Hälsoprofilbedömning. den ledande metoden för att motivera till en bättre livsstil

Hälsoprofilbedömning den ledande metoden för att motivera till en bättre livsstil

Mer än 30 år av arbete för livsstilsförändringar... Sture Malmgren börjar genomföra submaxtest på cykel på SAAB AB i Linköping. Sture Malmgren och Gunnar Andersson presenterar för första gången begreppet Hälsoprofil. Första kursen i HPB genomförs på Stråkenshus. HPB förankras vetenskapligt i medicinska doktorsavhandlingar. Den första programvaran för HPB utvecklas av Stefan Wallin. Första HPB-seminariet genomförs. Auktorisation av Hälsoprofilbedömare. Boken Konditionstext på Cykel publiceras. Boken Effektiv friskvård - lönsammare företag publiceras. Programvaran Plustoo och webbsajten Todaytoo.com för HPB lanseras. 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2

... en fantastisk utveckling Hälsoprofilbedömning, HPB, är den ledande metoden för att motivera människor till en bättre livsstil. Livsstilen är den avgörande faktorn för människors hälsa och för att uppnå bättre hälsa behöver många förändra sin livsstil. HPB:s ledord är Medvetandegörande kommunikation. En hälsoprofilbedömare hjälper deltagaren att bland annat se sina möjligheter inför en livsstilsförändring. HPB är också en utmärkt metod på organisationsnivå där ett av syftena är att kunna ge företag underlag för ett strategiskt hälsoarbete. HPB har sitt ursprung från 1968 och upphovsmännen Gunnar Andersson och Sture Malmgren. Dagens metod är resultatet av en mer än 30 år lång utveckling i ett givande samspel mellan omfattande praktisk utprövning och tvärvetenskaplig forskning. 3

En hälsofrämjande metod som motiverar till en bättre hälsa Medvetandegörande kommunikation får individen att förstå livsstilens betydelse för hälsan HPB är på individnivå en metod för att motivera människor till förändringar i livsstilen. HPB är ingen vanlig medicinsk hälsoundersökning. HPB får deltagaren att bli medveten om sambandet mellan hälsovanor, hälsoupplevelser och mätvärden. Genom att utnyttja kraften i det personliga mötet skapas en inre motivation hos deltagaren. I samtalet som sker under tystnadsplikt får deltagaren möjlighet att förstå: vilka faktorer som påverkar den egna hälsan och på det viset kunna förbättra den. vikten av att ta ett eget ansvar för att lyckas med en bestående livsstilsförändring. HPB är tvärvetenskapligt förankrat HPB har sin tvärvetenskapliga grund i Anderssons och Malmgrens egen forskning, i en väl utvecklad beteendemedicinsk teori och en bred internationell forskning. Anderssons och Malmgrens forskning är dokumenterad i deras doktorsavhandlingar i medicinsk vetenskap, dels i På jakt efter hälsoprofilen, en C- och D-uppsats, samt i utvärderingen av kampanjen Piggare med Corren. HPB ger företag och organisationer underlag för ett strategiskt hälsoarbete HPB är också en utmärkt metod på organisationsnivå. Med bland annat indelningen i åtgärdsgrupperna, riskgrupp och friskgrupp, får företag och organisationer underlag för ett strategiskt hälsoarbete. Med vår speciellt utvecklade programvara Plustoo kan Hälsoprofilbedömaren effektivt och enkelt bearbeta statistik av genomförda Hälsoprofilbedömningar. Det möjliggör nulägesanalyser och utvärderingar av hälsosatsningar. Gunnar Anderssons och Sture Malmgrens avhandlingar vid Linköpings Universitet. FAKTA Tvärvetenskap är en forskningsverksamhet eller vetenskaplig gren som involverar kunskaper, metoder, terminologi och expertis från skilda vetenskapsgrenar. Inom HPB utgår vi från en kombination av beteendevetenskap, medicin och fysiologi. 4

Syften med HPB på Individnivå Att skapa insikt om den egna livsstilens koppling till och betydelse för hälsan. Att genom medvetandegörande kommunikation i det enskilda mötet motivera deltagaren till förändringar i livsstilen. En modern programvara stärker hela konceptet kring HPB Redan 1988 tog Stefan Wallin initiativ till att utveckla en programvara för HPB och 1990 blev HPB på Data ett nytt begrepp inom Hälsoprofilkonceptet. Sedan dess har vi utvecklat ytterligare tre programvaror för HPB och den senaste programvaran Plustoo lanserade vi hösten 2009. En väl utvecklad och modern programvara med pedagogiska funktioner och bilder gör det lättare för deltagaren att förstå livsstilens betydelse för hälsan. På organisationsnivå är programvaran en förutsättning för att arbeta med statistik och t ex kunna skapa nulägesanalyser eller jämföra olika testtillfällen och utvärdera projekt. Att skapa förståelse för att en livsstilsförändring bygger på eget ansvar, eget beslut och eget val. Att genom en uppföljande Hälsoprofilbedömning låta deltagaren se resultatet av sin förändrade livsstil. Att hänvisa till medicinsk utredning eller annan åtgärd utifrån avvikande resultat eller mätvärden. Syften med HPB på organisationsnivå Det är visserligen berömvärt att hjälpa de sjuka att bli friska, men lika berömvärt att hjälpa de friska att bevara hälsan. Hippokrates, Läkekonstens fader 400 f.kr. Att presentera en nulägesanalys över deltagarnas hälsovanor, hälsoupplevelser och några medicinska och fysiologiska hälsodata. Resultatet kan ligga till grund för ett fortsatt strategiskt hälsoarbete. Att utifrån en nulägesanalys ta fram ett skräddarsytt underlag och åtgärdsprogram för specifika och anpassade hälsosatsningar. Att genom en sammanställning av förändringarna mellan Hälsoprofilbedömning nr 1 och nr 2 utvärdera effekterna av hälsosatsningen. 5 5

Så här genomförs en Hälsoprofilbedömning 1 2 Deltagaren börjar med att i förväg besvara ett frågeformulär som omfattar hälsovanor och hälsoupplevelser. Deltagaren kan besvara frågorna antingen direkt på frågeformuläret eller via vår egen webbsajt Todaytoo.com. Deltagaren träffar sedan en Hälsoprofilbedömare under drygt en timme för att delta i en Hälsoprofilbedömning. På plats börjar deltagaren att tillsammans med Hälsoprofilbedömaren gå igenom frågeformuläret. Hur vill du må om ett år? Vad vill du förändra i ditt sätt att leva för att uppnå det? 3 4 Hälsoprofilbedömaren mäter därefter deltagarens vikt, längd samt skelettmått över handleder och knäleder. På så sätt kan en undre- och övre viktgräns beräknas som ofta är en bra utgångspunkt för att prata om deltagarens vikt. Möjlighet finns också att registrera BMI och midjeomfång. Hälsoprofilbedömaren mäter blodtrycket och ställer frågor kring diagnosticerat högt blodtryck, hjärtkärlmedicin, diabetes och astma. Genom att mäta blodtrycket kan Hälsoprofilbedömaren bland annat fånga upp de deltagare som har ett förhöjt blodtryck och då hänvisa till medicinsk utredning. 6

Det här innehåller en HPB: 5 6 För att beräkna konditionsnivån får deltagaren genomföra ett submaximalt cykeltest ( Åstrandstestet ). Hälsoprofilbedömaren är utbildad Testledare. Deltagaren cyklar med en belastning som ger en måttlig ansträngning. Belastningen väljs efter deltagarens förutsättningar. Puls och upplevd ansträngning noteras i cykeltestet som pågår i 6-10 minuter. Efteråt beräknar Hälsoprofilbedömaren deltagarens maximala syreupptagning, testvärde och konditionstal. I det avslutande personliga samtalet tolkar och diskuterar deltagaren och Hälsoprofilbedömaren gemensamt resultatet i Hälsoprofilen. Deltagaren får möjlighet att förstå vilka faktorer som påverkar den egna hälsan och att det krävs en inre motivation som utgår från ett eget val, beslut och ansvar för att lyckas med en bestående livsstilsförändring. Deltagaren får själv lyfta upp eventuella förändringar som hon/han vill genomföra. Ambitionerna för att förbättra livsstilen tar form i ett personligt kontrakt Min framtida Hälsoprofil. FRÅGOR KRING: Fritid Färdsätt till/från arbete Motion och fysisk aktivitet Kost Rökning Snusning Alkohol Medicin Symptom Diabetes Astma Hjärtkärlmedicin Blodfetter Upplevd stress Upplevd ensamhet Upplevd hälsa MÄTNINGAR OCH BERÄKNINGAR: Vikt och önskad vikt Längd, knäleds- och handledsmått Beräknad skelettvikt Fettfri kroppsvikt Övre och undre viktgräns Blodtryck Submaximalt test på cykelergometer Beräkning av max syreupptagning, testvärde och konditionstal ETT PERSONLIGT SAMTAL UNDER TYSTNADSPLIKT Åstrandstestet 7

Så arbetade vi hälsostrategiskt med malmö stad... Hälsoutveckling Med HPB som grund genomförde Kick Prohealth (nu HPI Health Profile Institute) i samarbete med Malmö Stad friskvårdsprojektet Hälsosamt medarbetarskap under 2004 och 2005. HPB 1 - på Individnivå Vi började arbeta på individnivå med HPB 1, för att visa på de möjligheter individen har att påverka sin hälsa samt för att motivera till livsstilsförändringar. Vi gick vidare med att databearbeta hälsoprofilerna och redovisa resultatet på gruppnivå. d.v.s. nulägesanalys. Nulägesanalys I Diagram 1 ser vi att 83 % av de anställda är i åtgärdsgrupperna A och B vid HPB 1. Dessa personer har stort behov eller behov av livsstilsförändring. Orsakerna kan vi se i Diagram 2 som visar att 35 % av de anställda är fysiskt inaktiva och att 42 % har låg kondition. 65 % har dåliga eller mycket dåliga kostvanor och 70 % upplever att de har en dålig eller mycket dålig hälsa vid HPB 1. Åtgärdsprogram Vi prioriterade konditions- och kostbefrämjande åtgärder i ett brett åtgärdsprogram som syftade till positiva förändringar, utveckling och gemenskap. Åtgärdsprogrammet omfattade bland annat: lågintensiv fysisk träning i form av stavgång, simning, vattengympa och aktiv rehabilitering. utbildningsdagar i fysisk aktivitet/träningslära, kost och stress. HPB 2 Efter genomfört åtgärdsprogram genomfördes en ny Hälsoprofilbedömning, HPB 2 för att utvärdera förändringar på såväl individ- som gruppnivå. Utvärdering Statistikbearbetning, utvärdering och rapport genomfördes med hjälp av diagram och tabeller direkt ur programvaran Profildata. Vårt arbete har givit klart positiva resultat. Många har förbättrat sin livsstil och detta ser vi tydligt i Diagram 1. Åtgärdsgrupper A och B har minskat från 83 till 54 %. FörDubblad andel Personer med god hälsa De anställda upplevde efter projektet en större arbetsglädje. Individens frisknärvaro och effektivitet ökade och sjukskrivningarna minskade. Företagets konkurrenskraft ökade och företaget blev mer lönsamt. I Malmö Stad minskades sjukfrånvaron med 42 %! Och sjuklönekostnaderna minskade med 16 % år 2005! Under 2007 minskade sjukfrånvaron (genomsnittliga antalet sjukdagar) med 29 %. I övriga stadsdelen ökade sjukfrånvaron med 3%. Efter 2007 integrerades arbetssättet i alla stadsdelens ca 75 verksamheter. Chefens roll som den goda förebilden för ett hälsopromotivt arbetssätt kombinerat med HPIs produkter - HPI Hälsoenkät och Hälsoprofilbedömning är basen i det lyckade hälsoarbetet. 8

... och sänkte sjukfrånvaron med 42 % Diagram 1 Åtgärdsgrupper - HPB 1 i jämförelse med HPB 2 hpb 1 hpb 2 D 4 % C 13 % B 9 % D 15 % A = stort behov av livsstilsförändring B = behov av livsstilsförändring C = bra livsstil D = mycket bra livsstil A 41 % A 74 % C 31 % B 13 % Diagram 2 Hälsovanor, hälsoupplevelser och hälsodata - HPB 1 i jämförelse med HPB 2 I Diagram 2 ovan kan vi se att av de enskilda faktorerna har t ex andelen motionärer ökat från 69 till 89 % och andelen medarbetare med goda kostvanor har nästan fördubblats. Symptomen har minskat med en tredjedel och andelen medarbetare med bra konditionsnivå har ökat från 58 % till 94 %! Mycket glädjande är att fler än dubbelt så många nu upplever att de har en bra istället för dålig hälsa! 9

Medarbetare i riskgruppen hade 10 sjukdagar fler per år. Hälsoprofilbedömningens indelning i Riskgrupp och Friskgrupp kan användas för att identifiera både individer och grupper med nuvarande eller framtida sjukfrånvaro. studie på länsförsäkringar ab Friskvårdsekonom Patricio Riquelme vid HPI genomförde 2003 en studie åt Länsförsäkringar AB. Syftet var att undersöka sambandet mellan sjukfrånvaro och resultatet från Hälsoprofilbedömningar på Länsförsäkringars medarbetare. Indelning i riskgrupp och friskgrupp I Hälsoprofilbedömning delar vi in deltagarna i fyra olika åtgärdsgrupper A, B, C eller D beroende på resultatet från Hälsoprofilbedömningen. Åtgärdsgrupp A + B, dvs de medarbetare med störst behov av livsstilsförändringar och åtgärder, benämndes Riskgrupp. Medarbetare med bra livsstil och hälsodata, åtgärdsgrupp C + D, benämndes Friskgrupp. De senaste årens sjukfrånvaro hos 320 tjänstemän hälften från riskgruppen och hälften från friskgruppen kunde sedan jämföras med resultaten från Hälsoprofilbedömningarna. Riskgruppen hade 10 dagar högre sjukfrånvaro per år Studien visade att medarbetare i riskgruppen hade i genomsnitt 15 sjukfrånvarodagar/år och att medarbetare i friskgruppen endast hade 5 sjukfrånvarodagar/år. Skillnaden i sjukfrånvaro var alltså, för både män och kvinnor, ca 10 dagar/år. RISKGRUPP A = stort behov av livsstilsförändring B = behov av livsstilsförändring B 9 % C 13 % D 4 % FRISKGRUPP C = bra livsstil D = mycket bra livsstil A 74 % 10

16 15 14 12 10 8 6 5 4 2 0 Friskgrupp Riskgrupp Genomsnittligt antal sjukfrånvarodagar per medarbetare och år för personer i Frisk- och Riskgrupp. Det finns stora ekonomiska vinster med att flytta en medarbetare från risk- till friskgrupp En personalekonomisk beräkning visar att 1 sjukdag kostar arbetsgivaren 10 % av månadslönen. Då medarbetaren i riskgruppen hade 10 sjukdagar fler per år innebär det att, det ekonomiska värdet av att flytta en medarbetare från riskgrupp till friskgrupp motsvarar en månadslön per år! Om vi dessutom antar att förbättrad fysisk arbetsförmåga och högre frisknärvaro positivt påverkar medarbetarnas motivation och arbetsprestation blir den ekonomiska vinsten ännu större. Med Hälsoprofilbedömning identifierar vi medarbetarna i riskgruppen och kan därmed utveckla hälsan kostnadseffektivt och resultatinriktat. 1 sjukdag = 10 % av månadslön 10 sjukdagar x 10 % av månadslönen = 100 % av månadslönen = 1 månadslön 11

Åtta punkter som kännetecknar HPB 1. Tvärvetenskaplig förankring HPB är tvärvetenskapligt förankrat i bl a upphovsmännen Anderssons och Malmgrens medicinska doktorsavhandlingar The importance of exercise for sick leave and perceived health och A health information campaign and Health Profile Assessment as revelatory communication vid Linköpings Universitet. HPB omfattar en kombination av beteendevetenskap, medicin och fysiologi. 2. HPB en viktig del i strategiskt hälsoarbete Indelningen i åtgärdsgrupperna, riskgrupp och friskgrupp, kan användas som nyckeltal i en organisation parallellt med andra nyckeltal för att skapa friska och lönsamma företag. 3. Väl utvecklad och modern programvara och webbsajt Sedan 1980-talet har vi tillhandahållit programvaror för HPB. Den nya programvaran Plustoo är Sveriges modernaste programvara för hälsoutveckling. Med Plustoo får kunden ännu större möjligheter både vid genomförande av HPB samt för att bearbeta statistik, ta fram nulägesanalyser och utvärdera hälsosatsningen. Förutom HPB innehåller också Plustoo andra metoder som smidigt kan komplettera kundens hälsosatsning t ex HPI Hälsoenkät, AUDITformuläret eller Arbetsprofilbedömning. På vår webbsajt Todaytoo.com kan deltagaren besvara sitt HPB-frågeformulär innan hon deltar i en Hälsoprofilbedömning. Todaytoo.com är ett mycket kostnadseffektivt verktyg för att påbörja en hälsosatsning. På Todaytoo erbjuder vi också HPI Hälsoenkät, AUDIT och APB-frågeformulär. 4. Omfattande utbildning HPB-utbildningen är omfattande både i antal kurser och i antal utbildade. Utbildningen genomförs i flera steg med Testledarutbildning, HPB Grundkurs, HPB Fördjupningskurs och Auktorisation/Certifiering. Utöver HPB-kurser erbjuder vi kurs i Motiverande samtal, Hälsa och ekonomi samt kurs i Hälsa och Ledarskap. Varje år genomför vi ca 70 kurser i HPB och utbildar ca 1 200 Hälsoprofilbedömare. HPButbildningen har pågått i mer än 30 år. De flesta kurser har genomförts på kursgården Stråkenshus utanför Motala. 5. Kontinuerlig och beprövad utveckling sedan 1976 HPB är kontinuerligt utvecklad under 34 år. Metoden är granskad, testad och utprovad som få eller ens någon annan hälsoutvecklingsmetod är i Sverige. Förändringar i metoden sker genom årliga utvecklingsseminarier som vi har genomfört under de senaste 20 åren. Vid Friskvården på Saab AB i Linköping har under mer än 30 års tid närmare 30 000 tester på cykelergometer genomförts. Metoden är också beprövad genom alla Hälsoprofilbedömare som dagligen genomför HPB. 12

6. Stor spridning Under de senaste åren har det genomförts ca 100 000 HPB/år i Sverige. Totalt har det genomförts över 1,5 miljoner HPB. Närmare 15 000 personer över hela Sverige har genomgått grundkursen i Hälsoprofilbedömning! Bild 7. HPB har egen Litteratur Metoden HPB har egen litteratur som är skriven av HPI:s personal: Andersson G m fl: Konditionstest på Cykel Testledarutbildning. SISU 1984, 1997, 1999, 2005, 2006. Andersson G m fl: Effektiv friskvård Lönsammare företag. Prevent 1997, 1999, 2004. Andersson G m fl: Hälsofrämjande som affärsstrategi Fakta och argument. Från regeringsuppdraget Sätt Sverige i rörelse 2001. Prevent 2001. Kursverksamheten för HPB innehåller en omfattande och väl utvecklad dokumentation. 8. Pionjärverksamhet Med metoden HPB var vi först med begreppet och arbetssättet Medvetandegörande kommunikation : Att få deltagaren att bli medveten om att livsstilen har betydelse för hälsan. Att få deltagaren att förstå att det krävs ett eget val, beslut och ansvar för att lyckas med en livsstilsförändring. Redan 1988, långt innan datorer blev var mans sak, utvecklade vi en DOS-programvara för HPB. Programvaran var både ett verktyg för att genomföra HPB och ett verktyg för att bearbeta och presentera statistik. I dag, 22 år senare bygger programvaran Plustoo på samma grundidé även om vi nu breddat och fördjupat vår programvara Plustoo och webbsajt Todaytoo.com. 13

Inspiration till strategiskt hälsoarbete med Hälsoprofilbedömning 1 Hälsopolicy Mål Policy och mål Nyckeltal 2 Hälsa för chefer HPI Hälsoenkät Utbildning - Effektivare friskare företag 3 Hälsa för medarbetare HPI Hälsoenkät Hälsoprofilbedömning för samtliga Hälsoprofilbedömning för samtliga eller för riskgrupp 4 Aktiviteter för samtliga Motion Kost Stresshantering Stegtävling Hälsoinspiratörer 5 Uppföljning för samtliga Utvärdering Avstämning mot syfte och mål Nya mål Ny handlingsplan Genom vår modell för Hälsoutveckling skapar vi i samarbete med FHV och andra hälsoaktörer förutsättningar för en lönsam och hållbar hälsostrategi. är att projektet ska övergå till en integrerad hälsoprocess i organisationen. Vår erfarenhet är att förutsättningarna för att lyckas ökar med en tydlig förankring i ledningen. Syftet med ett hälsoutvecklingsprojekt är att skapa en hälsosammare organisation. Målet Ovanstående beskrivning ska ses som ett exempel på vad ett hälsoutvecklingsprojekt kan innehålla. 14

HPI Health Profile Institute äger, utvecklar och utbildar i metoden Hälsoprofilbedömning. HPI samarbetar med både stora och små Företagshälsovårdsenheter (FHV) runt om i hela Sverige, totalt ca 200 FHV. Hälsoprofilbedömningar genomförs av framför allt FHV men även av kommuner, landsting och andra hälsoaktörer. HPI Health Profile Institute AB bildades år 2007 och består av tidigare HOS Hälsoprofilinstitutet och Kick Prohealth. HOS Hälsoprofilinstitutet utvecklade och utbildade tidigare i metoden HPB. Och Kick Prohealth utvecklade och utbildade i HPB på Data. År 2007 samlade vi dessa två företag under samma tak. HPI är en kraftfull satsning med lång erfarenhet av att jobba med hälsa på alla nivåer. Som utvecklare och leverantör av Hälsoprofilbedömning är HPI en av marknadens ledande aktörer. 15

FAKTA HPB = Hälsoprofilbedömning HE = HPI Hälsoenkät CET = Cykelergometertest AUDIT = The Alcohol Use Disorder Indentification Test APB = Arbetsprofilbedömning HPI Health Profile Institute AB - värdesätter hälsa KONTAKT STOCKHOLM HALMSTAD VÄXJÖ +46 (0)470-788 849 hpi@hpinordic.se Svärdvägen 5 Sven Jonsons gata 14 Bäckgatan 16 Org.nr. 556714-5858 www.hpinordic.se SE - 182 33 Danderyd SE - 302 27 Halmstad SE - 352 31 Växjö Styrelsesäte: Växjö 6 7