Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 1(34) Fall A Ulla Johanson, 74 år. Smärta i ryggen (37p) Ulla, som är 74 år, bor tillsammans med hjärtsjuk make i en villa. Ulla har tidigare varit frisk, men har nu mycket att göra när maken blivit sämre. Inkommer nu till akutmottagningen efter att ha ramlat i källartrappan. Hon hann inte ta emot sig utan föll direkt mot det hårda källargolvet. Efteråt öm på olika ställen, men framför allt fick hon kraftig smärta mitt i bröstryggen. Haft svårt att gå över huvud taget. Fråga A1 (1p) Ange en trolig orsak till Ullas plötsliga smärtor. Svarsförslag: Ulla har sannolikt fått en kotkompression i bröstryggraden. Även andra svar får värderas.
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 2(34) Ulla, som är 74 år, bor tillsammans med hjärtsjuk make i en villa. Ulla har tidigare varit frisk, men har nu mycket att göra när maken blivit sämre. Inkommer nu till akutmottagningen efter att ha ramlat i källartrappan. Hon hann inte ta emot sig utan föll direkt mot det hårda källargolvet. Efteråt öm på olika ställen, men framför allt fick hon kraftig smärta mitt i bröstryggen. Haft svårt att gå över huvud taget. Ulla har antagligen fått en (eller flera) kotkompression(er) i bröstryggraden. Du är mottagande läkare på akuten och undersöker Ulla, som inte uppvisar påverkan på vare sig känsel, motorik eller reflexer i benen. Även lungorna auskulteras u.a. och hon är cirkulatoriskt stabil och andas normalt, möjligen tycker du att hennes puls på 90 är lite högre än den borde. Du får reda på att hon inte lider av några kända medicinska sjukdomar. Fråga A2 (5p) Ulla har det besvärligt, och du vill ge något smärtstillande. Du ordinerar en opioid, injektion morfin, 10mg/ml, 1 ml intramuskulärt. a) (3p) Denna beredningsform av Morfin kan dessutom ges subcutant och intravenöst, och finns dessutom som tabletter samt stolpiller. Beskriv för och nackdelar med de olika administrationssätten. b) (2 p) Redogör för hur en opiat utövar sin smärtstillande effekt Svarsförslag: a) Det som skiljer mellan olika beredningar av morfin är tid till effekt (och även tid till maxkoncentration och tid till maxeffekt). Dessa tider är kortare för injektionsberedningar jämfört med suppositorier och tabletter. Det kan ibland också vara väsentliga skillnader mellan olika injektionssätt. Vid chocktillstånd med dålig perifer genomblödning kan morfin givet intravenöst ha snabbare effekt jämfört med om man ger det subkutant eller intramuskulärt. Effektmässigt spelar det ingen roll hur morfin ges om man anpassar dosen efter biotillgängligheten för de olika beredningarna. Vid behandling med tabletter eller suppositorier måste man ge en högre dos av läkemedlet för att nå samma smärtstillande effekt b) Den smärtlindrande effekten av morfin och andra opiater är kopplad till aktivering av specifika opioid-receptorer, vilka vid aktivering hämmar smärtimpulstrafiken. Morfin verkar huvudsakligen genom att aktivera kroppens egna smärthämmande system i hjärna och ryggmärg. Gemensamt för opiatgruppens läkemedel är således att de stimulerar opioidreceptorer, vanligen av μ-opioidtyp.
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 3(34) Ulla, som är 74 år, bor tillsammans med hjärtsjuk make i en villa. Ulla har tidigare varit frisk, men har nu mycket att göra när maken blivit sämre. Inkommer nu till akutmottagningen efter att ha ramlat i källartrappan. Hon hann inte ta emot sig utan föll direkt mot det hårda källargolvet. Efteråt öm på olika ställen, men framför allt fick hon kraftig smärta mitt i bröstryggen. Haft svårt att gå över huvud taget. Ulla har antagligen fått en (eller flera) kotkompression(er) i bröstryggraden. Du är mottagande läkare på akuten och undersöker Ulla, som inte uppvisar påverkan på vare sig känsel, motorik eller reflexer i benen. Även lungorna auskulteras u.a. och hon är cirkulatoriskt stabil och andas normalt, möjligen tycker du att hennes puls på 90 är lite högre än den borde. Du får reda på att hon inte lider av några kända medicinska sjukdomar. Det som skiljer mellan olika beredningar av morfin är tid till effekt, samt biotillgänglighet. Effektmässigt spelar det ingen roll hur morfin ges om man anpassar dosen efter biotillgängligheten för de olika beredningarna Den smärtlindrande effekten av morfin och andra opiater är kopplad till aktivering av specifika opioid-receptorer främst av μ-typ, vilka vid aktivering hämmar smärtimpulstrafiken. Orsaken till kotkompressioner vid lindrigt våld i en äldre population är osteoporos. Fråga A3 (5p) Varför får vi osteoporos när vi blir äldre? Redogör för etiologi och bakomliggande mekanismer samt eventuella könsskillnader. Svarsförslag: Osteoporos, senil och postmenopausal, eller sekundär till annan sjukdom. Kvinnor har högre risk än män, och hos både män och kvinnor påskyndar könshormonbrist benförlusten; rökning; kortisonbehandling/överskott; immobilisering; malabsorption/celiaci; tyreotoxikos; undernäring; hyperparatyroidism; vitamin D-brist (osteomalaci eller osteoporos). Mekanismer ökad nettoaktivitet av osteoclaster, normal sammansättning av skelettet men för lite ben.
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 4(34) Ulla, som är 74 år, bor tillsammans med hjärtsjuk make i en villa. Ulla har tidigare varit frisk, men har nu mycket att göra när maken blivit sämre. Inkommer nu till akutmottagningen efter att ha ramlat i källartrappan. Hon hann inte ta emot sig utan föll direkt mot det hårda källargolvet. Efteråt öm på olika ställen, men framför allt fick hon kraftig smärta mitt i bröstryggen. Haft svårt att gå över huvud taget. Ulla har antagligen fått en (eller flera) kotkompression(er) i bröstryggraden. Du är mottagande läkare på akuten och undersöker Ulla, som inte uppvisar påverkan på vare sig känsel, motorik eller reflexer i benen. Även lungorna auskulteras u.a. och hon är cirkulatoriskt stabil och andas normalt, möjligen tycker du att hennes puls på 90 är lite högre än den borde. Du får reda på att hon inte lider av några kända medicinska sjukdomar. Det som skiljer mellan olika beredningar av morfin är tid till effekt, samt biotillgänglighet. Effektmässigt spelar det ingen roll hur morfin ges om man anpassar dosen efter biotillgängligheten för de olika beredningarna Den smärtlindrande effekten av morfin och andra opiater är kopplad till aktivering av specifika opioid-receptorer främst av μ-typ, vilka vid aktivering hämmar smärtimpulstrafiken. Orsaken till kotkompressioner vid lindrigt våld i en äldre population är osteoporos. Osteoporos kan vara senil och postmenopausal, eller sekundär till annan sjukdom. Kvinnor har högre risk än män. Hos båda könen påskyndar könshormonbrist benförlusten. Rökning; kortisonbehandling/överskott; immobilisering; malabsorption/celiaci; tyreotoxikos; undernäring; hyperparatyroidism; vitamin D-brist, är alla bidragande orsaker till en ökad nettoaktivitet av osteoklaster. Detta ger en normal sammansättning av skelettet men för lite ben. I den akuta situationen vill du säkerställa din diagnos och remitterar Ulla till röntgen av bröstryggraden. Fråga A4 (3p) a) (1 p) Vilka frågeställningar bör framställas i remissen, d v s vad är möjligt att påvisa vid en sådan undersökning och är dessutom väsentliga att få kännedom om för den vidare handläggningen? b) (2 p) Det kan vara tillräckligt med en konventionell röntgenundersökning, men datortomografi (DT) kan också övervägas. Vad kan DT påvisa i detta fall, som inte vanlig röntgenundersökning klarar? Svarsförslag: a) Frågeställningarna bör vara: Fraktur, kompressionsgrad, destruktion/patologisk fraktur, skada av annan skelettdel än kotkropp(ar) b) DT skulle med större säkerhet kunna påvisa fraktur i övre delen av bröstryggraden, där annars skulderpartierna försvårar tekniskt. DT skulle kunna påvisa destruktion med större säkerhet, och även visa ev mjukdelstutbredning av tumör/metastas. DT skulle kunna påvisa frakturutbredningen säkrare och bättre avgöra om t ex bågfraktur finns. DT skulle också kunna påvisa tillståndet i disker och ryggradsnära mjukdelar (diskbråck, blödningar).
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 5(34) Ulla, som är 74 år, bor tillsammans med hjärtsjuk make i en villa. Ulla har tidigare varit frisk, men har nu mycket att göra när maken blivit sämre. Inkommer nu till akutmottagningen efter att ha ramlat i källartrappan. Hon hann inte ta emot sig utan föll direkt mot det hårda källargolvet. Efteråt öm på olika ställen, men framför allt fick hon kraftig smärta mitt i bröstryggen. Haft svårt att gå över huvud taget. Ulla har antagligen fått en (eller flera) kotkompression(er) i bröstryggraden. Du är mottagande läkare på akuten och undersöker Ulla, som inte uppvisar påverkan på vare sig känsel, motorik eller reflexer i benen. Även lungorna auskulteras u.a. och hon är cirkulatoriskt stabil och andas normalt, möjligen tycker du att hennes puls på 90 är lite högre än den borde. Du får reda på att hon inte lider av några kända medicinska sjukdomar. Det som skiljer mellan olika beredningar av morfin är tid till effekt, samt biotillgänglighet. Effektmässigt spelar det ingen roll hur morfin ges om man anpassar dosen efter biotillgängligheten för de olika beredningarna Den smärtlindrande effekten av morfin och andra opiater är kopplad till aktivering av specifika opioid-receptorer främst av μ-typ, vilka vid aktivering hämmar smärtimpulstrafiken. Orsaken till kotkompressioner vid lindrigt våld i en äldre population är osteoporos. Osteoporos kan vara senil och postmenopausal, eller sekundär till annan sjukdom. Kvinnor har högre risk än män. Hos båda könen påskyndar könshormonbrist benförlusten. Rökning; kortisonbehandling/överskott; immobilisering; malabsorption/celiaci; tyreotoxikos; undernäring; hyperparatyroidism; vitamin D-brist, är alla bidragande orsaker till en ökad nettoaktivitet av osteoklaster. Detta ger en normal sammansättning av skelettet men för lite ben. I den akuta situationen vill du säkerställa din diagnos och remitterar Ulla till röntgen av bröstryggraden. Dina frågeställningar blir Fraktur, kompressionsgrad, destruktion/patologisk fraktur? DT skulle med större säkerhet kunna påvisa fraktur i övre delen av bröstryggraden, där annars skulderpartierna försvårar tekniskt. DT skulle kunna påvisa destruktion med större säkerhet, och även visa ev. mjukdelstutbredning av tumör/metastas. DT skulle också kunna påvisa tillståndet i disker och ryggradsnära mjukdelar. Röntgen bekräftade din misstanke om kotkompressioner i bröstryggraden, men du är osäker på om osteoporosen ska behandlas och skulle för framtiden vilja skärpa diagnostiken av osteoporosens magnitud. Fråga A5 (3p) Redogör för tänkbara radiologiska metoder vid bedömning av osteoporos och väg deras respektive för- och nackdelar. Vilken metod har blivit standard? Svarsförslag a) (Konventionell) röntgenundersökning medger endast mycket grov bedömning av osteoporos/-peni och bör inte övervägas som tillämplig metod i detta avseende. DEXA, Dual-Energy X-ray Absorptiometry, bygger på liknande princip som DT, men där separationen mellan olika vävnaders andel av attenueringen åstadkoms genom att mäta attenueringen för röntgenstrålning med två olika energinivåer, vid en och samma passageriktning genom kroppen, t ex distala radius eller korsryggen. Datortomografi, DT; röntgenstrålning som fångas upp av en uppsättning (500-1000 stycken) känsliga och stabila jonisationskammare som kontinuerligt kalibreras mot omgivande luft och dessemellan mot destillerat vatten. Mätningarna sker för varje grad av rotationen hos röntgenrör och mätkammare vid undersökningen. Därigenom kan attenueringen med datorns hjälp förläggas till respektive vävnadstyp. Siffermässig information, i Hounsfield-enheter, om medelattenueringen inom valda områden, t ex proximala tibia, trochantermassiv och kotkropp, ger god uppfattning om mineraliseringsgraden i skelettet. Ultraljudsteknik, UL, bygger på mätning av den akustiska impedansen, något som skulle kunna beskrivas som alternationer vid övergång mellan skikt med olika ljudledningshastighet. Olika ljudfrekvenser har olika möjlighet att fortledas, vilket kan utnyttjas som indikator för hårdhet, eller mineraliseringsgrad.
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 6(34) b) DEXA är billig, lätt att använda, reproducerbar, ger hög precision och medför ytterst liten strålbelastning men priset för en sådan specialutrustning blir högt om den inte används mycket ofta. Ingen ombyggnad/strålskydd. DT kostar relativt mycket att använda, men om mängden undersökningar är litet, så finns ju apparaturen redan där (på alla röntgenavdelningar på sjukhus i landet). Stor precision och god reproducerbarhet. Kräver specialpersonal (Rtg-sköterska/rtg-ass.). UL är billig, lätt att använda, sämre reproducerbarhet och sämre precision än de övriga metoderna, men är inte förenad med strålbelastning. Ingen ombyggnad/strålskydd. DEXA har på de flesta håll blivit standardmetod.
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 7(34) Ulla, som är 74 år, bor tillsammans med hjärtsjuk make i en villa. Inkommer nu till akutmottagningen efter att ha ramlat i källartrappan. Efteråt öm på olika ställen, men framför allt fick hon kraftig smärta mitt i bröstryggen. Du är mottagande läkare på akuten och undersöker Ulla, som inte uppvisar påverkan på vare sig känsel, motorik eller reflexer i benen. Ulla har sannolikt fått kotkompression(er). På grund av intensviv smärta övervägs morfin. Orsaken till kotkompressioner vid lindrigt våld i en äldre population är osteoporos. Osteoporos kan vara senil och postmenopausal, eller sekundär till annan sjukdom. Kvinnor har högre risk än män. Hos båda könen påskyndar könshormonbrist benförlusten. Rökning; kortisonbehandling/överskott; immobilisering; malabsorption/celiaci; tyreotoxikos; undernäring; hyperparatyroidism; vitamin D-brist, är alla bidragande orsaker till en ökad nettoaktivitet av osteoklaster. Detta ger en normal sammansättning av skelettet men för lite ben. Röntgen bekräftade din misstanke om kotkompressioner i bröstryggraden, men du är osäker på om osteoporosen ska behandlas och skulle för framtiden vilja skärpa diagnostiken av osteoporosens magnitud. Tänkbara radiologiska metoder för att kvantifiera ostoeporos är: Dual-Energy X-ray Absorptiometry (DEXA), datortomografi (DT), och ultraljud (UL). DEXA och kvantitativ DT är ungefär lika bra ur diagnostisk synpunkt, men strålbelastningen är större vid DT. Med ultraljud, UL kan man i teorin mäta bentrabekler, men några säkra normer för hur svaren ska tolkas finns inte, dessutom är ultraljud inte dokumentationsvänligt och kan inte eftergranskas speciellt säkert Patienter och anhöriga har ibland frågor om strålbelastning, särskilt vanligt är att man refererar till att det blir, eller redan har blivit, så många undersökningar och tänker sig att det finns risk att något slags tak eller gränsvärde kan komma att passeras. Fråga A6 (3 p) Formulera ett sådant svar till en orolig anhörig t ex vad en konventionell röntgen av ryggen, en DT och en DEXA mätning skulle ha för konsekvenser för en patient särskilt om hon är yngre än Ulla. Svarsförslag: Först och främst skall man betona vikten av att det ställs en bra diagnos framför risken med strålning. En DT ger en något högre stråldos jmfrt. med konventionell röntgen om man tar 2 antero-posteriora projektioner och en lateral projektion. Eftersom strålfälten täcker många av de organ som vi betraktar som strålkänsliga, kolon, magsäck, gonader blir effektiv dos för dessa undersökningar av samma storleksordning som den årliga stråldos vi utsätts för om vi bor någonstans i Sverige där vi också får ett tillskott av radon. Visserligen får man stråldosen på en gång och reparationsmekanismerna kanske inte hinner med i samma utsträckning. Men också att det tar kanske 20-30 innan en cancer hinner utvecklas. Däremot kan man ibland ifrågasätta varför man börjar med konventionell röntgen om man vet att man får bättre diagnos med DT så spar man den ena belastningen. Vad gäller DEXA så skannar man en volym av ryggen som täcker kotor och utskott med en smal stråle och därför blir det inte så mycket spridd strålning i kroppen, det som vid större fält bidrar till en stor del av patientens stråldos. DT använder sig också av en smal stråle men den går runt patienten som därvid bestrålas från alla håll och stråldosen blir mycket riktigt lite högre än slätröntgen med betoning på lite.patienten kan komprimera sig själv genom att ligga på mage vid bildtagningen. En DEXA undersökning ger en effektiv dos som motsvarar naturlig strålning under 14 dagar. Något tak brukar vi inte behöva ha för annat än interventionell röntgen eftersom man kan få strålskador i huden och det då gäller att förhindra att samma område bestrålas under lång tid
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 8(34) Ulla, som är 74 år, bor tillsammans med hjärtsjuk make i en villa. Inkommer nu till akutmottagningen efter att ha ramlat i källartrappan. Efteråt öm på olika ställen, men framför allt fick hon kraftig smärta mitt i bröstryggen. Du är mottagande läkare på akuten och undersöker Ulla, som inte uppvisar påverkan på vare sig känsel, motorik eller reflexer i benen. Ulla har sannolikt fått kotkompression(er). På grund av intensviv smärta övervägs morfin. Orsaken till kotkompressioner vid lindrigt våld i en äldre population är osteoporos. Osteoporos kan vara senil och postmenopausal, eller sekundär till annan sjukdom. Kvinnor har högre risk än män. Hos båda könen påskyndar könshormonbrist benförlusten. Rökning; kortisonbehandling/överskott; immobilisering; malabsorption/celiaci; tyreotoxikos; undernäring; hyperparatyroidism; vitamin D-brist, är alla bidragande orsaker till en ökad nettoaktivitet av osteoklaster. Detta ger en normal sammansättning av skelettet men för lite ben. Röntgen bekräftade din misstanke om kotkompressioner i bröstryggraden, men du är osäker på om osteoporosen ska behandlas och skulle för framtiden vilja skärpa diagnostiken av osteoporosens magnitud. Tänkbara radiologiska metoder för att kvantifiera ostoeporos är: Dual-Energy X-ray Absorptiometry (DEXA), datortomografi (DT), och ultraljud (UL). DEXA och kvantitativ DT är ungefär lika bra ur diagnostisk synpunkt, men strålbelastningen är större vid DT. Patienter och anhöriga har ibland frågor om strålbelastning. Det viktigaste är att det ställs en korrekt diagnos. Du resonerar lite om den naturliga s.k. bakgrundsstrålning vi hela tiden utsätts för. En bröstryggsröntgen motsvar ca 1 års naturlig strålning och en ländryggsröntgen ca 2 års bakgrundsstrålning. Stråldoserna för vanlig röntgen och DT är ungefär lika stora, medan den är betydligt lägre för DEXA, där man också kan skärma av resten av kroppen från strålar på ett effektivt sätt. Ur mutagensynpunkt är det skillnad om strålbelastningen är momentan eller successiv. Osteoporos är vanligt i den här åldersgruppen särskilt hos kvinnor. Fråga A7 (2p) Redogör för, samt beskriv, de olika epidemiologiska mått vi kan använda för att beskriva en sjukdoms förekomst i befolkningen. Svarsförslag: Incidens = nyinsjuknande under en tidsperiod, Incidensrate (IR) = antal nya fall/antal individer vid studiens början eller antal nya fall/personår. Prevalens = sjukdomsförekomst vid en viss tidpunkt, Prevalensrate (PR) = antal fall vid viss tidpunkt/studiepopulationen vid samma tidpunkt.
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 9(34) Ulla, som är 74 år, bor tillsammans med hjärtsjuk make i en villa. Inkommer nu till akutmottagningen efter att ha ramlat i källartrappan. Efteråt öm på olika ställen, men framför allt fick hon kraftig smärta mitt i bröstryggen. Du är mottagande läkare på akuten och undersöker Ulla, som inte uppvisar påverkan på vare sig känsel, motorik eller reflexer i benen. Ulla har sannolikt fått kotkompression(er). På grund av intensviv smärta övervägs morfin. Orsaken till kotkompressioner vid lindrigt våld i en äldre population är osteoporos. Osteoporos kan vara senil och postmenopausal, eller sekundär till annan sjukdom. Kvinnor har högre risk än män. Hos båda könen påskyndar könshormonbrist benförlusten. Rökning; kortisonbehandling/överskott; immobilisering; malabsorption/celiaci; tyreotoxikos; undernäring; hyperparatyroidism; vitamin D-brist, är alla bidragande orsaker till en ökad nettoaktivitet av osteoklaster. Detta ger en normal sammansättning av skelettet men för lite ben. Röntgen bekräftade din misstanke om kotkompressioner i bröstryggraden, men du är osäker på om osteoporosen ska behandlas och skulle för framtiden vilja skärpa diagnostiken av osteoporosens magnitud. Tänkbara radiologiska metoder för att kvantifiera ostoeporos är: Dual-Energy X-ray Absorptiometry (DEXA), datortomografi (DT), och ultraljud (UL). DEXA och kvantitativ DT är ungefär lika bra ur diagnostisk synpunkt, men strålbelastningen är större vid DT. Patienter och anhöriga har ibland frågor om strålbelastning. Osteoporos är vanligt i den här åldersgruppen särskilt hos kvinnor. Incidens = nyinsjuknande under en tidsperiod, Incidensrate (IR) = antal nya fall/antal individer vid studiens början eller antal nya fall/personår. Prevalens = sjukdomsförekomst vid en viss tidpunkt, Prevalensrate (PR) = antal fall vid viss tidpunkt/studiepopulationen vid samma tidpunkt. Dessa begrepp kan ibland vara missvisande eller svåra att jämföra över tiden. Fråga A8 (4p) a) (1p) När det gäller osteoporos t ex så talar man ibland om en falsk incidensökning d v s det ser ut som om sjukdomsincidensen ökat fast den egentligen inte har det vad kan detta bero på? b). (3p) Man ska ibland vara försiktig med sina slutsatser om man studerar sjukdomars prevalens vid olika tidpunkter att en sjukdoms prevalens idag är lägre eller högre än samma sjukdoms prevalens för t ex 30 års sedan behöver inte alltid bero på att sjukdomen blivit ovanligare eller vanligare förklara hur detta kan uppstå. Svarsförslag: a) Sjukdomsfallen har kanske inte blivit fler men vi har idag bättre förutsättningar att ställa diagnos (här röntgen, DEXA, ultraljud, datortomografi och ökad kunskap om sjukdomen) så att vissa sjukdomsfall som förr skulle förblivit oupptäckta nu upptäcks och ingår i statistiken b) Prevalensmåttet är beroende både av sjukdomens incidens (insjuknandefrekvens) och duration (hur länge man är sjuk). Man kan tänka sig att en sjukdoms prevalens blivit lägre för att man idag kan behandla sjukdomen så att man tillfrisknar snabbare eller att sjukdomen idag antagit en aggressivare form så att man idag avlider snabbare än tidigare (sjukdomens duration minskar). Man kan tänka sig att sjukdomens prevalens blivit högre för att man idag kan behandla men inte bota sjukdomen så att sjuka, som förr avled snabbt, nu kan leva längre med sin sjukdom eller att sjukdomen idag kan upptäckas och diagnosticeras i ett tidigare skede än tidigare (durationen ökar)
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 10(34) Ulla, som är 74 år, bor tillsammans med hjärtsjuk make i en villa. Inkommer nu till akutmottagningen efter att ha ramlat i källartrappan. Efteråt öm på olika ställen, men framför allt fick hon kraftig smärta mitt i bröstryggen. Du är mottagande läkare på akuten och undersöker Ulla, som inte uppvisar påverkan på vare sig känsel, motorik eller reflexer i benen. Ulla har sannolikt fått kotkompression(er). På grund av intensviv smärta övervägs morfin. Orsaken till kotkompressioner vid lindrigt våld i en äldre population är osteoporos. Osteoporos kan vara senil och postmenopausal, eller sekundär till annan sjukdom. Kvinnor har högre risk än män. Hos båda könen påskyndar könshormonbrist benförlusten. Rökning; kortisonbehandling/överskott; immobilisering; malabsorption/celiaci; tyreotoxikos; undernäring; hyperparatyroidism; vitamin D-brist, är alla bidragande orsaker till en ökad nettoaktivitet av osteoklaster. Detta ger en normal sammansättning av skelettet men för lite ben. Röntgen bekräftade din misstanke om kotkompressioner i bröstryggraden, men du är osäker på om osteoporosen ska behandlas och skulle för framtiden vilja skärpa diagnostiken av osteoporosens magnitud. Tänkbara radiologiska metoder för att kvantifiera ostoeporos är: Dual-Energy X-ray Absorptiometry (DEXA), datortomografi (DT), och ultraljud (UL). DEXA och kvantitativ DT är ungefär lika bra ur diagnostisk synpunkt, men strålbelastningen är större vid DT. Patienter och anhöriga har ibland frågor om strålbelastning. Osteoporos är vanligt i den här åldersgruppen särskilt hos kvinnor. Incidens = nyinsjuknande under en tidsperiod, Incidensrate (IR) = antal nya fall/antal individer vid studiens början eller antal nya fall/personår. Prevalens = sjukdomsförekomst vid en viss tidpunkt, Prevalensrate (PR) = antal fall vid viss tidpunkt/studiepopulationen vid samma tidpunkt. Dessa begrepp kan ibland vara missvisande eller svåra att jämföra över tiden. Sjukdomsfallen har kanske inte blivit fler men vi har idag bättre förutsättningar att ställa diagnos, så att vissa sjukdomsfall som förr skulle förblivit oupptäckta nu upptäcks och ingår i statistiken Prevalensmåttet är beroende både av sjukdomens incidens (insjuknandefrekvens) och duration (hur länge man är sjuk). Prevalens kan bli lägre p.g.a. bättre behandling så att man tillfrisknar snabbare eller att sjukdomen idag antagit en aggressivare form så att man idag avlider snabbare än tidigare (sjukdomens duration minskar). Prevalens kan bli högre för att man idag kan behandla men inte bota sjukdomen så att patienter lever längre med sin sjukdom eller att sjukdomen idag diagnosticeras i ett tidigare skede än tidigare (durationen ökar) Ullas smärta kommer att avta efterhand under några veckor p.g.a. av att bentrabeklerna i kotkropparna läker. Fråga A9 (5 p) Redogör för mekanismer vid normal benläkning. Svarsförslag: En fraktur fylls av ett hematom, vilket omvandlas till vaskulariserad bindväv som kallas för callus. Syftet är att snabbt åstadkomma stabilisering. En ossifikation sker antingen direkt (desmal) vilket innebär bentrabekelbildning direkt i den mesenkymala vävnaden, eller indirekt (enchondral). Vid den indirekta ossifikationen bildas först brosk som måste mineraliseras innan det kan ersättas med bentrabekler. Mineraliseringsprocessen kräver; adekvata koncentrationer av calcium och fosfatjoner, Närvaro av kalcifieringsbart matrix, en nucleus/matrixvesicel som avknoppas från chondroblasterna (bara vid indirekt ossifikation), samt regulationsfaktorer, promotors och inhibitorer, t.ex. TGF-beta, BMPs, PDGF, IGF-I, och II, cytokiner, parathormon, calcitonin, östrogen.
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 11(34) Ulla, som är 74 år, bor tillsammans med hjärtsjuk make i en villa. Inkommer nu till akutmottagningen efter att ha ramlat i källartrappan. Efteråt öm på olika ställen, men framför allt fick hon kraftig smärta mitt i bröstryggen. Du är mottagande läkare på akuten och undersöker Ulla, som inte uppvisar påverkan på vare sig känsel, motorik eller reflexer i benen. Ulla har sannolikt fått kotkompression(er). På grund av intensviv smärta övervägs morfin. Orsaken till kotkompressioner vid lindrigt våld i en äldre population är osteoporos. Osteoporos kan vara senil och postmenopausal, eller sekundär till annan sjukdom. Kvinnor har högre risk än män. Hos båda könen påskyndar könshormonbrist benförlusten. Rökning; kortisonbehandling/överskott; immobilisering; malabsorption/celiaci; tyreotoxikos; undernäring; hyperparatyroidism; vitamin D-brist, är alla bidragande orsaker till en ökad nettoaktivitet av osteoklaster. Detta ger en normal sammansättning av skelettet men för lite ben. Röntgen bekräftade din misstanke om kotkompressioner i bröstryggraden, men du är osäker på om osteoporosen ska behandlas och skulle för framtiden vilja skärpa diagnostiken av osteoporosens magnitud. Tänkbara radiologiska metoder för att kvantifiera ostoeporos är: Dual-Energy X-ray Absorptiometry (DEXA), datortomografi (DT), och ultraljud (UL). DEXA och kvantitativ DT är ungefär lika bra ur diagnostisk synpunkt, men strålbelastningen är större vid DT. Patienter och anhöriga har ibland frågor om strålbelastning. Osteoporos är vanligt i den här åldersgruppen särskilt hos kvinnor. Sjukdomsfallen har kanske inte blivit fler men vi har idag bättre förutsättningar att ställa diagnos, så att vissa sjukdomsfall som förr skulle förblivit oupptäckta nu upptäcks och ingår i statistiken Ullas smärta kommer att avta efterhand under några veckor p.g.a. av att bentrabeklerna i kotkropparna läker. En fraktur fylls av ett hematom som omvandlas till vaskulariserad bindväv som kallas för callus varefter ossifikation sker antingen direkt eller indirekt.. Mineraliseringsprocessen kräver; adekvata koncentrationer av calcium och fosfatjoner, samt en hel del tillväxtfaktorer och hormoner. Läkningsprocessen kan inte påverkas i någon större utsträckning men däremot osteoporosutvecklingen Fråga A10 (2 p) Vilka huvudgrupper av farmakologiska behandlingsmöjligheter finns vid osteoporos? Svarsförslag: Den farmakologiska behandlingen som används idag kan delas in följande huvudgrupper: kalcium och D-vitamin, östrogen, SERM (östrogenreceptormodulatorer) och bisfosfonater.
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 12(34) Ulla, som är 74 år, bor tillsammans med hjärtsjuk make i en villa. Inkommer nu till akutmottagningen efter att ha ramlat i källartrappan. Efteråt öm på olika ställen, men framför allt fick hon kraftig smärta mitt i bröstryggen. Du är mottagande läkare på akuten och undersöker Ulla, som inte uppvisar påverkan på vare sig känsel, motorik eller reflexer i benen. Ulla har sannolikt fått kotkompression(er). På grund av intensviv smärta övervägs morfin. Orsaken till kotkompressioner vid lindrigt våld i en äldre population är osteoporos. Osteoporos kan vara senil och postmenopausal, eller sekundär till annan sjukdom. Kvinnor har högre risk än män. Hos båda könen påskyndar könshormonbrist benförlusten. Rökning; kortisonbehandling/överskott; immobilisering; malabsorption/celiaci; tyreotoxikos; undernäring; hyperparatyroidism; vitamin D-brist, är alla bidragande orsaker till en ökad nettoaktivitet av osteoklaster. Detta ger en normal sammansättning av skelettet men för lite ben. Röntgen bekräftade din misstanke om kotkompressioner i bröstryggraden, men du är osäker på om osteoporosen ska behandlas och skulle för framtiden vilja skärpa diagnostiken av osteoporosens magnitud. Tänkbara radiologiska metoder för att kvantifiera ostoeporos är: Dual-Energy X-ray Absorptiometry (DEXA), datortomografi (DT), och ultraljud (UL). DEXA och kvantitativ DT är ungefär lika bra ur diagnostisk synpunkt, men strålbelastningen är större vid DT. Patienter och anhöriga har ibland frågor om strålbelastning. Osteoporos är vanligt i den här åldersgruppen särskilt hos kvinnor. Sjukdomsfallen har kanske inte blivit fler men vi har idag bättre förutsättningar att ställa diagnos, så att vissa sjukdomsfall som förr skulle förblivit oupptäckta nu upptäcks och ingår i statistiken Ullas smärta kommer att avta efterhand under några veckor p.g.a. av att bentrabeklerna i kotkropparna läker. En fraktur fylls av ett hematom som omvandlas till vaskulariserad bindväv som kallas för callus varefter ossifikation sker antingen direkt eller indirekt. Mineraliseringsprocessen kräver; adekvata koncentrationer av calcium och fosfatjoner, samt en hel del tillväxtfaktorer och hormoner. Läkningsprocessen kan inte påverkas i någon större utsträckning men däremot osteoporosutvecklingen Den farmakologiska behandlingen som används idag kan delas in följande huvudgrupper: kalcium och D-vitamin, östrogen, SERM (östrogenreceptormodulatorer) och bisfosfonater. Fråga A11 (4p) Vilka principiella verkningsmekanismer har dessa preparat i behandling av osteoporos? Slut på fall A.
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 13(34) Fall B Jakob Lindström, 27 år, med mörk urin (32p) Jakob Lindström söker dig på vårdcentralen på grund av svullnader. Han insjuknade för 2 veckor sedan med halsont, sväljningsbesvär, frossa och tempstegring till 39 grader. Han hade svårt att svälja och hade ont i hela kroppen. Han förbättrades efter någon vecka och kunde återgå till sina studier. Sedan ett par dagar har Jakob märkt att hans urin började bli mörkare. Han har också börjat att bli svullen i ben, fingrar och runt ögonen. Sedan igår känner han sig också allt mer andfådd varför han idag söker akut. Jakob har tidigare varit frisk. Han är ensamstående och studerar till civilekonom. Han röker inte. Vid undersökning finner du ett uttalat ödem på framför allt anklar och underben, men även upp på låren och buken. Vid inspektion av munhåla och svalg finner Du förstorade tonsiller med smetiga beläggningar. Lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtrycket är 180/110. Fråga B1 (3p) Vilka laboratorieprover vill du ta genast? Motivera!
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 14(34) Jakob Lindström söker dig på vårdcentralen på grund av svullnader. Han insjuknade för 2 veckor sedan med halsont, sväljningsbesvär, frossa och tempstegring till 39 grader. Han hade svårt att svälja och hade ont i hela kroppen. Han förbättrades efter någon vecka och kunde återgå till sina studier. Sedan ett par dagar har Jakob märkt att hans urin började bli mörkare. Han har också börjat att bli svullen i ben, fingrar och runt ögonen. Sedan igår känner han sig också allt mer andfådd varför han idag söker akut. Jakob har tidigare varit frisk. Han är ensamstående och studerar till civilekonom. Han röker inte. Vid undersökning finner du ett uttalat ödem på framför allt anklar och underben, men även upp på låren och buken. Vid inspektion av munhåla och svalg finner Du förstorade tonsiller med smetiga beläggningar. Lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtrycket är 180/110. Du kontrollerar bland annat nedanstående prover och får följande svar: Analys Resultat Referens Enhet P-CRP 54 <10 mg/l B-Hemoglobin 133 120-150 g/l U-Albumin 3 0-1 arb enh U-Glukos 0 0 arb enh U-Acetoacetat 0 0 arb enh U-Hb/Erytrocyter 3 0 arb enh Fråga B2 (3p) Vilka principiella orsaker finns det till hematuri? Vilken orsak är mest trolig i Jakob fall?
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 15(34) Jakob Lindström söker dig på vårdcentralen på grund av svullnader. Han insjuknade för 2 veckor sedan med halsont, sväljningsbesvär, frossa och tempstegring till 39 grader. Han hade svårt att svälja och hade ont i hela kroppen. Han förbättrades efter någon vecka och kunde återgå till sina studier. Sedan ett par dagar har Jakob märkt att hans urin började bli mörkare. Han har också börjat att bli svullen i ben, fingrar och runt ögonen. Sedan igår känner han sig också allt mer andfådd varför han idag söker akut. Jakob har tidigare varit frisk. Han är ensamstående och studerar till civilekonom. Han röker inte. Vid undersökning finner du ett uttalat ödem på framför allt anklar och underben, men även upp på låren och buken. Vid inspektion av munhåla och svalg finner Du förstorade tonsiller med smetiga beläggningar. Lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtrycket är 180/110. Du kontrollerar bland annat nedanstående prover och får följande svar: Analys Resultat Referens Enhet P-CRP 54 <10 mg/l B-Hemoglobin 133 120-150 g/l U-Albumin 3 0-1 arb enh U-Glukos 0 0 arb enh U-Acetoacetat 0 0 arb enh U-Hb/Erytrocyter 3 0 arb enh Anamnesen gör att Du misstänker att Jakob skulle kunna ha en glomerulonefrit. Andra orsaker till hematuri såsom stensjukdom, tumör eller essentiell hematuri förefaller mindre troligt. Du noterade också proteinuri. Fråga B3 (4p) Förklara de mekanismer som leder till proteinuri vid olika former av njurskada!
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 16(34) Jakob Lindström söker dig på vårdcentralen på grund av svullnader. Han insjuknade för 2 veckor sedan med halsont, sväljningsbesvär, frossa och tempstegring till 39 grader. Han hade svårt att svälja och hade ont i hela kroppen. Han förbättrades efter någon vecka och kunde återgå till sina studier. Sedan ett par dagar har Jakob märkt att hans urin började bli mörkare. Han har också börjat att bli svullen i ben, fingrar och runt ögonen. Sedan igår känner han sig också allt mer andfådd varför han idag söker akut. Jakob har tidigare varit frisk. Han är ensamstående och studerar till civilekonom. Han röker inte. Vid undersökning finner du ett uttalat ödem på framför allt anklar och underben, men även upp på låren och buken. Vid inspektion av munhåla och svalg finner Du förstorade tonsiller med smetiga beläggningar. Lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtrycket är 180/110. Du kontrollerar bland annat nedanstående prover och får följande svar: Analys Resultat Referens Enhet P-CRP 54 <10 mg/l B-Hemoglobin 133 120-150 g/l U-Albumin 3 0-1 arb enh U-Glukos 0 0 arb enh U-Acetoacetat 0 0 arb enh U-Hb/Erytrocyter 3 0 arb enh Anamnesen gör att Du misstänker att Jakob skulle kunna ha en glomerulonefrit. Andra orsaker till hematuri såsom stensjukdom, tumör eller essentiell hematuri förefaller mindre troligt. Du noterade också proteinuri. På grund av misstanken om glomerulonefrit remitteras Jakob akut till medicinjouren på sjukhuset. Det görs en lungröntgen som visar tecken på ödem. Jakob hade också, som du tidigare noterat, ödem i benen och runt ögonen. Du tolkar bilden som att det föreligger generella ödem. Fråga B4 (4p) Definiera begreppet ödem och beskriv de mekanismer som generellt kan ge upphov till ödem hos en patient. Diskutera slutligen vilka mekanismerna kan vara bakom ödemen hos Jakob!
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 17(34) Jakob Lindström söker dig på vårdcentralen på grund av svullnader. Han insjuknade för 2 veckor sedan med halsont, sväljningsbesvär, frossa och tempstegring till 39 grader. Han hade svårt att svälja och hade ont i hela kroppen. Han förbättrades efter någon vecka och kunde återgå till sina studier. Sedan ett par dagar har Jakob märkt att hans urin började bli mörkare. Han har också börjat att bli svullen i ben, fingrar och runt ögonen. Sedan igår känner han sig också allt mer andfådd varför han idag söker akut. Jakob har tidigare varit frisk. Han är ensamstående och studerar till civilekonom. Han röker inte. Vid undersökning finner du ett uttalat ödem på framför allt anklar och underben, men även upp på låren och buken. Vid inspektion av munhåla och svalg finner Du förstorade tonsiller med smetiga beläggningar. Lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtrycket är 180/110. Du kontrollerar bland annat nedanstående prover och får följande svar: Analys Resultat Referens Enhet P-CRP 54 <10 mg/l B-Hemoglobin 133 120-150 g/l U-Albumin 3 0-1 arb enh U-Glukos 0 0 arb enh U-Acetoacetat 0 0 arb enh U-Hb/Erytrocyter 3 0 arb enh Anamnesen gör att Du misstänker att Jakob skulle kunna ha en glomerulonefrit. Andra orsaker till hematuri såsom stensjukdom, tumör eller essentiell hematuri förefaller mindre troligt. Du noterade också proteinuri. På grund av misstanken om glomerulonefrit remitteras Jakob akut till medicinjouren på sjukhuset. Det görs en lungröntgen som visar tecken på ödem. Jakob hade också, som du tidigare noterat, ödem i benen och runt ögonen. Du tolkar bilden som att det föreligger generella ödem. Ödem kan uppstå på grund av proteinförluster via urinen som leder till minskat osmotiskt tryck och extravasering av vätska eller genom retention av salt och vatten genom påverkan på glomerulusfunktionen. Medicinjouren på akutmottagningen verifierar dina undersökningsfynd. Det beslutas om inläggning på Njurmedicinska kliniken. Medicinering påbörjas med Tabl Tenormin (atenenolol) och injektion Furix (furosemid). Vidare får han penicillin (Kåvepenin 1g x2) för sin halsinfektion Dagen därpå lämnar Jakob prov för urinanalys, bl a U-sediment vilket visar: Analys Resultat Referens Enhet Erytrocyter 50-100 0-2 /sf 400 ggr Leukocyter 10-20 0-5 /sf 400 ggr Agglutinat 0-1 0 /sf 400 ggr Erytrocytcylindrar 2-3 0 /10sf 100 ggr Grovgranulerande cyl 5-6 0 /10sf 100 ggr Anmärkning: Förekomst av glitterceller Fråga B5 (3p) Hur skall man tolka detta svar? Förklara innebörden av fynden och redogör för mekanismerna bakom!
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 18(34) Jakob Lindström söker dig på vårdcentralen på grund av svullnader. Han insjuknade för 2 veckor sedan med halsont, sväljningsbesvär, frossa och tempstegring till 39 grader. Han hade svårt att svälja och hade ont i hela kroppen. Han förbättrades efter någon vecka och kunde återgå till sina studier. Sedan ett par dagar har Jakob märkt att hans urin började bli mörkare. Han har också börjat att bli svullen i ben, fingrar och runt ögonen. Sedan igår känner han sig också allt mer andfådd varför han idag söker akut. Jakob har tidigare varit frisk. Han är ensamstående och studerar till civilekonom. Han röker inte. Vid undersökning finner du ett uttalat ödem på framför allt anklar och underben, men även upp på låren och buken. Vid inspektion av munhåla och svalg finner Du förstorade tonsiller med smetiga beläggningar. Lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtrycket är 180/110. Anamnesen gör att Du misstänker att Jakob skulle kunna ha en glomerulonefrit. Du noterade också proteinuri. På grund av misstanken om glomerulonefrit remitteras Jakob akut till medicinjouren på sjukhuset. Det görs en lungröntgen som visar tecken på ödem. Medicinjouren på akutmottagningen verifierar dina undersökningsfynd. Det beslutas om inläggning på Njurmedicinska kliniken. Medicinering påbörjas med Tabl Tenormin (atenenolol) och injektion Furix (furosemid). Vidare får han penicillin (Kåvepenin 1g x2) för sin halsinfektion Dagen därpå lämnar Jakob prov för urinanalys, bl a U-sediment vilket visar: Analys Resultat Referens Enhet Erytrocyter 50-100 0-2 /sf 400 ggr Leukocyter 10-20 0-5 /sf 400 ggr Agglutinat 0-1 0 /sf 400 ggr Erytrocytcylindrar 2-3 0 /10sf 100 ggr Grovgranulerande cyl 5-6 0 /10sf 100 ggr Anmärkning: Förekomst av glitterceller Svaret på sedimentundersökningen talar för glomerulär skada. Man tar ytterligare blodprover, bl a serumkreatininn vilket är förhöjt, 163 µmol/l. Man kontrollerade också kreatininclearance vilket likaså var påverkat, 59 ml/min. Fråga B6 (3p) Vad innebär en undersökning av kreatininclearance? Hur går undersökningen till? Hur skall svar tolkas?
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 19(34) Jakob Lindström söker dig på vårdcentralen på grund av svullnader. Han insjuknade för 2 veckor sedan med halsont, sväljningsbesvär, frossa och tempstegring till 39 grader. Han hade svårt att svälja och hade ont i hela kroppen. Han förbättrades efter någon vecka och kunde återgå till sina studier. Sedan ett par dagar har Jakob märkt att hans urin började bli mörkare. Han har också börjat att bli svullen i ben, fingrar och runt ögonen. Sedan igår känner han sig också allt mer andfådd varför han idag söker akut. Jakob har tidigare varit frisk. Han är ensamstående och studerar till civilekonom. Han röker inte. Vid undersökning finner du ett uttalat ödem på framför allt anklar och underben, men även upp på låren och buken. Vid inspektion av munhåla och svalg finner Du förstorade tonsiller med smetiga beläggningar. Lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtrycket är 180/110. Anamnesen gör att Du misstänker att Jakob skulle kunna ha en glomerulonefrit. Du noterade också proteinuri. På grund av misstanken om glomerulonefrit remitteras Jakob akut till medicinjouren på sjukhuset. Det görs en lungröntgen som visar tecken på ödem. Medicinjouren på akutmottagningen verifierar dina undersökningsfynd. Det beslutas om inläggning på Njurmedicinska kliniken. Medicinering påbörjas med Tabl Tenormin (atenenolol) och injektion Furix (furosemid). Vidare får han penicillin (Kåvepenin 1g x2) för sin halsinfektion. Svar på sedimentundersökning talar för glomerulär skada. Man tar ytterligare blodprover, bl a serumkreatininn vilket är förhöjt, 163 µmol/l. Man kontrollerade också kreatininclearance vilket likaså var påverkat, 59 ml/min. För att verifiera arbetsdiagnosen glomerulonefrit genomförs en njurbiopsi. Fråga B7 (2p) Med vilka metoder undersöks regelmässigt njurbiopsimaterial?
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 20(34) Jakob Lindström söker dig på vårdcentralen på grund av svullnader. Han insjuknade för 2 veckor sedan med halsont, sväljningsbesvär, frossa och tempstegring till 39 grader. Han hade svårt att svälja och hade ont i hela kroppen. Han förbättrades efter någon vecka och kunde återgå till sina studier. Sedan ett par dagar har Jakob märkt att hans urin började bli mörkare. Han har också börjat att bli svullen i ben, fingrar och runt ögonen. Sedan igår känner han sig också allt mer andfådd varför han idag söker akut. Jakob har tidigare varit frisk. Han är ensamstående och studerar till civilekonom. Han röker inte. Vid undersökning finner du ett uttalat ödem på framför allt anklar och underben, men även upp på låren och buken. Vid inspektion av munhåla och svalg finner Du förstorade tonsiller med smetiga beläggningar. Lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtrycket är 180/110. Anamnesen gör att Du misstänker att Jakob skulle kunna ha en glomerulonefrit. Du noterade också proteinuri. På grund av misstanken om glomerulonefrit remitteras Jakob akut till medicinjouren på sjukhuset. Det görs en lungröntgen som visar tecken på ödem. Medicinjouren på akutmottagningen verifierar dina undersökningsfynd. Det beslutas om inläggning på Njurmedicinska kliniken. Medicinering påbörjas med Tabl Tenormin (atenenolol) och injektion Furix (furosemid). Vidare får han penicillin (Kåvepenin 1g x2) för sin halsinfektion. Svar på sedimentundersökning talar för glomerulär skada. Man tar ytterligare blodprover, bl a serumkreatininn vilket är förhöjt, 163 µmol/l. Man kontrollerade också kreatininclearance vilket likaså var påverkat, 59 ml/min. För att verifiera arbetsdiagnosen glomerulonefrit genomförs en njurbiopsi. Ljusmikroskopi, immunfluorescens/immunhistokemi och elektronmikroskopi utförs. Utlåtandet på den ljusmikroskopiska undersökningen sammanfattas med..fynd tydande på en diffus, global, endokapillär, exsudativ proliferativ glomerulonefrit Fråga B8 (4p) Förklara med egna ord utförligt de vävnadsförändringar som beskrivs i biopsiutlåtandet
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 21(34) Jakob Lindström söker dig på vårdcentralen på grund av svullnader. Han insjuknade för 2 veckor sedan med halsont, sväljningsbesvär, frossa och tempstegring till 39 grader. Han hade svårt att svälja och hade ont i hela kroppen. Han förbättrades efter någon vecka och kunde återgå till sina studier. Sedan ett par dagar har Jakob märkt att hans urin började bli mörkare. Han har också börjat att bli svullen i ben, fingrar och runt ögonen. Sedan igår känner han sig också allt mer andfådd varför han idag söker akut. Jakob har tidigare varit frisk. Han är ensamstående och studerar till civilekonom. Han röker inte. Vid undersökning finner du ett uttalat ödem på framför allt anklar och underben, men även upp på låren och buken. Vid inspektion av munhåla och svalg finner Du förstorade tonsiller med smetiga beläggningar. Lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtrycket är 180/110. Anamnesen gör att Du misstänker att Jakob skulle kunna ha en glomerulonefrit. Du noterade också proteinuri. På grund av misstanken om glomerulonefrit remitteras Jakob akut till medicinjouren på sjukhuset. Det görs en lungröntgen som visar tecken på ödem. Medicinjouren på akutmottagningen verifierar dina undersökningsfynd. Det beslutas om inläggning på Njurmedicinska kliniken. Medicinering påbörjas med Tabl Tenormin (atenenolol) och injektion Furix (furosemid). Vidare får han penicillin (Kåvepenin 1g x2) för sin halsinfektion. Svar på sedimentundersökning talar för glomerulär skada. Man tar ytterligare blodprover, bl a serumkreatininn vilket är förhöjt, 163 µmol/l. Man kontrollerade också kreatininclearance vilket likaså var påverkat, 59 ml/min. För att verifiera arbetsdiagnosen glomerulonefrit genomförs en njurbiopsi. Utlåtandet på den ljusmikroskopiska undersökningen sammanfattas med..fynd tydande på en diffus, global, endokapillär, exsudativ proliferativ glomerulonefrit Svar på en svalgodling, som togs vid inkomsten, visar växt av betahemolytiska streptokocker. Fråga B9 (5p) Redogör för sambandet mellan halsinfektionen och glomerulonefriten! Redogörelsen skall innehålla en detaljerad beskrivning av de ingående mekanismerna. Vilka fynd som förekommer vid undersökning av njurbiopsimaterialet kan stödja ett möjligt samband mellan infektionen och glomerulonefriten?
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 22(34) Jakob Lindström söker dig på vårdcentralen akut då han för två veckor sedan insjuknade med halsont, sväljningsbesvär, Jakob Lindström söker dig på vårdcentralen på grund av svullnader. Han insjuknade för 2 veckor sedan med halsont, sväljningsbesvär, frossa och tempstegring till 39 grader. Han hade svårt att svälja och hade ont i hela kroppen. Han förbättrades efter någon vecka och kunde återgå till sina studier. Sedan ett par dagar har Jakob märkt att hans urin började bli mörkare. Han har också börjat att bli svullen i ben, fingrar och runt ögonen. Sedan igår känner han sig också allt mer andfådd varför han idag söker akut. Jakob har tidigare varit frisk. Han är ensamstående och studerar till civilekonom. Han röker inte. Vid undersökning finner du ett uttalat ödem på framför allt anklar och underben, men även upp på låren och buken. Vid inspektion av munhåla och svalg finner Du förstorade tonsiller med smetiga beläggningar. Lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtrycket är 180/110. Anamnesen gör att Du misstänker att Jakob skulle kunna ha en glomerulonefrit. Du noterade också proteinuri. På grund av misstanken om glomerulonefrit remitteras Jakob akut till medicinjouren på sjukhuset. Det görs en lungröntgen som visar tecken på ödem. Medicinjouren på akutmottagningen verifierar dina undersökningsfynd. Det beslutas om inläggning på Njurmedicinska kliniken. Medicinering påbörjas med Tabl Tenormin (atenenolol) och injektion Furix (furosemid). Vidare får han penicillin (Kåvepenin 1g x2) för sin halsinfektion. Svar på sedimentundersökning talar för glomerulär skada. Man tar ytterligare blodprover, bl a serumkreatininn vilket är förhöjt, 163 µmol/l. Man kontrollerade också kreatininclearance vilket likaså var påverkat, 59 ml/min. För att verifiera arbetsdiagnosen glomerulonefrit genomförs en njurbiopsi. Utlåtandet på den ljusmikroskopiska undersökningen sammanfattas med..fynd tydande på en diffus, global, endokapillär, exsudativ proliferativ glomerulonefrit. Svar på en svalgodling, som togs vid inkomsten, visar växt av betahemolytiska streptokocker. Efter behandling med penicillin, betablockare och diuretika förbättras Jakob och redan efter en vecka har alla tecken till vätskeretention försvunnit och han kan skrivas ut i gott skick. Fråga B10 (1p) Hur är prognosen för överlevnad och njurfunktion vid postinfektiös glomerulonefrit?