Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: SÄKERHET. Säkerhet - sida 1. Utfallsindikatorer

Relevanta dokument
Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: UTSLÄPP. Utsläpp - sida 1. Utfallsindikatorer

Tillgänglighet sida 1

Resursanvändning - sida 1

Mätinstrument för uppföljning av transporthållbarhet i svenska kommuner Olofsson, Zsuzsanna; Varhelyi, Andras; Hiselius, Lena

Öppna jämförelser 2015

Samverkan för säker cykling

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

TRYGGHETSBOKSLUT 2012

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9

HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde

Vägtrafikskador 2018

Olyckor.

Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet

STRADA rapport för 2012

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen

Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket

Vägverkets författningssamling

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1

Vägtrafikskador 2012 Beskrivning av statistiken

Innehållsförteckning

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, traktorkort;

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Analys av trafiksäkerhetsläget 2015

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet A1 och A;

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE;

Vägtrafikskador 2016 Kvalitets- deklaration

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2009

STRADA Värmland

Antalet vårdtillfällen har justerats med uppgifter från SCB om befolkningen i respektive kommun för redovisning per invånare.

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Mc o räcken Jörgen Persson Trafikverket

b) Beskriv resultaten för de 24 programstudenterna i ett lådagram (boxplot).

Skadade i trafiken 2009

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9

Vägtrafikskador 2017 Kvalitetsdeklaration

Tentamen på. Statistik och kvantitativa undersökningar STA101, 15 hp. Fredagen den 9 e juni Ten 1, 9 hp

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset

Antal omkomna i vägtrafiken,

Om skador och skadeutvecklingen

Lastbilsförares bältesanvändning

Öppna jämförelser i överblick 2014

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

Hotellmarknadens konjunkturbarometer Augusti Stark hotellmarknad trots svagare konjunktur

motorc för åren , version 1.0

År 2020 Fler rör sig i staden

Välfärds- och folkhälsoredovisning

En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna

Presentation av kunskapssammanställningarna Dödsolyckor i arbetslivet, 1 och 2. På konferensen Att förebygga dödsolyckor 5 maj 2017

Hotellmarknadens konjunkturbarometer April Fortsatt stark hotellkonjunktur

Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om arbete på och vid väg

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

Region Dalarnas livsmiljöenkät Kommunuppdelade svar. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Antal omkomna

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Motala Hemtjänst

Yttrande på ärende

Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen.

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar

Disposition Etappmålsarbetet för trafiksäkerhet ur ett nationellt och regionalt perspektiv

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Användning av skadedata i det förebyggande arbetet - Samverkan inom Göteborgs regionens kommunalförbund (GR)

SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA. Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

Det nya svenska alkolåsprogrammet en milstolpe för trafiknykterheten. Lars Olov Sjöström, MHF & Olof Stenlund, Transportstyrelsen

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

Omkomna i drunkningsolyckor september 2018, preliminär sammanställning. Båt 2st

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped Matteo och Johan

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Nollvisionen från ide till verklighet. Roger Johansson

Nadia Bednarek Politices Kandidat programmet LIU. Metod PM

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon Stefan Pinzke Peter Lundqvist

Introduktion Olika typer av undersökningar Kritiskt förhållningssätt (kap. 1, 2.1, 2.2) Kursupplägg

Nyckeltal. Räddningstjänsten

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige

Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0

Statistiska samband: regression och korrelation

Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne

TUNG RÄDDNING. Har Svensk Räddningstjänst tillräcklig kompetens för att utföra effektiva och säkra räddningsinsatser med tunga fordon?

Konsumenternas förtroende förstärktes något i september

Laboration 2. Omprovsuppgift MÄLARDALENS HÖGSKOLA. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik

Transkript:

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: SÄKERHET Aspekt Säkerhet Utfallsindikatorer Objektiv SO/Sa-I-O1 Personskaderisk Subjektiv SO/Sa-I-S1 Andel av befolkningen som upplever sig säkra i trafiken (fria från olycksrisk) Säkerhet - sida 1

Indikator Personskaderisk Kod SO/Sa-I-O1 (Social/ Säkerhet utfall objektiv Nr1) Beskrivning Denna indikator ger ett mått på trafikens skade- och hälsoeffekter. Personskaderisk presenteras genom att relatera antalet omkomna och svårt skadade i trafiken till populationen (t.ex. antalet dödade och skadade per tusen personer). Sambandet med hållbarhet Sambandet mellan denna indikator och hållbarhet är negativt: ju lägre skaderisk desto bättre för hållbarheten. Målsättning Noll dödade och skadade i trafiken. Indata Antal svårt skadade i trafikolycka i kommunen (undersökt år och år 1997) Antal omkomna i trafikolycka i kommunen (undersökt år och år 1997) Antal invånare i kommunen Rekommenderade källor STRADA (mer information om STRADA finns i punkt 3.1) Kommunens statistik (antal invånare) Beräkningsmetod Personskaderisk = (antal svårt skadade i trafikolycka i kommunen + antal omkomna i trafikolycka i kommunen)/1000 invånare Enhet kvot (svårt skadade+omkomna /1000 invånare) Enhet vid Relaterat till basåret. visualisering Basår: 1997 (Införande av Nollvisionen). Alternativ metod - Säkerhet - sida 2

Indikator Personskaderisk Kod SO/Sa-I-O1 (Social/ Säkerhet utfall objektiv Nr1) Exempel av rekommenderad beräkningsmetod Antal invånare i Malmö 2010: 298 963 (källa: SCB) Antal svårt skadade i Malmö (sjukhus + polisrapport) 2010: 37 (37 olyckor med svår personskador) Antal omkomna i Malmö år 2010: 1 (1 dödsolycka) (källa: STRADA) Skaderisk i Malmö i 2010 (37+1)/298, 963 = 0,127/1000 invånare Exempel av omräkning innan visualisiering Målsättning = 0. Visualisering visar hur nära har vi kommit till målet, om basårets data fungerar som utgångspunkt. Basår 1997. Antal invånare i Malmö 1997: 251 408 (källa: SCB) Antal svårt skadade i Malmö 1997: 67 (67 olyckor med svår personskador) Antal omkomna i Malmö 1997: 7 (7 dödsolyckor) (källa: STRADA) Skaderisk i Malmö, basår (1997): (67+7)/251,408 = 0,294/1000 invånare Mål (personskaderisk) 0 Basår (1997) 0,294 Undersökt år (2010) 0,127 Förändring 0,127/0,294 = 0,432 Den procentuella förändringen från basår till undersökt år blir då: 1-0,432 = 0,568. Detta ger ett indikatorvärde vid visualiseringen = 56,8 % Säkerhet - sida 3

Indikator Andel av befolkningen som upplever sig säkra i trafiken (fria från olycksrisk) Kod SO/Sa-I-S1 (Social/ Säkerhet utfall subjektiv Nr1) Beskrivning Denna indikator återspeglar begreppet livskvalitet eftersom resor kan anses vara en viktig del av stadslivet, och då är det grundläggande att resenärerna är nöjda. Ett trafiksystem som bedöms av sina brukare kan utgöra en källa till missnöje, orsaka vardagsstress samt påverka människors hälsa. Denna indikator inkluderar inte eventuella brott på transportrelaterade offentliga platser (parkeringhus, gågator, etc). Sambandet med Sambandet mellan denna indikator och hållbarhet är positivt: hållbarhet ju högre andel desto bättre. Däremot bör man känna till fenomenet beteendeanpassning som kan uppstå när man känner sig trygg och därför kan bete sig mindre säkert, en effekt som åtminstone delvis skulle kunna minska den objektiva säkerheten. Målsättning 100% av befolkningen känner trygghet i att slippa vara inblandade i trafikolyckor. Indata Svar på fråga 10 i Enkät om transporthållbarhet till boende i kommunen (Bilaga 3). Rekommenderad Enkät om transporthållbarhet till boende i kommunen. Se Bilaga 3. källa Beräkningsmetod Baserat på utvärdering av enkätsvar. Enhet procent (%) Enhet vid Samma enhet (%) visualisering Alternativ metod - Säkerhet - sida 4

Indikator Kod Andel av befolkningen som upplever sig säkra i trafiken (fria från olycksrisk) SO/Sa-I-S1 (Social/ Säkerhet utfall subjektiv Nr1) Input: Enkät till boende om transporthållbarhet i kommunen (Bilaga 3) Fråga från enkäten som används för att ta fram data för indikatorn: 10 Steg 1: Sammanställ inkommande svar på fråga 10 i tabellform, se exempel nedan. Nr säkert säkert Vet ej Ej svar SUM (antal) 10 Upplevd 5 37 46 7 40 7 142 Steg 2: Räkna om de sammanställda svaren från föregående steg till procent. Lägg in värdena i tabell, se exempel nedan. Nr säkert säkert Vet ej Ej svar SUM (%) 10 Upplevd 3,5 26,1 32,4 4,9 28,2 4,9 100 Steg 3: Summera medelvärdet för säkert och säkert för att erhålla en indikator på andel av befolkningen som upplever sig säkra, fria från olyckrisk i trafiken (i exemplet 39,3 %). Säkerhet - sida 5