Kvalitetsdokument Svalans Montessoriförskola Djursholm 2015/2016

Kvalitetsdokument Svalans Montessoriförskola Djursholm 2015/2016

Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 3 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor).... 5 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 5 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga... 8 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande... 10 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling... 13 7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik... 14 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 %... 15 9 Nyckeltal... 16 Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 2(16)

1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Vi arbetar efter våra rosa, blå och vita pärmar där vi har alla våra Svalan dokument, detta gäller för våra tre Svalan förskolor. Vi arbetar efter vår tydliga årsplan där vi månad för månad dokumenterar allt som ska hända. Den är mycket viktig så vi inte glömmer något. I rosa pärmen har vi alla original, allt från inskolning till utvecklingssamtal, alla våra planer. I den blå pärmen utvärderar pedagogerna allt vi gör på förskolan ex. föräldrasammankomster, utvecklingssamtal, inskolning, studiedagar, olika planer osv. Det är mycket givande och vi får en tydlig bild över hur allt är och hur vi kan göra det bättre. I den vita pärmen har vi hela vårt säkerhetsarbete med brandskyddsplan, krisplan, första hjälpen osv. det är tydliga planer om hur vi förebyggande arbetar med säkerhetsfrågor. Vi har också mbe rescue som kommer vartannat år och föreläser om första hjälpen men tungvikt på hjärta och lung räddning. Vi har under detta läsår haft utvecklingsområde, naturvetenskap och teknik. Tre pedagoger inom organisationen har gått natur och teknik utbildningen som kommunen arrangerade genom Gävle universitet. Vår studiedag i november handlade om naturvetenskap och teknik, de pedagoger som gått utbildning fick delge sina kollegor vad de lärt sig och även visa flera olika experiment som man enkelt kan göra med barnen. Vi har även köpt in ett arbetsmaterial från natur och kultur förlaget med aktivitetskort med enkla experiment inom naturvetenskap och teknik. Vi har även haft lekens betydelse som utvecklingsområde, samtlig personal har gått på föreläsningen som arrangerades av Danderyds kommun. Vi har sedan arbetat vidare med det på våra personalmöten. Då vi fokuserade mycket på hur vi ska bli bättre på att leka med barnen ute på gården. Områden som hela tiden återkommer är personalpolicy, säkerhetspärmen och föräldraenkäten. Dessa områden kör vi varje läsår, personalpolicy, säkerhetspärm på hösten och föräldraenkäten på våren. Vi har använt våra personalmöten till dessa utvecklingsområden. Vi började med personalpolicy, vi har gått igenom sekretess och vad den innefattar, hade sedan lekens betydelse som vi startade med under förra läsåret, på hösten var samtlig personal på en kvällsföreläsning som Danderyds kommun arrangerade. Några pedagoger från varje förskola gick på en föreläsning om det svåra samtalet som sedan också delgavs till övriga kollegor. På vårterminen startade vi upp med en genomgång av vår säkerhetspärm där vi noga gick igenom vad som gäller om det börjar brinna, om ett barn försvinner, hur vi ska agera med våra allergi barn. Alla våra förskolor har genomgått en inventering för att bli giftfri förskola och våra förskolor hade få anmärkningar. Vi har mycket leksaker i trä och de få saker som fanns med anmärkning har vi tagit bort. Vi har även gått igenom självvärdering och föräldraenkäten, utvärdera och planera för fortsatt arbete inom de som vi bedömer är våra utvecklingsområden. Hos oss är det viktigt att förskolans kvalité ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalité och skapa goda villkor för lärande behöver barnens utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 3(16)

målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande frågor, erfarenheter och engagemang tas tillvara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Analys Vi känner att alla våra dokument nu är välförankrade hos alla pedagoger, de har nu koll på hur och när de ska använda sig av alla underlag och vi ser att det har förbättrat och förenklat vårt arbete mycket. Dels med alla våra utvärderingar som leder till att vi hela tiden förbättrat vårt arbete, våra dokument hänger ihop, verksamhetsplanen, utvecklingssamtalsunderlagen, föräldraenkäten och självvärderingen. Detta ser nu alla och kan verkligen ta det till en annan nivå i det systematiska dokumentationsarbetet kring barnen och verksamheten. Vi ändrar inte våra dokument hela tiden och det tror vi är en stor bidragande faktor till att nu alla pedagoger nu är trygga i dokumenten. Vi arbetar strikt efter vår årsplan, där vi månad för månad vet vad som ska göras och dokumenteras. I juni utvärderar varje avdelning sin verksamhet, detta gör de med hjälp av vårt dokument utvädring av verksamhetsplan. Utvecklingsområden som upptäcks lyfts fram och tas med i kommande års verksamhetsplan. Vi utvärderar också noga föräldraenkäten och ser vad föräldrarna tycker och lyfter även in det i kommande verksamhetsplan. Även ledningen tar in utvecklingsområden som kommunen vill att vi ska förbättra som ex. i år har vi arbetat med naturvetenskap och teknik som även kommunen haft som utvecklingsområde. På föräldramötet på hösten lyfter pedagogerna frågor som vi ev. har fått lite sämre resultat på i föräldraenkäten. Många gånger handlar det om att de inte vet och då är det vår uppgift att informera om det. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Det är en ständig process att implementera alla våra dokument, vi får några nya pedagoger till hösten som kommer få en introduktion av vårt dokumentationsunderlag. Vi har kommit ännu längre nu i vårt systematiska kvalitetsarbete men det beror på att vi sakta men säkert implementerat våra dokument och inte gjort en massa ändringar. Vi har implementerat vår pedagogiska dokumentation och även denna känner sig pedagogerna trygga med. Våra utvecklingsområden för nästa termin att fortsätta arbeta med naturvetenskap och teknik. Vi ska vara pilot förskola för ett företag som heter Bnosy och de arbetar med ett nytt arbetsmaterial kring hur man kan arbeta med barn i naturvetenskap och teknik. Vi har tema uppstart i början av september. Då kommer de vara med och presentera sin lärarhandledning. På småbarnsavdelningarna ska vi börja arbeta med babblarna. Vi går varje läsår igenom som personalpolicy, säkerhetsarbetet. Vi kommer fortsätta arbeta med implementering av läroplattan där vi inte helt lyckas nå vårt mål eftersom vi har problem internet. Framförallt på vår förskola i Danderyd, där vi inte har någon fiberanslutning. Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 4(16)

2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Vi är en Montessoriförskola som möter varje enskilt barn utifrån dess behov och utvecklingsstadier. Vi har en arbetsmiljö som är tillgänglig för alla barn och möter deras olika behov i olika åldrar/utvecklingsstadier. Miljön är mycket strukturerad och noggrant organiserad, varje sak har sin plats. Detta skapar trygghet för alla barn. Vi arbetar mycket med rutiner även regler är tydliga och välkända för barnen. Vi har en samsyn i vårt pedagogiska uppdrag genom montessoripedagogiken, vi tolkar läroplanen och vårt uppdrag på samma sätt. De barn vi har hos oss med tilläggsbelopp så arbetar vi med de verktyg och tips som vi får från specialpedagogen Eva Krueger. Vi arbetar ex. med bildschema, pedagogerna får möjlighet att gå olika utbildningar som möter det barnet som de är ansvarig för. Vi tar mycket hjälp av Eva och hennes kunskap. Beroende på olika behov arbetar vi på olika sätt även kontakten med hemmet ser lite olika ut beroende på vilken form man tillsammans med föräldrarna valt. Med vissa familjer har vi veckosamtal, andra en läroplatta som går mellan förskolan och hemmet varje dag, med en annan har vi en loggbok. Vi ser att barnen utvecklas hela tiden, är trygga i vår miljö och föräldrarna får det stöd och information som de behöver. Vi lägger ner mycket tid och tar vårt uppdrag på allvar och vi arbetar nära föräldrarna så att kontakten är tydlig och konkret och att det leder till bättre förutsättningar för barnet. Vi har gjort om vår hemsida och där står det tydligt att våra tre förskolor är tillgängliga för alla barn. Våra insatser har under året har varit som tidigare, vi har arbetat strukturerat och medvetet med dessa barn efter en tydlig kartläggning och handlingsplan. Vi har en nära kontakt med föräldrarna och går olika utbildningar för att hela tiden lära oss mer. När vi har ett barn med tilläggsbelopp så är även förskolechefen inkopplad i arbetet kring barnet, föräldrarna och specialpedagogen. 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande 1-3 års avdelning. Pedagogerna dokumenterar barnens arbeten på varierande sätt, genom fotografier, intervjuer samt observationer. Till hjälp i dokumentationsarbetet har vi tillgång till en läroplatta samt en digitalkamera. Underlaget i barnens dokumentationspärmar är uppbyggt utifrån Maria Montessoris pedagogik och filosofi men även utifrån Läroplanen för förskola. I dokumentationspärmen utgår vi från barnet jag, mina läroprocesser, rutiner och traditioner och förskola och hem. Bilderna/arbetena kopplas sedan till läroplanen för förskola via ett Lotus diagram. I vår verksamhet fotograferar vi barnen under dagen i deras arbeten och aktiviteter. Vi har en färgskrivare på kontoret där vi skriver ut bilderna och sätter in i barnens pärmar. Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 5(16)

I hallen har vi en väggdokumentation där vi sätter upp bilder för att synligöra för föräldrarna vad barnen arbetar med. Resultatet i föräldraenkäten visar att endast 71 procent av alla föräldrar anser att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas. 3-6 års avdelning. Dokumentationen sker på varierande sätt. Vi använder intervjuer med barnen, observationer av dem och dokumenterar i särskild Montessoripärm. Där anger vi när barnet genomfört en övning och om barnet behöver repetera eller gå vidare. Vi använder även läroplatta och som komplement även en digitalkamera för fotografier och dessa kopplar vi till läroplansmålen. Dokumentationspärmar finns för varje barn, där kan man tydligt följa barnets utveckling. Underlaget i barnens dokumentationspärmar är uppbyggt utifrån Maria Montessoris pedagogik och filosofi men även utifrån Läroplanen för förskola. I dokumentationspärmen utgår vi från barnet jag, mina läroprocesser, rutiner och traditioner och förskola och hem, bilderna/arbetena och intervjuerna sätter vi sedan in i pärmen. Detta kan enkelt kopplas till Läroplanen via ett Lotus diagram samt barnets egna kommentarer och tankar kring arbetet. I vår verksamhet fotograferar vi barnen under dagen. I deras arbeten och aktiviteter. Vi använder en färgskrivare där vi skriv et ut bilderna och sätter först upp de på vår anslagstavla i hallen, aktiviteten kopplad till läroplanen för att synliggöra detta för föräldrarna. Vi observerar att barnen själva tar fram sina pärmar och tittar i den ensam eller tillsammans med en kamrat. Våra intentioner med vårt arbete med pedagogisk dokumentation är att barnen ska få en bild av sin egen utveckling och lärande och att vi pedagoger tillsammans med barnen kan börja reflektera, vad gjorde vi? Hur gjorde vi? Lärde vi oss något? Kunde vi ha gjort på något annat sätt? Och så vidare. Målsättningen är att barnen senare i livet ska utveckla en förståelse för sitt egna lärande och på vilket sätt av alla olika inlärningssätt som passar dem bäst. Resultatet i föräldraenkäten visar att endast 26 % av föräldrarna anser att de får tydlig information om hur barnet utvecklas jämfört med 84 % förra året. Nedåtslående resultat men här finns verkligen utvecklingspotential. Se vår analys för hur detta kan gå till. Analys Arbetet med dokumentationspärmarna är nytt för oss i arbetslaget. Det har tagit lite tid att uppdatera barnens pärmar och det finns en varierad kunskap om dokumentationen och hur/vad som gör att dokumentationen blir pedagogisk. Lotusdiagrammet är ett enkelt och lättarbetat stöd i vår dokumentation där vi snabbt kan synliggöra vilka av målen i Läroplanen som vi arbetar med. Vi ska arbeta med att alla pedagoger använder Lotusdiagrammet mer i dokumentationen. Dokumentationspärmarna var inte helt färdiga när utvecklingssamtalen hölls i november, så det kan vara en faktor till att endast 71 procent av föräldrarna ansåg att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas. Vi ser att de barn som är lite äldre (2,5-3 år), är mer delaktiga i dokumentationen och visar större intresse för dokumentationen är de yngre barnen. De vill gärna titta i pärmen, på vad de gjort för arbeten tidigare och på bilder av dem själva. Vi ser ingen skillnad i intresset hos Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 6(16)

pojkar eller flickor utan det är snarare åldern som påverkar. Väggdokumentationen uppskattas av föräldrar och vi märker att barnen tycker det är roligt att visa föräldrarna bilderna som satts upp. Det dagliga samtalet med föräldrarna är en väldigt viktig del av informationen som föräldrarna får angående deras barns utveckling. 3-6 års avdelning. Då vi haft ett helt nytt arbetslag och praktiska renoveringsarbeten på förskolan har den under höstterminen inte gjorts något arbete i barnens pärmar. Däremot har vi under denna tid skapat dokumentation för barnens kunskaper inom Montessori områdena, som tidigare saknats: Praktiskt arbete, sinnestränande material, språk, matematik och kultur. Här har vi dels skapat nytt material inom alla områden. Vi har dessutom utökat området kultur vilket också innebär utökade språkmöjligheter. Här ser vi tydligt var barnet befinner sig i sin utveckling och vi kan lättare hitta utmanande aktiviteter för dem. Denna vårtermin däremot har vi lagt ned stort arbete på barnens individuella pärmar. Kunskaperna hos pedagogerna är dock olika, så här behöver vi en samsyn som gör att vi tillsammans med barnen skapar deras dokumentationspärmar. Vi vill att barnens ska ha större inflytande om innehållet i pärmarna. Dessa pärmar ska vi presentera för föräldrarna på terminens föräldramöte. De ska också tas med när utvecklingssamtal genomförs, allt för att tydliggöra för föräldrarna vad och hur vi arbetar med barnen. Lotusdiagrammet är ett enkelt och lättarbetat stöd i vår dokumentation där vi snabbt kan synliggöra vilka av målen i Läroplanen för förskola som vi arbetat med. Vårt mål är att alla pedagoger ska kunna använda sig av Lotusdokumentationen i olika sammanhang. Vi tänker oss också en möjlighet att göra dessa kopplingar via någon app via mobiltelefon såsom instagram eller facebook grupp (sluten grupp enbart för föräldrar.) För detta behövs nya telefoner till förskolan. Mobiltelefon med eget nummer och tillgång till mobildata. (Eftersom vi inte har Wifi i huset.) Utvecklingssamtalen ska delas upp mellan pedagogerna. Då vi endast hade en Montessoripedagog under hösten så har alla utvecklingssamtal hållits av denna under hela januari-juni. Kommande termin har vi tänkt dela upp arbetet mellan Montessoripedagogerna. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer att fortsätta arbetet med den pedagogiska dokumentationen och för att dokumentationen ska nå sin fulla potential är det viktigt att all personal känner sig delaktiga. Vi kommer att dela upp barnen så att varje pedagog får ansvarsbarn att dokumentera. Vi kommer att fortsätta med väggdokumentationen, dagliga samtal med föräldrarna samt att alltid ta med barnen dokumentationspärmar till utvecklingssamtalet som hålls i november. Vi kommer att undersöka om Instagram kan bli en ytterligare del av barnens dokumentation och en länk till information för föräldrar. För närvarande har vi ingen fiberanslutning men hoppas att det snart ska vara löst. Vi kommer dela in ansvarsbarn för alla pedagoger. Pedagogen ansvarar för att barnens pärmar hålls aktuella och synliggör det som är tänkt, dvs barnens utveckling inom de olika områdena. På vår halva planeringsdag inledningsvis får vi komma fram till vad som ska synas i pärmarna. Samsyn är viktigt. Sen får varje pedagog arbeta tillsammans med sina Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 7(16)

ansvarsbarn och välja ut de arbeten som barnet vill ha. Montessoridokumentationen fortsätter vi med eftersom den går fort att göra och tydliggör var barnet befinner sig kunskapsmässigt, det går dessutom att enkelt koppla dessa aktiviteter till Lotusdiagram = Läroplansmålen. Det vi vill utveckla är vårt arbete med naturvetenskapliga experiment och teknik. Detta tänker vi göra med hjälp av en pedagog som vidareutbildat sig till förskolelärare och som haft dessa ämnen som specialprojekt. Vi kommer även utöka verksamheten med motorisk träning på regelbunden basis. Effekter som vi väntar oss av ovanstående åtgärder är: Trygga föräldrar som vet vad deras barn aktiverar sig med på dagarna och som förstår vilka läroplansmål vi uppnår med verksamheten. Trygga och lärolustfyllda barn. Roliga, utvecklande och intressanta dagar för pedagogerna. 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga Språket finns naturligt omkring oss och är en väldigt viktig del på en småbarnsavdelning. Vårt mål är att alla barn utvecklar ett rikt ordförråd, vågar prata, kunna lyssna och reflektera. För att på bästa sätt stimulera barnens språk så försöker vi på förskolan ge barnen så många begrepp och berikande ord som möjligt. Vi tänker på hur vi använder våra röster när vi talar till barnen och varandra. Vi använder oss av mycket sång, rim och ramsor. Högläsning av sagor/berättelser där barnen själva får reflektera och prata om vad som sker på bilderna. Vi har en läshörna där barnen själva kan gå och sätta sig med en bok. En dag i veckan går vi med två-tre barn till biblioteket där vi läser för barnen och de får välja varsin bok att låna med sig till förskolan. Leken är en viktig del för till att barnen ska utveckla sitt språk. Vi försöker hela tiden utveckla vår miljö så att den hela tiden stimulerar och utmanar samt uppmuntrar till lek och sociala samspel. Enligt föräldraenkäten anser 86 procent att vi arbetar för att utveckla barnets språk. 14 procent svarade vet ej. Språket arbetar vi med varje dag. Hjälper barnen att sätta ord på vad de vill göra och uttrycka känslor. Inom Montessori har vi en uppsjö av hjälpmedel när det gäller arbetsmaterial. Men utöver materialet arbetar vi hela tiden med språket. Vi sjunger, lär ut olika ramsor, ger barnen större vokabulär och inte minst i olika lekar. Vi är nära barnen för att kunna hjälpa dem att uttrycka sig. Biblioteket är en fantastisk möjlighet för språkutveckling. Vi har periodvis lånat böcker regelbundet. Barnen får följa med och välja böcker. Vi har även varit på filmvisning på biblioteket vid några tillfällen. Barnen påverkar själva hur de vill arbeta med språket. Några barn ville skriva bokstäver, en Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 8(16)

pojke tyckte det var tråkiga bokstäver men kom några dagar senare med en ABC Dino bok. Där fanns det till och med dinosaurienamn på q och x, då väcktes hans intresse för att skriva. Nu har vi skaffat den boken själva för framtida barns intresse. Om barnen visar intresse för något följer vi upp och fyller på med kunskap om detta. (Det gäller såklart alla ämnen, inte bara språk.) Tyvärr är det bara 42 % från föräldraenkäten som anser att förskolan arbetar för att utveckla barnens språk. Det är en sänkning från 79 %. Föräldrarnas kunskap om detta visar att vi varit dåliga på att förmedla vad vi arbetar med. Vi har inte haft den förmågan i arbetslaget. Här ser vi en stor utvecklingspotential. 67 % av oss pedagoger anser att vi arbetar med att utveckla och stimulera barnets språkutveckling, nu gäller det att få med alla. Analys Vi pedagoger arbetar hela tiden för att utveckla barnens språkliga förmågor. Vi namnger alltid saker och färg, tex. En röd båt, vi benämner saker vid dess rätta namn, vi frågar barnen vad som händer med hjälp av hur frågor, tex. Hur hände det här? Hur känner du nu? Vi observerar barnen och dokumentar. Trots att leken är ett sådant viktigt verktyg för att utveckla barnens språk så kan vi uppleva att vi pedagoger ibland är passiva och avvaktande och intar en mer observerande roll. Vi kan ta en mer aktiv roll och delta i barnens lek samt bli bättre att se barnens intresse i leken för att vidareutveckla språket och leken. Vi är pedagoger med varierande erfarenheter och värderingar och hur vi bemöter pojkar och flickor och hur vi talar till de olika könen kan skilja sig från person till person. Vi behöver lyfta upp genus och språk som en punkt att diskutera. Vi pedagoger ska våga stötta och hjälpa varandra, kollegial handledning och stöttning är en viktig del för att synliggöra sina egna genus normativa mönster. Vi är fyra olika pedagoger med olika nationaliteter och bakgrunder. Det tydliggör hur viktig samsyn är. På Montessoriförskolan arbetar vi så här.., på den här förskolan har vi denna genussyn. Osv. Här ska vi benämna saker vid dess rätta ord. Här är vi rädda om varandra och om materialet och miljön vi vistas i. Vi har ett gemensamt ansvar som vi också visar barnen. Vi pratar tyst med varandra. Vi försöker se till att det alltid är arbetsro i rummen. Vi tar hänsyn till varandra. Inomhus är vi alltid aktiva med barnen. Utomhus däremot är vi mer passiva. Det kan också fylla ett syfte ibland. Men ibland måste man också röra sig bland barnen för att förekomma konflikter som uppstår ibland. Ofta rör det sig om missförstånd och då är det viktigt att hjälpa barnen. Kommunikation är inte bara ord. Vi pratar också om kroppsspråk, gester, ansiktsuttryck och miner. Vi arbetar även med klassificeringskort, dvs kort med bilder för vissa områden. Tex vad heter grönsakerna? Vad heter föremålen i ett badrum? Vad heter djuren? Var bor djuren? Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 9(16)

Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Arbeta fram mer konkret språkmaterial, tex bilder som barnen och pedagoger kan samtala om, material som tränar munnens muskulatur, sandpappersbokstäver som barnen kan följa med fingret och ljuda. Fortsätta med mycket sång, rim, ramsor, högläsning och besök på bibliotek. Diskussioner och samtal i personalgruppen hur vi ska använda språket mer genusneutralt. Viktigt att alla får kunskap om hur det präglar barnen samt att vi vågar handleda och hjälpa varandra. Samsyn är viktigt. Vi har lite bitar att ta tag i. Vi måste prata ihop oss. Hur uttrycker vi oss till barnen? Att alltid benämna saker rätt. Vi får upplysa varandra när vi upptäcker brister utan att ta det som negativ kritik. Vi får se det som utvecklingspotential istället, som en hjälp. Vilken röst använder vi? Är det olika till pojkar och flickor? Varför iså fall? Hur pratar vi till varandra? Arbetsro för alla. Helt, rent och komplett. Iordningställt. Förberett. Vi är två pedagoger som arbetat mer med språk, vi kommer fortsätta med det. Vi har även möjligheter att skapa lite mer språkmaterial för de yngre barnen, tänker då på klassificeringskort. För de yngre barnen kan vi också skapa lite roliga övningar som tränar upp musklerna runt munnen, det blir då också lättare att lära sig säga vissa ord. Musiken fortsätter vi med och i sången så kommer mycket språk in. Även när det gäller musik så får barnen mycket ord. Instrumentens namn, olika tempo, vad en dirigent är osv. Vi försöker inom alla områden vara närvarande i språket. Vi måste samtala mer under pågående verksamhet för att hitta den gemensamma samsynen. Montessori pedagogerna kommer fortsätta med verksamheten som tidigare. Vi har tydliggjort med bilder för att både underlätta för barn och pedagoger var allt ska stå. På så sätt kommer det bli lättare att hålla ordning. Vi kan utveckla språkdelen med att arbeta i form av teman. Då får varje ansvarig pedagog utforma själv programmet just under det temat. På så sätt kan vi få mer mångfald för barnen. Vi behöver också avsätta tid för att låta barnen reflektera och ge uttryck för sina egna uppfattningar. Vi förväntar oss att barnen kan finna språket mer lustfyllt genom att fler pedagoger arbetar med det. Vi hoppas att ge barnen ett nyanserat språk och ge dem ord för olika känslor och begrepp. Vi vill också att de ska kunna leka med ord, ställa frågor och argumentera för sin åsikt. 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Vår grundtanke är att barnen ska få erfara matematik i alla möjliga former och situationer. Vi vill väcka barnens nyfikenhet och lärande till matematik genom lek och praktiska erfarenheter. Vi försöker skapa ett intresse för matematik genom att prata och aktivera oss Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 10(16)

tillsammans med barnen inne i klassrummet, ute på gården eller på utflykter. Vi har en begränsad matematikdel på småbarnsavdelningen. Vi har bilder med siffror som ska kopplas ihop med kort med olika antal föremål på, pussel med siffror, cylinderblock där barnen får urskilja djup. Vi använder mycket matematik i vardagen, tex när barnen ska klä på sig, i sandlådan, vid frukten mm. En dag i veckan bakar barnen tillsammans med en pedagog och då får barnen vara med och räkna och mäta. På samlingen används matematik mycket. Vi börjar med att räkna barnen tillsammans, hur många är här och hur många fattas, vi sjunger sånger med matematik i, barnen får ex antal saker som de får sortera i färg. Vi har under året tagit fram matematiklådor. Varje låda innehåller djur/saker från 0-10 och pedagogen väljer en låda och sedan läggs djuren/sakerna fram och räknas tillsammans med barnen. Vi sjunger en sång kopplat till det som låg i lådan och sedan ber pedagogen ett barn att lägga i två spindlar i lådan, nästa barn får lägga i en spindel i lådan osv. 100 procent av föräldrarna anser att vi arbetar med att utveckla barnets förståelse för matematik. Vi försöker tänka på att väcka barnets nyfikenhet för matematik och dess grundläggande principer. Barnens förståelse för matematik ska baseras på egna upplevelser inom olika områden sås om förståelse för rum, form, läge, riktning och grundläggande egenskaper hos mängd, antal, ordning och talbegrepp. Barnen ska få uttrycka, urskilja, undersöka och använda matematiska begrepp och samband naturlig i sin vardag. I Montessorimaterialet finns ett stor utbud av material som barnet kan leka in matematiken med. Vi arbetar med konkreta övningar om är framtagen för att hjälpa barnet i förståelsen för matematik genom att använda alla sina sinnen. En konkret grund, en sensorisk tanke där muskelminnet hjälper barnets lärande. Även praktisk matematik används varje dag, då vi bakar bröd, häller upp dryck till maten själva osv. Gränserna styrs av pedagogerna själva och det viktiga är att de matematiska upplevelserna barnen får blir till erfarenheter som de kan återkoppla till, vilket underlättar inlärningsprocessen. Vårt mål är att alla pedagoger är medvetna och ser matematiken omkring sig, är aktiva och fångar tillfället i vardagen, erbjuder redskap i miljön, är medvetna om sitt förhållningssätt, ställer frågor som ger barnen egna tankar, upprepar övningar och ger barnen tid till att reflektera, lyssnar och reflekterar tillsammans med barnen, ger barnen nya utmaningar, låter barnen höra, känna och uppleva matematik med alla sina sinnen. Konkreta exempel: Varje dag räknar vi barnen tillsammans, vi pratar om vilken veckodag det är och dagens datum. Talraden finns tydligt uppsatt och varje ag får barnen utmaningar av små matematiska uppgifter att göra, ex när barnen bakar, när de äter sin frukt, vid måltiderna, klär på sig, leker i sandlådan mm. Vi både sjunger och läser sagor med matematiska former i sig. Vi arbetar med matematik inne, på gården, i sång och musik och på utflykter. Vi har många stunder under dagen då pedagogerna kan samtala om olika matematiska problem/lösningar. I hallen, toalettkön eller frågor av typen: hur många knappar har din kofta? Vilket mönster är det på din tröja? Vem är längst av er två? Vi spelar spel tillsammans, leker med siffror och tärningarnas prickar. Att skapa delaktighet hos barnen gör vi genom att följa upp deras frågor när vi arbetar, vi tar tillvara deras tankar genom att lyssna på dem och komma med följdfrågor. Eftersom barnen själva väljer aktiviteter själva så har de4 ett stort Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 11(16)

inflytande på vad som ska ske under dagen. Vi vill förmedla att matematik är ett roligt ämne. Vår glädje ska smitta av sig och vi ska se till att de matematiska mötena för barnen ska genomsyras av glädje och lust. Vi kan göra detta genom att skapa lite fler tankenötter med bilder och sagor. När vi arbetar med matematik och hur vi tänker kring olika frågor utgår vi från detta. Vad är vårt uppdrag? Vad ska vi komma åt? Hur sker läranden? Vart är jag på väg? Hur gör barnen? Vilken väg går barnet åt? Vad är de4t som utvecklas? Innan vi startar ska vi besvara följande frågor. Vad ska barnet lära? Hur ska vi göra? Vad säger läroplanen? Och till slut.har barnet lärt sig det vi ville? Analys Vårt arbetssätt när det gäller att samtala om matematik i olika situationer har fungerat mycket bra. Vi fortsätter med enkel vardagsmatematik och med matematiklådorna. Vi ska at fram mer konkreta material för de yngre barnen. Vi ser ett stort intresse för matematik, speciellt hos de äldre barnen, både hos pojkar och flickor. Genom observationer ser vi hur barnen använder matematik i vardagen genom att tex räkna kompisar, ritar olika former, sortering och användning av olika begrepp. 3-6 årsavdelningen. Vi kan absolut utöka det dagliga talet med ytterligare matematiktänk. Dvs väva in det mer i verksamheten. Vårt matematikmaterial ger möjlighet till egna utforskningar på den nivå där barnet befinner sig, men vi pedagoger finns självklart i närheten om det behövs stöttning eller ytterligare forskning eller förtydligande. Vi anser också att vårt sinnestränande och matematikmaterial är en stor tillgång för oss i arbetet att stimulera barnens naturliga matematik utforskande. På vinterns föräldramöte gick vi igenom en del av matematik materialet och presenterade hur vi arbetar med det för barn i olika åldrar. Vi fick mycket positiv feedback efter det. Att föräldraenkäten har sjunkit med 60 % visar återigen på att vi har varit dåliga på att förmedla vad och hur vi arbetar med matematiken i verksamheten. Vi har inte heller som förra året haft något särskilt matematik tema, det kanske vi får återuppta. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi vill utveckla matematikmaterialet så det finns mer konkreta övningar på hyllan samt att ta mer hjälp av läroplattan för att hitta bra matematikappar som barnen kan använda. Vi kommer att fortsätta arbeta mycket med vardagsmatematik, matematiklådorna, sång, rim och ramsor. Återigen handlar det mycket om samsyn. Hur vi använder språket för att medvetandegöra det matematiska omkring oss. Vi kan gemensamt arbeta fram ett matematiskt tema som alla i personalgruppen känner sig delaktiga i, det kan öka medvetenheten hos oss alla. Vi får återigen presentera matematik i förskolan på föräldramötet i höst, då det kommer nya föräldrar till förskolan, så alla föräldrar har en chans att få en inblick i vad matematik i Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 12(16)

förskolan handlar om. 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Vi har en läroplatta med ett antal varierande appar. Det finns ingen fiberanslutning så vi kan inte använda internet vilket vi saknar. Vi använder läroplattan i dokumentationssyfte med fotografier och filmer. De olika apparna som finns på läroplattan ska stimulera barnens matmatiska, språkliga och samarbetsförmåga. Läroplattan har använts på eftermiddagarna av barnen och vi pedagoger har använt den i dokumentations syfte övrig tid. Vi har en digitalkamera men den används sällan utan pedagogerna tar bilder eller spelar i med hjälp av läroplattan. Vi har en läroplatta med olika pedagogiska spel och lekprogram på. Idag använder vi läroplattan för dokumentation, dvs fotografering och film. I vår personalgrupp har vi inte tidigare arbetat med läroplatta och ingen av oss har heller gått någon utbildning för detta. Digitalkamera är vi däremot vana vid och det använder vi för bilddokumentation. Vi skriver ut bilderna och sätter upp på anslagstavlan i hallen och skriver vilka läroplansmål vi nått med dessa. Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet 1-3 års avdelning Läroplattan används till att dokumentera barnen i deras utveckling och lärande. Barnen använder läroplattan tillsammans med en pedagog. Förskolan har ingen fiberanslutning och det begränsar användandet med läroplattan. Vi har använt den för fotografering och vid enstaka tillfällen har några barn fått spela pedagogiskt spel eller lekt med en pedagogisk app. Analys Vi skulle önska WiFi så vi på ett enklare sätt skulle kunna använda läroplattan samt att skicka ut information om barnet genom bilder och information på Instagram. Personalen har ingen speciell kunskap när det gäller användandet av läroplattan. Det är främst en pedagog som ansvarar för att bilder tas och skrivs ut. Alla barnen tycker det är spännande med läroplattan och alla appar. Det är alltid en pedagog som sitter med när ett barn eller flera barn använder läroplattan. Vi har inte haft tillgång till fiber/wifi/datauppkoppling, vilket har medfört en del begränsningar. MEN jag är inte säker på att vi skulle använt läroplattan mer även om vi haft Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 13(16)

det. Dels för att vi i årets personalgrupp inte arbetat med läroplatta i verksamhet tidigare och dels för att ingen av oss har gått någon kurs i detta. Vi har helt enkelt inte vetat hur vi ska använda den i verksamheten. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Arbeta vidare med läroplattan och ta fram nya appar. Ta fram tydliga riktlinjer hur vi ska arbeta med Instagram. 3-6 årsavdelningen. En pedagog behöver gå kurs, eller på annat sätt få utbildning i hur vi ska/kan arbeta med läroplattan. Möjlighet till uppkoppling som komplement i verksamheten. Vi skulle enklare och snabbare medvetandegöra barnens arbeten och utveckling. Plus koppling till olika mål ur Läroplanen till föräldrarna med hjälp av detta. Genom slutna föräldragrupper tex. Vi skulle inte behöva internet/wifi eller fiber för detta. En mobiltelefon med mobildata skulle räcka. Se även riktlinjer ovan. 7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet På vår studiedag gick vi igenom olika experiment i både teknik och naturvetenskap. Förskolan fick sedan en ask med kort där olika experiment utförligt stod beskrivna. En dag i veckan har tre-fyra barn tillsammans med en pedagog genomfört olika experiment i teknik. Med utgångspunkt från barnens ålder har det varit den vuxne som styrt experimentet. De äldre barnen har visat stort intresse och varit mer delaktiga än de yngre barnen. Vi har inte märkt någon skillnad i flickors eller pojkars intresse utan mer att det är åldern som styr. Vi har dokumenterat detta genom att fotografera barnen och sätta in bilden i deras dokumentationspärmar samt väggdokumenterat det i hallen så alla föräldrar kan se. Enligt föräldraenkäten tycker 86 procent att vi arbetar med att utveckla barnets förståelse för naturvetenskap och teknik. 14 procent svarade vet ej. På vår studiedag gick vi igenom olika experiment i både teknik och naturvetenskap. Förskolan fick sedan en ask med kort där olika experiment utförligt stod beskrivna. Under höstterminen hade vi inte möjlighet alls till detta då våra lokaler stod under renovering och vi var en helt ny personalgrupp. På vårterminen har vi inte har haft en ansvarig pedagog för detta arbete. Så därför har vi enbart sporadiskt genomfört olika kortvariga experiment. När vi väl har genomfört ett experiment så har barnen visat sig intresserade. Enligt föräldraenkäten så tror sig 42 % av föräldrarna att vi utvecklar barnens förståelse för naturvetenskap och teknik. Det finns inga siffror att jämföra med från förra året då den frågan inte fanns. Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 14(16)

Analys Genom vår observation ser vi att de yngre barnen är passiva åskådare medan de äldre barnen vill själva prova på att utforska. Vi ser att det har gett positiva resultat att ta in några barn i taget och göra experiment, de är mer fokuserade och delaktiga. Barnen, både flickor och pojkar, har visat upp nyfikenhet och vill gärna göra experimentet flera gånger. Vi kommer att fortsätta arbeta med experiment i teknik och börja med experiment i naturvetenskap. Väggdokumentationen ser vi som ett viktigt inslag i förmedlingen vad vi gör. Vi kommer att fortsätta sätta upp nya bilder och kopplingar till läroplanen. 3-6 årsavdelningen. Vi måste utse en pedagog som håller i dessa ämnen. Vi måste också se efter vad vi behöver nå för mål enligt läroplanen inom detta område så vi vet vad vi arbetar mot. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer att fortsätta med att ta en grupp på 3-4 barn som gör experiment tillsammans med en pedagog. Vi pedagoger behöver förbättra våra kunskaper i naturkunskap och teknik samt anskaffning av material. Vi kommer att schemalägga denna verksamhet. En förskolelärare som haft naturvetenskap och teknik som specialarbete tar fram olika teman att arbeta efter. Målet är att experimenten ska vara åldersanpassade och årstidsampassade. 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Vi har som mål att ha minst en förskollärare per avdelning på alla våra förskolor. Detta mål når vi och vi har ju också många pedagoger som är utbildade Montessoriförskollärare med högskolepoäng. Den som är avdelningsansvarig är förskollärare med Montessoriutbildning. Vi har två Montessoriförskollärare som läser till förskollärare och vi har en Montessoriförskollärare som är färdig förskollärare nu i juni 2016. Vi har tidigare inte kunnat ta emot lärarkandidater men under hösten har vår förskolechef och en förskollärare läst till VFU handledare 7,5 p och blivit godkända så nu kan vi ta emot lärarkandidater. Analys Vi anser att vi har mycket kompetenta arbetslag på våra förskolor, vi har en förskollärare per avdelning och två tre som är montessoriutbildade. Montessori är ju vår inriktning, det gör att vi har en samsyn i arbetet kring barnen. Hos oss vik vi helst att man är både förskollärare med montessoriutbildning för att förstå vårt arbetssätt på bästa sätt. Vi har flera pedagoger som är förskollärare i botten med montessoriutbildning. Vi har två montessoriförskollärare som läser till förskollärare på distans. En av dem är färdig till januari 2017. Vi har en montessoriförskollärare som är färdig förskollärare nu i juni 2016. Vi har hög personaltäthet Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 15(16)

hos oss och tar in vikarier när det behövs. Vi har även en tydlig struktur och en samsyn i vårt pedagogiska tänkande vilket leder till att vi är en attraktiv förskola som ger våra kunder en tydlig bild över hur vi arbetar med barnen. Vi har i stort sätt fulla grupper på alla våra förskolor trots att det finns lediga platser i kommunen. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning Vi kommer även detta kommande läsår ha en förskollärare på varje avdelning. Vi har även flera pedagoger som läser vidare till förskollärare. Vi har två medarbetare som gått VFU handledarutbildningen vilket leder till att vi kan ta emot lärarkandidater, som vi sedan kanske kan locka till arbete hos oss. Vi har anställt ytterligare en pedagog som läser till förskollärare på distans. Så nu inför läsår 2016/2017 har vi tre pedagoger som läser till förskollärare och vi har egna utbildade VFU handledare. 9 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2014 KUNDENKÄT 2015 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 100 100 100 "Det är arbetsro i barngruppen" 89 95 100 Kommentarer och analys till nyckeltal KUNDENKÄT 2016 Vi pedagoger och våra kunder är överens om att barnen är trygga i vår verksamhet. Föräldrar märker detta tydligt när de lämnar och hämtar sina barn på förskolan. I vår miljö stimuleras barnen att bli trygga eftersom vi har en tydlig struktur i vår pedagogiska samsyn, regler och rutiner. Vi bjuder ofta in föräldrar på besök och de är många som då blir imponerade av den lugna och harmoniska arbetsmiljön som barnen har. Även vi pedagoger tycker att det är fin arbetsro i barngruppen. Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 16(16)