KURSPÄRM HÄLSOPROFILBEDÖMNING GRUNDKURS VERSION

Transkript

1 KURSPÄRM HÄLSOPROFILBEDÖMNING GRUNDKURS VERSION

2 Hälsoprofilbedömning Insikt ger bättre utsikt All långsiktig förändring börjar med insikt. Hälsoprofilbedömning (HPB) är en unik metod som syftar till att skapa just insikt och medvetenhet om sambanden mellan hälsovanor, hälsoupplevelser och mätvärden. En Hälsoprofilbedömning som genomförs i positiv och hälsofrämjande anda, får deltagaren att inse att förutsättningarna för att lyckas med en bestående livsstilsförändring bygger på ett eget ansvar, ett eget val och ett eget beslut. Hälsoprofilbedömning motiverar människor till en bra livsstil och resulterar ofta i att individer förbättrar sina utsikter till ett långt och friskt liv. Strategiskt hälsoarbete Hälsoprofilbedömning på gruppnivå ger företag och organisationer underlag för ett strategiskt hälsoarbete. Med programvaran Plustoo är det enkelt att bearbeta och kartlägga genomförda Hälsoprofilbedömningar och hälsoprojekt på företag eller inom organisationer. Med hjälp av en uppföljande Hälsoprofilbedömning kan man också utvärdera effekterna av hälsoarbetet och utveckla en fortsatt strategi för ett framgångsrikt och lönsamt hälsoarbete. Välkommen till utbildningen i Hälsoprofilbedömning den ledande metoden för att motivera människor till en bättre livsstil. Väl mött! Anders Wallin Utbildningsansvarig HPI Academy HPI HEALTH PROFILE INSTITUTE AB +46 (0) hpi@hpinordic.se STOCKHOLM POSTADR. Box 35 SE Danderyd STOCKHOLM BESÖKADR. Karlsrovägen 2D SE Danderyd HALMSTAD Storgatan SE Org.nr

3 Program, Mål... 1 Inbjudan HPB, Handledning HPB Frågeformulär... 2 Kroppssammansättning... 3 Blodtrycksmätning... 4 Konditionstest på cykel..se separat kursmaterial...(5) Hemuppgifter...se kurskompendium...(6) Medvetandegörande kommunikation, Motivation, Beteendeförändring... 7 Genomförande av HPB En sammanfattning... 8 Indelning i Åtgärdsgrupper... 9 Utrustning, Prissättning, Avtal Personuppgiftslagen, PuL Övningsuppgifter.se kurskompendium...(12) Övningsuppgifter statistik i Plustoo...se separat material...(13) Hälsoprofilbedömning, historik & bakgrund Utvärderingar genomförs via e-learning...(15) HPI Health Profile Institute, Support, Kontakt Artiklar Referenser... 18

4 KAPITEL 1 KURSPROGRAM, KURSMÅL Kursprogram 4 och 5 dagar Kursmål och befogenheter Deltagarförteckning

5 KURSPROGRAM 4 DAGAR DAG 1 Presentation, introduktion och allmän kursinformation Introduktion till Hälsoprofilbedömning HPB Inbjudan, Handledning HPB Frågeformulär och HPB-resultat Innehållet i PUL, Personuppgiftslagen och hur det påverkar HPB-arbetet Praktiskt arbete DAG 2 Upplevd ansträngning, dvs. Borg RPE-skalan Metodfel i cykeltestet, t ex maxpulsavvikelse, rökning, stress, hjärtfel Åtgärdsgruppsindelning Plustoo - inmatning Genomgång av hemuppgifter MELLAN DAG 2 OCH DAG 3 ÄR DET KURSUPPEHÅLL MED HEMUPPGIFTER DAG 3 Repetition från dag 1-2 Redovisning av erfarenheter och övningsexempel Coopers test, fysiologiska begränsningar och möjligheter Hälsosammare livsstil, bättre ekonomi Min Hälsovision DAG 4 Copyright HPI Health Profile Institute AB HPB som förändringsarbete Medvetandegörande kommunikation, Motiverande samtal (MI), Transaktionsanalys, rollspel mm Utrustning för genomförande av HPB. Prissättning av HPB. Marknadsföringsmaterial HPB. Avtalsmall Plustoo - statistik Information om kompletterande utbildningar, HPI Hälsoscreening, HPI Arbetsplatsprofil, AUDIT, Todaytoo.com, seminarier, kvalitetssäkring Kursutvärdering Versionsdatum Kapitel 1-1

6 KURSPROGRAM 5 DAGAR DAG 1 Presentation, introduktion och allmän kursinformation Hälsoprofilbedömning och HPI historik, bakgrund HPI Konditionstest på cykel (KPC) De viktigaste principerna i det submaximala arbetsprovet på cykel Diagnostiskt prov HPI KPC, Fortsatt genomgång av fysiologi Upplevd ansträngning, Borg RPE-skalan Metodfel i cykeltestet, t ex maxpulsavvikelse, rökning, stress, hjärtfel DAG 2 Inbjudan HPB, Handledning HPB Frågeformulär och HPB-resultat Innehållet i PUL, Personuppgiftslagen och hur det påverkar HPB-arbetet Praktiskt arbete med cykelergometertest, och blodtrycksmätning DAG 3 Avstämning av det praktiska arbetet under dag 1 och 2 Praktiskt arbete med cykelergometertest Åtgärdsgruppsindelning Plustoo - Inmatning Genomgång av hemuppgifter MELLAN DAG 3 OCH DAG 4 ÄR DET KURSUPPEHÅLL MED HEMUPPGIFTER. DAG 4 Repetition från dag 1-3 Redovisning av erfarenheter och övningsexempel Coopers test. Fysiologiska begränsningar och möjligheter Hälsosammare livsstil, bättre ekonomi Min Hälsovision DAG 5 HPB som förändringsarbete Medvetandegörande kommunikation, Motiverande samtal (MI), Transaktionsanalys, rollspel mm Utrustning för genomförande av HPB. Prissättning av HPB. Marknadsföringsmaterial HPB. Avtalsmall Plustoo - statistik Information om kompletterande HPB-utbildningar, HPI Hälsoscreening, HPI Arbetsplatsprofil, AUDIT, Todaytoo.com seminarier, kvalitetssäkring Kursutvärdering Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 1-2 Versionsdatum

7 KURSMÅL OCH BEFOGENHETER Att vara hälsoprofilbedömare innebär att VARA TEORETISKT INSATT I HPB-konceptets historik, utveckling, kvalitetssäkring, vetenskapliga förankring, beprövade erfarenhet, mål, användningsområde och befogenheter. TEORETISKT KUNNA ANVÄNDA programvaran Plustoo för inmatning samt statistikbearbetning HPB Frågeformulär, utskrift av HPB-resultat och HPB Min Hälsovision Medvetandegörande kommunikation och MI, som underlag för beteendeförändring Borg RPE-skalan som underlag för bedömning av belastning, beräkning av syreupptagning och testvärde samt för att upptäcka ev. metodfel TEORETISKT FÖRSTÅ principerna för blodtrycksmätning, blodtrycksgränser och mediciners påverkan på pulsutvecklingen under Konditionstest på cykel principerna för beräkning av maximal syreupptagning och testvärde samt bedömning av deltagarens sammanfattande konditionsnivå hur rökning och stress kan påverka pulsutvecklingen i Konditionstest på cykel Coopers test, både som maxtest och som underlag för motionsrådgivning PRAKTISKT KUNNA få deltagaren i en HPB att känna sig så trygg att han/hon vågar se och erkänna inre hinder för, och möjligheter till, förändring känna och förstå om någon behöver professionellt psykologiskt stöd hjälpa deltagaren att rätt förstå och besvara även komplexa och känsliga frågor korrekt genomföra HPI Konditionstest på cykel korrekt genomföra blodtrycksmätning samt korrekt agera då deltagare har ett förhöjt blodtryck hantera inmatning och utskrifter av HPB och KPC i Plustoo diskutera upplevd hälsa, hälsovanor och friskvårdsprogram genomföra statistikurval, statistikbearbetningar och statistikpresentationer i Plustoo presentera förändringsblanketten Min Hälsovision Copyright HPI Health Profile Institute AB BEFOGENHETER Grundkursen ger dig behörighet att självständigt genomföra HPB med programvaran Plustoo på individ- och organisationsnivå. Grundkursen ger dig dock inte behörighet att utbilda i HPB eller i Plustoo. Versionsdatum Kapitel 1-3

8 KAPITEL 2 INBJUDAN HPB, HANDLEDNING HPB FRÅGEFORMULÄR Inbjudan till Hälsoprofilbedömning Handledning till HPB Frågeformulär och utskrift HPB-resultat

9 INBJUDAN TILL HÄLSOPROFILBEDÖMNING Så här kan texten i en inbjudan till HPB se ut. Använd hela eller delar av texten och gör det gärna lite mer personligt genom egen text och eventuella bilder. Hälsoprofilbedömning, HPB, är den ledande metoden att på individnivå motivera till förändringar i livsstil och därmed påverka hälsan. Varje år genomförs många tusen HPB i Sverige. Metoden Hälsoprofilbedömning som grundar sig på en kombination av beteendevetenskap, medicin och fysiologi bygger på över 35 års tvärvetenskaplig och beprövad utveckling. Så här går en Hälsoprofilbedömning till Du får i förväg besvara ett frågeformulär, via webbsajten Todaytoo.com eller via ett frågeformulär på papper, Dessa frågor rör dina hälsovanor och hälsoupplevelser den senaste månaden och du bedömer dig själv på en femgradig skala. Svara så sanningsenligt som möjligt. Om du upplever att någon fråga är svår att besvara kan du diskutera detta med din hälsoprofilbedömare. Dina svar skickas automatiskt från Todaytoo.com till din Hälsoprofilbedömare, alt tar du med dig ditt ifyllda frågeformulär. Hälsoprofilbedömning ger dig en chans att diskutera dina svar från frågeformuläret få din kroppssammansättning beräknad och din viktsituation belyst få veta ditt blodtryck utifrån ett lättare test på cykelergometer i 6-10 minuter se hur din aktuella konditionsnivå är i ett hälsoperspektiv se kopplingen mellan dina hälsovanor, hälsoupplevelser och hälsodata I ett avslutande samtal tolkar Hälsoprofilbedömaren och du sedan gemensamt resultatet i din Hälsoprofil, där du själv lyfter upp eventuella förändringar som du vill genomföra i din livsstil. LÄS MER OM HÄLSOPROFILBEDÖMNING Läs mer om Hälsoprofilbedömning, och de lyckosamma projekt som har genomförts, i HPB broschyren som kontaktpersonen på din avdelning tillhandahåller eller på PUL, PERSONUPPGIFTSLAGEN Din personliga integritet värnas genom att inga obehöriga får ta del av din Hälsoprofil. ATT TÄNKA PÅ INFÖR DIN HÄLSOPROFILBEDÖMNING Var gärna ombytt i t-shirt/linne och lediga byxor/shorts för cykeltestet Avstå från tyngre motion eller fysisk aktivitet 24 timmar före din Hälsoprofilbedömning Undvik att äta en större måltid 2 timmar innan du kommer Rök eller snusa inte timmen innan Besvara frågeformuläret som du får via Todaytoo.com eller på informationsträffen i lugn och ro och ta med det till din hälsoprofilbedömare Om du är sjuk eller får förhinder, boka om din tid så snart som möjligt Om du använder mediciner, skriv ner namnen på dessa och ta med En Hälsoprofilbedömning tar minuter att genomföra Varmt välkommen till din Hälsoprofilbedömning! Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 2 Sidan 1 Version

10 HANDLEDNING TILL HPB FRÅGEFORMULÄR Innehåll i informationsmöte inför HPB Det bästa är om hälsoprofilbedömaren själv håller i detta möte. Deltagarna får en chans att bilda sig en uppfattning om vad som ingår i en HPB, vad man kan få ut av den och vem du är som hälsoprofilbedömare. Mötet är ett utmärkt tillfälle att fånga upp deltagarnas funderingar, eventuella oro inför konditionstestet och hur resultatet kommer att användas. Passa också på att använda mötet till bokningar av tider och eventuellt dela ut Frågeformuläret på papper om det inte besvaras via Todaytoo, förstås! Bra saker att informera om: vem du är och din bakgrund vad som ingår i en HPB vad deltagare vinner på att delta i en HPB vad deltagaren ska tänka på då han/hon besvarar HPB Frågeformulär standardiseringskraven inför konditionstestet på cykel att deltagaren bör vara ombytt i t-shirt/linne och lediga byxor/shorts för cykeltestet förtydliga att testet är submaximalt och att hänsyn tas till ålder, kön och graden av träning/vardagsmotion resultatet, som skrivs ut med förklarande text, kan vara ett underlag för beslut om förändring av livsstilen att ambitionerna kan konkretiseras i skapandet av Min hälsovision tystnadsplikt, Personuppgiftslagen mm hur bokning av tid för HPB går till vem/vilka som är hälsoprofilbedömare Som en extra tjänst kan deltagaren besvara frågeformuläret via vår webbsajt När deltagaren sen kommer för att genomgå sin HPB finns redan alla svar i Plustoo och ännu mer tid kan ägnas åt samtalet. Alternativt kan frågeformuläret delas ut i pappersform. Omfattning Frågeformuläret består av 27 frågor, som alla får plats på en A4-sida. Frågorna ger deltagaren en översikt över sina hälsovanor och hälsoupplevelser samt ger möjlighet till reflektion om det kan finnas samband mellan livsstilen och hälsan. Frågeformuläret tar bara några minuter att fylla i och skapar ofta ett starkt engagemang och nyfikenhet om fortsättningen. Det är viktigt att du som handledare uppfattar frågeformuläret som ett underlag för ett samtal mellan dig och deltagaren och inte som en enkät för kartläggning. Första målsättningen med en HPB är att skapa en medvetenhet/insikt om de egna hälsovanorna och hälsan, som en del av det kommande underlaget för beslutsfattande och förändring. Detta skapas bättre med ett fåtal frågor med tid för reflektion än med ett omfattande frågebatteri med 100-tals frågor. Observera att alla frågorna gäller den senaste månaden. Om deltagaren just nu av olika anledningar lever annorlunda än vanligt, notera detta under fliken Anteckningar i Plustoo, efter medgivande från deltagaren. Aktuella svar är grundprincipen, men en förkylning ska inte påverka svaren och den övergripande hälsoupplevelsen. STANDARDISERINGSGRAD Frågorna är standardiserade, d v s samma frågor i samma inbördes ordning under likartade förhållanden möter deltagaren, oavsett vem som är handledare. Detta ger en högre reliabilitet (= svarens överensstämmelse från samma deltagare till olika handledare), jämfört med om frågorna hade varit ostandardiserade, d v s varierat i innehåll från gång till gång. Reliabiliteten höjs ytterligare genom de fasta svarsalternativen. Ostandardiserade Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 2 Sidan 2 Version

11 frågor ger en lägre reliabilitet, men validiteten (= svarens överensstämmelse med det som frågan avser att få svar på), kan bli högre. Din uppgift är bl a att stämma av att deltagaren uppfattat frågornas innebörd korrekt. Om det är uppenbart att deltagaren missförstått någon fråga, kan ni tillsammans korrigera svaret direkt i frågeformuläret i Plustoo så rätt uppgifter sparas. SVARSALTERNATIV Varje fråga har fem svarsalternativ, av vilka bara ett får användas. Fem svarsalternativ ger en god nyansering av svaren och ger möjlighet till funderingar i en femgradig skala med även ett alternativ i mitten. Färre svarsalternativ ger en sämre nyansering och fler svarsalternativ ger svårigheter att få hjälp med text till varje delsvar. De fem svarsalternativen är endast i några fall konstruerade kvantitativt (Fysisk Aktivitet, Tobak). Övriga frågor bygger på att deltagaren gör en bedömning av sig själv i de olika avseendena. Som hjälp i egenbedömningen har deltagaren informerats i förväg om syftet med de fem svarsalternativen. De två svarsalternativen längst till vänster resp. höger är ytterlighetsalternativ. Alternativen näst längst till vänster resp. höger är en tendens åt ena eller andra hållet. Om inte heller dessa alternativ är aktuella återstår bara alternativet i mitten. Då en deltagare under samtalet direkt frågar efter skillnaden mellan olika svarsalternativ, t ex då och då jämfört med sällan, bör du påminna om den femgradiga skalan och samtidigt tona ner de enskilda svarsalternativen. Det händer att deltagare inte kan eller vill besvara en enskild fråga. Detta är OK och innebär bara ett bortfall av information i den aktuella frågan. I den kommande statistikbearbetningen kan du med manuella inställningar ändå godkänna deltagaren och få med hans/hennes övriga data i sammanställningen (se Statistikavsnittet längre bak i kurspärmen). Observera att de olika svarsalternativen motsvarar följande poäng : Längst till vänster: 1 Näst längst till vänster: 2 Det mittersta svarsalternativet: 3 Näst längst till höger: 4 Längst till höger: 5 FRÅGORNAS INBÖRDES ORDNINGSFÖLJD De första rubrikerna omfattar deltagarens hälsovanor och de sista rubrikerna deltagarens hälsoupplevelser. Det ger deltagaren möjlighet att upptäcka eventuella kopplingar mellan de egna hälsovanorna och hälsoupplevelserna, eller inse att hälsovanorna t o m kan ha påverkat hälsoupplevelserna. Inledningsvis noteras lämpliga personuppgifter i Plustoo. Därefter påminns deltagaren om tystnadsplikten och om att uppgifterna kommer registreras och sparas i Plustoo. Registreringen i Plustoo möjliggör bl a sammanställning av resultatet på gruppnivå och görs på ett sådant sätt att ingen enskild deltagare kan identifieras. Registrering av uppgifterna är frivillig. Frågorna i frågeformuläret Nedan följer kortare förklaring till bakgrunden till respektive fråga samt dess svarsalternativ. FRITID Den första rubriken Fritid tar upp hur deltagaren använder sin fritid utifrån fyra olika frågor. Visserligen graderas svarsalternativen 1 5, men här ligger ingen värdering i att hamna lågt eller högt i ett sammanfattande index, men rent allmänt anses det vara bättre att vara allmänt aktiv jämfört med passiv när det gäller intressen, engagemang och socialt umgänge. Observera att frågor som berör fysisk aktivitet/träning kommer senare. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 2 Sidan 3 Version

12 Svaren speglar deltagarens fritidsintressen, engagemang, totala aktivitetsnivå, sociala förankring och indirekt vad som är meningsfullt för deltagaren. Betydelsen av ett bra fungerande socialt nätverk är väl dokumenterad. Andra studier visar att för mycket aktiviteter kan innebära risk för hjärt-kärlsjukdom. Det värde/den siffra som visas på utskriften HPB-resultat i Plustoo skapas genom medelvärdet av de besvarade delfrågorna (poängen från samtliga delfrågor summeras ihop och divideras sedan med fyra). Observera att även sista frågan Jag ägnar mig åt övriga fritidsintressen måste besvaras och räknas in i summeringen. FYSISK AKTIVITET Rubriken Fysisk aktivitet omfattar tre frågor: Motion/träning, promenad eller cykel till och/eller från arbetet och vardagsmotion. Här är tanken att svaren ska leda till en sammanfattande slutsats om deltagaren är tillräckligt fysiskt aktiv ur ett hälsoperspektiv. Uppmärksamma också betydelsen av att specificera och notera deltagarens svar när det gäller vilken/vilka motionsformer som genomförs, hur intensivt man motionerar och hur lång tid varje motionspass omfattar. För att främja hälsa, minska risken för kroniska sjukdomar, samt för att bevara eller förbättra fysisk kapacitet rekommenderas för vuxna från 18 år och uppåt: Fysisk aktivitet i sammanlagt minst 150 minuter i veckan med minst måttlig intensitet. Om intensiteten är hög rekommenderas minst 75 minuter per vecka. Aktiviteterna ska utföras i pass om minst 10 minuter åt gången. Aktiviteten ska vara av aerob karaktär, där måttlig intensitet ger en ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning. Fysisk aktivitet och regelbunden motion anses idag som en av de viktigaste faktorerna för bättre hälsa och lägre mortalitet. Vi har valt att dela upp rubriken Fysisk aktivitet med frågorna Motion/träning, Promenad/cykel till och/eller från arbetet och Vardagsmotion. För över de tre svaren om Fysisk Aktivitet från frågeformuläret till Plustoo, klicka sedan på fliken Fysisk Aktivitet och diskutera dessa. Efter varje fråga markerar du hur många minuter i veckan som motionen/träningen bedrivs med hög intensitet och hur mycket som bedrivs med måttlig intensitet. Under sammanfattningen längst ner får du automatiskt en beräkning på antalet minuter deltagaren i är fysisk aktiv i veckan. Om den sammanlagda tiden med måttlig intensitet uppgår till minst 150 minuter i veckan är deltagaren tillräckligt fysiskt aktiv i ett hälsoperspektiv. Samma sak gäller om motionen/träningen med hög intensitet når upp till 75 minuter i veckan. FRÅGA 1: MOTION/TRÄNING Argumenten för att börja motionera är vanligtvis för att förbättra kondition, hälsa och/eller välbefinnande, d v s ett sorts investeringsvärde ska uppfyllas. När den nya motionsvanan blivit mer regelbunden brukar dessa investeringsvärden avta och motionens rekreationsvärden tar över. En känsla infinner sig av att det är skönt, avkopplande, stimulerande och roligt. Specificera i anteckningarna vilken/vilka motionsformer som genomförs, hur intensivt motionen genomförs och hur lång tid varje motionspass är. Detta är viktiga uppgifter inför val av belastning i cykeltestet samt vid kommande uppföljningar. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 2 Sidan 4 Version

13 Fråga din deltagare hur många minuter i veckan som motionen/träningen bedrivs med hög intensitet och hur mycket som bedrivs med måttlig intensitet. Markera i Plustoo hur många minuter i veckan som motionen/träningen bedrivs med hög respektive måttlig intensitet. FRÅGA 2: PROMENAD ELLER CYKEL TILL OCH/ELLER FRÅN ARBETET Observera att frågan avser till och/eller från arbetet, d v s sammanlagd tid. Många passar på, om de har möjlighet, att ta sig gående eller cyklande till arbetet, vilket har betydelse för hälsan. Andra utnyttjar möjligheten att kliva av bussen ett par hållplatser tidigare för att få en extra promenad i vardagen. Markera i Plustoo hur många minuter i veckan som promenaderna eller cykelturerna bedrivs med måttlig intensitet och ev. med hög intensitet. FRÅGA 3: VARDAGSMOTION Diskutera frågan med deltagaren och betona villkoren som gör mig lätt andfådd och ökar min puls samt minst 10 min/tillfälle och hur det kan tolkas. Fråga din deltagare hur många minuter i veckan som vardagsmotionen bedrivs med hög intensitet och hur mycket som bedrivs med måttlig intensitet. FYSISKT AKTIV FYSISKT INAKTIV? Det är nu dags att sammanfatta om deltagaren är tillräckligt fysiskt aktiv i ett hälsoperspektiv, d v s når upp till sammanlagt minst 150 minuter i veckan med minst måttlig intensitet. Om summan blir mindre än 150 minuter/vecka är deltagaren inte tillräckligt fysiskt aktiv för att nå ovanstående hälsovinst. För att förenkla beräkningen räknas fysisk aktivitet med hög intensitet dubbelt! Du får själv markera Ja eller Nej i Plustoo under rubriken Sammanfattning på frågan: Deltagaren är fysiskt aktiv ur ett hälsoperspektiv På utskriften för HPB-resultat presenteras fysisk aktivitet ur ett hälsoperspektiv i antal minuter per vecka för både hög intensitet och måttlig intensitet och sammanfattningsvis Ja eller Nej. FYSISK AKTIVITET 1 5 Summan av alla minuter efter det att motion/träning räknats dubbelt är utgångspunkten för graderingen av sammanfattningen av Fysisk aktivitet 1 5 på utskriften för HPB-resultat. Så här ser det ut: Gradering: Antal minuter/vecka: eller mer Det innebär att deltagare som hamnar på minst en trea också får ja på frågan om man är tillräckligt fysiskt aktiv i ett hälsoperspektiv. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 2 Sidan 5 Version

14 EXTRA FRÅGOR OM FYSISK ARBETSSITUATION, FYSISK AKTIVITET FÖRE 20 ÅRS ÅLDER OCH STILLASITTANDE I programvaran Plustoo finns några frågor/rubriker som inte finns med på Frågeformuläret. Det är frågorna/rubrikerna Fysisk arbetssituation, Fysisk aktivitet före 20 års ålder och Stillasittande. FYSISK ARBETSSITUATION Du hittar frågan på fliken Information i Plustoo. För att se hur frågan besvaras i Plustoo läs mer i vår guide Fliken Information som du hittar på vår supportportal: Frågan fokuserar på den upplevda fysiska belastningen i arbetet. De fysiska förutsättningarna spelar en stor roll och upplevelsen av belastningen är viktigare än arbetssituationen och belastningen i sig. Notera och diskutera särskilt ev. ensidighet i belastningen. GER FYSISKT AKTIVT ARBETE BÄTTRE KONDITION? Diskutera gärna med de deltagare som har ett fysiskt aktivt arbete hur detta arbete kan påverka kondition och hälsa. Många med fysiskt aktivt arbete hävdar nämligen att de får sin träning via jobbet. Det har dock visat sig att de flesta yrken som kräver olika former av fysisk aktivitet inte ger den hälsovinst eller ens bättre kondition, som man förväntat sig. Ett fysiskt aktivt arbete kan snarare innebära ensidiga belastningar med risk för förslitningar. På har presenterats en dansk studie, som visar att träning på fritiden ger positiva hälsoeffekter, medan hårt fysiskt arbete kan vara skadligt för den som inte har bra kondition. Alla undersökningsresultaten pekar i samma riktning enligt de danska forskarna: Män med hårt kroppsarbete eller långa arbetsdagar bör konditionsträna. Citat från boken Arbetsfysiologi, A Toomingas. Studentlitteratur 2011: Idealfallet borde vara de krav som arbetet ställer vara av sådan art och på en sådan nivå att de bidrar att förbättra individens kapacitet och därmed öka hennes arbetsförmåga. Man kan tänka sig att ett cykelbud ökar sin fysiska kapacitet tack vare arbetet. Kraven i flertalet yrken i dagens arbetsliv är emellertid sådana att de inte ger den träningseffekt som skulle kunna öka kapaciteten eller skydda mot sjukdomar. Arbetsuppgifterna är sällan upplagda så att de växlar mellan perioder av höga krav på syreupptagning eller muskelkraft med perioder av återhämtning, vilket är nödvändigt för att bygga upp en ny kapacitet. Det positiva är dock att fysiskt aktivt arbete innebär att riskfaktorn stillasittande se nedan minskar. FYSISK AKTIVITET FÖRE 20 ÅRS ÅLDER Du hittar frågan på flikenfrågeformulär i Plustoo. För att se hur frågan besvaras i Plustoo läs mer i vår guide Fliken Frågeformulär som du hittar på vår supportportal: Denna fråga är vald då den dels är mindre känslig och dels för att de flesta före 20 års ålder var mer fysiskt aktiva än senare i livet. Det innebär ofta ett positivt svar på denna fråga. 1. Deltog ej i skolgymnastiken 2. Deltog endast i skolgymnastiken ggr/vecka + skolgymnastiken ggr/vecka + skolgymnastiken 5. Minst 6 ggr/vecka + skolgymnastiken Här uppstår ibland diskussioner om nödvändigheten av träningen i ungdomen för att som vuxen ha en tillräcklig fysisk arbetsförmåga. Här är kunskapen viktig om att det aldrig är för sent att börja motionera. När vi frågar fysiologiprofessor P-O Åstrand om det finns någon övre åldersgräns då det inte längre lönar sig att börja motionera, blir hans svar: - Javisst, 92 år! Det finns nämligen inga studier gjorda på äldre personer, men 92-åringar som börjar motionera blir muskulärt starkare och får bättre kondition. Tänk på att ta denna fråga i samtalsform, där det inte är nödvändigt att läsa upp de olika svarsalternativen. Svaret förs sedan in i Plustoo Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 2 Sidan 6 Version

15 Då deltagaren nämner att han/hon inte deltagit i skolgymnastiken, kan det finnas skäl att i anteckningarna noterar anledningen till detta. Astma, reumatiska besvär etc var förut anledningar till att bli befriad från deltagande. Ett märkligt uttryck, som ibland fortfarande tyvärr lever kvar. Det borde naturligtvis heta fick inte vara med. Idag är kunskapen större om regelbunden fysisk aktivitet och dess positiva inverkan även på diagnoser som astma och reumatism. STILLASITTANDE Du hittar frågan på fliken Fysisk aktivitet/stillasittande i Plustoo. För att se hur frågan besvaras i Plustoo läs mer i vår guide Stillasittande som du hittar på vår supportportal: I Programvaran Plustoo är fyra frågor om stillasittande både på arbetet och fritiden. Dessa frågor omfattar dels hur mycket tid man spenderar i stillasittande och dels hur ofta man bryter sitt stillasittande var 30:e minut med att åtminstone ställa sig upp. Forskningsresultat de senaste åren har allt tydligare påvisat att längre perioder av stillasittande innebär en ökad risk för ohälsa, även för de som är fysiskt aktiva enligt rekommendationen minst 150 minuter/vecka med minst måttlig intensitet. Stillasittande ökar risken ytterligare för de med redan hög sjukdomsrisk, t ex högt blodsocker, höga triglyceridnivåer och låga nivåer av HDL, det goda kolesterolet. En sammanställning som gjordes 2012 av 18 studier, omfattande närmare personer, visade att de mest stillasittande jämfört med de minst stillasittande hade: 147 % ökad risk för hjärt-kärlsjukdom 112 % ökad risk för diabetes 90 % ökad risk för hjärt-kärldödlighet 49 % ökad risk för förtida död alla orsaker Stillasittande innebär muskulär inaktivitet, d v s inga muskelrörelser. En mer precis definition på stillasittande ser ut så här: All vaken aktivitet i liggande eller sittande position, som innebär muskulär inaktivitet i de större muskelgrupperna i kroppen och som är karaktäriserad av en låg energiförbrukning, 1.5 METs. 1 METs motsvarar energiomsättningen i vila, som kopplat till syreupptagning innebär 3,5 ml O2/ (kg kroppsvikt per minut). Forskare Elin Ekblom Bak har förtydligat detta med stillasittande, fysisk inaktivitet, fysisk aktivitet och utgår då från vårt rörelsemönster (utöver sömn): Stillasittande ( METs) inga muskelkontraktioner Fysisk aktivitet med lågintensiv rörelse ( METs) muskelkontraktioner Fysisk aktivitet med minst måttlig intensitet (> 3.0 METs) ( motion ) muskelkontraktioner Fysiologiska förklaringar till risken med stillasittande är kopplat både till energiomsättningen och muskelkontraktionerna När det gäller energiomsättningen kan en person med mindre stillasittande förbruka ca 700 kcal mer per dag jämfört med en som är mer stillasittande, vilket självklart har stor betydelse för förändringen av kroppsvikten. Bara genom att stå istället för att sitta fördubblas energiomsättningen. Lågintensiva rörelser, som att gå i trappor, mångdubblar energiomsättningen. Muskelkontraktionerna i sig har visat sig ha både antiinflammatoriska effekter och en viktig roll i glukos- och lipidmetabolismen. Det senare kan påverka distributionen av Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 2 Sidan 7 Version

16 kroppsfettsinlagringen och därmed styra var kroppsfettet hamnar, visceralt (innanför bukhinnan) eller subkutant (utanför bukhinnan). Dessutom har muskelkontraktioner visat sig ha omedelbara gynnsamma effekter på både blodsocker- och insulinrespons. Nedanstående fråga har använts både i internationell forskning och i den nationella, svenska studien LIV Här delas frågan upp på arbete respektive fritid. Svarsalternativen till fråga 1 och 3 är: Svarsalternativen till fråga 2 och 4 är: 1, Nästan all tid 1, Mycket ofta 2, Ungefär ¾ av tiden 2, Ofta 3, Ungefär ½ av tiden 3, Då och då 4, Ungefär ¼ av tiden 4, Sällan 5, Nästan ingen tid 5, Aldrig Frågorna om hur mycket tid som spenderas stillasittande är till för att uppmärksamma för en deltagare: att stillasittande utgör en separat riskfaktor oberoende av om man motionerar eller inte hur mycket man faktiskt är stillasittande under sin vakna tid både på arbetet och på fritiden under ett dygn både att det finns en enkel lösning på stillasittandet och att det går lätt att mäta förändringarna både på arbetet och på fritiden genom en kompletterande fråga se nedan Det är således angeläget att uppmärksamma och medvetandegöra för en deltagare att motverka riskfaktorn stillasittande kan göras genom att minimera den totala tiden i stillasittande och att göra regelbundna korta avbrott i stillasittandet var 30:e minut. I Plustoo får deltagaren en sammanställning av sitt resultat, läs mer i guiden Stillasittande som du hittar på vår supportportal: KOST Nästa fråga handlar om kostvanor. Utgångspunkten är att deltagaren själv bedömer sina kostvanor från Mycket dåliga till Mycket bra. Här kan svaret vara kopplat till både faktiska kostvanor, kanske kunskap om kost/näringslära och hur angeläget man bedömer att det är med kost överhuvudtaget. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 2 Sidan 8 Version

17 Frågan uppmanar till en fördjupande diskussion om personens kostvanor. Några exempel och förslag på användbara kompletterande frågor kan vara: Om du får berätta om en vanlig dag, hur ser din kost ut då? Du har satt ditt svar på kostfrågan på en 3:a, det vill säga varken bra eller dåliga. Vad skulle behövas för att du skulle ange en 4:a, d v s Bra, istället? Tycker du att du har tillräckliga kunskaper om bra kostvanor? Att värdera kostvanor innebär att ta hänsyn till totalt kaloriintag per dygn, antalet lagade måltider och mellanmål, tillagningssätt, kostens sammansättning, förekomst av spår-, mineral- och andra näringsämnen samt energibehov etc. Experterna är inte eniga om vad som är bra kostvanor. Ambitionen i Frågeformulärets kostfråga är att fånga in deltagarens kostvanor, inställningen till dessa, samt upplevda kunskaper om kost ur näringssynpunkt. Låt din deltagare berätta lite mer om vad som ligger till grund för bedömningen. Det är här viktigt att du kopplar svaret även till motionsvanorna (förbrukning, energibehov), kroppsvikten och den önskade vikten. Ett flertal mätinstrument är utvecklade för registrering av kostvanor. Dessa har både förtjänster, men också svagheter och begränsningar. TOBAK Rökning Sedan mitten av 1960-talet har sambandet mellan rökning och ohälsa varit väl känt och fler än vetenskapliga studier har publicerats om rökningen och dess farlighet. Alla som röker skadas på ett eller annat sätt av sin vana. Varannan rökare dör i förtid av sin rökning och förlorar i genomsnitt tio år av sin förväntade livstid. Rökningen har minskat, men fortfarande röker cirka 1 miljon svenskar. Observera att kunskapen om rökningens skadeverkningar är väl kända även av rökarna. Undvik därför råd om att sluta röka, vilket kan uppfattas provocerande. Tänk också på att beslut om förändringar sällan kommer efter uppmaningar från omgivningen. Snusning Snusning är farligt för hälsan! Den vetenskapliga forskningen om snusets effekter på hälsan är ännu så länge ofullständig jämfört med forskningen om rökning, men en hel del kunskap finns om riskerna med att snusa. Mängden nikotin man får i sig som snusare är betydligt större än hos en normalrökare. Sammanlagt innehåller snus över olika ämnen, varav många är skadliga för hälsan. Snusning ökar risken för cancer och skador på tandköttet. Det finns även indikationer på att snusning ökar risken för diabetes. 18 procent av männen och 3 procent av kvinnorna i Sverige snusade dagligen Läs gärna mer på De två frågorna om rökning och snusning sammanfattas till Tobak på resultatblanketten. Då deltagaren röker eller snusar motsvarar sammanfattningen den lägsta siffran, d v s den högsta konsumtionen. Om deltagaren både röker och snusar, sänks, d v s försämras sammanfattningen en siffra lägre än den högsta konsumtionen. Det innebär att rökning = 2 (11-19 cig/dag) och snusning = 3 (2-3 dosor/ vecka) ger sammanfattningen för tobak på 1. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 2 Sidan 9 Version

18 ALKOHOL När det gäller frågan om alkohol gör man som deltagare en bedömning av de egna vanorna från Mycket dåliga till Mycket bra ur hälsosynpunkt! Notera förslagen till lämpliga följdfrågor och även möjligheten att komplettera med tre standardiserade frågor om alkohol i AUDIT-C, som är internationellt och vetenskapligt utprovade. Svaren på frågorna kan både identifiera riskbruk och samtidigt och ge en deltagare en möjlighet till självreflektion när det gäller den egna alkoholkonsumtionen. Konsumtion av alkohol har en kulturell betydelse i vårt samhälle. En måttlig konsumtion kan förhöja den sociala upplevelsen på fest och öka njutningen av en god bit mat. Det finns även evidens att en måttlig konsumtion av alkohol kan ha positiva effekter på hälsan. En förhöjd och riskabel alkoholkonsumtion kan däremot orsaka sjukdom, olyckor och i vissa fall död. Forskning har visat att det finns goda motiv för en arbetsgivare att tidigt upptäcka och åtgärda alkoholproblem. Exempelvis kan en förhöjd och riskabel alkoholkonsumtion, s.k. riskbruk av alkohol, leda till ökad ohälsa, sjukfrånvaro, felhantering och olycksrisk på en arbetsplats. Riskbruk kan även leda till allvarligare alkoholproblem såsom missbruk eller beroende om det inte uppmärksammas i tid (Statens Folkhälsoinstitut, 2008). Frågan om alkohol är ett underlag för samtal. En fråga till deltagaren om hur man upplever sina alkoholvanor öppnar möjligheten för dig att ställa ett par viktiga följdfrågor, t ex Vad bedömer du är hälsosamt i dina alkoholvanor?, Hur ser dina alkoholvanor ut idag, jämfört med 4-5 år sedan?, Dricker du nu i andra sammanhang än tidigare?, Dricker du nu av andra anledningar än tidigare? I Plustoo finns även möjligheten att genomföra en AUDIT-C, en kort metod för att identifiera förhöjd och riskabel alkoholkonsumtion, s.k. riskbruk. Metoden är utvecklad av Världshälsoorganisationen WHO och anpassad till svenska förhållanden av Karolinska Institutet. En AUDIT-C består av tre frågor om alkoholkonsumtion. Syftet med att genomföra en AUDIT-C är att öka deltagarens självreflektion utifrån tre standardiserade frågor med syfte att identifiera riskbruk. Efter återkopplingen från AUDIT-C kan deltagaren självklart ändra sitt ursprungliga svar. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 2 Sidan 10 Version

19 1. Hur ofta dricker du alkohol? 1, Aldrig (besvara ej följande frågor) (0) 2, 1 gång i månaden eller mer sällan (1) 3, 2 4 gånger i månaden (2) 4, 2 3 gånger i veckan (3) 5, 4 gånger per vecka eller mer (4) 2. Hur många glas dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 1, 1 2 (0) 2, 3 4 (1) 3, 5 6 (2) 4, 7 9 (3) 5, 10 eller fler (4) 3. Hur ofta dricker du (kvinna) 4 eller (man) 5 glas eller mer vid samma tillfälle? 1, Aldrig (0) 2, Mer sällan än en gång i månaden (1) 3, Varje månad (2) 4, Varje vecka (3) 5, Dagligen eller nästan varje dag (4) Svarsalternativen graderas således från 0 till 4. Resultatet av en AUDIT-C presenteras i form av en måttlig konsumtion eller ett riskbruk utifrån en poängskala från 0 till 12 där gränsen för riskbruk är 6 poäng eller mer för män och 4 poäng eller mer för kvinnor. Efter en genomförd AUDIT-C kan du fråga deltagaren om den känner sig nöjd med sitt svar i alkoholfrågan i HPB utifrån resultatet i AUDIT-C eller om deltagaren vill ändra sitt svar i HPB. Observera att det inte är ett krav att genomföra en AUDIT-C, men vi rekommenderar att du genomför AUDIT-C på samtliga deltagare! Om en deltagare vill veta mer om hur alkoholvanorna kan påverka hälsan, kan du tipsa om Alkoholprofilen Där kan deltagaren göra ett fördjupande självtest av sina alkoholvanor samt jämföra sig med andra. MEDICIN När det gäller medicin så är omfattningen av intaget av antidepressiva -, lugnande -, uppiggande medicin, sömnmedel och värktabletter stor. Dessa mediciner har stor betydelse för många, men det har också uppmärksammats att det förekommer en överkonsumtion av dem. Nu är det inte en hälsoprofilbedömares uppgift att ge sig in i en diskussion om en eventuell medicinering är adekvat eller inte, utan främst fokusera på varför någon/några av dessa mediciner används, anledningen till det och om man fått den hjälp man behöver för sina besvär. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 2 Sidan 11 Version

20 Observera att medicineringen avser även icke receptbelagd medicin. Hälsoprofilbedömare har inga befogenheter att rekommendera någon förändring i medicinering utskriven av läkare. För deltagare som svarat mycket ofta på frågan om stämningsreglerande medicin ser du här några förslag på följdfrågor: Vilken är anledningen till medicineringen? Hur mår du nu? Känns det bättre jämfört med när det var som mest akut? När har du nästa återbesök är hos läkaren? Efter medgivande noteras i Plustoo vilken medicin eller vilka mediciner det gäller. En sammanfattning av frågorna om medicin görs på så sätt att den mest omfattande användningen av någon av dessa mediciner gäller. Observera att konsumtionen av Övrig medicin inte ingår i denna sammanfattning. UPPLEVDA SYMPTOM De avslutande fyra rubrikerna belyser deltagarens hälsoupplevelser, såsom upplevda symptom, stress, ensamhet och hälsa. Det är mycket möjligt att det finns ett samband mellan levnadsvanorna, som du redan diskuterat med din deltagare och flera av dessa hälsoupplevelser. I alla fall går det att fråga deltagaren om han/hon upplever om det finns något sådant samband. Förhoppningsvis kan det öka medvetenheten om betydelsen av goda levnadsvanor för hälsan. De första frågorna fokuserar på symptom. Många har psykosomatiska symptom. Det innebär dock inte att alla symptom är psykosomatiska. Symptomen förekommer ofta flera samtidigt och ofta utan att det ger några påvisbara medicinska förändringar. Trots detta måste symptomen tas på allvar och många genomgår behandling och erhåller smärtdämpande preparat. Kopplingen mellan symptom och svaren på frågan om medicin är naturlig. Tänk också på att koppla symptomen till andra uppgifter om deltagaren. En upplevd trötthet är kanske orsakad av stress och/ eller sömnsvårigheter. Stressen, (likaväl som rökningen), kan ge en betablockerarliknande broms av arbetspulsen under ett submaximalt arbetsprov. Läs mer om detta i boken NYA Konditionstest på cykel (2011) av Gunnar Andersson. Om du dessutom upptäcker ett lågt blodtryck på deltagaren har du även medicinska och fysiologiska indikationer utöver svaren som gällde trötthet och stress. En sammanfattning av frågorna om symptom görs på så sätt att det mest omfattande besväret gäller. Observera att Övriga symptom inte ingår i denna sammanfattning. UPPLEVD STRESS Efter frågorna om symptom följer två frågor om upplevd stress. Den första fokuserar specifikt på upplevd stress i arbetet och den andra på hela livssituationen inklusive arbetet. Det är då möjligt att diskutera till exempel hur mycket stressen i arbetet påverkar livet i övrigt eller om det är livssituationen i sin helhet som inverkar på arbetet. Läs noga texten om stress i betydelsen psykosociala påfrestningar som negativt påverkar hälsa och välbefinnande. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 2 Sidan 12 Version

21 Upplevd stress i betydelsen psykosociala påfrestningar påverkar hälsa och välbefinnande negativt. Några orsaker till stress är bristande balans mellan arbete, familj och fritid, ekonomisk otrygghet, konflikter, olyckliga nära relationer, pressade arbetsförhållanden, vantrivsel, tidsbrist och otillräcklighet. Måste då all stress vara negativ? Rent vetenskapligt definieras stress som organismens reaktion på varje krav som ställs på den. Positiv stress kan vara krav som känns stimulerande och/eller utmanande, men även positiv stress, som stort engagemang i en arbetsuppgift eller dylikt, kan dock på sikt slita på människan med risk för utbrändhet eller utmattningsdepression. Observera att den första frågan avser enbart arbetet medan den sista frågan avser hela livssituationen, d v s även inklusive arbetet. Det är svaret på frågan om upplevd stress avseende hela livssituationen som förs över till utskriften för HPB-resultat. Den första frågan, som fokuserar på enbart arbetet är en delmängd av den andra. Detta innebär alltså att deltagare kan uppleva stress på arbetet, men ett harmonisk och stabilt familjeliv gör att stressen i hela livssituationen inte känns av på samma sätt. Stressfrågan enbart arbetet redovisas separat på gruppnivå i Plustoo. UPPLEVD ENSAMHET Det är viktigt för hälsan att ha ett fungerande socialt stöd och socialt nätverk. Nu läggs fokus på motsatsen, det vill säga upplevelsen av ensamhet. Det är värdefullt att ha i åtanke att man kan uppleva ensamhet i en relation som inte fungerar. Tvärtom kan andra ha valt att bo som singlar, utan att för den skull uppleva ensamhet. Även här finns två frågor, varav den första har fokus på arbetet och den andra på livssituationen inklusive arbetet. Studier har visat att det kan vara upplevelsen av ensamhet som är mest riskabel ur hälsosynpunkt. Det är viktigt att skilja på upplevd ensamhet och att få vara för sig själv. Många upplever ett behov av att då och då få vara ifred, vilket inte är samma sak som att uppleva ensamhet. Det kan ibland kännas svårt att som hälsoprofilbedömare veta hur du ska hantera diskussionen med en deltagare, som mycket ofta upplever ensamhet. Här kan det vara aktuellt att ta hjälp av någon av resurspersonerna i ditt nätverk. Du ska dock inte underskatta betydelsen av att deltagaren får möjlighet att formulera sina tankar och känslor inför dig. Att arbeta professionellt som hälsoprofilbedömare är att visa empati och engagemang, utan att ta över känslorna respektive ansvaret från deltagaren. Den första frågan, som fokuserar på enbart arbetet, är en "delmängd" av den andra. Detta innebär alltså att deltagare av olika anledningar kan uppleva ensamhet på arbetet, men som inte gäller då hela livssituationen bedöms. Frågan om upplevd ensamhet på enbart arbetet kan, liksom stressfrågan avseende arbetet, gruppvis redovisas separat och kan också ligga till grund för en kompletterande HPI Arbetsplatsprofil. Det är svaret på frågan om upplevd ensamhet avseende hela livssituationen som sammanfattar de båda frågorna. UPPLEVD HÄLSA Den avslutande frågan om upplevd hälsa sammanfattar på ett naturligt sätt frågeformuläret. Det är inte ovanligt att deltagare i sin bedömning av den upplevda hälsan lägger in aspekter kopplat till hälsovanorna och/eller den fysiska konditionen. Ambitionen är ju också att en deltagare spontant ska upptäcka dessa samband. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 2 Sidan 13 Version

22 Människors upplevda hälsa visar helt naturligt samband med resultat från medicinska hälsoundersökningar. Upplevd hälsa visar också i flera uppföljningsstudier (även svenska) starkt samband med tidig mortalitet. Sambandet visade sig vara starkare mellan upplevd hälsa och dödlighet, jämfört med medicinska mätvärden i hälsoundersökningar och kommande dödlighet. Tänk på att frågan om upplevd hälsa avser både kropp och själ. Det innebär att den också tangerar begrepp som välbefinnande och livskvalitet. Eftersom rubriken Upplevd hälsa endast består av en fråga förs deltagarens svar direkt över till resultatblanketten. HÄLSOPROFILEN? Hälsoprofilen bildas nu på utskriften för HPB-resultat genom att deltagarens svar/ kryss binds samman med ett streck. Det innebär att svaren på frågorna om hälsovanor och hälsoupplevelser tillsammans bildar deltagarens Hälsoprofil. Här finns varken kroppsvikt, blodtryck eller konditionsnivå med, utan det kommer senare. HUR SER EN BRA HÄLSOPROFIL UT? Eftersom svarsalternativen finns i en femgradig skala kan det vara naturligt att uppfatta den som en betygsskala med 1 som sämsta och 5 som bästa betyg. Detta stämmer inte alltid. En bra hälsovana är inte att leva asketiskt, fanatiskt och utan marginaler att unna sig något. Svarsalternativen 3 5 innebär för de flesta frågorna en så bra hälsovana eller hälsoupplevelse att deltagaren kan berömma sig själv och vara nöjd med resultatet. För kost och upplevd hälsa gäller 4 5 som bra hälsovana respektive hälsoupplevelse och för tobak gäller endast 5 som bra hälsovana. Dessa svarsalternativ har markerats med en grön platta i utskriften för HPB-resultat enligt nedanstående svarsalternativ. Fritid 3-5 Fysisk aktivitet 3-5 Kost 4-5 Tobak 5 Alkohol 3-5 Medicin 3-5 Upplevda symptom 3-5 Upplevd stress 3-5 Upplevd ensamhet 3-5 Upplevd hälsa 4-5 Eftersom svarsalternativen finns i en fem-gradig skala kan det vara naturligt att uppfatta den som en betygsskala med 1 som sämsta och 5 som bästa betyg. Detta stämmer inte alltid. En bra hälsovana är inte att leva asketiskt, fanatiskt och utan marginaler att unna sig något. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 2 Sidan 14 Version

23 Fördelarna med de gröna plattorna är bl a: Att deltagaren förhoppningsvis kan se att flera av svaren är på en grön nivå, trots att det inte är 5:or Att avståndet till att hamna på grönt kanske inte är så stort som deltagaren först trodde Att det som hälsoprofilbedömare är lättare att arbeta utifrån en kompletterande promotiv/hälsofrämjande ansats i diskussionen med deltagaren genom att påvisa de svar som faktiskt redan befinner sig på grönt Observera att de gröna plattorna inte finns på frågeformuläret som deltagaren besvarar i förväg via Todaytoo.com eller på papper, utan först på den sammanfattande resultatblanketen. VAD KAN EN DELTAGARE VINNA PÅ ATT DELTA I EN HÄLSOPROFILBEDÖMNING? En av de främsta styrkorna med HPB är det medvetandegörande samtalet, där deltagaren får utrymme att diskutera och reflektera över sina hälsovanor och hälsoupplevelser med dig som professionell handledare. Målet är att en deltagare i sin Hälsoprofilbedömning ska uppleva att de möter en kunnig medmänniska som: Hjälper till att se det som är positivt i livssituation och livsstil Hjälper till att se möjligheterna inför en önskad livsstilsförändring Diskuterar viktsituation och eventuellt beräknar kroppssammansättning/fettprocent Mäter blodtryck och diskuterar dess samband med stressnivå, motionsvanor, kroppsvikt mm Via ett konditionstest på cykelergometer med anpassad belastning ökar insikten om varför arbetsdagen och/eller fritiden känns lätt eller tung Utifrån upplevda hälsa, mätdata och hälsovanor diskuterar olika tänkbara hälsoprogram samt vid behov rekommenderar till vidare medicinsk utredning Inspirerar att arbeta vidare med förändringsblanketten Min Hälsovision och ta egenansvar för sin framtida hälsa DISKUSSIONSSFRÅGOR 1. Vad bör en inbjudan till en Hälsoprofilbedömning innehålla? 2. Vad bör man informera om under ett möte med deltagarna inför en HPB? 3. Förklara skillnaden mellan frågeformuläret i en HPB och en enkät? 4. Hur bör man resonera runt de fem svarsalternativen? 5. Hur kan man undvika att stillasittande blir en riskfaktor? 6. Vissa svarsalternativ har markerats med en grön platta på utskriften för HPB-resultat. Vad är fördelarna med dessa gröna plattor? Nämn 3 st. 7. Vilka riktlinjer gäller avseende fysisk aktivitet för att undvika ohälsa? Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 2 Sidan 15 Version

24 FRÅGEFORMULÄR FÖRNAMN (VÄNLIGEN TEXTA) Per PERSONNUMMER (ÅÅÅÅMMDD-XXXX) EFTERNAMN (VÄNLIGEN TEXTA) Lustig Alla frågor gäller den SENASTE MÅNADEN. Markera med kryss. FRITID Aldrig Sällan Då och då Ofta Mycket ofta Jag ägnar mig åt studier, utbildning, föreningsliv... Jag går på teater, utställning, konsert, bio, idrottsevenemang, café, pub... Jag umgås med familj, släkt och vänner... Jag ägnar mig åt övriga fritidsintressen: t ex litteratur, internet, musik... FYSISK AKTIVITET Jag motionerar/tränar med syfte att behålla/ förbättra kondition, hälsa och välbefinnande... Jag promenerar eller cyklar till och/eller från arbetet... Jag utövar (minst 10 min/tillfälle) vardagsmotion som gör mig lätt andfådd och ökar min puls... Aldrig Mindre än 5 min/dag Aldrig Då och då 5-9 min/dag Mindre än 50 min/vecka 1-2 ggr/vecka min/dag min/vecka 3-5 ggr/vecka min/dag min/vecka Minst 6 ggr/vecka Minst 30 min/dag Minst 150 min/vecka KOST Jag bedömer att mina kostvanor avseende både regelbundenhet och innehåll är... Mycket dåliga Dåliga Varken bra eller dåliga Bra Mycket bra TOBAK Jag röker... Pipa eller annan tobak omräknas i cigaretter Jag snusar... Minst 20 cig/dag Minst 1 dosa/dag cig/dag 4-6 dosor/vecka 1-10 cig/dag 2-3 dosor/vecka Vid enstaka tillfällen/ feströker Vid enstaka tillfällen/ Högst 1 dosa/vecka Aldrig Aldrig ALKOHOL Jag bedömer att mina alkoholvanor ur ett hälsoperspektiv är... Mycket dåliga Dåliga Varken bra eller dåliga Bra Mycket bra MEDICIN Jag använder värktabletter... Mycket ofta Ofta Då och då Sällan Aldrig Jag använder sömnmedel... Jag använder magmedicin... Jag använder stämningsreglerande... Övrig medicin:... Version Copyright HPI Health Profile Institute AB - Kopiering förbjuden UPPLEVDA SYMPTOM Jag har rygg-/nackbesvär... Jag har värk... Jag har sömnsvårigheter... Jag har magbesvär... Jag upplever trötthet... Övriga symptom:... UPPLEVD STRESS Jag känner mig stressad på arbetet... Jag känner mig stressad avseende hela livssituationen, även arbetet... UPPLEVD ENSAMHET Jag känner mig ensam på arbetet... Jag känner mig ensam avseende hela livssituationen, även arbetet... UPPLEVD HÄLSA Jag upplever att min hälsa till kropp och själ är... Mycket ofta Mycket ofta Mycket ofta Mycket dålig Ofta Ofta Ofta Dålig Då och då Då och då Då och då Varken bra eller dålig Sällan Sällan Sällan Bra Aldrig Aldrig Aldrig Mycket bra

25 Copyright HPI Health Profile Institute AB Uppgift 1 För över kryssen från Per Lustigs Frågeformulär till höger till Hälsoprofilen på HPB-resultat nedan Fysisk aktivitet bedöms utifrån följande kriterier: Jag motionerar/tränar med syfte att behålla/förbättra kondition, hälsa och välbefinnande Per spelar innebandy 60 min/v. Av dessa 60 min är 30 min med hög intensitet och 30 min med måttlig intensitet. Jag promenerar eller cyklar till och/eller från arbetet Per kör bil till och från arbetet Jag utövar (minst 10 min/tillfälle) vardagsmotion som gör mig lätt andfådd och ökar min puls Utöver sin träning utövar Per vardagsmotion i form av att han cyklar sammanlagt 60 min/v. Per anser att han har en måttlig intensitet när han cyklar. FYSISK AKTIVITET 1 5 Summan av alla minuter efter det att motion/träning räknats dubbelt är utgångspunkten för graderingen av sammanfattningen av Fysisk aktivitet 1 5 i Hälsoprofilen för HPB-resultat. Så här ser det ut: GRADERING: Antal minuter/vecka: eller mer Versionsdatum Kapitel 2

26 FRÅGEFORMULÄR FÖRNAMN (VÄNLIGEN TEXTA) Britt PERSONNUMMER (ÅÅÅÅMMDD-XXXX) EFTERNAMN (VÄNLIGEN TEXTA) Larsson Alla frågor gäller den SENASTE MÅNADEN. Markera med kryss. FRITID Aldrig Sällan Då och då Ofta Mycket ofta Jag ägnar mig åt studier, utbildning, föreningsliv... Jag går på teater, utställning, konsert, bio, idrottsevenemang, café, pub... Jag umgås med familj, släkt och vänner... Jag ägnar mig åt övriga fritidsintressen: t ex litteratur, internet, musik... FYSISK AKTIVITET Jag motionerar/tränar med syfte att behålla/ förbättra kondition, hälsa och välbefinnande... Jag promenerar eller cyklar till och/eller från arbetet... Jag utövar (minst 10 min/tillfälle) vardagsmotion som gör mig lätt andfådd och ökar min puls... Aldrig Mindre än 5 min/dag Aldrig Då och då 5-9 min/dag Mindre än 50 min/vecka 1-2 ggr/vecka min/dag min/vecka 3-5 ggr/vecka min/dag min/vecka Minst 6 ggr/vecka Minst 30 min/dag Minst 150 min/vecka KOST Jag bedömer att mina kostvanor avseende både regelbundenhet och innehåll är... Mycket dåliga Dåliga Varken bra eller dåliga Bra Mycket bra TOBAK Jag röker... Pipa eller annan tobak omräknas i cigaretter Jag snusar... Minst 20 cig/dag Minst 1 dosa/dag cig/dag 4-6 dosor/vecka 1-10 cig/dag 2-3 dosor/vecka Vid enstaka tillfällen/ feströker Vid enstaka tillfällen/ Högst 1 dosa/vecka Aldrig Aldrig ALKOHOL Jag bedömer att mina alkoholvanor ur ett hälsoperspektiv är... Mycket dåliga Dåliga Varken bra eller dåliga Bra Mycket bra MEDICIN Jag använder värktabletter... Mycket ofta Ofta Då och då Sällan Aldrig Jag använder sömnmedel... Jag använder magmedicin... Jag använder stämningsreglerande... Övrig medicin:... Version Copyright HPI Health Profile Institute AB - Kopiering förbjuden UPPLEVDA SYMPTOM Jag har rygg-/nackbesvär... Jag har värk... Jag har sömnsvårigheter... Jag har magbesvär... Jag upplever trötthet... Övriga symptom:... UPPLEVD STRESS Jag känner mig stressad på arbetet... Jag känner mig stressad avseende hela livssituationen, även arbetet... UPPLEVD ENSAMHET Jag känner mig ensam på arbetet... Jag känner mig ensam avseende hela livssituationen, även arbetet... UPPLEVD HÄLSA Jag upplever att min hälsa till kropp och själ är... Mycket ofta Mycket ofta Mycket ofta Mycket dålig Ofta Ofta Ofta Dålig Då och då Då och då Då och då Varken bra eller dålig Sällan Sällan Sällan Bra Aldrig Aldrig Aldrig Mycket bra

27 Copyright HPI Health Profile Institute AB Uppgift 2 För över kryssen från Britt Larssons Frågeformulär till höger till Hälsoprofilen på utskriften för HPBresultat nedan Fysisk aktivitet bedöms utifrån följande kriterier: Jag motionerar/tränar med syfte att behålla/förbättra kondition, hälsa och välbefinnande Britt går på spinning 45 min/v. Av dessa 45 min så är det 30 min som är med hög intensitet och 15 min som är med måttlig intensitet. Britt går även på ett Core-pass 2ggr/v men då kommer hon inte upp i varken måttlig eller hög intensitet. Jag promenerar eller cyklar till och/eller från arbetet Britt cyklar med måttlig intensitet till och från arbetet sammanlagt 30 min/dag 5 dagar i veckan. Jag utövar (minst 10 min/tillfälle) vardagsmotion som gör mig lätt andfådd och ökar min puls Utöver sin träning och cykling till och från arbetet så tycker Britt om att promenera på helgen. Då brukar det bli en rask promenad, dvs måttlig intensitet, på en 1h både lördag och söndag. FYSISK AKTIVITET 1 5 Summan av alla minuter efter det att motion/träning räknats dubbelt är utgångspunkten för graderingen av sammanfattningen av Fysisk aktivitet 1 5 i Hälsoprofilen på utskriften för HPB-resultat. Så här ser det ut: GRADERING: Antal minuter/vecka: eller mer Versionsdatum Kapitel 2

28 MIN HÄLSOVISION EN KORT HANDLEDNING Min Hälsovision kan antingen besvaras av deltagaren tillsammans med dig som hälsoprofilbedömare eller presenteras som en hemuppgift och lämnas över med några anvisningar i samband med avslutningen av en Hälsoprofilbedömning. Det som påverkar vilket sätt man vill arbeta på styrs både av hur lång tid som finns avsatt för HPB och hur angelägen/motiverad deltagaren är inför en förändring. En nackdel med att tillsammans med deltagaren gå igenom och besvara Min Hälsovision är att din närvaro påverkar din deltagare, så att en vision och ett beslut fattas för snabbt och inte i lugn och ro hinner förankras i de olika jag-tillstånden. En stor fördel med att tillsammans med deltagaren gå igenom Min Hälsovision är dock att det dels blir av och dels att dina följdfrågor och reflektioner kan underlätta för deltagaren att komma fram till sin Hälsovision. I så fall kan du presentera idén med Min Hälsovision och fråga om det kan vara intressant. De inledande två frågorna i Min hälsovision kan hjälpa deltagaren att upptäcka det goda exemplet, d v s den goda berättelsen och därmed öka självförtroendet att man redan har flera goda hälsovanor. Den tredje frågan Finns det några samband mellan min livsstil och mina hälsoupplevelser och mina hälsodata? är till för att öka deltagarens insikt/medvetenhet om detta samband. Förhoppningsvis har ni redan tidigare fokuserat en stund på detta. Några tips för att lyckas sammanfattar på ett koncentrerat sätt vad deltagaren kan ta hänsyn till inför sitt beslut/sin vision. Nästa uppgift för deltagaren fångar in de tre dimensionerna i Transaktionsanalysen, det vill säga den inre föräldern, vuxen och barnet : Vilket svar/resultat kan och vill jag i första hand förbättra? Svaret blir mer specifikt kopplat till det som känns mest angeläget att förändra/förbättra. Det är också angeläget att inse att viktiga förutsättningar för att få en beteendeförändring att bli bestående är att utgångspunkten behöver utgå från: Ett eget ansvar Ett eget val och Ett eget beslut Därefter läggs fokus på hur viktigt/angeläget det är med den tänkta förändringen, hur säker man är på att klara av det och hur stark motivationen just nu är inför förändringen. Exempel på följdfrågor i direkt anslutning till personens svar kan vara: Vad är det som gör att ditt svar hamnade på en 3:a i stället för på en lägre siffra? Hur stor är sannolikheten för att du lyckas med en förändring med nuvarande grad av motivation? Är det något du kan göra för att öka din motivation inför en förändring? Som vi tidigare har nämnt finns det en kraft i en inre bild där jag ser mig själv redan ha uppnått mitt mål om en ny vana. Visionen formuleras positivt och i nutid, som om den redan är verklighet. Denna vision visar sannolikt att den nya vanan också fått en eller flera positiva effekter på hälsan, alltså en hälsovision. Nu är det dags att specificera de olika delarna i visionen.

29 Vad har jag uppnått? Mitt mål specifikt När har jag nått min vision? Tidsbestämt Hur ser jag att jag har nått min vision? Mätbart Varför ville jag nå min vision? Syfte Hur har jag nått min vision? Handlingsplan Dessa olika delar sammanfattas i Min hälsovision med egna ord.

30 FRÅGEFORMULÄR FÖRNAMN (VÄNLIGEN TEXTA) EFTERNAMN (VÄNLIGEN TEXTA) PERSONNUMMER (ÅÅÅÅMMDD-XXXX) Alla frågor gäller den SENASTE MÅNADEN. Markera med kryss. FRITID Aldrig Sällan Då och då Ofta Mycket ofta Jag ägnar mig åt studier, utbildning, föreningsliv... Jag går på teater, utställning, konsert, bio, idrottsevenemang, café, pub... Jag umgås med familj, släkt och vänner... Jag ägnar mig åt övriga fritidsintressen: t ex litteratur, internet, musik... FYSISK AKTIVITET Jag motionerar/tränar med syfte att behålla/ förbättra kondition, hälsa och välbefinnande... Jag promenerar eller cyklar till och/eller från arbetet... Jag utövar (minst 10 min/tillfälle) vardagsmotion som gör mig lätt andfådd och ökar min puls... Aldrig Mindre än 5 min/dag Aldrig Då och då 5-9 min/dag Mindre än 50 min/vecka 1-2 ggr/vecka min/dag min/vecka 3-5 ggr/vecka min/dag min/vecka Minst 6 ggr/vecka Minst 30 min/dag Minst 150 min/vecka KOST Jag bedömer att mina kostvanor avseende både regelbundenhet och innehåll är... Mycket dåliga Dåliga Varken bra eller dåliga Bra Mycket bra TOBAK Jag röker... Pipa eller annan tobak omräknas i cigaretter Jag snusar... Minst 20 cig/dag Minst 1 dosa/dag cig/dag 4-6 dosor/vecka 1-10 cig/dag 2-3 dosor/vecka Vid enstaka tillfällen/ feströker Vid enstaka tillfällen/ Högst 1 dosa/vecka Aldrig Aldrig ALKOHOL Jag bedömer att mina alkoholvanor ur ett hälsoperspektiv är... Mycket dåliga Dåliga Varken bra eller dåliga Bra Mycket bra MEDICIN Jag använder värktabletter... Mycket ofta Ofta Då och då Sällan Aldrig Jag använder sömnmedel... Jag använder magmedicin... Jag använder stämningsreglerande... Övrig medicin:... Version Copyright HPI Health Profile Institute AB - Kopiering förbjuden UPPLEVDA SYMPTOM Jag har rygg-/nackbesvär... Jag har värk... Jag har sömnsvårigheter... Jag har magbesvär... Jag upplever trötthet... Övriga symptom:... UPPLEVD STRESS Jag känner mig stressad på arbetet... Jag känner mig stressad avseende hela livssituationen, även arbetet... UPPLEVD ENSAMHET Jag känner mig ensam på arbetet... Jag känner mig ensam avseende hela livssituationen, även arbetet... UPPLEVD HÄLSA Jag upplever att min hälsa till kropp och själ är... Mycket ofta Mycket ofta Mycket ofta Mycket dålig Ofta Ofta Ofta Dålig Då och då Då och då Då och då Varken bra eller dålig Sällan Sällan Sällan Bra Aldrig Aldrig Aldrig Mycket bra

31 FRÅGEFORMULÄR FÖRNAMN (VÄNLIGEN TEXTA) EFTERNAMN (VÄNLIGEN TEXTA) PERSONNUMMER (ÅÅÅÅMMDD-XXXX) Alla frågor gäller den SENASTE MÅNADEN. Markera med kryss. FRITID Aldrig Sällan Då och då Ofta Mycket ofta Jag ägnar mig åt studier, utbildning, föreningsliv... Jag går på teater, utställning, konsert, bio, idrottsevenemang, café, pub... Jag umgås med familj, släkt och vänner... Jag ägnar mig åt övriga fritidsintressen: t ex litteratur, internet, musik... FYSISK AKTIVITET Jag motionerar/tränar med syfte att behålla/ förbättra kondition, hälsa och välbefinnande... Jag promenerar eller cyklar till och/eller från arbetet... Jag utövar (minst 10 min/tillfälle) vardagsmotion som gör mig lätt andfådd och ökar min puls... Aldrig Mindre än 5 min/dag Aldrig Då och då 5-9 min/dag Mindre än 50 min/vecka 1-2 ggr/vecka min/dag min/vecka 3-5 ggr/vecka min/dag min/vecka Minst 6 ggr/vecka Minst 30 min/dag Minst 150 min/vecka KOST Jag bedömer att mina kostvanor avseende både regelbundenhet och innehåll är... Mycket dåliga Dåliga Varken bra eller dåliga Bra Mycket bra TOBAK Jag röker... Pipa eller annan tobak omräknas i cigaretter Jag snusar... Minst 20 cig/dag Minst 1 dosa/dag cig/dag 4-6 dosor/vecka 1-10 cig/dag 2-3 dosor/vecka Vid enstaka tillfällen/ feströker Vid enstaka tillfällen/ Högst 1 dosa/vecka Aldrig Aldrig ALKOHOL Jag bedömer att mina alkoholvanor ur ett hälsoperspektiv är... Mycket dåliga Dåliga Varken bra eller dåliga Bra Mycket bra MEDICIN Jag använder värktabletter... Mycket ofta Ofta Då och då Sällan Aldrig Jag använder sömnmedel... Jag använder magmedicin... Jag använder stämningsreglerande... Övrig medicin:... Version Copyright HPI Health Profile Institute AB - Kopiering förbjuden UPPLEVDA SYMPTOM Jag har rygg-/nackbesvär... Jag har värk... Jag har sömnsvårigheter... Jag har magbesvär... Jag upplever trötthet... Övriga symptom:... UPPLEVD STRESS Jag känner mig stressad på arbetet... Jag känner mig stressad avseende hela livssituationen, även arbetet... UPPLEVD ENSAMHET Jag känner mig ensam på arbetet... Jag känner mig ensam avseende hela livssituationen, även arbetet... UPPLEVD HÄLSA Jag upplever att min hälsa till kropp och själ är... Mycket ofta Mycket ofta Mycket ofta Mycket dålig Ofta Ofta Ofta Dålig Då och då Då och då Då och då Varken bra eller dålig Sällan Sällan Sällan Bra Aldrig Aldrig Aldrig Mycket bra

32 HÄLSOPROFILBEDÖMNING Här presenteras en sammanfattning av: Hälsovanor, t ex Fysisk aktivitet, Kost, Tobak, Alkohol. Hälsoupplevelser, t ex Symptom, Stress, Upplevd hälsa Hälsodata, t ex Vikt, Blodtryck, Testvärde NAMN ORGANISATION PERSONNUMMER E-POST HÄLSOPROFIL HÄLSODATA ANTECKNINGAR FRITID LÄNGD VIKT FYSISK AKTIVITET KOST MIN VIKT UR ETT HÄLSOPERSPEKTIV TOBAK DIABETES ja nej ALKOHOL ASTMA ja nej MEDICIN MEDICIN PÅVERKANDE: HJÄRTKÄRLSYSTEMET ja nej UPPLEVDA SYMPTOM BLODFETTERNA ja nej Version Copyright HPI Health Profile Institute AB - Kopiering förbjuden UPPLEVD STRESS UPPLEVD ENSAMHET UPPLEVD HÄLSA FYSISK AKTIVITET UR ETT HÄLSOPERSPEKTIV FYSISK AKTIVITET MED HÖG INTENSITET FYSISK AKTIVITET MED MÅTTLIG INTENSITET FYSISKT AKTIV UR ETT HÄLSOPERSPEKTIV nej ja DIAGNOSTICERAT HÖGT BLODTRYCK UPPMÄTT BLODTRYCK TESTVÄRDE TESTVÄRDE UR ETT HÄLSOPERSPEKTIV ja BERÄKNAT TESTVÄRDE nej HÄLSOPROFILBEDÖMARE TESTDATUM

33 HÄLSOPROFILBEDÖMNING Här presenteras en sammanfattning av: Hälsovanor, t ex Fysisk aktivitet, Kost, Tobak, Alkohol. Hälsoupplevelser, t ex Symptom, Stress, Upplevd hälsa Hälsodata, t ex Vikt, Blodtryck, Testvärde NAMN ORGANISATION PERSONNUMMER E-POST HÄLSOPROFIL HÄLSODATA ANTECKNINGAR FRITID LÄNGD VIKT FYSISK AKTIVITET KOST MIN VIKT UR ETT HÄLSOPERSPEKTIV TOBAK DIABETES ja nej ALKOHOL ASTMA ja nej MEDICIN MEDICIN PÅVERKANDE: HJÄRTKÄRLSYSTEMET ja nej UPPLEVDA SYMPTOM BLODFETTERNA ja nej Version Copyright HPI Health Profile Institute AB - Kopiering förbjuden UPPLEVD STRESS UPPLEVD ENSAMHET UPPLEVD HÄLSA FYSISK AKTIVITET UR ETT HÄLSOPERSPEKTIV FYSISK AKTIVITET MED HÖG INTENSITET FYSISK AKTIVITET MED MÅTTLIG INTENSITET FYSISKT AKTIV UR ETT HÄLSOPERSPEKTIV nej ja DIAGNOSTICERAT HÖGT BLODTRYCK UPPMÄTT BLODTRYCK TESTVÄRDE TESTVÄRDE UR ETT HÄLSOPERSPEKTIV ja BERÄKNAT TESTVÄRDE nej HÄLSOPROFILBEDÖMARE TESTDATUM

34 MIN HÄLSOVISION NAMN PERSONNUMMER ORGANISATION E-POST MINA REFLEKTIONER I min Hälsoprofilbedömning är jag mest nöjd med: DET HÄR KAN OCH VILL JAG FÖRBÄTTRA/BEHÅLLA Jag kan och vill i första hand förbättra/behålla: MIN HÄLSOVISION Jag formulerar min vision positivt och i nutid, som om den redan är verklighet. Visionen grundar sig på nedanstående underlag: Det här har jag uppnått: (min vision, specifikt) Det här har varit bättre tidigare: Då nådde jag min vision: (tidsbestämt) Så här ser jag att jag har nått min vison: (mätbart) Version Copyright HPI Health Profile Institute AB - Kopiering förbjuden Jag ser följande samband mellan min livsstil, mina hälsoupplevelser och hälsodata: JAG SKA TÄNKA PÅ ATT Ha en rimlig ambitionsnivå. Även små steg kan ge stora effekter. Hellre lägga till en ny vana än att avstå från en ovana. Göra en förändring i taget. För att lyckas med en bestående förändring inser jag att viktiga förutsättningar är: ett eget ansvar, ett eget val och ett eget beslut. en realistisk målsättning och en stark motivation. MOTIVATION OCH TILLTRO Så här viktigt känns det nu att förbättra/behålla: Inte alls viktigt Mycket viktigt Så här motiverad är jag: Inte alls motiverad Mycket motiverad Så här stor är min tilltro att lyckas: Ingen tilltro Mycket stor tilltro Skälen till att nå min vision var i första hand: (syfte) Så här nådde jag min vision: (handlingsplan) Min hälsovision med egna ord: Namnteckning Datum

35 MIN HÄLSOVISION NAMN PERSONNUMMER ORGANISATION E-POST MINA REFLEKTIONER I min Hälsoprofilbedömning är jag mest nöjd med: DET HÄR KAN OCH VILL JAG FÖRBÄTTRA/BEHÅLLA Jag kan och vill i första hand förbättra/behålla: MIN HÄLSOVISION Jag formulerar min vision positivt och i nutid, som om den redan är verklighet. Visionen grundar sig på nedanstående underlag: Det här har jag uppnått: (min vision, specifikt) Det här har varit bättre tidigare: Då nådde jag min vision: (tidsbestämt) Så här ser jag att jag har nått min vison: (mätbart) Version Copyright HPI Health Profile Institute AB - Kopiering förbjuden Jag ser följande samband mellan min livsstil, mina hälsoupplevelser och hälsodata: JAG SKA TÄNKA PÅ ATT Ha en rimlig ambitionsnivå. Även små steg kan ge stora effekter. Hellre lägga till en ny vana än att avstå från en ovana. Göra en förändring i taget. För att lyckas med en bestående förändring inser jag att viktiga förutsättningar är: ett eget ansvar, ett eget val och ett eget beslut. en realistisk målsättning och en stark motivation. MOTIVATION OCH TILLTRO Så här viktigt känns det nu att förbättra/behålla: Inte alls viktigt Mycket viktigt Så här motiverad är jag: Inte alls motiverad Mycket motiverad Så här stor är min tilltro att lyckas: Ingen tilltro Mycket stor tilltro Skälen till att nå min vision var i första hand: (syfte) Så här nådde jag min vision: (handlingsplan) Min hälsovision med egna ord: Namnteckning Datum

36 KAPITEL 3 KROPPS- SAMMANSÄTTNING Metoder att mäta kroppssammansättning Viktrekommendationer

37 VIKT, KROPPSSAMMANSÄTTNING OCH FETTPROCENT I det här kapitlet presenteras olika metoder för beräkning av kroppssammansättning. De metoder som vi av metodologiska, praktiska och ekonomiska skäl rekommenderar är midjeomfång och IBC Assessment (IBC = Integrative Body Composition). Vikt och hälsa Det är allmänt känt att det inte är bra för hälsan att väga för mycket. Kraftig övervikt visar samband med en rad sjukdomstillstånd och högre mortalitet, d v s dödlighet. En särskilt ohälsosam form av fetma anses vara bukfetma. Studier visar också att det sannolikt är det bukfett som finns innanför bukhinnan som är mer riskabel jämfört med om bukfettet finns utanför bukhinnan. Fetma, särskilt bukfetma, är den vanligaste orsaken till typ2-diabetes och en vanlig orsak till hjärtkärlsjukdom, högt blodtryck, stroke/slaganfall mm. Även för låg vikt kan vara skadligt för hälsan. Barn med för lågt fettintag riskerar att stanna upp i den fortsatta tillväxten. Kvinnor med för låg fettmängd kan få hormonella störningar, såsom utebliven menstruation. Metoder för att beräkna kroppssammansättning/fettprocent Det finns olika metoder för att bestämma eller beräkna människors kroppssammansättning. De olika metoderna har både förtjänster och nackdelar. Metoderna varierar från att ha hög precision i att bestämma kroppssammansättning/fettprocent till klart lägre precision i beräkningen. Några av dessa metoder är: HYDROSTATISK VÄGNING, D V S UNDERVATTENSVÄGNING Syftet är att bestämma kroppssammansättningen genom att bl a mäta både kroppsvolymen och kroppens densitet. Personen vägs under vatten samtidigt som lungorna helt tömts på luft. En jämförelse görs sedan mellan kroppsvikten i vattnet och på land i kombination med kroppsvolymen. Metoden har en hög precision och resultatet är en sorts facit på kroppssammansättningen. Har länge använts för forskningsändamål bl a på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Sthlm. Copyright HPI Health Profile Institute AB BODPOD BodPod skiljer sig från undervattensvägning genom att BodPod använder luft i stället för vatten för att mäta kroppens volym. En BodPod är en tryckluftskammare, som ser ut som ett stort ägg, som man placerar en Versionsdatum Kapitel 3-1

38 person i. Hur mycket luft kroppen pressar undan utgör underlaget för beräkning av kroppsvolym. Kroppens densitet kan sedan beräknas utifrån formeln: Densitet = massa (kroppsvikt)/volym När kroppens densitet har tagits fram, kan proportionerna mellan kroppsfett och fettfri kroppsvikt beräknas. IMPEDANSMÄTNING Ursprungsidén är att låta en svag ström passera igenom kroppen. Eftersom muskler innehåller mer vatten än fett innebär ett minskat elektriskt motstånd vid mätningen att muskelmassan troligtvis är större. Metoden har använts vid konstruktion av en Impedansvåg, som man barfota ställer sig på. Från en elektrodplatta skickas den svaga strömmen upp igenom den ena foten och en sluten strömkrets uppstår då den når den andra elektrodplattan under den andra foten. Problemet är bara att strömmen tar den närmaste vägen, som innebär att man missar magen och övre kroppshalvan i denna mätning. Före mätningen har uppgifter om personens vikt, längd och träningstillstånd registrerats (dock bara som atlet eller icke atlet). En annan, och mer tillförlitlig, slags impedansvåg är kompletterad med två handtag som deltagaren håller i. På så sätt leds strömmen genom både händerna och fötterna, vilket ger ökad säkerhet i mätningarna. Om fettprocent beräknas via impedansvåg bör man tänka på att utrustningen ska vara av hög kvalitet och att mätningen görs via händer och fötter, så att hela kroppen omfattas av mätningen. Dessutom ska följande standardiseringskrav vara uppfyllda innan mätningen: Ingen alkohol 48 timmar innan Ingen träning 24 timmar innan Ingen mat eller dryck 4 timmar innan SKINFOLD, HUDVECKSMÄTNING Med en s.k. kaliper mäts tjockleken på hudveck på minst fyra mätpunkter på kroppen. Kroppsfettet beräknas därefter via tabeller. Själva tekniken är svår att standardisera och fungerar bäst på personer med normal vikt. Så här ser en kaliper ut: Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 3-2 Versionsdatum

39 ULTRALJUD BODY METRIX Utrustningen BodyMetrix mäter kroppsfett med hjälp av ultraljud. En ultraljudsscanner skickar in högfrekvent ljud i kroppen, fångar in reflekterat ljud och visar upp det som ett diagram och bild på en datorskärm. Metoden mäter tjockleken på underhudsfettet ner till 6 centimeters djup. Utifrån flera mätpunkter på kroppen och en speciell programvara görs en beräkning av kroppens totala fettprocent. Ultraljudsmätningen måste dock göras på rätt ställe, eftersom underhudsfettets tjocklek kan variera en hel del. I Plustoo finns en separat flik för Body Metrix. Välj inledningsvis någon av kroppstyperna atletisk, elit eller icke-atlet. Gör mätningarna på lår, bröst och midja och notera uppgifterna. En programvara beräknar sedan den totala fettprocenten på kroppen. IBC ASSESSMENT NY METOD ATT BERÄKNA FETTPROCENT IBC = Integrative Body Composition Ordet Integrative betyder förenande, vilket i detta sammanhang betyder att ett flertal variabler ligger till grund för beräkningen av kroppssammansättningen uttryckt i fettprocent. Under åren genomfördes en studie med syfte både att granska befintliga metoder och att utveckla en ny och bättre metod för att beräkna kroppssammansättning. Studien initierades av HPI Health Profile Institute Inc i USA och genomfördes av professor Lawrence Golding på UNLV, University of Nevada, Las Vegas. 174 försökspersoner genomgick ett stort antal fysiologiska mätningar inklusive undervattensvägning som facit på uppmätt fettprocent. Befintliga metoder och mätningar som ingick var bl a BODPOD, Bioelektrisk Impedansanalys, skelettmätning, BMI och midjeomfång. En formel skapades utifrån variablerna: Ålder, kön, längd, vikt Handled höger, handled vänster Midjeomfång Frågor om styrketräning respektive konditionsträning antal timmar/vecka Den nya formeln har en överraskande hög korrelation på 0,86 jämfört med undervattensvägning, vilket visade sig vara bättre än de övriga studerade metoderna. I praktiken innebär det ett medelfel på +- 3,5 procentenheter jämfört med uppmätt fettprocent. Formeln är också praktiskt testad av erfarna hälsprofilbedömare under hösten 2012 på 250 personer i Sverige. Bedömningen var att 75 % av deltagarna fått rättvisande nivå på den beräknade fettprocenten. Sedan dess har en justering av formeln skett där frågorna om styrke- och konditionsträning har utgått. Detta har marginellt sänkt precisionen i beräkningen till korrelationen 0,83 med ett medelfel som istället motsvarar +- 4 procentenheter jämfört med uppmätt fettprocent. Copyright HPI Health Profile Institute AB Den nya formeln används i en svensk version och innehåller följande variabler: Ålder, kön, längd, vikt Handled höger, handled vänster Midjeomfång Observera att variabeln vikt har en obetydlig inverkan på beräkningen av fettprocent. Tvärtom har variabeln midjeomfång desto större inverkan. Om man i en diskussion med en deltagare vill se vad som händer med den beräknade fettprocenten om man minskar vikten med t ex 10 kg, måste även midjeomfånget minska med t ex 10 cm vilket ju är rimligt. Då först ger det en påtaglig minskning av den beräknade fettprocenten. I Plustoo finns en separat flik för IBC. Klicka på fliken och du konstaterar att uppgifterna om kön, ålder, längd och vikt redan finns noterade. Komplettera med att mäta bredden på både höger och vänster handled med en skelettmätare (kan behöva kompletteras med tydliga instruktioner). Mät även midjeomfånget och notera. Beräkningen av fettprocenten görs sedan automatiskt. Versionsdatum Kapitel 3-3

40 Så här genomförs mätning av handledsbredd med en skelettmätare: Börja med att lossa på skruven, som håller fast den högra armen på skelettmätaren, så att den sedan kan flyttas utan att den kärvar. Kalibrera därefter skelettmätaren, så att den står på 0 då de båda armarna möter varandra. Sitt mittemot deltagaren. Vid själva mätningen har deltagaren sin hand vilande på sitt eget knä. Håll skelettmätaren så att du först kan känna med dina fingrar var den största bredden (radio-ulnar) vid handleden finns. Håll kvar fingrarna och för dit skelettmätaren. Rör därefter på skelettmätaren på mätstället till dess att du hittat den största bredden. Mätningen utförs med fasthet, utan att det gör ont. Observera att siffrornas precision på displayen är uttryckt i mm, så om det står 52,8 mm (se ovan) motsvarar det 5,3 cm (avrundat). MIDJEOMFÅNG Mäts efter fasta sedan föregående kväll, med personen stående och i normalt andningsläge. Mätningen utförs horisontellt mitt emellan nedre revbensbågen och övre höftkammen. Använd måttbandet utan att dra åt det. Män Kvinnor Normalt midjeomfång 93 cm eller mindre 79 cm eller mindre Måttligt ökat midjeomfång cm cm Ökad risk för ohälsa Kraftigt ökat midjeomfång 102 cm eller mer 88 cm eller mer Mycket ökad risk för ohälsa Ett hälsosamt midjeomfång ska således vara lägre än 94 cm hos män och lägre än 80 cm hos kvinnor. Gränsen för starkt ökad sjukdomsrisk ligger vid 102 cm för män och 88 cm för kvinnor. De angivna gränserna är väl förankrade i forskning och midjeomfång över de angivna gränserna utgör en hälsorisk. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 3-4 Versionsdatum

41 BMI Ett vanligt sätt att få en uppfattning om kroppsvikten är normal, för hög eller för låg är att kombinera vikten med kroppslängden. Man brukar uttrycka detta som ett kroppsindex, BMI = Body Mass Index. För att räkna ut BMI tar man vikten i kg och dividerar med kvadraten på kroppslängden i meter; BMI = vikt i kg/längd i m 2. Bedömning av BMI: Mindre än 18,5 Undervikt 18,5 24,9 Normal 25 29,9 Övervikt 30 eller mer Fetma BMI 18,5 24,9 räknas som normalt. BMI 25 29,9 räknas som övervikt och BMI 30 eller högre räknas som fetma. Enligt BMI är man underviktig när BMI understiger 18,5. BMI har ett stort metodfel på individnivå och bör främst användas vid sammanställningar på gruppnivå. Anvisningar till fliken Kroppsmätningar i Plustoo Uppgifter om längd, vikt och önskad vikt registreras. Önskad vikt är den vikt som deltagaren upplever sig mest nöjd med. Därefter får deltagaren bedöma sin aktuella vikt ur hälsosynpunkt med alternativen: 1. Bra 2. För hög kg kg - > 10 kg 3. För låg kg kg - > 10 kg Sammanfattningsvis får både deltagare och Hälsoprofilbedömare en bra bild av viktsituationen utifrån aktuell vikt, önskad vikt och hur vikten bedöms ur hälsosynpunkt. Beroende på hur HPB-uppdraget ser ut kan man nu gå vidare med att med lämplig metod beräkna och/eller registrera kroppssammansättningen. Att beräkna och registrera kroppssammansättningen är inte obligatoriskt i en HPB och i Plustoo. Möjligheten finns istället att redan här bedöma om deltagaren har undervikt, bra vikt eller övervikt. Copyright HPI Health Profile Institute AB METODER FÖR KROPPSMÄTNINGAR I PLUSTOO KNAPPEN MIDJEOMFÅNG/BMI MIDJEOMFÅNG Mät midjeomfånget i cm och skriv in uppgiften. Du får direkt ett resultat i något av de tre intervallerna normalt, måttligt ökat respektive kraftigt ökat midjeomfång. BMI BODY MASS INDEX Under fliken BMI finns redan uppgifterna längd och vikt. BMI är redan automatiskt beräknat som kroppsvikten i kg dividerat med kvadraten på kroppslängden i meter, d v s vikten/längden x längden. Versionsdatum Kapitel 3-5

42 KNAPPEN KROPPSSAMMANSÄTTNING Här registreras vilken metod som används. När du mäter fettprocenten med Impedansvåg, BodPod eller Skinfold skriver du in uppmätt fettprocent i rutan för den metod du valt. När du mäter med IBC eller BodyMetrix klickar du fram respektive flik och fyller i uppgifterna. RESULTAT Beräknad fettprocent jämförs med de gränsvärden som finns i Plustoo under fliken Resultat. Den beräknade fettprocenten presenteras i form av en stapel, som är grönmarkerad då den hamnar inom fältet Hälsosam nivå. Stapeln är rödmarkerad då den hamnar i fälten Nödvändigt fett och Kraftig övervikt. Då den aktuella fettprocenten motsvarar Måttlig övervikt är stapeln gul. Under samma flik i Plustoo visas också ett cirkeldiagram med andelarna fettfri vikt, hälsosamt fett och överskott av fett. Dessutom presenteras övre- och undre viktgräns i kg med en stående stapel som visar den aktuella vikten jämfört med dessa viktgränser. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 3-6 Versionsdatum

43 KAPITEL 4 BLODTRYCK, ANVISNINGAR OCH GRÄNSER Blodtrycksmätning - Tillvägagångssätt Högt blodtryck bakgrund, symptom, åtgärder Submaxtester i Hälsoprofilbedömning på deltagare med förhöjt blodtryck

44 BLODTRYCK Allmänt vad är blodtryck? Blodtrycket är det tryck som uppstår mot kärlväggarna när blodet drivs från hjärtat ut till alla kroppsdelar och organ, och tillbaka till hjärtat. Blodet pumpas ut i kärlen med ungefär 60 till 70 hjärtslag per minut när kroppen är i vila. Blodtrycket är som högst just när hjärtat drar ihop sig och pumpat ut blod. Det kallas övertryck eller det systoliska blodtrycket. När hjärtat vilar mellan sammandragningarna, sjunker blodtrycket till sin lägsta nivå som kallas undertrycket, eller det diastoliska blodtrycket. Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver, mm Hg, och anges alltid med två siffror, till exempel 120/80. Först anges övertrycket och efter snedstrecket anges undertrycket. Man säger att blodtrycket är 120 över 80. Ett vanligt systoliskt tryck är omkring mm Hg. Ett vanligt värde på det diastoliska trycket är omkring 80 mm Hg. Hur högt trycket är beror på mängden blod som pumpas ut, hur kraftigt hjärtat drar ihop sig och på motståndet ute i kroppens alla små blodkärl. Ju trängre de små blodkärlen är desto högre tryck. Blodtrycket är inte konstant över dygnet utan varierar ganska mycket. Det är högre när man är fysiskt aktiv eller när man blir stressad och lägre när man slappnar av och vilar. Lägst är blodtrycket som regel under sömnen på senare delen av natten (1). Blodtrycksmätning praktiska anvisningar VÄLJ RÄTT MANSCHETT Blodtrycksmanschettens storlek ska anpassas till överarmens omkrets på följande sätt: Armomkrets Manschettbredd cm 9x28 cm cm 12x35 cm cm 15x43 cm > 45 cm 18x60 cm En trippelmanschett innehåller de tre första storlekarna ovan, vilket i praktiken innebär att mätning av överarmens omkrets endast görs i undantagsfall. Copyright HPI Health Profile Institute AB SÅ HÄR MÄTER DU BLODTRYCKET Se till att deltagaren har en ledig T-shirt, så att blodcirkulationen fungerar bra. Blodtrycksmätningen genomförs på en avslappnad, sittande deltagare med ryggen mot bekvämt ryggstöd. Benen ska inte vara korsade och fötterna ska vara placerade stadigt på golvet. Överarmen ska vara i hjärthöjd, underarmen ska vila mot bordsskivan och handflatan vara vänd uppåt. Mätningen genomförs under tystnad. Versionsdatum Kapitel 4-1

45 Placera blodtrycksmanschetten 2-2,5 cm ovanför armvecket på vanligtvis höger överarm*. Mät alltid i samma arm. Manschetten ska inte dras åt, men sitta kvar då du placerat den på överarmen. Använd den vita klämman för att stänga av luftkanaler i trippelmanschetten, så att rätt manschettbredd används. Se till att vinkla stetoskopets skänklar framåt innan du placerar dess öronproppar i öronen. Enklast är att använda stetoskopets membran, d v s den större ytan, då du ska lyssna på pulsljuden. Se därför till att stetoskopets fäste är rättvänt, så att det är membranet som tar in ljudet. Det märker du om du knackar lätt på membranet, samtidigt som du lyssnar. Om du inte hör något får du vrida på fästet och du märker snabbt en skillnad. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 4-2 Versionsdatum

46 Placera stetoskopet mitt i armvecket. Tänk på att inte trycka stetoskopet för hårt mot artären eftersom kärlet då kan komprimeras och pulsljuden uteblir. Ta gärna stöd med din hand mot deltagarens arm, så att störande extra ljud undviks. Pumpa in luft i manschetten med hjälp av gummiblåsan till ca 180 mm Hg. Copyright HPI Health Profile Institute AB Släpp med ventilen ut trycket med 2-3 mm Hg/sekund. De första pulsslag som hörs (även om det är svagt) är det systoliska trycket. I nedanstående exempel hörs det första pulsljudet vid 120 mm Hg = det systoliska blodtrycket. Versionsdatum Kapitel 4-3

47 Ljudet ändrar sen karaktär, blir så småningom svagare för att sedan upphöra. Det sista pulsslaget som hörs är det diastoliska trycket. Se nedanstående exempel då det sista pulsljudet hördes på 80 mm Hg. Kom ihåg nivån för det systoliska respektive det diastoliska blodtrycket, släpp ut resten av luften och notera därefter uppgifterna. Observera att nålen på manometern kan börja hoppa i takt med pulsen i regel strax innan pulsljuden hörs i stetoskopet. Det systoliska blodtrycket motsvarar dock nivån då det första pulsljudet hörs. *Blodtrycket får aldrig mätas i en arm med fistel för hemodialys (rening av blodet vid nersatt njurfunktion) eller i en arm där lymfkörtelutrymning utförts i axillien (armhålan) (2). VIKTIGT ATT MÄTA BLODTRYCKET IBLAND Alla vuxna personer bör någon gång kontrollera sitt blodtryck. Är blodtrycket som det ska vara kan man göra en ny mätning efter ungefär fem år. Ligger det i gränsområdet, kring 140/90, bör man få det kontrollerat någon gång per år. DET ÖVRE TRYCKET VIKTIGAST Det så kallade övre trycket, det systoliska, är det som bäst förutsäger risken för komplikationer. Det gäller särskilt om man är över femtio år. En anledning är att övertrycket stiger mer med åldern ju stelare blodkärlsväggarna är. Det avspeglar graden av åderförfettning, så kallad arterioskleros. Det är till och med så att enbart ett högt övertryck innebär en större risk än när båda trycken är höga. Isolerad systolisk blodtrycksförhöjning innebär att det övre trycket är 140 eller högre medan det lägre är som det ska vara, alltså under 90. Det är den vanligaste typen av högt blodtryck hos äldre och man bör få samma behandling för det som när bägge trycken är förhöjda. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 4-4 Versionsdatum

48 Hypertoni Högt blodtryck kallas också för hypertoni och är en oberoende riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Blodtryck 140/90 mm Hg brukar betecknas som högt blodtryck. Det betyder inte att alla med tryck 140/90 behöver medicin. Om bara det ena trycket är förhöjt, till exempel 140/80 eller 135/100 räknas det också som högt blodtryck (1,3). De senaste publicerade europeiska riktlinjerna delar in hypertoni enligt följande(3): Blodtryck (BT) Systoliskt (mmhg) Diastoliskt (mmhg) Optimalt BT <120 <80 Normalt BT <130 <85 Högt normalt BT Grad 1 HT* (mild HT) Subgrupp: gränsvärdes HT Grad 2 HT (moderat HT) Grad 3 HT (svår HT) >180 >110 Isolerad systolisk HT >140 >90 HUR MÄRKS HÖGT BLODTRYCK? Man kan få lindriga symtom vid högt blodtryck, till exempel lätt huvudvärk och trötthet, men det är reaktioner som också kan ha flera andra orsaker. Många som går omkring med ett alltför högt blodtryck känner ingenting alls. Det enda sättet att veta säkert om blodtrycket är förhöjt är genom att mäta det. Vid riktigt höga blodtryck, så kallad malign hypertoni, kan man få tydligare symtom som trötthet, illamående, svår huvudvärk och andnöd. Det är ett livshotande tillstånd som är mycket ovanligt. ETT VANLIGT TILLSTÅND Ungefär en fjärdedel av den vuxna befolkningen i Sverige uppskattas ha ett förhöjt blodtryck, 140/90 mm Hg eller högre. Av dessa anses 7-8 av tio, en dryg miljon människor, behöva medicinering för att sänka sitt blodtryck. Högt blodtryck är en av de vanligaste orsakerna till att man går på regelbundna läkarbesök. Nittiofemprocent av all hypertoni kallas essentiell, det vill säga ingen enskild identifierbar orsak kan påvisas. Essentiell hypertoni är sannolikt en produkt av en mängd faktorer som samverkar komplext till utvecklandet av högt blodtryck, exempelvis genetiska faktorer, omgivningsfaktorer som diet, fysisk inaktivitet, stress samt psykosociala faktorer Fördelningen mellan kvinnor och män är ganska jämn totalt sett, men olika i olika åldrar. Bland yngre människor och i medelåldern är högt blodtryck vanligare hos män. Hos äldre är det tvärtom, högt blodtryck är då något vanligare hos kvinnor (1). Copyright HPI Health Profile Institute AB Förändringar i livsstil till det sämre över de senaste decennierna har haft avgörande betydelse för den ökade förekomsten av hypertoni och kardiovaskulärsjukdom. Detta kan ses särskilt tydligt i utvecklingsländerna. Specifikt är övervikt, fysisk inaktivitet samt ökat saltintag av varierande betydelse i olika populationer, där fysisk inaktivitet har uppskattats stå för 5 13 procent av risken att utveckla hypertoni (3). LIVSSTIL OCH ÅLDER PÅVERKAR TRYCKET För de allra flesta med högt blodtryck går det, som sagt, inte att hitta en enskild orsak. Flera omständigheter kan medverka, som ärftliga anlag, övervikt, stress, matvanor och hög alkoholkonsumtion (1). Versionsdatum Kapitel 4-5

49 Exempel på riskfaktorer som man själv kan påverka är: tobaksrökning höga kolesterolvärden diabetes kraftig övervikt felaktig kost stillasittande livsstil hög alkoholkonsumtion högt saltintag Exempel på riskfaktorer som man inte kan påverka är: ålder manligt kön ärftliga anlag för hjärt-kärlsjukdom i tidig ålder Om man bara har en lätt blodtrycksförhöjning räcker det ofta att börja med att ändra sin livsstil. Det kanske inte påverkar trycket så mycket, men det kan minska andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Blodtrycket påverkas av vikten, så många blir hjälpta av att gå ned i vikt (1). Fysisk aktivitet kan både förebygga utvecklingen av hypertoni och sänka blodtrycket hos personer med etablerad hypertoni. I internationella riktlinjer för blodtrycksbehandling anges ökad fysisk aktivitet, tillsammans med påverkan på övriga livsstilsfaktorer, som förstahandsbehandling vid lindrig hypertoni med låg kardiovaskulär risk. Metaanalyser av tillgängliga studier visar att rätt form av fysisk aktivitet kan sänka blodtrycket med upp till 10/10 mm Hg. Huvudsakligen finns stöd för dynamisk träning. Receptet kan beskrivas enligt nedan: Typ av träning Konditionsträning/ aerob träning Styrketräning Ordination % VO2 max, 3-7 dagar/vecka, min/träningstillfälle Många repetitioner/ lågt motstånd max % av 1RM Lämpliga aktiviteter är: löpning, bordtennis, längdåkning på skidor, raska promenader, badminton, orientering, fotboll, tennis (moderat till hög dynamisk men låg statisk aktivitet), mm (3) En alltför hög alkoholkonsumtion är en vanlig och ofta underskattad orsak till för högt blodtryck. Att dricka mindre leder då oftast till en tydlig sänkning av blodtrycket. Att äta mindre salt brukar ingå i kostråden för att bekämpa högt blodtryck. De flesta äter ungefär dubbelt så stora mängder koksalt som de rekommenderade. Effekten av minskat intag av salt varierar förmodligen mellan olika människor (1). SJUKDOM KAN LIGGA BAKOM Hos ungefär en tjugondel av personer med högt blodtryck beror tillståndet på en enskild, och ibland behandlingsbar, orsak. Det kallas då sekundär hypertoni. Vanligast är en bakomliggande njursjukdom. Andra orsaker kan vara biverkningar av läkemedel, till exempel p-piller, graviditetskomplikationer, eller olika hormonrubbningssjukdomar. Vid dessa sjukdomar bildas för stora mängder av olika hormoner och det höjer blodtrycket. Förträngning av stora kroppspulsådern, coarctatio, leder till ett förhöjt tryck endast i den övre kroppshalvan. Det är en missbildning som kan opereras, vanligen under barndomen, och blodtrycket blir efteråt oftast normalt. Högt blodtryck kan ibland också vara en biverkning av vissa mediciner. Om unga människor har högt blodtryck finns speciellt stor anledning att misstänka sekundär hypertoni (1). ÄR DET FARLIGT ATT HA HÖGT BLODTRYCK? Ett måttligt förhöjt blodtryck är ett tillstånd som innebär en ökad risk, ungefär som att röka eller att köra bil för fort. Ett högt blodtryck försvårar dock hjärtats pumparbete. Det gör att åderförfettningsprocessen blir kraftigare, vilket innebär att kärlväggarna i längden blir hårdare och mindre elastiska. Risken för framför allt Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 4-6 Versionsdatum

50 stroke ökar med ett högt blodtryck, men också risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom och försämrad blodcirkulation i benen. Om det höga blodtrycket börjat ge en mätbar påverkan på hjärta, hjärna eller njurar bör det betecknas som en sjukdom. HYPERTONI KAN LEDA TILL SKADOR PÅ OLIKA ORGAN Ett obehandlat högt blodtryck leder på sikt till skador på kroppens blodkärl i form av åderförfettning. Risken för skador i hjärtat, i hjärnan och i kärlsystemet ökar ju fler andra riskfaktorer man har. Åderförfettning i hjärnan leder till att de små blodkärlen blir smalare inuti. Om en liten blodpropp då helt täpper till kärlet kan det leda till stroke som kan påverka talet eller orsaka förlamning av ena kroppshalvan. I begreppet stroke ingår också hjärnblödning, som kan ge liknande symtom som en propp, men som är en betydligt ovanligare komplikation. Högt blodtryck kan också bidra till hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Hjärtsvikten uppkommer delvis på grund av att det höga blodtrycket ger en tillväxt och förtjockning av muskeln i hjärtväggen. Det gör att blodförsörjningen minskar och i längden försvagar hjärtats pumpkraft. Blodkärlen i njurar, ögon och i benen kan också skadas av högt blodtryck. GRÄNS FÖR TABLETTBEHANDLING Det finns inte en tydlig gräns då man bör äta mediciner mot det höga blodtrycket. Om man har ett blodtryck på 160/100 eller högre brukar man oftast få tablettbehandling, även om andra riskfaktorer saknas. I gränsområdet mellan 140/90 och 160/100 beror beslutet på andra riskfaktorer som ålder, diabetes, blodfetter, och rökning. Att ha högt blodtryck är mer riskabelt om man samtidigt har diabetes, och då får man oftast mediciner vid ännu lägre blodtryck än gränsområdet. Det är alltså inte bara den uppmätta blodtrycksnivån som avgör om man ska börja använda läkemedel, utan läkaren ser till den samlade risken för hjärt- kärlsjukdom. Man kan alltid diskutera med sin läkare om när det är dags att börja med läkemedel. När man väl börjat ta mediciner måste man fortsätta under lång tid, ofta under resten av livet. MÅLBLODTRYCK Den blodtrycksnivå som man brukar försöka uppnå med behandlingen är 140/90. Speciellt hos äldre är det svårare att få ner övertrycket, och ibland tvingas man nöja sig med ett tryck kring 160/90. Om man har diabetes, njursjukdom eller mycket hög risk för hjärt-kärlsjukdom bör man försöka få ner trycket något mer, till i området /80-89 mm Hg. Kontrollen av blodtrycket är viktigare än blodsockerkontrollen för att undvika komplikationer för den som har diabetes, åtminstone om man har typ 2-diabetes. Copyright HPI Health Profile Institute AB BEHANDLING MED LÄKEMEDEL Syftet med behandlingen är inte i första hand att man ska må bättre, utan att minska risken för sjukdomar som stroke och hjärtinfarkt på längre sikt. Behandlingen ger bara ett visst skydd. Man kan räkna med att behandlingen minskar risken för att få stroke med ungefär en tredjedel och risken att få hjärtinfarkt med drygt en tiondel. Skyddseffekten mot hjärtinfarkt är alltså ganska liten. Versionsdatum Kapitel 4-7

51 BLODTRYCKSSÄNKANDE LÄKEMEDEL Det finns många olika mediciner som sänker blodtrycket. Ska man få ner blodtrycket tillräckligt krävs ofta en kombination av två eller tre olika mediciner. Man bör hellre ta två olika mediciner i låg dos än en i hög dos. Det ger bättre effekt och mindre biverkningar. De fem vanligaste grupperna av blodtrycksmediciner är (1): diuretika ACE-hämmare kalciumflödeshämmare betablockerare angiotensinreceptorblockerare (ARB). Hypotoni Lågt blodtryck, som även kallas för hypotoni eller hypotension, är vanligare bland unga, långa och smala personer. Vanliga symptom eller tecken på lågt blodtryck är yrsel och svimningskänsla. Det finns ingen tydlig gräns för när blodtrycket anses vara lågt. Generellt brukar blodtrycket hos vuxna anses vara lågt om det är under 90/60. Men i praktiken anses det vara lågt när man känner av symptom såsom yrsel eller svimningskänsla vilket man kan känna även vid ett tryck som är något högre än 90/60. BLODTRYCKSFALL När man reser sig häftigt kan blodtillförsel upp till hjärnan tillfälligt minska, vilket kallas för blodtrycksfall. Man kan då bli yr, känna sig svag, kallsvettigt eller uppleva att det svartnar för ögonen. När kroppen försöker öka blodgenomströmningen kan man drabbas av hjärtklappning. Blodtrycksfall kan ibland även leda till att man svimmar. Så snart hjärnan får tillräckligt med blod igen försvinner symptomen. Vid akuta blodtrycksfall som orsakar att man blir yr och blek hjälper det att lägga sig ned. Om blodtrycksfallet leder till att personen svimmar är det bra att höja benen på den avsvimmade så att blodet rinner tillbaka till huvudet. FÖREBYGGA LÅGT BLODTRYCK Fysisk aktivitet och motion motverkar lågt blodtryck. Det är även viktigt att dricka mycket vätska särskilt på sommaren när det är varmt. Man kan också tänka på att vara lite försiktig när man reser sig. ÄR DET FARLIGT MED LÅGT BLODTRYCK? Lågt blodtryck är i de flesta fall helt ofarligt och kräver ingen behandling. Vid enstaka tillfällen leder dock lågt blodtryck till besvär som behöver behandlas: Om det orsakas av en sjukdom. Om man har stora problem med yrsel bör man också söka vård. Särskilt viktigt är det för äldre att söka vård om de har problem med yrsel och svimningskänslor eftersom konsekvensen av att äldre svimmar ofta blir allvarligare än vad den blir för yngre. En yngre person som svimmar pga. blodtrycksfall klarar sig ofta undan med några blåmärken. För en äldre person däremot kan ett blodtrycksfall med påföljande svimning leda till benbrott och sängliggande under en längre tid (1). Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 4-8 Versionsdatum

52 DISKUSSIONSSFRÅGOR 1. Nämn några saker som är viktigt att tänka på när det gäller det praktiska i blodtrycksmätning? 2. Vad menas med hypertoni? 3. Vad är hypotoni? Hur kan man förbygga detta? 4. Var går gränsen för att ett uppmätt blodtryck ska betraktas som förhöjt? 5. Vad kan ett högt blodtryck leda till? 6. Hur kan man behandla ett högt blodtryck? Vad kan individen göra för att påverka sin situation? 7. Kan deltagare med ett förhöjt blodtryck genomföra ett submaxtest på cykelergometer enligt HPI? Motivera? Copyright HPI Health Profile Institute AB Versionsdatum Kapitel 4-9

53 Submaxtester i Hälsoprofilbedömning på deltagare med förhöjt blodtryck FÖRFATTARE: Gunnar Andersson, Medicine doktor, Ansvarig HPI Metod, HPI Health Profile Institute AB. Skrivet nov INLEDNING Vårt förhållningssätt i HPB i samband med submaxtester på deltagare med förhöjt eller högt blodtryck har diskuterats. Det har framförts till oss att medicinskt ansvariga på en del Företagshälsovårdsenheter har beslutat att submaxtester inte ska genomföras på personer som har ett blodtryck på 140/90 eller högre. Det förekommer också att submaxtester inte genomförs på personer som intar mediciner som påverkar pulsen under submaxtestet. Att bestämma att personer med förhöjt blodtryck, högt blodtryck eller som intar mediciner som påverkar pulsen inte skulle kunna genomföra ett submaxtest på ca 50 % av maximal syreupptagning under sex minuter är inte försvarbart. Hur ska vi då bli trovärdiga och samtidigt rekommendera lågintensiv motion som en utmärkt allmän åtgärd mot de flesta sjukdomar och hjärtkärlsjukdomar i synnerhet? Enligt SBU-rapporten Måttligt förhöjt blodtryck en systematisk litteraturöversikt 2004/2007 slås fast att grunden i behandling av patienter med högt blodtryck ska vara livsstilsförändringar. I FYSS 2008 presenteras resultat från vetenskapliga studier, som visar att motion kan sänka blodtrycket för personer med högt blodtryck. Jag skrev i min medicinska doktorsavhandling The importance of exercise for sick leave and perceived health redan 1987 att vi i HPB arbetar med submaxtester för att beräkna maximal fysisk arbetsförmåga, eftersom det finns risker med maximala tester. Jag hänvisade till referensen: Atterhög et al: Exercise testing a prospective study of complication rates. Am Heart J, 1979; 98: I artikeln framgår att det under 1,5 års tid på 20 Klin Fys-avdelningar i Sverige genomförts närmare maxtester (de flesta på cykelergometer), s k arbets-ekg, på hjärtsjuka patienter eller patienter med misstänkta hjärtsjukdomar. Av dessa fick 92 patienter komplikationer under testet och 2 avled. Jag diskuterade detta med professor Nils-Holger Areskog, som då var chef på Klin Fys på Universitetssjukhuset i Linköping. Nils-Holger korrigerade mig tydligt och framförde att risker med maxtester på personer i normalbefolkningen är minimala. Han förordade således att vi skulle ersätta submaxtester med maxtester för att minska metodfelet vid beräkning av maximal syreupptagning! Att ersätta submaxtesterna med maxtester i HPB har dock aldrig varit aktuellt. Jag har en viss förståelse för att man som anställd på en FHV i samband med HPB måste anpassa sig till beslut från den som är medicinskt ansvarig. Jag förstår dock inte argumenten varför man på vissa håll inte tillåter deltagare med förhöjt/högt blodtryck eller som intar mediciner som påverkar pulsen att genomföra submaxtest på cykelergometer på en belastning som motsvarar ca 50 % av maximal syreupptagning i sex minuter. Fysiskt arbete i sex minuter på 50 watt motsvarar endast försiktig promenad och är inte livshotande! Som ansvarig på HPI Metod är jag angelägen om att submaxtester genomförs i HPB på alla intresserade personer med förhöjt eller högt blodtryck och de med mediciner som påverkar pulsen under submaxtestet. Vi är i vårt kursmaterial tydliga med detta, men det finns skäl att ytterligare förtydliga vad vi menar. Här följer en sammanfattning hur jag tycker att submaxtestet ska genomföras och hur personer med bl a förhöjt eller högt blodtryck ska bemötas. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 4-10 Versionsdatum

54 MEDICINERING PÅVERKANDE HJÄRTKÄRLSYSTEMET OCH BLODFETTERNA Ett samtal om svaren i HPB Frågeformulär och mätning av handleder och diskussion om deltagarens viktsituation inleder HPB. Därefter frågas efter ev. medicinering påverkande hjärtkärlsystemet eller blodfetterna och om deltagaren har diagnosticerat högt blodtryck. Aktuell medicin och eventuell sjukdom noteras efter medgivande i rutan för anteckningar. En kontroll görs i Medicinlistan för att se om den aktuella medicinen påverkar pulsutvecklingen i submaxtestet eller inte. Medicinlistan revideras varje år och Plustoo är alltid uppdaterad med den senaste versionen av Medicinlistan. BLODTRYCKSMÄTNING Blodtrycket mäts på höger arm och då deltagaren sitter upp. Begreppet högt blodtryck är en diagnos och ställs av medicinsk personal, i regel efter upprepade mätningar och kanske också vid olika tider på dygnet. På många håll mäts numera blodtrycket på en patient med befarat högt blodtryck både liggande, sittande och stående. Nedanstående gränsvärden finns angivna i kapitlet Hypertoni under rubriken FYSS på Statens Folkhälsoinstituts hemsida Samma gränsvärden anges i SBU-rapporten Måttligt förhöjt blodtryck en systematisk litteraturöversikt 2004, uppdaterad En systolisk eller diastolisk blodtrycksnivå som ligger på eller över dessa gränsvärden är vid mättillfället förhöjd och kan inte i det här läget konstateras vara högt blodtryck. Systoliskt Diastoliskt 140 eller högre 90 eller högre För diabetiker och njursjuka är gränsvärdena 130/80. Anledningen till att blodtrycksnivån vid mätningen är förhöjd kan bl a vara nervositet. Även felaktig utrustning ge förhöjda värden. Ett välkänt fel är att använda en normal-manschett till en stor överarm. Detta kan ge falskt höga både systoliska och diastoliska blodtrycksvärden. Om blodtrycksnivån vid första mätningen är förhöjd görs en ny blodtrycksmätning efter cykelergometertestet och genomgången av resultatet, d v s cirka 10 minuter efter testet. Om även denna mätning visar förhöjt blodtryck ska deltagaren hänvisas till medicinsk kontroll. Blodtryckssänkande medicin av typen betablockerare sänker inte bara en deltagares blodtryck, utan också hjärtfrekvensen under arbetsprovet. Pulsen ökar därför inte rätlinjigt med belastningen och konditionsvärden kan inte beräknas på vanligt sätt. Submaximalt arbetsprov på cykelergometer bör ändå genomföras. SUBMAXIMALT TEST PÅ CYKELERGOMETER FÖR DELTAGARE MED HÖGT BLODTRYCK Copyright HPI Health Profile Institute AB ALLMÄNT Ett submaximalt test på cykelergometer ska motsvara ca 50 % av maximal syreupptagning. För otränade deltagare väljs naturligtvis en låg belastning. Tänk på att 50 W på cykelergometern bara motsvarar en försiktig promenad i en hastighet av 15 minuter/km. Detta arbete ska dessutom bara utföras i sex minuter! Det innebär att submaxtestet motsvarar en mycket lugn promenad på 400 meter. Det innebär att alla deltagare i en HPB ska kunna genomföra submaxtestet på cykelergometer. DELTAGARE MED MEDICIN AV TYP BETABLOCKERARE Deltagare med blodtryckssänkande medicin av typ betablockerare kan genomföra arbetsprovet med lämplig belastning. Det är psykologiskt viktigt att deltagare med medicin och sjukdomar får rätt signaler av dig som handledare. Att utföra ett submaximalt arbetsprov på bara hälften av maximal nivå är inte riskabelt. Deltagare som intar mediciner som påverkar pulsutvecklingen ska få sin maximala syreupptagning beräknad utifrån Borg RPE skalan och inte utifrån Åstrand. OBS, Acceptera aldrig att en deltagare avstår från medicin under en period för att kunna utföra ett mer korrekt arbetsprov. Versionsdatum Kapitel 4-11

55 Referenser 1. Sjukvårdsrådgivningen (2013), 2. Vårdhandboken (2013) FYSS (2011), Hypertoni kap 27,Folkhälsoinstitutet M.Börjesson, S. Kjeldsen & B. Dahlöf Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 4-12 Versionsdatum

56 KAPITEL 5 KONDITIONSTEST PÅ CYKEL Se separat digitalt kursmaterial Konditionstest på cykel

57 KAPITEL 6 HEMUPPGIFTER Se kurskompendium

58 KAPITEL 7 MEDVETANDE- GÖRANDE KOMMUNIKATION Medvetandegörande kommunikation, Hälsoprofilbedömning som förändringsarbete Motiverande samtal, MI Motivation och beteendeförändring

59 Medvetandegörande kommunikation, beteendeförändring och motivation Medvetandegörande kommunikation Det finns en kraft i det enskilda samtalet, som kan vara det arbetssätt som är det mest framgångsrika för att få den enskilda individen att besluta sig för en förändring av sin livsstil. Detta har också varit den viktigaste målsättningen för Hälsoprofilbedömningen, d v s att skapa en medvetandegörande kommunikation mellan handledare och deltagare. Hälsoprofilbedömningen syftar till att deltagaren ska bli medveten om att livsstilen/hälsovanorna kan ha ett samband med de egna hälsoupplevelserna (symptom, stress, ensamhet och upplevd hälsa) och kanske även gett konsekvenser kopplat till kroppsvikten, blodtrycket och konditionen. Denna viktiga insikt är en värdefull start på ett beslutsfattande om en beteendeförändring. Då Andersson och Malmgren forskade i början på 80- talet fanns bara i litteraturen begrepp som beskrev hur man arbetar med att övertyga och att övertala, d v s Persuasive communication. Begreppet Medvetandegörande kommunikation, som Andersson och Malmgren skapade i samband med publicerandet av avhandlingarna 1987, var lite besvärligt att översätta till engelska. Efter flera förslag, bl a Eye-opening communication (!) och diskussion med engelskspråkiga forskare i branschen fastnade Andersson och Malmgren till slut för Revelatory communication, ett nytt begrepp även på engelska. Revelatory kommer från ordet Revelation, som på svenska betyder uppenbarelse eller vision (1, 2). Det kanske är att överdriva lite att påstå att deltagande i en Hälsoprofilbedömning kan leda till en uppenbarelse/vision, men många hälsoprofilbedömare intygar att metoden många gånger skapar en plötslig insikt hos deltagaren. Så här beskriver en av upphovsmännen till Hälsoprofilbedömningen, Sture Malmgren, sin syn på vad Medvetande kommunikation är, i diktens form: Vi människor vet ganska väl att vi ska leva sunt, hur vi ska leva sunt, Men vi gör det inte Vi hittar på alla möjliga skäl för att vi lever som vi göra men hindren finns inte utanför oss, De finns inom oss Vad som krävs för att vi ska börja ett nytt och ett bättre liv är en helt ny insikt En insikt om våra verkliga inre hinder, mod att erkänna dem, kraft att besegra dem Motivation att utifrån ett eget beslut väl genomtänkt ta ett första steg mot ett bättre liv I Hälsoprofilbedömning möter du en professionell medmänniska som ger dig tryggheten modet insikten Samtalet - känslorna - analysen hjälper dig att se sambanden mellan hur du mår, hur du lever, hur det syns i dina hälsodata Du blir medveten om ditt eget ansvar för din hälsa för ditt liv Det är medvetandegörande kommunikation Beteendeförändring Livsstilens stora betydelse för hälsan är idag uppenbar för både forskare och allmänhet. Det råder ingen tvekan om att regelbunden motion, bra kostvanor, minskad rökning, måttlig alkoholkonsumtion, mindre stress och bättre balans i tillvaron leder till bättre hälsa och välbefinnande. Trots detta är det anmärkningsvärt många som är för lite fysiskt aktiva, som äter felaktigt och/eller för mycket och som inte lyckats sluta röka. En förklaring kan naturligtvis vara arbetslivets allt större krav, med ökad arbetsbörda, allt högre arbetstakt, tidspress, personalnedskärningar, återkommande förändringar i arbetsorganisation, rationaliseringar, anställningsotrygghet och många gånger dålig egenkontroll i arbetet. Allt detta försvårar en rimlig balans mellan arbete och familj/fritid och ökar risken för utmattningsdepression och olika sjukdomstillstånd. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 7 Sidan 1 Version

60 Oroande många upplever sig inte ha tid för sig själva och försummar både sina egna hälsovanor och sina närstående. Tidsbrist är också den vanligaste förklaringen till att man t ex inte motionerar så mycket som man önskar. Sammanfattningsvis är det således mycket angeläget för både folkhälsan och den enskilde individen att kraftsamla för att få människor att förbättra sina hälsovanor. Vanor, rutiner och ritualer Våra vanor har en tendens att bli till rutiner, som i sin tur har en tendens att bli nästan till ritualer. Det är bara att gå till sig själv. Låt oss leka med tanken att göra en liten förändring av en av våra vanor, nämligen vår kost. Hur skulle det kännas att fatta ett beslut att under en månad framåt äta samma lunch varje dag? Med all sannolikhet skulle det kännas tjatigt redan efter ett par dagar. Av den anledningen skulle du som en kompensation få äta precis vad du vill till frukost istället. Fortfarande är ditt beslut att ändra dina kostvanor på detta sätt mycket tveksamt. Tänk då på hur dina kostvanor ser ut idag. De flesta av oss varierar lunchen i stort sett dagligen, samtidigt som frukosten kan vara identisk under mycket lång tid. Det märkliga är att detta inte upplevs som tjatigt! Hur kommer det sig? Jo, det är helt enkelt en vana! En man berättade en gång med stolthet för mig att han minsann ändrat sina frukostvanor. Jag frågade förstås nyfiket vilken förändring han gjort och han svarade: Jag har bytt ut filen mot hälsofil! Det ligger alltså något i uttrycket vanans makt! Olika modeller och tips för bättre livsstil I detta kapitel kommer vi gå igenom ett antal modeller och idéer för att ge dig verktyg med syfte att hjälpa deltagaren till livsstilsförändringar: Idéer från mental träning; Den goda berättelsen, Visionen och Undvika negationer. Transaktionsanalys som modell för beslutsfattande. Bygger på tre jag-tillstånd som dimensioner av vår personlighet med olika egenskaper, Föräldrajag, Vuxenjag och Barnjag. Principerna i motiverande samtal tillämpade i HPB. Self-Determination Theory, Social Cognitive Theory, Transtheoretical model. Hälsoprofilbedömning som förändringsarbete praktiska tips. Variera frågorna genom idéerna I Uppskattande samtalskonst. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 2 Sidan 2 Version

61 Idéer från mental träning Tre av flera viktiga principer i mental träning kan vara mycket användbara även i arbetet med beslutsfattande kopplat till förändring av hälsovanor (8). Dessa principer är: att utgå från den goda berättelsen att arbeta med visioner och att undvika negationer Den goda berättelsen Det är tyvärr alldeles för lätt att fastna i negativt tänkande. För inte så länge sedan var det populärt att arbeta med problemlösning genom att börja med att identifiera problem, att lista alla fel och alla misstag för att sedan i bästa fall hitta lösningar för att undvika att problemen fortsatte. Slutsatsen blev i första hand att man blev specialist på alla problem och allt som inte fungerade, vilket inte var särskilt lyckat. I mental träning inom idrotten innebär det att man under avslappning kan återuppleva den prestation man tidigare gjort, som var den mest framgångsrika, då allting fungerade, då känslan var att man hade kontroll och att man upplevde sig som stark och uthållig. Självklart går samma principer att använda i andra sammanhang än inom idrotten. Det kan räcka med att tänka på den situation då föredraget man höll gick så där extra bra, då mötet man deltog så engagerat i att alla lyssnade uppmärksamt, utvecklingssamtalet man hade med en medarbetare som blev väldigt lyckat, den månaden då man faktiskt hittade kraften i att ändra kost- och motionsvanorna så att man lyckades gå ner tre kilo i vikt etc. Den finns alltså en förändringskraft i att fokusera på tidigare goda erfarenheter, den goda berättelsen. Visionen Den negativa tankens kraft och en inre negativ bild av oss själva kan t o m göra oss sjuka också i verkligheten. Det är då också rimligt att vi kan bli friskare med hjälp av positiva tankar och bilder av oss själva. Vid utprovning av läkemedel genom dubbelblindtest är oftast den mest effektiva medicinen s k placebo, d v s verkningslöst sockerpiller. Dessa sockerpiller är således inte alls verkningslösa utan synnerligen verksamma, bara patienten tror att medicinen botar eller lindrar. Någon har uppskattat att vi tänker tankar varje dag. 95 % av dessa tankar sker automatiskt, ofta i form av bilder. Våra inre bilder styr vårt beteende långt starkare än vår medvetna vilja. Det är alltså min egen bild av mig själv och tilliten till mina resurser som är den drivande kraften i min personliga utveckling. Ju mer positiva bilder jag har av mig själv, desto bättre blir mitt självförtroende och min självkänsla. Det finns också en förändringskraft i att fokusera på en inre bild då jag verkligen har nått mitt mål att ha minskat i vikt, att ha slutat att röka, att ha börjat motionera etc. Denna bild ska helst upplevas i presens, d v s förändringen ska redan vara genomförd. Ju fler sinnen jag kan koppla in i denna inre bild, desto effektivare kan den bli. Exempel: Det har gått sex månader fr.o.m. idag. Då beskriver jag mig själv så här: Jag har förbättrat mina motionsvanor och gått ner till 80 kg i vikt Jag gjorde upptäckten att förändringen av motionsvanorna också utan att jag behövde tänka på det förbättrade mina kostvanor Mitt allmänna välbefinnande är bättre Jag har fått flera positiva återkopplingar från min familj och mina arbetskamrater, som upptäckt mina framsteg När jag ser mig i spegeln känner jag ännu tydligare att jag är stolt över vad jag presterat Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 7 Sidan 3 Version

62 Undvik negationer Visserligen kan man läsa om att de ord vi använder oss av då vi kommunicerar bara är en liten del av ett budskaps verkliga innehåll, men kanske finns det ändå skäl att ta fasta på några detaljer i hur ett bra beslut kan se ut. I mental träning är det viktigt att undvika negationer, t ex Jag kommer inte att misslyckas. Fokus läggs då på ordet misslyckas som då hjärnan registrerar. Att sedan säga inte misslyckas tycks inte hjälpa för att bli av med ordet misslyckas. Det är då betydligt bättre att i mental träning istället fokusera på Jag kommer att lyckas. Det är ju egentligen det som är styrkan både i den goda berättelsen och i visionsarbetet, d v s att se det man tidigare gjort som är bra och att i sin vision se sina framgångar. Egentligen är detta självklarheter, men tänk efter hur ofta man kan höra föräldrar säga till sina barn: Spill inte!, Ramla inte!, För inte så mycket oväsen! Det är ju lätt att räkna hur effektiva eller snarare motsatsen dessa uppmaningar kan bli! Transaktionsanalys som modell för beslutsfattande Transaktionsanalys, förkortat TA, utvecklades ursprungligen av den kanadensiske psykiatern Eric Berne, då han under sin tjänst som militärpsykiater under andra världskriget sökte en snabbare och effektivare metod för behandling av psykiska problem. Från början kombinerade Berne sin utbildningsbakgrund, nämligen psykoanalysen, med sina nya idéer, men efterhand blev TA en mer självständig metod både med ett individoch ett kommunikationsperspektiv. Utgångspunkten i TA är de tre jag-tillstånden Föräldrajag, Vuxenjag och Barnjag. Dessa tre jagtillstånd är olika dimensioner av vår personlighet och innehåller olika egenskaper (6). Föräldrajaget består främst av inlärda budskap, hämtade från yttre källor, i första hand från betydelsefulla vuxna under uppväxten, oftast de egna föräldrarna. Föräldern kan vara kritisk, fördomsfull, kontrollerande, d v s Kontrollerande Förälder eller vårdande, omhändertagande med engagemang och empati, d v s den Vårdande Föräldern. Vuxenjaget bedömer omvärlden på ett upplevt objektivt sätt och tar hänsyn till tidigare erfarenheter och aktuell situation. Detta jagtillstånd är datorn, som samlar in information, lagrar, bearbetar, analyserar och fattar beslut. Barnjaget består av känslor man upplevt och upplever, från inre källor. Där finns från början bara barnets medfödda behov och impulser. Snart tillkommer spontaniteten, lekfullheten och kreativiteten, d v s det Spontana Barnet, men också förmågan till anpassning, det Anpassade Barnet, som kan vara välanpassat, överanpassat eller t o m rebelliskt. I barnjaget finns också ett tredje tillstånd, den Lille Professorn där intuitionen/magkänslan är placerad. Jagtillstånden binds i modellen samman till följande figur: Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 2 Sidan 4 Version

63 Låt oss nu koppla samman Transaktionsanalysen med det som verkar vara centralt när det gäller förändring av levnadsvanor, nämligen beslutsfattande. Enligt TA är en förutsättning för att lyckas med en bestående beteendeförändring att samtliga tre jagtillstånd är med på beslutet. Det innebär i praktiken att det först måste vara Vuxen som gör ett övervägande vad som är möjligt rent realistiskt, d v s Jag kan. Detta följs upp av Föräldern som dels kan ge tillstånd eller inte ge tillstånd och som dels kan ställa krav, d v s Jag borde eller Jag måste. Det mer ansvarslösa Barnet bryr sig inte om några konsekvenser av det kommande beslutet och har mer utgångspunkten i Jag vill eller Jag vill inte. Låt oss ta ett exempel från en inre dialog hos en rökare, som har funderingar på att sluta röka, d v s Begrundandestadiet. Personens Vuxen gör en bedömning av möjligheterna att sluta röka, kanske utifrån tidigare erfarenheter, styrkan av beroendet mm. Slutsatsen blir förhoppningsvis att Jag kan sluta röka. Visserligen inser personen att det kan bli en prövning och kräver en rejäl uppoffring, men det kommer att fungera ändå. Det är sannolikt inga problem att få ett inre tillstånd hos Föräldern. Det jag tillståndet har troligtvis under lång tid med olika argument bearbetat personen och sagt att Rökning är farligt för hälsan, det kostar en massa pengar, du är inget vidare föredöme för dina barn och du luktar faktiskt illa dessutom. Så här långt ser det bra ut, eller hur! Vad säger då Barnet? Eftersom Barnet oftast utgår från vad som känns bäst kan det resultera i inställningen Jag vill inte sluta röka!. En inre dialog kan pågå mellan Föräldern och Barnet med Förälderns argument att du faktiskt kan få cancer om 20 år om du fortsätter att röka bemöts av Barnet med repliken 20 år! Du måste skoja! Jag kan ju bli överkörd i trafiken i morgon. Dessutom kommer jag att bli tjock som en gris så snart jag slutat röka och det har jag ju ingen lust med! En lärdom av ovanstående resonemang är ju att argument för att blidka det inre Barnet behöver vara mer kortsiktigt och som kan upptäckas snart efter förändringen av vanan, t ex att ekonomin omedelbart blir bättre av att sluta röka, bättre flås och att man blir allmänt fräschare. En slutsats är alltså att argument i hälsoinformation om kommande hälsa/ohälsa sällan hjälper för de individer vars Barn inte vill ändra sina vanor. Fd biskopen, Martin Lönnebo från Linköping, gjorde en gång i tiden, som starkt motionsintresserad, reklam för en nyöppnad squashhall genom sitt uttalande: Det är många som frågat varför en andens man idrottar. Svaret är mycket enkelt. Jag har inte träffat någon själ som saknar kropp. Kroppen fordrar motion för att må bra. Det ger squash snabbt och effektivt. Därför spelar jag. Ett minst lika viktigt skäl är att jag tycker att det är roligt att spela. I vår effektiva kultur håller vi nästan på att glömma bort leken. Det ska vi inte göra. När människan inte längre kan leka är hon farlig. Diktatorer, bödlar och förtryckare är gravallvarliga. De har alldeles glömt bort barnet inom sig. En liten studsande boll hjälper oss att locka fram det. Fundera en stund på varför Martin Lönnebos beslut att motionera verkligen fungerar. Principerna i motiverande samtal tillämpade i HPB Samtalet i HPB har syftet att inspirera till bättre hälsa och välmående genom förändring av livsstilen. Det är viktigt att känna till hur detta med att inspirera, motivera, stimulera och entusiasmera går till när det fungerar som bäst och vad man bör undvika för att inte hamna i argumentation, konfrontation eller till och med konflikt med den du vill nå med din kunskap och ditt budskap. Det finns en risk att man som hälsoprofilbedömare vill dela med sig av det man kan om betydelsen av regelbunden motion, bra kostvanor, risken med att använda tobak etcetera, utan att först få reda på om den man pratar med är intresserad. Utgångspunkten i Motiverande Samtal, MI (Motivational Interviewing) är att traditionell rådgivning snarare kan skapa motstånd och ibland i ännu sämre vanor. De flesta av oss vill helt Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 7 Sidan 5 Version

64 enkelt inte bli tillsagda om vad man borde göra för livsstilsförändringar. Det handlar mer om att inse att varje människa är expert på sig själv, har de bästa lösningarna på sina egna problem och tar eget ansvar för hur man lever. Vi har också tidigare nämnt att även ett eget val och ett eget beslut är den viktigaste förutsättningen för att lyckas med en bestående beteendeförändring. Reflektivt lyssnande som grundläggande färdighet att kommunicera Här presenteras fyra olika sätt av så kallat Reflektivt lyssnande : Bekräftelse Öppna frågor Reflektioner Sammanfattningar Hälsoprofilbedömningen har en inledande fas av bekräftelse. Att bekräfta en annan människa är att konstatera, acceptera, respektera, uppskatta och bekräfta personens kompetens, nuvarande situation och värderingar. Här fungerar det bra med öppna frågor, t ex: Berätta mer om, förklara närmare, hur, vad, på vilket sätt Öppna frågor visar att du är intresserad av att få veta mer, vilket inbjuder till en dialog som skapar kontakt, förtroende och ett gott samarbete. Reflektioner kan vara både enkla och komplexa. En enkel reflektion innebär att man bara återspeglar det som sägs (berättar tillbaka), men med egna ord. En komplex reflektion utgår från det som personen säger, men bollas tillbaka med en ytterligare kommentar för att visa att man förstått vad man hört i en vidare mening. Sammanfattningar fyller samma funktion som reflektioner. En sammanfattning är ett sätt att summera det som hittills har sagts och som samtidigt kan innebära att byta fokus i samtalet eller komma fram till en slutsats. Principer i ett Motiverande samtal Visa empati Den kanske viktigaste principen i Motiverande samtal är att visa empati, det vill säga inlevelseförmåga, förståelse. Detta görs främst med det reflektiva lyssnandet se ovan. Utveckla diskrepans Detta innebär att det kan finnas möjligheter att jämföra fördelarna med att till exempel vara fysiskt inaktiv med vad det också kan finnas för fördelar med att vara motionär. Ett sätt att öka diskrepansen mellan att vara fysiskt inaktiv med att vara regelbunden motionär är att ställa några frågor om de båda förutsättningarna: Vilka är fördelarna med att vara fysiskt inaktiv jämfört med att vara fysiskt aktiv? Hur ser det ut om ett år (eller tre år) om du är fortsatt fysiskt inaktiv jämfört med om du skulle vara regelbunden motionär? Stöd självtillit Det är viktigt att du visar att du har tilltro till och ytterligare stärker personens egen förmåga att ta hand om den kommande förändringen. Detta går att visa bl a genom att påvisa deltagarens nuvarande goda hälsovanor i en promotiv anda. Det går också att lyfta fram tidigare goda erfarenheter från gjorda förändringar. Exempel på frågor kan vara: Var finns dina energikällor inför viktiga uppgifter? Hur kommer du att hitta kraften inför kommande förändring? Rulla med motstånd Undvik direkta råd, argumentation och konfrontation. Att rulla med motstånd är att acceptera personens argument om varför det inte skulle fungera att sluta röka, ändra kostvanor, börja motionera eller gå ner i vikt. Det är ju faktiskt bara personen själv som kan ändra en vana. Här återkommer vi till det egna valet, det egna beslutet och det egna ansvaret. Här kan reflektioner fungera bra: Du inser att regelbunden motion skulle vara bra för dig, men att tiden just nu inte räcker till för att börja träna. Du vet att rökning är skadligt för hälsan, men än så länge överväger de positiva effekterna av din rökning. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 2 Sidan 6 Version

65 Efter en reflektion kan en öppen fråga vara användbar: Berätta lite mer om hur du resonerar. Erbjud information Ett sätt att undvika den direkta rådgivningen är att överlämna till personen själv att berätta lite mer till exempel om fördelarna med att motionera. Fråga också om det är OK om du själv får berätta det du vet inom samma område. Bedöm tillsammans beredskapen för förändring En viktig utgångspunkt är att bedöma den aktuella förändringsbenägenheten. Läs mer om detta under rubriken Min hälsovision. Uppmuntra förändringsprat Det är angeläget att deltagaren ser sitt nuläge med hjälp av resultatet i sin HPB och utifrån det funderar på vad som skulle kunna vara annorlunda och vilka positiva effekter det skulle få. Här kan öppna frågor vara en hjälp för deltagaren: Önskan om förändring: Vad skulle du önska var annorlunda när det gäller din livsstil, dina hälsoupplevelser, din vikt och din kondition? Hur angeläget är det att det blir en förändring? Argument för förändring: Vad finns det för nackdelar med att behålla din nuvarande livsstil? Vad skulle en förändring få för positiva effekter? Förmåga till förändring: Vad skulle vara lättast att ändra på? Var hittar du kraften och motivationen? Anpassa samtalets inriktning till graden av motivation för förändring Låg motivation Personen har inget intresse av att ändra något i sin livsstil. Då är det är viktigt att acceptera och respektera den du pratar med. Det går dock att fråga: Ser du några för- eller nackdelar med din nuvarande livsstil? Hur länge har din aktuella livsstil sett likadan ut? Hur är dina erfarenheter från tidigare förändringar i livsstilen? Påverkar din nuvarande livsstil din hälsa och ork? Intresse finns, men Här finns ett visst intresse för en förändring, men det osäkert om de positiva konsekvenserna överväger nackdelarna med förändringen. Här finns några förslag på frågor: Berätta lite mer om hur du tänker när det gäller de positiva effekterna av en förändring? Vad behöver du för ytterligare argument och stöd i ditt underlag för att fatta beslut om en förändring? Stark motivation Min hälsovision är besvarad och beslut är fattat. Här behövs kanske hjälp och anvisningar om hur det går till i praktiken när det gäller att börja motionera, ändra kostvanor, arbeta med stresshantering etc. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 7 Sidan 7 Version

66 Self-Determination Theory, Social Cognitive Theory och Transtheoretical model Motivation Motivation kan beskrivas som intensiteten och uthålligheten i kombination med de valmöjligheter som individen står inför och den prestation som uppnås i den specifika situationen. Motivation hjälper individen att våga ta nästa steg, förbereder till att nå uppsatta mål och att prestera önskvärda resultat (3). Länge var det generella antagandet inom forskning att det endast fanns två typer av motivation: Yttre motivation och Inre motivation. Den yttre motivationen bygger på belöningar, att uppnå mål, att uppfylla krav skapade av andra och ofta med en yttre kontroll. Den inre motivationen är mer en inre önskan och ett inre behov att själv bestämma och att känna att man kan handskas med sin tillvaro. Dagens forskning präglas dock av en mer multidimensionell syn. Då det finns en mängd olika motivationsteorier kommer ett par av de mest använda teorierna att presenteras. Self-determination theory Self-Determination Theory (SDT), som har utvecklats av Deci och Ryan, fokuserar på kvaliteten i motivationen i stället för kvantiteten. Det bästa är givetvis om beteenden drivs av en inre motivation men så är inte alltid fallet. En central fråga i SDT är hur människor motiveras till alla beteenden som inte drivs av inre motivation (4). Motivation är ett begrepp med flera dimensioner, SDT beskriver motivation över ett kontinuum av självbestämmande. Typ av motivation Amotivation Yttre motivation Inre motivation Typ av reglering Icke Yttre Introjicerad Identifierad Integrerad Inre reglering reglering reglering reglering reglering reglering Beteende kvalitet Kontroll Självbestämmande Figur 1 Kontinuum över självbestämmande (SDT) (4). Amotivation Icke reglering individen känner inte någon motivation och har inga mål för vad han/hon gör Yttre motivation Yttre reglering - Den mest kontrollerade formen av yttre motivation. Beteendet kontrolleras av yttre källor såsom materiella belöningar eller undvikande av negativa konsekvenser. Exempel: Mannen som promenerar varje kväll endast för att frun tjatar eller de anställda som motionerar enbart för att samla poäng till ett pris. Introjicerad reglering En yttre källa till motivation har förvandlats till att bli av inre karaktär. Individen sväljer värderingarna bakom beteendet utan att smälta dem och utan att vare sig identifiera sig eller tro på värderingarna. Individen kontrollerar själv beteendet och drabbas av dåligt samvete om hon/han inte utför beteendet. Exempel: Mannen får dåligt samvete om han inte följer med på kvällspromenaden eller de anställda tränar för att de vet att de borde men köper inte helt argumenten varför de ska träna. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 2 Sidan 8 Version

67 Identifierad reglering Individen utför ett beteende som han/hon själv har valt och tycker är viktigt för sig själv som person. Beteendet är nu en del av individens identitet. Exempel: De ovan beskrivna personerna har accepterat att motion är bra för hälsan. Integrerad reglering Individen har tagit in beteendet och integrerat det med andra viktiga aspekter av sig själv. Värderingarna bakom det självvalda beteendet stämmer överens med andra centrala övertygelser i identiteten och formar en helhet som stabil grund för att bibehålla beteendet. Individen accepterar hela förtjänsten med motion och denna värdering hänger ihop med betydelsen av andra hälsobeteenden som att äta och sova bra. Exempel: Personerna motionerar för att uppnå en bättre hälsa. Inre motivation Inre reglering Individen drivs av en inre drivkraft att utföra beteendet. Man gör något eftersom det är roligt, spännande, känner glädje att åstadkomma något eller för att det är kul att lära sig något nytt. Exempel: Kvinnan som tränar spinning eftersom hon tycker att det är roligt eller mannen som spelar golf för att han tycker att det är roligt att hela tiden förbättra sig. Till vänster på kontinuumet finner vi mer kontrollerade former av motivation medan till höger finns de motivationsformer som präglas av högre grad av självbestämmande. Ju mer självbestämmande reglering är desto stabilare grund för långsiktigt upprätthållande av beteendet. SDT identifierar tre fundamentala psykologiska behov: Kompetens Känslan av att klara av beteendet Autonomi/frivillighet Att ägna sig åt beteendet av fri vilja Social tillhörighet Behovet att känna tillhörighet och social närhet till andra Situationer eller beteenden som ger möjlighet för individen att tillfredsställa dessa behov kommer öka sannolikheten för självbestämmande och inre motivation (4). Exempel: Jag spelar fotboll eftersom jag är duktig på det, för att jag vill och för att jag känner en social tillhörighet till mina lagkamrater. Social cognitive theory Jag kan själv! Ett uttryck som är lika betydelsefullt för en 1 åring som lär sig att gå som för en 89 åring som varje dag går de 100 metrarna till brevlådan för att hämta posten. Behovet att man är duktig, kompetent och klarar av att utföra en specifik uppgift här och nu, är central genom hela livet. Social Cognitive Theory (Socialkognitiva teorin), som är utvecklad av Bandura, utgår från följande antaganden: Beteende är direkt kontrollerat av individen och föregås av en kognitiv aktivitet. Med kognitiv aktivitet menas bearbetning av information som man får genom sinnena, talet och människans förmåga att styra sin egen verksamhet. Människor har förmågan att reflektera över sitt eget beteende och miljön omkring dem. Det pågår ett ständigt dynamiskt samspel mellan händelser i miljön, personliga faktorer hos individen, som tankar och känslor, och beteende (4). Nyckelbegreppet i den socialkognitiva teorin är Self-efficacy. Self-efficacy Self-efficacy kan beskrivas som individens tilltro till sin förmåga att utföra en specifik aktivitet i en specifik situation, vilket ska leda till ett önskvärt utfall. Self-efficacy består av inlärda tankemönster som utvecklas av egen erfarenhet och genom att observera andras beteende. Exempelvis, har jag positiva erfarenheter av idrott kommer jag ha en större tilltro till att jag kommer klara av ett träningsprogram. Var jag däremot alltid den som blev vald sist på skolgympan och på rasterna och har således mycket dåliga erfarenheter av idrott så kommer Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 7 Sidan 9 Version

68 min tilltro till att klara av att följa ett träningsprogram vara låg. Min tilltro till min förmåga att lyckas kan också förstärkas genom att se andra personer i min närhet, som jag kan identifiera mig med, lyckas. Exempel: Om Olle kan promenera varje dag borde även jag klara av det. Styrkan i Self-efficacy = kommer jag att komma förbi hinder som är i vägen för mitt beteende? Exempel: Klarar jag av att promenera 30 min varje dag trots att det regnar? Hur generell Self-efficacy är = kan tilltron till att klara av beteendet generaliseras till andra beteenden. Exempel: Klarar jag även av att cykla 30 min varje dag Nivån av Self-efficacy = till vilken grad/intensitet klarar jag att utföra beteendet. Exempel: Klarar jag att promenera 45 min varje dag eller bara 15 minuter? Förväntningar på utfallet av beteendet Vilka fördelar respektive kostnader är kopplade till att jag lyckas hålla mig till beteendet? Min tilltro till att beteendet ska leda till ett önskvärt utfall. Exempel: Jag har en tilltro att promenader 30 min varje dag i 4 månader ska leda till att jag går ner i vikt och mår bättre. Upplevda kostnader av beteendet skulle kunna vara att jag får mindre tid till andra saker. Värdet på utfallet Hur viktigt är det att jag uppnår det jag hoppas på genom aktiviteten? Exempelvis att jag går ner i vikt. För att lyckas med en beteendeförändring räcker det således inte bara med att individen är motiverad till att genomföra förändringen. Hon/han måste även ha en tilltro till att klara av förändringen och att förändringen resulterar i något som individen tycker är viktigt för sig själv (4). Transtheoretical model Prochaska m fl,(5) beskriver i Transtheoretical model (transteoretiska modellen) beteendeförändring som en dynamisk process som sker över en period av tid och därmed sträcker sig över flera olika stadier. Den transteoretiska modellen innefattar följande förändringsstadier som även kan illustreras i form av en förändringstrappa Förnekelse/inte beredd: Första stadiet innebär att man överhuvudtaget inte överväger någon förändring och ingen motivation finns till förändring. Begrundande/osäker/reflekterande: Då man kommit till det andra stadiet överväger man en förändring och hamnar ofta i en konflikt med sina befintliga levnadsvanor. Förberedelse/beredd: Det tredje stadiet innebär att man har en konkret avsikt att göra något åt sitt beteende och i en bestämd riktning. Handling: Fjärde stadiet innebär att man också i praktiken påbörjar den förändring som man haft för avsikt att genomföra. Bibehålla: Femte stadiet står för vidmakthållande av det förändrade beteendet över lång tid, vilket även innebär motståndskraft vid risksituationer. Enligt denna modell är beteendeförändring alltså en process från Förnekelse till en aktiv handling, d v s en bestående ny vana. I modellen till höger Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 2 Sidan 10 Version

69 beskrivs också att återfall kan ske till lägre stadier. Det är således viktigt att anpassa hälsoinformation till var den enskilde individen befinner sig i denna process. Den transteoretiska modellen betonar också vikten av Self-efficacy. Ju högre upp individen har kommit på förändringstrappan desto högre är tilltron till förmågan att klara av förändringen (5). Hälsoprofilbedömning som förändringsarbete Patient, klient eller deltagare? Är den person som kommer till en Hälsoprofilbedömning patient, klient eller deltagare? Vår uppfattning är att om vi ser denna person som en patient, kommer vi att ha en person där det kan vara svårt att ta ansvar, fatta beslut och göra kloka val. En klient är en person som står under någons beskydd, d v s man är också i ett klart underläge gentemot hälsoprofilbedömaren. Det är värdefullt om vi kan uppfatta den person som kommer till en Hälsoprofilbedömning som en deltagare. Själva ordet deltagare innebär ju att man tar aktiv del i sin HPB och har lättare för att också bli medveten, ta ställning och så småningom fatta beslut. Psykologiskt genomförande av en hälsoprofilbedömning med god effekt! Det finns ett antal saker att tänka på i samband med det goda samtalet i en HPB! Deltagaren känner sig ofta lite osäker, är psykologiskt i ett klart underläge och kanske befarar dåliga resultat i sin HPB. Detta känner vi till och kan på olika sätt se till att skapa en trygghet hos deltagaren. Förberedelser Viktiga förberedelser är naturligtvis att du fått träffa din deltagare i samband med ett informationsmöte i förväg. Vid detta möte finns möjligheter att informera om: syftet med HPB vad som ingår i en HPB vad man som deltagare kan få ut av att vara med i en HPB vad man ska tänka på då man besvarar frågeformuläret till HPB standardiseringskraven inför submaxtestet tystnadsplikt mm Då får också deltagaren möjlighet att se vem det är som kommer att vara hälsoprofilbedömare. I samband med mötet lämnas också frågeformulären ut till deltagarna. Deltagaren besvarar frågorna i förväg och har med sig det ifyllda frågeformuläret till Hälsoprofilbedömningen. Övriga förberedelser: Se till att du har tagit fram allt det material du behöver för att kunna genomföra en hel HPB. Det innebär att du också ska ha kontrollerat så att all utrustning fungerar. Genomför HPB på en plats, som är inbjudande med avseende på vad som finns på väggarna, där det är städat och snyggt, där ni kan arbeta ostört och där ingen kan lyssna på ert samtal. Se till att din mobil är avstängd och att tillräcklig tid är avsatt för HPB:n. Fundera över din klädsel! En vit sjukhusrock med namnbricka är att både förstärka och befästa det övertag du ändå har gentemot din deltagare. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 7 Sidan 11 Version

70 Tips på en bra början Inför genomförandet av en HPB är det viktigt att du etablera en relation med din deltagare där han/hon känner sig trygg och har förtroende för dig. Det gör du genom att: du presenterar dig och tar i hand du hälsar din deltagare välkommen till HPB du visar deltagaren tillrätta i lokalerna du börjar med några allmänna kommentarer för att skapa god kontakt och trygghet, kanske genom en fråga Hur har dagen varit? inledningsvis kort berätta om de olika momenten i HPB och hur lång tid ni har på er fråga om deltagarens förväntningar och om deltagaren varit med om HPB eller annan form av hälsotest/hälsosamtal tidigare berätta om din tystnadsplikt agera professionellt men okonstlat, lugnt och med en vänlig attityd visa engagemang, intresse och ödmjukhet inleda med att notera de bakgrundsuppgifter, d v s namn, adresser mm, i Plustoo. Aktivt lyssnande när svaren i frågeformuläret diskuteras Lyssna aktivt innebär att du: Ställer öppna frågor, vilket innebär att du undviker frågor som kan besvaras med Ja eller Nej Gå in för att konstatera, respektera, acceptera och registrera, vilket därmed också innebär att undvika att moralisera Be deltagaren att berätta mer om och förklara närmare eller förtydliga sina svar Visa att du lyssnar och ta inte över Låt deltagaren tala till punkt Reflektera över vad deltagaren säger Sammanfatta kärnan i vad deltagaren har berättat för att visa att du har förstått och lyssnat på deltagaren Aktivt lyssnande innebär att vara närvarande med hela sitt jag och visa både verbalt och icke-verbalt att man hör vad den andre säger (7). Förhållningssätt då mätningarna påbörjas Låt deltagaren vara med i processen hur de olika uppgifterna om vikt, bedömning av vikt ur ett hälsoperspektiv, beräknad syreupptagning och testvärde mm tas fram Förklara metodfel och varför resultaten ibland inte överensstämmer med verkligheten HPB genomförs i en avslappnad miljö Se också till att ni under HPB:n får en avslappnad stämning genom att: skapa en trivsam atmosfär det finns inslag av humor i kontakten dialogen mellan er är positiv och lustbetonad En av våra hälsoprofilbedömare berättade i samband med en fortsättningskurs att hans målsättning med en HPB var att höra några skratt från sin deltagare. Det avslutande samtalet Gå igenom hela Hälsoprofilen med din deltagare Sammanfatta det positiva Är det något som deltagaren vill förändra? Hur motiverad är deltagaren till förändringen? Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 2 Sidan 12 Version

71 Hur viktig är förändringen för deltagaren? Vilken tilltro har deltagaren till att klara av förändringen? Berätta om möjligheterna till uppföljning/ återkoppling/fortsatt kontakt Förstärk deltagarens motivation genom att lyfta upp det positiva med förändringen Visa tilltro till att deltagaren kommer att klara av förändringen Presentera idén med Min Hälsovision Tanken är att deltagaren ska gå ifrån sin Hälsoprofilbedömning med huvudet högt och fylld med positiv energi till att genomföra sin förändring. Min hälsovision en handledning Det är här som blanketten Min Hälsovision kommer in. Min Hälsovision kan antingen besvaras av deltagaren tillsammans med dig eller presenteras som en hemuppgift och lämnas över med några anvisningar i samband med avslutningen av en Hälsoprofilbedömning. Läs mer i kapitel 8 om Min hälsovision. Variera frågorna genom idéerna i Uppskattande samtalskonst I medvetandegörande kommunikation är det viktigare att hjälpa deltagaren med ytterligare frågor för att skapa bättre insikt. Susanne Bergman och Camilla Blomqvist har i sin bok Uppskattande samtalskonst (8) beskrivit olika frågetyper, som alla på olika sätt kan vara användbara i ditt hälsosamtal i en HPB. Här nedan kan du se resultatet då vi lät erfarna hälsoprofilbedömare ta fram olika exempel på följdfrågor utifrån dessa olika frågetyper. Observera att några av frågorna kan placeras under flera olika rubriker. Resurs/strategifrågor för att hitta kraften, energin, resurserna Vad är det som gör att du ändå klarar av att motionera, trots att du har ont? Varifrån fick du din energi för att komma till HPB idag? Vad fick dig att ändra dina vanor? Vad är det som gör att du ibland kan avstå från att röka, trots att du är så röksugen? Hur ska du undvika denna situation nästa gång? Vilka är dina starka sidor? Vilka svar är du mest nöjd med i din hälsoprofil när det gäller hälsovanorna? Hur gjorde du för att lyckas med? Undantagsfrågor för att förstå att det problem man har, förekommer bara då och då Vad är det som gör att du inte röker hemma? När är du lugn och samlad? När upplever du balans i tillvaron? Skulle du kunna mobilisera samma energi och motivation vid andra tillfällen? Hur är det när du är i balans och har en rimlig arbetsbörda? Vilka är dina smålyckor i din vardag? Vad behöver du göra för att hinna ta ett par promenader i veckan? Hur kändes det när du tidigare motionerade regelbundet? Vad får dig att må bra? Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 7 Sidan 13 Version

72 Framtids- och mirakelfrågor för att hitta en vision och inse att det kan bli möjligt När vi ses nästa gång: Vilken förändring skulle du då vara mest stolt över? Beskriv en vardag i framtiden när du uppnått ditt mål! Om du tänker dig ett eller ett par år fram i tiden: Hur skulle du vilja att ditt liv ser ut då? Förutsättning: Överviktig kvinna, som hade svårt att komma igång med viktminskning: Om du vaknade en morgon och hade din idealvikt, hur skulle du känna dig och hur hade det här blivit möjligt? Vad fick du för hjälp och vad hade du för resurser hos dig själv för att ha nått det här målet? Hur skulle en arbetssituation med balans, koncentration och fokus se ut? En dag vaknar du vaknar rökfri: Hur skulle du känna då? Relationsfrågor Vilken egenskap hos dig tror du din partner uppskattar mest? Hur skulle dina arbetskamrater reagera om du.? Vilken motionsform skulle du och din partner kunna göra tillsammans? Vad säger din partner om din vana att.? Har någon i din omgivning märkt någon förändring? Vad tror du din partner skulle säga om du blev snusfri? Hur skulle din familj reagera om du började arbeta lite mindre? Vilka skulle påverkas av att du förändrade något i dina hälsovanor? Skalfrågor för att se att även en liten förändring kan få stora effekter Vad skulle behövas för att du skulle flytta ditt svar från 1 till 2 (eller 3 till 4)? Vad är det som fattas för att du skulle svara på 5 i stället för 4? Vad skulle få dig att må bra/mycket bra? Hur kommer du dit? Vad är det som gör att du inte skattar dig på en 4:a istället för på en 3:a? (angående kost t ex). Vad är det som skulle behöva tillkomma för att din 3:a skulle bli en 4:a? (angående hälsa) Förutsättning: En person upplevde sin hälsa som 3, d v s varken bar eller dåligt: Vad skulle du kunna påverka dig i ditt liv för att uppleva din hälsa som bra (4) om ett halvår? Vilka vinster skulle du uppleva om du förändrar dina. vanor från en 3:a till en 4:a? Hur upplever du din ork när din kondition är bra jämfört med dålig? Hur motiverad är du inför att förändra dina. vanor på en skala från 1 5? Framgångsfrågor för att öka tilltron till sina möjligheter Vad är du mest stolt över i din hälsoprofil? När är du mest nöjd med dig själv? Vad har du att vara tacksam över när det gäller din hälsa? Vilka framsteg har du gjort det senaste året? Vid uppföljning: Vad var det som gjorde att du har förbättrat din kondition sedan du var här förra gången? Vid förra rökstoppet: Kan du komma ihåg hur stolt och nöjd du var? Tvärtomfrågor när inget annat fungerar (används endast i undantagsfall) Vad skulle du kunna göra för att må så dåligt som möjligt? Varför passar du inte på jobba ännu mer om du upplever att du inte hinner det du ska på jobbet? Vad skulle du säga nej till om du t ex börjar motionera? Till den som inte äter frukost: Varför hoppar du inte över lunchen också? Hur tror du det skulle se ut om du fortsätter att äta skräpmat resten av ditt liv? Varför sitter du inte ännu fler timmar framför TV:n? Varför röker du inte två paket istället för ett om du ändå tycker att det är så gott? Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 2 Sidan 14 Version

73 Diskussionssfrågor 1. Vad menar man med Den goda berättelsen? 2. Förklara begreppet undvik negationer? 3. Vilka förberedelser bör man göra inför en HPB? 4. Ge några tips på en bra början i en HPB? 5. Vad kan en deltagare vinna på att delta i en HPB? 6. Vad är viktigt att tänka på i det avslutande samtalet efter en HPB? Referenser 1. Andersson, G. (1987). The Importance of exercise for sick leave and perceived health. Linköping University Medical Dissertations nr 245, University of Linköping, Department of Preventive and Social Medicine, Sweden. (1987). 2. Malmgren, S. (1987) A health information campaign and Health Profile Assessment as revelatory Communication. Linköping University Medical Dissertations nr 246, University of Linköping, Department of Preventive and Social Medicine, Sweden. 3. Roberts, G.C. (Red.). Advances in motivation in sport and exercise. Champaign, IL: Human Kinetics. 4. Josefsson, K & Lindwall, M. (2010). Motivation till motion och fysisk aktivitet. Hälsa och Livsstil: forskning och praktiska tillämpningar. Studentlitteratur, Lund. S Prochaska, J. O., DiClemente, C.C. & Norceoss, J. C. (1992). In search of how people change : Applications to addictive behaviors. American Psychologist, 47, Larsen, R-P (2003). Att förstå sig själv och andra - introduktion i transaktionsanalys. Studentlitteratur, Lund. 7. Holm Ivarsson, B. & Prescott, P. (2008). FYSS Motiverande samtal om fysisk aktivitet, kap 5 Hämtat från 1 nov Blomqvist, C. & Bergman S. (2004). Uppskattande samtalskonst om att skapa möjligheter i samtalets värld. Mareld förlag, Stockholm. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 7 Sidan 15 Version

74 KAPITEL 8 GENOMFÖRANDE HÄLSOPROFIL- BEDÖMNING Praktiskt genomförande av HPB

75 Att arbeta med Hälsoprofilbedömning - En sammanfattning Här presenteras en sammanfattning av vad du bör tänka på i ditt kommande arbete med Hälsoprofilbedömning, HPB. Innehållet omfattar följande rubriker: 1. Utbildning och erfarenheter 2. Planering 3. Prissättning 4. Marknadsföring 5. Avtal 6. Utrustning och material 7. Genomförande 8. Sammanställning och redovisning på gruppnivå 9. Hälsoprogram och uppföljningar 10. Utvärdering 1. Utbildning och erfarenheter För att få arbeta med HPB krävs fullföljd och godkänd HPB Grundkurs. Om du nyligen gått denna grundkurs är det angeläget att du repeterar innehållet i kursmaterialet, genomför minst 10 HPB för att få mer erfarenheter från det praktiska arbetet, noga går igenom de olika delarna i denna sammanfattning och de dokument som hänvisas till. Om det dröjt några år sedan du gick HPB Grundkurs är det viktigt att du får reda på förändringar och nyheter som skett i HPB i de fortsättnings- och fördjupningskurser som HPI erbjuder. Håll dig gärna också uppdaterad genom att anmäla dig till våra återkommande nyhetsbrev på 2. Planering Innan du börjar ditt arbete med Hälsoprofilbedömning är det en hel del du behöver tänka igenom och förbereda. Planeringen är egentligen en sammanfattning av alla punkterna i detta dokument. Det som tillkommer är att göra en tidplan, som visar när du avser att genomföra de olika faserna i ditt hälsoprojekt. Copyright HPI Health Profile Institute AB Prissättning Inför prissättningen behöver du besvara följande frågor: Vem är beställare, uppdragsgivare eller kund? Hur många HPB köps av beställaren? Vad ingår i produkten HPB? Erbjuds andra tjänster till samma beställare? Var genomförs HPB? Vem bekostar lokaler utrustning? Konkurrens? Vad händer om bokad deltagare uteblir? Versionsdatum Kapitel 8-1

76 Frågorna kommenteras närmare i dokumentet Vad ska en Hälsoprofilbedömning kosta? i kap Marknadsföring Hur du avser att marknadsföra din verksamhet styrs mycket av vilken anställningsform du har, d v s om du är anställd som företagssköterska/företagsgymnast på en företagshälsa, anställd som Personlig Tränare på en träningsanläggning, egenföretagare eller annat. Använd gärna det färdiga produktbladet för Hälsoprofilbedömning, som finns på 5. Avtal, kontrakt, överenskommelse Se till att ett avtal skrivs mellan dig som leverantör och din beställare, så att inga oklarheter uppstår då projektet är påbörjat. Avtalet ska innehålla: vem som är leverantör vem/vilka som genomför HPB vem som är beställare hur många HPB avtalet omfattar och för vilken målgrupp hur lång tid en HPB kommer att ta i vilken lokal som HPB ska genomföras och vem som bekostar den när arbetet ska påbörjas och när det ska avslutas, d v s giltighetstid vad som ingår utöver HPB (informationsmöte för berörda deltagare, bokningar, sammanställning på gruppnivå, Plustoo, nulägesanalys, underlag för förslag till åtgärder, uppföljning på individnivå, ny sammanställning på gruppnivå, utvärdering, analys av resultatet, skriftlig och/eller muntlig rapport) överenskommet pris och när betalning ska ske vad som händer om bokad deltagare uteblir om det är samma hälsoprofilbedömare eller om någon annan genomför uppföljande HPB datum, ort och underskrifter Läs mer i dokumentet Avtal, kontrakt, överenskommelse i kap 10. Där finns också ett exempel på formuleringar i ett kommande avtal. 6. Utrustning och material För att genomföra en Hälsoprofilbedömning behövs: Dator med programvaran Plustoo installerad, samt internetuppkoppling Cykelergometer, metronom, stoppur, pulsklocka, blodtrycksmanschett och stetoskop, Borg RPE-skalan med instruktion, våg samt måttband för eventuell mätning av kroppslängd och midjeomfång. Läs mer på sidorna i Nya konditionstest på cykel om olika typer av cykelergometrar och vad du bör tänka på vid användningen av dem. 7. Genomförande Informationsmöte med kommande deltagare Det bästa är om hälsoprofilbedömaren själv håller i detta möte. Deltagarna får en chans att bilda sig en uppfattning om vad som ingår i en HPB, vad man kan få ut av den och vem du är som Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 8-2 Versionsdatum

77 hälsoprofilbedömare. Mötet är ett utmärkt tillfälle att fånga upp deltagarnas funderingar, eventuella oro inför konditionstestet och hur resultatet kommer att användas. Passa också på att använda mötet till bokningar av tider och eventuellt dela ut Frågeformuläret på papper om det inte skall besvaras via Todaytoo, förstås! Läs mer om innehållet i detta informationsmöte i dokumentet Handledning till HPB Frågeformulär i kap 2. Inbjudan till Hälsoprofilbedömning I samma dokument (kap 2) finns också ett exempel på hur en direkt inbjudan till HPB kan se ut. Den ska innehålla information om: Vad man som deltagare kan få ut av en HPB, vilka moment som ingår och hur lång tid det tar Anvisningar om hur man besvarar HPB Frågeformulär Kroppssammansättning och blodtryck Förtydligande om konditionstestet och dess standardiseringskrav Möjligheterna att se kopplingen mellan hälsovanor, hälsoupplevelser och hälsodata HPB som beslutsunderlag för förändringar i livsstilen förankrad i Min hälsovision Personuppgiftslagen HPB Frågeformulär Deltagaren besvarar HPB Frågeformulär i förväg och tar det med sig till dig som Hälsoprofilbedömare. Alternativt har deltagaren besvarat frågeformuläret via Todaytoo.com. Läs mer om hur tilläggstjänsten Todaytoo.com används och beställs på Läs mer i dokumentet Handledning till HPB Frågeformulär i kap 2 om frågeformulärets omfattning, standardiseringsgrad, svarsalternativ, frågornas inbördes ordning, hur varje fråga hanteras i samtalet med deltagaren, extra valfria frågor i Plustoo och hur en bra hälsoprofil kan se ut. Copyright HPI Health Profile Institute AB Medvetandegörande kommunikation, beteendeförändring och motivation Ett särskilt kapitel Medvetandegörande kommunikation, beteendeförändring och motivation ägnas åt vad du bör tänka på i det direkta mötet med din deltagare (kap 7). Din grundinställning som hälsoprofilbedömare i kontakten med din deltagare är dock att konstatera, acceptera, respektera och registrera. Moralisera inte och ge inte deltagaren goda råd, program och förslag till åtgärder om han/hon inte är intresserad. Det är ändå deltagaren själv som har ett eget ansvar för sina handlingar, sina hälsovanor, sina beslut och sina val! Kom ihåg att introducera Min hälsovision som ett arbetssätt för att motivera din deltagare till livsstilsförändring. Läs mer om Min hälsovision i separat dokument. Blodtrycksmätning Mät blodtrycket, eventuellt också pulsen och registrera därefter uppgifterna. Observera att begreppet högt blodtryck är en diagnos och ställs av medicinsk personal, i regel efter upprepade mätningar vid olika tider på dygnet. En systolisk eller diastolisk blodtrycksnivå som ligger på eller över nedanstående gränsvärden är vid mättillfället förhöjd och kan inte i en HPB konstateras vara högt blodtryck. Versionsdatum Kapitel 8-3

78 Systoliskt Diastoliskt 140 eller högre 90 eller högre För diabetiker gäller systoliskt blodtryck 130 eller högre respektive diastoliskt blodtryck 80 eller högre. Gör en ny blodtrycksmätning efter konditionstestet och genomgången av resultatet, d v s efter minst 10 minuter, om blodtrycksnivån vid första mätningen är förhöjd. Blodtryckssänkande medicin av typen betablockerare sänker inte bara en deltagares blodtryck, utan också hjärtfrekvensen under konditionstestet. Pulsen ökar därför inte rätlinjigt med belastningen och konditionsvärden kan inte beräknas enligt Ekblom Bak eller Åstrand. Däremot kan deltagaren få konditionsvärden beräknade med Borg RPE-metoden. Observera att det endast är val av beräkningsmodell som påverkas av blodtryckssänkande medicin, inte val av konditionstest. Alla deltagare bör kunna genomföra ett konditionstest på lämplig belastning. Läs mer om blodtryck och hur själva mätningen går till i dokumentet Blodtryck i kap 4. Medicinering påverkande hjärtkärlsystemet och blodfetterna Fråga efter eventuell medicinering för hjärtkärlsystemet och/eller blodfetterna och om deltagaren har ett diagnosticerat högt blodtryck. Notera efter medgivande aktuell medicin och eventuell sjukdom. Det finns många mediciner som påverkar pulsutvecklingen under konditionstestet. En förteckning över dessa mediciner finns i Plustoo. Medicinlistan revideras varje år. Diabetes Fråga om eventuell diabetes, eftersom tillfälligt lågt blodsocker kan få deltagaren att uppleva konditionstestet mer ansträngande och ge högre puls. Fråga om vilken typ av diabetes deltagaren har och diskutera hur livsstilen kan påverka sjukdomen och eventuella symptom. Astma Fråga om förekomst av astma, vilken typ av astma och i så fall eventuell medicinering, vilket är av intresse inför konditionstestet. Diskutera också med deltagare med astma om hur livsstilen kan påverkar sjukdomen och eventuella symptom. Förtydliga för den som har ansträngningsastma att kommande konditionstest är submaximalt, motsvarar ca 50 % av maximal syreupptagning och pågår 6-10 minuter och kolla om det är OK med testet. Observera att du på ovanstående tre frågor måste gör ett aktivt val i Plustoo och bocka ur eller i de blåmarkerade rutorna för respektive fråga för att deltagarens HPB ska bli komplett. Kroppsmätningar Uppgifter om längd, vikt och önskad vikt registreras. Önskad vikt är den vikt som deltagaren upplever sig mest nöjd med. Därefter får deltagaren bedöma sin aktuella vikt ur hälsosynpunkt. Både deltagare och Hälsoprofilbedömare får en bra bild av viktsituationen utifrån aktuell vikt, önskad vikt och hur vikten bedöms ur hälsosynpunkt. Utifrån detta bedöms om deltagaren har undervikt, hälsosam vikt eller övervikt. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 8-4 Versionsdatum

79 Beroende på hur HPB-uppdraget ser ut kan man därefter gå vidare med att med lämplig metod beräkna kroppssammansättningen. Att mäta kroppssammansättningen är inte obligatoriskt i en HPB. Efter mätning går det att i Plustoo registrera: Midjeomfång/BMI Beräknad fettprocent via impedansmätning BodPod, IBC (Integrativ Body Composition), Skinfold och Annan metod. I Plustoo presenteras sedan kroppssammansättning, viktgränser och beräknad fettprocent. Läs mer om de olika metoderna i dokumentet Vikt, kroppssammansättning och fettprocent. i kap 3. Submaxtest på cykelergometer allmänt Submaximalt konditionstest på cykelergometer ska motsvara ca 50 % av maximal syreupptagning. För otränade deltagare väljs naturligtvis en låg belastning. Beroende på testmetodik väljs då 50 eller 60 watt, vilket bara motsvarar en lugn promenad. Detta arbete ska dessutom utföras endast i 6-10 minuter. Det innebär att alla deltagare i en HPB bör kunna genomföra ett konditionstest. Deltagare med blodtryckssänkande medicin av typ betablockerare eller annan pulspåverkande medicin kan ändå genomföra konditionstestet på lämplig belastning. Det är psykologiskt viktigt att deltagare med medicin och sjukdomar får rätt signaler av dig som hälsoprofilbedömare. Att utföra ett konditionstest på bara hälften av maximal nivå är inte riskabelt! Det är ytterst sällsynt att det händer, men avbryt självklart testet om deltagaren får tryck eller smärta i bröstet, smärta som strålar ut mot vänster arm och/eller käkvinklar, kraftig hållkänsla och/eller besvärande andfåddhet, upplever en hög ansträngning, 16 eller mer, enligt Borg RPEskalan eller får andra besvär som försvårar eller omöjliggör arbetsprovets fullföljande. Ekblom Bak-test / Åstrandtest Repetera den fysiologiska bakgrunden, genomförande, begränsningar och beräkningar kopplat till Ekblom Bak- /Åstrandtestet i ditt digitala kursmaterial. Beräkningar och bedömningar Oavsett testmetodik beräknas maximal syreupptagning i liter/minut och testvärde i ml/(kg x minut). Testvärdet graderas i ett hälsoperspektiv och en total bedömning av deltagarens konditionsnivå görs. Copyright HPI Health Profile Institute AB Utskrifter av resultatet från HPB Utskrift av resultatet är en sammanfattning av deltagarens hela HPB, och innefattar svaren från HPB Frågeformulär, deltagarens längd, vikt, blodtryck, medicin, fysiska aktivitet samt testvärde. Den pedagogiska utskriften av konditionstestet innefattar deltagarens maximala syreupptagning och testvärde ur ett hälsoperspektiv. Deltagaren ska alltid få ett ex av utskriften för HPB-Resultat och ett ex av utskriften från konditionstestet med sig från sin HPB. Versionsdatum Kapitel 8-5

80 8. Sammanställning och redovisning på gruppnivå Med hjälp av Plustoo sammanställs de individuella resultaten på gruppnivå med möjlighet till fördjupad redovisning på t ex avdelning, yrke, kön och ålder. Rapporten innehåller både detaljerad information om resultatet och ger också en samlad översikt över hälsovanorna, hälsoupplevelserna och hälsodata. Deltagarna delas också in i någon av fyra åtgärdsgrupper med olika behov av livsstilsförändring. Indelningen visar både ett nuläge och behovet av hälsofrämjande insatser på organisations- och avdelningsnivå. Ju fler i friskgrupp, desto bättre är organisationens livsstil och hälsa. Deltagare i riskgrupp har ett större behov av livsstilsförändring. I exemplet till höger syns en sammanställning på gruppnivå med de olika åtgärdsgrupperna där endast 17 % hade en hälsosam livsstil, d v s friskgrupp. Det fanns stora behov av förbättringar inom kost, upplevd hälsa, symtom och kondition. 9. Hälsoprogram och uppföljningar Med nuläget som utgångspunkt kan hälsoprogram genomföras med organiserade aktiviteter för både individer och grupper med målet att utveckla hälsan och gemenskapen på arbetsplatsen. Hälsoprogram innehåller ofta fysisk aktivitet både på och utanför arbetstid, utbildning om kost, stresshantering och rökavvänjning. En uppföljande HPB kan genomföras mellan 6-12 månader efter det att hälsoprogrammet påbörjades. Om det är möjligt genomförs en ny HPB för respektive deltagare vid samma tidpunkt på dagen för att få en mindre påverkan av skillnader i standardiseringskraven. 10. Utvärdering Här till höger ses ett exempel på en utvärdering av resultatet av ett genomfört hälsoprogram. Den andra Hälsoprofilbedömningen på alla deltagarna sammanställdes för att se förändringarna jämfört med sammanställningen från den första Hälsoprofilbedömningen. Resultatet visade att andelen med hälsosam livsstil hade ökat från 17 % till 55 %. Hälsoprofilbedömning är således ett utmärkt verktyg för att kontinuerligt utveckla medarbetarnas hälsa med den enkla arbetsmodellen nuläge, handlingsplan med hälsoprogram, uppföljning och utvärdering. Sammanställningen görs enkelt via Plustoo Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 8-6 Versionsdatum

81 KAPITEL 9 INDELNING I ÅTGÄRDSGRUPPER Mindre bra hälsovanor, hälsoupplevelser, hälsodata Bra hälsovanor, hälsoupplevelser, hälsodata

82 INDELNING I ÅTGÄRDSGRUPPER Bakgrund I Gunnar Anderssons och Sture Malmgrens doktorsavhandlingar i medicinsk vetenskap 1987 presenterades principerna för indelning i åtgärdsgrupper vid Hälsoprofilbedömning, HPB: Hälsoprofilbedömning, HPB, utgår från att huvuddelen av befolkningen vet att sunda hälsovanor har betydelse för hälsa och välbefinnande. Tidigare forskning visar också att det är de som redan lever mera hälsomedvetet, som när de kommer i kontakt med en bred samhällssatsning med hälsoupplysning, påverkas och försöker ytterligare förbättra sina hälsovanor. En mera medveten effektiv satsning på att genom hälsoinformation påverka hälsovanorna hos de som bäst behöver det kräver därför någon metod för screening (urval) av dem som det är viktigt att ägna ytterligare intresse. I vår egen utveckling av HPB har det samtidigt på Saab AB i Linköping utvecklats resurser och rutiner inom friskvården, som i samverkan med läkare kan utreda riskindivider, rehabilitera och rekonditionera och individuellt och i grupp inskola till sundare hälsovanor. Vid indelningen i åtgärdsgrupper bör man framför allt ta hänsyn till kommande risk för sjukdom och de resurser som finns tillgängliga. Indelningen i åtgärdsgrupper utgick i första hand från antalet belastande komponenter, hälsovanor, hälsoupplevelser och mätvärden, hos individen utifrån genomförd HPB. En individ kunde då också tillhöra en högriskgrupp via endast en belastande komponent, som var tillräckligt angelägen för att föranleda någon form av åtgärd. ÅRLIGA METODUTVECKLINGSSEMINARIER SEDAN 1990 Både begreppet i sig, respektive själva indelningen av åtgärdsgrupper, har vid flera tillfällen diskuterats vid årliga seminarierna med erfarna Hälsoprofilbedömare sedan Beroende på bl a hälsoprofilbedömarens bakgrundsutbildning, grundsyn på hälsa - ohälsa och i vems regi, t ex Företagshälsovård eller Friskvård, som HPB genomförs har begreppet för indelningen varierat. I de fall där HPB ersatt eller kompletterat traditionell allmän medicinsk hälsoundersökning har begreppen riskfaktorer, riskindivider och riskgrupper använts flitigare. Kategoriseringen har benämnts i nivåer från hög- till lågrisk, och grundprincipen har varit att via HPB identifiera riskerna, d v s de belastande komponenterna, hos både individ och grupp, för att sedan kunna eliminera dessa med syfte att minska risken för eventuellt kommande ohälsa. Detta kan kallas en preventiv förebyggande - ansats i hälsoarbetet. Copyright HPI Health Profile Institute AB Då HPB genomförs med en mer promotiv, hälsofrämjande, inriktning, har kategoriseringen oftare kallats åtgärdsgrupper med olika behov av livsstilsförändringar. Andra begrepp som diskuterats för indelningen är hälsogrupper, hälsokategorier, utvecklingsgrupper, men har av olika anledningar avvisats. Helt klart är att indelningen utgör en nulägesanalys för en grupps friskvårdsbehov, ett utgångsläge för åtgärd/ förändring. Det som talar för att begreppet åtgärdsgrupper är att föredra är betoningen på det dubbelriktade ansvaret för åtgärd/förändring, som gäller både deltagaren - egenansvaret - och hälsoprofilbedömaren. Som bekant är den viktigaste målsättningen med HPB att åstadkomma insikt/medvetenhet hos deltagaren, som i sin tur ofta leder till livsstilsförändringar. Individens eget ansvar, eget val och eget beslut är grundläggande principer. Detta bör dock ske i kombination med att vid behov kunna erbjuda åtgärder i form av hälso-/friskvårdsprogram, medicinska utredningar, terapeutiska samtal, kartläggningar på arbetsplatsen. Versionsdatum Kapitel 9-1

83 Åtgärdsgruppsindelning Risk-faktorer Kost Svarsalt. 1 3 Rökning Svarsalt. 3 4 Snusning Svarsalt. 1 4 Alkohol Svarsalt. 2 Någon medicin - ej övriga mediciner Svarsalt. 2 Något symptom - ej övriga symptom Svarsalt. 2 Upplevd stress - hela livssituationen eller enbart på arbetet Svarsalt. 2 Upplevd ensamhet - hela livssituationen Svarsalt. 2 Upplevd hälsa Svarsalt. 2 3 Konditionsnivå Testvärdet graderat 2 Övervikt / Undervikt Hälsoprofilbedömarens bedömning Diabetes Ja Blodtryck/Hjärtkärlmedicin 1. Högt uppmätt blodtryck: 140/90 eller högre. OBS att diabetikers gränsvärden är 130/ Diagnosticerat högt blodtryck. 3. Medicin påverkande hjärtkärlsystemet. OBS att förhöjt blodtryck, diagnosticerat högt blodtryck respektive medicin påverkande hjärtkärlsystemet i kombination endast ger 1 riskfaktor! Högrisk-faktorer Fysiskt inaktiv Ja, Mindre än 150 måttliga min/v Konditionsnivå Testvärdet graderat 1 Rökning Svarsalt. 1 2 Alkohol Svarsalt. 1 Något symptom - ej övriga symptom Svarsalt. 1 Upplevd stress - hela livssituationen eller enbart på arbetet Svarsalt. 1 Upplevd ensamhet - hela livssituationen Svarsalt. 1 Upplevd hälsa Svarsalt. 1 OBS att Fysiskt inaktiv i kombination med Testvärde/konditionsnivå graderat 1 ur ett hälsoperspektiv endast ger 1 högriskfaktor och inte två stycken! Åtgärdsgruppsindelning Observera att en deltagare får direkt: Gul riskgrupp om deltagaren har en högriskfaktor. Röd riskgrupp om deltagaren har minst två högriskfaktorer. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 9-2 Versionsdatum

84 RISKGRUPP - FRISKGRUPP Läs mer om begreppen Riskgrupp och Friskgrupp i boken Hälsosammare livsstil, bättre ekonomi, Andersson G, Johrén A, HPI Health Profile Institute AB ÅTGÄRDSGRUPPER SOM FÖRÄNDRINGSARBETE PÅ GRUPPNIVÅ Rätt använt är indelningen i åtgärdsgrupper ett utmärkt komplement i det strategiska hälsoarbetet. En gruppsammanställning utgör en nulägesanalys av friskvårdsbehovet för en avdelning eller mindre arbetsplats. Nulägesanalysen möjliggör sedan skräddarsydda, adekvata, resursanpassade åtgärder/hälsoprogram, som kan erbjudas under en mellanperiod till HPB nr 2. Uppföljningen ger den viktiga återkopplingen till individen för att se om den eventuella livsstilsförändringen påverkat hälsoupplevelser och mätvärden. En ny sammanställning på gruppnivå ger en möjlighet att utvärdera hälsoinsatsernas effekter. Copyright HPI Health Profile Institute AB Versionsdatum Kapitel 9-3

85 KAPITEL 10 UTRUSTNING, PRISSÄTTNING, AVTAL Utrustning och material för att genomföra HPB Vad ska en HPB kosta? Avtal avseende Hälsoprofilbedömning

86 Utrustning och material för att genomföra HPB Programvaran Plustoo Plustoo är den ledande programvaran för att utveckla hälsa. Programvaran hjälper dig med bedömningar och beräkningar så att du kan fokusera på det som är viktigt att hjälpa din deltagare till en bättre livsstil. Plustoo ger dig bl.a: mer tid för personligt samtal högre kvalitet enkel och snabb statistikbearbetning jämförelser på individ- och gruppnivå ett pedagogiskt och professionellt verktyg Välj mellan Plustoo Bas eller Premium Plustoo säljs som en tjänst och för att använda Plustoo tecknar du ett abonnemang, antingen Plustoo Bas eller Plustoo Premium. Abonnemanget är personligt och tecknas på 12 månader. Plustoo Bas innefattar en av metoderna HPB/KPC/HS/APP/BLP eller AUDIT. Plustoo Premium innefattar samtliga metoder. I abonnemanget ingår bla fria automatiska uppdateringar fri support på både metod och programvara fri statistikbearbetning hosting/drift av programvaran och databas säkerhetskopiering språkval svenska, engelska, norska Se för aktuella priser och mer information om Plustoo. Volym Volymkostnaden omfattar varje HPB/KPC/HS/APP/BLP eller AUDIT som du sparar i din databas. Se för priser och beställning. Cykelergometer Vi rekommenderar Monarks cyklar, Monark 828e eller Monark 928e, för konditionstest på cykel. Monarks cyklar finns till försäljning på Paketpris HPI erbjuder ett komplett HPB-paket (Cykelergometer, Pulsmätare, Blodtrycksutrustning, Metronom samt Stoppur) till försäljning med 20 % rabatt på ordinarie pris! För priser och ytterligare produktbeskrivning, se Copyright HPI Health Profile Institute AB Beställning Samtliga produkter beställs via vår hemsida, Litteratur Se vår hemsida, för aktuell litteratur. Versionsdatum Kapitel 10-1

87 Vad ska en Hälsoprofilbedömning kosta? Vid prissättning av en HPB finns en rad faktorer att ta hänsyn till. Här nedan följer några aspekter du bör ta hänsyn till/fundera kring och ev diskutera med din uppdragsgivare inför din prissättning: Vilken kompetens har jag som hälsoprofilbedömare? Grundutbildning: Sjuksköterska, sjukgymnast, friskvårdare, hälsopedagog, akademiska eller andra meriter. Antal kurser i Hälsoprofilbedömning: HPB Grundkurs, HPB Fördjupningskurs mm Erfarenheter: Tidigare uppdrag som hälsoprofilbedömare, skrivna rapporter, referenser. Vem är beställare, uppdragsgivare eller kund? Privatperson, företag, organisation. Är beställaren knuten till leverantören som t ex medlemsföretag? Hur många HPB köps av beställaren? Enstaka HPB eller HPB för en hel grupp eller helt företag, antal. Vid stora beställningar erbjuds ofta rabatt. Vad ingår i produkten HPB? Enbart en HPB vid ett tillfälle eller en HPB + en uppföljning? Ingår information i förväg till berörda deltagare, sammanställning på gruppnivå via Plustoo, nulägesanalys, förslag till åtgärder, uppföljning på individnivå, ny sammanställning på gruppnivå, utvärdering, analys av resultatet, skriftlig eller muntlig rapport? Erbjuds andra tjänster till samma beställare? HPI Hälsoscreening, AUDIT, separata HPI Konditionstester, HPI Blodprofil, HPI Arbetsplatsprofil, behandlingar, andra hälsoundersökningar, massage, träning, stresshantering, kurser, föreläsningar mm. Var genomförs HPB? Hos beställaren eller i egna lokaler? Vem bekostar lokaler utrustning? Lokaler, cykelergometer, blodtrycksmanschetter, stetoskop, pulsmätare, Plustoo-abonnemang och volymkostnad. Konkurrens? Finns många leverantörer av HPB i närheten? Vilken kompetens har de? Vilket pris tar de, vilken tidsåtgång? Vad händer om bokad deltagare uteblir? Vem betalar för utebliven deltagare som är bokad i förväg? Riktpris Som synes är det en hel del att ta hänsyn till vid offert/prissättning. Som exempel kan nämnas att många företagshälsor begär kr kr/deltagare (inkl soc avg) + moms då HPB beställs för arbetsgrupper eller avdelningar. Priset är baserat på att tidsåtgången för en HPB är 1,5 timme. Då ingår i regel inte i priset en sammanställning på gruppnivå via Plustoo med analys och presentation av resultatet + ev förslag till åtgärder. Observera att uppföljningen, d v s HPB nr 2, i regel kostar lika mycket. Då underleverantörer anlitas för genomförande av HPB är vår rekommendation att ersättningen bör motsvara 50 % av den summa som faktureras beställaren. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 10-2 Versionsdatum

88 Avtal kontrakt överenskommelse Se till att ett avtal skrivs mellan leverantör och beställare. Avtalet ska innehålla: vem som är leverantör vem/vilka som genomför HPB vem som är beställare hur många HPB avtalet omfattar och för vilka hur lång tid en HPB ska ta i vilken lokal som HPB ska genomföras när arbetet ska påbörjas när det ska avslutas giltighetstid Vem gör ev uppföljning? Är det samma hälsoprofilbedömare eller kan någon annan hälsoprofilbedömare ta över vid uppföljningen? vad som ingår utöver HPB (informationsmöte för berörda deltagare, bokningar, sammanställning på gruppnivå, Plustoo, nulägesanalys, underlag för förslag till åtgärder, uppföljning på individnivå, ny sammanställning på gruppnivå, utvärdering, analys av resultatet, skriftlig och/eller muntlig rapport) underskrifter, datum och ort Se exempel på Avtal avseende Hälsoprofilbedömning på nästföljande sidor Copyright HPI Health Profile Institute AB Versionsdatum Kapitel 10-3

89 Avtal avseende Hälsoprofilbedömning mellan [Företaget ABC] (org.nr. [ ]) (nedan kallad Leverantören), [adress, postnr postadress], och [Företaget XYZ] (org.nr. [ ]) (nedan kallad Beställaren), [adress, postnr postadress]. 1. OMFATTNING AV TJÄNST 1.1 Beställaren anlitar Leverantören för att utföra [antal] Hälsoprofilbedömningar (nedan kallade HPB) samt tillhörande tjänster (nedan gemensamt kallade HPB-tjänster; se vidare Bilaga 1 avseende vilka tjänster som ingår i HPB-tjänsten) på [antal] anställda hos Beställaren. 1.2 Leverantören är kontrakterad att för varje anställd som omfattas genomföra [två] HPB vid [två] olika tillfällen. Varje HPB beräknas att ta cirka [1 ½] timme i anspråk. 2 UTFÖRARE AV TJÄNST 2.1 Leverantören ombesörjer att utbildade hälsoprofilbedömare - i Leverantörens egen regi eller genom av Leverantören kontrakterade underleverantörer - utför HPB på Beställarens anställda. 2.2 Leverantören ansvarar gentemot Beställaren för de eventuella underleverantörer, som kan komma att utföra uppdraget. 3 AVTALSTID Leverantören skall leverera avtalad tjänst med början den [dag månad år]. Avtalet upphör den [dag månad år] eller tidigare för det fall utvärdering och analys av resultatet från samtliga HPB enligt detta avtal är utförda vid en tidigare tidpunkt. 4 PRISSÄTTNING OCH FAKTURERING 4.1 Beställaren skall till Leverantören erlägga SEK [xxx.xxx] för utförandet av HPB-tjänsterna enligt detta avtal. 4.2 För det fall ytterligare HPB-tjänster genomförs (antingen enligt 6.3 eller för det fall Beställaren och Leverantören överenskommer ytterligare HPB-tjänster utöver vad som reglerats i detta avtal) skall Beställaren för dessa erlägga SEK [xxx] per styck. 4.3 Fakturering sker i efterhand månadsvis/kvartalsvis. Fakturan skall innehålla redovisning av utfört arbete. Betalning skall ske [30 dagar] från fakturadatum. Vid dröjsmål med betalning utgår dröjsmålsränta enligt lag. 4.3 Alt: Fakturering sker genom att SEK [xx] debiteras i förskott och resterande belopp erlägges i efterhand i enlighet med separat faktura.] Fakturan skall innehålla redovisning av utfört arbete. Betalning skall ske [30 dagar] från fakturadatum. Vid dröjsmål med betalning utgår dröjsmålsränta enligt lag. 5 ERSÄTTNING FÖR RESOR I den mån Leverantören eller dess underleverantörer behöver genomföra resor annat än till Beställarens huvudadress [adress enligt ovan] för att utföra HPB-tjänster enligt detta avtal, skall Beställaren ersätta kostnader för dessa resor inklusive eventuellt uppehälle. 6 BOKNING OCH AVBOKNING 6.1 Beställaren skall förse Leverantören med en lista omfattande de anställda hos Beställaren som önskar genomgå HPB. Bokning av HPB skall ske direkt hos Leverantören, varefter Leverantören via Beställaren bekräftar beställd HPB per individ. 6.1 Alt: Beställaren skall förse Leverantören med en lista omfattande de anställda hos Beställaren som önskar genomgå HPB. Bokning av HPB skall ske via Beställaren, varefter Leverantören via Beställaren bekräftar beställd HPB per individ. 6.2 Bokad deltagare kan till Leverantören [eller till vem?] avboka beställd och bekräftad HPB med minst 24 timmars varsel. För avbokning som sker 24 timmar eller mindre före tidpunkten för beställd och bekräftad HPB skall full ersättning utgå till Leverantören. Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 10-4 Versionsdatum

90 6.3 Leverantören kan tillsammans med Beställaren boka en ny tid för deltagare, dock att detta skall anses som en ytterligare HPB-tjänst som faktureras i enlighet med 4.2 ovan. 7 LOKAL OCH MATERIAL 7.1 [All verksamhet enligt detta avtal skall äga rum i Beställarens lokaler. Beställaren skall tillhandahålla lokal, nödvändig AV-utrustning etc., som kan komma att behövas för utförandet av HPB.] 7.1 Alt: [All verksamhet enligt detta avtal skall äga rum i Leverantörens lokaler. Leverantören skall tillhandahålla all nödvändig utrustning som kan komma att behövas för utförandet av HPB. För det fall Leverantören utför HPB-tjänster hos Beställaren, skall Beställaren tillhandahålla lokal, nödvändig AV-utrustning etc., som kan komma att behövas för utförandet av dessa HPB-tjänster.] 7.2 Material för att genomföra HPB-tjänsten enligt detta avtal tillhandahålles av Leverantören. [7.3 Beställaren förbinder sig, för det fall Leverantören så önskar, att under eget ansvar i låst utrymme förvara Leverantörens material hänförligt till HPB-tjänsterna under avtalstiden. ] 8 FÖRVARING OCH RÄTTEN TILL PERSONUPPGIFTER 8.1 Utfallet av HPB per individ är konfidentiellt. Rätten samt tillgång till personuppgifter tillkommer endast Leverantören, varför Beställaren ej äger se de individuella resultaten av HPB, endast övergripande gruppmaterial och analyser som sammanställs av Leverantören på basis av genomförda HPB. 8. Personuppgifterna skall på ett betryggande sätt förvaras av Leverantören. 9 SKATTER OCH ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN Leverantören garanterar att denne bedriver självständig verksamhet och innehar F-skattesedel och det åligger Leverantören att själv svara för samtliga skatter och avgifter. Parterna är således överens om att uppdraget inte innebär att Leverantören blir anställd hos Beställaren. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. [Ort] den [dag månad år] [Företaget ABC] [Företaget XYZ] Copyright HPI Health Profile Institute AB Versionsdatum Kapitel 10-5

91 KAPITEL 11 PERSONUPPGIFTS- LAGEN, PUL Behandling av hälsoprofiler enligt personuppgiftslagen, PUL

92 Behandling av uppgifter i Hälsoprofilbedömning enligt personuppgiftslagen, PuL Under åren har hälsoprofilbedömare haft frågor gällande hur Hälsoprofilbedömningar, HPB:er, bör hanteras eftersom de innehåller känsliga personuppgifter. Hur länge får HPB:er sparas? Vem äger HPB:n? Vad får en HPB användas till? HPI Health Profile Institute besvarar dessa frågeställningar i följande dokumentation. Denna dokumentation är avsedd som en övergripande sammanfattning över det juridiska ansvar som hälsoprofilbedömare har i sitt arbete med HPB, eftersom behandling av känsliga personuppgifter förekommer. Syftet är att skapa medvetenhet om de lagar som finns i arbetet med känsliga personuppgifter. Lagarna kring behandling av hälsoprofiler är de samma som för alla slags känsliga personuppgifter och framgår i Personuppgiftslagen, PuL (SFS 1998:204). Syftet med PuL är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks. Utgångspunkten i PuL är att den enskilde själv ska avgöra om känsliga personuppgifter får behandlas och kräver i så fall ett samtycke från den som de känsliga personuppgifterna avser. För verksamma inom hälso- och sjukvård se Hälso- och sjukvårdslag (1982:763), Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område, samt Patientjournallag (1985:562). När gäller personuppgiftslagen? PuL gäller för all behandling av personuppgifter, manuell eller helt eller delvis automatiserad. Med behandling avses varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, t.ex. insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, inhämtande, användning, spridning, sammanställning eller samkörning, utplåning (m.m.). PuL gäller därför oavsett om en Hälsoprofilbedömning genomförs på data eller som förr endast på blanketter. Som personuppgift betraktas all slags information som direkt eller indirekt kan kopplas till en fysisk person som är i livet. Personuppgifter som avslöjar hälsa klassificeras i PuL som känsliga personuppgifter och omfattas av strängare krav på korrekt behandling (exempel på andra känsliga personuppgifter är sexualliv, ras eller etniskt ursprung, religiös eller filosofisk övertygelse, politiska åsikter och fackligt medlemskap). I sin helhet är innehållet i en HPB således en känslig personuppgift. En avidentifierad hälsoprofil innehåller däremot inga känsliga personuppgifter och dess behandling omfattas därför ej av PuL, detsamma gäller om HPB:n tillhör en avliden person. För enkelhetens skull syftar hädanefter begreppet HPB på känsliga personuppgifter tillhörandes en fysisk person i livet. Observera att PuL inte gäller för sådan behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur. Copyright HPI Health Profile Institute AB Roller och ansvar Den person som HPB:n avser benämns i PuL som den registrerade, dvs. deltagaren i en HPB. Den som har det yttersta juridiska ansvaret för att HPB:n behandlas korrekt enligt PuL benämns i PuL som personuppgiftsansvarig (se SFS 1998:204 9 för fullständig beskrivning av grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter). Det är huvudleverantören av en HPB som är personuppgiftsansvarig gentemot den registrerade. En hälsoprofilbedömare som är anställd hos en leverantör av HPB är ej personuppgiftsansvarig, heller ej om hälsoprofilbedömaren är en av huvudleverantör kontrakterad underleverantör. Endast när huvudleverantören är egenföretagare och denne själv även utför HPB:er så är det även denne fysiske egenföretagare som är personuppgiftsansvarig. I de fall hälsoprofilbedömaren ej är personuppgiftsansvarig så skall denne arbeta under juridiskt ansvar från personuppgiftsansvarig. Hälsoprofilbedömarens roll är då som personuppgiftsbiträde under förutsättning att ett personuppgiftsbiträdesavtal upprättas mellan personuppgiftsansvarig och hälsoprofilbedömare, detta gäller såväl anställd som extern underleverantör. Med detta personuppgiftsbiträdesavtal har personuppgiftsbiträdet personuppgiftsansvarigs tillåtelse att behandla HPB:er för personuppgiftsansvarigs räkning. I och med detta ansvarar personuppgiftsbiträdet för att behandla Hälsoprofilbedömningar enligt samma krav som PuL ställer på personuppgiftsansvarig. Det innebär dock ej att personuppgiftsansvarigs juridiska ansvar gentemot den Versionsdatum Kapitel 11-1

93 registrerade överförs på personuppgiftsbiträdet. Det är alltid personuppgiftsansvarig som bär det fullständiga juridiska ansvaret för korrekt behandling av HPB:er. Vid händelse av brott mot PuL som leder till rättssak blir detta ett ärende mellan målsägande privatperson(er) och personuppgiftsansvarig. Behandling av hälsoprofilbedömningar kräver samtycke En HPB får endast behandlas om den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen. Ett samtycke är en frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken den registrerade, efter att ha fått information om behandlingen, godtar behandling av dennes HPB (se Datainspektionen informerar: Samtycke enligt personuppgiftslagen (2007) för närmare detaljer kring samtycke). De krav som PuL ställer på ett samtycke är att samtycket ska vara: Individuellt och tillhörandes en specifik och identifierbar individ. Exempelvis kan inte en förening för sina medlemmars räkning godta behandling av personuppgifter. Frivilligt, den enskilde ska avgöra om personuppgifter om honom eller henne får behandlas. Särskilt utformad till det specifika ändamålet för behandlingen av personuppgifter. Otvetydig, det får inte råda någon tvekan om ändamålet för behandlingen. Samtycket ska avse behandling för ett eller flera preciserade ändamål. En HPB får därmed inte användas till andra ändamål än vad som uttryckligen framgår i samtycket. Exempelvis har det inte godtagits som samtycke att enskilda generellt medger att hälsouppgifter om dem får behandlas för allehanda framtida forskning (känsliga personuppgifter får dock behandlas för forskningsändamål även om det saknas samtycke för det under förutsättning att behandlingen uppfyller PuL SFS 1998: eller godkänts enligt lagen (2004:460) om etikprövning av forskning som avser människor). Samtycket ger personuppgiftsansvarig tillåtelse från den registrerade att behandla dennes hälsoprofil enligt specificerade ändamål. Samtycket skall vara skriftligt och inhämtas före det att hälsoprofilbedömningen börjar. Vid tvist har nämligen personuppgiftsansvarig bevisbördan för att ett samtycke existerar varpå samtycket måste vara skriftligt och sparas av personuppgiftsansvarig så länge denne behandlar den registrerades HPB. Att endast informera den registrerade om en tilltänkt behandling och ge denne en viss frist för att motsätta sig behandlingen är ej godtagbart enligt PuL. Personuppgiftsansvarig kan heller ej kräva att den registrerade själv ska vara aktiv för att slippa en planerad behandling som kräver samtycke. Upphörande av behandling När ändamålen för behandlingen av den registrerades HPB är uppfyllda skall behandlingen av personuppgifterna i HPB:n upphöra. Detta innebär att alla personuppgifter i berörd HPB skall utplånas. En HPB får nämligen ej bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen. En avidentifierad HPB innehåller dock inga personuppgifter varpå det inte finns några hinder för att på obestämd tid spara en avidentifierad HPB eftersom den inte längre betraktas tillhöra en identifierbar individ. Det juridiska ansvaret för utplåning av personuppgifterna i HPB:n ligger hos personuppgiftsansvarig. Så länge som behandling av personuppgifter pågår har den registrerade rätt att högst en gång per kalenderår kostnadsfritt få ett utdrag av de personuppgifter som personuppgiftsansvarig behandlar om denne. Information om hur den registrerade går tillväga för detta lämnas med fördel ut till den i samband med att samtycket inhämtas. Tillsyn och påföljder Datainspektionen är tillsynsmyndighet gällande hantering av personuppgifter. Om behandlingen av personuppgifter sker i strid med kravet på samtycke kan följden bli ingripande från Datainspektionen, med skadestånd och i vissa fall straff som påföljd. HPI Health Profile Institute är ej tillsynsmyndighet och kommer ej att söka utöva tillsyn gällande hur hälsoprofilbedömare behandlar HPB:er. Det är alltid personuppgiftsansvariges juridiska ansvar att följa PuL och vara informerad om gällande lagar. För mer detaljerad information gällande PuL besök eller kontakta Datainspektionen ( där även utförlig information finns gällande Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 11-2 Versionsdatum

94 samtycke enligt personuppgiftslagen. Datainspektionen har bland annat till uppgift att ge personuppgiftsansvariga råd och vägledning om tolkningen av PuL. Friskrivning HPI Health Profile Institute avsäger sig allt juridiskt ansvar i den mån personuppgiftsansvariga till följd av tolkning av denna text hamnar i juridisk tvist med målsägande. HPI Health Profile Institute kommer heller ej agera medlare vid tvist. Denna dokumentation ersätter ej Personuppgiftslag SFS 1998:204 utan syftar till att skapa medvetenhet om de lagar som finns i arbetet med känsliga personuppgifter och därmed Hälsoprofilbedömningar. Copyright HPI Health Profile Institute AB Versionsdatum Kapitel 11-3

95 Samtycke till behandling av personuppgifter Hälsoprofilbedömningar inom Lilleboda kommunförvaltning Företaget AB Storgatan Byn tel org.nr Företaget AB vill att du lämnar vissa uppgifter om dig själv till bolaget. Vi skulle vilja behandla personuppgifter om dig för att få en bild av din egen och dina medarbetares hälsa för att på så vis kunna se behovet av hälsofrämjande aktiviteter inom Lilleboda kommunförvaltning. All behandling kommer ske i enlighet med personuppgiftslagen (1998:204). De uppgifter vi skulle vilja samla in och behandla är namn, ålder, personnummer, adress, telefonnummer, kön, familjesituation, fritidsvanor, fysisk aktivitet, motions-, kost- och tobaksvanor, alkohol och medicin; upplevd hälsa, stress, ensamhet samt kroppsliga symptom; förekomst av diabetes, astma, högt blodtryck; samt syreupptagningsförmåga och testvärde. Du avgör själv om du vill lämna några uppgifter till oss. Dina personuppgifter kommer endast att behandlas av oss inom företaget. Lilleboda kommunförvaltning kommer inte att ha tillgång till dessa. De kommer dock att ha tillgång till en helt avidentifierad gruppsammanställning för att på bästa möjliga vis se behovet av hälsofrämjande aktiviteter. Du har enligt 26 personuppgiftslagen (1998:204) rätt att gratis, en gång per kalenderår, efter skriftligt undertecknad ansökan ställd till oss, få besked om vilka personuppgifter om dig som vi behandlar och hur vi behandlar dessa. Vid skriftlig försändelse sker detta till din folkbokförda adress. Du har också rätt att enligt 28 personuppgiftslagen begära rättelse i fråga om personuppgifter som vi behandlar om dig. Jag samtycker till att Företaget AB behandlar personuppgifter om mig i enlighet med det ovanstående. Namnteckning Ort Namnförtydligande Datum Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 11-4 Versionsdatum

96 KAPITEL 12 ÖVNINGSUPPGIFTER Se kurskompendium

97 KAPITEL 13 ÖVNINGSUPPGIFTER STATISTIK Se kurskompendium

98 KAPITEL 14 HÄLSOPROFIL- BEDÖMNING, HPB HISTORIK & BAKGRUND HPB En fantastisk historia HPB Tvärvetenskap och beprövad erfarenhet Historik

99 HÄLSOPROFILBEDÖMNING - EN FANTASTISK HISTORIA Allmän bakgrund År 2015 är det 37:e året som vi utbildar hälsoprofilbedömare. Från början genom HOS Hälsoprofilinstitutet, och sedan hösten 2008 genom HPI Health Profile Institute. Kursgården Stråkenshus i Östergötland användes som ett centrum för kurserna i Hälsoprofilbedömning under åren och är utgångspunkten för begreppet Stråkenshus-modellen. En klar majoritet av kursdeltagarna på Stråkenshus var företagssköterskor och sjukgymnaster. Sedan 1983 genomförs kurser i Hälsoprofilbedömning även på Universitet, Högskolor och Folkhögskolor runt om i Sverige. MEDVETANDEGÖRANDE KOMMUNIKATION HPB har utvecklats inom ett helt nytt fält för hälsoarbete, Medvetandegörande kommunikation (Revelatory Communication). Medvetandegörande kommunikation innebär att i ett enskilt samtal skapa medvetenhet och insikt om individens egenansvar för sina hälsovanor och kopplingen mellan den egna livsstilen och hälsoupplevelserna, kroppsvikten, blodtrycket och konditionen. HPB är i första hand en metod för att på individnivå motivera människor till förändringar i livsstilen, men är också en metod att på organisationsnivå kartlägga och analysera åtgärdsgrupper, sammanställa friskvårdsbehov, presentera nulägesanalyser samt följa upp och utvärdera genomförda friskvårdsinsatser. TVÄRVETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET HPB har sin tvärvetenskapliga grund i en väl utvecklad beteendemedicinsk teori, en bred internationell forskning och den forskning, som är dokumenterad i Sture Malmgrens och Gunnar Anderssons doktorsavhandlingar i medicin 1987 vid Linköpings Universitet, i uppsatsen På jakt efter hälsoprofilen 1976 och i utvärderingen av kampanjen Piggare med Corren HPB vilar även på en väl beprövad erfarenhet. På Friskvården på SAAB AB i Linköping har under närmare 40 års tid ca tester på cykelergometer genomförts som ett led i utvecklandet av ett banbrytande friskvårds- och rehabiliteringsarbete. På Hälsoprofilcentrum i Stockholm pågick den praktiska utprovningen av HPB i närmare 10 år. Utprovningen sker kontinuerligt, idag framförallt via utbildade hälsoprofilbedömare. UTBILDNING HPB har en väl utvecklad utbildningsstrategi. Från och med hösten 2008 genomförs den tidigare kursen i HPB steg 1 tillsammans med kursen i HPB på data i en ny HPB Grundkurs. Olika fortsättnings- och uppföljningskurser, inspirationsdagar och seminarier fördjupar och kompletterar kompetensen med att arbeta med HPB på ett professionellt sätt. Copyright HPI Health Profile Institute AB KONTINUERLIG UTVECKLING HPB representerar utveckling, kontinuitet, stabilitet och trygghet. Utbildningen har pågått i 36 år och förändringar i metoden sker sedan 1990 i samband med årliga seminarier med de mest erfarna hälsoprofilbedömarna. HPB har en fortsatt utveckling och förankring i forskning. Hundratusentals Hälsoprofilbedömningar har samlats i en helt unik HPI Databas, som möjliggör jämförelser av resultat på både individ- och gruppnivå. Resultaten från HPI Databas sammanställs under våren och lanseras under våren Databasen låg bland annat till grund som jämförelsematerial i testledarboken från SISU, som Andersson/Malmgren skrev 1997 tillsammans med Artur Forsberg Konditionstest på cykel Testledarutbildning (Andersson G, Forsberg A, Malmgren S). Boken såldes snabbt i exemplar och har sedan reviderats 1999, 2005, 2006, 2010, 2011, 2012 och Versionsdatum Kapitel 14-1

100 HPB och ekonomi beskrivs i boken Lönsam friskvård Effektivare företag (Andersson G, Johrén A, Malmgren S), som gavs ut av Arbetarskyddsnämnden uppdaterades Ytterligare revidering av boken genomfördes 2004 med den nya titeln Effektiv friskvård Lönsammare företag. En större omarbetning gjordes 2012 av Andersson G och Johrén A. Den nya boken ges ut av HPI Health Profile Institute AB och har titeln Hälsosammare livsstil, bättre ekonomi för individ, organisation och samhälle. I Folkhälsoinstitutets rapport Fysisk aktivitet för nytta och nöje (Ekblom, Åstrand 1999), beskrivs verksamheten och forskningen ingående i kapitlet Erfarenheter från projekt i Sverige. Där går bl a att läsa: Sture Malmgrens och Gunnars Anderssons avhandlingar har varit banbrytande i Sverige och har gett upphov till många mindre undersökningar av olika slag. Dessa avhandlingar har fått stor betydelse för hur man ska påverka och medvetandegöra en beteendeförändring och vilka effekter detta kan få. en av de bästa utvärderingar av motionskampanjer (Piggare med Corren) som gjorts i Sverige. Hälsoprofilbedömningar på ett stort antal personer visade på en lång rad positiva hälsorelaterade effekter Hälsoprofilbedömning är en mycket effektiv metod att påverka människors motionsvanor. HPB I PRAKTIKEN HPB och hälsofrågor har varit viktiga inslag i hittills fem genomförda motivationshöjande program för långtidssjukskrivna på uppdrag åt Försäkringskassan i Norrköping. Programmen genomfördes tillsammans med Bergman Utveckling AB. Mer än hälften av deltagarna upplevde en förbättrad livssituation och har vidtagit åtgärder för att arbeta eller sysselsätta sig på ett meningsfullt sätt. HPB har också en plats i skriften, som Gunnar Andersson medverkat i, Hälsofrämjande som affärsstrategi fakta och argument. Skriften, som är speciellt riktad mot chefer, var en del i regeringsuppdraget Sätt Sverige i rörelse Innehållet bygger på tankegångarna i boken Effektiv friskvård lönsammare företag. Följande finns att läsa i skriften: En bra metod att kartlägga personalens hälsostatus är att genomföra Hälsoprofilbedömningar. En bonuseffekt är att man samtidigt ökar de anställdas hälsomedvetande och kan få dem att inse behovet av att förändra sin egen livsstil. Gunnar Andersson Med. Dr. HPI Health Profile Institute Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 14-2 Versionsdatum

101 Hälsoprofilbedömning - bygger på tvärvetenskap och beprövad erfarenhet HPB FÖR HÄLSOUTVECKLING PÅ INDIVIDNIVÅ Livsstilen har stor betydelse för människors hälsa. Hälsoprofilbedömning, HPB, är den ledande metoden för att motivera människor till en hälsosam livsstil. HPB genomförs i en positiv och hälsofrämjande anda i ett personligt möte mellan en välutbildad hälsoprofilbedömare och en deltagare. Vid mötet skapas en insikt hos deltagaren om hur den egna livsstilen påverkar hälsa, välmående och några fysiologiska/medicinska mätvärden. En bestående livsstilsförändring bygger på ett eget ansvar och beslutet om förändring tar konkret form i Min Hälsovision. HPB FÖR HÄLSOUTVECKLING HOS GRUPP OCH ORGANISATION Hälsoprofilbedömning ger på gruppnivå företag och organisationer ett utmärkt underlag för ett strategiskt hälsoarbete. Med programvaran Plustoo går det enkelt att bearbeta och kartlägga genomförda HPB på ett företag eller inom en organisation. Sammanställningen ligger till grund för skräddarsydda åtgärdsprogram anpassade till gruppens förutsättningar och behov. Med hjälp av en uppföljande HPB kan man också utvärdera effekterna av det genomförda hälsoarbetet. HÄLSOPROFILBEDÖMNING, HPB, ÄR TVÄRVETENSKAPLIGT FÖRANKRAT I MEDICIN HPB som metod för både screening och beteendepåverkan beskrivs i två doktorsavhandlingar i medicin: Andersson, G., The Importance of exercise for sick leave and perceived health. Linköping University Medical Dissertations nr 245, University of Linköping, Department of Preventive and Social Medicine, Sweden. (1987). Malmgren, S., A health information campaign and Health Profile Assessment as revelatory Communication. Linköping University Medical Dissertations nr 246, University of Linköping, Department of Preventive and Social Medicine, Sweden. (1987). I avhandlingarna presenteras HPB: med innehåll kopplat till både hälsovanor/hälsoupplevelser och medicinska/fysiologiska mätvärden som underlag för kommande utslagning kopplat till låg fysisk arbetsförmåga som instrument för screening av riskindivider som underlag för medvetandegörande kommunikation och förbättring av livsstil Ovanstående avhandlingar sammanfattas i några svenska artiklar: Andersson, G., Motion och hälsa, Soc Med Tidskrift nr 2-3 (1997). Malmgren, S., En hälsoupplysningskampanj och Hälsoprofilbedömning som medvetandegörande kommunikation, Soc Med Tidskrift nr 2-3, (1997). Copyright HPI Health Profile Institute AB FYSIOLOGI Beräkning av fysisk arbetsförmåga I HPB ingår bl a prof P-O Åstrands submaximala test på cykelergometer för beräkning av maximal syreupptagning och testvärde. Detta test beskrivs i följande referenser: Åstrand, P-O. Experimental Studies of Physical Working Capacity in Relation to Sex and Age. Thesis, Copenhagen. (1952). Åstrand, P-O. & Ryhming, I., A nomogram for calculation of aerobic capacity (physical fitness) from pulse rate during submaximal work. J Appl Physiol, 7, page (1954). Åstrand, I., Aerobic work capacity in men and women with special reference to age. Thesis, Stockholm. Acta Physiologica Scandinavica, vol. 49, suppl 169. (1960). Versionsdatum Kapitel 14-3

102 Åstrand, P-O, Rodahl, K, Dahl, H A, Strömme, S., Textbook of Work Physiology Physiological Bases of Exercise. McGraw-Hill, New York (1970). Human Kinetics. (2003). Åstrand, P-O., Work tests with the bicycle ergometer. Monark (1979). Andersson, G, Forsberg, A, Malmgren, S: Konditionstest på cykel testledarutbildning. SISU Idrottsböcker. (1997, 1999, 2005, 2006). Andersson, G., NYA Konditionstest på cykel testledarutbildning. SISU Idrottsböcker. (2011, 2012, 2014). Åstrandtestet kompletterades av Gunnar Andersson 2010 med ett alternativt sätt att beräkna maximal syreupptagning utifrån Borg RPE skalan och belastningen. Konditionstest på cykel. Ett annat sätt att beräkna maximal syreupptagning vid problematiska testresultat samt andra nyheter. SISU Idrottsböcker. (2010) Det nya Ekblom Bak-testet är sedan hösten 2014 HPI:s rekommenderade förstahandsval när det gäller testmetodik. Ekblom Bak-testet är numera stommen i vår nyligen framtagna strategi för konditionstest på cykel. Strategin är diskuterad med Elin Ekblom Bak. En komplett lista över alla pulspåverkande mediciner i FASS finns med i Plustoo. Listan är en förutsättning för att kunna bedöma vilka konditionstester som behöver beräknas på annat sätt än utifrån puls och belastning. BETEENDEVETENSKAP Inledningen av arbetet med att skapa Hälsoprofilbedömningen skedde via den vetenskapliga uppsatsen i sociologi: Andersson, G., Malmgren, S., På jakt efter Hälsoprofilen, C1- och D1-uppsats i sociologi vid Linköpings Universitet (1976). Kommunikation Sture Malmgrens doktorsavhandling i medicin (se ovan) har också en stark beteendevetenskaplig förankring. Bl a myntades begreppet Medvetandegörande kommunikation, på engelska Revelatory communication, som beskriver ett nytt förhållningssätt i kommunikationen mellan hälsoprofilbedömare och deltagare i en HPB. Detta förhållningssätt har visat sig ligga nära principerna i Motivational Interviewing. Upplevd ansträngning I samband med submaxtestet på cykelergometer utnyttjas också prof Gunnar Borgs skala för upplevd ansträngning, den så kallade Borg RPE skalan. Denna finns redovisad i följande referenser: Borg G. Borg s RPE scale. A method for measuring perceived exertion. Borg Perception, Rädisvägen 124, Hässelby, Sweden. Borg G. Upplevd ansträngning som mått på arbetsintensitet. I: Konditionsträning i teori och praktik. Idrottens Forskningsråd; (1988). Borg G. Borg s Perceived Exertion and Pain Scales. Human Kinetics; (1998). Borg G. Att träna lagom hårt, så det känns bra. Svensk Idrottsforskning nr 4 (2003). Copyright HPI Health Profile Institute AB Kapitel 14-4 Versionsdatum

103 ÖVRIGA REFERENSER MED ANKNYTNING TILL HPB Friskvårdssatsningar med Hälsoprofilbedömning som viktigt inslag kan vara en god företagsekonomisk investering. Detta är visat i boken: Andersson G, Johrén A, Malmgren S., Effektiv friskvård Lönsammare företag. Prevent (1997, 1999, 2004). Andersson G, Johrén A., Hälsosammare livsstil, bättre ekonomi för individ, organisation och samhälle. HPI Health Profile Institute (2012). HPB:s indelning i åtgärdsgrupper med kategoriseringen risk frisk har visat att sjukfrånvaron i riskgruppen är 10 dagar högre jämfört med de i riskgruppen. Referensen är: Riquelme, P., Sjukfrånvaro hos tjänstemän i riskgrupp och friskgrupp enligt Hälsoprofilbedömning, Salugora hälsokonsult, Stockholm ( ). HPB kan vara ett användbart redskap i samband med fysisk aktivitet på recept. Det är visat i: Folkesson, P., Fysisk aktivitet på Recept- FaR. Resultat från Hälsoprofilbedömningar under 2006 och beskrivning av Friskvården i Värmland som mottagarorganisation av FaR, Friskvården i Värmland (2006). HPB har även använts på vissa patientkategorier inom sjukvården. Rapporten Livsstilsförändringar genom användande av Hälsoprofilbedömning i kombination med stöd i individuella åtgärder hos personer med förvärvad hjärnskada - en pilotstudie, Lilliecreutz Huitema, E., Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings Hälsouniversitet. (2012). Copyright HPI Health Profile Institute AB Versionsdatum Kapitel 14-5

104 KAPITEL 15 UTVÄRDERING

105 Alla utvärderingar görs via vår e-learning kurs. Har du redan gått en kurs har du redan besvarat utvärderingen. Vi erbjuder e-learning kurser via vårt system för kurser online.