Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2004-2005 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Odelsbergsskolan Inlämnad av: Sissel Röd och Brittmari Marberger

Innehållsförteckning Inledning... 3 Organisation... 3 Demokrati Delaktighet Medansvar... 4 Kunskapsutveckling... 7 Miljö Hälsa - Livsstil... 10 Samverkan för utveckling... 12 Övrigt... 13 Verksamhetskort... 14 2

Inledning Kvalitetsredovisning för Odelsbergsskolan läsåret 2004-2005 ska innehålla en bedömning av hur verksamhetsmålen har uppnåtts och vilka åtgärder som behövs för att förbättra verksamheten och nå de mål som ännu ej uppnåtts. Denna kvalitetsredovisning bygger på Strömstad kommuns skolplan och inriktningsmål samt Odelsbergskolans arbetsplan och utvärdering. Kvalitetsredovisningen är ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen. Organisation Odelsbergsskolan har under läsåret 2004-2005 varit organiserad i ett arbetslag med ansvariga pedagoger för speciell elevgrupp. Vi har haft 267 elever från förskoleklass skolår 6 samt fritidsverksamhet. 27 personal har ansvarat för den totala verksamheten på skolan Alla lärartjänster i förskoleklass - skolår 6 har varit besatta av behöriga pedagoger. Verksamheten har startart klockan 6.30 och avslutat klockan 18.00. Två rektorer har varit ansvariga för verksamheten med speciellt ansvar för förskoleklass skolår 2 samt fritids resp skolår 3 6. P g a om- och tillbyggnad har skolår 6 har varit lokaliserad till Strömstiernskolans lokaler. 3

Demokrati Delaktighet Medansvar Av inriktningsmålen skall särskilt beaktas: Värdegrunden skall genomsyra all verksamhet inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Med detta menar vi att ömsesidig respekt för rättigheter och skyldigheter skall prägla umgänget mellan alla individer i verksamheten oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet och religion. I barnkonventionens anda skall barnens bästa vara vägledande inom hela verksamheten och i frågor rörande barn och unga skall dessa ha rätt att uttrycka sina åsikter och deras åsikter skall respekteras. Öppenhet mot samhället skall gälla. Alla föräldrar och elever skall känna sig välkomna i skolan och kunna vara delaktiga i den vardagliga verksamheten. Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning De äldre eleverna i elevrådet inbjuds till miljörond och skolrådsmöten Utarbeta gemensam struktur för klassråden Utveckla former för skolrådsarbetet Åtgärder som har genomförts Alla elever har haft möjlighet att säga sin mening och uttrycka sin åsikt i klassråd eller stormöten där elevernas synpunkter tagits upp och återkopplats till elevrådet. Träning har skett genom demokrati och majoritetsbeslut. Genom uppmuntran och beröm stärka självförtroendet. Eleverna har fått visa upp sina talanger. Några elevgrupper har arbetat med materialet Stegvis, där elever tränar det emotionella och sociala lärandet. Fokus på social träning genom samtal, tränats i att försöka se positiva saker hos varandra, diskuterat förhållningssätt och bemötande, jobbat med samarbetsövningar, tränats i att förlora i lek och komma sist, att alla är olika och får vara olika har skett i alla elevgrupper. Arbetat med respekt för lika värde. Samtal om sociala färdigheter, empati och kamratskap har skett enskilt och i grupp samt på utvecklingssamtal. Elevgrupper har arbetat med BRIS-boken, barnens rätt i samhället, gruppen som grogrund och kompissamtal, metoder för samarbetsövningar, arbetat med dockteater utifrån Aisopos fabler. Arbetsmaterialet Jag kan ett material där eleverna tar ställning till vad de lärt sig i olika ämnen och socialt. Materialet har varit underlag i utvecklingssamtalen. Högläsningsböcker kring etiska frågor. Teaterprojekt för att se varandras kompetenser och stärka självkänslan. Bildteater och Forumteater för att träna konfliktlösning. Flick- och pojkgrupper för att samtala om konflikter och samarbete. Trivselregler har diskuterats och aktualiserats. Elevinflytandet som förändras med åldern genom val av material, redovisningsformer etc. Medvetandegjort elever om mål som ska uppnås och engagerat i elever i dialog kring hur de själva kan påverka sin inlärning. 4

Tagit del av samhällsfrågor genom nyhetsbevakning och lyssna på varandra och acceptera allas åsikter. Föräldrar har engagerats i aktiviteter och temaarbeten. Föräldrar har fått information om LUS, läsutvecklingsschema, föräldrar har varit delaktiga i LUS-arbetet genom lästräning i hemmen. Föräldrar har fått möjlighet att utvärdera utvecklingssamtal. Föräldraträff där föräldrar fått prova på fritidsaktiviteter. Elevenkät angående elevers attityder kring trivsel och inflytande, skolår 4 6. Utvecklat former och syfte med skolrådsarbetet. Mål Öka elevinflytande och föräldrainflytande Resultat och måluppfyllelse Elevinflytandet har ökat genom det medvetna arbete som personal gjort i elevgrupperna och att alla elevgrupper har utvecklat sina klassråd så att angelägna synpunkter för eleverna tas upp där t ex synpunkter på rastverksamheten, arbetsmetoder, placering i klassrummet, födelsedagsfirandet etc. Synpunkter som gäller hela skolan har återkopplas till elevrådet. Eleverna har inte deltagit i miljöronder, däremot har ett mycket gott miljöarbete pågått i elevgrupperna under läsåret. Resultat från elevenkät kring och trivsel och inflytande, skolår 4-6, visar hur elever upplever sin vardag. Vi hade 135 elever i skolår 4-6, alla elever har inte svarat på alla frågor. På frågan om elever känner sig trygga eller ensam i skolan kunde eleven välja fyra svarsalternativ från alltid till aldrig.. Av 111 elever som svarade på frågan om de känner sig trygga i skolan så svarade 85 alltid och 24 svarade ofta. Av 110 elever svarade 85 att de aldrig känner sig ensam i skolan, 18 elever känner inte så ofta sig ensam. Av 114 elever svarade 94 elever att de trivs i skolan, av 112 elever svarade 94 elever att de trivs med andra elever, av 113 elever svarade 97 elever att de trivs med lärarna och av 112 elever svarade 94 elever att de trivs med skolarbetet. Hur eleverna upplever inflytande genom att få vara med och bestämma om schemat, i klassrummet, på skolgården, hur arbetet ska utföras, klassresa, klassfest, vem man ska sitta bredvid besvarades med fyra olika alternativ, från ofta till aldrig. Av 95 elever upplever 9 elever att de få vara med och bestämma om schemat ofta 39 aldrig. Av 95 elever upplever 22 elever att de få vara med och bestämma hur de ska ha det i klassrummet ofta 15 aldrig. Av 103 elever upplever 18 elever att de får vara med och bestämma hur de ska ha det på skolgården ofta 33 aldrig. Av 103 elever upplever 3 elever att de får vara med och bestämma om skolmaten ofta 71 aldrig. 5

Av 107 elever upplever 31 elever att de får vara med och bestämma om hur de ska arbeta ofta 11 aldrig. Av 104 elever upplever 40 elever att de får vara med och bestämma om klassresa ofta 13 aldrig. Av 104 elever upplever 39 elever att de får vara med och bestämma om klassfest ofta 15 aldrig. Av 106 elever upplever 6 elever att de får vara med och bestämma vem de ska sitta bredvid ofta 47 aldrig. På frågan om eleverna försökt påverka elevrådet så svarade 22 elever ja, en gång, 25 elever svarade ja, flera gånger, 66 elever svarade, nej aldrig. Att döma av svaren så är trivseln hög bland våra elever, men upplevelsen av att få vara med och bestämma är lägre. Analysen kring svaren är ännu inte gjord. I svaren framgår inte hur eleven uppfattat frågan. Föräldrainformationen ang LUS har varit mycket bra, föräldrar har fått god insyn. Föräldrar har uttryckt att utvecklingssamtalen har utvecklats till det bättre genom att fokusera på elevers lärande både kunskapmässigt och socialt. För ett ge föräldrarna möjlighet att öka sitt inflytande så har skolrådsarbetet utvecklats så att skolrådsrepresentanterna ska kunna få ökad kunskap om skolans verksamhet. Vi har haft fyra möten i skolrådet under läsåret där vi tagit upp former och syfte med skolrådsarbetet, föregående års kvalitetsredovisning, arbetsplan, hur nå ut med information. Vi har skapat en föräldrapärm med information som ska finnas att tillgå i alla elevgrupper. Vi har informerat om byggnationen. I stället för att elevrådsrepresentant deltagit på skolrådsmöten har vi valt att ha en stående punkt från elevrådet som sedan återkopplas till elevrådet. Vi har pratat om hälsoveckan och vikten av rörelse och sundare matvanor. Vi har pratat om timplan och skolans val. Skolrådsmötena har utvecklats till att bli ett övergripande mötesforum där dialog kring skolans inre arbete kan föras. Åtgärder för utveckling Att gemensamt forma vårt fortsatta värdegrundsarbete Att fortsätta målformuleringsarbetet 6

Kunskapsutveckling Av inriktningsmålen lägger vi tyngdpunkten på: Goda kunskaper i kärnämnena (svenska, matematik och engelska) skall ge eleverna en stabil grund för ett livslångt lärande. Målet skall vara att alla elever i grundskolan skall erhålla minst godkänt betyg i kärnämnena. I gymnasieskolan och vuxenutbildningen skall utbildningen planeras utifrån varje elevs och kursdeltagares kunskaper, förmåga, erfarenheter och behov. Dessutom skall kompetensen att lära, lära om och lära nytt stimuleras. Barn och unga skall ges stimulans till att utveckla ett språk med en mängd uttrycksformer som redskap för kommunikation, personlighets- och livsutveckling. Utbildning och kultur hänger ihop och därför skall musik, bild, drama, dans, litteratur och fritt kreativt skapande vara delar av skolarbetet tillsammans med övrigt lärande. Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning Att ta fram gemensam struktur för portfolio och dokumentation Fördjupning i kursplanearbetet Fortsätta LUS-arbetet Åtgärder som har genomförts Alla elever har individuella utvecklingsplaner för sitt eget lärande och utveckling. Alla elever har elevmappar för dokumentation. De yngsta eleverna har ritat och skrivit i sina böcker om händelser och aktiviteter, utvärderat och reflekterat. Eleverna har dokumenterat och utvärderat genom loggbok. Eleverna ser sin egen utveckling i sina sparade dokument från tidigare år (portfolio). Eleverna har fått arbeta utifrån sin egen kunskapsnivå och sin egen takt. Eleverna har medvetandegjorts om vilka mål de ska nå. I temaarbeten har många olika ämnen, arbetsmetoder och redovisningssätt använts. Eleverna har arbetat med olika redovisningsformer, så som Storyline som är ett grupparbete med äventyr, utmaningar och problem som gemensamt ska lösas och redovisas. Eleverna har fått forska och berätta och demonstrera sina resultat för varandra. Forska utifrån ett eget valt ämnesområde innebär att eleverna arbetar självständigt med pedagogerna som handledare. Nationella prov och diagnoser har genomförts i skolår 2 och 5. Materialet Jag kan (för de yngre eleverna) och Jag kan mera (för de äldre eleverna) har använts där målen konkretiseras och där eleverna tar ställning till sitt eget lärande i olika ämnen och socialt. 7

Diagnoser i språklig medvetenhet har gjorts i förskoleklassen. Arbetet med LUS har varit ett hjälpmedel. De yngsta barnen har arbetat praktiskt med matte, svenska, orienteringsämnen och skapande ämnen. Kursplan i matematik t o m skolår 6 har utarbetats. Mattevecka har genomförts där eleverna fick uppleva matematik med alla sinnen under en veckas förmiddagar t ex räknesagor, bowling, problemlösning, poängpromenad, spelhåla etc. Under matteveckan deltog alla elever i skolan från förskoleklass skolår 6. I svenska har eleverna arbetat med Aisopos fabler som blev en dockteater där eleverna skrivit manus, gjort dockor och teaterdekoren. Eleverna har skrivit dikter. Intensiv lästräning både högt och tyst, föräldrar har tagit aktiv del genom att lyssna på barnens läsning 15 min/dag hemma. Arbetat med svåra ord i faktatexter och läsning av skönlitteratur. Eleverna har tränat att prata engelska och spelat upp engelska sketcher, sjungit engelska sånger som resulterade i en konsert. Utvecklingssamtal har genomförts med alla elever där elevens lärande har varit i fokus. Föräldrar har informerats om LUS, läsutvecklingsschema. Mål Kursplaner i svenska, matematik och engelska. Gemensam dokumentation av elevers lärande. Genomförande av LUS Resultat och måluppfyllelse LUS har varit ett utmärkt verktyg. Eleverna är väl förtrogna med tankegångarna kring LUS och vet att i LUS-trappan kan man bara gå framåt eller uppåt. Detta gör dem trygga och fulla av tillförsikt när de med jämna mellanrum läser eller samtalar om en bok. Det har satt fart på läsutvecklingen och läsintresset. Föräldrainformationen om LUS har mottagits positivt och resulterat i insyn och kunskap om det egna barnets utveckling och sin egen betydelse som förälder. Den intensiva lästräningen har gett goda resultat. Föräldrar delaktighet har varit av stor betydelse. Resultatet av Storyline blev en egen Europabok. Genom att olika metoder och redovisningsformer har använts har skolarbetet utvecklats att passa flera elever. Utvecklingssamtalen har utvecklats positivt. 8

Resultat av nationella prov i skolår 5 Antal elever: 30 Antal pojkar: 13 Antal flickor: 17 Matematik: Godkända Icke godkända Pojkar 11 2 Flickor 16 1 Svenska: Pojkar 13 0 Flickor 17 0 Engelska: Pojkar 10 3 Flickor 15 2 Godkända i alla basämnen Pojkar 10 3 Flickor 15 2 En god måluppfyllelse i svenska kan förklaras med den stabilitet som eleverna har haft med samma lärare under två år och god lärarkompetens i ämnet. Några elever har ej uppnått godkänt i matematik och engelska, vilket kan förklaras med att eleverna har fått byta lärare ofta och att i elevgruppen finns några elever med vissa svårigheter. Vid starten i skolår 5 saknade eleverna viss grundläggande kunskap i matematik, eleverna uttryckte en trötthet på tidigare arbete med problemlösningar. Eleverna har utvecklats positivt under skolår 5. Vid starten i skolår 5 hade eleverna en negativ inställning till engelska. Materialet som de använde passade inte deras kunskapsnivå. Under året har materialet bytts ut och en viss attitydförändring har skett. Under året har eleverna utvecklat sin kunskap i engelska positivt. Åtgärder för utveckling Att utveckla kursplaner i svenska, engelska och idrott o hälsa 9

Miljö Hälsa - Livsstil Av inriktningsmålen skall särskilt beaktas: Värdegrunden skall genomsyra all verksamhet inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Med detta menar vi att ömsesidig respekt för rättigheter och skyldigheter skall prägla umgänget mellan alla individer i verksamheten oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet och religion. Vi skall ha en drogfri skola och verksamheten skall arbeta för att alla elever skall våga ta ställning mot droger (alkohol, narkotika, tobak, snus) och mobbning, rasism och andra hot mot deras utveckling. Alla inom verksamheten skall vara uppmärksamma och reagera på kränkande och nedvärderande uppförande och tilltal. Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning Att utveckla elevens val där idrott och hälsa ingår Att arbeta fram en plan för idrott och hälsa Att utöka antimobbningsgruppens verksamma Åtgärder som har genomförts Alla våra elever har haft simträning i badhuset. De yngsta eleverna har haft idrott 1g/vecka samt en utedag varje vecka. Eleverna har haft regelbundna promenader, pausgympa, avslappning, massage, hjärngympa som övar koordinationen mellan kropp och hjärna, rörelsesånger/lekar, grov- och finmotorisk träning. Fruktstunder och samtal kring sunda matvanor. Arbetat med tema kroppen. Fysiska aktiviteter på raster så som landbandy, bordtennis etc De äldre eleverna har varit delaktiga att lägga upp egna aktiviteter på idrottslektioner. Elevens val har nyttjats till idrott där hinderbanan har varit en del. De äldre eleverna har också arbetat med, hur förebygga idrottsskador (teori och praktik), livräddning, bad (teori och praktik), narkotika rökning (hur det påverkar kroppen), mobbning, pubertet (kroppsliga förändringar och personlig hygien). Mål Utveckla miljö och hälsa 10

Resultat och måluppfyllelse Vår ambition att utveckla elevens val så att miljö och hälsa ingick misslyckades p g a personals tjänstledighet. Av samma anledning har vi inte lyckats få en kursplan i idrott och hälsa, men det har dock arbetats intensivt på olika sätt med ämnet idrott och hälsa. Ett mycket gott och lyckat arbete har skett i alla elevgrupper. Arbetet med att öka medvetenhet kring kroppens behov av rörelse och sundare matvanor har varit lyckosamt. Vi har utvecklat antimobbningsgruppen så att det är fler som verkar i gruppen. Alla i gruppen har fått kompetensutveckling i antimobbningsarbete. Det goda arbetet som görs i elevgrupperna tillsammans med resp elevansvarig ger resultat, antimobbningsgruppen har haft endast ett mobbningsärende under året. Antimobbningsgruppen har gjort ett gott arbete. Alla våra elever i skolår 3 och 5 är simkunniga och klarar att simma 200 m. Det lyckade resultatet beror på medvetenhet hos våra lärare och ett gott arbete av personal i badhuset. Åtgärder för utveckling Att utveckla kursplan för idrott och hälsa Att utveckla elevens val så att miljö och hälsa ingår 11

Samverkan för utveckling Av inriktningsmålen skall särskilt beaktas: Med barns och ungas behov i fokus skall samverkan ske mellan arbetslag, över sektorsgränser, över förvaltningsgränser och över gränser till andra verksamheter, som arbetar med barn och unga. Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning Att gemensamt för hela skolan arbeta för kvalitet och utvärdering Åtgärder som har genomförts Förenat skolan i ett arbetslag. Gemensamma kompetensutvecklingsdagar kring värdegrunden. Gemensamma dagar kring formulering mål och vision. Nyttjat kollegors kompetens. Mål En helhetssyn hos all personal som möter barnen avseende bemötande, förhållningssätt och lärande är en förutsättning för att skapa kontinuiteten. Resultat och måluppfyllelse Vi har lyckats att förena skolan till en enhet. Skolan, personal och material är allas angelägenhet. Vi har tillsammans kommit fram till skolans vision. Vi har också inlett dialogen och är på god väg att formulera gemensam målformulering. Mycket uppskattat av kollegor var den kollegautbildning i engelska som genomfördes under höstterminen -04. En lärare med kompetens och lång erfarenhet av engelska för 4 6 har under höstterminen genomfört kompetensutveckling i ämnet med sina kollegor. Åtgärder för utveckling Målformulering för vår gemensamma skola Ta vara på kollegors kompetens för utveckling 12

Övrigt Musikundervisningen. Inför läsåret 04/05 satsade Odelsbergsskolan på egen lösning av musikundervisningen. Det skulle vara starten på ett långsiktigt arbete som ligger i linje med den utveckling som Odelsbergsskolan går mot. Eleverna skulle ges större valmöjlighet att välja musik på elevens val, utveckling av en mindre kör, inköp av instrument, kompetensutveckling av lärare etc. Under läsårets gång kom nya inriktningsmål från Barn o utbildningsnämnden. Musikklasserna skulle läggas ned och samtidigt skulle satsning ske på alla grundskolor. Odelsbergsskolan tog kontakt med musikskolan för att om möjligt komma in i Strömstienaskolans lokaler och använda deras material. Eftersom musikskolan redan då måste dra åt de ekonomiska ramarna fick vi besked att det inte var möjligt att låna instrument då det vara svårt att få ekonomin att räcka till det slitage som uppstår med ordinarie verksamhet. Om vi tillsammans kunde finna ekonomiska möjligheter att hålla instrumenten spelbara så skulle vi kunna diskutera vilka möjligheter som fanns att lokalerna används av andra än musikskolans personal. Odelsbergsskolan hade i det läget ingen ekonomisk möjlighet. Musikundervisningen på Odelsbergsskolan har inte förbättrats under läsåret. Vi har slutfört det arbete som vi gick in i höstterminen 2004. Inför läsåret 05/06 kommer Odelsbergsskolan att köpa in musikundervisningen från musikskolan. Personalutveckling Under läsåret har vi arbetat intensivt med att ena skolan. Vi har haft gemensamma kompetensutvecklingsdagar med fokus på värdegrund och skolans fortsatta utveckling. Det har gett lyckade resultat genom att kunna formulera skolans vision och mål för skolan. Goda samtal och reflektioner har kunnat ske. Vi har några pedagoger som har gått handledarutbildning för att på bästa sätt kunna ta emot lärarstuderande. Vi har pedagoger som gått koordinatorsutbildning för att bättre kunna nyttja våra möten konstruktivt och utvecklande. Vi har pedagoger som gått utbildning i Föräldrars möten för att bli bättre inför möten med föräldrar. Fritidspedagogerna har lyssnat på Fritidshemspedgogiken i en offensiv yrkesroll som resulterade i att enas kring och formulera fritidsverksamheten arbetsplan för 05/06. Gemensam litteratur som lästs under året: Portfolio, ett häfte från Fortbildningsförlaget Utvecklingsplaner, ett häfte från Fortbildningsförlaget LUS-boken 13

Verksamhetskort Odelsbergsskolan skolår 1-6 Brukare 2002-03 2003-04 2004-05 Medarbetare 2002-03 2003-04 2004-05 Index nöjd elev/förälder (skala 1-10) Index nöjd förälder Utvecklingssamtal (Nöjd =4-5, på skala 1-5) 97 % Index nöjd medarbetare Skala 1-6 Andel Lärare (Heltidstj.) med ped. utbildn. 100% 100 % 100 % Ekonomi 2002 2003 2004 *Undervisn.kostn/ elev 22 922 :- 26 271:- 26 334:- Verksamhet och processer Godkänt i Nat. prov i åk 5. Alla basämn. sv, eng, ma 2002-03 2003-04 2004-05 93% (39 av 42 elever) 86% 83% *Lärom.kostn. / elev * 933 :- * 740:- 794:- Simkunnighet skolår 3 100% Lokalkostnad / elev 6 028 :- 5 333:- 5 365:- Simkunnighet skolår 5 95% 100% Totalkostnad / elev 29 883 :- 32 344:- 32 494:- Totalkostnad skola 6 424 900:- 7 859 700:- 7 863 500:- Ant. elever skolår 1-6 215 243 242 Ekonomikostnaderna gäller endast elever skolår 1-6. 14