Kvalitetsredovisning Nolängens förskola

Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning. Änggårdens förskola 2010

Kvalitetsredovisning 2010

2.1 Normer och värden

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Tyck till om förskolans kvalitet!

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Förskolan Vindan. Förskolan Vindan. Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av:

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Verksamhetsplan

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Arbetsplan för Förskolan Nolängen Läsåret 2016/2017

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan Dingle förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

BoU: Enhetsplan/Lokal arbetsplan/utvecklingsplan för Noltorgets förskola 2010/2011

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Senast ändrat

Lokal arbetsplan Lekåret

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Arbetsplan för Ängen,

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

för Havgårdens förskola

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan. Killingens förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Arbetsplan för Violen

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Verksamhetsplan

Arbetsplan för Parkens Förskola

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

LIKABEHANDLINGSPLAN

Regnbågens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

Transkript:

Kvalitetsredovisning Nolängens förskola 2010 1

Kvalitetsredovisning för Nolängens förskola 2009-2010 Enhet Nolängens förskola består av två äldregrupper med barn i åldrarna 3-5 år. Förskolan ligger nära naturen som ger goda möjligheter för rörelse, upptäckarglädje samt kunskap i både djur- och växtriket vilket får betydelse för barnens inställning till naturen. På förskolan arbetar förskollärare, barnskötare samt ekonomipersonal. Det pedagogiska arbetet står förskollärare och barnskötare för på respektive avdelning. Det yttersta ansvaret på enheten ligger på förskolechefen som är underställd verksamhetschefen. Denna ingår i förvaltningens ledning som leds av förvaltningschefen. På varje avdelning finns en lagledare som är en länk mellan chef och arbetslag på förskolan och innehar en särställning som medlem av både förskolans ledningsgrupp och arbetslag. Arbetsuppgifter för lagledarna är: Samordning av förskolans arbete Förmedling av information mellan chef och arbetslag, samt mellan arbetslag Ansvar för att arbetslagets pedagogiska arbete drivs framåt Ansvar för att elevvårdsfrågor drivs i laget Ansvar för arbetslagets schemaläggning. Tre gånger per termin ingår vår specialpedagog i lagledargruppen. Vi diskuterar då olika lösningar i verksamheten på individnivå, grupp och organisationsnivå. Vi ingår i en kvalitetssäkringsgrupp som består av pedagoger från Nols förskolor samt Alafors förskolor. Den gruppen ansvarar för att vår kvalitetssäkringsmodell följs upp och uppdateras vid behov. En gång i månade har förskolans personal arbetsplatsmöte. Innehållet på dessa möten är följande, ekonomiuppföljning, personalfrågor samt pedagogiska diskussioner. Mat-hälsagrupp Förskolan har en kokerska som samarbetar mycket med personal och barn för att få lust till att smaka på olika maträtter. Genom att servera grönsaker i olika skålar kan barnen välja själva. En pedagog från varje avdelning träffas två gånger per termin och har som mål: Arbeta med måltiden som en del i den pedagogiska verksamheten. Vad kan förskolan göra för att stimulera barnen till ett bättre ätande? Föräldraaktiviteter Skolråd som träffas två gånger per termin Föräldramöte på hösten Föräldramöte på våren där vi utvärderar föräldraenkäten Drop-in-kaffe under året 2

Luciafirande Utvecklingssamtal en gång/termin Basar Underlag Kvalitetsredovisningen har tagits fram i samband med: Läroplanen Lpfö 98 Strategisk plan Nämndplanen för Barn och ungdomsförvaltningen Nolängens förskolas enhetsplan Förskolans Kvalitetssäkringsmodell Enkätundersökning riktad till föräldrar Utvärderingar gjorda på respektive avdelning. Ledarskapet och personalens kompetensutveckling Kompetensutveckling för personalen: Våra specialpedagoger inom förskolan hade en studiedag som handlade om Att synliggöra relationsskapandet i den viktiga pedagogiska vardagen. Personalen hade grupparbete om sin yrkesroll, förhållningssätt och sin professionalism samt sitt bemötande. Utbildningsdag i MIO, Matematiken-Individen-Omgivningen, är ett material som hjälper pedagoger att observera hur matematiska färdigheter utvecklas hos barn i förskoleåldern. Utbildningsdag i TRAS, tidig registrering av språkutveckling där vi diskuterade om hur vi pedagoger analyserar de observationsschema som vi gör på våra barn. Margaretha Öhman föreläste om att stödja och främja utvecklingen av barns empatiska förmåga. Kvalitetssäkring Förskolans personal kvalitetssäkrar det vardagliga arbetet med barnen. Vi planerar, genomför, utvärderar och följer upp det goda i verksamheten. Följande moment kvalitetssäkras. Föräldrasamverkan Samverkan förskola-förskoleklass-skola Omsorg Måltider PortfolioF Fri lek inne och ute Traditioner Planerade aktiviteter o Samling o Skogen o Rörelse o Saga o Skapande 3

Uppföljning av Likabehandlingsplan Mål: Förskolan ska vara trygg för alla som vistas där ingen ska utsättas för någon form av diskriminering. Personalen skall aktivt motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling. Förutsättningar: Likabehandlingsplanen är ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling. Arbete: Delaktighet och ansvar. Likabehandlingsplanen förankras på höstens första föräldramöte. Den aktualiseras av förskolechef vid årets första arbetsplatsmöte. Uppfyllelse: Att all personal känner till vilka rutiner som finns när vi upptäcker någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Kommentarer: Att på arbetsplatsmötena avsätta tid till kompetensutveckling, där frågor om värdegrundsyn och förhållningssätt, i begrepp att ge barnen en hög självkännedom och självkänsla har en hög prioritet. Generella perspektiv Demokrati Mål: Barn- och elevinflytande ska öka Förutsättningar: Förskolan ska se till att varje barn blir sedda samt ta vara på barnens tankar och idéer. Hjälpa barnen att utveckla deras förmåga till att uttrycka sina åsikter. Arbete: Anpassa verksamheten efter barnens mognad. De vuxna ska finnas i barnens närhet. Låta barnen välja sina aktiviteter såsom i samlingen, på gymnastiken, i leken och välja saga. Uppfyllelse: Med en strukturerad form av planering och uppföljning av vårt arbetssätt ser vi att barnen vågar synas och höras. Kommentarer: Ge barnen utrymme och möjlighet att utveckla sina tankar och åsikter. Hållbar utveckling Mål: Lika bemötande och villkor oavsett kön, etnisk ursprung och/eller funktionshinder Förutsättningar: Förskolan ska arbeta med allas lika värde oavsett om man är en pojke eller flicka. Barnen ska känna sig trygga i gruppen, de ska känna att de vågar sig vad de tycker. Arbete: Genom att läsa böcker tillsammans med barnen samt genom samtal kan vi uppmuntra och stärka barnen medkänsla angående jämställdhet mellan pojkar och flickor. Uppfyllelse: Läsa litteratur, artiklar som finns i ämnet samt diskutera och reflektera i våra arbetslag. Kommentarer: Fortsätta att öka medvetenheten hos oss själva angående jämställdhetsfrågor. 4

Lära hela livet: Andelen elever med behörighet till gymnasieskolans nationella program ska öka. Mål: Språk och läskunskap Förutsättningar: Vi arbetar med TRAS- tidig registrering av språkutveckling. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och att ha en förmåga att kommunicera med andra och uttrycka sina känslor. Arbete: Läsa mycket böcker för barnen. Barnen berättar om egna upplevelser i samlingen. Samtal med barnen enskilt och i grupp. Genom teater drama lär barnen sig att uttrycka sig på olika sätt. Teaterbesök är berikande för barnens språkutveckling. Uppfyllelse: Att barnen utvecklar sitt ord och begreppsförråd. Tränar sin förmåga att leka med ord. Kommentarer: Det är viktigt att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, musik, sånger, rim och ramsor. Mål: Matematik, natur och teknik Förutsättningar: Att vi utvecklar barnens förmåga att upptäcka och använda matematik i vardagen. Att utveckla barnens intressen för siffror lära barnen att sätta ord på antal, form och storlek. Arbete: Att vi vuxna strävar efter att använda mattespråk. Genom tekniklego lär barnen sig att utvecklas samt ett aktivt räknande ex. antal barn vid måltiden, på samlingen lär vi in matematiken på ett lustfyllt sätt. Uppfyllelse: Vi låter barnen utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Kommentarer: Viktigt är att låta barnen utveckla de matematiska begreppen i vardagliga situationer. Barn i behov av särskilt stöd Mål: Barn i behov av särskilt stöd för sin utveckling, skall stimuleras till en allsidig utveckling fysiskt, socialt, emotionellt och språkligt. Förutsättningar: För att tillgodose barn i behov av särskilt stöd för sin utveckling sker ett samarbete mellan psykolog, specialpedagog, talpedagog, och socialtjänst. Arbete: Personalen upprättar åtgärdsprogram för de barn som är behov av stöd tillsammans med specialpedagog från resursenheten personalen har även fått handledning om arbetet kring att ha en stor barngrupp. Dela in barnen i mindre grupper på förmiddagen som gynnar våra utmanande barn. Det är lättare att kunna stötta barnen i sitt sociala samspel när man är färre barn. 5

Uppfyllelse: Personalen med sin kompetens arbetar med specialpedagogiska metoder som bygger på forskning och erfarenheter och som sker i dialog och träning med barnet. Analys och bedömning Dela in barnen i tre grupper, en mellangrupp och en grupp med de yngsta barnen för att underlätta och anpassa och variera lärandet utifrån barnen. Vi eliminerar även de konflikter som barnen råka hamna i när gruppen är för stor. Barnen lär sig bättre det sociala samspelet med andra barn som är en förutsättning för barnets vidare utveckling. Vi har diskuterat vår egen roll som förebild om vilken betydelse den har i vårt arbete med barnen. Använda metoder som tränar ansvar och konsekvenser, ex Göra förlåt Barnen ska vara delaktiga i val av aktiviteter. Beslut och åtgärder Vi kommer att fokusera på att utveckla kvalitetsarbetet på förskolan. Kvalitetssäkra vår vardag kommer att bli ett naturligt verktyg och ska genomsyra hela vår verksamhet. Lagledarnas roll kommer att förstärkas allt eftersom vi kommer att lägga mer fokus på de utmanande barn som vi har i våra grupper. Vår specialpedagog kommer att närvara på våra möten som tidigare som tidigare Vi kommer att utveckla personalen i IT-kunskaper. Vi har en IT-guide på varje enhet som kan vara till stöd för sina kollegor. Många i personalgruppen har gjort PIM-nivå 1 och en del även PIM-nivå 2. Vi kommer att fortsätta att arbeta och utveckla matematiken på förskolan. Det finns en språkpedagog på förskolan som i uppdrag att ge oss kontinuerlig kunskaper och information om nya rön som vi kan använda för att stimulera barnen. Förskolan lekhall har fått en ansiktslyftning. Det har skapats fler utrymmen till lek genom att ha skapat fler rum i rummet. Ansvar och delaktighet Det yttersta ansvaret har förskolechefen för verksamheten på förskolan. Lagledarna har också ett stort ansvar i många frågor såsom vår kvalitetssäkring, enhetsplan samt andra handlingsplaner som rör verksamheten. Nol 2010-11-25 Ingela Lööf Förskolechef 6