Bagarmossen Brotorp K V A L I T E T S G A R A N T I. Ing re ss

Relevanta dokument
Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Hammarby skolas arbetsplan

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling


Sid 1 (8) Dnr Giltig fr.o.m Giltig t.o.m Östermalmsskolan

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

Likabehandlingsplan Arthur Engbergskolan Hassela 2017/2018

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bagarmossen Brotorps plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bredängsskolans mål och visioner En stabil grund inför framtiden med Språk och kommunikation i centrum

You created this PDF from an application that is not licensed to print to novapdf printer (

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Handlingsplan Elev- och föräldramedverkan Läsår

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Hagsätra/Ormkärrsskolan

VERKSAMHETSPLAN Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

Enhetsplan för Nödingeskolan

Lokal arbetsplan Läsåret

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Borbackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Birgittaskolan2/IVAS plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN FÖR ATT MOTVERKA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING REALGYMNASIET GÄVLE

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

FRUÄNGENS SKOLAs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Centrumskolan (Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem)

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016

Tullgårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utbildningsförvaltningen Snösätraskolan. Snösätraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018 del 2

Lokal arbetsplan Läsåret

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Furutorpskolan 7-9. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 7-9 Ansvarig för planen: Rektor Johan Johansson

Lokal arbetsplan Läsåret

Sörgårdens arbetsplan 14-15

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Eira för trygghet och trivsel Läsåret

Målen i planen mot diskriminering och kränkande behandling, augusti augusti 2016

Lokal arbetsplan Läsåret

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Enheten Bagarmossen Brotorps Kvalitetsredovisning 12/13

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete. Helhetsanalys. Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson. Telefonnummer:

Teamplan Ugglums skola F /2012

LJUNGFÄLLESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller fr.o.m. våren 2015 t.o.m.

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Ny skollag och ny läroplan vad innebär det? Föräldramöte år september

Beslut för förskoleklass och grundskola

Norreportskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

Lindens skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN TULLGÅRDSSKOLAN

Olympiaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Kilbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kilbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan Läsåret

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ansvariga för planen Vår vision Planen gäller från Planen gäller till Läsår

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn och elevers delaktighet Eleverna utvärderar likabehandlingsplanen varje läsår och kommer med förslag på förändringar och förbättringar.

Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan Läsåret Fryxellska skolan

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

FERLINSKOLAN

Plan mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling (Likabehandlingsplan)

Arbetsplan Dallidenskolan Kils kommun 2018/2019

Beslut för grundskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Slottsbrons skola åk F - 3

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nordalsskolan

Lindeparkens gymnasiesärskola och KTT-verksamhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Granbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling


Smögens skola och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19

Utbildningsförvaltningen Snösätraskolan. Snösätraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret del 2

Beslut för grundskola

Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017

Aroseniusskolans Likabehandlingsplan

Humleskolans plan mot kränkande behandling

Kvalitetsanalys. Tranängskolans f-klass/fritidshem

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Transkript:

K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dnr XDNRX Giltig fr.o.m. augusti 2013 Giltig t.o.m. augusti 2014 Bagarmossen Brotorp Ing re ss En skolenhet från förskoleklass till åk nio Vi ger varje elev en möjlighet för lärande och utveckling Vi vill att alla elever ges möjligheter att nå kunskapskraven som är beskrivna i de nationella kursplanerna (Lgr 11). Vi vill att enheten präglas av trygghet, trivsel och kvalitetstänkande. Vi möter eleverna med respekt, visar omsorg och arbetar för att elevernas eget ansvarstagande skall öka. För att stärka trivseln håller vi fast vid goda traditioner. Skolbarnsomsorgen är en viktig del av skolan. Vi är organiserade i arbetslag så att samverkan mellan lärares olika kompetenser möjliggör ämnesövergripande undervisning. I grundskolans tidigare år samverkar personal med olika yrkesprofessioner inom arbetslagen för ökad helhetssyn på elevens utveckling och lärande. Å T A G A N D E Vi åtar oss att arbeta med att utveckla elevens metakognition genom konkretisering av förmågorna i förhållande till kunskapskraven. åtagandet, se bilaga. Diskussion förs inom ämnena och arbetslagen. Lyfta fram förmågor så att de blir tydliga för pedagoger och elever. Vi åtar oss att utveckla elevernas matematiska tänkande genom kompetensutveckling och pedagogisk dialog med syfte att öka uppfyllelsen av kunskapsmålen. åtagandet, se bilaga. Undervisande matematiklärare deltar i matematiklyftet. Pedagogisk diskussion i arbetslaget. Uppmärksamma och upptäcka matematiken i aktiviteter och andra ämnen och synliggöra den för eleverna. Arbeta ämnesövergripande och med temadagar i matematik. Inspirera eleverna i miljön med matematiskt material i rummen, till exempel

Sid 2 (5) längdmåttband på väggen/golvet, ställa fram en skål med siffror, former eller annat som kan inspirera till spontana matematiska samtal. Vi åtar oss att utveckla pedagogers självreflektion kring lärande och bedömning. åtagandet, se bilaga. Undervisande lärare i matematik deltar i matematiklyftet. Kollegial handledning, diskussion och reflektion ingår i fortbildningsstrukturen. Övriga lärare deltar i Formativt lärande med auskultation som metod Vi åtar oss att fokusera på främjande insatser i vårt Likabehandlingsarbete, öka elevens insikt samt se sitt eget ansvar gällande sociala medier t ex kränkningar på nätet. Arbetslagen har tagit fram mål, arbetssätt och utvärderingsmetod för åtagandet, se bilaga. Genomgång för alla elever vad ett respektfullt språkbruk innebär. All personal markerar och ingriper vid förekomst av ett språkbruk som inte är respektfullt. Likabehandlingsplanen är en fast punkt på klassråd och elevråd. Eleverna ska titta på en film om kränkningar på nätet med medföljande diskussionsfrågor. I Likabehandlingsplanen finns en plan för året gällande diskrimineringsgrunderna. En diskrimineringsgrund i månaden tas enligt planen upp per månad på klassrådet. Lärarna för samtal och diskussion med eleverna utifrån den elevvänliga powerpointpresentationen.en kortversion av likabehandlingsplan finns med i värdegrundspaketet som skickas hem till vårdnadshavare vid läsårsstart. Arbetslagen arbetar utifrån Höijstads-metoden, förebyggande och vid konflikthantering. Antimobbningsgruppen (Bagarmossens skola) och Trygghetsgruppen (Brotorps skola) träffas varje vecka. Elevrådet träffar rektor och biträdande rektor kontinuerligt i frågor som rör trygghet, trivsel och kunskap. Skolsyster, SYV, psykolog, kurator och ansvarig för rastverksamhet finns. Varje elev har en egen klasslärare/mentor. Arbetslaget har ett gemensamt ansvar för arbetslagets elever. Vi åtar oss att öka studieron i alla grupper och klasser. Resultatet mäts i brukarundersökningen Enheten har arbetat fram en tydlig lektionsstruktur enligt följande; Fasta platser i klassrummet bestäms av läraren, mål för lektionen skrivs på tavlan anknyta till föregående lektion om de hänger ihop innehållsmässigt Avsluta med en sammanfattning vad har vi lärt oss idag Det är läraren som avslutar lektionen. Kontinuerliga samtal och diskussioner med eleverna

Sid 3 (5) kring begreppet arbetsro/ studiero och dess innebörd samt vikten av arbetsro utifrån olika behov. Arbetslagen arbetar med dessa frågor utifrån sina elever och deras egna kartläggningar. Fritidshemmen arbetar aktivt tillsammans med eleverna för att öka arbetsron inom de olika aktiviteterna och därmed skapa bra lekmiljöer. Fritidshemmen arbetar aktivt med leklotteri och att tydliggöra olika aktiviteters ljudnivå. Vi åtar oss hjälpa eleverna att använda sig av ett respektfullt bemötande och språkbruk gentemot andra elever och vuxna. Resultatet mäts i elevhearing. Vi beaktar flick- och pojkresultat vid analysarbeten. Arbetslagen och fritidshemmen har egna arbetssätt utifrån åtagandet, se bilaga. Arbetssättet är genom det förebyggande och utvärderande arbete på en mer övergripande nivå och å andra sidan i det dagliga arbetet med de elever vi möter. Medarbetarna är goda och närvarande förebilder för eleverna. Medarbetarna arbetar aktivt för att bryta negativa beteenden genom att uppmarksamma att det är inte acceptabelt, följa upp detta enligt månatlig plan för likabehandling. Gemensamma aktiviteter ihop med olika åldrar skapar förståelse och vi -känsla som ger trygghet och respekt. Nolltolerans mot otrevligt språkbruk, förebyggande arbete i elevgrupperna med forumteater och annat för att skapa förståelse hos elever att se sitt ansvar för allas trivsel och trygghet, information till föräldrar på föräldramöten, arbeta kring attityder (det sätt du säger och gör har betydelse), gemensamt grepp: ber alla föräldrar prata med sina barn hemma om attityd och språkbruk parallellt med vårt arbete intensivt i början av terminen, arbetet ska pågå under hela läsåret inte bara en kort period, rapporter hem om otrevligt språk, förebyggande samtal med elever som behöver det sker kontinuerligt. Vi åtar oss att träna eleverna att: 1. Se sitt eget lärande, 2. Leda delar av utvecklingssamtalet (större del med stigande ålder), 3. Medverka i planeringsarbetet. Arbetslagen har tagit fram mål, arbetssätt och utvärderingsmetod för åtagandet, se bilaga. Vidareutveckla funktionella rutiner för elevledda utvecklingssamtal inom arbetslagen med hänsyn till elevernas ålder och mognad. Eleverna har formella påverkansmöjligheter genom de samverkansgrupper och råd (elevråd, kulturråd och matråd) som finns på enheten. Varje elev har en individuell utvecklingsplan utarbetad i samverkan mellan elev, vårdnadshavare och pedagog.

Sid 4 (5) Vi åtar oss att utveckla arbetsformerna med vårdnadshavarna, socialtjänsten och polis. Varje elev erbjuds minst ett utvecklingssamtal per termin där elev, vårdnadshavare och lärare samtalar om elevens utveckling och därefter gemensamt slår fast elevens nya mål. Tolk kallas alltid vid behov. För att främja dialogen mellan skola och hem inbjuds föräldrarna till olika informationsmöten och evenemang. Skolledningen träffar enhetens föräldraföreningar. Fritidshemmens aktivitetsschema är tydligt uppsatta. Rektor ingår i ett nätverket SSP; skola, socialtjänsten och polis. Rektor ingår i nätverk med socialtjänsten (BUS). Deltagande i pilotprojektet samverkan skola och socialtjänst. Vi åtar oss att öka samarbetet kring kursplanernas förmågor inom olika ämnen och verksamheter. Fortsätta vårt gemensamma arbete inom enheten genom arbetsgrupper, planeringar, temadagar och fortbildning. Åldersblandade grupper på temadagar och idrottsdagar. Utveckla underlaget för överlämning från årskurs 5. Samarbete över enheten årskursvis och inom ämnena, till exempel elevens val. Fadderverksamhet. Deltagande i traditioner såsom Lucia, Ljusfest, FN-dagen, uppstarten vid nytt läsår och avslutningar. Inkludering för elever i särskilda undervisningsgrupper både kunskapsmässigt och socialt utifrån deras egna förmågor. Vi åtar oss att öka samverkan i F-9 mellan olika åldersgrupper samt mellan särskilda undervisningsgrupper och arbetslag. Eleverna i den särskilda undervisningsgruppen inkluderas i större utsträckning i klassrumsundervisning. Utveckla arbetet med mottagande av elever som går ut i stor klass genom pedagogiska diskussioner. Pedagogisk diskussion kring förväntningar och utveckling av rutiner för övergångar med särskilt fokus på övergången mellan åk 5 och åk 6. R Ä T T E L S E Vi utlovar återföring vid alla synpunkter på våra åtaganden. Synpunkter på verksamheten tas upp med den medarbetare eller det arbetslaget som berörs och diskuteras i förekommande fall vid arbetsplatsträffar eller andra personalmöten och ser till att åtgärder sker. S Y N P U N K T E R / K L A G O M Å L Enheten är angelägen om att erhålla brukarnas synpunkter på verksamheten. Vår ambition är det ska vara hög kvalitet på verksamheten. Om du har

Sid 5 (5) synpunkter vill vi gärna att du hör av dig så att vi kan förbättra oss. Den formen som är mest rationell är e-post, men givetvis har du också möjlighet att ringa till enhetens skolor. V I L L D U V E T A M E R? Vill du veta mer är du välkommen att kontakta de biträdande rektorer på respektive skola eller rektor. Kontakt uppgifterna finns på hemsidan. Deirdre Cronin Olsson, Rektor, Bagarmossen Brotorp Bagarmossen Brotorp 2013-10-24 Deirdre Cronin Olsson Rektor, Bagarmossen Brotorp 08 50815677 deirdre.olsson@stockholm.se