Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Relevanta dokument
Mångfald är det som gör oss unika

a) Börja med att dela upp klassen i mindre grupper och dela ut bilaga 1 med sökande hyresgäster till dem.

Att vara utanför 1/5. Lektionshandledning #32. Tema: Att vara utanför Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: 5 7 Lektionslängd: minuter

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

Lektionshandledning #102. Fördjupning skatt... 1/5

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås

Bängans Bygge. Vad är jargong?

Lektionshandledning #180. Elevinflytande och trygghet 1/3

Policy för likabehandling

Lektionshandledning #111. Etik och moral i praktiken och teorin 1/5

Inledning till ämnet barnsexhandel 1/7. Lektionshandledning #28

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.

Utgångspunkter Arbetet mot diskriminering utgår från de lagar och bestämmelser som tar upp diskrimineringsfrågorna,

Diskriminering Diskrimineringslagen

Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

OBS! Läraren skall inte ta ställning, försök vara objektiv och hjälp eleverna att själva hitta sin ståndpunkt.

Diskriminering i spåren av #metoo. Arbetsgivardagen. Sundsvall den 11 oktober 2018 Anna Wedin

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Handlingsplan mot trakasserier. Beslutad av kommunstyrelsen 5 mars 2018, 54. Dnr KS

Diskrimineringslagen (2008:567)

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Förvirrande begrepp?

Att förstå diskrimineringslagen

Övergripande plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Miljö, återvinning och pantning 1/6. Lektionshandledning #55

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

Lika villkor. Institutionen för matematik och matematisk statistik. Personaldagar augusti 2014

Tibro kommuns riktlinjer

Svensk författningssamling

Diskriminering Diskrimineringslagen

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Rinkeby-Kista 2017

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Riktlinjer. Diskriminering och likabehandling

För Lövskatans Förskola

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

a) Inled med att i helklass gå igenom berättelsen om Sofia: (Se nästa sida för lärarstöd till diskussionen om Sofia.)

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vetlanda Lärcentrum.

Den nya diskrimineringslagen

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Likabehandlingsplan samt handlingsplan mot kränkande behandling

Dokumentation av Rinnens skola arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering läsåret 2018 /2019

Sirkkala skolas plan för likabehandling

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet

Riktlinjer för främjande av likabehandling och förebyggande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018

Rutin avseende diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier i arbetslivet.

Nya regler i diskrimineringslagen om aktiva åtgärder

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

S:ta Birgittas folkhögskolas likabehandlingsplan

Dokumentation av Rinnens skola arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering läsåret 2019 /2020

För mångfald mot diskriminering

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier

Etnisk diskriminering

Förebyggande arbete mot diskriminering

Remissanmodan: En sammanhållen diskrimineringslagstiftning

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Förskolan i Surahammars Kommun

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden till

Diskrimineringspolicy

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår

Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning

Den nya diskrimineringslagen från , Vad innebär den för LiU?

Svensk författningssamling

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

Avseende period 2016

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.

TILLÄMPNING. Etnisk mångfald. Hudiksvalls kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

TöREBODA KOMMUN. Pu 43. Sida 1 av 8 Datum jämställdhets- och. mångfaldsplan f')- 'i T?

Diskrimineringslagstiftning

Frågeformulär för arbetsmötet

Att förstå diskrimineringslagen

POLICY MOT DISKRIMINERING

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Lövåsens fritidshem

Diskriminering - riktlinje

Uppförandekod för personal på Rala

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet

Tillsyn avseende Härnösands kommuns arbete med aktiva åtgärder

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET

Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Pjätteryds naturförskola 2015/2016

Transkript:

i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att lektionen "Fördomar #36" har genomförts. Läs igenom och ta med handledningen till lektionen. Gå även igenom den tillhörande texten i bilaga 1 innan lektionen börjar så att du kan svara på eventuella frågor. Kopiera upp en klassuppsättning av bilaga 1 som följer direkt efter lektionshandledningen. Syfte och mål enligt läroplan och kursplaner: Lektionen syftar till att utveckla elevernas förmåga att kritiskt granska samhällsförhållanden och kunna se konsekvenser av olika handlingsalternativ. Övningen syftar även till att utveckla elevernas förmåga att delta i samtal och diskussioner och sätta sig in i andras tankar samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt. 1. Inledning och syfte Denna lektion är den andra av tre i en serie inom ramen för arbete mot rasism och diskriminering. Övriga lektioner är bland annat Fördomar #36 och Vem får jobbet? #83. Det går givetvis att använda varje lektionsförslag separat. Denna lektion syftar till att låta eleverna fundera över diskriminering som ett samhällsproblem. Fokus ligger på etnisk diskriminering och vad denna form av särbehandling innebär för samhället och dess medborgare. Eleverna ska två och två gå igenom den tillhörande texten och svara på två till tre frågor per par. Detta innebär att några grupper behandlar samma fråga, vilket betyder att de vid den senare diskussionen kan diskutera och jämföra svaren. Tanken är sedan att eleverna i helklass ska diskutera texten och de olika svar som kommit fram. Texten kan i vissa fall innehålla svåra ord eller uttryck. Därför kan det vara lämpligt att hjälpa eleverna eller tillsammans gå igenom de partier som är svårförstådda. Tänk på att det är viktigt att du som lärare hjälper till i diskussionen och ger den en struktur och röd tråd.! Följande frågor behandlas i övningen - Vad innebär diskriminering? Ge exempel på när detta kan förekomma. - Vad innebär etnisk diskriminering? Ge exempel på när detta kan förekomma i praktiken. Varför tror ni att lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering togs fram? - Vad är skillnaden på direkt och indirekt diskriminering? Försök att hitta några exempel när detta kan inträffa i praktiken. - Vad är strukturell diskriminering? Ge exempel på när detta kan förekomma i praktiken och försök att fundera på vilka konsekvenser detta kan få för de drabbade. - Beskriv uttrycken portvaktning och glastak och försök att ge konkreta exempel på när detta kan förekomma. - På vilka sätt kan vi förhindra att diskriminering förekommer. Frågorna återfinns även i direkt anslutning till texterna i bilaga 1.

Lektionshandledning #33 Diskriminering 2/6 2. Instruktion och genomförande a) Denna övning ska genomföras i par. Låt varje par arbeta med två till tre frågor.. Detta innebär att flera par kommer att arbeta med samma fråga, vilket gör att de vid diskussionen lättare kan jämföra och diskutera svaren. b) Dela ut den tillhörande texten om diskriminering till eleverna. De ska sedan två och två gå igenom texten och svara på de frågor de blivit tilldelade. Poängtera för dem att de ska motivera deras svar, eftersom de i helklass sedan ska diskutera vad de kommit fram till. c) Diskutera sedan i helklass elevernas svar och deras syn på diskriminering. Låt gärna paren jämföra sina svar med varandra. Tänk på att hjälpa till i diskussionen för att skapa en struktur och röd tråd i diskussionen. d) Summera diskussionen genom att i helklass diskutera t. ex. följande frågor:! Frågor för summering av lektionen - På vilka sätt kan vi förhindra att diskriminering förekommer? - På vilket sätt kan du som enskild individ arbeta mot att diskriminering förekommer? 3. Summering, fördjupning och uppföljning - Arbeta gärna med de andra lektionsförslagen på www.vardegrunden.se inom samma tema.

Bilaga 1 Diskriminering 3/6 Definition och innebörd av diskriminering Diskriminering innebär en viss typ av särbehandling som direkt eller indirekt missgynnar, kränker och/eller begränsar individens handlingsutrymme och valmöjligheter inom olika delar av samhällslivet, och som också kränker individens personliga integritet. Denna särbehandling görs utifrån sociala kategorier, t.ex. man/kvinna, svenskar/invandrare, heterosexuell/homosexuell/bisexuell, majoritet/minoritet osv. Särbehandlingen beror på vilken kategori man anses tillhöra eller identifierar sig med. Särbehandlingen går ut på att samtidigt indela, åtskilja och rangordna individer eller grupper. Det vill säga att underordna en individ eller grupp genom att behandla en annan individ eller grupp på ett mer gynnande och positivt sätt (överordna) på grund av dessa kategorier. Diskriminering är ett brott mot principen om rätten till likabehandling, som är den främsta grunden i deklarationen om FN:s mänskliga rättigheter. Diskriminering är en av de sociala handlingar som medvetet eller omedvetet bevarar en viss typ av samhällelig (makt) struktur som missgynnar en särskilt grupp. Vad innebär diskriminering? Ge exempel på när detta kan förekomma. Etnisk diskriminering Med etnisk diskriminering menas att denna negativa särbehandling baseras på etnisk tillhörighet. I lagen om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering definieras etnisk diskriminering som orättvis eller kränkande behandling på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag eller en annan bestämmelse inte får innebära att någon missgynnas på grund av kön, handikapp, sexuell läggning, ras, hudfärg eller etniskt ursprung.

Bilaga 1 Diskriminering 4/6 1999 trädde lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet i kraft. "Denna lag har till ändamål att i fråga om arbete, anställningsvillkor och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet. Lagen ska bland annat hjälpa arbetssökande att bli behandlade efter sina individuella förutsättningar och inte uppfattningar grundade på fördomar eller allmänna föreställningar. Detta innebär att den som söker arbetet inte ska bedömas utifrån den etniska grupp som han/ hon tillhör. Arbetsgivaren ska också tydligt klargöra vilka meriter som krävs för att vara kvalificerad för tjänsten." Vad innebär etnisk diskriminering? Ge exempel på när detta kan förekomma i praktiken. Varför tror ni att lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering togs fram? Direkt och indirekt diskriminering I svensk lagstiftning förbjuds både direkt och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering sker när en person behandlas olika i en situation där andra människor behandlas lika, till exempel när en arbetsgivare sorterar bort sökande med utländska namn, eller med namn som inte anses vara tillräckligt västerländska. Indirekt diskriminering sker när ett krav som framstår som neutralt, t ex krav på felfri svenska (när det inte är helt och hållet motiverat), i praktiken försämrar möjligheterna för vissa personer, i detta fall dem som inte har svenska som modersmål. Vad är skillnaden på direkt och indirekt diskriminering? Försök att hitta några exempel när detta kan inträffa i praktiken. Strukturell diskriminering Diskriminering har oftast sin grund i fördomar och stereotyper/snäv åsikt. Medan fördomar ses som attityder och stereotyper som förenklade föreställningar av omvärlden och självbilden, utgör diskriminering en handling. Diskriminering praktiseras inte bara av individer, utan också av samhällets institutioner, vilket oftast betecknas som institutionell/strukturell diskriminering.

Bilaga 1 Diskriminering 5/6 Forskning inom området har visat att samhällets institutioner metodiskt/ systematiskt kan diskriminera vissa grupper. Detta behöver inte betyda att det finns personer inom t.ex. organisationerna och myndigheterna som medvetet diskriminerar vissa grupper, utan att arbetsorganisation och struktur kan stödja diskriminerande handlingar mot vissa grupper i samhället. Till exempel kan en arbetsgivare annonsera en ledig tjänst där tidigare arbetserfarenhet inom området efterfrågas och särskilda akademiska meriter är nödvändiga. Dessa kriterier är i sig inte diskriminerande eftersom det oftast riktas mot alla individer oavsett färg, kön, etnicitet, sexuell läggning eller religionstillhörighet. "När en viss grupp, på grund av negativa särbehandlingar, inte har haft tillgång till arbetsmöjligheter, arbetserfarenhet eller förutsättningar för en vidare utbildning och därmed inte uppfyller de kriterier som tjänsten kräver, dvs. de har inte fått tillräckligt med erfarenhet eller kunskap för att få denna tjänst, betyder detta att ett sådant krav får diskriminerande konsekvenser. Diskriminering kan vara en del av de formella och informella rutiner som gäller i institutionerna." Vad är strukturell diskriminering? Ge exempel på när detta kan förekomma i praktiken och försök att fundera på vilka konsekvenser detta kan få för de drabbade! Institutionell diskriminering Institutionell diskriminering upprätthålls oftast genom olika mekanismer. De mekanismer som mest har uppmärksammats inom akademisk forskning är de som brukar kallas för portvaktning (gatekeeping) och glastak (glasceiling). Portvaktning är den beslutsprocess genom vilken individer accepteras att inneha vissa privilegierade befattningar i olika samhällsektorer. Det är oftast dessa befattningar som är betydelsefulla för just institutionerna och samhället, inom t.ex. skolan, organisationer, politiska poster osv. Även om portväktarna inte ser på individens etnicitet, kön, religion osv som något viktig för anställningen, utan framför allt ser på individens meriter, tidigare arbetserfarenhet och personligheten, är deras beslutfattande redan förutbestämda genom de normer som existerar både på institutionen och i samhället.

Bilaga 1 Diskriminering 6/6 Den andra mekanismen - glastak - är kopplad till portvaktning. Glastaket innebär att en person som anses vara avvikande (pga. hudfärg, religion, etnicitet, sexuell läggning osv.) i förhållande till resten av organisationen/myndigheten inte kan uppnå en viss position inom den till skillnad från andra som antas ha dessa privilegierade egenskaper, nämligen de som anses vara normen i samhället. Glastaket blir på så sätt ett informellt och osynligt hinder för avancemang inom institutioner, såsom organisationer och/eller myndigheter. Beskriv uttrycken "portvaktning" och "glastak" och försök att ge konkreta exempel på när detta kan förekomma!