TJÄNSTEINDIKATORN, 4 KVARTALET 2007: RAPPORT "KONJUNKTUREN VÄNDER UPP REDAN I HÖST" Konjunkturen är på väg ned. För tjänstesektorn blev fjärde kvartalet 2007 vändpunkten. Efter 17 kvartal med oavbruten uppgång bröts trenden. Tjänsteindikatorn vände nedåt i 14 av total 19 branscher. Det innebär att BNP-tillväxten blir lägre under kommande kvartal. Nedgången sker från en hög nivå och blir kortvarig. Återhämtningen inleds redan i höst och 2009 blir bättre än 2008. Sysselsättningen fortsätter att öka och arbetslösheten minska, men i lugnare takt än tidigare. I år skapas drygt 40 000 nya jobb, nästa år 30 000. Tjänstesektorn står för flertalet.
Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega har cirka 8 900 medlemsföretag i sju förbund som tillsammans representerar ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Medlemsföretagen har sammanlagt cirka 400 000 anställda. Förbunden arbetar med de frågor som rör respektive bransch. Arbetsgivarförbunden ingår i Svenskt Näringsliv och bildar tillsammans Almega. Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden Almega Tjänsteföretagen Bemanningsföretagen IT&Telekomföretagen inom Almega Medie- och Informationsarbetsgivarna, MIA Vårdföretagarna Tjänsteindikatorn är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser den sammantagna utvecklingen i den växande privata tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn består av ett antal delindikatorer som mäter efterfrågan, produktion, företagens anställningsbehov och priser i olika branscher. Från och med andra kvartalet 2006 täcker Tjänsteindikatorn ca 80 procent av den totala privata tjänstesektorn. Den bygger bland annat på primärdata som samlas in av Konjunkturinstitutet från cirka 3 800 tjänsteföretag. Tjänsteindikatorn har ett högt prognosvärde för den faktiska utvecklingen av såväl produktion som priser och arbetsmarknad och ligger ett till två kvartal före publiceringen av den faktiska statistiken. Den är en snabb och tillförlitlig signal på konjunkturförändringar i branscher som tillsammans utgör nästan hälften av den svenska ekonomin och är därför en tydlig signal i den kortsiktiga konjunkturanalysen oh är väl lämpad för att på ett tidigt stadium få reda på vändpunkterna i konjunkturcykeln. Ytterligare upplysningar om Tjänsteindikatorn: Owe Danemar, Chefsekonom, Almega, tel. 08-762 69 16, 070-345 69 16, owe.danemar@almega.se 2
Innehåll Sammanfattning...4 Tjänstesektorn och den allmänna konjunkturen...4 Efterfrågan och produktion...4 Arbetsmarknaden...5 Priser...6 Almegas konjunkturprognos 2008-2009...6 Tjänstesektorn och det allmänna konjunkturförloppet...8 Efterfrågan och produktion...10 Tjänstesektorn i sin helhet...10 Företagstjänster...12 Detalj- och partihandel...15 Arbetsmarknaden...17 Tjänstesektorn i sin helhet...17 Företagstjänster...21 Priser...23 Tjänstesektorn i sin helhet...23 Almegas konjunkturbedömning 2008-2009...25 Internationell ekonomi...25 Svensk ekonomi...28 Tjänstesektorn...32 Om tjänsteindikatorn...35 Tjänsteindikatorn - efterfrågan och produktion...35 Arbetsmarknadsindikatorn - arbetsmarknaden...35 Prisindikatorn - priser...36 3
Sammanfattning Konjunkturen har passerat toppen för tjänstesektorn. Efter mer än fyra år av konstant uppgång bröts trenden under sista kvartalet 2007. Tjänsteindikatorn vände nedåt för flertalet branscher och vi får räkna med en betydligt lägre BNP-tillväxt under kommande kvartal. Nedgången blir dock kortvarig. Redan i höst återhämtar sig ekonomin och 2009 blir bättre än 2008. Sysselsättningen fortsätter att öka och arbetslösheten att minska, men i lugnare tempo än tidigare. Tjänstesektorn och den allmänna konjunkturen Sedan konjunkturen vände uppåt våren 2003 har tjänsteindikatorn kontinuerligt ökat från 52 till 69 för andra kvartalet 2007. Därefter planade den ut för att under fjärde kvartalet minska till 67, vilket i stort är samma nivå som för ett år sedan. Diagram 1: Tjänsteindikator och BNP, 1kv 1994 4kv 2007. Efterfrågan och produktion Handeln och företagstjänster är de största branscherna i tjänstesektorn med en sysselsättningsandel på 29 respektive 25 procent. Som för flertalet andra tjänstebranscher föll även tjänsteindikatorn för handeln under fjärde kvartalet i fjol. Efter att ha legat på nära all time high (74) under andra och tredje kvartalet minskade indikatorn till 71 under årets sista kvartal. Den faktiska försäljningen i detaljhandeln följer en liknande utveckling. Efter en ökning av omsättningsvolymen med nära 8 4
procent under årets tre första kvartal sjönk ökningstakten till 5,5 procent under det fjärde. Det senaste utfallet för handelsindikatorn betyder att handeln sannolikt får räkna med en fortsatt god men dämpad försäljning under första kvartalet i år. Från tredje kvartalet 2003, då konjunkturen tog fart, till fjärde kvartalet 2006 ökade tjänsteindikatorn för företagstjänster snabbt och stabilt, eller från 54 till 72. Därefter bröts i princip uppgången även om nivån för tredje kvartalet i fjol, 73, blev den högsta noteringen sedan mätningarna inleddes 1991. Under fjärde kvartalet minskade indikatorn till 70. Produktionen har också ökat i snabb takt i sektorn. 2006 ökade produktionen av företagstjänster med 11 procent, vilket också är all time high. Efter konjunkturtoppen tredje kvartalet 2006 minskade takten i produktionsökningen successivt till knappt 6 procent för fjärde kvartalet i fjol. För producenterna av företagstjänster väntar en betydligt svagare konjunktur under kommande kvartal, i synnerhet jämfört med rekordåret 2006. Bland de branscher inom företagstjänstesegmentet som under fjärde kvartalet i fjol var mest optimistiska om den kommande utvecklingen märks bland annat redovisnings- och bokföringsbyråer (79) och datakonsulter (71). Trots en vikande byggkonjunktur tangerar tjänsteindikatorn för arkitekter en all time notering (73). Optimismen är också hög hos byggnadstekniker och andra tekniska konsulter (70). Jämförelsevis låga indikatorutfall redovisas av bland annat reklamfirmor (65), organisations- och informationskonsulter (67) samt juridisk uppdragsverksamhet (64). Även i de tjänstebranscher som till övervägande del riktar sin försäljning till enskilda konsumenter och branscher som säljer till såväl företag som hushåll sjönk tjänsteindikatorn mellan de två sista kvartalen i fjol. För uthyrningsföretagen föll indikatorn från 65 till 59 och för hotell och restauranger minskade indikatorn från 68 till 65. Även inom fastighetsförvaltningen dämpades optimismen påtagligt. Post- och telekommunikationsföretagen har sedan länge plågats av en "kronisk pessimism". Indikatorn har sedan 2003 pendlat mellan 26 och 49. Noteringen för fjärde kvartalet i fjol - 45 - är den lägsta jämfört med samtliga tjänstebranscher. Arbetsmarknaden Sedan bottenläget på arbetsmarknaden hösten 2003 har indikatorn successivt ökat från drygt 70 till 113 (där 100 är medelvärdet för hela mätperioden) för tredje kvartalet i fjol. Under fjärde kvartalet backade emellertid arbetsmarknadsindikatorn till 109. Även på arbetsmarknaden har tydligen toppen passerats. Indikatorn nådde därmed inte upp till den förra konjunkturtoppens notering under första halvåret 2000, 126. Arbetsmarknadsindikatorn följs med något eller några kvartals eftersläpning av den faktiska sysselsättningsutvecklingen. I takt med arbetsmarknadsindikatorns uppgång har också sysselsättningen i tjänstesektorn ökat. I fjol ökade sålunda sysselsättningen stabilt med i genomsnitt 4 procent per kvartal, vilket motsvarar cirka 75 000 personer. Tre av 5
fyra av de nya jobben hamnade alltså i tjänstesektorn. När arbetsmarknadsindikatorn låg på topp i början av år 2000 ökade sysselsättningen på årsbasis med 5 á 6 procent eller med drygt 100 000 personer. Det är inte bara arbetsmarknadsindikatorn som ger signaler om en något svalare arbetsmarknad. Bristtalen, det vill säga andelen företag som uppger brist på personal, hamnade på 31 procent under fjärde kvartalet, vilket är en minskning med några procentenheter jämfört med tredje kvartalet. Jämfört med läget för ett år sedan är det dock en ökning med 7 procentenheter. Det högsta bristtalet noterades under förra högkonjunkturens topp, då hälften av företagen hade svårt med personalrekryteringen. Det lägsta bristtalet, 8 procent, noterades innan konjunkturen tog fart sommaren 2003. Bristtalen är generellt sett höga inom gruppen företagstjänster (53 procent) och låga inom handeln (16 procent). Bristtalen varierar kraftigt mellan olika branscher. Redovisnings- och bokföringsbyråerna hade under fjärde kvartalet i fjol det högsta bristtalet (84 procent), medan post- och telekommunikationsföretagen, inte helt oväntat, hade det lägsta (3 procent). Priser I fjol började Almegas prisindikator stiga från en relativt stabil nivå, för att under fjärde kvartalet landa på 64, vilket är 7 enheter över nivån för ett år sedan och det högsta värdet i prisindikatorns historia (första kvartalet 1996). Uppgången i prisindikatorn beror till stor del på de utbredda planerna på att höja priserna i handeln och särskilt då i dagligvaruhandeln, där 75 procent av företagen tänker höja priserna. För ett år sedan var motsvarande andel endast 30 procent. Almegas konjunkturprognos 2008-2009 Enligt Almegas konjunkturprognos går den svenska ekonomin nu in i en tydlig avmattningsfas. Sverige kännetecknas av en hög internationaliseringsgrad med en exportandel som ligger över 50 procent av BNP. Även om de svenska bankerna tycks ha undvikit värdepapper som är kopplade till den amerikanska bolånemarknaden kommer ändå den finansiella oron och dess realekonomiska följder lämna avtryck i ekonomin. På viktiga marknader dämpas efterfrågan på svensk export. Dollarfallet försämrar konkurrenskraften, vilket hämmar exporten ytterligare. Oro för en försämrad konjunktur och fallande fastighetsvärden samt den senaste tidens kraftiga börsfall påverkar konsumtions- och investeringsviljan negativt. Almegas scenario är emellertid att den ekonomiska politiken - som vid tidigare finansiella kriser, till exempel 1987 och 1998 - kommer att kunna hantera problemen och klara världsekonomin från en allvarlig nedgång. 2008 blir förvisso ett år med en 6
klart dämpad tillväxt, men under andra halvåret påbörjas en försiktig återhämtning som fortsätter nästa år. 2009 blir alltså ett bättre år för den globala ekonomin än 2008. För Sveriges del innebär prognosförutsättningarna att den långvariga och stabila uppgången i den totala inhemska efterfrågan (privat och offentlig konsumtion, fasta investeringar samt lagerinvesteringar) sedan 2002 bryts i år. Till följd av en svagare marknadstillväxt, stärkt krona och i ett flertal branscher problem med produktionskapaciteten försvagas också exporten. Mot slutet av året blir läget bättre i världsekonomin och i takt med den ökade stabiliteten på de finansiella marknaderna stärks återigen konsumtions- och investeringsviljan. Enligt Almegas beräkningar blir det en hygglig produktionstillväxt i Sverige under prognosåren. I år bedöms BNP öka med 2,3 procent och nästa år med 2,6 procent. 2007 ökade BNP med 2,6 procent. Tjänstesektorn ligger normalt sent i konjunkturcykeln och är till övervägande del beroende av hemmamarknaden. Under de senaste tio åren har emellertid den snabbt växande internationella handeln med tjänster blivit allt viktigare för svenska producenter inom områden som till exempel information, data, teknik, utbildning och ekonomi. Den dämpande efterfrågan från såväl hemma- som exportmarknaden får därför ett klart genomslag även i tjänsteproduktionen. 2006, som var ett toppår för tjänstesektorn, ökade produktionen med drygt 6 procent. I fjol dämpades produktionstillväxten till knappt 4,5 procent och för 2008 och 2009 förutses nu en produktionsökning på respektive 3 procent. Produktionsdämpningen är tydligast inom handel och företagstjänster. Produktionskalkylerna innebär en fortsatt sysselsättningsökning, men i klart dämpad omfattning. I fjol ökade sysselsättningen med drygt 100 000 personer. I år rör det sig om 40 000 och nästa år knappt 30 000. Trots en betydande ökning av lönekostnaderna, särskilt i tjänstesektorn, kommer 3/4 av de sammanlagt cirka 70 000 nya jobben 2008-2009 att hamna i tjänsteföretagen. Branscher på väg upp Arkitekter Bokföring, redovisning- & skatterådgivning Läget är bra inom Datakonsulter Tekniska konsulter Informations- & organisationskonsulter Läget är svagt inom Uthyrningsföretag Juridisk uppdragsverksamhet Resebyråer Hotell & restaurang Post & telekom 7
Tjänstesektorn och det allmänna konjunkturförloppet Tjänstesektorn har de senaste två åren varit dragloket i svensk ekonomi. Nedgången i tjänsteindikatorn under kvartalet 2007 gör att BNP-tillväxten blir svagare det kommande kvartalet. Tjänsteindikatorns höga medelvärde (58) för hela mätperioden (1991-2007) beror på att tjänstesektorn kontinuerligt har ökat sin andel av total produktion och sysselsättning. Mellan 1993 och 2007 har till exempel sysselsättningsandelen för tjänstesektorn ökat från 36 till 43 procent. Utvecklingen av och barometerdata för tjänstesektorn är liknande i andra länder. Eftersom den privata tjänstesektorn utgör nära hälften av ekonomin är det inte förvånande att det finns ett tämligen gott samband mellan tjänsteindikatorn och BNP (bruttonationalprodukten), vilket framgår av diagram 1. Diagram 1: Tjänsteindikator och BNP, 1kv 1994 4kv 2007. När konjunkturen toppade 2000 låg ökningstakten i BNP på 5 procent och tjänsteindikatorn på sin högsta nivå (70) sedan mätningarna inleddes. Med vissa undantag är också sambandet mellan indikator och faktisk BNP-ökning gott under konjunkturfallet efter år 2000 och återhämtningen därefter. Större avvikelser kan bero på att drivkraften i produktionen kan skifta mellan tjänstesektor och andra sektorer. Under 2004 ökade till exempel BNP betydligt snabbare än tjänsteindikatorn. Produktionsuppgången drevs då i första hand av den varuproducerande sektorn, vars tillväxtbidrag utgjorde 55 procent av BNP-tillväxten. Tjänstesektorns bidrag till produktionstillväxten motsvarade då endast cirka 35 procent av BNP-ökningen. Sedan första kvartalet 2006 har BNP-tillväxten dämpats medan tjänsteindikatorn fortsatt uppåt. 8
Detta är också en period som har karaktäriserats av höga tillväxtbidrag från tjänstesektorn (66 procent) och låga från den varuproducerande sektorn (27 procent). Tjänsteindikatorns "kovändning" nedåt under fjärde kvartalet i fjol betyder att vi kan vänta oss en fortsatt dämpad BNP-tillväxt under första kvartalet i år, där såväl den varuproducerande sektorn som tjänstesektorn bidrar till försvagningen. 9
Efterfrågan och produktion Efter 17 kvartal med oavbruten uppgång vände tjänsteindikatorn ned fjärde kvartalet 2007. Företagstjänster, som föregående kvartal noterade all time, föll kraftigt. En betydligt svagare konjunktur är därmed att vänta de närmast kvartalen. Störst visar bemanningsföretag och juridiska konsulter. Även transporter, resebyråer, hotell och restaurang backar, med konjunkturläget är fortsatt start för teknik- och datakonsulter. För handeln resulterade det sista kvartal i en påtaglig försvagning i försäljningen. Nedgången drabbade sällanköpshandeln, medan dagligvaruhandeln fortfarande ökar, men i lugnare takt. Tjänstesektorn i sin helhet Nedgång efter 17 kvartals uppgång Efter en utplaning på toppvärdet 69 under andra och tredje kvartalet i fjol vände tjänsteindikatorn 1 nedåt med 2 indexenheter under fjärde kvartalet. Därmed har tjänsteindikatorn passerat toppen i nuvarande konjunkturcykel. Indikatorn ligger nu i princip på samma nivå som för ett år sedan (diagram 2). Diagram 2: Tjänsteindikatorn 2kv 1991 4kv 2007. 75 TJÄNSTEINDIKATORN (4KV-07) INDEX 70 65 60 55 50 45 40 35 Medelvärde: (58) 4kv-91 2kv-92 4kv-92 2kv-93 4kv-93 2kv-94 4kv-94 2kv-95 4kv-95 2kv-96 4kv-96 2kv-97 4kv-97 2kv-98 4kv-98 2kv-99 4kv-99 2kv-00 4kv-00 2kv-01 4kv-01 2kv-02 4kv-02 2kv-03 4kv-03 2kv-04 4kv-04 2kv-05 4kv-05 2kv-06 4kv-06 2kv-07 4kv-07 Tjänsteindikatorns uppgångsfas, från andra kvartalet 2003 till tredje kvartalet 2007, har varat i 17 kvartal och resulterat i en ökning från 52 till 69. Detta är en slående likhet med motsvarande fas i den förra konjunkturcykeln. Från konjunkturbotten andra 1 Läs mer om tjänsteindikatorn under rubriken Om tjänsteindikatorn 10
kvartalet 1996 till konjunkturtoppen tredje kvartalet 2000, dvs. också under 17 kvartal, ökade tjänsteindikatorn från 54 till 69! Under denna period ("IT-boomen") nådde även tjänsteindikatorn sitt all time high. Tjänsteindikatorns lägsta värde (37) registrerades under krisåren i början av 90-talet. Nedåt i de flesta branscherna Tjänsteindikatorn representeras för närvarande av 19 branscher. Under fjärde kvartalet minskade indikatorn i 14 branscher och ökade i 3. De största minskningarna noterades bland annat för uthyrningsföretag, transporter, juridiska konsulter, fastighetsförvaltare, resebyråer, sällanköpsvaruhandeln samt hotell och restauranger. De branscher som gick mot strömmen, dvs. vars tjänsteindikator ökade mellan tredje och fjärde kvartalet, var redovisnings- och bokföringsbyråer, marknadsundersökningsföretag och dagligvaruhandeln. Glapp mellan tjänsteindikator och produktion Trots att tjänsteindikatorn inte täcker hela tjänstesektorn (från och med andra kvartalet 2006 cirka 80 procent, tidigare cirka 60 procent) och att indikatorn egentligen är ett mått på företagens bedömningar av efterfrågan finns det ändå en god historisk överensstämmelse mellan indikator och faktisk produktion (diagram 3). 2006-2007 bröts denna relation. Diagram 3: Tjänsteindikatorn och faktisk produktion av privata tjänster 1kv 1998-4kv 2007. INDEX 70 68 66 64 62 60 58 56 54 52 1kv-98 3kv-98 TJÄNSTEINDIKATORN (4KV-07): INDIKATOR OCH PRODUKTION. Produktionen avser privata tjänster totalt TJÄNSTEINDIKATOR, INDEX, VÄ.S K. TJÄNSTEP RO DUKTION, HÖ.S K. 1kv-99 3kv-99 1kv-00 3kv-00 1kv-01 3kv-01 1kv-02 3kv-02 1kv-03 3kv-03 1kv-04 3kv-04 1kv-05 3kv-05 1kv-06 3kv-06 1kv-07 3kv-07 1kv-08 Tjänsteindikatorns topp passerades cirka ett år efter produktionstoppen. Ser vi till "underlaget" för efterfrågan på tjänster, det vill säga summan av efterfrågan från hemmamarknaden och exportmarknaden, ökade detta underlag snabbare 2007 än 2006, vilket också "anges" av tjänsteindikatorns utveckling. Uppenbarligen hade tjänsteföretagen, som andra sektorer i näringslivet, problem med att öka produktionen i 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 PROCENT ÖVER 4 KVARTAL 11
takt med efterfrågan. Andelen tjänsteföretag med fullt utnyttjande av produktionskapaciteten ökade snabbt under perioden, vilket också visade sig i ett betydande produktivitetsfall. Detta bäddade i sin tur för en ökad importpenetrering av den svenska ekonomin. Importen av tjänster som andel av total tillförsel av tjänster (import plus produktion) ökade tydligt under loppet av fjolåret. Tjänsteindikatorns minskning under fjärde kvartalet betyder att efterfrågan kommer att dämpas under första kvartalet i år och det gäller troligtvis också produktionen. Företagstjänster Inte längre på "all time high-nivån" Företagstjänster är den efter handeln största branschen i tjänstesektorn med en sysselsättningsandel på 25 procent. Export, investeringar och en stark byggkonjunktur har varit drivkrafter i återhämtningen i den svenska ekonomin sedan 2003. Dessa efterfrågeaggregat är särskilt gynnsamma för företagstjänster. Investeringar och byggande kräver insatser av bland annat tekniska, ekonomiska och juridiska konsulter, arkitekter och programmerare. Den internationella tjänstemarknaden växer snabbt till följd av globaliseringen och svenska företags etableringar i utlandet samt en allmän "tjänstefiering" av produktionen. Med en ökad global rörlighet följer också en högre efterfrågan på transporter. Diagram 4: Tjänsteindikator för företagstjänster och produktion 1kv 1996-4kv 2007. Det är därför inte så märkligt att tjänsteindikatorn för företagstjänster har haft en stark utveckling sedan konjunkturbotten sommaren 2003 (diagram 4). Indikatorn hade då ett värde på 53. Tredje kvartalet i fjol landade indikatorn på 73, vilket är den högsta nivån sedan mätningarna inleddes 1991. Under fjärde kvartalet sjönk emellertid indikatorn 12
relativt kraftigt till 70. Nedgången gäller flertalet branscher och förespeglar därmed en bred dämpning av efterfrågan under kommande kvartal. Självklart glapp mellan indikator och produktion även för företagstjänster Som mellan tjänsteindikator och total tjänsteproduktion finns det också ett gott historiskt samband mellan indikator och produktion på företagstjänsteområdet. Produktionen har ökat i samma takt som indikatorn, från en minskning 2002/2003 på 4 á 5 procent i årstakt till en ökning på cirka 10 procent under de sista kvartalen 2006. Under fjolåret dämpades emellertid produktionen påtagligt, vilket inte är i linje med indikatorns utveckling. Det skiljer ca ett år mellan de båda seriernas toppar. Precis som för hela tjänstesektorn (se sidan 10) hänger sannolikt divergensen samman med ett högt kapacitetsutnyttjande och leveranssvårigheter hos svenska producenter samt därav en ökad import. Problemet med kapacitetsbrist var särskilt påtagligt för konsulter på olika områden. I denna bransch ökade andelen företag med fullt kapacitetsutnyttjande från 50 procent vid årsskiftet 2005/2006 till nära 75 procent under fjärde kvartalet 2007. Svårigheten att kunna öka produktionen i takt med efterfrågan visade sig också i ett kraftigt omslag i produktivitetsutvecklingen. För tjänstegruppen "fastigheter och företagstjänster" ökade produktiviteten med 1,7 procent 2006. I fjol minskade produktiviteten med drygt 3 procent! Nedgång från höga nivåer Den breda och starka efterfrågan i den svenska ekonomin sedan konjunkturvändningen 2003 har gynnat så gott som samtliga branscher inom sektorn företagstjänster och även om tjänsteindikatorn för de flesta branscherna har börjat vika nedåt, så sker nedgången från i många fall rekordhöga nivåer. Den hetaste branschen sedan några år tillbaka är "affärskonsulter" (bokföring, redovisning och skatterådgivning) med indextal på 79 under fjärde kvartalet i fjol (diagram 5). Detta är visserligen en minskning från samma kvartal ett år tidigare (84), som är det högsta värdet "alla kategorier". Uppgången från konjunkturbotten 2003 motsvarar 40 indexenheter, vilket är rekord i tjänsteindikatorns "återhämtningsstatistik". 13
Diagram 5: Tjänsteindikatorn för vissa branscher inom företagstjänster 4kv 2007 respektive 2kv 2003 TJÄNSTEINDIKATORN (4KV 2007): DELINDIKATOR FÖR VISSA FÖRETAGSTJÄNSTER. Reklam Tekn.konsult. 4KV 2007 2KV 2003 Arkitekter BRANSCH Inform.& Org. Markn.unders. Ekon.konsult. Jur.byråer Datakonsulter 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 INDEX Andra framgångsrika branscher är föga förvånande tekniska (bygg-)konsulter och arkitekter vars orderböcker står och faller med intensiteten i bygg- och investeringskonjunkturen. Båda branschernas indikatorer har under de senaste fem kvartalen varit förankrade vid värden på 70 och däröver. Den dämpade konjunkturen på byggsidan har uppenbarligen ännu inte fått något större genomslag i orderingångsstatistiken i de båda branscherna. Innan byggandet sköt fart 2003/2004 låg "arkitektindikatorn" på värden under 40. Konjunkturläget är oförändrat starkt för datakonsulter. Indikatorn har under de senaste fyra kvartalen legat stabilt på 71, vilket är en uppgång med drygt 20 indexenheter från konjunkturbotten 2003. Under IT-boomen år 2000 nådde datakonsulternas tjänsteindikator sitt högsta värde, 77. För informations- och organisationskonsulterna har konjunkturen svalnat betydligt under det senaste året - från 74 för fjärde kvartalet 2006, vilket är branschens all time high, till 67 för fjärde kvartalet 2007. 14
Detalj- och partihandel Handeln undgår inte heller avmattning Handeln (inklusive partihandeln) är den största branschen i den privata tjänstesektorn med en sysselsättningsandel på knappt 30 procent. Tjänsteindikatorn för handeln (handelsindikatorn) hamnade på 71 under fjärde kvartalet i fjol, vilket är en klar nedgång jämfört med tredje kvartalet och i stort ingen förändring jämfört med läget för ett år sedan. Nedgången under fjärde kvartalet är ett netto av en svag ökning för indikatorn för dagligvaruhandeln och minskningar i indikatorn för sällanköpsvaruhandeln respektive partihandeln. Sensationellt är den kraftiga uppryckning som präglat dagligvaruindikatorn under det senaste året med en uppgång från 65 för fjärde kvartalet 2006 till 77 á 78 för de båda sista kvartalen 2007. Stark handel under de senaste 10 åren Under de senaste 10 åren har handelsindikatorn och indikatorn för detaljhandeln med få undantag legat under tjänsteindikatorn (diagram 6). Handelsindikatorns och detaljhandelsindikatorns medelvärde för perioden 3kv 1998-4kv 2007 (respektive 65) är därmed högre än tjänsteindikatorns (62). Samma bild ger den faktiska produktionsutvecklingen, som i genomsnitt per år ökade med 5,2 procent i handeln och knappt 4 procent i hela tjänstesektorn. Omsättningen (fasta priser) i detaljhandeln ökade på motsvarande sätt med 5,8 procent. Handeln har därigenom stöttat tjänstesektorn och den svenska konjunkturen under en lång följd av år. Diagram 6: Tjänsteindikator för detaljhandeln och detaljhandelsförsäljning 3kv 1998-4kv 2007. 80 TJÄNSTEINDIKATORN (4KV-07): INDIKATOR OCH UTFALL Avser: Total detaljhandel 10 INDEX 70 60 50 3kv-98 1kv-99 DETALJHANDELSFÖRSÄLJNING (VOLYM), HÖ.SK. TJÄNSTEINDIKATOR, DETALJHANDEL, VÄ.SK. TJÄNSTEINDIKATORN (HELA TJÄNSTESEKTORN), VÄ.SK. 3kv-99 1kv-00 3kv-00 1kv-01 3kv-01 1kv-02 3kv-02 1kv-03 3kv-03 1kv-04 3kv-04 1kv-05 3kv-05 1kv-06 3kv-06 1kv-07 3kv-07 1kv-08 8 6 4 2 0 PROCENT ÖVER 4 KVARTAL 15
Sitt högsta värde (74) nådde handelsindikatorn under förra högkonjunkturen. Då nådde också omsättningen i detaljhandeln - precis som under andra halvåret i fjol - försäljningstoppar på 8-9 procent. Sitt lägsta värde (35) noterades - som för alla andra indikatorer - i samband med 90-talet kris. Under denna period sjönk omsättningen i detaljhandeln med 7-8 procent. Under fjärde kvartalet i fjol dämpades detaljhandelsförsäljningen påtaligt. Handelsindikatorns minskning från mycket höga nivåer pekar på en fortsatt inbromsning av försäljningen. 16
Arbetsmarknaden Den försämrade konjunkturen innebär att utvecklingen på arbetsmarknaden blir betydligt lugnare framöver. Drygt 30 procent av företagen i tjänstesektorn planerar att nyanställa, vilket är klart färre jämfört med tredje kvartalet. På samma gång planerar 16 procent av företagen att minska personalen, vilket är en ökning jämfört med föregående kvartal. Andelen företag som anger brist på personal har också kulminerat. Samtidigt är kapacitetsutnyttjandet i tjänstesektorn fortsatt högt. Hela 67 procent av företagen arbetade under fjärde kvartalet med fullt utnyttjande av kapaciteten, vilket är en ökning med 10 procentenheter jämfört med motsvarande kvartal 2006. I topp ligger arkitekter, men även teknik och datakonsulter, redovisnings- och bokföringsbyråer samt bemanningsföretag rapporter om ett högt utnyttjande. Medan tjänsteindikatorn är ett mått på tjänsteföretagens förväntningar om försäljning och produktion tar Almegas arbetsmarknadsindikator 2 temperaturen på arbetsmarknaden. Det finns - naturligt nog - en mycket god överensstämmelse mellan brist på personal och anställningsbehov (arbetsmarknadsindikatorn). Bristtalet för personal definieras som den andel av företagen som uppger att de har brist på arbetskraft. Tjänstesektorn i sin helhet Under fjärde kvartalet 2007 backade arbetsmarknadsindikatorn för första gången efter en lång och stabil uppgångsfas sedan bottenläget på arbetsmarknaden hösten 2003. Fjärde kvartalets nivå på 109 är en (förhållandevis kraftig) minskning med 4 enheter från tredje kvartalet och innebär att den försämrade konjunkturen nu också drabbar arbetsmarknaden. Sysselsättningen kommer att öka även under kommande kvartal, men i en betydligt mer dämpad takt än i höstas. Den faktiska sysselsättningen följer utvecklingen av arbetsmarknadsindikatorn (med en viss eftersläpning). Den snabba uppgången i arbetsmarknadsindikatorn 2006-2007 har följts av ett liknande sysselsättningsförlopp i tjänstesektorn. 2006 ökade sysselsättningen på årsbasis med i genomsnitt cirka 50 000 personer per kvartal. 2007 skruvades ökningstakten successivt upp till i genomsnitt cirka 75 000 nya jobb. Av fjolårets totala sysselsättningsökning på drygt 100 000 personer hamnade således nära 75 procent i tjänstesektorn! När arbetsmarknadsindikatorn stod som lägst (2003) minskade sysselsättningen på årsbasis med 10-15 000 personer i tjänstesektorn och när indikatorn nådde sin topp (2000) låg ökningstakten på 100-110 000 personer. Hittills har alltså läget på 2 Läs mer om arbetsmarknadsindikatorn under rubriken Om tjänsteindikatorn. 17
arbetsmarknaden vad gäller indikator, sysselsättning, bristtal för personal, mm inte varit lika hett som under förra konjunkturtoppen. Diagram 7: Arbetsmarknadsindikator och sysselsättningsförändring i tjänstesektorn. 120 TJÄNSTEINDIKATORN (4KV 2007): ARBETSMARKNADSINDIKATOR OCH SYSSELSÄTTNINGSFÖRÄNDRING (TJÄNSTESEKTORN). 130 1000-TALS PERSONER 100 80 60 40 20 0-20 -40 4kv-96 3kv-97 2kv-98 1kv-99 SYSSELSÄTTNINGSFÖRÄNDRING, VÄ.SKALA ARBETSMARKNADSINDIKATOR, HÖ.SKALA 4kv-99 3kv-00 2kv-01 1kv-02 4kv-02 3kv-03 2kv-04 1kv-05 4kv-05 3kv-06 2kv-07 1kv-08 De flesta branscherna söker ändå folk I hela tjänstesektorn exkl. handeln planerar drygt 30 procent av företagen att öka personalstyrkan (diagram 8). Detta är samma andel som för ett år sedan, men en klar minskning från motsvarande andel för tredje kvartalet i fjol (39 procent). På motsvarande sätt planerar 16 procent av företagen i tjänstesektorn att minska personalen, vilket också är samma andel som för fjärde kvartalet 2006, men en ökning räknat från tredje kvartalet 2007. Diagram 8: Andelen företag som planerar att öka, minska respektive hålla personalstyrkan oförändrad 4kv 2007. TJÄNSTEINDIKATORN (4KV 2007): ANSTÄLLNINGSPLANER. 120 110 100 90 80 70 INDEX Privata tjänster exkl. handel Personaluthyrning Reklam Tekniska konsulter Arkitekter Organisation o information Marknadsundersökning Redovisning- och bokföring Juridiska byråer Dataföretag Uthyrningsföretag Fastighetsförvaltare Post- och telekommunikation Resebyråer Transporter Hotell & restauranger Handel ÖKNING OFÖRÄNDRAT MINSKNING 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 18
Brisstal för personal tycks också ha kulminerat Som arbetsmarknadsindikatorn också visar började bristtalen 3 stiga från förhållandevis låga nivåer (8 procent för hela tjänstesektorn) då konjunkturen vände uppåt 2003 (diagram 9). Farten i uppgången ökade successivt 2006-2007 och under fjärde kvartalet hamnade bristtalet på 31 procent, vilket dock är en minskning med några procentenheter från tredje kvartalet, men en kraftig ökning på årsbasis (7 procentenheter). I den privata tjänstesektorn exklusive handeln var bristtalet under såväl tredje som fjärde kvartalet drygt 40 procent. Jämfört med nivån för fjärde kvartalet 2006 är detta en kraftig uppgång med hela 12 procentenheter. Statistiken över bristtalen visar precis som arbetsmarknadsindikatorn att arbetsmarknadsläget var hetare under förra konjunkturtoppen. Då redovisade hälften av företagen i tjänstesektorn brist på personal. Diagram 9: Bristtal för personal i tjänstesektorn. 70 60 TJÄNSTEINDIKATORN (4KV-07): BRISTTAL FÖR ARBETSKRAFT PRIVATA TJÄNSTER, TOTALT FÖRETAGSTJÄNSTER DETALJ- OCH PARTIHANDEL PROCENT AV FÖRETAGEN 50 40 30 20 10 0 2kv-91 4kv-91 2kv-92 4kv-92 2kv-93 4kv-93 2kv-94 4kv-94 2kv-95 4kv-95 2kv-96 4kv-96 2kv-97 4kv-97 2kv-98 4kv-98 2kv-99 4kv-99 2kv-00 4kv-00 2kv-01 4kv-01 2kv-02 4kv-02 2kv-03 4kv-03 2kv-04 4kv-04 2kv-05 4kv-05 2kv-06 4kv-06 2kv-07 4kv-07 Stora skillnader mellan olika branscher Bakom de genomsnittliga bristtalen för personal finns det stora skillnader mellan olika branscher (diagram 10). Bristtalen korrelerar positivt med företagens kapacitetsutnyttjande och anställningsplaner. 3 Bristtalet för personal definieras som den andel av företagen som uppger brist på arbetskraft. Det finns - naturligt nog - en mycket god överensstämmelse mellan brist på personal och anställningsbehov (arbetsmarknadsindikatorn). 19
Diagram 10: Bristtal för personal i olika branscher i tjänstesektorn 4kv 2007. Bemanningsföretag Post och telekommunikation Marknadsundersökningar Hotell & restauranger Resebyråer Handel Reklamverksamhet Fastighetsförvaltning Uthyrning Juridisk uppdragsverksamhet Övriga företagstjänster Organisation & information Datakonsulter Bygg- o tekniska konsulter Transporter Arkitekter Redovisning, skatterådgivning TJÄNSTEINDIKATORN (4KV 2007): ANDEL FÖRETAG MED BRIST PÅ PERSONAL I OLIKA TJÄNSTEBRANSCHER. PRIVATA TJÄNSTER, TOTALT, EXKL. HANDEL (4KV 2007) PRIVATA TJÄNSTER, TOTALT, EXKL. HANDEL (4KV 2006) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 PROCENT Andelen företag i tjänstesektorn exkl. handeln som uppgav personalbrist som det främsta hindret för expansion uppgick till 29 procent under fjärde kvartalet, vilket är en ökning med 8 procentenheter på ett år men en förändrad andel jämfört med föregående kvartal. I näringslivet ligger byggsektorn som vanligt i topp med drygt 50 procent. I industrin uppgav endast 6 procent av företagen personalbrist som det främsta hindret för att öka produktionen. Fortfarande högt kapacitetsutnyttjande Trots en lugnare utveckling av efterfrågan och produktion är andelen företag i tjänstesektorn (exkl. handeln) med fullt kapacitetsutnyttjande fortsatt mycket hög (diagram 11). Under fjärde kvartalet i fjol arbetade 67 procent av tjänsteföretagen med fullt utnyttjande av kapaciteten, vilket är en ökning med 10 procentenheter räknat från fjärde kvartalet 2006. Jämfört med tredje kvartalet är dock andelen oförändrad. När konjunkturen vände uppåt 2003 låg andelen på drygt 35 procent. Den snabba uppgången i kapacitetsutnyttjandet, i synnerhet sedan 2006, visade sig också i en radikalt försämrad produktivitetsutveckling, från 3 procent 2006 till minus 0,7 procent i genomsnitt för de tre första kvartalen 2007. Den låga produktiviteten i kombinationen med de nya och alltför höga löneavtalen innebär betydande kostnadsökningar för tjänsteföretagen, vilket på sikt hämmar sysselsättningen. 20
Diagram 11: Andel företag med fullt kapacitetsutnyttjande 4kv 2007 respektive 4kv 2006. TJÄNSTEINDIKATORN (4KV 2007): ANDEL FÖRETAG MED FULLT KAPACITETSUTNYTTJANDE I OLIKA TJÄNSTEBRANSCHER 4KV 2006 RESP. 4KV 2007. Bemanningsföretag Hotell & restauranger Resebyråer Reklam ver ksam het Redovisning, skatterådgivning Bygg- o tekniska konsulter PRIVATA TJÄNSTER, TOTALT, EXKL. HANDEL 4KV 2006 4KV 2007 Fastig hetsförvaltning Uthyrning Övriga företagstjänster Transporter Marknadsundersökningar Organisation & information Juridisk uppdragsverksamhet Datakonsulter Arkitekter 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 PROCENT Arkitektföretagen ligger i topp vad gäller fullt utnyttjande av produktionskapaciteten med en andel på drygt 90 procent under fjärde kvartalet i fjol. Utnyttjandegraden var lika hög för ett år sedan. Andelen företag med fullt kapacitetsutnyttjande är också hög i branscher som (bygg-)tekniska konsulter, personaluthyrning, datakonsulter och redovisnings- och bokföringsbyråer. Bland branscher med ett kapacitetsutnyttjande under genomsnittet märks hotell och restauranger, reklam, uthyrningsföretag och transporter. Lägst andel företag med fullt kapacitetsutnyttjande under fjärde kvartalet i fjol hade resebyråerna (36 procent). Det höga kapacitetsutnyttjandet i tjänstesektorn begränsar möjligheterna att öka produktionen. Tjänsteföretagens investeringar har emellertid ökat mycket kraftigt under den senaste tiden, vilket bör resultera i en ökad produktionspotential. Å andra sidan bestäms produktionskapaciteten i tjänstesektorn i hög utsträckning av tillgången på "mänskligt kapital". Bristen på kompetent arbetskraft är fortfarande - trots en svalare konjunktur - ett problem för många företag. Svårigheter att hitta rätt bemanning håller tillbaka såväl produktivitet som produktion. Företagstjänster Företag med de mest expansiva anställningsplanerna ingår - inte oväntat - i gruppen företagstjänster. Affärskonsulter (redovisning, bokföring och skatterådgivning), marknadsundersökningsföretag, arkitekter och dataföretag ligger högst på listan. Här planerar mellan 60 och 70 procent av företagen att nyanställa personal och endast några procent att dra ned personalstyrkan. Ett förhållandevis lågt anställningsbehov har bland annat hotell och restauranger (24 procent), handeln (21 procent), resebyråer (25 procent) och transportsektorn (17 procent). Det lägsta behovet av nyanställningar har post- och 21
telekommunikationsföretagen, som nu är särskilt utsatta för hård konkurrens och pressade priser. Här planerar drygt 4/5 av företagen för en minskad bemanning. Markant högre bristtal i företagstjänstegruppen Bristtalen för företagstjänster ligger - inte oväntat - på en generellt högre nivå än för hela tjänstesektorn (diagram 12). Under fjärde kvartalet uppgav 53 procent av företagstjänsteföretagen att de hade brist på personal, vilket är en ökning med 10 procentenheter räknat från fjärde kvartalet 2006. Det högsta bristtalet för företagstjänster noterades andra kvartalet 2000 (68 procent). Att bristtalen för personal är högre i gruppen företagstjänster än i tjänstesektorn totalt beror dels på en snabbare produktionstillväxt, dels på att efterfrågan i stor utsträckning avser personal med hög utbildning och kompetens. Trots en långvarig och stark expansion har handeln ännu inte haft några större problem med personalrekryteringen, vilket kan förklaras av lägre kompetenskrav och i många fall udda arbetstider. Många av de erbjudna jobben i handeln passar det växande utbud av personer som bara kan och vill jobba på dessa tider. Diagram 12: Bristtal för personal i tjänstesektorn. 70 60 TJÄNSTEINDIKATORN (4KV-07): BRISTTAL FÖR ARBETSKRAFT PRIVATA TJÄNSTER, TOTALT FÖRETAGSTJÄNSTER DETALJ- OCH PARTIHANDEL PROCENT AV FÖRETAGEN 50 40 30 20 0 2kv-91 4kv-91 2kv-92 4kv-92 2kv-93 4kv-93 2kv-94 4kv-94 2kv-95 4kv-95 2kv-96 4kv-96 2kv-97 4kv-97 2kv-98 4kv-98 2kv-99 4kv-99 2kv-00 4kv-00 2kv-01 4kv-01 2kv-02 4kv-02 2kv-03 4kv-03 2kv-04 4kv-04 2kv-05 4kv-05 2kv-06 4kv-06 2kv-07 4kv-07 10 22
Priser Fortsatta prishöjningar väntar. Prisindikatorn har aldrig tidigare ökat så snabbt. Handeln leder utveckling. Tre av fyra företag i dagligvaruhandeln avser att höja försäljningspriserna. En starkt bidragande orsak är de ökade råvarupriserna. Även bland bemanningsföretag, arkitekter, teknikkonsulter, redovisnings- och bokföringsbyråer finns utbredda planer på att höja priserna. Prisindikatorn 4 är ett mått på tjänsteföretagens planer att ändra sina försäljningspriser. Det finns ännu ingen bra statistik som mäter den samlade prisutvecklingen i tjänstesektorn. Statistiska Centralbyrån (SCB) beräknar sedan ett antal år tillbaka ett tjänsteprisindex för ett tiotal branscher inom gruppen företagstjänster, som möjligen kan ge en uppfattning om tendenserna i prisutvecklingen. Detsamma gäller nationalräkenskapernas "implicita prisindexar" för tjänstesektorn som används för volymberäkningar av produktionen. Det finns också konsumentpriser för livsmedelsdetaljhandeln och några andra tjänstegrupper. Samtliga prisindexar visar dock att prisökningsstakten i tjänstesektorn legat på en låg nivå (2-3 procent) under de senaste åren, men också att det nu finns mycket klara tendenser till en högre takt. Tjänstesektorn i sin helhet Livsmedelspriser kickar upp indikatorn Från konjunkturbotten första halvåret 2003 till hösten 2006 har prisindikatorn rört sig inom gränserna 50-53. Därefter bröts denna försiktiga utveckling. Från tredje kvartalet 2006 till fjärde kvartalet 2007 ökade indikatorn emellertid med 10 indexenheter till 64, vilket är den snabbaste ökningen i prisindikatorns historia (diagram 13). 4 Läs mer om prisindikatorn under rubriken Om tjänsteindikatorn. 23
Diagram 13: Prisindikatorn 3kv 1995-4kv 2007. 65 TJÄNSTEINDIKATORN (4KV 2007): PRISINDIKATORN 3KV 1995-4KV 2007. INDEX 63 61 59 57 55 53 51 49 1kv-95 4kv-95 Medelvärde: 55 3kv-96 2kv-97 1kv-98 4kv-98 3kv-99 2kv-00 1kv-01 4kv-01 3kv-02 2kv-03 1kv-04 4kv-04 3kv-05 2kv-06 1kv-07 4kv-07 Uppgången förklaras till stor del av de mycket utbredda planerna på att höja priserna i dagligvaruhandeln. Bakom denna strategi ligger bland annat de nu snabbt stigande priserna på råvaror i livsmedelshandeln. Av företagen i dagligvaruhandeln planerar nu 75 procent av företagen att höja försäljningspriserna. För ett år sedan var motsvarande andel endast 30 procent. Det finns emellertid också andra branscher med tämligen utbredda planer på att höja priserna. Detta gäller främst bemanningsföretagen (65 procent), arkitekter och tekniska konsulter (60 respektive 45 procent) samt redovisnings- och bokföringsbyråer (knappt 50 procent). Planerna att höja priserna förekommer i relativt ringa omfattning i branscher som post- och telekommunikation (3 procent), resebyråer (10 procent och hotell och restauranger (26 procent). I databranschen ligger "andelen prishöjare" på 28 procent. 24
Almegas konjunkturbedömning 2008-2009 Avmattningen i den internationella ekonomin påverkar även Sverige. Men jämfört med USA och övriga Europa är det god fart i svensk ekonomi. Återhämtningen inleds redan i hös. BNP växer i år med 2,3 procent och med 2,6 procent 2009. Sysselsättningen fortsätter att öka och arbetslösheten minska. Drygt 40 000 nya jobb skapas i år och knappt 30 000 år 2009. Tjänstesektorn står för tre av fyra nya arbetstillfällen. Internationell ekonomi Tydlig avmattning Efter en dryg treårsperiod med hög tillväxt väntas nu världsekonomin gå in i en tydlig avmattningsfas. Dämpningen sker emellertid från en hög nivå. Orsaken till den globala inbromsningen är en generell åtstramning av penningpolitiken. Utvecklingen är tydligast i USA, där styrräntan höjdes från 1 till 5,25 procent på några år. Tillväxtutsikterna har dämpats ytterligare av de försämrade kreditvillkoren för banker, företag och hushåll som är en följd av krisen på den amerikanska bostadsmarknaden. De kraftiga och snabba räntehöjningarna i kombination med de särskilda högrisklånen för finansieringen av köp av bostäder har utlöst en bolånekris med fallande fastighetspriser, minskade bostadsinvesteringar och en försämrad lönsamhet i banksektorn. Eftersom finansmarknaderna är internationellt integrerade med en betydande internhandel med värdepapper mellan banker i olika länder har krisen i USA fått ett snabbt genomslag på främst de västliga industriländernas kreditmarknader. Miljardförluster i banksystemen, ökad osäkerhet och oro samt kraftigt stigande interbankräntor har lett till en restriktiv kreditgivning. En ökad riskaversion och de därmed höjda priserna på risk har delvis tagit udden av den amerikanska centralbankens (Federal Reserve) kraftfulla sänkningar av styrräntan den senaste tiden för att förhindra att det pressade läget på de finansiella marknaderna skall leda till en recession. Svag inhemsk efterfrågan i USA Bolånekrisen och åtstramningarna på kreditmarknaden har successivt fått ett bredare genomslag på den amerikanska ekonomin. Indikatorn för hushållens förtroende för den ekonomiska utvecklingen har kraftigt vänt nedåt, vilket kommer att visa sig i en dämpning av den privata konsumtionen (som utgör 2/3 av hela ekonomin). Fallande börsvärden försvagar konsumtions- och investeringsviljan ytterligare. Samtidigt eroderas hushållens reala inkomster av stigande priser på olja och livsmedel. På arbetsmarknaden har den tidigare och långvariga trenden med en stabilt stigande sysselsättning brutits och arbetslösheten är klart på väg upp. Å andra sidan har den svaga dollarn bidragit till ökad export och dämpad import. Nettoexporten ger för första gången sedan 1996 ett positivt bidrag till produktionstillväxten. 25
Dyr euro plågar Europa Även om det ser ut som om de europeiska bankerna har agerat försiktigare än bankerna i USA när det gäller förvärv av värdepapper kopplade till bolånekrisen, kommer inte Europa undan en försämrad konjunktur. De europeiska interbankräntorna har stigit påtagligt och kreditvillkoren har stramats åt. Precis som i USA är bostadsmarknaden skakig i ett flertal länder i Europa. Fastighetspriserna har under lågränteperioden trissats upp till ohållbart höga nivår i länder som till exempel Spanien, Storbritannien, Irland och Danmark. Priserna är på väg ned och kraftiga prisfall, som inte kan uteslutas, kommer att försvaga de finansiella marknaderna och därmed den reala ekonomin i Europa ytterligare. Till detta skall läggas de indirekta negativa effekterna på den europeiska tillväxten av den amerikanska bolånekrisen. Avmattningen i USA betyder minskad efterfrågan på export från Europa och det kraftiga dollarfallet innebär en försämrad konkurrenskraft för europeiska producenter. Den europeiska konjunkturuppgången har sedan vändningen 2003 främst stöttats av export och investeringar. Strukturen på de tillväxtdämpande krafter som nu ger sig till känna - kreditåtstramning, minskad marknadstillväxt och en dyr euro - kan därför väntas slå särskilt hårt mot de ekonomiska drivkrafterna i Europa. Utvecklingsländerna håller emot Enligt de större internationella organisationernas prognoser (IMF, OECD, Världsbanken, med flera) väntas en fortsatt hög tillväxt i utvecklingsländerna, särskilt då i de så kallade BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina). Av vad som hittills är känt är bankerna i dessa länder endast i ringa omfattning involverade i någon värdepappershandel med kopplingar till subprimelånen i USA. Detta betyder emellertid inte att utvecklingsländerna inte kommer att påverkas av bolånekrisen och dess vidare verkningar. Försvagade marknader i de "mer mogna" industriländerna, dollarfall och vikande råvarupriser får naturligtvis negativa effekter på den ekonomiska utvecklingen även i utvecklingsländerna. USA är världens största ekonomi med en global produktionsandel på cirka 25 procent. Inget enskilt land undgår problemen i den amerikanska ekonomin. Kraftfulla och samordnade åtgärder Almega räknar nu med att de samordnade ekonomisk-politiska åtgärder i form av penning- och finanspolitisk stimulans som genomförts i de västliga industriländerna skall häva turbulensen på de finansiella marknaderna och därmed förhindra en allvarlig kris i världsekonomin. I ett gemensamt uttalande från det senaste G7-mötet (med finansministrarna i de sju största länderna) i Tokyo sägs också att man "kommer att vidta ytterligare och nödvändiga åtgärder för att skapa stabilitet i den globala ekonomin". I USA väntas inte bara fortsatta sänkningar av styrräntan utan också en upptrappning av mer direkta åtgärder för att öka likviditeten på penningmarknaden. Vissa länder i 26
Europa (utanför euroområdet) kan väntas haka på de amerikanska räntesänkningarna, medan den europeiska centralbanken (ECB) - till följd av en påtagligt stigande inflationstakt - bedöms ligga kvar på nuvarande nivå under "ännu några kvartal". Den starka euron och en väntad ytterligare förstärkning, som en konsekvens av räntebedömningarna, samt avklingande priseffekter av fjolårets prisstegringar på bland annat energi och livsmedel, kommer att dämpa inflationen och göra det möjligt för ECB att så småningom justera ned den europeiska styrräntan för att förhindra en alltför djup produktionsnedgång. Räntescenariot innebär att Federal Reserve ser den vikande tillväxten som det viktigaste målet för penningpolitiken, medan ECB prioriterar prisstabiliteten. Almegas scenario Almegas scenario är att den ekonomiska politiken - som vid tidigare finansiella kriser, till exempel 1987 och 1998 - kommer att kunna hantera problemen och klara världsekonomin från en allvarlig nedgång. 2008 blir förvisso ett år med dämpad tillväxt, men världsekonomin växer ändå i hyfsad takt (diagram 14). Under hösten i år påbörjas en försiktig återhämtning som fortsätter nästa år. 2009 blir alltså ett bättre år för världsekonomin än 2008. Produktionsdämpningen blir tydligast i USA och Europa. I USA sjunker tillväxttakten från drygt 2 procent i fjol till ca 1,5 procent i år och i Euroländerna dämpas tillväxten från drygt 2,5 till cirka 1,7 procent. En fortsatt hög tillväxt i utvecklingsländerna mildrar den globala nedgången. Diagram 14: Internationell tillväxt 2006-2009. 8 7 INTERNATIONELL TILLVÄXT 2006-2009. USA Euroområdet Utvecklingsländer Världen 6 Årlig förändring i procent 5 4 3 2 1 0 2006 2007 2008 2009 Källa: OECD, IMF, Världsbanken, Swedbank samt egna beräkningar och prognoser. Alla prognosrisker dock på nedsidan Alla prognosrisker ligger dock på nedsidan. Omfattningen av bolånekrisen och dess vidare verkningar kan ha underskattats. Geopolitiska oroshärdar kan resultera i en ny och kraftig prisuppgång på olja och Kina ligger nära en överhettning. Obalansen mellan 27
USA med ett stort underskott i utrikeshandeln och andra länder med stora överskott kommer enligt prognosen att minska, men utvecklingen kan också gå över styr. Detta innebär i så fall en dollar i fritt fall, vilket kan knäcka världskonjunkturen helt. Alltför aggressiva räntesänkningar nu för att förhindra en recessiv utveckling kan leda till en överlikviditet som bäddar för inflatoriska problem längre fram. Svensk ekonomi Hög internationaliseringsgrad Den svenska ekonomin kännetecknas av en hög internationaliseringsgrad. Exportandelen (exporten som andel av BNP) ligger över 50 procent. Även om de svenska bankerna tycks ha undvikit placeringar som är kopplade till de dåliga lånen på den amerikanska bolånemarknaden kommer ändå den finansiella turbulensen och dess realekonomiska följder lämna avtryck i ekonomin. På viktiga marknader dämpas efterfrågan på svensk export. Dollarfallet försämrar konkurrenskraften, vilket hämmar exporten ytterligare. Oro för en sämre konjunktur och fallande fastighetspriser samt den senaste tidens kraftiga börsnedgång påverkar konsumtions- och investeringsviljan (diagram 15) negativt. Diagram 15: Hushållens konsumtions- och investeringsvilja - förtroendeindikator 50 40 HUSHÅLLENS FÖRTROENDEINDIKATOR JAN 2000 - FEB 2008. Nettotal i procentenheter 30 Procentenheter 20 10 0-10 -20 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Source: Reuters EcoWin Svårt läge för Riksbanken Som i andra länder är inflationen på väg upp också i Sverige (diagram 16), delvis som följd av höjda räntor samt stigande priser på energi och livsmedel. När effekterna på den allmänna prisnivån av prisuppgången på dessa poster försvinner ur mätningarna senare i år dämpas inflationstakten, men Riksbanken hamnar ändå i ett komplicerat läge. Höga nominella lönekostnadsökningar i kombination med den senaste tidens mycket svaga 28