Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Relevanta dokument
Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

Skadade i trafiken 2009

Olyckor.

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafikräkningar och trafikolyckor i Lunds kommun 2011

Antal omkomna

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

STRADA rapport för 2012

Trafikräkningar och Trafikolyckor i Lunds kommun 2015

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA. Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet

Trafikolyckor. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011

Trafikräkningar och Trafikolyckor i Lunds kommun 2017

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

Personskador i trafiken STRADA Värmland

Olycksutveckling Moped

motorc för åren , version 1.0

Vägtrafikskador 2018

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2009

Personskador i trafiken STRADA Värmland

STRADA Värmland

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna

Trafiksäkerhetsprogram Mål och åtgärdsplan 2020 Kortversion

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå

GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö stad

Oskyddade Trafikanter

Trafiksäkerhetsåtgärder på Bergslagsvägen/Drottningholmsvägen. Inriktningsbeslut och genomförandebeslut samt godkännande av åtgärdsplan

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped Matteo och Johan

Sjukvårdsrapporterade olyckor ombord på buss inom Stockholms län under perioden en översikt

Dödade och skadade på övergångsställe. regeln om väjningsplikt. VTI notat VTI notat

Antal omkomna

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1

Trafikräkningar och Trafikolyckor i Lunds kommun 2014

Olycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR LOMMA KOMMUN. Version 1.2 Remisshandling,

GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö stad

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI

Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN

# VTlnotat. (db 1. T mygg/i nam_ Statens vag- och trafiklnstltut. Uppdragsgivare: Vägverket. Distribution:.fri/nyförvärv/begrânsad

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

Trafiksäkerhet och konjunktur

-en sammanställning för Norrköpings kommun

Underlagsrapport till Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun KS-2016/2472

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Samverkan för säker cykling och gångtrafik

Rapport. Trafiken i Norrköping TEKNISKA KONTORET

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad , Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation

Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar

Motion om ökad trafiksäkerhet vid passage på Sandgatan. KS

Olyckor med snöskoter

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset

Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Förord. Lund

Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

UPPFÖLJNING AV TRAFIKOLYCKOR - Åren och

Trafiksäkerhetsprogram. Vägen mot ett trafiksäkrare Umeå

Trafikdatarapport Trafiksäkerhet i Umeå UMEÅ.

Yttrande över remiss Trafiksäkerhetsplan Trafiksäkra Eskilstuna

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon Stefan Pinzke Peter Lundqvist

Förstudie till ramprojektet: Trafiksäkra broar

Yttrande över remiss - Eskilstuna kommuns trafiksäkerhetsplan

Trafiksäkerhetsprogram

Olycksundersökning av trafikolycka på riksväg 26 mellan Gislaved och Smålandsstenar

Trafiksäkerhetsutveckling i kommunerna

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman

Samverkan för säker cykling

Den kommunala trafikskadebilden. en STRADA-analys

Remiss avseende förslag till Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö

Säkrare vägar och gator för motorcyklister. En beskrivning av motorcykeltrafikens särskilda behov

Tjänsteskrivelse. Förslag till Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö

2008:27. Vägtrafikskador SIKA Statistik Vägtrafikskador. skador

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge

Särö Väg- & Villaägareföreningar

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

11 punkter för ökad trafiksäkerhet

Trafikolyckor 2011 BILAGA 1. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm. - på väg mot ett Stockholm i världsklass

Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun

OLYCKS- BOKEN Statistik och fakta om trafikolyckor

Transkript:

www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2015 Hässleholms kommun

Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella trafikolyckor som inträffat inom kommunen och på det kommunala vägnätet. Rapportens innehåll utgör ett viktigt styrinstrument i planeringen. Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultatet från 2015 års olycksregistreringar. Sammanfattning För att effektivisera trafiksäkerhetsarbetet så att Nollvisionen kan förverkligas beslutade riskdagen under 2009 om ett nytt etappmål: år 2020 skall högst 220 personer dödas i trafiken. Detta innebär att antalet dödade skall halveras från 2007 fram till 2020. Motsvarande minskning för antalet allvarligt skadade är en minskning med 25%. År 2015 dog det 259st personer i trafiken i hela landet. 7 av de här dödsfallen inträffade i Hässleholms kommun vilket utgör cirka 3 % av det totala antalet. Snittet på antalet trafikdödade personer i en kommun i Sverige låg på 0,9st år 2015, vilket innebär att Hässleholms kommuns 7st dödsolyckor är anmärkningsvärt högt. Detta kan ha sin förklaring i att Hässleholms kommun är en till ytan stor kommun med många stora genomfartsleder. 2 av de 7 dödsolyckorna inträffade i det kommunla vägnätet. Det totala antalet olyckor i Hässleholms kommun under 2015 på hela vägnätet var så mycket som 296st, vilket är en ökning från 2014 års 285st på 4%. 150st av olyckorna 2015 inträffade på det kommunala vägnätet. År 2015 är målet om halvering av antalet dödade inte uppnått i Hässleholms kommun. Vad gäller minskningen av antalet svårt skadade ligger Hässleholm även där långt ifrån målet med 18 allvarligt skadade istället för 5. Under 2015 var det fler som dödades i trafiken i Hässleholms kommun än året innan, 7st respektive 2st. Antalet allvarligt skadade ökade även det. Ser man till en fem års period har det totala antalet skadade gått ner. Antalet dödade, svårt skadade och måttligt skadade på det kommunala vägnätet har minskat med cirka 1% jämfört med föregående femårsperiod 2010-2014. Kollisionsolyckorna på det kommunala vägnätet motorfordon emellan har ökat från 12st till 15st på ett år. Bland de skadade är de oskyddade trafikanterna en stor del. På det kommunala vägnätet är andelen olyckor där fotgängare, cyklister eller mopedister blivit skadade under 2015 hela 79 %. Det är dock en sänkning från året innan då de oskyddade trafikanterna utgjorde 84% av olyckorna. För både cyklister och fotgängare är singelolyckor vanligast.

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Inledning År 1998 satte regeringen upp etappmål som innebar en halvering av antalet dödade och allvarligt skadade från 1996-års nivå till 2007 (högst 270 dödade i hela Sverige). Nollvisionen som inriktning av trafiksäkerhetsarbetet har haft stort genomslag bland de aktörer som har haft till uppgift att utforma vägtransportsystemet. Resultatet av det arbete som aktörerna har genomfört tyder på en god långsiktigt hållbar säkerhetseffekt. Detta arbete måste fortsätta och utvecklas. För att effektivisera trafiksäkerhetsarbetet så att Nollvisionen kan förverkligas beslutade riksdagen under våren 2009 om ett nytt etappmål: år 2020 ska högst 220 personer dödas i trafiken. Det nya etappmålet innebär att antalet dödade i trafiken bör halveras mellan år 2007 och år 2020. Motsvarande etappmål för antalet allvarligt skadade är en minskning med 25 procent. Mål till år 2020 Halvera antalet döda i trafiken jämfört med 2007 Minska antalet allvarligt skadade med 25 % (Allvarligt skadad innebär att man är så svårt skadad att man lever med men under resten av livet) Nedan finns en tabell som visar olycksutvecklingen i Hässleholms kommun sen 2000. Det finns inte tillräckligt med underlag för att åskådliggöra utvecklingen från 1997. Den röda streckade linjen visar målet om halvering av antalet dödade i trafiken, först från 2000-2007 och sedan utifrån den nivån till 2020. Den gröna linjen visar antalet allavarligt skadade där minskningen först var 50 % och efter 2007 25 %. Målet med minskning av antalet dödade uppfylldes 2007 men antalet dödade i trafiken ligger idag på 7st, vilket är högt över visionen och bör utvärderas och tas mycket allvarligt. Vad gäller antalet allvarligt skadade är siffrorna även där långt mycket högre än önskat, vilket också bör tas allvarligt. 25 20 15 10 Svårt skadade Dödade 5 0 Figur 1 Antalet dödade och allvaligt skadade i Hässleholms kommun 2000-2020

30 25 20 15 10 Kommunala vägar Övriga vägar 5 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 2 Olyckor (dödsolyckor och olyckor med allvarlig utgång) mellan 2007-2015 uppdelat på väghållare Figur 2 visar den faktiska olycksutvecklingen (olyckor med dödlig respektive svår utgång) under åren 2007 till 2015 på alla vägar i kommunen, uppdelat på väghållare. Andelen olyckor verkar ske ungefär lika ofta på en kommunal väg som på övriga vägar.

Olycksregistrering Olycksstatistiken från polis och sjukvård ser olika ut. De oskyddade trafikanterna står för cirka en femtedel (22%) av de polisrapporterade skadade, alla väghållare. Av de sjukhusrapporterade skadade står de oskyddade trafikanterna för över hälften (59%), alla väghållare. Även när det gäller skadornas allvarlighetsgrad skiljer sig statistiken, sjukvården har en större andel lindrigt skadade. Polisen har en tendens att övervärdera skadegraden vid rapporteringen av trafikolyckor i jämförelse med sjukvården som besitter större medicinskt kunnande. Olyckor under 2015 Tabell 1 Antalet olyckor i kommunen med respektive svårighetgrad 2015 Dödsolyckor Allvarliga olyckor Måttliga olyckor Lindriga olyckor Totalt I tabell 1 ovan anges antalet olyckor under 2015 på alla vägar inom kommunen. Siffran inom parantes anger ett medelvärde på antalet olyckor under den senaste femårsperioden, 2011-2015. Den ena dödsolyckan på det kommunalavägnätet inträffade på Norra Byvägen i Tormestorp där två personbilar av okänd anledning frontalkrockade. Den andra dödsolyckan skedde på Vankivavägen då en fotgängare skulle passera gatan på det första övergångsstället efter Grönängsplansrondellen och blir påkörd utav en bil som kör ut från cirkulationsplasen. Det inträffade 5st dödsolyckor på det statliga vägnätet. En av olyckorna skedde på riksväg 21 (2+1-väg) mellan Perstorp och Västra Torup där en personbil krockade med en älg. Dödsolycka nummer två är belägen på Länsväg 1896, Vankiva. En personbil kom över på fel vägbana och fortsatte ut i terrängen där bilen krockade med ett träd. Nummer tre är en frontalkrock mellan en personbil och en lastbil på Riksväg 23 vid Norra Mellby. Personbilen har av okänd anledning kommit över på fel körbana trots goda siktförhållande. Den fjärde olyckan skedde även den på Riksväg 23 i korsningen med utfart från Norra Mellby. Olyckan är en arbetsplatsolycka där en signalvakt blivit påkörd utav en lastbil. Den femte dödsolyckan på det statliga vägnätet är belägen mellan Farstorp och Ballingslöv på Länsväg 1930, där en personbil av okänd anledning kör ner i diket. Sammantaget har fotgängare varit inblandade i två av dödsolyckorna, två har varit singelolyckor med personbil, två stycken har varit frontalkrock två motorfordon emellan samt en har varit en viltolycka. Tabell 2. Olyckor under 2015 uppdelat på ort. Siffran inom parantes visar ett genomsnitt för åren 2011-2015 Statliga vägnätet 5 (2) 3 (6) 11 (15) 85 (81) 104 Kommunala vägnätet 2 (1) 13 (8) 35 (35) 100 (96) 150 Övriga vägar 0 (0) 2 (1) 9 (10) 31 (34) 42 Tätort Dödsolyckor Allvarliga olyckor Måttliga olyckor Lindriga olyckor Totalt Bjärnum 0 (0) 1 (1) 3 (3) 5 (7) 9 Hässleholm 1 (0) 9 (6) 28 (29) 84 (84) 122 Hästveda 0 (0) 3 (1) 0 (0) 10 (7) 13 Sösdala 0 (0) 1 (0) 0 (2) 15 (5) 16 Tyringe 0 (0) 0 (1) 7 (5) 12 (12) 19 Vinslöv 0 (0) 0 (1) 5 (5) 11 (9) 16 Vittsjö 0 (0) 0 (0) 2 (2) 1 (4) 3 Landsbyggden samt övriga tätorter 6 (3) 4 (5) 10 (14) 78 (83) 98 Totalt 7 18 55 216 296

I tabell 2 ovan anges antalet olyckor under 2015 på alla vägar uppdelat på de olika tätorterna i kommunen. Siffran inom parantes anger ett medelvärde på andelen skadade under den senaste femårsperioden, 2011-2015. Majoriteten av olyckorna sker i Hässleholms tätort och på landsbygden mellan de stora tätorterna. Störst ökning av olyckor i övriga tätorter har Sösdala och Hästveda. Olyckor per trafikanttyp på kommunala vägar Oskyddade trafikanter är den olycksgrupp som är mest utsatt i trafik och den som löper störst risk att skadas svårt. I tabell 3 går det att utläsa att majoriteten av antal olyckor på det kommunala vägnätet är olyckor där fotgängare, cyklister eller mopedister blir skadade, hela 79 % av olyckorna. Siffran inom parantes anger ett medelvärde på andelen skadade under den senaste femårsperioden, 2011-2015. Olyckstyp Tabell 3. Antalet olyckor på kommunala vägar under 2015 uppdelat på olyckstyp, hela kommunen Dödsolyckor Allvarliga olyckor Måttliga olyckor Lindriga olyckor Fotgängare 1 (0) 9 (4) 15 (18) 23 (30) Cykel och mopedolyckor 0 4 (4) 19 (17) 48 (39) Singelolyckor med motorfordon 0 0 1 (1) 9 (10) Kollisionsolyckor mellan motorfordon 1 (0) 0 0 14 (20) Övrigt. 0 0 0 (1) 6 (6) Totalt 2 (1) 13 (8) 35 (37) 100 (104) Fotgängare och cyklisters olycksbild En sammanvägning av statistik från sjukhuset och polisen visar att det under 2015 har inträffat 175 st olyckor där oskyddade trafikanter varit inblandade i Hässleholms kommun, på hela vägnätet. Jämfört med föregående år är detta en minskning med 2 procent. Av dessa var antalet cyklister 88 och antalet fotgängare var 69. I diagrammen nedan redovisas olycksbilden för fotgängare och cyklister 2015. Siffrorna baseras på en sammanvägning av statistik från sjukhuset och polisen och avser antalet olyckstyper i hela kommunen men endast kommunala vägar.

Olyckstyper för skadade cyklister 2015 8% 4% 20% Cykel i kollision med motorfordon Singelolycka cykel Singelolycka moped Cykel i kollision med annan cykel 68% Figur 3 Andelen skadade cyklister per olyckstyp, kommunala vägnätet Över hälften (68 %) av cyklisterna skadas i singelolyckor. Det finns flera anledningar till denna typ av olyckor, vanligt är tekniska fel på cykeln eller man cyklar in i något. Många olyckor orsakas även av halka i vinterväglag eller på grusfläckar. 20 % av cyklisterna skadas i kollision med motorfordon, vilket är en markant ökning från 2014 års 14 %. Olyckstyper för skadade fotgängare 2015 2% 19% Fotgängare i kollision med motorfordon Singelolycka fotgängare Fotgängare i kollision med fotgängare 79% Figur 4, Andelen skadade fotgängare per olyckstyp, kommunala vägnätet Även bland fotgängare är singelolyckor vanliga. Hela 79 % av fotgängare skadas i singelolyckor i det kommunala vägnätet. Fallolyckor vid exempelvis trottoarkanter, lösa gatstenar och på isfläckar är mycket vanligt. 65 %

av alla fotgängare som skadats under 2015 har skadats under vinterhalvåret. Anledningen kan antas vara att det är mörkare då samt större problem mad halt väglag pga. löv, snö och is. Ungefär hälften av de skadade i fallolyckor var över 60 år och en större andel, än hos övriga åldersgrupper, skadas allvarligt. Det är även svårare för äldre att komma tillbaks till det liv man hade före olyckan, vilket kostar lidande och pengar för samhället. 65 % av de skadade fotgängarna, i alla typer av fotgängarolyckor, är kvinnor och 35 % är män. Av de skadade fotgängarna som är över 60 år är det 69 % som är kvinnor. 19% av olyckorna har inträffat i kollison med ett motorfordon. Skadorna vid sådana olyckor har ofta blivit av en svårare skadegrad. Olycksdrabbade typer av platser I detta avsnitt redovisas de mest olycksdrabbande korsningarna och sträckorna i Hässleholms kommun. För att få en bra blid av läget baseras statistiken på en fem års period 2011-2015. Statistiken är en sammavägning av polisoch sjuhusrapportering. Dödade och allvarligt skadade viktas högre än lindrigt skadade. Korsningarna är endast korsningar där minst en av vägarna är kommunal. Vad gäller sträckan skall vägen vara kommunal för att tas med i denna statistik. Korsningar Allvarlig olycka Måttlig olycka Lindrig olycka 1. Grönängsplan 1 1 1 17 20 2. Vankivavägen - Viaduktsgatan 0 0 0 12 12 Totalt 0 0 0 9 9 4. Finjagatan - Vankivavägen 0 1 0 6 7 5. Stobyvägen - Norra Kringelvägen 0 0 1 6 7 Åtgärder Dödsolycka Trafiksäkerhetsåtgärder på övergångställen 2016 3. Kristianstadvägen - Borggårdsgatan Ny cirkualtionsplats byggd 2016 Trafiksäkerhetsåtgärder på övergångställen 2016 1. Grönängsplan Dödsolyckan som inträffad under 2015 i korsningen var av typen fotgängare-motorfordon. Fotgängaren blev påkörd på övergångsstället norr om korsningen, på Vankivavägen, då personbilen var på väg ut från cirkulationsplatsen. Övriga olyckor har haft blandad karaktär, men upphinnandeolyckor har dominerat i antal. 2. Vankivavagäen Viaduktgatan 8 av 12 olyckor är kollisioner mellan motorfordon. 4 av olyckorna rör oskyddade trafikanter. Samtliga olyckor var av lindrig karaktär. 3. Kristianstadgatan Borggårdsgatan Alla olyckor förutom en i denna korsning rör oskyddade trafikanter, så som fotgängare och cyklister. Av de 9 olyckorna som inträffat i korsningen är 4 av dem en kollision mellan cyklist och motorfordon. 4. Finjagatan Vankivavägen Gemensamt för alla olyckor i den här korsningen är att oskyddade trafikanter varit inblandade. Den allvarliga olyckan var en kollision mellan en cyklist och ett motorfordon.

5. Stobyvägen Norra Kringelvägen I majoriteten av olyckorna är det en cyklist inblandad, det vill säga i 4 av 7. Det är även en sådan typ av olycka som utgör den måttligt allvarliga olyckan. Av de övriga 3 är det bara i ett fall som en fotgängare är inblandad, i de andra två är det endast motorfordon involverande. Dödsolyckor olycka olycka olycka talt Allvarlig Måttlig Lindrig To- Åtgärder Sträckor 1. Första Avenyn 0 2 10 13 25 Planerad 2017 2. Järnvägsgatan 0 0 8 19 27 Planerad 2017 3. Stobyvägen 0 0 4 13 17 4. Österåsgatan 0 0 6 10 16 5. Andra Avenyn 0 0 2 10 12 1. Första Avenyn Första Avenyn är till största del en gågata. I denna statistik är även Stortorget inräknat. De två allvarliga olyckorna var singelolyckor med fotgängare. Majoriteten av alla olyckor är fallolyckor. 3 av olyckorna är då en cyklist eller fotgängare kolliderat med en personbil. 2. Järnvägsgatan 60% av olyckorna på sträckan är singelolyckor för fotgängare. Exempel på orsaker är att personer snubblat på kanter eller halkat på isfläckar. 2 av olyckorna är då fotgängare och motorfordon varit i konflikt. 3. Stobyvägen 45% av olyckorna är upphinnande olyckor då bilen bakom inte hunnit bromsa i tid. Cyklister har varit inblandade i 7 av olyckorna, och i 2 av de olyckorna blev en cyklist påkörd av en personbil. 4. Österåsgatan I samtliga olyckor har oskyddade trafikanter varit inblandade. I 2 av fallen har en cyklist blivit påkörd av en bil. Över 80% av olyckorna är singelolyckor och beror bland annat på halt väglag eller ojämn vägbana. 5. Andra Avenyn 60% av alla olyckor på denna sträckan är singelolyckor för oskyddade trafikanter. 3 av olyckorna var kollision motorfordon emellan. Hälften av olyckorna är koncentrerade runt Fisktorget.

sida7 Tekniska förvaltningen Hässleholms kommun För ytterligare information kontakta: Tekniska förvaltningen Stina Janzon, Trafikingenjör stina.janzon@hassleholm.se Tel 0451-26 70 00 Hässleholms kommun Stadshuset 281 80 Hässleholm vxl 0451-26 70 00