Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014
Frank och Frank (1991) Framgångsrika behandlingar har fyra kännetecken. En känslomässig och förtroendefull relation mellan patient och behandlare. De bedrivs i en miljö som är läkande och där patienten känner trygghet och kan utvecklas. De utgår från en förklaringsmodell som ger patienten en trovärdig förklaring på dennes problem och hur problemen ska lösas. De innehåller insatser som både patienten och behandlaren anser meningsfulla för patientens utveckling.
Betydelsen av den terapeutiska relationen Psykoterapi Anses vara en av de viktigaste faktorerna för en framgångsrik behandling Allmän psykiatrisk vård Liknande slutsats, även om det inte är lika väl undersökt
Vad kännetecknar den terapeutiska relationen? Det är en relation som handlar om samarbete Det finns ett känslomässigt band mellan behandlare och patient Det finns en överenskommelse om mål och medel i behandlingen
Vad har betydelse för den terapeutiska relationen? Behandlare Flexibilitet Respekt Värme Öppenhet Uppmärksamhet och aktivitet Ärlighet Trovärdighet Icke dömande Stödjande och följsam Skicklighet Stigmatiserande attityder Generalisering, Social distans Diskriminerande beteende Patient Sociala faktorer Symtomnivå (lidande) Social funktion Motivation Insikt Anknytningsförmåga Social relationsförmåga Omgivningens stigma Självstigma Upplevd och förväntad diskriminering
Omgivningens stigmatisering - Självstigma Allmänhetens stigma Stereotypi: Negativa föreställningar om en grupp (farlig, svag, inkompetent) Fördom: Instämmande i föreställning och/eller negativ emotionell reaktion (vrede, rädsla) Diskriminering: Beteende relaterat till fördom (undvikande, inte anställa, inte ge bostad) Självstigma Stereotypi: negativ föreställning om sig själv (svag, inkompetent Fördom: Instämmande i denna föreställning, negativ emotionell reaktion (låg självkänsla) Diskriminering: Beteende relaterat till fördom (söker inte arbete, bostad) Corrigan & Watson. Understanding the impact of stigma on people with mental illness (2002)
Sammanfattning av studier kring allmänhetens attityder o kunskaper Allmänhetens kunskaper bristfälliga både vad gäller orsaker och behandling Vanliga uppfattningar att personer med psykisk sjukdom är Oförutsägbara, farliga och våldsbenägna vilket leder till rädsla, avståndstagande och tendens till social distans Attityder till olika sjukdomar skiljer sig åt Mest negativa attityder till personer med schizofreni eller missbruksproblem Kontakt/närhet leder till mer positiva attityder (Angermeyer m fl 2006)
Har allmänhetens kunskaper och attityder förändrats? En systematisk översikt (1990-2011, 33 studier) Trend mot ökade kunskaper om psykisk sjukdom I synnerhet mot en biologisk förklaringsmodell Större acceptans för att söka professionell hjälp Inga förändringar i attityder (snarare försämring vad gäller schizofreni) Stereotypier (farlighet, våldsbenägenhet) Social distans ( bli vän med, arbeta med etc) (Schomerus et al 2012)
Attityder hos psykiatrisk vårdpersonal Behandlingspessimism Stereotypier om psykisk sjukdom vanliga Attityder som handlar om social distans 75% av studierna visar att personal har attityder som liknar allmänhetens eller är mer negativa (Översikt av Beate Schulze 2007)
Upplevd diskriminering från sjukvårdspersonal Psykisk hälsa (%) Fysisk hälsa (%) Corker et al 2013 (TTT) 30 29 Hansson et al 2013 47 39 Lasalvia et al (2012) 19 17 Thornicroft et al (2010) 15 Rethink (2008) 23 Schulze & Angermeyer (2003) 33
Självstigma: Personer med psykisk ohälsa stigmatiserar sig själva Internaliserad stigma: självstigma, förväntad stigma Tidig socialisering hos oss alla av föreställningar och stereotypier kring t ex psykisk sjukdom Dessa stereotypier bärs också av personer som utvecklar en psykisk sjukdom vilket t.ex. påverkar, Självbild, självkänsla Social interaktion (hemlighållande, undandragande) Benägenhet att söka vård o stöd
Hur vanligt är självstigma? Studie Prevalens (%) Krajewski et al 2013 33 Ly et al 2013 20 Assefa et al 2012 46 West et al 2011 36 Brohan et al 2010 42 Brohan et al 2010 21 Werner et al 2008 20-33 Ritsher & Phelan 2004 28
Samband mellan självstigma och. Effektstorlek Hopp -.58 Självkänsla -.55 Empowerment -.52 Självkompetens -.54 Livskvalitet -.47 Symtom.41 Stanna kvar i behandling -.38 (En meta-analys av 45 studier, N= 5506, Livingstone & Boyd Soc Sci Med 2010)
Hinder för att söka hjälp för psykisk ohälsa (22 studier) Allmänhetens stigma och självstigma Brist på förtroende för vårdpersonal Svårigheter att identifiera problem som psykisk ohälsa Oro över vårdens kvalitet Förlitar sig på sig själv vill inte söka hjälp Bristande kunskaper om vad för hjälp som finns att få Rädsla och stress inför att söka hjälp (Gulliver et al BMC Psychiatry 2010)
Självstigmainterventioner En översikt 14 studier Åtta studier rapporterade minskningar av självstigma Sex strategier identifierade Psykoedukation den vanligaste Två ansatser dominerar Försök att ändra attityder och föreställningar hos patienten Försök att förbättra copingstrategier genom att fokusera på empowerment, självkänsla och hjälpsökandebeteende Inga tydliga bevis för att en viss enskild insats är effektiv Mittal et al 2012
Strategier för att påverka stigma hos personal Utbildning Utbilda i stigmafrågor och utmana personliga föreställningar (fördomar etc) Fördöma de vanliga nedsättande etiketterna Personal i nyckelpersoner engagerade i anti-stigma program I patientarbetet Mindre fokus på sjukdomen och mer på återhämtning Arbeta med en modell för delat beslutsfattande Undersöka och ge insatser mot självstigma (Horsfall et al 2010)
Öka patientens inflytande över den egna vården/stödet: Empowerment Delat Beslutsfattande/Shared decision making Ökar patientens kunskaper om alternativ Ger bättre beslutsstöd till patienten Ökar patientens kontroll över beslutsfattande angående planering och innehåll Ökar behandlarens kunskaper om patientens värderingar och preferenser ang behandlingen
Sammanfattning av återhämtningsmodeller: CHIME Anknytning Hopp och optimism Identitet Återhämtning Meningsfullhet Empowerment Leamy M et al 2011, British Journal of Psychiatry, 199, 445-452.
Sammanfattning av återhämtningsmodeller: CHIME Anknytning Hopp och optimism Stigma Stigma Återhämtning Identitet Stigma Meningsfullhet Stigma Empowerment Stigma Leamy M et al 2011, British Journal of Psychiatry, 199, 445-452.
Sambanden mellan självstigma och återhämtning Undvikande beteende - - Självstigma - Hopp och självkänsla - - Socialt undvikande Återhämtning - Symtom Yanos et al 2008
Slutsatser Självstigma är ett viktigt hinder att ta hänsyn till i vårdarbete och i relationen mellan behandlare och patien Vilket skulle bidra till att skapa en bättre terapeutisk relation Och därmed förbättra behandlingsresultat och återhämtning Och leda till en förbättrad empowerment, självkänsla och social funktion hos patienterna Inkludera antistigma arbete i vardagspraktiken Psykiatripersonal behöver insikt och utbildning i konsekvenserna av stigma och diskriminering Vid behov skall antistigmainsatser inkluderas i behandlingen Använd delat beslutsfattande för att involvera patienterna aktivt i behandlingen