Utvärdering av projekt Ambassadörsutveckling i Skåne/Blekinge



Relevanta dokument
Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

Genomförandeprocessen

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter Kristianstad

Vernissage. 17 december 2012 kl Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

UTVÄRDERINGSRAPPORT

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

Acceleration i företagen på Leia Accelerator

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Checklista för handledning vid praktik

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten

En bra introduktion är en bra investering

Så utvecklar vi vår kompetens!

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Din lön och din utveckling

Utveckling för dig som är handledare.

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Utvärdering av projekt Tillsynsutveckling i Väst PM nr 3 Datum:

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret

Personalpolicy. Laholms kommun

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

COACHING - SAMMANFATTNING

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

APL-matris Aktivitetsledare Elevens namn:

Sammanfattning av rapporten Språkombudet som resurs på arbetsplatser

Personalpolicy för Laholms kommun

Hur omsätter vi dessa i verksamheten och i det praktiska arbetet med brukarna?

MEDARBETARSKAP I REGION KRONOBERG VI SOM ÄR MEDARBETARE I REGION KRONOBERG SER VARANDRA OCH VÅR DEL I HELHETEN

Anställningsbar i tid

Medarbetarenkät 2011

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

UTVECKLINGSSAMTAL. Har du uppnått dina mål? Diskutera faktorer som kan ha påverkat måluppfyllelsen.

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning

Förslag på intervjufrågor:

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Värderingsfaktorer. Diagram. Skala 1-6, 1=Instämmer inte alls och 6=Instämmer helt. Samtliga värden i Ja eller 6+5 är positiva (goda, bra) värden.

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg

1. Hitta en annan lösning

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

1. Inledning Förutsättningar... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Frågor för reflektion och diskussion

på våra ledningsgruppsmöten. Vi har redan tagit upp några modeller med våra medarbetare.

Personalpolitiskt program

Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Termometern. Demo. Klimatanalys tar tempen på företagsklimatet

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

Vallentuna kommuns värdegrund:

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Thermometer. Urval 1: (Deltagare i urvalet: 28st) Kön Man Urval 2: (Deltagare i urvalet: 8st) Kön Kvinna

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är

CSR. Hållbarhet på WH Bolagen

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Elev: APL -matris Barnskötare!

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Resultat Medarbetarenkäten Kommunkontoret HR-avdelningen Rev 1

Personalpolitiskt program

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

APL-matris Instruktör inom fritid och hälsa

Utvärdering av gruppledarutbildning, ACT Att hantera stress och främja hälsa VT 2013

UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen

Hur fyller du i enkäten?

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

En rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Personalpolitiskt program

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Policy. mot kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

Täby kommun Din arbetsgivare

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Utifrån förra periodens uppdrag och plan; vad har uppnåtts och vad har inte uppnåtts?

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning Karlstads kommun

Ledarutveckling för kvinnor

Förskolelärare att jobba med framtiden

Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Transkript:

Bilaga I Utvärdering av projekt Ambassadörsutveckling i Skåne/Blekinge Exempelföretagen Bakgrund Exempelföretagen är en del av Ambassadörsutveckling som är ett arbetsmarknadspolitiskt projekt som drivs av Kävlinge Lärcentrum. Projektet som är delfinansierat av Europeiska socialfonden är tvåårigt och har varit verksamt mellan den 15 januari 2009 och den 15 januari 2011. Ambassadörsutveckling utbildar arbetsplatser i hur man skapar en god arbetsmiljö. Arbetsplatserna blir efter utbildningen erbjudna att ta emot långtidsarbetslösa/-sjukskrivna praktikanter. Förväntningen är att när arbetsplatserna fått utbildning i och nya kunskaper om den psykosociala arbetsmiljön och målgruppen ovan kan de på ett bättre sätt och med större framgång ta hand om långtidsarbetslösa praktikanter och därmed lättare slussa ut dem i arbetslivet. Arbetsplatser från både privat och offentlig sektor erbjuds att delta i Ambassadörsutbildningen. Utbildningen är kostnadsfri och den enda motprestation som krävs är att företagen låter de anställda vara borta från arbetet under utbildningstillfällena. Vanligtvis är det en eller två från varje företag som deltar utbildningen. Dessa kommer när utbildningen är klar att vara diplomerade ambassadörer och deras arbetsplatser diplomerade ambassadörsföretag. Utbildningen börjar med två dagars internatutbildning i syfte att lära känna varandra samt att skapa en process som bygger på att man delar med sig av sina livserfarenheter. Efter internatet följer sju halvdags utbildningsträffar under loppet av cirka fyra månader. Under utbildningen får deltagarna lära sig vad som kännetecknar en god psykosocial arbetsmiljö. Ämnen som tas upp är attityder och värderingar på arbetsplatsen, hur man förebygger psykisk ohälsa, hur kommunikation fungerar och vad som är bra respektive dålig kommunikation, jämställdhet, hur man på ett bra sätt introducerar nya medarbetare och praktikanter på arbetsplatsen, förståelse 1

för andra människor, bemötande, tecken på stress samt hur man hanterar svåra samtal med medarbetare. Efter utbildningen är det meningen att ambassadörerna, med sin kunskap om den psykosociala arbetsmiljön ska fungera som förebilder på sina respektive arbetsplatser och medverka till att skapa såväl ett bättre företagsklimat som bättre förutsättningar för att ta hand om och arbetsträna praktikanter. Utbildningen till Exempelföretag grundar sig på samma principer som Ambassadörsutbildningen, men med den skillnaden att på Exempelföretagen utbildas hela personalstyrkan. Exempelutbildningen är snarlik Ambassadörsutbildningen men något mindre omfattande, fem till sex halvdagsträffar. De utbildade Exempelföretagen Från att utbilda enskilda ambassadörer på olika företag innebär steget till Exempelföretag att hela personalstyrkan utbildas. Sex företag har genomgått utbildningen och diplomerats till Exempelföretag. Tre av företagen diplomerades i februari och tre i juni 2010. Tre Exempelföretag utbildades tillsammans i blandade grupper, de andra utbildades var för sig. De diplomerade företagen är: Ellco Food (6 anställda, 6 utbildade) ICA Maxi, avdelning Special (12 anställda, 12 utbildade) Billingshäll Hemrehab (15 anställda, 15 utbildade) Posten Meddelande ( 28 anställda, 20 utbildade) Kävlinge Pastorat (30 anställda, 20 utbildade) Ljunggårdens förskola (30 anställda, 26 utbildade) Utvärdering av Exempelföretagen Syfte och mål Ett av projektets mål var att utbilda och diplomera sex Exempelföretag. Syftet med utbildningen är dels, att företagen skall bli en bättre arbetsplats med god psykosocial arbetsmiljö, gemensam värdegrund, låg sjukfrånvaro och öppenhet för mångfalden i samhället. Dels att företagen, genom att all personal får ökad kunskap och medvetenhet om den psykosociala arbetsmiljön, förväntas ta ett större socialt ansvar både internt inom personalgruppen och gentemot de som står utanför arbetsmarknaden och som praktiserar på företaget. Detta bör i sin tur leda till att långtidsarbetslösa/sjukskrivna kan starta sin praktik på Exempelföretagen i 2

ett tidigare skede än på andra arbetsplatser och därmed snabbare kunna slussas ut på den öppna arbetsmarknaden. Utvärderingens genomförande Enligt utvärderingsplanen skall en frågeundersökning genomföras med chef och medarbetare på varje Exempelföretag efter projekttidens slut. Undersökningen grundar sig på intervjuer med samtliga chefer för de sex Exempelföretagen samt två anställda på varje företag 1. Intervjuerna har skett enskilt och i grupp. Därutöver har både utbildningsansvarig och informationsansvarig för projektet intervjuats. Sammanlagt har 20 personer intervjuats. Intervjuerna tog mellan 30-60 minuter. Alla intervjuer har spelats in på ett elektroniskt media. Citaten i den löpande texten redovisas utan namn på de intervjuade eller hänvisning till deras företag, vilket avtalades om innan intervjuerna genomfördes. Den kursiverade texten är direkta citat ur intervjuerna. Redovisning av utvärderingen Förväntningar på Utbildningen De förväntningar som de intervjuade generellt hade på utbildningen till Exempelföretag var att den skulle bidra till att utveckla och förbättra arbetsmiljön på företaget. För att vi ska ha en samsyn och för att få alla att känna sig behövda. Vi gick med för att förbättra vår egen arbetsmiljö och för att bli den goda arbetsplatsen. Vi gick med för vi ska kommunicerar och fungerar bättre som arbetsgrupp, vilket jag tycker att vi gör. Det sämsta är att stanna upp och tro att man är bra. Vår förväntning var att bli ännu mer sammansvetsade. Att hela arbetsgruppen skulle få samma grund att stå på och för att höra och jämföra med hur andra har det på sina jobb. Tre av de utbildade Exempelföretagen har genomgått omorganiseringar under projekttiden och ett av dem har genom friställning halverat sin personal. Några företag förväntade sig förutom att de skulle bli bättre på att ta hand om praktikanter och förbättra arbetsmiljön att den skulle bidra till att underlätta framtida omställningar. 1 Utom på ett företag där bara en personal kunde delta i intervjun. 3

Vi stod inför en stor omstrukturering och min förhoppning var att utbildningen skulle hjälpa oss med den och det gjorde den. Den bidrog till att göra den något smidigare. Vi har haft en omorganisering av arbetsgruppen och utbildningen har hjälpt oss att genomföra den. Vi har halverat vår personal och utbildningen har varit till hjälp under den omställningen. Ett par av företagen hade inte några direkta förväntningar från början. Vi hade inte så stora förväntningar. Vi visste inte så mycket om vad det innebar att bli ett Exempelföretag. Det blev bättre än vad vi tänkt oss. Det blev bra. Det mer än väl infriade våra något oklara förväntningar. Utbildningen Lärdomar Samtliga av Exempelföretagen tycker att utbildningen varit relevant och bra och att de fått nya kunskaper. Det var väldigt nyttigt för oss och för vår arbetsgrupp. Det var en bra investering för mig och min personal som vi kommer att ha mycket nytta av framöver. Bra utbildning som många fler skulle behöva gå, även om man inte skall ta emot praktikanter. Det här med att ta emot praktikanter som inte alltid fungerar är det som vi lärt oss mest av. Svåra samtal Särskilt nämns momentet, svåra samtal som flera av de intervjuade menade är det de har haft mest nytta av på sin arbetsplats. Svåra samtal var jättebra. Det har vi haft mycket nytta av. Utbildningen var jättebra, speciellt att träna på svåra samtal som alltid är jättejobbiga. Att lära av andra företag En annan fördel med utbildningen som framkom i intervjuerna var den lärdom de fått genom att träffa personal från andra arbetsplatser och få ta del av deras 4

erfarenheter och kunskaper. Det viktigaste var att få kunskap och lära av andra företag. Det som gett mest var att få träffa andra arbetsplatser under sex gånger och bygga upp ett nätverk som vi kan ha nytta av. Att du träffar andra arbetsgrupper på andra arbetsplatser som har liknande svårigheter och problem. Utbildningen var bra för man mötte andra företag som vi kunde utbyta erfarenheter med och se hur de hanterade problem. Trots att vi är olika som företag är problemen ofta lika. Utbildningskonceptet Samtliga intervjuade företagsrepresentanter tycker att utbildningen överlag varit bra upplagd och genomförd med duktig utbildare och föreläsare. Det var en mycket bra utbildning. Budskapet gick fram. Utbildaren var jätteduktig. Upplägget på utbildningen var mycket bra, bra teman och duktiga förläsare. Ansvarig utbildare är mycket kompetent. På frågan vad som var utbildningens främsta styrka menade flertalet att det var att låta hela arbetsplatsen genomgå utbildningen och att få träffa och utbyta erfarenheter med personal från andra arbetsplatser. Styrkan är att låta hela grupper gå utbildningen, att inte bara vara ensam ambassadör. Styrkan är att alla på arbetsplatsen har gått samma utbildning. Det gör att vi bättre kan bolla frågor och problem med alla. Styrkan är att utbyta idéer och erfarenhet med andra företag. Trots att vi arbetar med olika saker så har vi mycket gemensamt när det gäller psykosociala frågor. Någon menade att den främsta styrkan var, Att utbildningen både var teoretisk och praktisk. På frågan om det var något de saknade i utbildningen eller som kunde förbättras. Var det några som menade att vissa moment kunde fördjupas Lite på ytan behov av mer djup, medan andra tyckte att den var bra som den var. Jag tyckte den låg på rätt nivå. Vi måste tänka på hela arbetsgruppen. 5

Det som återkom i flera av intervjuerna var önskemål om återträffar och behov av uppföljning. Vi skulle behöva mer återträffar för att följa upp hur vi använt oss av utbildningen och för att fylla på med nya kunskaper. Jag saknar någon form av uppföljning, fördjupning efter utbildningen. Där vi som gått utbildningen kan jämföra och diskutera vad det gett rent praktiskt. En av cheferna menade att de borde ha fått någon arbetsuppgift mellan träffarna för att öka aktiviteten och kontinuiteten. Någon form av arbetsuppgift mellan utbildningsträffarna vore bra för att få mer kontinuitet i och hålla igång utbildningen på arbetsplatsen. Resultat Bättre arbetsplats Alla sex företagen tycker att de, mer eller mindre, blivit en bättre arbetsplats efter utbildningen till Exempelföretag. Fler vågar säga till, mer rak kommunikation mellan varandra. Vi har blivit en bättre arbetsplats. Vi hjälper varandra på ett helt annat sätt nu. Kommunikation har blivit bättre, mer samarbete. Fler som stämmer i bäcken och pratar med varandra direkt. Vi är en bättre arbetsplats nu. Utbildningen har gjort skillnad. Arbetsgruppen ser annorlunda på konflikter nu och har lättare för att styra upp. Vi fick verktyg att jobba med, märkte stor skillnad. Blir det en konflikt så kan vi hantera den på ett bättre sätt nu. Det var en bra arbetsplats innan också, men det syntes en skillnad efter utbildningen. Det har blivit bättre, det märks. Det hade varit mer liv vid omorganiseringen utan utbildningen. Denna arbetsplats var bra innan också, men vi har blivit ett mer sammansvetsat gäng. Vi har blivit tajtare och aktivare som arbetsgrupp, Det är fler nu som pratar på våra måndagsmöten. Vi var en bra arbetsplats innan också. Hade vi varit en dålig arbetsplats så hade utbildningen gjort större skillnad. Vi är nog mer förstående och tar mer hänsyn nu. Vi ställer krav, men går mer varsamt fram. Jag tycker vi har blivit en bättre arbetsplats både inåt i arbetsgruppen men även också mot praktikanter även om vi kan bli bättre. Vi hade ett bra arbetsklimat innan också. Det vi gick igenom på utbildningen visste vi innan, men det är alltid bra med repetition. 6

Det som framkommer genomgående i intervjuerna är att utbildningen bidragit till att de blivit mer förstående, tolerantare och öppnare i kommunikationen på arbetsplatsen och att samsynen och samarbetet har förbättrats. Vi är mycket närmare varandra, mer förståelse för varandra. Vi hjälps mer åt, samarbetet har blivit betydligt bättre. Vi har fått bra samsyn och att alla skall känna sig behövda. Jag har märkt en förändring hos medarbetarna. Vi diskuterar inte bara hur det är att ta emot praktikanter utan också hur vi fungerar som grupp. Utbildningen har förändrat vår syn. Vi tänker i lite andra banor nu än innan. Vi är mer öppna och tolerantare. Vi vågar prata mer med varandra om saker som inte bara berör jobbet. Större förståelse för varandra. Vi vågar fråga mer på djupet. Det var mer vi och dom innan vi gick kursen. Efteråt var både kommunikationen och solidariteten bättre. Vi har skapat mer öppenhet och mötesplatser. Vi är öppnare för olikheter och bättre på att motivera varandra. Konkreta resultat De intervjuade företagsrepresentanterna har svårt att peka på mer konkreta resultat av utbildningen till Exempelföretag än de ovan nämnda. Det har inte blivit sämre efter utbildningen och troligen tillförde den en del, men det är svårt att veta vad den gav konkret. Den tillförde nog en del men det är svårt att peka ut vad. Den gav en del ahaupplevelser under tiden. Vi funderar nog mer på det här att alla inte är lika. Jag kan inte säga att utbildningen till Exempelföretag gett något direkt resultat. Ingen konkret skillnad i sjuktal eller något annat. Kan inte se någon skillnad i sjuktalen. De har varit väldigt nära noll hela tiden. Två av Exempelföretagen menar dock att utbildningen indirekt kan ha bidragit till att sjukskrivningar minskat. Vi har haft högre närvaro på senare tid som jag relaterar till utbildningen. Vi har fått ett öppnare klimat med mer diskussioner och bättre planering av arbetet. Frånvaron är inte så konsekvent längre, inte så många långa sjukskrivningar. Det har varit höga sjuktal. Det har ändrats. Vad det beror på vet jag inte, men vi har fått ner sjuktalen. Utbildningen har i alla fall inte bidragit till att öka dem. 7

Ett av företagen kan se en förbättring genom de interna utvärderingar de gör. Jag ser resultat direkt i våra enkäter både till personal och till föräldrar, att personalen är gladare och att det hänt något på vår arbetsplats. Att ta emot praktikanter De intervjuade Exempelföretagen anser att de blivit bättre på att emot och arbetsträna praktikanter. Även om bara fyra av dem har tagit emot praktikanter från projekt Jobbinvestering efter utbildningen till Exempelföretag. Vi har blivit bättre på att ta emot praktikanter nu. Vi har en modell för hur vi skall göra, mer genomtänkt och förberett. Idag kan vi ta emot och arbetsträna dem på ett bra sätt. Det kunde vi inte för ett par år sedan. Vi hade inte den förståelsen och toleransen då. Den kunskap vi fick genom utbildningen gör att vi är bättre på att ta emot praktikanter nu än tidigare. Speciellt de som behöver mycket stöd och arbetsträning. Vi har en praktikant idag som aldrig varit ute på arbetsmarknaden. Vi har en mer förstående och tolerantare inställning som gör att han funkar och blivit en gänget. Jag tror mig veta att det är som natt och dag mot hur det var förr. Vi har blivit bättre på att introducera och att ta hand praktikanter. Vi har en praktikant från Jobbinvestering som stod långt från arbetsmarknaden och som gjort stora framsteg. Det här med att ta emot praktikanter som inte alltid fungerar är det som vi lärt oss mest av. Utbildningen har både stärkt vår inre arbetsplats och bidragit till att vi blivit bättre på att hand om praktikanter som står långt från arbetsmarknaden. En av anledningarna till att de utbildade Exempelföretagen tagit emot få eller inga praktikanter är att de genomgått omfattande omorganiseringar och strukturomvandlingar. Vi har haft ett förändringsarbete i gruppen så vi har inte varit mogna att ta emot praktikanter förrän nu. Vi har förlorat många av våra medarbetare. Vi var tolv innan och är bara sex nu. Det har minskat våra förutsättningar att ta emot praktikanter. 8

Vårt företag är föremål för stora strukturförändringar vilket begränsat vår möjlighet att ta emot praktikanter. Diskussion Av utvärderingen framgår att samtliga medverkande företag har uppskattat utbildningen till Exempelföretag och tycker att den varit nyttig och relevant. Flera ser den som en framtida investering och för ett par av företagen har den varit till hjälp vid deras omstruktureringar. Utbildningen bedöms också överlag vara bra upplagd, med bra föreläsare och en mycket kompetent utbildningsansvarig. Utbildningens främsta styrkor, enligt de intervjuade är, att alla på arbetsplatsen får gå utbildningen och att träffa personal från andra Exempelföretag. Det som speciellt framhölls som bra i utbildningen var att få träna på svåra samtal, samt att få nya erfarenheter genom kontakten med andra deltagare. Det som några efterfrågade/saknade i utbildningen var uppföljning och återträffar, samt någon form av arbetsuppgift mellan träffarna för att få mer kontinuitet i utbildningen. Något att reflektera över inför framtida utbildningar. Att utbildningen påverkat deltagarna och gett effekt framgår tydligt i intervjuerna. Huruvida denna effekt kommer att bestå går inte idag att belägga, men att flera av de intervjuade uttryckte behov av uppföljning och återträffar kan tolkas som en oro för att effekten/resultatet skall avta. Att utbildningen gjort skillnad styrks av den kandidatuppsats Sven Marklund har lagt fram vid Socialhögskolan i Lund Praktikanterna och välmåendet (2010). Visserligen är underlaget för litet för att dra några långtgående slutsatser, men tendensen är klar. Marklund har i sin uppsats, genom sju intervjuer, jämfört två utbildade exempelföretags syn på långtidsarbetslösa praktikanter på arbetsplatsen med två företag som inte deltagit i utbildningen. Uppsatsen visar på att de som genomgått exempelutbildningen har en större förståelse för praktikanterna situation och är mer uppmärksamma och flexibla mot dem och deras behov än de som inte genomgått utbildningen. Kontrollgruppen visade sig inte i lika stor utsträckning vara medvetna om och förstående inför praktikanters situation. Det verkade som att detta hade aldrig riktigt tagits i åtanke. De från exempelföretagen visade däremot i intervjuerna på en medvetenhet om hur praktikanter kan ha det och verkade också visa förståelse för det. (sid. 35) När det gällde hur företagen mer långsiktigt försökte hjälpa praktikanterna visar Marklunds undersökning också på en skillnad. De som genomgått exempel- 9

utbildning använde sig av följande fraser under intervjuerna, Praktikanten är här för att lära sig, Det är för praktikantens skull, Så att praktikanten får träning. (sid. 35) Kontrollgruppen använde sig inte av sådana fraser i intervjuerna. De verkar, menar Marklund, utifrån svaren att döma, inte ha övervägt praktikanternas utveckling och situation i samma utsträckning som de intervjuade vid exempelföretagen. Vad avser målen med Exempelföretagen, att genom utbildningen skapa en god psykosocial arbetsmiljö, gemensam värdegrund och öppenhet för mångfalden i samhället på företagen så kräver de mer än en Exempelutbildningen för att uppnås. De är dessutom svåra att belägga, men min sammanlagda bedömning efter mina intervjuer och samtal med chefer och anställda är att utbildningen fört upp målen på agendan och väsentligen bidrar till att de förverkligas. Att målet att deltagarna skall ta ett större socialt ansvar både internt inom personalgruppen och gentemot de som står utanför arbetsmarknaden och som praktiserar på företaget har uppnåtts anser jag att både min utvärdering och Sven Marklunds kandidatuppsats styrker. Alla sex Exempelföretagen anser att de, mer eller mindre, blivit en bättre arbetsplats. De säger att de är mer förstående, tolerantare och öppnare både gentemot andra anställda på företaget och mot de praktikanter de tar emot. När det gäller mer konkreta resultat så har flera av företagen svårt för att peka på några mer resultat än ovan nämnda, men två av företagen kan se en minskning i sjuktalen som de menar utbildningen bidragit till och ett av dem ser en klar förbättring av arbetsklimatet i de personalenkäter de gör, vilket de relaterar till utbildningen. Exempelföretagen anser att de blivit bättre på att ta emot och arbetsträna praktikanter som står långt ifrån arbetsmarknaden och de ger goda exempel utifrån de praktikanter de har. Tyvärr har bara fyra av de sex företagen tagit emot sju praktikanter från Jobbinvestering, varav ett par under kortare perioder. Ingen av dem har kommit ut på den öppna arbetsmarknaden. Ett alldeles för litet antal för att kunna belägga deras utsagor då Exempelföretagens nyvunna kunskaper inte kunnat tillämpas praktiskt i tillräckligt stor utsträckning. Det går då följaktligen inte heller att belägga målet att de långtidsarbetslösa/ sjukskrivna som startat sin praktik på Exempelföretagen i ett tidigare skede snabbare skall kunna slussas ut på den öppna arbetsmarknaden. Idén bakom Exempelföretagen är att det skall vara en win-win situation. Företagen får utbildning och blir på så vis ett bättre företag som gynnar alla parter och ökar tillväxten. Det blir helt enkelt lönsamt för företagen att utbilda sig till Exempelföretag. Att så är fallet beläggs av de intervjuer som visar att företagen 10

haft nytta av utbildningen internt för att förbättra sin arbetsmiljö och hur den bidragit till att underlätta omorganiseringar och omstruktureringar. Kävlinge kommun får genom Exempelföretagen tillgång till utbildade företag med god psykosocial arbetsmiljö som kan ta emot praktikanter som annars är svåra att placera. För kommunen och dess arbetsmarknadsenheter återstår att se vilken konkret nytta det ger då flödet av praktikanter till Exempelföretagen inte varit det optimala. Dels beroende på att det har varit svårare än beräknat att få ut deltagarna från Jobbinvestering i praktik. De befinner sig, enligt mentorerna i projektet, långt från den öppna arbetsmarknaden när de skrivs in och behöver mycket social träning innan de är redo att börja praktisera/arbetsträna på exempelföretagen, trots att de skall ta emot dem i ett tidigt skede. Dels att flera av företagen varit föremål för omorganisering och därför inte kunnat ta emot praktikanter i önskvärd utsträckning. Sammanfattningsvis kan konstateras att syftet med att utbilda Exempelföretag är väl uppfyllt när det gäller att förbättra och utveckla den psykosociala arbetsmiljön och att öka personalens kunskap och medvetenhet. När det gäller syftet att långtidsarbetslösa/sjukskrivna via diplomerade Exempelföretag skall kunna starta sin praktik i ett tidigare skede än på andra arbetsplatser och därmed snabbare kunna slussa ut på den öppna arbetsmarknaden har inte kunnat prövas empiriskt då företagen haft för få praktikanter och ingen av dem ännu kommit ut på arbetsmarknaden. Det återstår för utvärderingen av projekt Jobbinvestering i slutet av 2011, då underlaget bör vara bättre, att visa om så varit fallet. Lund den 15 februari 2011 /Lars B Ohlsson/ Extern utvärderare 11

Referenslista Ambassadörsutveckling (2010) Ambassadörsutveckling o Jobbinvestering (elektronisk) Kävlinge Lärcentrum <http://www.ambassadorsutveckling.se/> (2010-06-04). Marklund, Sven (2010) Praktikanterna och välmåendet, synen på långtidsar betslösa praktikanter på arbetsplatsen. Kandidatuppsats, Socialhögskolan Lund 12