ge eleven möjlighet att se föreställningar och genomföra rörelseoch föreställningsanalys Det som gör att detta inte kan uppfyllas är dels det ekonomiska läget samt ett att regionen inte prioriterar att köpa in dansföreställningar. 3.4.4. Sammanfattning och slutsatser Vi har en bred kompetens i arbetslaget. Det är även en god stämning och ett gott samarbete. Detta är vår styrka eftersom det ger ett bra arbetsklimat och en stark motivation då alla strävar mot samma mål. Vi arbetar också för elevernas bästa samt ämnesöverskridande. Vi planerar in att ha möjlighet att träffas oftare och mer regelbundet. Det som är emot oss i vårt arbete är ekonomin, lokalresurser och arbetsmiljön, vilket vi inte kan göra mycket åt. Det vi däremot kan göra är att främja det goda skapande klimatet som råder bland elever och lärare här. Vi kan också öka elevens enskilda utveckling genom att ta mer lektionstid till individuell vägledning. Vi kan också utveckla vårt arbete med betyg, mål och kriterier. Vad ska följas upp vid kommande års kvalitetsredovisning? Vi skall utvärdera att använda en del av kursen vara i streetdance.
2009-10-14 7 Varför? För att se om det ger mer till eleverna eller om vi skall ha mer intensivträning av en annan teknik. 3.5 Studerandeinflytande Klassråd, elevråd och programråd mm är organisationer som ger alla elever möjlighet att påverka sin skoltid. Inför utvecklingssamtalet finns nu ett nytt digitalt system där lärare och elever kan skriva in omdömen i enkätform. Dessa har sedan används tillsammans med klasskonferenser som underlag för utvecklingssamtal. Eleverna har också haft möjlighet att göra utvärderingar via nätet. 3.6 Ekonomi Utfallet för ES 2008 blev negativt, 850 000 kr. 3.7 Arbetsmiljö P.g.a. nödvändiga besparingar har personalen haft en ansträngd situation under läsåret. Den administrativa organisationen med planeringsarbete, schema och funktionen Dexter fungerade inte på ett tillfredsställande sätt vilket har medfört påfrestningar för personal och elever. Huset har även sedan mycket länge lidit av undersatt underhåll vilket medfört att bl.a. läckage från taket till slut utvecklats till en dålig miljö i flera personalarbetsrum. 4. Viktiga insatser under året Elevvårdsgången har tydliggjorts med rutiner för hela processen. Det finns en fungerande ärendegång både preventivt och när problem uppstår. En arbetsgrupp inom musikinriktningen har tagit fram ett omfattande underlag inför nybyggnation av musiksal. Byggnationsplanen avstannade dock p.g.a. det ekonomiska läget i kommunen men arbetsmaterialet finns och kommer till användning inför framtiden. Ett omfattande renoveringsarbete av fastigheten påbörjades under höstterminen. Både personal och elever har gått igenom och diskuterat innehållet i Likabehandlingsplanen samt lämnat förslag på hur den kan revideras. Ett samarbete med Holland och England påbörjades i syfte att skapa möjligheter för elever och personal att öka förståelsen för olika kulturer, få inspiration av varandra och sprida ett humant mänskligt budskap genom att slutligen genomföra en teaterföreställning. Angeläget planerades och genomfördes på ett mycket lyckat sätt. Detta för att göra elever och även allmänheten uppmärksamma på de mänskliga rättigheterna.
2009-10-14 8 5. Uppföljnings- och analysdel Estetiska programmet fick ett kraftigt negativt ekonomiskt utfall 2008 vilket tillsammans med BUN:s sparbeting medförde stora inskränkningar vad gäller resurstilldelning inför budgetåret 2009. Detta sammantaget med att den fysiska arbetsmiljön i fastigheten varit bristfällig har givetvis varit en kraftig belastning för personalen i att försöka skapa en god studiesituation för våra elever. Trots detta har eleverna nått goda resultat och i utvärderingar uttalat att de trivs med sin utbildning. Detta tyder på en hög kompetens i personalgruppen med professionell inställning till sitt uppdrag. En god värdegrund skapar bättre förutsättningar i hårdare tider. Efter en lång tid av att få saker har åtgärdats i fastigheten ser man ändå att ett sådant arbete har påbörjats med hopp om en bättre framtid. Estetiska programmet hade ett gott söktryck ht-08 med kö till fr.a. dansinriktningen och musik. Förhållandevis få elever hoppar av programmet. Det är dock fortfarande få elever med utländsk bakgrund som söker till programmet och inom fr.a. dans och teater är könsfördelningen mycket ojämn. Vi kan även notera en ökning av elever som på olika sätt mår psykiskt dåligt. För dessa elever är det viktigt att skolan kan samverka med BUP och andra instanser som kan finnas runt en elev med psykisk ohälsa. En mer riktad marknadsföring av programmet i skolor med hög andel elever med utländsk bakgrund planeras framåt. Riktad utbildning i elevvårdsärenden för lärare och elevhälsa är också ett prioriterat område för att förbättra arbetet kring elever som behöver olika former av stödinsatser. Förbättra den administrativa planeringsorganisationen är ett stort prioriterat område 6. Sammanfattning och slutsatser Estetiska programmet är ett program som ger elever unika möjligheter inför kommande studier och arbetsliv. Programmet har behöriga lärare som arbetar för eleven i centrum. En stor utmaning inför kommande år är att få en ekonomi i balans. En budget som ger de förutsättningar som krävs för att eleverna ska nå målen i alla kurser inom estetiska programmet är att eftersträva inför kommande budgetår. Att förbättra informationsspridning till eleverna är ett område som behöver utvecklas. Det är viktigt att personalgruppen ges möjlighet till möten, fortbildning och att tydliga mål formuleras för att utveckla utbildningen. En förbättrad fysisk arbetsmiljö är också en förutsättning för framtida goda resultat. Uddevalla den 16/1 2010
2009-10-14 9 Rektor
2009-10-14 10