MEDLEMSTIDNING FRÅN FÖRSVARSFÖRBUNDET. NR 4 2014 Anställda hamnade ute i kylan Försvaret skjuter upp lönekartläggning igen SÅ SKRIVER DU BÄSTA PROTOKOLLET»Med stigande ålder är risken stor att man blir förbisedd«frågelådan: Hur skriver jag en motion till kongressen?
MEDLEMSTIDNING FRÅN FÖRSVARSFÖRBUNDET. NR 4 2014 INNEHÅLL Anställda hamnade ute i kylan Marie Nilsson Lundberg och hennes kollegor på Försvarsmaktens löneavdelning i Boden känner sig svikna. Foto: Simon Eliasson Försvaret skjuter upp lönekartläggning igen SÅ SKRIVER DU BÄSTA PROTOKOLLET»Med stigande ålder är risken stor att man blir förbisedd«frågelådan: Hur skriver jag en motion till kongressen? NR 4 2014 OM FÖRSVARSFÖRBUNDET Årgång 76. Medlemstidning för medlemmar inom Försvarsförbundet. Utkommer med fyra nummer under 2014. Upplaga: 5300 ex. Utges av: Försvarsförbundet, Box 5328, 102 47 Stockholm. tf Redaktör Anna Hjorth, tf redaktör anna.hjorth@forsvarsforbundet.se Telefon: 070-550 19 99 Ansvarig utgivare Håkan Sparr. Telefon: 070-311 57 44 E-post: hakan.sparr@forsvarsforbundet.se Produktion: Brand Manual. Tryck: Ineko. Om Försvarsförbundet har en pressläggningstid på ungefär en månad. Nr 4/14 gick i tryck den 4 december. Nr 1/15 har manusstopp den 23 februari och kommer ut den 26 mars. Ledaren uttrycker Försvarsförbundets åsikter och ståndpunkter. Redaktionen ansvarar ej för insänt, icke beställt, material. Om Försvarsförbundet får citeras med angivande av källa. För återgivande av artiklar och illustrationer krävs redaktionens godkännande. ISSN 1650-8025. Foto: Simon Eliasson 9 Innehåll Håkan Sparr: Vi hoppas på ett brett försvarsbeslut...5 Försvaret följer inte lagen om lönekartläggningar........... 6 Oklart läge för FXM efter beslut om nedläggning...7 Löneavdelning avvecklas i smyg...9 Allt fler anmäler åldersdiskriminering...14 Hallå där Försvarsmaktens nya huvudskyddsombud...17»att skriva en motion är att ta aktiv del i förbundets demokratiska process.«...19 Förbundsordförande: Håkan Sparr Vice förbundsordförande: Lena Sköld Gunnarsson Förbundskansli växel: 08-402 40 00 (telefontid 08.30 11.15 och 12.15 16.00) Sekreterare: Gülseren Kiyak, 08-402 40 00 Informatör/redaktör: Karen McDougall, 08-402 40 13 Medlemsregister: Annica Arnared, 08-402 40 03 (telefontid tisdagar fredagar 9 11) E-post: fornamn.efternamn@forsvarsforbundet.se Kanslichef och förste ombudsman: Eva Rundlöf, 070-635 40 15 Ombudsmän: Hans Jonsson, 073-539 37 37 Susanne Larsson Forman, 070-670 41 38 Marika Olsson, 070-621 40 02 2
INNEHÅLL 6 7 Foto: Istockphoto Foto: Copyright Saab AB Tyck om din tidning JAG KAN INTE LÅTA BLI att tänka på Karin Enström. Jag undrar hur det kändes att inte vara med när larmet kom om främmande aktivitet och misstänkta ubåtar i Stockholms skärgård, bara två veckor efter att hon avgått som försvarsminister. Kanske var det skönt att inte längre vara ansvarig. Eller så kändes det lite snopet. För det är ju i kriser det verkligen visar sig vilken kompetens och beredskap man har. Hur Enströms efterträdare Peter Hultqvist upplevde att kastas in i hetluften direkt kan ni läsa lite om på sidan 8. Han valde att samla företrädare för flera försvarsnära medier, däribland Om Försvarsförbundet, för intervju och samtal en av årets alla gråmulna novembereftermiddagar. Han gav bland annat sin syn på ett närmare samarbete mellan Sverige och våra grannländer på försvarsområdet framöver. Något konkret besked om hur det blir för medarbetarna vid Försvarsmaktens löneavdelning i Boden, som verkar läggas ner i smyg, kunde han däremot inte ge. Hur det Foto: Vince Reichardt känns att jobba där, utan möjlighet att utföra de arbetsuppgifter man en gång anställdes för och utan vetskap om hur det blir med ens jobb framöver, berättar vi också om i ett reportage i det här numret av din tidning. Jag skriver din tidning för att jag vill understryka att Om Försvarsförbundet, precis som alla andra fackförbundstidningar, är till för dig som medlem. Vad vill du läsa om? Vad tycker du att vi ska bevaka? Vad saknar du? Kontakta gärna mig via mejl eller telefon för jag vill veta vad du tycker. Den som känner sig hugad att debattera eller skriva en insändare är också varmt välkommen att göra det. Det går bra att vara anonym i tidningen, men redaktionen måste vem du är. Precis som alla andra så här års vill jag så klart passa på att önska alla medlemmar en riktigt skön jul- och nyårsledighet. Och för er som måste jobba hoppas jag att det ändå blir en bra tid med många ljusglimtar! ANNA HJORTH, tf redaktör anna.hjorth@forsvarsforbundet.se 8 Foto: Anna Hjorth MEDARBETARE I DETTA NUMMER: ANNA-KARIN ANDERSSON är journalist och ägnar de flesta dagar åt skrivande, men hon gillar också prat och kan höras i en del poddar. I det här numret har hon tagit reda på hur man får ihop ett tydligt protokoll på kort tid. JONAS FREDÉN är frilansjournalist och jobbar dessutom på Sveriges Radio, mest på Ekonomiekot. Han har även jobbat på regeringskansliet med jämställdhetsfrågor. I det här numret har han skrivit artikeln om Försvarsmaktens uteblivna lönekartläggning. 15 Foto: Sören Andersson SIMON ELIASSON Norrbottnisk lokalpatriot som förutom foto och journalistik är intresserad av datorer, historia och Ryssland. Har arbetat de senaste två åren som lokalredaktör i Kiruna, numer frilans baserad i Luleå. I det här numret fick han åka till Boden för att fotografera medarbetare på försvarets lönekontor. 3
I KORTHET Slutspurt för ny struktur DEN FÖRSTA JANUARI sjösätts Försvarsförbundets nya föreningsstruktur. Ett antal föreningar kommer då att slås ihop och några nya bildas, vilket bland annat innebär att nya styrelser ska väljas. Den viktigaste orsaken till förändringen är möjligheten till påverkan som medlem ska du tillhöra den förening som förhandlar för dig. För medlemmarna på FMV, som i dag är utspridda på 15 olika föreningar, betyder den nya strukturen att de framöver kommer att ingå i en av tre renodlade FMV-föreningar. Vilken förening det blir, beror på vilket verksamhetsområde man arbetar inom. Till exempel ska alla på FSV tillhöra samma förening som får nummer 310. Den nya föreningen kommer att vara rikstäckande och ha omkring 380 medlemmar. De kommer antagligen inte att märka av förändringen så mycket. Det viktiga är att vi har intresserade och engagerade platsombud. Vi ska ju fortsätta att vara det nära förbundet, säger Håkan Antonsson, från den tillfälliga styrelsen för den nya föreningen. 30 januari GÅR TIDEN UT för att nominera nya ledamöter till förbundsstyrelsen, som väljs på kongressen i maj. Det är nu alla har möjlighet att påverka vilka som ska fatta de viktiga besluten i Försvarsförbundet de kommande fyra åren, säger Marie-Louise Svensson, som är sammankallande i valberedningen. Förslagen skickar du till din föreningsstyrelse tillsammans med en motivering. Premiär för utbildning i jämställdhet I BÖRJAN AV NOVEMBER hölls Försvarsförbundets första kurs om jämställdhet i arbetslivet. 15 deltagare, varav en från förbundets samarbetspartner Tull Kust, gick kursen. På programmet stod bland annat lönekartläggningar och en genomgång av de olika diskrimineringsgrunderna. Det var jätteintressant, med bra och kunniga föreläsare och kursledare. Att få möjlighet att dela erfarenheter med de andra kursdeltagarna gav också väldigt mycket, säger Ann-Marie Husberg, som är huvudskyddsombud på Högkvarteret i Stockholm. Nya försäkringsvillkor DU SOM HAR sjuk-och efterlevandeförsäkring i Folksam via Försvarsförbundet bör vara observant på att det blir nya villkor från och med den 1 januari 2015. Läs mer om försäkringar och andra medlemsförmåner på www.forsvarsforbundet.se. Foto:. Susanne Larsson Forman. FÖRSVARSFÖRBUNDET KOMMER INTE ATT SKICKA NÅGRA JULKORT I ÅR. VI TYCKER ATT DE PENGARNA KAN ANVÄNDAS PÅ ETT BÄTTRE SÄTT. DÄRFÖR SKÄNKER VI EN SLANT TILL BRIS ISTÄLLET. OCH SÅ TILLÖNSKAR VI ER ALLA EN RIKTIGT GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR SÅ HÄR ISTÄLLET! Försvarsförbundets styrelse och kansli 4
HÅKANSÄGER: Mycket att fundera på Ja, nu känns det hur vintermörkret tagit sitt grepp om landet, men det har ju blivit lite ljusare sedan början av december då våra fönster lyses upp av stjärnor och ljusstakar. Inte blev väl vår tillvaro i försvarsfrågor ljusare av budgetpropositionen precis. Hur som är det bättre än väntat, men långt från behoven, som försvarsdebattören Johan Wiktorin formulerade det. Försvarsmaktens budget (i reala termer) ökar 2014. Huvuddelen av ökningen är kvar 2015 men försvinner 2016. Sedan sker en viss ökning 2017 och 2018 jämfört med den gamla budgeten för 2014, men en bra bit under försvarsberedningens önskemål. Den 31 oktober lät TV4 Novus Opinion genomföra en undersökning avseende det svenska försvarets beredskap vid ett militärt angrepp mot Sverige. Inga överraskningar presenterades utan 84 procent av de tillfrågade uppger sig ha lågt eller mycket lågt förtroende för den svenska försvarsförmågan. Det har nu gått tio år sedan försvarsbeslutet 2004, där inriktningen för det svenska försvaret blev att internationella insatser skulle vara Förvarsmaktens framtida uppgift, istället för att försvara Sverige. Nu stundar ett nytt försvarsbeslut. Och då anvisningarna till Försvarsmakten från regeringsbeslut 5/2013 det vill säga att utreda möjligheten att sänka lönekostnaderna med ytterligare 500 miljoner så sent som i mitten av oktober fortsatt låg fast, så får jag det inte att gå ihop med vad de flesta partier vill. Nämligen att öppna upp någon form av värnplikt, utöka anslagen rejält samt förstärka och uppdatera materielen. Vi hoppas naturligtvis på ett brett och långsiktigt försvarsbeslut. Ja, det finns en hel del att fundera på när det gäller våra försvarsnära myndigheter. Och framför allt hoppas på att våra politiker kommer att fatta kloka och långsiktiga beslut när det gäller vårt lands försvars- och säkerhetspolitik. Jag får önska er alla en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR! HÅKAN SPARR, Försvarsförbundets ordförande hakan.sparr@forsvarsforbundet.se 5
REPORTAGE AKTUELLT Försvarsmakten skjuter upp lönekartläggning igen Lönekartläggningar ska ske minst vart tredje år. Det kräver lagen. Men Försvarsmakten har bara gjort en enda kartläggning på 13 år. TEXT: JONAS FREDÉN Lönekartläggningar är tänkta att hjälpa arbetsgivaren att sätta lika lön för lika arbete, oavsett kön, etnicitet och ålder. För åtta år sedan fälldes försvaret i Jänställdhetsnämnden, numera Nämnden mot diskriminering, för att inte ha genomfört någon kartläggning. Då, 2006, hälsade dåvarande JämO, advokat Claes Borgström, domen som en seger: Detta är ett väldigt viktigt beslut, som jag är väldigt glad över. Annars hade man lika gärna kunnat skrota kravet på lönekartläggningar, sa han då. FÖRSVARETS OMBUD tyckte tvärtom: Försvarsmakten är en för stor och för spridd myndighet för att man ska kunna jämföra olika jobb. Internt, inom förbanden, arbetar försvaret gärna för likvärdiga löner men att jämföra jobb i helt olika förband på olika orter? Nej. En central jämförelse tillför ingenting, sa Försvarsmaktens ombud Göran Ekström 2006. Men försvaret förlorade. Diskrimineringslagen kräver lönekartläggningar minst var tredje år. Under löneförhandlingarna inom Försvarsmakten i år fick facket, centralt på myndigheten, höra att en ny lönekartläggning skulle bli av 2015. Men den har nu skjutits upp ytterligare, till 2016. Försvarsmaktens förhandlingschef Ulf Olsson vill inte bli intervjuad, men skriver i ett mejl att samtliga arbetstagarorganisationer är väl informerade. Inom ramen för vårt utvecklingsarbete har också arbetet med lönekartläggning beskrivits, skriver han. I de egna styrdokumenten skriver ÖB som om lönekartläggningar sker regelbundet. Men det stämmer alltså inte. Senast en lönekartläggning gjordes var 2009 tre år efter kravet från Jämställdhetsnämnden. Och det arbetet påbörjades men mynnade inte ut i något lönearbete, säger Marika Olsson, ombudsman på Försvarsförbundet. Under löneförhandlingar har jag ifrågasatt att vi ålägger förbanden att göra det man inte vill göra för hela myndigheten, säger Marika Olsson. DETTA RÄCKER INTE, tycker facket, och överväger att gå till högre ort igen. Vi diskuterar tvärfackligt hur vi ska göra. Blir det aktuellt att gå till Nämnden mot diskriminering bör vi göra det gemensamt, säger Marika Olsson. LÖNEKARTLÄGGNING Arbetsgivare ska göra lönekartläggning minst vart tredje år, enligt lagen om Diskriminerings paragraf 11. Enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) har knappt hälften av de arbetsgivare som gjort lönekartläggningar också hittat osakliga löneskillnader. I kartläggningen jämförs kunskap och färdigheter, ansvar, ansträngning och arbetsförhållanden. 2003 kritiserade DO Försvarsmakten för att inte genomföra lönekartläggningar. 2006 fällde Jänställdhetsnämnden, numera Nämnden mot diskriminering, Försvarsmakten för utebliven lönekartläggning. 2009 gjorde Försvarsmakten en kartläggning. 2014 fick facket besked att en ny kartläggning skulle äga rum 2015, men den sköts upp till 2016. NÄMNDEN MOT DISKRIMINERING En myndighet som prövar ärenden om vite böter mot dem som bryter mot Lagen om diskriminering. Nämndens 13 ledamöter utses av de stora fackförbunden, näringslivet, handikappförbunden och RFSL utom ordföranden och två andra ledamöter, som är oberoende jurister och ska ha erfarenhet som domare. 6
AKTUELLT Alla lovar mer pengar till försvaret Mer pengar till försvaret. Så ser det ut både i regeringens budgetproposition och i allianspartiernas skuggbudget. Ett trendbrott, menar Försvarsförbundets ordförande Håkan Sparr. TEXT: ANNA HJORTH Regeringen föreslår en förstärkning av anslaget till förbanden i Försvarsmakten med 210 miljoner under 2014. Pengarna ska främst gå till övningsverksamhet och stärkt tillgänglighet. Detta område förstärks även från 2015 och framåt. MAN FÖRESLÅR OCKSÅ en förstärkning av materialanslaget med två miljarder, som ska säkerställa utvecklingen och anskaffningen av nya Jas Gripen. Regeringen motiverar tillskottet med att det är en konsekvens av den uteblivna Jas-affären med Schweiz. För att delvis finansiera detta minskar man anslaget till internationella insatser med 500 miljoner. Försvarsförbundet ser positivt på de föreslagna satsningarna. Ja, de välkomnas givetvis av oss. Vi kan skönja ett trendbrott från att alltid vilja spara pengar inom försvarssektorn i vårt land. Vi kan också konstatera att de långsiktiga ekonomiska frågorna måste hanteras i försvarsbeslutet nästa år, säger förbundets ordförande Håkan Sparr. Även i allianspartiernas skuggbudget syns en ökad satsning på försvaret, inom samma områden som regeringen. I december ska riksdagsledamöterna rösta om statens budget. Oviss framtid för anställda på FXM Att regeringen menar allvar med att man vill lägga ner Försvarsexportmyndigheten, FXM, stod klart när budgeten presenterades i oktober. Uppdraget kommer att tas över av andra myndigheter. Vad det innebär för de som arbetar på FXM idag är ännu oklart. I budgetpropositionen skriver den rödgröna regeringen bland annat att den anser att nödvändigt exportstöd kan genomföras inom en annan myndighetsstruktur med bibehållna krav på affärsmässighet och transparens. Tanken är att avvecklingen av myndigheten ska påbörjas under 2015. Vissa uppgifter ska tas över av FMV, som får regeringens uppdrag att förbereda detta till den 1 juni. Våra medlemmar på FXM är förstås oroade för vad som kommer att hända. De funderar över hur deras framtid ser ut. Det riskerar att bli ett arbetsmiljöproblem, säger Susanne Larsson Forman som är ombudsman på Försvarsförbundet. FXM kommenterar beskedet i budgeten på sin hemsida med att det är tråkigt, men att: Vi kommer givetvis vara beredda att ge vårt bidrag så att en ny struktur kan ta tillvara de statliga värden som FXM skapades för, öppenhet och transparens. ANNA HJORTH Foto: Stefan Thell Foto: Copyright Saab AB Både regeringen och alliansen vill satsa mer på försvaret, bland annat till utveckling av nya Jas-plan. I dagsläget är det dock ytterst osäkert om något av förslagen kan förverkligas. FÖRSVARSEXPORTMYNDIGHETEN, FXM Bildades 2010. Verksamheten låg tidigare på flera olika myndigheter, bland andra FMV. Myndigheten ska främja svensk vapenexport som är av försvars- och säkerhetspolitiskt intresse. FXM har omkring 50 anställda, varav 6 är medlemmar i Försvarsförbundet. 7
AKTUELLT»En balansgång hur långt man kan gå i att ta över arbetsuppgifter«peter Hultqvist hade hunnit vara försvarsminister i precis två veckor när försvaret inledde den största insatsen i Stockholms skärgård sedan ubåtsjakterna på 1980-talet. Några veckor senare offentliggjordes att det verkligen var främmande makt som kränkt svenska vatten. Det var bara att konstatera läget, att det var som det var. Det handlade om att se till att värna svenska intressen. Och regeringen hade signalerat till Försvarsmakten att de har alla verktyg de behöver, även rätt att använda militärt våld, säger försvarsminister Peter Hultqvist när han tar emot representanter från försvarsmedier en sen novembereftermiddag. ÄMNENA OCH FRÅGORNA rör sig över ett brett fält. Att den nya försvarsministern är en rutinerad politiker både på försvarsområdet och när det gäller att möta medier är uppenbart. Många frågor hänvisade han till det kommande inriktningsbeslutet för försvarspolitiken, som han hoppas ska tas med bred majoritet i riksdagen i vår. Han betonade det förändrade omvärldsläget, där framfö- ANNONS rallt Rysslands ökade militära aktivitet i närområdet oroar. Då är ett fördjupat samarbete med Finland i fredstid ett sätt att öka tryggheten. Till exempel genom att använda varandras ankarplatser och utbyte av personal. En del av de fördjupade åtgärderna kräver ny lagstiftning och där är regeringen beredd att lägga fram förslag. Vi vill utnyttja våra gemensamma resurser bättre och höja vår kompetens. Det kan också verka tröskelhöjande för omvärlden. PERSONALFÖRSÖRJNINGEN I det svenska försvaret är en förstås en central fråga. Å ena sidan säger Peter Hultqvist och regeringen att den svenska militära förmågan ska förbättras. Å andra sidan har Försvarsmakten i uppdrag att dra ner Förening 114 kallar till Årsmöte Torsdagen den 5 februari 2015 Klockan 16.00 Starrängsringen 69 Ev motioner ska vara styrelsen tillhanda senast 2015-01-12. För er som röstar via e-post eller brev måste dessa vara valberedningen tillhanda senast 2015-02-04 kl 10.00 enligt uppgifter på valsedeln som utsänds separat via e-post. OBS! Valsedlar tillställs valberedningens sammankallande, ej samma e-postadress som anmälan till årsmötet. För dig som närvarar personligen gäller att valsedeln skall användas vid röstning för att din röst skall vara giltig. Efter årsmötet bjuder föreningen på middag. Varmt välkomna! Pia Almström, ordf och Katarina Kruse, v ordf Anmäl dig genom att skicka mail till: robert.oidermaa@mil.se alt ring 0721-74 39 54 senast 23 januari. OBS! I Din anmälan behöver vi veta vad du vill ha för måltidsdryck (vitt eller rött vin, starköl eller alkoholfritt) samt eventuellt behov av specialkost (allergianpassad, vegetarisk och dylikt). PETER HULTQVIST, FÖRSVARSMINISTER: Socialdemokrat från Borlänge, född 1958. Tidigare yrke: Journalist. Politisk karriär i urval: Kommunalråd i Borlänge 1989 2006. Riksdagsledamot 2006 2014. Ordförande i försvarsutskottet och ledamot i försvarsberedningen 2011 2014. på 500 miljoner i lönekostnader i det så kallade RB5 (Regeringsbeslut 5). Där måste vi titta på den totala ekonomin, vi tittar just nu på hur vi ska hantera RB5. Vi har inte kommit till en slutpunkt än. Försvarsförbundet har varnat för konsekvenserna av RB5, om det skulle bli så att Försvarsmakten skulle vilja säga upp mer personal på stödfunktioner för att klara betinget. Exempelvis genom att förskjuta arbetsuppgifter från civila till officerare. När det gäller officerare och civila arbeten så är det där ju alltid en balansgång hur långt man kan gå i att ta över arbetsuppgifter. Det får ju inte bli så att kärnan i officersyrket försvinner, för då är det inte rätt använd resurs, säger Peter Hultqvist. ANNA HJORTH 21 % av de statligt anställda var oorganiserade förra året det vill säga de var inte med i något fackförbund. Det visar siffror från Arbetsgivarverket. Andelen har ökat stadigt de senaste åren. 2005 var motsvarande siffra 13 procent. 8
Utfrusna En av vinterns första köldknäppar har slagit till i Boden. Medarbetarna på Försvarsmaktens löneavdelning känner sig som att de redan har hamnat ute i kylan. Arbetsuppgifterna har flyttats till Stockholm och de har inte fått utbildning i det nya lönesystemet. TEXT: ANNA HJORTH FOTO: SIMON ELIASSON» OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 3 2014 9
REPORTAGE Sedan flera månader har de anställda på löneavdelningen i Boden levt i ett vakuum. Deras arbetsuppgifter är flyttade till Stockholm och verksamheten håller på att avvecklas. Men något formellt beslut finns inte. Därför fortsätter de att gå till jobbet och gör de få arbetsuppgifter som finns kvar. effekter, men inte att man gör på det här sättet, säger Ann-Louise Nilsson. Jag ser inga skäl till varför inte vi har fått utbildas i Prio. Många av oss har varit med om att byta system förr, det hade gått utan problem. Man blir både ledsen och förbannad över att det har blivit så här, säger Britt-Inger Strandberg. DET VAR DEN första oktober som Försvarsmakten slutligen skrotade det gamla lönesystemet Palasso. Numera sker all lönehantering och administration i Priosystemet. I Stockholm. Där jobbar numera omkring 80 personer. Några av de anställda i Boden har varit med och lärt upp personal i Stockholm, berättar de när vi ses på Soldathemmet, några hundra meter från löneavdelningen som ligger i hjärtat av Bodens militära centrum. Vi känner fortfarande en grundläggande lojalitet med vår arbetsgivare. Men också en enorm besvikelse över att det vi gör inte tas på allvar eller uppskattas på samma sätt som i Stockholm. Man har ju ställt oss utanför i och med att man inte har velat utbilda oss i det nya systemet, säger Marie Nilsson Lundberg, som är Försvarsförbundets plats- och skyddsombud på löneavdelningen. Marie Nilsson Lundberg SJÄLV HAR HON arbetat där i över fyra år. Inom Försvarsmakten har hon dock varit anställd i ett par decennier, bland annat på F21. Kollegorna Ann-Louise Nilsson och Britt-Inger Strandberg också gedigen erfarenhet och kompetens inom löneadministration. När de fick höra talas om tankarna på nedläggning blev de både förvånade, ledsna och frustrerade. Precis som sina arbetskamrater. Jag förstår inte riktigt varför man vill lägga ner här i Boden när vi har så lång erfarenhet av att arbeta med löneadministration. Samtidigt är man ju alltid medveten om att omorganisationer kan få sådana DET VAR 2005 som regeringen beslutade att löneavdelningen skulle placeras i Boden, som ersättningsjobb i samband med ett försvarsbeslut. Det gör att Försvarsmakten inte kan lägga ner kontoret hur som helst. Ett regeringsbeslut måste till först. Och något sådant finns ännu inte. Att saken blivit aktuell nu beror bland annat på att Försvarsmakten i våras fick i uppdrag av regeringen att spara 500 miljoner på personalkostnader fram till 2018. En av åtgärderna som Försvarsmakten föreslog var att koncentrera löneadministrationen till Stockholm. Vi har bett att få se underlagen på hur mycket de skulle spara på att flytta arbetsuppgifterna till Stockholm, men jag tycker att det saknas öppenhet. Vi i de fackliga organisationerna inom Bodens garnison har ställt tydliga frågor till arbetsgivaren, bland annat om risk- och konsekvensanalyser och att det sker en avveckling utan att det finns beslut. Men vi får inte fullständiga svar, säger Marie Nilsson Lundberg. De senaste månaderna har hon arbetat intensivt med att försöka få arbetsgivaren att ändra sig och behålla verksamheten i Boden. Hon har haft otaliga möten med arbetskamrater, fackliga kollegor, arbetsgivaren, kommunen, politiker och lokala medier. Samtidigt har frågan drivits på central facklig nivå, bland annat av Hans Jonsson, som är ombudsman på Försvarsförbundet. Vi tycker framförallt att det är dåligt att ledningen inte svarar ordentligt på medlemmarnas frågor om motiven till ned- Det är oklart hur länge till Ann-Louise Nilsson och Britt-Inger Strandberg kommer att ha kvar några arbetsuppgifter på löneavdelningen. 10
»Man har ju ställt oss utanför i och med att man inte har velat utbilda oss i det nya systemet 11
REPORTAGE» läggningen. Däremot kan vi från förbundet centralt inte ta ställning till var besparingar ska ske, men det är grundläggande att de drabbade i alla fall förstår varför. En del i besparingen var ju att inte utbilda personalen i Boden i Priosystemet, så nu är det svårt för dem att utföra arbetsuppgifterna. Det här har utvecklats till en arbetsmiljöfråga, säger Hans Jonsson. MARIE NILSSON LUNDBERG och kollegorna försöker sätta ord på känslorna. Så länge inget beslut är fattat lever vi i ovisshet och kan inte gå vidare. Mycket handlar också om bristande kommunikation. Det känns som att de håller på att lägga ner oss i smyg, att vi befinner oss på ett sjunkande skepp. En del har känt sig tvingade, enda vägen är att söka karriärväxling, säger hon. Det är hittills sex personer på avdelningen som har sökt karriärväxling. Det innebär bland annat att de kan få hjälp med vidareutbildning och med att söka nytt jobb. Två medarbetare kommer att gå i pension under nästa år. Ytterligare tre kommer att gå in och jobba i ett projekt på regementet I19. De som är kvar har tillfälliga arbetsuppgifter, bland annat hanterar de arbetsgivarintyg och intyg till Försäkringskassan. Hur länge det ska fortsätta är oklart. Många känner sig understimulerade, berättar Marie Nilsson Lundberg. DE SOM JOBBAR på löneavdelningen vill inget hellre än att få fortsätta med det. Men faktum är att de i nuläget inte har fått den utbildning som krävs för att jobba i det nya systemet. Bland annat för att ledningen anser att det skulle bli för dyrt (se text här intill). Man menar exempelvis att det inte gick att utbilda dem medan lönerna fortfarande gjordes i det gamla systemet, i och med att det då skulle ha blivit ett produktionsbortfall. Att utbilda dem nu, när lönerna sköts från Stockholm, är inte heller ekonomiskt försvarbart, menar man. Anledningen till det är att man i så fall skulle ta någon av de anställda i Stockholm för att utbilda dem i Boden, och då blir verksamheten i Stockholm lidande. Situationen kan närmast beskrivas som ett moment 22. Det sista hoppet utgörs nu av politikerna. Marie Nilsson Lundberg och hennes fackliga kollega från Seko har bland annat uppvaktat kommunalrådet i Boden, och fått stöd. 30 förlorade arbetstillfällen på en liten ort i Norrbotten är kännbart. Försvarsminister Peter Hultqvist, som då var Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson, sa så sent i september till NSD att Försvarsmaktens planer på att lägga ner löneavdelningen i Boden inte verkar vara välgrundade. På promenaden från Soldathemmet till baka mot löneavdelningen har solen nästan krupit tillbaka ner under horisonten. Det stundande mörkret speglar sinnesstämningen hos Marie Nilsson Lundberg. Samtidigt är det tydligt att vare sig hon eller kollegorna vill ge upp. Så länge det inte finns något beslut FÖRSVARSMAKTENS LÖNEKONTOR I BODEN Har 30 befattningar. Cirka 20 anställda. Är en del av förbandet HR-Centrum, som är placerat i Stockholm. Har funnits i Boden sedan 2005. Fick sin placering i Boden efter ett regeringsbeslut. Chefen i Boden heter Carin Hall. Förbandschef är Lena Sköld. Petra Pfeiff är chef för den administrativa enheten där lönekontoret ingår. SIFFROR Varje månad hanterar HRC 30 000 löner på sammanlagt 500 550 miljoner kronor. SYSTEMEN DET HANDLAR OM: Palasso ett lönesystem som har använts på över 150 statliga myndigheter, däribland Försvarsmakten. Prio ett komplext system som ska hantera logistik och olika administrativa delar inom Försvarsmakten, bland annat löner. 12
REPORTAGE Kan jobba effektivare när alla sitter tillsammans På Sandhamnsgatan på Gärdet i Stockholm har Försvarsmaktens HR-Centrum sitt huvudkontor. Från och med den 1 oktober sköts all lönehantering inom myndigheten därifrån. Chef för den administrativa enheten är Petra Pfeiff. TEXT: ANNA HJORTH Det har skrivits mycket i lokala medier i Norrbotten om situationen för de anställda vid löneavdelningen. kan man inte varsla eller säga upp oss. Och jag tycker verkligen man borde överväga att istället flytta över hela löneadministrationen hit till Boden, säger hon. Ministern analyserar frågan FÖRSVARSMAKTEN HAR ÄNNU inte sänt någon begäran till regeringen om att få lägga ner löneavdelningen i Boden. Det säger försvarsminister Peter Hultqvist i en intervju med Om Försvarsförbundet. Det finns inget regeringsbeslut i den här frågan. Och det har ännu inte kommit in någon hemställan från Försvarsmakten till försvarsdepartementet. Jag lovade i valrörelsen en översyn av det här om vi skulle få regeringsmakten. Nu har jag begärt och fått in ett underlag för analys, så långt har det kommit nu. Mer kan jag inte säga nu. Petra Pfeiff Lönerna är en del i allt det vi gör. I och med att vi nu har gått över helt och hållet till Prio så kan vi göra allt i samma system. Vi kan jobba effektivare när alla sitter tillsammans. Och en del i det stora sparbetinget som Försvarsmakten fick i våras ligger på oss. Vi måste bli billigare, säger Petra Pfeiff. Hur mycket sparar ni på att avveckla i Boden? Det är beräknat till 12 miljoner per år. Vad är det ni sparar på? Det är sparade investeringar, som utbildningar och infrastruktur. Det tar ett halvår att utbilda en medarbetare i Prio fullt ut. Om vi skulle utbilda dem i Boden skulle vi vara tvungna att ta någon»det tar ett halvår att utbilda en medarbetare i Prio fullt ut.«av medarbetarna i Stockholm för att göra det, och då skulle vi få ett produktionsbortfall. Det har vi inte råd med. Här har vi dessutom ett inflöde av ärenden från HR direkt, vilket i sig är en vinst. Det har också ett värde att vi finns här så vi kan träffas och ta eventuella frågor direkt i det personliga mötet. Hur kan ni avveckla en verksamhet där det krävs ett regeringsbeslut för att lägga ner? Det lutar åt att myndigheten inte får fatta beslutet. Jag vet att diskussionerna pågår, men jag vet inte hur det går. Så jag får passa lite på den frågan, det är Försvarsmaktens ledningsstab som samtalar med försvarsdepartementet. Är det lättare att avveckla en verksamhet som ligger 100 mil bort? Nej, det är inte en bild jag känner igen. Jag känner att vi har en bra relation med medarbetarna i Boden. Vad händer om regeringen säger nej till avveckla i Boden? Då måste vi göra ett omtag på helheten. I så fall kommer vi inte att kunna leverera den efterfrågade besparingen som regeringen vill ha. 13
REPORTAGE Den smygande diskrimineringen Har du nekats anställningsintervju eller en tjänst på grund av att du är äldre, trots lika bra eller bättre meriter än en yngre sökande? Börjar information och erbjudanden om kurser glesna på jobbet? Då kan du ha blivit utsatt för åldersdiskriminering. TEXT: CARINA WAHLSTEDT JANSON Illustration: Maimi Parik 14
När Diskrimineringslagen kom 2009 beställde Försvarsmakten en undersökning* om attityder och upplevelser av olika typer av diskriminering på de egna arbetsplatserna. Av de som deltog i undersökningen hade 13 procent upplevt åldersdiskriminering och fem procent ville inte svara på frågor om ålder. Båda siffrorna är högre än för andra typer av diskriminering. Att så många valt att inte svara kan visa på att det är känsligare att prata om åldersdiskriminering att ålder som utslagsfaktor inte är lika uppmärksammat eller mer accepterat än exempelvis *GRI-rapport 2011:1 Diskriminering inom Försvarsmakten en intersektionell analys, av Ulla Eriksson-Zetterquist, Rolf Solli och Alexander Styhre. kön och etnicitet. Det måste vi ta reda på, säger Ulla Eriksson-Zetterquist, en av rapportförfattarna från Gothenburg Research Institute. UNDERSÖKNINGEN INNEHÖLL också frågor om bemötandet när man berättar att man utsatts för åldersdiskriminering. Här fick Försvarshälsan och professionell hantering ganska låga poäng. Den formella strukturen för att bemöta problemet fick dåligt betyg. Å andra sidan känner man dåligt till vem man ska vända sig till. Här brister informationen. Det stöd som upplevs som allra viktigast när man blivit åldersdiskriminerad är att ha en god arbetskamrat att prata med. En arbetskamrat som lyssnar och stödjer är ovärderlig och en förutsättning för att orka gå vidare, poängterar Ulla Eriksson-Zetterquist. När du väl vågar berätta blir det väldigt fokus på din person och då kan självbilden och självförtroendet få en knäck, eftersom du inte vill identifiera dig själv som diskriminerad. HON MENAR ATT diskussionen om attityder till ålder i arbetslivet är grundläggande för framtiden. Ulla Eriksson -Zetterquist Allt färre unga ska försörja en allt större grupp äldre i framtiden. Om 10 15 år kommer 70 procent av ungdomarnas arbetskraft att behövas enbart i vården. Kommer verkligen så stor andel av dem att vilja arbeta där? Här finns en motsägelse. Samtidigt som samhället väl behöver de som vill arbeta efter uppnådd pensionsålder får man inte arbeta kvar i statlig tjänst efter 67. Birgitta Jansson-Lindh, pensionär sedan fyra år, och Lennart Emanuelsson, som har sex år kvar fram till 67, har båda haft anledning att fundera över ålder i arbetslivet. LENNART EMANUELSSON började som värnpliktigt väderbiträde 1974 på Helikopterskolan i Boden och har under sin karriär haft många arbetsuppgifter. Han kom till Linköping 1985 och är idag en av dem som arbetat längst på arbetsplatsen. Nu är han tillbaka som väderobservatör, ett yrke med helt annan teknik än då han började. Förra året hade han som 61- åring kunnat pensionera sig. Det gör funderingarna kring ålder och bemötande på jobbet aktuella. Jag hade så sent som igår ett samtal med min chef då vi diskuterade framtids-»»det är en fördom att yngre generellt sett har fler år kvar på arbetsplatsen än äldre.«15
REPORTAGE Birgitta Jansson-Lindh menar att man med stigande ålder är tvungen bevaka sin situation. Annars finns det risk att man utsätts för åldersdiskriminering. Foto: Sören Andersson» planer. Jag berättade för henne att jag vill arbeta kvar minst ett år till. Han är glad att han inte har ett fysiskt krävande arbete, men vill helst bara se ett eller två år framåt. Den största faran idag tror jag är att man tvingas arbeta längre än man orkar. Å andra sidan förstår jag inte varför man inte skulle kunna få arbeta längre än till 67. Jag kan tänka mig att arbeta kvar längre och skulle känna mig diskriminerad om jag inte fick fortsätta på grund av ålder. Lennart Emanuelsson tror att utbildning och utveckling är nyckeln till att han sluppit uppleva åldersdiskriminering. För karriären krävs det att man vill utvecklas. Jag har gått väldigt många kurser och aldrig sagt nej till vidareutbildningar som erbjudits. Just nu siktar jag på fler datorutbildningar för att hålla mig informerad, men vill inte styra om något karriärmässigt. BIRGITTA JANSSON-LINDH, pensionerad sedan fyra år från ett arbete som uppdragsledare på FMV, har även hon funderat över begreppet åldersdiskriminering och ser tillbaka på sitt yrkesliv.»förhandla och att gör dig själv anställningsbar«med stigande ålder är risken stor att man blir förbisedd, nonchalerad och till sist osynliggjord. Man har mycket att komma med, men blir inte lyssnad till. Man kanske är blyg eller eftertänksam, men allt ska gå så snabbt. Jag kände aldrig att jag blev osynlig, men jag är en person som kan tala för mig. Att hon själv har bevakat sin situation på jobbet har varit viktigast för den egna utvecklingen. Och tror hon mest avgörande för att inte råka ut för åldersdiskriminering. Förhandla och att göra sig själv anställningsbar. Jag har haft chefer tidigare i yrkeslivet som tycker att de som inte kan förhandla själva inte är lika mycket värda. Men vad händer då med karriären och löneutvecklingen? Med stigande ålder glöms man bort om man inte själv bevakar sina chanser till lönehöjning, utbildningar och annan utveckling i arbetslivet, menar hon. Att bevaka sin löneutveckling är också viktigt av andra skäl. Självklart sjunker motivationen om arbetskamrater som är betydligt yngre, men med samma kompetens, tjänar ett par tusen mer i månaden. Då sjunker självförtroendet också. HON HAR SETT hur arbetslivet förändrats på ett sätt som bland annat gjort frågan om lönesättning komplicerad. Exempelvis att de som kommer in i yrket nu har högre utbildningsnivå än tidigare generation. Vi måste värna en blandning på arbetsplatser på alla sätt och vi måste ses som individer. En äldre kan ha ambition och entusiasm likväl som en yngre. Det är en fördom att yngre generellt sett har fler år kvar på arbetsplatsen än äldre. Rörligheten är större och allt färre stannar ett helt yrkesliv på samma arbetsplats. Det är därför inte nödvändigtvis mest lönsamt ur arbetsgivarperspektiv att satsa på de yngsta i yrket framför de lite äldre, säger Birgitta Jansson-Lindh. 16
Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsdomstolen om åldersdiskriminering Ett EU-direktiv om likabehandling var startskottet för lagstiftning mot åldersdiskriminering i en rad europeiska länder mellan åren 2000 och 2010. USA har haft en lag mot åldersdiskriminering i arbetslivet sedan 1967. Diskimineringsombudsmannen (DO) inrättades 2009, då de fyra tidigare ombudsmännen mot diskriminering slogs ihop. Samma år förbjöds diskriminering på grund av ålder. Redan tidigare förbjöd lagen diskriminering på grund av bland annat kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder eller sexuell läggning. Förra året gjordes 256 anmälningar om åldersdiskriminering, varav 117 rörde arbetslivet. De ökar stadigt, berättar Martin Hjort, jurist på DO:s Rättsenhet Arbetsliv. UTÖVER ATT UTREDA anmälningar samverkar han även med arbetsgivare, fackförbund, skolor och andra aktörer för att arbeta förebyggande med attityder, sprida kunskap och att se till att lagen följs. Det kan vara mycket effektivt att Känner du dig åldersdiskriminerad? anmäla till oss även om det inte leder till rättegång. Det kan leda till granskning på plats, dialog och förebygger framtida diskriminering. ARBETSDOMSTOLEN HAR en annan roll än DO. Sedan 2009 har AD avgjort fem domar som rör åldersdiskriminering. Vi är en specialdomstol för arbetsrättsliga tvister, säger Cathrine Lilja Hansson, domare och chef för AD. Som domare dömer hon utifrån den rättsliga argumentation och de fakta som utreds och presenteras av arbetstagare och arbetsgivare. Den som anser sig diskriminerad ska bevisa för domstolen att det varit fråga om diskriminering. Om det lyckas är det upp till arbetsgivaren att bevisa motsatsen. Så här gör du och så får du hjälp steg för steg: 1 Tala i första hand med din lokala Försvarsförbundsförening, ditt platsombud eller skyddsombud där du arbetar. 2 Ombudet rådgör med ombudsman på förbundskansliet och förhandlar för din räkning med din arbetsgivare lokalt. 3 Når man inte en uppgörelse lokalt kan ombudsmannen föra frågan vidare i centrala förhandlingar. 4 I sista hand beslutar förbundsstyrelsen om stämning till AD. Då anlitas advokat. Källor: Diskrimineringslagen, Svensk författningssamling 2008:567. Marika Olsson, ombudsman på Försvarsförbundet. HALLÅ DÄR STEFAN NILSSON, till vardags verksamhetsofficer vid FMTS i Halmstad, tog den första november över uppdraget som Försvarsmaktens huvudskyddsombud. Berätta om ditt nya uppdrag! Det sträcker sig över tre år, precis som alla andra huvudskyddsombudsuppdrag. Min uppgift är att driva ärenden och fungera som central motpart till Högkvarteret. Eller om det har inträffat allvarliga incidenter som kräver kraftiga åtgärder, då kan jag stötta de runt 50 huvudskyddsombuden som finns inom myndigheten. Att samordna deras verksamhet ingår också i mina uppgifter. Hur står det till med arbetsmiljön inom Försvarsmakten? Balansen mellan uppgifter och resurser är den genomgående frågan. Vi har för mycket att göra i förhållande till hur få vi har blivit. Det får negativa effekter både på den fysiska arbetsmiljön, om du till exempel inte hinner med din fysträning och på det psykosociala området, om du känner dig otillräcklig blir det lätt spända relationer på arbetsplatsen. Kan du nämna någon särskild fråga du vill ta tag i? En sak jag ser är att rapporteringsviljan är för låg när det gäller arbetsskador. Idag är det fler arbetsskador än tillbud som rapporteras in i systemet, och det verkar inte rimligt att verkligheten ser ut så. Det måste bli enklare att rapportera, så att man inte låter bli för att det upplevs som svårt eller jobbigt. 17
KRÖNIKA GYLLENHAAL Lever vi i en thriller? Det fanns egentligen bara en sak man behövde veta om Östtyskland. Tyvärr har just den faktauppgiften blivit mer och mer aktuell för att förstå tänkandet i dagens Moskva. Ett SAS-flygplan nära Malmö med 132 vanliga passagerare var nära en allvarlig olycka på grund av ett smygflygande ryskt spaningsplan. En främmande makts miniubåt i vår skärgård. Ingen thriller, tyvärr. Men vad säger då våra thrillerförfattare? DET RYSKA FLYGPLANET flög med avslagen transponder, vilket gör det svårt att upptäcka. Det har blivit ett ryskt mönster liksom att dylika incidenter sker allt oftare. Var och en för sig har incidenterna, med undantag för den i skärgården, inte skapat enorm uppmärksamhet. Men fler och fler börjar nu inse att säkerhetspolitik spelar roll. Hur blir fortsättningen? Våra vanliga experter famlar efter scenarios. Men det finns en till kategori att fråga thrillerförfattarna. Låt oss därför titta närmare på tre högaktuella författare, två civila och en officer, och se vad de kan bidra med för prognoser. LARS WILDERÄNG HETER en av Sveriges största bloggare, särskilt om man avgränsar till bloggar med allvarliga ämnen. Att han lärde sig ett och annat som värnpliktig pansarsoldat och har bra koll på nutida försvar visade han med sina föregående böcker Midvintermörker och Midsommargryning. Mycket i dem kretsar kring ett krig mellan Sverige och Ryssland om Gotland, först i nutid och sedan en andra rond i en nära framtid. Jag ska vara helt ärlig och säga att jag inte riktigt kunde uppskatta Midvintermörker och Midsommargryning. Medan många, ovanligt många, detaljer i dem stämde så tyckte jag att handlingarna inte var tillräckligt trovärdiga, och personerna var inte levande nog för min smak. Men den med seriöst intresse för svenska vapensystem bör nog ändå läsa de böckerna. DESTO INTRESSANTARE är Wilderängs senaste, Stjärnklart. I den berättar han om hur några väldigt olika svenskar skulle kunna bete sig vid en samhällskollaps i nutid. Författaren väver in ibland skickligt - en mängd fakta och åsikter om extrema situationer och överlevnad. Medan jag fortfarande inte riktigt köper utlösande faktorer och persongalleriet så måste jag säga att jag hoppas att särskilt några svenska politiker ska läsa boken. De lär då få sig en tankeställare som heter duga, vad gäller vårt samhälles allt extremare beroende av elektricitet och datorer. En annan författare som tekniskt övertygar är Kaj Karlsson, numera konsult och ekonom men tidigare kustjägarkapten samt utbildad vid specialförbandet SSG. Hans debut Operation Nordvind var imponerande och den nya Parsifaldirektivet har en början som är bland det mest övertygande jag läst vad gäller tillvägagångssätt. Jobbar man vid Ringhals kärnkraftverk och har svagt hjärta bör man helt undvika Parsifaldirektivet. MEDAN DE HITTILLS nämnda böckerna utspelar sig i nutid eller en mycket nära framtid har David Bergman, till vardags yrkesofficer, valt att låta sin actiontäta spänningsroman 36 timmar utspela sig i ett Stockholm som nog knappast skulle kunna uppstå under detta decennium. Här är fienden intern det blir ett kort men intensivt svenskt inbördeskrig. Intressant nog heter huvudpersonen i denna bok general Johanna Lindström. Alla nämnda böcker kan rekommenderas 18
Lars Wilderängs Stjärnklart handlar om hur olika människor i dagens Sverige skulle reagera på en riktigt stor katastrof. BILDKÄLLA: Massolit förlag Frågelådan Jag har ett förslag som jag gärna vill att Försvarsförbundet ska jobba vidare med. Hur gör jag för att skriva en motion till kongressen? för den som gillar Tom Clancy och vill ha svenska karaktärer och landskap. Tyvärr lider dock alla dessa svenska Clancys av ungefär samma åkomma personligheterna utformas inte tillräckligt, inte ens huvudpersonerna. Jag skulle också gärna sett att åtminstone en av böckerna på ett mer trovärdigt sätt hade utmålat ryskt agerande. Just nu vill nog inte så få svenskar läsa om varför och hur Ryssland skulle kunna tänkas agera i Östersjöregionen kanske redan imorgon. Dessa böcker ger bara dimmiga föreställningar om det. Däremot ger samtliga nämnda författare en viss uppfattning om hur moderna svenskar, inte minst politiker, kan tänkas reagera på ett Sverige i djup kris eller till och med krig. DAVID BERGMAN LADE ner massor av sina många dyrköpta talanger i manuset för 36 timmar men jag tycker att det viktigaste han har skrivit är en betydligt kortare text som man kan läsa helt gratis och omedelbart efter att ha läst denna krönika. Det är en annorlunda och ständigt aktuell brandfackla i försvarsdebatten. Du finner den lätt genom att googla efter Nederlagsdoktrin. Jag håller med David om att något blev fel i debatten när fokuset blev nederlag. Samtidigt tror jag att man måste vara tydlig med vad som är ett realistiskt mål. Det är enligt min mening att göra Sverige oaptitligt, det ska kosta mer än det smakar. Totalförsvarets enda riktmärke vad gäller tid borde vara det som svenska myndigheter förr i tiden kommunicerade väldigt tydligt i broschyrer till allmänheten: Motstånd skall göras ständigt och i alla lägen och Varje meddelande att motståndet skall upphöra är falskt. För dramatiskt? Nej, man kan inte vara nog tydlig och viljan kommer först. LARS GYLLENHAAL lars_gyllenhaal@yahoo.se I MAJ ÄR DET dags för Försvarsförbundets kongress förbundets högsta beslutande organ att samlas. Då kommer bland annat olika idéer i form av motioner att debatteras, och beslut om vad förbundet ska jobba med de kommande åren ska fattas. Att skriva en motion är att ta en aktiv del i förbundets demokratiska process. Ett sätt att faktiskt påverka det fackförbund man tillhör. Man kan motionera om vad som helst, det är helt fritt vad man vill att förbundet ska jobba för eller om det är något man vill förändra, säger Eva Rundlöf som är kanslichef och förste ombudsman på Försvarsförbundet. DET ÄR BÅDE enskilda medlemmar och föreningar som kan skriva motioner. Men det är alltid föreningarna som skickar in dem till förbundet centralt, efter att först ha haft möjlighet att yttra sig över dem. Kom ihåg att se till att din föreningsstyrelse får motionen i god tid, så att den kommer in till kansliet senast den 1 mars. 5 SAKER ATT TÄNKA PÅ NÄR DU SKA SKRIVA DIN MOTION: 1. Motionen ska ha en rubrik. 2. Skriv en kort bakgrund och inledning till ditt förslag. 3. Avsluta med att sammanfatta motionens förslag i så kallade att-satser. De är att-satserna som kongressen sedan tar ställning till när den fattar beslut. En att-sats kan exempelvis formuleras så här: Därför yrkar jag på att kongressen beslutar att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att driva frågan om XXX och redovisa resultatet på nästa kongress. 4. Underteckna med ditt namn. 5. Skicka den till styrelsen för din förening. blogg: gyllenhaals.blogspot.com 19
DEN HÄR SIDAN VÄNDER SIG FRAMFÖR ALLT TILL DIG SOM ÄR FÖRTROENDEVALD. DEN SYFTAR TILL ATT GE DIG INFORMATION OM VAD SOM HÄNDER I FÖRBUNDET OCH KONKRETA TIPS FÖR ATT DU SKA KÄNNA DIG TRYGG I DITT UPPDRAG. HÖR GÄRNA AV DIG MED SYNPUNKTER OCH UPPSLAG: REDAKTION@FORSVARSFORBUNDET.SE Så skriver du protokoll som proffsen Använd ett modernt språk, ha en mall och var förberedd inför mötet. Så sammanfattar sekreterarproffset tipsen för att få till ett välskrivet protokoll på rimlig tid. TEXT: ANNA-KARIN ANDERSSON Att skriva protokoll är viktigt av flera anledningar. För att tydliggöra vad som sagts och beslutats vid ett möte och för att andra som inte kunnat närvara ska få inblick i vad mötet handlat om. Protokollen kan även ha ett historiskt värde och fylla en funktion för eftervärlden. Petra Vainionpää leder kurser i protokollskrivande och är ofta anlitad av olika organisationer och fackliga föreningar. I grunden är hon utbildad språkkonsult»begripliga texter ökar delaktigheten«och har inställningen att protokollen ska vara lätta att läsa för att fylla sin funktion. Det finns en felaktig bild av att protokoll kräver ett högtidligt språk med formella och ålderdomliga ord. Inom fackförbund används dessutom ofta interna uttryck och förkortningar av gammal vana. Men det är viktigt för demokratin att skriva så att alla förstår. Begripliga texter ökar delaktigheten, säger Petra Vainionpää. När Petra Vainionpää håller sina utbildningar lär hon också ut hur tidsåtgången och arbetsbördan för den som är sekreterare ska bli rimlig. Här är hennes råd om hur du kan skriva funktionella protokoll på ett effektivt sätt. TIPS OM ORDVAL OCH UTTRYCK I PROTOKOLL Undvik! Votering Yrkande Justeringsman Suppleant Omröstning Förslag Justerare Ersättare Skriv istället! Förkortningar som t.ex. APT Klubben ska genomföra en utredning Det ska tas fram en sammanställning Arbetsplatsträff Klubbstyrelsen ska ta reda på om Skyddsombudet ska ta fram 20
Inför mötet VAR FÖRBEREDD, det lönar sig i längden. Ta reda på vad mötet ska handla om och vilka beslut som eventuellt ska fattas. Diskutera gärna upplägget med mötesordföranden. Använd en mall för protokollet. Mötets struktur är ofta liknande från gång till gång och du tjänar på att använda en mall, lite som ett skelett som kan fyllas på efterhand. Vet du exempelvis redan på förhand vilka som ska vara närvarande så fyll i det före mötet. Mallen ska ha en tydlig struktur så att varje mötespunkt får ett eget avgränsat utrymme. Du behöver inte uppfinna hjulet på nytt men var inte rädd för att justera mallen om det behövs. Använd en mall! Renskrivandet SKRIV KLART PROTOKOLLET nära inpå mötet. Det är tidsbesparande att ha det färskt i minnet. Det finns ingen anledning att redovisa exakt hur samtalen förts men återge gärna viktiga resonemang. Skriv lättbegripligt. Protokoll måste vara korrekta och ha en viss bestämd form men det hindrar inte att du använder ett modernt språk. Välj ord som även för den som är ny i styrelsen eller klubben förstår. Lägg vikt vid utformningen så att det är lätt att se vad ni bestämt på mötet. Hela meningar är lättare att läsa än att-satser. Tänk på att det ska framgå vem som ska utföra de olika ärendena. Exempelvis: Beslut 1. Mötet beslutade att ge Ylva Persson i uppdrag att köpa en ny dator. 2. Den nya datorn får kosta högst 10 000 kronor. Renskrivningen bör gå ganska snabbt. Upplever du att efterarbetet med ett protokoll tar mycket tid kan det vara läge att se över mötesrutinerna. Kanske ger inte ordföranden dig som sekreterare tillräckligt stöd under mötet. Var försiktig med att använda bilagor. Protokollet ska alltid kunna stå för sig självt. Skriv därför aldrig: Styrelsen beslutade enligt bilaga 1. Under mötet Följ dagordningen! SOM SEKRETERARE HAR DU ett nära samarbete med ordföranden och följer ni den bestämda dagordningen för mötet och är tydliga med vad ni kommit fram till vid varje punkt behöver inte protokollarbetet bli så betungande. För de flesta är det tidsbesparande att göra mötesnoteringarna direkt på en bärbar dator eller läsplatta. På så sätt använder du också protokollsmallen på bästa sätt. Dina noteringar hamnar under rätt punkt från start och du har ett utkast till protokollet direkt efter mötet. Var uppmärksam på det som sägs, men anteckna inte allt. Om du är osäker på någon punkt, dubbelkolla innan mötet är slut att du uppfattat det korrekt, så slipper du jaga folk i efterhand. Om du antecknar med papper och penna, renskriv så snart som möjligt. Är det ett betydelsefullt möte, som exempelvis vid förhandlingar, kan du behöva spela in samtalet, vilket du gör lätt med exempelvis en applikation i mobilen. Glöm i så fall inte att tala om för mötesdeltagarna att de spelas in. Renskriv så snart som möjligt! Lycka till! 21