Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Saffranets Förskola
Innehållsförteckning: Syfte... 3 Definition 3 Vision. 3 Att särskilt ta hänsyn till 4 Mål 5- Metoder/strategier. 12 Trygghet och självkänsla Etnisk tillhörighet Funktionsnedsättning Religion Genus Könsöverskridande identitet och sexuell läggning Ålder Ledningens insatser.. 13 Upptäcka. 13 Utreda. 14 Åtgärder 15 Uppföljning/Utvärdering 16 Tillsyn 16 Aktuella dokument.. 17-20 2
Syfte: Diskrimineringslagen (2008:567) om förbud mot diskriminering och skollagen kap 6 (1985:1100) om kränkande behandling trädde i kraft den 1 jan 2009. Förskolan är skyldig att varje år upprätta en likabehandlingsplan som främjar barns lika rättigheter och förebygger och motverkar all form av diskriminering och kränkande behandling. Definitioner: Diskrimineringslagen omfattar kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Diskriminering är när ett barn missgynnas i förskolan och det har samband med någon av ovanstående grunder. Det kan exempelvis ske genom förskolans regler, pedagogiska verksamheten eller de anställdas förhållningssätt. Kränkande behandling strider mot alla människors lika värde och kränker ett barns värdighet. Man pratar nedsättande om barn eller föräldrar, sprider rykten, förlöjligar, har negativa kommentarer om beteende eller utseende men också de former av bestraffningar genom utfrysning, ignorering är exempel på kränkande behandling. Både barn och vuxna på förskolan kan göra sig skyldiga till diskriminering och kränkande behandling. Tillrättavisningar/gränssättningar som är befogade för att ha en god miljö är inte kränkande behandling, även om barn kan uppleva detta kränkande. Man det är viktigt att respektera och reflektera över. Vision: ALLA barn och vuxna känner sig trygga och lika mycket värda. Alla vuxna har modet att omedelbart agera när något barn blir utsatt för en kränkning eller diskirminering av en vuxen eller ett annat barn. 3
Planen mot kränkande behandling Att särskilt ta hänsyn till när det gäller arbetet med diskriminering och kränkande behandling är följande punkter: Våra styrdokument förutom diskrimineringslagen och skollagen, är också FN:s barnkonvention, Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010), och våra egna arbetsplaner. Värdegrundsfrågor - hur vi faktiskt arbetar med vår värdegrund och syn på våra medmänniskor, innefattar också etiska frågor Jämställdhet utifrån genusperspektiv öka vår medvetenhet om hur vi agerar som pedagoger, men också se över den pedagogiska miljön. Dokument som vi använder i förskolans vardag Mångfalden ta tillvara de influenser som tillförs genom att lyssna på barnens och föräldrarnas erfarenheter Barn i behov av särskilt stöd ser vi som barn med möjligheter. Vi tänker inkluderande, dvs. som ett barn i gruppen som ska ges möjlighet till lek och lärande genom utmaningar och till Kvalitetssäkring varje år utvärderas arbetet med likabehandling och att aktuella förbättringsåtgärder genomförts Föräldrars och all personals delaktighet information till föräldrar om vårt arbete 4
Har du tänkt på att det inte handlar om rätten att vara annorlunda utan om rätten att vara sig själv? Mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, religion, genus, könsöverskridande identitet och sexuell läggning samt ålder. 5
Mål: Förskolan strävar efter att varje barn ska utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga Alla barn ska känna sig trygga och delaktiga under sin dag på förskolan Vårt arbetssätt med symboler och miljö möjliggör att barnen under större delar av dagen vistas i mindre grupper Vi pratar inte över huvudet på barnen Vi beaktar genusperspektiv när vi planerar vår verksamhet. Alla barn har rätt att vistas i Vi är lyhörda och lyssnar på varje individ Trygghet och självkänsla Vi har ett vårdat språk och vänder oss till den vi pratar med Vi vuxna är delaktiga i leken och lotsar in barn som behöver stöd. Vi visar varandra respekt Vi har en kompissol och smileys där vi samtalar med barnen om hur du är som kompis Om man sätter upp handen, betyder det STOPP, jag vill inte, och det måste alla acceptera Vi samtalar, intervjuar, dokumenterar, observerar och filmar barnens verksamhet för analys Vi har gruppstärkande aktiviteter och lekar. Vi är noga med att lyssna på barnens villkor vid toalettbesök. Vi har olika utklädningskläder, så barnen själva kan välja vem de vill vara och hur de ska se ut 6
Vi har lekmaterial från olika kulturer. Vi samlar in pengar och ge vårt stöd till (år2014) Barncanerfonden och Sos-Barnbyar. Vi samtalar med barnen om likheter och olikheter och etiska dilemman. Vi sjunger, räknar och har ramsor på olika språk. Vi är noga med att alla barn kan delta efter sina förutsättningar i olika aktiviteter. Etnisk tillhörighet Vi lånar böcker som är på barnens hemspråk, som barnen i sin tur kan låna hem och läsa med sina föräldrar Det barnen undrar och funderar över, tar vi reda på via fakta från media. 7
Samarbete med resursteam och barnhabilitering Ljuddämpande golv/bord Funktionsnedsättning TAKK tecken Vi anpassar aktiviteter och dagsrytm efter varje barns förutsättningar Tillgodose barn som behöver ha vila och avskildhet 8
Vi har könsneutrala miljöer. Genus Vi har kläder för utklädning. Du kan vara polis, kung, doktor, sköterska m.m. Vi tilltalar barnen vid namn istället för killar och tjejer. Vi erbjuder aktiviteter där alla barn kan delta. I den fria leken ger barnen varandra roller oavsett kön. Vi läser litteratur om regnbågsfamiljer och andra familjekonstellationer 9
Vi anpassar vår mat efter våra olika religioner. Religion I den mån det går tar vi hänsyn till föräldrars värderingar och önskemål Vi tar hänsyn till religion vid ex fotografering och klädsel 10
Vi har kläder av olika slag där barnen själva kan välja med de vill vara och hur de vill se ut. Vi anpassat litteraturen utifrån olika familjekonstellationer. Könsidentitet och sexuell läggning Vi pratar om att familjer kan se olika ut. Vi bemöter barnens frågor på ett rakt och ärligt sätt. 11
Utifrån barnens mognad, ställer vi krav och de får också förtroende Barnen hjälper varandra utifrån vilken ålder de är i. De större ser när de mindre behöver hjälp. Ålder När vi delar in barnen i olika tvärgrupper/åldrar så motiverar vi alltid varför. Vi utgår ifrån barnens intressen 12
Ledning: Ansvarar för att göra likabehandlingsplanen väl känd för alla medarbetare antingen själv eller genom delegation av ansvaret För att skaffa sig egen kompetensutveckling under året Ger mandat och förutsättningar till de pedagogiska ledarna Att dokument som används av förskolan främjar likabehandling Har tydliga rutiner för hur personal ska agera Har en granskning av egna organisationen Tillfälle för uppföljning och utvärdering Upptäcka: Hur gör vi för att upptäcka att diskriminering/kränkning förekommer? 1. Planerade samtal som genomförs kontinuerligt med syfte att ta reda på atmosfären i barngruppen och på förskolan med barn, personal och föräldrar a) Regelbundna och strukturerade samtal/intervjuer med barnen om hur de trivs, hur de kan påverka, kamratrelationer och lekar. Här ansvarar avdelningspersonal. b) Medarbetarsamtal/lönegrundande samtal två gånger om året. Chef och medarbetare ansvarar. c) En bra dialog med föräldrar/vårdnadshavare dagligen samt utvecklingssamtal en gång om året eller fler vid behov. d) Pedagoger och vårdnadshavare ansvarar. 2. Enkätfrågor som delas ut kontinuerligt under verksamhetsåret för att granska egna organisationen Årlig undersökning av personalens upplevelse av arbetsmiljön med hjälp av en medarbetarenkät med uppföljning. 3. Övriga insatser för att upptäcka a) Personalen är observant och skapar rutiner för att ha en god uppsikt både ute och inne. b) Barnobservationer och övrig dokumentation sker kontinuerligt c) Personalen är uppmärksam på om barnen blir kränkt av någon vuxen 13
Utreda: Hur agerar vi om något händer? 1. Vi ingriper och visar att kränkningen inte är acceptabel 2. Vi samlar in information genom samtal med de berörda, enskilt eller tillsammans. Samtalen genomförs av pedagog på förskolan och anpassas efter situationen och barnens mognad 3. Observationer och dokumentation görs av vad som hände, stämningar och åsikter. Alla sidor måste belysas på ett respektfullt sätt 4. Orsakerna till den uppkomna situationen identifieras och analyseras av personal och/eller i barnhälsogrupp. Här planeras vad som ska göras i nästa skede beroende på omständigheterna. Dokumentera 5. Är kränkningen allvarlig kontaktas föräldrar/vårdnadshavare omgående för information eller senast vid hämtning. Även förskolechef informeras 6. Samtal om det som inträffat sker med samtliga inblandade (barn, personal, föräldrar). Om åtgärdsplan upprättas ska det framgå: Vad som ska göras? Vem som är ansvarig? och När det ska vara genomfört? 7. Om personal misstänks för kränkning ska förskolechef (eller av förskolechef utsedd person) ansvara för utredningen. Eventuellt tillsammans med facklig representant. Samtal och upprättande av åtgärdsplan genomförs 8. Uppföljning, utvärdering och avslutande samtal genomförs 14
Åtgärder: Hur ska en situation hanteras om den är akut eller om man upptäcker ett mönster i barnens beteende? Kortsiktigt måste man lösa situationen, men i ett långsiktigt perspektiv ska man se över vilka insatser som måste göras för att skapa en förändring i attityd och förhållningssätt antingen det gäller barn eller vuxna Vi måste på kort sikt göra följande: Omedelbart sätta stopp för kränkningen Utredning ska påbörjas omgående enligt de rutiner som finns Dokumentera alltid vad som hänt, vilka åtgärder som satts in och hur det gick Alla parter ska vara med i utredningsprocessen och åtgärdsplanen Uppföljning, utvärdering eventuellt ny plan - var, när och hur Långsiktiga insatser: Se över miljön kontinuerligt dels så god uppsikt garanteras, dels att miljön är tillgänglig för alla barn Ha diskussioner om atmosfären i arbetslaget och toleransen mot det vi inte är vana vid. Då höjs medvetandet om våra fördomar och också vår kunskap Noggrant analysera hur vi hanterar konflikter, små som stora, med hänsyn till alla berörda parter, men att få de berörda att försonas och få insikt utan att skambeläggas Vårt arbete med likabehandlingsplanen ska vara känd av föräldrar. Vi berättar vid inskolning, höstens första föräldramöte, drop-in och vid utvärdering. Och har den tillgänglig på förskolan och som länk på förskolans hemsida. 15
Uppföljning/Utvärdering: Likabehandlingsplanens mål, metoder och strategier följs upp och utvärderas minst en gång per år. Vi ser på vad som hänt under året, vad som vi gjorde bra och vad vi behöver förbättra. Det vi gör bra vill vi kvalitetssäkra och det vi vill förbättra sätter vi nya mål med insatser för. Tillsyn sker av DO, Diskrimineringsombudsmannen, www.do.se och BEO, Barn och Elevombudet på Statens skolinspektion, www.skolinspektionen.se Dokument som kan relateras till är: FN:s Barnkonvention Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) www.skolverket.se Allmänna råd och kommentarer: För arbetet med att främja likabehandling www.skolverket.se Förebygga diskriminering, främja likabehandling i förskolan www.do.se HomO:s kommunhandbok en vägledning för dig som arbetar i förskolan www.homo.se/kommun 16
Utvärdering 2015 På Smulan hade vi mycket konflikter under en period. Eftersom barnen inte har språket att kunna säga ifrån blev det mycket knuffar och bitningar. Därför provade vi att införa ett virkat hjärta som symboliserade empati och förlåt. Vi valde att ta bort hjärtat när vi upptäckte att barnen lyssnade bättre på när vi pedagoger tillsammans med barnen pratade om deras handlingar. Vi tillsammans med barnen började säga STOPP genom att tydligt visa fram en hand. Under våren 2015 fick vi en Smartboard vilket gjorde att det blev mer lättillgängligt att leta upp nya, roliga och spännande saker. Barnen var intresserade av olika kulturer eftersom vi hade barn från många olika länder. Det blev spontana diskussioner kring både mat, hudfärg och kläder. Med ändrad barngrupp så har intresset minskat bland barnen. 17