Projektbeskrivning (hela projekttiden)



Relevanta dokument
Verksamheten ska verka för ökad måluppfyllelse genom estetiska lärprocesser, ett upplevelsebaserat lärande samt implementera för hållbar utveckling

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Tjänsteskrivelse och Verksamhetsplan för Knivsta naturskola i Eda har varit utsända.

Pedagogisk handledning Fritidshem Åk 2

Kvalitetsrapport. Ramshyttans. fritidshem

Fritidsverksamheten på Östermalmsskolan utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr 11 och Allmänna råd för fritidshem..

Kvalitetsanalys 15/16. Villerkulla fritidshem

Kvalitetsanalys 14/15. Regnbågens fritidshem

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Bildningsförvaltning. Kvalitetsredovisning. Fritidshem, läsåret 14/15 RESULTATENHET FÖRSKOLA-GRUNDSKOLA

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Bevara barnens skogar

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

VERKSAMHETSPLAN 2018

Systematiskt Kvalitetsarbete

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Lokal arbetsplan för Sammilsdalskolan F-6 och Fritidshem

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

LPP Delaktighet, inflytande och förberedelse inför årskurs 3 Beskrivning av elevgrupp och andra omständigheter

Välkommen till NATURSKOLANS KURSER! förskola - skola - fritids våren 2016

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2014

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

STATUSRAPPORT Ht Kvalitet i fritidshem

Arbetsplan 2018/2019 Fritidshemmet Eken, Åtorpsskolan

Dokumentationen avser läsåret Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Kvalitetsanalys 14/15. Sörgårdens fritidshem

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret Budgetåret 2009

Kvalitetsarbete för Stureskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015

Tranängskolans fritidshem. Kvalitetsanalys 16/17

Plan för inskolning och överlämnande 2016

September Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

Arbetsplan för Långsättersskolan läsåret 2016/2017

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Fältbussens verksamhetsberättelse för 2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Revinge skola

1. Inledning Förutsättningar... 3

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Verksamhetsplan för Bränninge ro Bränningeskolan

Kvalitetsredovisning

Utbildningsförvaltningen Snösätraskolan. Snösätraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018 del 2

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2016/2017

IUP-plan för Sofia skola

Kvalitetsarbete för Smedby skola period 2 (okt dec), läsåret

PROJEKTPLAN VISION 2020, Kommun X 20xx BAKGRUND

Hedesunda Fritidshem. Kvalitetsredovisning 09/10. Tage Gardfjell Rektor

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsgång för åtagande i fritidshem

Trygghet och trivsel för en hållbar utveckling Mål

Plan för Naturskolans insatser för förskolan Inspirationsträffar, utbildning, nätverk och handledning.

Rapportering till Roslagens Sparbanks Stiftelser för projekt Färsna Naturcentrums naturdagar ett läromedel för alla elever i Roslagen

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

FRITIDSPEDAGOGIK 3 VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, 6 HP

Arbetsplan Fritidshem

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Kvalitetsredovisning

Resultatprofil Läsåret Segerstaskolan Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Peter Nilsson Telefon Fördjupad information om BYGE! (Mars 2010)

Lär känna NTA lite närmare.

Lillsjöskolans fritidshem

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Resultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan

Innehållsförteckning 2 (7) Borlänge kommun

Mål Vad vi vill uppnå när vi kommunicerar med en särskild målgrupp, vad vi vill ha för motprestation av den särskilda målgruppen.

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning Ektorpsringen 2013/14

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Kunskap-Glädje-Trygghet-Självständigt tänkande

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Att lära in ute för hållbar utveckling PDF LÄSA ladda ner. Författare: Lisa Behrenfeldt.

Kvalitetsanalys 15/16. Ljungbackens förskola

Kvalitetsanalys 15/16. Tranängskolans fritidshem

Transkript:

Projektbeskrivning (hela projekttiden) Projektnamn: Friluftsfritids Projekttid: Januari 2014- juni 2016 Syfte Projektet Friluftsfritids har till syfte att: öka samarbetet mellan skola, naturskola och ideella organisationer på lokal nivå genom konkreta metoder öka intresset för friluftsliv hos allmänheten och stärka lokala föreningar inom friluftssektorn fler pedagoger i grundskolans lägre åldrar får relevant kompetens i idrott och hälsa (där friluftsliv ingår), NO, teknik och slöjd utifrån Lgr 11 fler pedagoger i grundskolans lägre åldrar ska få ökad kunskap om hur utomhuspedagogik som metod kan användas för att nå läroplanens mål i idrott och hälsa, NO, teknik och slöjd fler pedagoger i grundskolans lägre åldrar får konkreta metoder för att arbeta ämnesintegrerat med lärande för hållbar utveckling fler elever ska få kunskaper om och intresse för att vistas i närnaturen, samt naturkänsla och viljan att värna sin omvärld kunskapsutbyte mellan friluftsorganisationer och naturskolor Bakgrund Naturskoleföreningen har sedan starten 1982 använt friluftsliv som en av flera metoder för sin undervisning. För vissa elever innebär naturskolans verksamhet en första viktig kontakt med och upplevelser i naturen, som senare kan leda till ett eget engagemang. I den nya läroplanen som togs i användning 2011 är undervisning om friluftsliv inskrivet med en större tydlighet än tidigare. Allt fler pedagoger behöver därför hjälp med både fortbildning genomförande, erfar många naturskolor i Sverige. Idag råder brist på både kunskap och resurser när det gäller genomförandet av friluftsliv inom ramen för läroplanen Lgr 11. Av erfarenhet vet vi i Naturskoleföreningen att friluftsutövande inte bara sker under skoldagen på friluftsdagar och inom ämnet idrott och hälsa, utan även efter skoldagen, på fritids. Fritidspersonalen är inte alltid utbildade ämneslärare, trots att fritidshemmets verksamhet omfattas av samma läroplan som skolans. Därför finns det behovet av fortbildning och stöd i fritidsverksamheten. Detta bekräftas i den nya rapporten från Malmö stad Malmös väg mot en hållbar framtid- hälsa välfärd och rättvisa där behov av höjd kvalité, fortbildning och minskade barngrupper beskrivs. En annan aspekt är att pedagogerna tycker att det är personalkrävande att utöva friluftsaktiviteter. Eftersom personalresursen är knapp så går man inte ut så ofta. Naturskolorna har ofta både rik kunskap och lämplig utrustning för friluftsliv och kan i och med detta stärka fritidsverksamheten lokalt. Många naturskolor har även lokalt kontakt med ideella friluftsorganisationer som genom samarbete kan berika innehållet i aktiviteterna. Beskrivning av hela projektet och genomförandet 1

Sammanfattning Tio naturskolor ute i landet (både i storstadsområden och glesbygd) engagerar fritidshem i kommunen i ett friluftsprogram som sträcker sig över tio elevträffar under ett helt läsår. Samverkan sker med lokala föreningarna för att berika programmet. Naturskolepedagoger fortbildar pedagogerna och de ideella ledare som önskar samt finns med på alla träffar för att ge stöd både åt de ideella ledarna och pedagogerna. Läsåret avslutas med en gemensam planering av fortsatt samarbete. Naturskoleföreningen samordnar projektet och sköter planering, kommunikation, administration och dokumentation. Kommunikation om projektet sker löpande genom filmer, blogg, webb och sociala medier och sprids både i Naturskoleföreningens och deltagande föreningars kanaler. Utvärdering av projektet genomförs våren 2015 med syfte att dra slutsatser för fortsatt arbete. 2016 planeras en större utvärdering av hela projektet. Genomförande Friluftsfritids Genomförandet sker i tre steg: Fortbildning av fritidspersonal Deltagande i projektet kräver ett engagemang från skolledaren som ser till att fritidspersonalen får möjlighet att delta i fortbildningen och får dedikerad planeringstid. Vikariekostnader för planeringsträff,. Fritidshemmets personal får en halvdagsfortbildning innan elevaktiviteterna drar igång. De ideella ledare som är engagerade i projektet erbjuds att delta i fortbildningen som genomförs i naturen av den lokala naturskolan. Fortbildningen fokuserar på allemansrätt, säkerhet, ledarskap och friluftsteknik. Men även ämnesintegrerade utomhuspedagogiska övningar i NO, teknik och hållbar utveckling. Upplevelser i naturen skapar ofta frågor hos eleverna om bland annat arter och ekologiska sammanhang. För att stärka pedagogernas självförtroende i och kunskap om naturen behövs därför denna ingrediens. Under fortbildningen presenteras också projektet och deltagande föreningar. Innan elevträffarna drar igång har naturskola, fritids och föreningar en gemensam planeringsträff då arbetsfördelning och innehåll görs klart. Föräldrar informeras på föräldramöte för att göra projektet och lokala föreningar kända. Elevträffar tillsammans med lokala friluftsorganisationer Ett program med ca tio elevträffar under ett läsår läggs upp gemensamt av naturskolan och minst två lokala friluftsorganisationer. Elevträffarna hålls på eftermiddagstid i samarbete med fritidspersonalen. Friluftsfritids blir en del av den ordinarie verksamheten. Alla elever på de fritids som deltar i projektet är med vid träffarna. Naturskolepedagoger finns alltid med under träffarna men kan ledas växlande av representanter från föreningar och naturskolepedagogen. Naturskolan lånar också ut material till föreningarnas övningar, om det saknas. För att möjliggöra för ideella att engagera sig på eftermiddagstid söks medel för att ersätta förlorad arbetstid. Deltagande elever bjuds in att prova på föreningarnas ordinarie programverksamhet genom skolans veckobrev och särskilda utskick under hela perioden. Press och politiker bjuds in till minst en av elevträffarna. Dokumentation, reflektion och gemensam planering av fortsatt samarbete Dokumentation sker lokalt i fom av film, stillbilder och blogginlägg. Projektet kommer att få en egen hemsida där övningstips och program från deltagande organisationer finns tillgängliga. Alla pedagoger som deltagit får ett kursintyg och deltagande elever får diplom. Fritids, naturskola och ideella diskuterar tillsammans hur samarbetet kan utvecklas och fortsätta under kommande år utifrån den utvärdering som görs. 2

Tidsplan 2014-2016 2014-2015 Januari: Konceptet tas fram, informations- och handledningsmaterial produceras. Feb- mars: Planeringsträff Naturskoleföreningen, naturskola och lokala friluftsorganisationer. Inbjudan ut till fritids. April: Förankring skolledning och fritidspersonal, föräldraträff, info till politiker och media Maj: Fortbildning pedagoger från ett eller flera fritids och föräldramöte Augusti 2014 - maj 2015: Program, 10 tillfällen med elever, i 20 kommuner December: Halvtidsutvärdering 2015-2016 Januari - maj: spridning av resultat och kunskap till tio nya kommuner där arbetet påbörjas Maj 2015: Avslutning och utvärdering för de tio första kommunerna. Planering av fortsättning och eventuell utökning till tio nya kommuner. Augusti 2015- maj 2016: Program genomförs i 20 kommuner Juni oktober 2016: utvärdering av hela projektet tillsammans med t ex högskola/universitet Förväntade effekter av hela projektet Pedagoger på fritids i minst 10 kommuner har fortbildats i friluftsliv (idrott och hälsa), NO, teknik och lärande för hållbar utveckling. Pedagoger i minst 10 kommuner har fått pedagogiska verktyg att fortsätta arbeta med friluftsliv som pedagogisk verksamhet på fritids. 600 elever på fritids i minst 10 kommuner (30 elever/grupp i 20 grupper) får kunskaper om att vistas i naturen samt nya upplevelser av friluftsliv som kan leda till engagemang i lokala friluftsföreningar och så småningom en vilja att värna vår närnatur. 600 elever har fått sinnliga upplevelser och ökad hälsa samt nya praktiska upplevelser att haka upp undervisningen i NO och teknik på. Natur nära fritids uppmärksammas som platser lämpliga för pedagogisk verksamhet och friluftsliv. Minst tio nya lokala samarbeten mellan skola, naturskola och friluftsföreningar startas. Nya kontakter och nätverk mellan lokala friluftsföreningar bildas. Nya kontaktytor mot skolan för friluftsföreningar skapas. Kännedomen om vilka olika aktörer som bedriver verksamhet i naturen ökar i de kommuner projektet genomförs i. Kännedomen om närnaturens, friluftslivets och utomhuspedagogikens alla värden ökar. Budget vt 2014- vt 2015 Projektledare lön 300 000 Lön naturskolepedagoger (20 fritidsgrupper i 10 1 147 500 3

Ersättning friluftsorganisationer 40 000 Resor genomförande 18 500 Resa, Kost och logi fortbildning, utvärdering 36 000 Kommunikation hemsida, film, bloggadministration 40 000 Utrustning 10 000 OH 12 000 Summa 1 604 000 Kostnad per arbetad timme 1 447 500kr/4984 h ger 290 kr/h Budget ht 2015- ht 2016 (projektet dubblas och omfattar 20 Projektledare lön 300 000 Lön naturskolepedagoger (20 fritidsgrupper i 10 2 295 000 Ersättning friluftsorganisationer 80 000 Resor genomförande 37 000 Resa, Kost och logi fortbildning, utvärdering 72 000 Kommunikation hemsida, film, bloggadministration 80 000 Utrustning 20 000 OH 12 000 Utvärdering 100 000 Summa 2 996 000 Total kostnad 2014-2016 4 600 000 kr Aktivitetstimmar för år 2012: Årsmötet, 3 dagar, ca 80 deltagare, 8 aktivitetstimmar/dag. Totalt 1920 aktivitetstimmar. Fortbildning, 2 dagar, ca 20 deltagare, 8 aktivitetstimmar/dag. Totalt 320 aktivitetstimmar. Regionträffar, 10 st, ca 20 deltagare, ca 5 aktivitetstimmar/träff. Totalt 1000 aktivitetstimmar. Totalt omkring 3240 aktivitetstimmar per år för medlemmarna. 101 naturskolor, ca 2500 barn/år, ca 4 aktivitetstimmar/barn. Totalt ca 252 500 barn och 1 010 000 aktivitetstimmar. 4

Lärarfortbildning på 101 naturskolor x 20 fortbildningsdagar ger 2020 fortbildningsdagar/år, ca 25 deltagare Totalt 50 500 deltagare, ca 5 aktivitetstimmar. Totalt 252 500 aktivitetstimmar. Totalt antal aktivitetstimmar för ickemedlemmar: 1 262 500 timmar TOTALT ANTAL AKTIVITETSTIMMAR: 1 265 740 timmar 5