Barn- och utbildningsförvaltningen

Relevanta dokument
Barn- och utbildningsförvaltningen

Eleverna i skolår 5 ger skolverksamheten ett mycket gott betyg!

BUN. BUN 2009/96:63 Skolinspektionen 2009: Yttrande över ansökan om godkännande av bidrag till fristående skola, Sundsskolan i Gotlands Kommun

BEMANNING AV REKTORSORGANISATIONEN FRÅN

Måttbandet nr 229 september 2013

Ett informations- och debattunderlag utgiven av Barn- och utbildningsförvaltningen

Yttrande över ansökan om godkännande av bidrag till fristående skola, Sundsskolan i Gotlands Kommun

Antagen av kommunfullmäktige

Rapport. Förskoleplatser lång- och kortsiktigt arbete med planering av förskolans verksamhet

Policydokument till IT-strategi för Barn- och utbildningsförvaltningen, Gotlands kommun

Måttbandet nr 2 våren 2016

Måttbandet nr 246 hösten 2015

GOTLANDS KOMMUN Bilaga 5 Barn och utbildningsförvaltningen Planerings och försörjningsavdelningen

Måttbandet nr 242 våren 2015

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

Måttbandet nr 233 februari 2014

Måttbandet nr 187 november 2009

Fortsatt arbete kring frågor som ett friare skolval i grundskolan och alternativa driftformer.

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Måttbandet nr 1 våren 2016

Måttbandet nr 172 november 2008

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

NÄMNDS- OCH VERKSAMHETSPLAN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

Barn- och utbildningsnämndens viljeinriktning

Gemensamt planeringsdokument för gymnasieskolan och vuxenutbildningen

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem

Barn- och utbildningsplan

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige

Skolplan. utbildningsnämnden Karlskrona kommun

Uppdrag. Elevers upplevelse om skolskjutsverksamheten, nöjd elevundersökning

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Tjelvarskolan Följande alternativ utreds a. Skolan utökas till att omfatta en två-parallellig F-6 skola. Bilagor:

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5)

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan

2. Övergripande mål och riktlinjer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun

Förvaltningen föreslår nämnden besluta Förändring av skolorganisationen på Gotland enligt förvaltningens förslag

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal

Kvalitetsplan

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Skolplan läsåren 2016/ / En skolkommun i utveckling KS2015/726/07 Antagen av kommunfullmäktige , 33

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet

Sida 1(14) RAPPORT. Datum Bildningsförvaltningen Anvar Jusufbegovic

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Skolplan Med blick för lärande

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Rapport Placeringstider förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Kvalitetsredovisning Sudrets södra rektorsområde

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

1(8) Personalpolitiskt program. Styrdokument

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Statens skolverks författningssamling

Systematiskt kvalitetsarbete

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation.

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN

Program. Skolans digitalisering - styrdokumentsförändringar. Skolans digitalisering ett förändringsprojekt

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Det framåtsyftande arbetet inriktas på att vidta åtgärder för ökad kvalitet i verksamheten inom följande strategiska områden:

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan

Nr 246 Resultatredovisning årskurs 3, 6, 7, 8 och 9. Förvaltningen föreslår nämnden besluta godkänna rapporten

! " IT-mål01-03.doc 1

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Senast ändrat

Arbetsplan. för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2018/2019

Överföring av resurser från Barn- och utbildningsnämnden i samband med bildande av en En samlad utbildningsorganisation för ungdomar och vuxna

Uppdraget. Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland

Läroplan för förskolan

Budget 2018 samt plan för ekonomin åren FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Diskussionskort EL, SSA och Hälsa

Arbetsplan för Östra förskolan

Verksamhetsplan Pedagogisk omsorg. Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2018/2019

Kvibergsskolan F-3. Grundskolan Göteborgs Stad. Att välja förskoleklass och skola

1.Bakgrund Tillvägagångssätt Strategi - Sveriges bästa skola Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse...

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Transkript:

Vad är Skola Gotland 2008 En översyn av BUFs verksamhet med särskilt fokus på för-, grund- och gymnasieskolan, förvaltningens ledningsorganisation, samt dess stabs-/stödresurser, i syfte att kontinuerligt kunna erbjuda en god lärmiljö i tiden, till gagn för barn- elever och föräldrar

Bakgrund Organisationen har genom åren genomgått ett antal förändringar och utvecklingssteg för att kunna erbjuda en så bra verksamhet som möjligt. Utifrån idén att ta fasta på det goda är det viktigt att ta tillvara allt det kunnande och den stolthet som finns när nu ytterligare utvecklingssteg behöver tas. En översyn inte ett nybygge

Vad skall vi åstadkomma? Skapa förutsättningar för medarbetarna att klara sitt uppdrag på bästa sätt. Verksamheten skall bedrivas på ett effektivt sätt med en organisation som är anpassad till och i samklang med de ständiga förändringar som sker i samhället i övrigt.

BUFs verksamhet och organisation har ambitionen att: - vara en aktiv del i det Gotländska samhället - delta i samhällsutvecklingen - vara anpassad efter tidens krav i ett alltmer globaliserat och individualiserat informationssamhälle.

- skapa goda lärmiljöer Vad skall vi arbeta med?

God lärmiljö Med god lärmiljö avses i detta sammanhang såväl den fysiska som psykiska arbetsmiljön för barn, elever och skolpersonal. I begreppet ingår att tillräcklig kritisk mängd måste finnas för att såväl den sociala situationen skall kunna vara berikande som att de pedagogiska resurserna skall kunna bli tillräckliga för att kunna ge kvalitativ god och likvärdig verksamhet med läroplanerna som grund.

Vad skall vi arbeta med? - skapa goda lärmiljöer - övergripande gemensam vision och strategier för respektive skolform

Vägen mot Visionen Vision Föräldrar/ barn/elever Analys Detta delmål vill vi uppnå Medarbetare Verksamhets -resultat Föräldrar/ barn/elever Nuläge Föräldrar/ barn/elever Medarbetare Medarbetare Strategier Verksamhetsplan Aktiviteter Verksamhets -resultat Verksamhets -resultat Vägval

Vision I våra skolor utvecklas varje barn/elev i sin takt och efter sin förmåga för att nå de uppsatta målen. Genom en likvärdig och hälsofrämjande skola, som har en aktiv roll under ständig utveckling för att möta samhällets förändringar, får barn/elever: kunskaper som de kan omsätta i informationssamhällets vardag förmåga att kunna samverka och samarbeta med människor med olika förutsättningar förmåga och vilja att vara delaktig i samhället och dess näringsliv initiativförmåga, stark självkänsla och förmågan att kritisk granska och värdera, uttrycka sina åsikter samt ta ansvar för sina beslut Genom ett växande ansvarstagande med stigande ålder läggs grunden för lusten till fortsatt utveckling och ett livslångt lärande

Våra strategier i de olika skolformerna för att arbetet skall leda mot visionen är: I förskolan: Följa, bedöma och stimulera varje barns individuella utveckling mot ökad förmåga att använda språket, ta initiativ och samarbeta. Se varje barn och skapa trygghet till barnets förmåga att lära och utvecklas, enskilt och i grupp.

Våra strategier i de olika skolformerna för att arbetet skall leda mot visionen är: I grundskolan (förskoleklass, skolbarnsomsorg) : Erbjuda en över Gotland likvärdig utbildning av hög kvalitet med tydliga kunskapsmål. Utgå från elevens förutsättningar, stimulera nyfikenhet samt skapa trygghet och tillit till elevens egen förmåga att lära och utvecklas. Stimulera eleven till lärande, samarbete, elevinflytande, demokrati och ansvarstagande. Följa och kommunicera elevens utveckling från förskolan till gymnasiet i dialog med föräldrar.

Våra strategier i de olika skolformerna för att arbetet skall leda mot visionen är: I gymnasiet: Erbjuda ett brett utbildningsutbud med en utbildning av hög kvalitet. Skapa trygghet och tillit hos elevens till egen förmåga att lära och utvecklas. Ge de kunskaper som krävs för personlig utveckling, aktivt deltagande i ett demokratiskt samhällsliv, ett utvecklande arbetsliv, vidare studier och ett livslångt lärande. Ge förutsättningar för en personlig utveckling grundad på elevens egen förmåga, behov och intressen.

Kulturen i vår verksamhet: Kännetecknas av att verksamheten utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Där var och en skall främja aktning för varje människa och respekt för vår gemensamma miljö och där alla är ledare och har ett vuxenansvar. Tydliggör värdegrunden Mål och resultatorienterad med decentraliserat ansvar och som bygger på förtroendefullt klimat.

Vägen mot Visionen Vision Föräldrar/ barn/elever Analys Detta delmål vill vi uppnå Medarbetare Verksamhets -resultat Föräldrar/ barn/elever Nuläge Föräldrar/ barn/elever Medarbetare Medarbetare Strategier Verksamhetsplan Aktiviteter Verksamhets -resultat Verksamhets -resultat Vägval

Vad skall vi arbeta med? - skapa goda lärmiljöer - övergripande gemensam vision och strategier för respektive skolform - nulägesbeskrivningar av grundskolor

Nulägesbeskrivning beskrivning av skolan elevutveckling resultat kostnader lokalstatus inkl tillgänglighet SWOT

Vägen mot Visionen Vision Föräldrar/ barn/elever Analys Detta delmål vill vi uppnå Medarbetare Verksamhets -resultat Föräldrar/ barn/elever Nuläge Föräldrar/ barn/elever Medarbetare Medarbetare Strategier Verksamhetsplan Aktiviteter Verksamhets -resultat Verksamhets -resultat Vägval

Vad skall vi arbeta med? - skapa goda lärmiljöer - övergripande gemensam vision och strategier för respektive skolform - nulägesbeskrivningar av grundskolor - anpassa ledningsorganisation, samt stabs-/stödorganisation

Ledning och stab/stöd Mitt och rektors uppdrag Organisation av ledning Stab/stöd för ledning Stöd till kärnverksamheten

Vad skall vi arbeta med? - skapa goda lärmiljöer - övergripande gemensam vision och strategier för respektive skolform - nulägesbeskrivningar av grundskolor - anpassa ledningsorganisation, samt stabs-/stödorganisation - genomföra gymnasiereformen 2007

-Gymnasieskolan 2007: ( Helhet och sammanhang genom de elva stegen) Ämnesbetyg ersätter dagens kursbetyg En gymnasieexamen införs. Gymnasiearbete stärker helhetssynen i utbildningen Ökad kvalitet på det individuella programmet. Frisökning ger eleverna ökad valfrihet och stimulerar regional samverkan Historia blir nytt kärnämne Kärnämnen bör präglas av utbildningens inriktning En modern lärlingsutbildning förnyar yrkesutbildningen Förstärkt kvalitet på yrkesutbildningarna i gymnasieskolan Större kurser för sammanhang och fördjupning Lokala kurser måste kvalitetssäkras av Skolverket

Vad skall vi arbeta med? - skapa goda lärmiljöer - övergripande gemensam vision och strategier för respektive skolform - nulägesbeskrivningar av grundskolor - anpassa ledningsorganisation, samt stabs-/stödorganisation - genomföra gymnasiereformen 2007 - anpassa grundskoleorganisationen till förändrade elevtal - anpassa gymnasieorganisationen till de förändrade elevtalen efter 2011

UTVECKLINGEN AV BARN- & ELEVUNDERLAG I BUF år 1995 - år 2020 Antal barn & elever 7 500 5 000 2 500 0 år 2020 år 1995 år 1996 år 1997 år 1998 år 1999 år 2000 år 2001 år 2002 år 2003 år 2004 år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 år 2013 år 2014 år 2015 år 2016 år 2017 år 2018 år 2019 FÖRSKOLEVERKSAMHET GRUNDSKOLA GYMNASIUM

500 Elevframskrivning Roma skolområde 2006-2012 400 300 200 100 0 Dalhem Hörsne Vänge Kräklingbo Endre Roma Roma Roma F-6 F-6 F-6 Östergarn F-6 Kyrkskola 4-6 7-9 F-6 F-3

Elevframskrivning Solberga elevupptagningsområde 2006-2012 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Norrbacka Väskinde S:t Hans Humle- Alléskolan Tjelvar Solberga F-6 F-6 F-6 gårdsskolan 3-6 F-3 4-9 F-2

Elevframskrivning Södervärns elevupptagningsområde 500 400 300 200 100 2006-2012 0 Lyckåker Västerhejde Gråbo Gråbo Terra Nova Södervärn F-6 F-6 4-6 F-3 F-6 7-9

500 Elevframskrivning Fårösund skolområde 2006-2012 400 300 200 100 0 Fårö F-3 Fårösund F-6 Lärbro F-6 Delfinen Fårösund 7-9 Fårö F-sund F-6 Lärbro Delfinen F-sund 7-9

500 Elevframskrivning Länna skolområde 2006-2012 400 300 200 100 0 Tingstäde F-3 Stenkyrka 4-6 Fole F-6 Gothem F-6 Länna F-9 Tingstäde Stenkyrka Fole Gothem Länna

500 Elevframskrivning Högby skolområde 2006-2012 400 300 200 100 0 Malma Garda När Högby Stånga Fardhem Rone Havdhem Öja Högby 7-9 resurs F-6 F-6 F-6 F-6 F-6 F-6 F-6 F-6

500 Elevframskrivning Klintehamn skolområde 2006-2012 400 300 200 100 0 Eskelhem F-6 Hogrän F-6 Sanda F-6 Eksta F-6 Klinte F-6 Klinte 7-9 Eskelhem Hogrän Sanda Eksta Klinte F-6 Klinte 7-9

Elevframskrivning Gymnasieskolan 2006-2014 Gymnasieskolan 06/ 07 07/ 08 08/ 09 09/ 10 10/ 11 11/ 12 12/ 13 13/ 14 14/ 15 Antal elever i åldergruppen 16-20 år 2687 2688 2619 2505 2361 2151 1950 1767 1327 Totalt -38% - 1020

UTVECKLINGEN AV BARN- & ELEVUNDERLAG I BUF år 1995 - år 2020 Antal barn & elever 7 500 5 000 2 500 0 år 2020 år 1995 år 1996 år 1997 år 1998 år 1999 år 2000 år 2001 år 2002 år 2003 år 2004 år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 år 2013 år 2014 år 2015 år 2016 år 2017 år 2018 år 2019 FÖRSKOLEVERKSAMHET GRUNDSKOLA GYMNASIUM

Så här vill vi arbeta Att få en bred förankring hos allmänhet om Skola Gotland 2008-> Ge en tydlig och informativ faktabild av hur skolverksamheten på Gotland ser ut idag och skapa dialog inom förvaltningen, hos BUFs medarbetare och allmänhet

Målgrupp BUN Medarbetare inom BUF Barn/elever/föräldrar Allmänhet Kommunledningsgrupp

Tidplan / aktivitetsplan April/Maj 2006 Underlag tas fram för arbetet med skolorganisation, lednings- och stab/stödorg. Nulägesanalys görs av alla skolor på Gotland Maj/juni 2006 Referensgruppsarbete RMO/Rektorer/CSG Underlaget för nulägesanalysen diskuteras och kompletteras på respektive skola September 2006 Vissa inriktningsbeslut fattas: Nulägesbeskrivningar för dialog (skoldirektören) Ledningsorganisation (skoldirektören) Stab och stöd (skoldirektören) Resursavdelningens arbetssätt (resurschefen)

Tidplan / aktivitetsplan Hösten/vintern 2006 Information till och dialog med medarbetare och allmänhet En presentationsbroschyr tas fram för hushållsutskick Informationsmöten med medarbetare och kunder/brukare /allmänhet Möjlighet på hemsidan att lämna synpunkter genom fragabuf eller en egen synpunktsbrevlåda Beslut om ledningsorganisation och stab/stöd organisation Beslut om politisk viljeinriktning för grundskoleorganisationsarbetet Förslag till organisation för förskolan och grundskolan Budgetplanering/budgetkonsekvenser inför 2008 skrivs

Tidplan / aktivitetsplan Mars 2007 Beslut inför budget 2008 om justerad grundskolorganisation 1 juli 2007 Verkställighet ny lednings- och stab/stödorganisation HT 2008 Verkställighet justerad grundskoleorganisation

Vad skall vi arbeta med? - skapa goda lärmiljöer - övergripande gemensam vision och strategier för respektive skolform - nulägesbeskrivningar av grundskolor - anpassa ledningsorganisation, samt stabs-/stödorganisation - genomföra gymnasiereformen 2007 - anpassa grundskoleorganisationen till förändrade elevtal - anpassa gymnasieorganisationen till de förändrade elevtalen efter 2011

Vårt budskap -Vi vill utveckla och säkra kvaliteten i den gotländska skolan för att ge Gotlands barn: En skola som bygger på hälsofrämjande arbetssätt. En skola som utvecklar och ger förutsättningar för goda lärmiljöer och kunskapsinhämtning. En skola som förbereder eleverna för att möta det alltmer globaliserade och individualiserade informationssamhället. En skola där det pedagogiska arbetet utvecklas, är väl förankrat och skapar trygghet. En verksamhet som bedrivs på ett effektivt sätt med en organisation som är anpassad till och i samklang med de ständiga förändringar som sker i samhället i övrigt

POPULATIONEN PÅ GOTLAND PER FÖDELSEÅR 1964-2005 OCH PROGNOS FÖDELSETAL 2006-2020 uppdaterad 2006-09-27 1000 10 10 850 839 829 883 865 852 863 816 78 5 776 78 9 760 500 612 681 689 639 653 600 574 552 559 569 528 505 702 677 634 652 659 597 58 9 486 559 555 501 56 7 548 484 53 056 4 56 5563 561 556 550 54 153 0 519 50950 0487477 465 453 0

Antal barn 80 GOTLAND ANTAL FÖDDA BARN PER ÅLDER resp 1970-1990 - 2005 70 60 50 40 30 20 10 0-14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 ÅLDER 1970 1990 2005