Cost Benefitanalys samhällsekonomisk projektutvärdering Introduktion till nationalekonomi Grundläggande mikroekonomi Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler (CBA) Värderingsmetoder CBA inom transportområdet 5 föreläsningar 3 övningar 1 redovisningsseminarium 1
Examination Skriftlig tentamen (U,3,4,5) Grupparbete (U,G) 3-4 personer Välj ett större infrastrukturprojekt inom väg eller järnväg (exempelvis Ostlänken eller Södra länken i Stockholm) Sök på hemsidor www.vv.se www.bv.se www.dn.se Rapport 10-15 sidor som behandlar: Projektets samhällsekonomiska kalkyl Diskussioner kring projektet i media Utförlig analys av fördelar och nackdelar med projektet och hur dessa har speglats i media 2
Tänka som en nationalekonom Hushållning med knappa resurser Alternativkostnad Tänka marginellt jämföra extra värdet med den extra kostnaden Exempel: Kostnad för rockkonsert Förfalskad tavla Tunneln under Hallandsås 3
Rationalitetsantagandet: Individen maximerar nyttan Företaget maximerar vinsten Staten maximerar samhällsnyttan (eller antalet röster och storleken på offentlig sektor?) Problem: Inte perfekt information Impulsiv, social påverkan Ekonomisk teori är en teori för aggregat inte enskilda företag eller hushåll 4
Mikroekonomi Resursfördelningsfrågor Vad ska produceras och i vilka kvantiteter? Hur ska det produceras? Hur ska produktionsresultatet fördelas? Resursfördelning vid olika marknadsformer (Vi utgår från perfekt konkurrens på denna kurs) Fokus på enskilda varor/marknader Hur bestäms priser på enskilda marknader och varför förändras dessa? Varför handlar länder med varandra och hur bestäms vilka varor som importeras och exporteras Positiv mikroekonomisk teori Förklara hur resursfördelningen går till Normativ mikroekonomisk teori Utvärdera och föreslå förändringar 5
Makroekonomi Total resursanvändning Aggregerad nivå Total produktion Tillväxt Arbetslöshet Inflation Total export och import Bytesbalans och valutamarknad 6
Knapphet, val och alternativkostnad Ett problem på alla nivåer Exempel: En enskild individ Veckopeng 50 kr Klubbor: pris 2 kr Tuggummi: pris 1 kr En modell som beskriver valsituationen 7
Begränsade resurser måste välja valet innebär en alternativkostnad Alternativkostnaden för en klubba är den mängd tuggummi som måste offras för att skaffa ytterligare en klubba Exempel: samhällsnivå Produktionsresurser (arbetskraft, kapital, naturtillgångar) används för att skapa nyttigheter Antag endast nyttigheterna X och Y 8
Kort sikt: Hur hamna på kurvan? Vilken av kombinationerna väljer vi? Lång sikt: Tillväxt förskjuta produktionsmöjlighetskurvan utåt Resursfördelningen varierar mellan olika politiska system På vilken nivå fattas besluten? Grad av centralisering/decentralisering Planekonomi eller marknadsekonomi Blandekonomier med olika blandning Studerar främst marknadsekonomi med offentlig sektor som kan ingripa 9
Efterfrågan Den efterfrågade kvantiteten av en vara eller tjänst på en marknad under en viss tidsperiod bestäms av: Varans pris (Px) Pris och tillgänglighet på substitutvaror och komplementvaror (Py) Genomsnittlig disponibel inkomst (I) Inkomstfördelningen Befolkningens storlek och sammansättning Smak Förväntningar om framtiden (inkomst, priser) Q D = f (Px, Py, I,.) 10
Sambandet mellan pris och efterfrågad kvantitet kan visas med en efterfrågekurva Förändrat pris på varan förflyttning längs med efterfrågekurvan Förändring i något annat som påverkar efterfrågan förskjutning (skift) av efterfrågekurvan 11
Utbud Den utbjudna kvantiteten av en vara eller tjänst på en marknad under en viss tidsperiod bestäms av: Varans pris (Px) Pris och tillgänglighet på produktionsfaktorer Tillgänglig produktionsteknik (produktivitet) Antal producenter Förväntningar om framtiden Statliga regleringar 12
Sambandet mellan pris och utbjuden kvantitet kan visas med en utbudskurva Förändrat pris på varan förflyttning längs med utbudskurvan Förändring i något annat som påverkar utbudet förskjutning (skift) av utbudskurvan 13
Jämvikt P0 = jämviktspris P > P0 marknadskrafterna verkar för att priset ska sjunka P < P0 marknadskrafterna verkar för att priset ska stiga P = P0 inga marknadskrafter verkar för att priset ska ändras Anpassningen till jämvikt antas ofta ske så snabbt att man i sin analys kan anta att marknaden befinner sig i jämvikt Prissystemet samordnar via den osynliga handen decentraliserade beslut Förenklade modeller, ceteris paribus allt annat lika Utbud, efterfrågan och prisbildning på olika marknader 14
Offentlig reglering av priset Antag att staten bestämmer ett högsta pris på en vara (ett maximipris) Detta leder till bestående efterfrågeöverskott Köer och fördelning via nepotism Svarta marknader Lägre kvalitet Offentligt administrerad ransonering 15
Förändring av jämvikten Om något som påverkar utbud eller efterfrågan händer jämvikten förändras D ökar P och Q stiger D minskar P och Q sjunker S ökar P sjunker och Q stiger S minskar P stiger och Q sjunker S och D ökar Q stiger men P kan stiga eller sjunka S och D minskar Q sjunker men P kan stiga eller sjunka 16
P=MC optimalitet Det samhälleliga överskottet på marknaden maximeras Samhälleligt överskott: Skillnaden mellan vad konsumenterna maximalt är beredda att betala och producenterna minst kräver att få betalt (givet att ingen annan berörs) Samhälleligt överskott = konsumentöverskott + producentöverskott (givet att ingen annan berörs) Konsumentöverskott: Skillnaden mellan vad konsumenterna maximalt är beredda att betala och vad de faktiskt betalar Producentöverskott: Skillnaden mellan vad producenterna får betalt och vad de minst kräver att få betalt 17
MARKNADSIMPERFEKTIONER Olika förhållanden på verklighetens marknader som gör att ekonomin inte fungerar perfekt Ofullständig konkurrens, ofta kopplat till verksamheter med ständigt fallande genomsnittskostnader, naturliga monopol Kollektiva nyttigheter Asymmetrisk information Externa effekter 18
Externa effekter På en perfekt fungerande marknad visar priset såväl en varas samhällsekonomiska värde som dess samhällsekonomiska kostnad MV = P = MC En förutsättning för detta är att efterfrågekurvan visar det fullständiga värdet av konsumtionen och utbudskurvan den fullständiga marginalkostnaden för produktionen Ibland utnyttjas i produktionen eller konsumtionen resurser utan att man betalar för dem eller skapas resurser utan att man får ersättning för dem externa effekter Priset ger ej längre rätt information om varans samhällsekonomiska värde eller kostnad 19
negativa externa effekter: den som fattar beslut om konsumtion eller produktion tar inte hänsyn till kostnader som drabbar andra konsumtionen och/eller produktionen blir för stor T ex negativa miljöeffekter Exempel internalisering med skatt 20
positiva externa effekter: den som fattar beslut om konsumtion eller produktion tar inte hänsyn till den nytta som andra får konsumtionen och/eller produktionen blir för liten T ex vaccinering mot en smittsam sjukdom Exempel internalisering med subvention 21
Kostnad=alternativkostnad Vad man går miste om genom att resurser inte används på bästa alternativa sätt Ränta på kapital (oavsett lånefinansierat eller självfinansierat) Värdeminskning Egen arbetskraftsinsats Sunk costs 22
Exempel 1: Alternativkostnad Jonas startade för ett år sedan ett eget företag där han ensam arbetar 40 timmar i veckan. Han har under det första året tagit ut en lön på totalt 100 000 kr. Tidigare jobbade han som anställd på ett annat företag och hade årslönen 200 000 kr. Jonas satsade själv 100 000 kr i företaget och lånade 600 000 kr till 4 % ränta. Antag att denna ränta gäller både in- och utlåning. Maskiner och inventarier som köptes för ett år sedan för 700 000 kr har nu marknadsvärdet 670 000 kr. Dessutom: Försäljningsintäkter Förbrukningsvaror Lokalhyror 3 000 000 kr 2 600 000 kr 138 000 kr Beräkna resultatet av att driva företaget under det första året i ekonomisk teoretisk mening. 23
Exempel 2: Sunk costs Ett företag köpte för ett år sedan en maskin för 1 miljon kr. Maskinen har en livslängd på 10 år. Nu inser företaget att maskinen var en felsatsning och funderar på om man ska använda maskinen ett år till. Ingen annan köpare finns till maskinen. Skrotningskostnaden är 0 kr. Följande kalkyl görs för det kommande året: Försäljningsintäkter 300 000 kr Material och arbetskraft -260 000 kr Räntor på lån -60 000 kr Avskrivning -100 000 kr -------------------------------------------------------- Resultat -120 000 kr Men kalkylen är felaktig! Vad ger en riktig kalkyl för resultat? 24
Beslutsmetoder för rationella val (Mattson 2.2) Teknologibaserad metod Rättighetsbaserad metod Kostnads-effektmetoden (CEA) Kostnads-nyttometoden (CBA) 25
Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler (Cost-Benefit Analys, CBA) Maximera den totala välfärden Kostnad och nytta för alla medborgare inom en nation av en viss åtgärd Paretokriteriet Potentiella paretokriteriet (Kaldor-Hicks kriteriet) Vinnarna skulle kunna kompensera förlorarna 26
Alternativkostnad Individernas egna värdering Icke-paternalism Preferenserna mäts genom betalningsvilja Gemensam enhet - kronor Samhällsekonomisk effektivitet Partiell analys de flesta priser håller sig i stort sett konstanta 27
CBA används främst som underlag för beslut inom offentlig sektor Transportsektorn Investeringar i transportinfrastruktur Prissättningsfrågor Andra samhällsinvesteringar Sjukhus Idrottsanläggningar Hälsosektorn Sjukvårdsbehandlingar Läkemedel Brandförsvaret Samhällsstöd till exempelvis viss industri Olika politiska beslut Biståndsprojekt 28
Steg i en CBA 1. Definiera populationen 2. Identifiera effekterna 3. Kvantifiera effekterna 4. Värdera effekterna 5. Diskontera 6. Känslighetsanalys 29
Definiera populationen Ofta samhället = nationen Identifiera effekterna Jämförelsealternativ nollalternativ samt andra alternativ Alla effekter Kvantifiera effekterna Mäta storlek Göra prognoser Beskriva 30
Värdera effekterna Marknadspriser Annat sätt Värdering av marknadsförda varor och tjänster Jämviktspris vid marginell förändring 31
Icke-marginella förändringar betalningsvilja för förändring Värdering av costs Negativa effekter - betalningsvilja Inputs - alternativkostnad 32
Undanträngning: Alternativkostnad=vad de köpare som trängs undan var beredda att betala för insatsvaran Specialproduktion: Alternativkostnad=produktionskostnad Vid marginell förändring (opåverkat pris) samt perfekt konkurrens utan externa effekter, skatter eller subventioner visar priset på insatsvaran alternativkostnaden oavsett om undanträngning eller specialproduktion antas Exempel med figurer 33
34
Arbetskraft Kapitalförluster sunk costs (se exempel 2) Finansiella flöden utan resursanspråk Metoder för att värdera resurser och effekter som saknar marknadspriser återkommer vi till senare 35
Diskontera Nyttor och kostnader kan inträffa vid olika tidpunkter måste diskontera till nuvärde Nuvärde av ett belopp en gång (diskonteringstabell 1) Pn PV = = Pn( 1+ i) n n 1 + r ( ) Totalt nuvärde av årligen återkommande belopp (diskonteringstabell 2) n t ( ) ( ) t 1+ r ( PV ) = P 1+ i t= 1 Totalt nuvärde av årligen återkommande belopp i ett oändligt antal år P PV = i 36
Ju högre diskonteringsränta desto mindre hänsyn tas till effekter längre fram Påverkar rangordning mellan projekt Diskonteringsränta 4 % vanlig Tidshorisont = ekonomisk livslängd Benefits-costs Benefits/costs Nettonuvärdeskvot (benefits-costs)/costs 37
DISKONTERINGSTABELL Nuvärdet av en krona som utfaller efter n år vid olika räntesatser år/ränta 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,08 0,09 0,10 1 0,9804 0,9709 0,9615 0,9524 0,9434 0,9346 0,9259 0,9174 0,9091 2 0,9612 0,9426 0,9246 0,9070 0,8900 0,8734 0,8573 0,8417 0,8264 3 0,9423 0,9151 0,8890 0,8638 0,8396 0,8163 0,7938 0,7722 0,7513 4 0,9238 0,8885 0,8548 0,8227 0,7921 0,7629 0,7350 0,7084 0,6830 5 0,9057 0,8626 0,8219 0,7835 0,7473 0,7130 0,6806 0,6499 0,6209 6 0,8880 0,8375 0,7903 0,7462 0,7050 0,6663 0,6302 0,5963 0,5645 7 0,8706 0,8131 0,7599 0,7107 0,6651 0,6227 0,5835 0,5470 0,5132 8 0,8535 0,7894 0,7307 0,6768 0,6274 0,5820 0,5403 0,5019 0,4665 9 0,8368 0,7664 0,7026 0,6446 0,5919 0,5439 0,5002 0,4604 0,4241 10 0,8203 0,7441 0,6756 0,6139 0,5584 0,5083 0,4632 0,4224 0,3855 11 0,8043 0,7224 0,6496 0,5847 0,5268 0,4751 0,4289 0,3875 0,3505 12 0,7885 0,7014 0,6246 0,5568 0,4970 0,4440 0,3971 0,3555 0,3186 13 0,7730 0,6810 0,6006 0,5303 0,4688 0,4150 0,3677 0,3262 0,2897 14 0,7579 0,6611 0,5775 0,5051 0,4423 0,3878 0,3405 0,2992 0,2633 15 0,7430 0,6419 0,5553 0,4810 0,4173 0,3624 0,3152 0,2745 0,2394 16 0,7284 0,6232 0,5339 0,4581 0,3936 0,3387 0,2919 0,2519 0,2176 17 0,7142 0,6050 0,5134 0,4363 0,3714 0,3166 0,2703 0,2311 0,1978 18 0,7002 0,5874 0,4936 0,4155 0,3503 0,2959 0,2502 0,2120 0,1799 19 0,6864 0,5703 0,4746 0,3957 0,3305 0,2765 0,2317 0,1945 0,1635 20 0,6730 0,5537 0,4564 0,3769 0,3118 0,2584 0,2145 0,1784 0,1486 25 0,6095 0,4776 0,3751 0,2953 0,2330 0,1842 0,1460 0,1160 0,0923 30 0,5521 0,4120 0,3083 0,2314 0,1741 0,1314 0,0994 0,0754 0,0573 35 0,5000 0,3554 0,2534 0,1813 0,1301 0,0937 0,0676 0,0490 0,0356 40 0,4529 0,3066 0,2083 0,1420 0,0972 0,0668 0,0460 0,0318 0,0221 Nuvärdet av en krona som utfaller i slutet av varje år i n år vid olika räntesatser år/ränta 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,08 0,09 0,10 1 0,980 0,971 0,962 0,952 0,943 0,935 0,926 0,917 0,909 2 1,942 1,913 1,886 1,859 1,833 1,808 1,783 1,759 1,736 3 2,884 2,829 2,775 2,723 2,673 2,624 2,577 2,531 2,487 4 3,808 3,717 3,630 3,546 3,465 3,387 3,312 3,240 3,170 5 4,713 4,580 4,452 4,329 4,212 4,100 3,993 3,890 3,791 6 5,601 5,417 5,242 5,076 4,917 4,767 4,623 4,486 4,355 7 6,472 6,230 6,002 5,786 5,582 5,389 5,206 5,033 4,868 8 7,325 7,020 6,733 6,463 6,210 5,971 5,747 5,535 5,335 9 8,162 7,786 7,435 7,108 6,802 6,515 6,247 5,995 5,759 10 8,983 8,530 8,111 7,722 7,360 7,024 6,710 6,418 6,145 11 9,787 9,253 8,760 8,306 7,887 7,499 7,139 6,805 6,495 12 10,575 9,954 9,385 8,863 8,384 7,943 7,536 7,161 6,814 13 11,348 10,635 9,986 9,394 8,853 8,358 7,904 7,487 7,103 14 12,106 11,296 10,563 9,899 9,295 8,745 8,244 7,786 7,367 15 12,849 11,938 11,118 10,380 9,712 9,108 8,559 8,061 7,606 16 13,578 12,561 11,652 10,838 10,106 9,447 8,851 8,313 7,824 17 14,292 13,166 12,166 11,274 10,477 9,763 9,122 8,544 8,022 18 14,992 13,754 12,659 11,690 10,828 10,059 9,372 8,756 8,201 19 15,678 14,324 13,134 12,085 11,158 10,336 9,604 8,950 8,365 20 16,351 14,877 13,590 12,462 11,470 10,594 9,818 9,129 8,514 25 19,523 17,413 15,622 14,094 12,783 11,654 10,675 9,823 9,077 30 22,396 19,600 17,292 15,372 13,765 12,409 11,258 10,274 9,427 35 24,999 21,487 18,665 16,374 14,498 12,948 11,655 10,567 9,644 40 27,355 23,115 19,793 17,159 15,046 13,332 11,925 10,757 9,779 38
Känslighetsanalys Hur resultatet påverkas av förändring av olika prognoser, värden, diskonteringsränta etc. Viktigt! Eventuellt ytterligare Hur påverkas olika intressenter Hur påverkas statens eller kommunens finanser 39
Exempel 3: Realekonomisk kalkyl eller intressentkalkyl På en ort där arbetslösheten är stor är det aktuellt att starta ett nytt företag. Detta skulle sysselsätta 100 tidigare arbetslösa människor. En företagsekonomisk kalkyl görs upp. Årlig kalkyl intäkter + 10 000 000 löner inklusive sociala avgifter - 8 000 000 Kapitalkostnader och material - 3 000 000 vinst - 1 000 000 P.g.a. den prognostiserade förlusten vänder sig företaget till staten med begäran om ett bidrag på 1000 000:- per år. Företaget bifogar i ansökan vad man kallar en "samhällsekonomisk kalkyl", för att visa lönsamheten av att etableringen kommer till stånd. Företagets "samhällsekonomiska kalkyl" ökade skatteinkomster för stat, + 4 000 000 kommun och socialförsäkringssektorn minskade arbetslöshetsunderstöd + 2 000 000 bidrag till företaget - 1 000 000 vinst + 5 000 000 a) Detta är inte en samhällsekonomisk kalkyl. Gör en riktig samhällsekonomisk kalkyl för första året av nyetableringen med hjälp av uppgifterna ovan. b) Dela upp kalkylen på de tre "intressenterna" staten, de arbetslösa och företaget, dvs. gör en kalkyl för var och en av dessa och visa hur summan av deras kalkyler är lika med den samhällsekonomiska kalkylen. 40
Exempel 4: Samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl Ett större företag vid namn Alfa vill etablera sig i en kommun i norrlands inland där det för tillfället råder stor arbetslöshet. Företaget önskar ett kommunalt bidrag om 3 miljoner kronor per år under 10 år för att göra erforderliga investeringar och sätta igång produktionen. Använd nedanstående information för att avgöra om kommunen bör ge bidraget eller inte under dessa 10 år. Använd diskonteringsräntan 5 % och förklara dina beräkningar noggrant. Alfa har hittat en lämplig lokal som de kan hyra av en privat företagare för 500 000 kronor per år under hela tioårsperioden. Den privata företagaren som hyr ut lokalen ser lokaluthyrningen till Alfa som en bra affär då hans nuvarande hyresgäst endast betalar 250 000 kronor per år och enligt kontraktet kan sägas upp med kort varsel trots att hyresgästen önskar vara kvar minst 10 år. Företaget Alfa måste dock investera i oisolerade lagerlokaler som de får gratis i en grannkommun. Nedmontering, transport och uppmontering inklusive grund, grus och schaktning av en tillräckligt stor yta för lagerlokalen resulterar dock i utgifter för Alfa om 900 000 kronor. Av dessa utgör 500 000 kronor löner till arbetare som monterar ner respektive upp lagerlokalen (det är många skruvar att lossa och montera). Arbetarna hade annars gått arbetslösa och då tillsammans uppburit A-kasse ersättning om totalt 300 000 kronor. Vidare utgör transportkostnaden 100 000 kronor (av de 900 000 kronorna) då endast ett transportföretag med en specialbyggd trailer med hemort i södra Sverige kan ordna transporten. Den faktiska transportkostnaden för transportföretaget är endast 60 000 kronor och de åtar sig gärna transportuppdraget eftersom de befinner sig i närheten vid den aktuella tidpunkten och har gott om tid innan det är dags för nästa transportuppdrag. Resterande 300 000 kronor (av de 900 000 kronorna) utgör betalning för grund, grus och schaktning och får anses vara ett bra pris då konkurrensen om denna typ av uppdrag är stor. Alfa måste också investera i nya maskiner inför uppstarten, vilka de betalar 3 miljoner kronor för. Maskinerna har en livslängd på 5 år och köps av ett utländskt företag som också lovar att leverera en ny uppsättning maskiner om 5 år för samma pris då (dvs. för 3 miljoner kronor om 5 år). Priset 3 miljoner kronor för den uppsättning maskiner som Alfa behöver får anses som mycket bra, då priset också inkluderar transport och uppmontering som annars hade kostat 100 000 kronor om samma maskiner hade köpts av ett svenskt företag. Till produktionsprocessen i Alfa kommer årligen råvaror för 3,8 miljoner kronor att köpas. Samma kvantitet råvara kostar i södra Sverige 5 miljon kronor, och det lägre råvarupriset i norr är ett av skälen till att Alfa vill etablera sig i trakten. I produktionen behövs 10 arbetare och för övriga göromål behövs 3 tjänstemän. Tjänstemännen rekryteras från södra Sverige då Alfa anser att denna specialistkompetens saknas i norr, medan arbetarna alla kommer direkt från den lokala arbetsförmedlingen. Trots att det råder stor arbetslöshet är det dock mycket troligt att de arbetare som börjar på Alfa i genomsnitt kommer att bli erbjudna andra jobb med samma lön på andra företag i trakten efter sex år. Lönerna till tjänstemännen är årligen på 350 000 kronor per tjänsteman och den årliga arbetarlönen är 270 000 kronor per arbetare samtidigt som den årliga A-kasseersättningen är 160 000 kronor per arbetslös. Till detta kommer löpande produktionskostnader såsom el och underhåll mm om sammanlagt 300 000 kronor per år, vilket allt upphandlas på en konkurrensutsatt marknad. Den sammanlagda produktionen kommer att inbringa intäkter för Alfa om 8,1 miljoner kronor per år. 41
Värdera resurserna och effekterna Varor och tjänster där marknadspriser finns Resurser och effekter som saknar marknadspriser En icke marknadsprissatt (o)nyttighet måste värderas på något sätt Värdering sker explicit eller implicit i vilket fall Experter, planerare eller politiker bestämmer vilka preferenser individerna har Lobbyister eller de som ropar högst får som de vill Folkomröstning med majoritetsbeslut utan hänsyn till styrkan i preferenserna Försöka värdera explicit utifrån individernas preferenser 42
Två sätt att få med olika effekter i CBA: 1. Transfer av värden. 2. Ny värdering för varje investeringsprojekt. Oavsett vilket krävs metoder för att få fram värden. Värderingsmetoder Revealed Preferences (RP) försöker avslöja preferenser från faktiskt beteende Stated Preferences (SP) frågar om värdering eller hur man skulle välja eller bete sig 43
Revealed Preferencesmetoder Marknadspriser Marknadsanalogimetoden Intermediär vara-metoden Tillgångsvärde-metoden Hedoniska priser Resekostnadsmetoden Åtgärdskostnadsmetoden 44
Stated Preferencesmetoder Låter respondenter besvara frågor om värdering, val eller beteende för att få fram deras preferenser Stated Behavior Contingent Valuation Method (CVM) Värdering av intrång i verklig restid Stated Choice (i Mattson choice experiments) 45
Marknadsanalogimetoden Om det finns ett privat alternativ (t ex sjukvård eller undervisning) Är detta ett korrekt skuggpris? (Mattson): Maxvärde Invändning: Betalar för att slippa vänta. Alternativet är gratis operation senare. 46
Intermediär vara-metoden Offentlig produktion är input Exempelvis utbildning som investering i humankapital Vad beror på utbildning och vad på andra faktorer som skiljer grupperna åt Andra fördelar av utbildning än högre inkomst Exempel bevattningsprojekt Skördens storlek beror även på t ex väder och jordkvalitet 47
Tillgångsvärde-metoden Ökningar eller minskningar i värde på mark eller hus (kapitaliserat värde) Exempel byggande av skogsväg Ökat värde på skogsmarken används Jämföra före-efter Priserna kan påverkas när planerna blir kända Vad annat hinner hända Jämföra skog med väg och annan skog utan väg Svårt att hitta som inte skiljer sig åt på andra sätt Varning för dubbelräkning (inte både sparade transportkostnader i skogsbruket och högre skogsvärde) 48
Hedoniska prismetoden (HPM) Samband mellan pris och olika faktorer Skattar priset som en funktion av en mängd olika faktorer Det som eftersöks ingår som en av dessa Exempelvis: Hur beror huspriser på strandutsikt? En regressionsekvation skattas där vi kontrollerar för andra viktiga faktorer P=f(strandutsikt, boyta, tomtyta, område) 49
Sätt kvantitativa mått på detta och skatta en regression: P=a+b1*strandutsikt+b2*boyta+b3*tomtyta+b4*område+e Parametern b1 ger värdet av att ha strandutsikten eller inte, samtidigt som vi kontrollerar för de andra faktorerna. Löner påverkas av risk i arbetet Skattar lönen som en funktion av utbildningsnivå, anställningstid, ålder mm och risk för att dö eller skadas 50
Resekostnadsmetoden (TCM) Generaliserade reskostnader Alla reala och monetära uppoffringar Besök i ett rekreationsområde varierar med resekostnaden för att resa till området Exempelvis via antal besök per år per 1000 invånare beroende på den genomsnittliga reskostnaden från olika zoner Exempelvis värdera en nationalpark. Individer har olika långt (olika kostnader) för att resa dit. Skatta hur många som reser från område A, B, C och D etc. (om det i genomsnitt kostar 10 kronor från A, 25 kr från B etc.) kan vi skatta en efterfrågekurva. 51
Åtgärdskostnadsmetoden Vilken kostnadsbesparing innebär åtgärden Ofta är fördelen större 52
Stated Behavior Hur skulle respondenten ändra beteendet vid förändring Kan kombineras med resekostnadsmetoden T ex bygger motorväg genom nationalparken The Contingent Valuation Method (CVM) Beskriver ett scenario CVM med individuell maximal betalningsvilja Öppna frågor Budgivning 53
Diskret CVM Frågar om respondenten vill ha förändringen mot att betala eller få en viss summa. Olika bud. En grupp slumpmässigt valda personer tar ställning till ett visst bud. En annan grupp slumpmässigt valda personer i populationen tar ställning till ett annat bud. Liknar val på en marknad Mindre risk för strategiskt beteende 54
Exempel: Binär CVM med väg i tunnel-scenario Existerande intrång av väg Få vägen i tunnel under marken mot höjd kommunalskatt Antag att den del av väg X som är markerad på kartan kan läggas i en tunnel under markytan. Kostnaden för detta skulle kunna täckas genom en höjning av kommunalskatten. Skulle du vilja ha denna sträcka av vägen nedsänkt i tunnel om detta innebar att du fick betala X kr mer i kommunalskatt per år under 10 år? Ja Nej 55
Stated Choice (SC) Olika alternativ, där olika faktorer varieras på olika sätt Respondenterna väljer mellan alternativ, rangordnar dem eller poängsätter dem Används för att värdera tid och komfort Sundström et al, Visst skakar det - men är tågresenären beredd att betala för högre åkkomfort, KTH, 2007 56
Fördelar och nackdelar med: Personlig intervju Telefonintervju Brevenkät e-post Kostnad, svarsfrekvens, intervjuarpåverkan, informationsmöjlighet Scope-effekter (omfattning av en effekt) Embedding-effekter (mer än en effekt) Svårt att förstå vad innebär Purchase of moral satisfaction WTP eller WTA 57
Varning för före- och efter- jämförelser (se figur 3.1 i Mattsson) Varning för dubbelberäkning (se 6.3.2 i Mattsson) En vägförbättring som sänker tidsåtgången leder samtidigt till att mark- och fastighetsvärden stiger Lätt att missa följdeffekter (se 6.3.1 i Mattsson) Tilläggsisolering och tätning av fönster för att spara energi ledde till fukt- och mögelproblem 58
Intressentkalkyl eller realekonomisk kalkyl? Exempel: Utvärdering av en prissänkning från P 0 till P 1 Kalkylerna ger alltid samma resultat! 59
Exempel 5: Investering i transportinfrastruktur Varje år färdas 100 000 bilister över bron mellan Å- köping och Ö-köping. Ingen avgift tas ut. Tidsåtgång, slitage på bilen och bensinkostnad per färd uppgår för genomsnittsbilisten till totalt 11 kr per brofärd. Antag att alla bilister är genomsnittsbilister. Kommunerna funderar nu på att bygga en ny bro som skulle sänka brofärdskostnaden till 7 kr på grund av mindre tidsåtgång, mindre slitage och reducerad bensinåtgång. Som en följd av detta kommer också antalet årliga brofärder att öka till 120 000. Kostnaden för broinvesteringen är 3 miljoner kr. b) Gör en samhällsekonomisk kalkyl för broinvesteringen och illustrera med en figur med GC och antal resor på axlarna. Antag att brons livslängd är 25 år och diskonteringsräntan är 4 %. c) Antag nu att kommunerna i utgångsläget likväl som efter den eventuella broinvesteringen tar ut en avgift på 10 kr. Anledningen är att få in pengar till kommunerna. Antag att efterfrågan är linjär. Visa grafiskt och beräkna nyttan av broinvesteringen i detta fall. d) Antag nu att kommunerna i utgångsläget likväl som efter den eventuella broinvesteringen tar ut en avgift på 10 kr. Anledningen till att kommunerna tar ut en avgift på 10 kr är att brofärderna medför negativa externa effekter motsvarande 10 kr per resa. Beräkna nyttan av broinvesteringen i detta fall. 60
CBA används inom transportområdet Samhällets övergripande mål för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Åtgärder inom transportsektorn ska grundas på samhällsekonomiska bedömningar Marginalkostnadsprissättning av transportanläggningarna 61
Banverket Anläggningskostnaden Effekter för infrastrukturhållaren Ändrade underhållskostnader Effekter för trafikutövaren Ändrade driftskostnader Effekter för resenärer/godskunder Tidsåtgång Bekvämlighet Miljö och säkerhet Luftföroreningar Buller Olycksrisker 62
Vägverket Anläggningskostnader Trafiksäkerhetseffekter Restid Godskostnad Fordonskostnader Luftföroreningar Drift och underhåll Buller Barriäreffekter för gång och cykeltrafik 63
Exempel på en ej marknadsförd nyttighet som värderas explicit utifrån individernas preferenser Värdering av statistiskt liv Value of statistical life (VSL) Värdering av en sannolikhetsförändring för en anonym grupp människor Ett statistiskt liv innebär att ett liv på en anonym person (vet inte vem) räddas genom exempelvis förbättrad trafiksäkerhet på en väg Om sannolikheten att dö i en trafikolycka för en grupp på 50 000 personer ändras från 0,00008 till 0,00006 per år innebär det att 0,00002 * 50 000 = 1 statistiskt liv per år räddas 64
VSL = betalningsvilja/ risk VSL bestäms av individers marginella betalningsvilja för minskad risk att själva dö i en olycka eller för att en oidentifierad person av en viss population inte dör Värdet beror på utgångspunkten, dvs risknivån 65
Intrång värderas inte explicit utifrån individernas preferenser idag men skulle kanske kunna göra det Exempel: Vallaleden i Linköping MOTALA RYD MALMSLÄTTSVÄGEN TOWN CENTRE VIKING- STAD NYA KALMARVÄGEN GOLF COURSE MJÄRDEVI SCIENCE PARK GAMLA KALMARVÄGEN LINKÖPING UNIVERSITY PARKLAND AND PLAYGROUND OLD LINKÖPING CYCLE AND FOOTPATH KASERNGATAN RESEARCH INSTITUTES SÖDRA LÄNKEN KISA LAMBOHOV LAMBO HOVS LEDEN MILITARY AREA Kostnad och nytta för Vallaleden, milj kr per år, prisnivå 1990 Kostnad Nytta Anläggningskostnad 2.1 Trafikant- och vägdriftkostnadsbesparing 19.3 Intrång i Vallaskogen? Minskade avgasutsläpp och minskat buller 0.9 Total kostnad 2.1 Total nytta 20.2 Lokal folkomröstning 1989: ¾ röstade nej 66
E4 vid Huskvarna Population: Boende i närområdet samt invånare i Jönköpings kommun Urval: 460 + 900 slumpmässigt valda Svarsfrekvens: 78 % 65 % Antag att det fanns möjlighet att idag lägga den del av E4:an som är markerad på kartan i en tunnel under markytan. Kostnaden för detta skulle kunna täckas genom en höjning av kommunalskatten. Skulle du vilja ha denna sträcka av vägen nedsänkt i tunnel om detta innebar att du fick betala X kr mer i kommunalskatt per år under 10 år? Ja, absolut Ja, kanske Nej, förmodligen inte Nej, absolut inte Vilket är det viktigaste skälet till Ditt svar? ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 67
Närområdet Bud: 25, 120, 600, 1200, 2500, 5000, 10 000 kr per år under 10 år Genomsnittlig betalningsvilja i närområdet: 4690 kr per person och år under 10 år Totalt ca 57 miljoner kr Övriga Bud: 10, 25, 70, 120, 300, 600, 1200 kr per person och år under 10 år Genomsnittlig betalningsvilja övriga: 264 kr per person och år i 10 år Totalt ca 188 miljoner kr 68
Värdering av intrång i verklig restid Genomgång av 146 svenska vägobjekt visade att minskad restid och ökad trafiksäkerhet motsvarar 90 % av nyttan Utnyttja att vägar ofta ger restidsbesparingar för att värdera intrång av vägar Exempelvis skickar enkät till ett urval av populationen Detaljerade frågor om resvanor, vistelsefrekvenser och boende Beskrivning av en planerad väg och dess effekter 69
Respondenten får frågan om han/hon vill att vägen ska byggas eller inte Kan förklara valet och få fram genomsnittlig avvägning Hur mycket restidsbesparing krävs för att kompensera för intrånget (beroende på exponering) WTA intrånget i minskad restid Populationen måste ha både fördelar och nackdelar Respondenten väljer utifrån de kostnader och nyttor som han/hon verkligen skulle få om objektet genomförs 70
Ugglumsleden Restidsbesparing men intrång i lokalt rekreationsområde UGGLUMSLEDEN 71
Fråga 4: Hur ofta färdas du med bil eller buss mellan Björndammen och Sävedalen? Varje eller nästan varje dag Någon eller några gånger i veckan Någon eller några gånger i månaden Någon eller några gånger per år Mer sällan Aldrig Fråga 5: Hur mycket tror du att din restid per vecka skulle minska om Ugglumsleden byggdes ut? 46 minuter 19 minuter 8 minuter 5 minuter 2 minuter 2 minuter Skulle du vilja att Ugglumsleden byggdes ut? Svarsalternativ Andel Ja, absolut 19 % Ja, kanske 20 % Nej, förmodligen inte 23 % Nej, absolut inte 38 % WTS restid mot intrånget Egenuppgiven restid Tidsbesparing från resmönster Alla svar 18 timmar per person och år 24 timmar per person och år Endast säkra svar 23 timmar per person och år 26 timmar per person och år 72
Binär CVM med tunnelscenario Svar i versionen med Ugglumsleden i en tunnel finansierad med höjd kommunalskatt Bud n Andel ja-svar 0 92 0.772 20 81 0.63 100 72 0.583 500 85 0.376 1000 61 0.311 2000 80 0.288 5000 76 0.145 872 kr per person och år Jämföra ett genomsnitt av de 4 modellerna (värdering i tid), dvs 23 timmar, med 872 kr ger 38 kr per timme. Kan jämföras med 42 kr per timme (tidsvärde när studien genomfördes) 73