Viktoria Halvars Petra Svantorp Redovisnings- och revisionsbranschens påverkan av digitalisering The impact of digitization in the accounting and auditing industry Företagsekonomi D-uppsats Termin: VT - 2016 Handledare Mikael Johnson
Förord Först och främst vill vi tacka vår handledare Mikael Johnson. Tack för att Du trodde på vår idé och för att du har gett oss tips, idéer och vägledning från dag ett. Ditt intresse och ifrågasättande har tillhandahållit oss stor kunskap och erfarenhet inom forskning och vårt undersökta ämne, något som vi kommer ta med oss i framtiden. Vi vill även tacka våra informanter för att Ni tagit Er tiden att ställa upp på våra intervjuer, trots Er hektiska period i arbetet. Utan Er hade det inte varit möjligt att genomföra examensarbetet. Tack till våra nära och kära för att Ni har stått ut med oss under denna krävande period. Sist men absolut inte minst, vill vi tacka varandra för att vi under tuffa perioder, ändå lyckats hålla varandras humör och ambitionsnivå uppe och under bra perioder lyckats motivera varandra ännu mer. Vi har under hela arbetets gång lagt ner lika mycket tid på att få examensarbetet genomfört. 2
Sammanfattning Tidigare forskning har visat att den teknologiska utvecklingen har påverkat många branscher. Vi har valt att fokusera på en särskild bransch och därmed är syftet med denna studie att förklara och förstå hur redovisnings- och revisionsbranschens har påverkats av digitaliserings framfart. Studien bygger vidare på tre forskningsfrågor, där första undersöker hur redovisnings- och revisionsbranschen utvecklats och förändrats under 2000-talet, den andra undersöker viktiga faktorer att beakta vid implementeringen av digitalisering och den tredje undersöker vilken förändring redovisningskonsulter och revisorer står inför. Studien bygger på empiri insamlat av redovisningskonsulter och revisorer och besvarar de tre forskningsfrågor med utgångspunkt i den teoretiska referensramen. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ studie valts där 11 stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts med både redovisningskonsulter och revisorer. För att få en djupare förståelse kring ämnet diskuteras relevanta begrepp och teorier i en teoretisk referensram. Analysen bygger sedan på teori och på citat från informanterna. Utifrån informanternas uppfattningar är vår slutsats att redovisnings- och revisionsbranschen påverkats av digitaliseringens framfart. Framförallt genom förändrade arbetsuppgifter och att tillgängligheten och mobiliteten som digitaliserade arbetsmetoder för med sig, givit informanterna mer frihet i arbetet. Vi har till skillnad från tidigare forskning inom ämnet märkt av att revisionsbranschen ligger något efter redovisningsbranschen i dess arbete med att implementera digitaliserade arbetsmetoder. Abstract Previous research has shown that the technological development has affected many industries. We have chosen to focus on a particular industry and the main purpose of this study is to explain and understand how the accounting and auditing industry has been affected by digitization. The study consists of three research questions, the first one explores how the accounting and auditing profession has changed during the 2000s, the second examines the key factors to consider in the implementation of digitization and the third examines the change that accounting consultants and auditors are facing. The study is based on empirical data collected by accountants and auditors and our three research questions that are based on our theoretical framework. In order to answer our research questions and main purpose, our study has a qualitative approach. To get a deeper understanding of our topics, we have collected relevant theories in a theoretical framework. We have conducted eleven semi-structured interviews, with both accounting consultants and auditors. The analysis is based on our theoretical framework and our empirical data. Based on informants' perceptions, our conclusion is that the accounting and auditing industry has been affected by digitization in many ways. Unlike previous research, we have noticed that the auditing industry is far behind when it comes to digitization in the daily work activities. 3
Innehållsförteckning 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2. Problemdiskussion... 6 1.3. Syfte och problemformulering... 8 1.4. Disposition... 8 2. Metod... 9 2.1. Val av ämne... 9 2.2. Val av forskningsstrategi... 9 2.3. Forskningsansats... 9 2.4. Tillvägagångssätt... 10 2.5. Analys... 12 2.6. Trovärdighet... 12 2.7. Metodkritik... 13 2.8. Alternativa metoder... 14 3. Teoretisk referensram... 15 3.1. Utveckling av redovisnings- och revisionsbranschen... 15 3.2. Framgångsrika faktorer vid implementering av digitaliserade arbetssätt inom redovisnings- och revisionsbranschen... 20 3.3. Förändringen som redovisningskonsulter och revisorer står inför... 23 3.4. Vetenskapliga mål och plats i litteraturen... 26 4. Empiri... 27 4.1. Utveckling av redovisnings- och revisionsbranschen... 27 4.2. Framgångsrika faktorer vid implementering av digitaliserade arbetssätt inom redovisnings- och revisionsbranschen... 28 4.3. Förändringen som redovisningskonsulter och revisorer står inför... 30 5. Analys... 32 5.1. Redovisnings- och revisionsbranschens utveckling... 32 5.2. Framgångsrika faktorer vid implementering av digitaliserade arbetssätt inom redovisnings- och revisionsbranschen... 35 5.3. Förändringen som redovisningskonsulter och revisorer står inför... 40 6. Slutsats... 43 6.1. Svar på forskningsfrågorna... 43 6.2. Framtida Forskning... 44 7. Referenser... 45 8. Bilaga 1... 51 4
1. Inledning Under detta avsnitt kommer inledningsvis uppsatsens bakgrund och problemdiskussion att presenteras och diskuteras. Detta leder oss fram till studiens syfte samt frågeställningar, och slutligen presenteras uppsatsens disposition. 1.1. Bakgrund Upprättande och förändring av redovisning är en pågående process som utvecklats över decennier (Gröjer 2002). Gröjer (2002) menar att reglering av redovisning ska vara tidsaktuell och att det är en reaktion på samhällsutveckling. Ett av redovisningens främsta syften är att ge interna och externa intressenter en tillförlitlig bild av företagets verksamhet, därav är det viktigt att reglering av redovisningen förändras och förbättras över tid (Gröjer 2002). Förändring ses som en nödvändighet och tidigare forskning (Bierstaker et al. 2001; Gröjer 2002; Keenoy 1958; Warren et al. 2015) påvisar att redovisnings- och revisionsbranschen alltid genomgått förändringar, på ett eller annat vis. En författare som var tidig med att påpeka detta var Keenoy (1958), som menar att sedan 1920-talet har branschen utvecklats och tillverkat olika typer av redovisningsverktyg som var menade att underlätta arbetet. Redan år 1958 diskuterades tillkomsten av arbetssätt som skulle automatisera redovisningen, så som databehandling och inspelningsfunktioner (Keenoy 1958). Genom att ta sig an den tidiga digitaliseringen menar Keenoy (1958) att en anställds arbetsinsats skulle mångdubblas och vidare leda till ett mer effektivt arbetssätt. En av anledningarna till att ta sig an nya tekniker under de senaste decennierna har varit för att effektivisera arbetsprocesser samt skapa bättre förutsättningar för nya arbetsmetoder, något som pågått under en längre tid (Bierstaker et al. 2001; Warren et al. 2015). Keenoy (1958) diskuterar att redovisnings- och revisionsbranschen kontinuerligt förändras. Andra författare (Bierstaker et al. 2001) som också påpekar att redovisnings- och revisionsbranschen förändras menar att den främsta faktorn till förändring är den teknologiska utvecklingen som börjat ge sig till känna. Att förändringen diskuterades redan i början på 2000-talet är intressant, då det förs liknande diskussioner idag, 15 år senare (Warren et al. 2015). Warren et al. (2015) menar dock att den teknologiska utvecklingen alltid varit en drivkraft till förändring inom redovisnings- och revisionsbranschen. Bokföringen har utvecklats mest, från handskrivna böcker till elektroniska bokföringsverktyg, för att sedan landa i ITsystem såsom Fortnox 1 eller Visma 2 (Warren et al. 2015). Den teknologiska utvecklingen går allt snabbare och Warren et al. (2015) menar att digitaliserade arbetsmetoder tar över redovisnings- och revisionsbranschen allt mer i dagens 1 Fortnox - Fortnox erbjuder webbaserade program för bokföring, fakturering, autogiro, offert/order, lön, tidredovisning, anläggningsregister (Fortnox 2016). 2 Visma gör verksamheter mer effektiva, genom att leverera programvara, outsourcingstjänster, inköpslösningar, inkassotjänster, butiksdatalösningar samt IT-relaterad utveckling och konsultverksamhet (Visma 2016) 5
samhälle, något som Warren et al. (2015) ser positivt på. Den svenska branschorganisationen för redovisningskonsulter och revisorer, FAR, har också uppmärksammat förändringen inom redovisning och revision. I en framtidsstudie framställd av Kairos Future 3, på uppdrag av FAR, är det undersökningar som visar att framtidens redovisning och revision drar sig mot digitalisering av arbetsuppgifterna och att detta är ett fenomen som kommer bli framtidens nya redovisning och revision (FAR 2015). Utvecklingen mot digitalisering av arbete innebär att redovisningens främsta uppgifter såsom arkivering, fakturering och bokföring övergår från pappersform till att hanteras digitalt (FAR 2015). Dan Brännström, generalsekreterare på FAR har debatterat kring digitaliseringens framfart och i början av år 2015 gav han ut en artikel med titeln; Ingen är längre rädd för robotens ankomst, som syftade på hur revisionsmiljön kommer se ut i framtiden. I artikeln menar Brännström (2015) att allt fler företag ser positivt på digitalisering och dess automatisering och han belyser särskilt effektiviteten och möjligheterna att få mer tid över till annat. Att få mer tid över har positiva effekter, då en anställd kan få tid över att reflektera över komplexa frågor, istället för tiden som hade lagts ner på administrativt arbete. Brännström (2015) menar även att denna snabbt växande trend kommer att leda till att branschen i framtiden arbetar helt papperslöst. Även Bierstaker et al. (2001) nämner tankar kring framtiden och argumenterar att redovisningskonsulter och revisorer kommer att arbeta helt papperslöst de kommande åren, tack vare arbetsmetoder som ger dem möjligheter att arbeta online. Redovisnings- och revisionsbranschen är fortfarande inte papperslös, vilket är intressant då diskussioner om papperslös bransch fördes redan år 2001. Redovisnings- och revisionsbranschens förändring mot mer digitaliserade arbetssätt är ett område som fortfarande är understuderat (Cram & Gallupe 2016; Dzuranin & Malascu 2016; Farkas & Hirsch 2016; Haislip et al. 2016; Han et al. 2016; Steinbart et al. 2016) och med tanke på dess framtida betydelse känns det som ett intressant område att bygga examensarbetet på. 1.2. Problemdiskussion Det finns författare (Bierstaker et al. 2001; Gröjer 2002; Keenoy 1958; Warren et al. 2015) som påpekar att redovisnings- och revisionsbranschens arbetssätt är under ständig förändring. Keenoy (1958) är en författare som tidigt påpekade verktyg som skulle effektivisera arbetsprocesser. Diskussionerna är dock ännu större idag och det finns författare (Ghasemi et al. 2011; Warren et al. 2015) som undersöker hur redovisnings- och revisionsbranschen påverkats av digitaliseringens framfart. Ghasemi et al. (2011) undersöker hur digitalisering påverkar redovisningsverktyg och de fördelarna som det för med sig. Trots att författare (Ghasemi et al. 2011; Warren et al. 2015) menar att digitaliserade arbetsmetoder för med sig konkurrenskraftiga fördelar inom redovisnings- och revisionsbranschen är det inte alla företag som 3 Kairos Future är ett internationellt konsult- och analysföretag som hjälper företag och organisationer att förstå och forma sin framtid (Kairosfuture 2016) 6
hänger med i utvecklingen, och hela branschen antas stå inför en stor förändring. Banker et al. (2002) menar dock i sin tidiga studie om implementering av digitaliserade arbetsmetoder, att en höjd effektivitet i arbetsprocesser, en förbättring av den interna kommunikationen samt ett bättre samarbete i grupp kan bli en följd av digitaliseringens implementering. Det finns författare (Ali et al. 2015) som hävdar motsatsen och de menar att för mycket användande av digitalisering kan få negativa följder. Ali et al. (2015) diskuterar bland annat juridiska och etiska dilemman som kan uppstå när det gäller lagring av konfidentiellt material. Utifrån ovan nämnda diskussion kan det utläsas att diskussionerna kring införandet av digitaliserade arbetsmetoder skiljer sig åt i tidigare forskning, vilket för med sig både för- och nackdelar som är intressanta att studera vidare (Ali et al. 2015; Banker et al. 2002; Bierstaker et al. 2001; Ghasemi et al. 2011; Gröjer 2002; Keenoy 1958; Warren et al. 2015). Trots att redovisnings- och revisionsbranschen har omfattats av diskussioner kring digitaliserade arbetsmetoder är det förvånansvärt lite vetenskaplig forskning inom ämnet. Det finns en efterfrågan kring djupare forskning inom IT och dess påverkan på redovisnings- och revisionsbranschen (Cram & Gallupe 2016; Dzuranin & Malascu 2016; Farkas & Hirsch 2016; Haislip et al. 2016; Han et al. 2016; Steinbart et al. 2016). Det mesta som är publicerat inom digitalisering är White paper 4 upprättade av konsultföretag eller från IT-leverantörer, vilket i många fall inte är tillförlitliga nog då de inte blivit granskade. Halaweh och El Massary (2015) diskuterar faktorer som är viktiga att beakta vid implementering av ett nytt IT-system som digitaliserade arbetsmetoder innebär, men nämner i slutet på studien, att det finns ett gap i litteraturen kring hur digitaliseringens framfart påverkar olika branscher. Warren et al. (2015) menar att organisationer kan ha komplikationer med att implementera digitaliserade arbetsmetoder, på grund av begränsande faktorer såsom bristande information vid implementering och försämrad tillgänglighet. Dessa faktorer tar Halaweh och El Massary (2015) upp som viktiga framgångsfaktorer vid implementering av digitalisering. Att implementeringen av digitaliserade arbetsmetoder inte är framgångsrik nog, bidrar till okunskap (Warren et al. 2015) och det intressanta i det här syftet är att undersöka om det finns ytterligare faktorer att vara medveten om när digitaliseringen intar redovisnings- och revisionsbranschen. Enligt tidigare forskning (McKinsey Global Institute 2011) kommer redovisningsoch revisionsbranschen att präglas allt mer av digitaliserade arbetssätt och för att överleva förändringen är det viktigt att vara medveten om framgångsrika och kritiska faktorer vid digitaliseringens implementering (McKinsey Global Institute 2011). Att vara medveten och att anta dess utmaningar kommer förmodligen vara en nödvändighet för företag som vill fortsätta sin verksamhet inom redovisnings- och revisionsbranschen. 4 White paper en rapport eller guide som informerar läsarna om en komplex fråga eller område. 7
1.3. Syfte och problemformulering Vårt syfte är att förklara och förstå hur redovisnings- och revisionsbranschen påverkas av digitalisering. För att besvara ovanstående syfte har vi valt följande forskningsfrågor: 1. Hur utvecklas och förändras redovisnings- och revisionsbranschen? 2. Vilka faktorer är viktiga för att digitaliseringen ska utveckla redovisnings- och revisionsbranschen? 3. Vilken förändring står redovisningskonsulter och revisorer inför? 1.4. Disposition Studien innehåller fem kapital. Första kapitlet introducerar bakgrunden till vårt ämne samt en problemdiskussion. Andra kapitlet presenterar studiens val av forskningsstrategi, forskningsansats samt tillvägagångssätt. Kapitlet avslutas med diskussion kring trovärdighet, källkritik samt alternativa metoder. Kapitel tre innehåller vår teoretiska referensram, där den först går in på grundläggande begrepp, för att sedan gå in på teorier kring vår första forskningsfråga. Sedan tas teorier kring forskningsfråga två upp för att övergå och avslutas med forskningsfråga tre. Studiens fjärde kapitel presenterar empirin från studiens informanter, även där indelat i forskningsfrågorna. Femte kapitlet, kopplar samman vår teoretiska referensram med empirin från informanterna i syfte att besvara forskningsfrågorna samt studiens övergripande syfte. Därefter kommer studiens slutsats, där en kort sammanfattning av forskningsfrågorna och övergripande syftet redogörs. Referens och bilagor kommer sedan att avsluta studiens disposition. 8
2. Metod I det här avsnittet motiveras vilken forskningsstrategi vi valt att genomföra, samt vilken forskningsmetod som använts vid insamling av data. Vi kommer också att diskutera vårt valda tillvägagångssätt samt hur vi analyserat vår insamlade data. Sist diskuteras trovärdighet, vilket är ett mått för hur hög kvalitet studien håller, samt källkritik och alternativa metoder. 2.1. Val av ämne Vid val av ämne ville vi undersöka något nytt som fortfarande ansågs vara outforskat. Vi började studera heta debatter inom redovisning och revision och fastnade snabbt för hur redovisnings- och revisionsbranschen har förändrats under 2000-talet. Vi upptäckte sedan att varför redovisnings- och revisionsbranschen förändrats beror mestadels på den teknologiska utvecklingen och dess nya arbetssätt som det medför. För att fördjupa oss inom ämnet lästes böcker, vetenskapliga artiklar och debatter kring digitalisering inom redovisnings- och revisionsbranschen. Utifrån litteratursökningen upptäcktes ett kunskapsgap och det blev vår utgångspunkt i studien. Våra vetenskapliga artiklar söktes upp i Business Source Premier, Emerald Insight, Scopus och Google Scholar. Nyckelorden som använts vid litteratursökningarna har bland annat varit auditing, accounting, digitization, information technology, big data and organizational change. 2.2. Val av forskningsstrategi När studien ska anta en forskningsstrategi är det viktigt att studera studiens syfte. Givet vårt övergripande syfte, att förklara och förstå hur redovisnings- och revisionsbranschen påverkas av digitalisering, har vi valt att göra en studie med kvalitativ inriktning. Varför vi har valt att göra en kvalitativ inriktning beror på syftet att vilja förstå ett område mer grundläggande (Bryman & Bell 2013). Att få en bredare förståelse kring varför något är som det är, och inte bara varför. I inledningen nämns ett kunskapsgap som vi vill få djupare förståelse kring. För att uppnå den djupare förståelsen, kommer vi behöva beskriva, analysera och tolka de resultat som vi får fram, något som är typiskt för kvalitativa studier (Bryman & Bell 2013). Det är dock viktigt att påpeka att tolka inom kvalitativ forskning innebär att vi som forskare kommer att bidra till en mer generell förståelse av fenomenet (Bryman & Bell 2013). Våra subjektiva tolkningar kommer alltså inte få utrymmen i begreppet tolka som nämns i det här sammanhanget. 2.3. Forskningsansats Kvalitativ forskning har ett par egenskaper som skiljer sig åt från kvantitativ forskning (Bryman & Bell 2013). Kvalitativ forskning innefattar bland annat ett induktivt synsätt, vilket förklarar förhållandet mellan teorin och praktiken (Bryman & Bell 2013). Ett induktivt synsätt innebär att teorin genereras fram på grundval av den insamlade datan, empirin, vilket i det här fallet antas passa vår studie till viss grad. 9
Vad vi upptäckt under arbetets gång är att det har präglats allt mer av ett abduktivt synsätt, vilket innebär att vi har pendlat mellan vår teoretiska referensram och empiri (Alvesson & Sköldberg 2008). Detta har gett oss möjligheten att arbeta flexibelt och att under hela studien varit öppna och engagerade till att vara uppmärksamma på vad som antas vara bäst för vårt examensarbete. Ett abduktivt synsätt går hand i hand med den tolkningsinriktade ståndpunkten, hermeneutik (Bryman & Bell 2013). En tolkningsinriktad ståndpunkt lägger vikt vid förståelse av den sociala verklighet och här är det viktigt att förstå och tolka hur den sociala verkligheten uppfattas av de deltagarna som är med i studien. I vår studie kommer den sociala verkligheten främst att undersökas. Studien kommer att genomföras i olika sociala miljöer för att se hur respektive miljö, uppfattar hur redovisnings- och revisionsbranschen påverkas av digitaliseringens framfart. 2.4. Tillvägagångssätt 2.4.1. Urval Vi har valt att studera företag av olika storlekar för att se hur digitaliseringen har påverkat företag på olika nivåer inom redovisnings- och revisionsbranschen. I senare skede, har urvalet i denna studie bestått av redovisningskonsulter och revisorer, där både auktoriserade och inte auktoriserade redovisningskonsulter och revisorer har intervjuats. Anledningen till att inte alla informanter varit auktoriserade är på grund av svårigheten att få auktoriserade informanter att ta till sig tiden. Den viktigaste aspekten i vårt urval var att intervjua personer som kunde tillföra material till vår studie och för att uppnå det, krävdes att informanterna hade arbetat minst ett år inom branschen. Urvalet anses vara ett bekvämlighetsurval, då bekvämlighetsurval består av urval av personer som finns tillgängliga vid forskningstillfället (Bryman & Bell 2014). Hade studien genomförts vid en annan tidpunkt hade förmodligen urvalet sett annorlunda ut, då de redovisningskonsulter och revisorer som kontaktats hade innehaft en auktorisation. Det var ett problem att få informanter att ställa upp, då examensarbetet genomfördes på våren, perioden då redovisningskonsulter och revisorer har som mest att göra. Under processen har påminnelsemejl samt extra insatta telefonsamtal fått hållas för att få informanter att ställa upp i vår studie. Urvalet i denna studie blev slutligen 11 stycken informanter, där åtta redovisningskonsulter och tre revisorer har intervjuats. 2.4.2. Semistrukturerade intervjuer Enligt Bryman och Bell (2014) är intervjuer en vanlig datainsamlingsmetod inom kvalitativ forskning. Eftersom intervjuer är lämpade för de fall där forskaren vill undersöka individers personliga erfarenheter (Qu & Dumay 2011; Hennink et al. 2011) har den här datainsamlingsmetoden valts. Inom kvalitativa intervjuer är oftast tillvägagångssättet betydligt mindre strukturerat jämfört med kvantitativa intervjuer 10
(Bryman & Bell 2014). En vanlig intervjuform inom kvalitativa intervjuer är semistrukturerade intervjuer, vilket säkerställer att samtliga informanter svarar på liknande frågor (Qu & Dumay 2011). Semistrukturerade intervjuer är även en bra insamlingsmetod då intervjuprocessen ändå kan hållas relativt flexibel samt att det minskar risken att inte gå miste om viktig information som informanterna kan bidra med (Bryman & Bell, 2014). I syfte att få fram aspekter som informanterna tycker är viktiga, är det vanligt att låta kvalitativa intervjuer röra sig i olika riktningar. Detta har tagits an till viss del under denna studie. 2.4.3. Intervjuguide Semistrukturerade intervjuer innehåller oftast en intervjuguide (Bryman & Bell 2013). Denna utformades utifrån studiens teoretiska referensram och låg sedan till grund för våra frågeställningar under intervjun (se bilaga ett). Vår intervjuguide startar med några bakgrundsfrågor om informanternas bakgrund då det bidrar till att informanterna slappnar av (Qu & Dumay 2011). Intervjuguiden fortsätter sedan med sex olika teman, vilka är redovisning och revision, digitalisering, organisationsförändring, kundernas perspektiv, den tekniska kompetens samt regelverkets påverkan. Frågor inom varje område ställdes och vid de tillfällen följdfrågor var av intresse ställdes dessa. 2.4.4. Förberedandet, genomförandet och transkribering Vid kvalitativa intervjuer är det vanligt att intervjuerna spelas in med hjälp av ett inspelningsvertykg, för att sedan transkribera det som sagts (Bryman & Bell 2013). Det ger intervjuarna möjligheten att fokusera på det som informanten säger och kunna ställa följdfrågor när det krävs. Under vår studie har alla informanter fått frågan om samtycke till inspelning av intervjun, och i alla fall utom ett, gavs det samtycke. I det enskilda fallet valde vi ändå att genomföra intervjun då Bryman och Bell (2013) menar att det finns en risk att missa något användbart som informanten kan komma med. Dilley (2000) menar att det är fördelaktigt att vara två under intervjuerna eftersom en kan ställa frågorna medan den andra lyssnar mer aktivt. Vi genomförde alla förutom två intervjuer tillsammans och när vi var tillsammans ställde den ena frågorna och den andra lyssnade mer aktivt för att kunna ställa följdfrågor. Arbetsfördelningen under intervjuerna skedde växelvis och intervjuerna tog allt mellan 40 minuter till 80 minuter. Transkriberingen skedde i nära anslutning till när intervjun hölls, detta för att vi som intervjuat då hade ett minne kvar av vad som sagts under intervjun samt hur vi tolkade vissa aspekter, vilket i sin tur underlättade arbetet med transkriberingen. Transkriberingen är en tidskrävande process (Bryman & Bell 2013), men vi valde ändå att transkribera intervjuerna, då det underlättar vid analysen av empirin. 11
2.5. Analys 2.5.1. Kodning av data När transkriberingen var avklarad var nästa steg i processen kodning. Vid analys av kvalitativ data är kodning ett vanligt tillvägagångssätt (Bryman & Bell 2013). Kodning innebär att den insamlade datan bryts ner i sina beståndsdelar och benämns. Vi kodade vårt material ord för ord och sammanlagt blev det ungefär 160 sidor med transkriberat material. Vi fick sedan fram begrepp som styrkte vår teoretiska referensram. Ett vidare begrepp inom kodning av kvalitativ data är teoretisk mättnad, vilket innebär att den insamlade datan kodas kontinuerligt, för att sedan komma till en punkt där den insamlade datan inte längre ger någon ny information (Bryman & Bell 2013). Vi upptäckte tidigt i intervjuerna att mycket samma sades, något som kan likställas med teoretisk mättnad. Trots det ansåg vi ändå inte uppnå teoretisk mättnad fullt ut, då vi endast genomförde 11 stycken intervjuer. Varför vi inte genomförde mer, berodde på svårigheten att få informanter som kunde ställa upp. 2.6. Trovärdighet Inom kvalitativa studier ligger kriteriet trovärdighet till grund för vilken grad av kvalité som studien innehar (Bryman & Bell 2013). När studiers trovärdighet studeras finns det fyra delkriterier som studeras mer djupgående; - Tillförlitlighet, hur troliga eller sannolika resultaten är. - Överförbarhet, studiens generaliserbarhet. Huruvida resultatet kan tillämpas på andra kontexter. - Pålitlighet, om resultaten blir likartade vid ett annat tillfälle. - Bekräftelse, svarar för objektivitet. Att forskarna haft kontroll över sina värderingar så att det inte påverkat studiens resultat. Tillförlitligheten har säkerställts genom att vi använt oss av stor variation av vetenskapliga artiklar. Majoriteten av de vetenskapliga artiklarna har varit granskade (peer-reviewed), vilket har säkerställt materialet (Bryman & Bell 2013). Intervjuguiden som upprättades godkändes av vår handledare innan vi började med intervjuerna och alla intervjuer utom en, spelades in och transkriberades. Under den intervju där samtycke till inspelningen inte gavs, togs anteckningar under intervjun. För att säkerställa att vi uppfattat informanterna rätt, har det transkriberade materialet sedan skickats tillbaka för godkännande. Intervjuerna sammanfattades sedan och presenteras i vår empiridel som ligger till grund för analysen. Något som kan anses brista i tillförlitligheten är anpassningen av ett par frågor till revisorerna. Vi ansåg dock att detta var nödvändigt och att vi fick ut betydligt bättre material om vi gjorde så. Delkriteriet överförbarhet har säkerställts till viss grad, men är generellt ett kriterium som kan brista i kvalitativa studier (Bryman & Bell 2013). Främst för att vi studerat sociala miljöer som kan uppfatta samma fenomen på olika sätt. Vår vilja är att 12
generalisera resultaten till redovisnings- och revisionsbranschen men kriteriet kan antas brista, då vi upplevt stor skillnad mellan hur långt våra urval har kommit i processen med att implementera digitaliserade arbetsmetoder. Vi har dock försökt säkerställa överförbarheten till viss mån, då urvalet har varit olika stora företag i Sverige. Pålitligheten har säkerställts genom att vi noggrant beskrivit studiens arbetsgång. Vi har motiverat väl för val av forskningsstrategi och forskningsansats, samt valet av urval och analys av materialet. Det som dock kan minska graden av pålitlighet är att vi undersökt en social miljö och i enlighet med studien anser vi att det resultat studien kom fram till, är något som är unikt för den tidsperioden. Personer blir mer och mer kunniga inom området för varje dag, vilket är i linje med den teknologiska utvecklingen. Bekräftelse har till viss del säkerställts. Vi har under arbetets gång varit två forskare och vi har tillsammans analyserat vår empiri. Då vi tillsammans genomfört analysen har utrymme för egna tolkningar inte funnits. Vår handledare har också sett till att vi under hela arbetets gång begränsat oss till vårt undersökta område och inte varit subjektiva i våra tolkningar. 2.7. Metodkritik Trots att studien har försökt att säkerställa trovärdigheten i allra största mån finns det nackdelar med kvalitativ forskning som är svårt att undkomma. Enligt Bryman och Bell (2013) nämns bland att utrymme för subjektivitet, svårigheter vid replikering, generaliseringsproblem samt bristande transparens. I syfte att eliminera nackdelarna har vi motiverat väl för val av forskningsstrategi, forskningsansats samt tillvägagångssätt, något som stärker studiens trovärdighet, men det tycks finnas mindre brister. Utrymme för subjektivitet tycks enligt oss eliminerats, men vid genomförandet av intervjuerna har det ibland blivit riktade frågor. Något som kan tyckas brista, dock inte i den mån att det påverkar studiens resultat. När vi intervjuat revisorer har vi också valt att ändra ett par frågor, då arbetsuppgifterna mellan redovisningskonsulter och revisorer skiljer sig åt. Att replikera undersökningen har genom väl motiverat tillvägagångssätt eliminerats och här tycks vi inte finna några brister. Generaliseringsproblemet är förmodligen det som kan tyckas brista, då vi endast genomfört 11 stycken intervjuer på 4 byråer. I det här sammanhanget hade det varit en fördel att undersöka ytterligare byråer, men med tanke på studiens tid för genomförande, var det inte genomförbart. Som tidigare nämnts hade vi tillräckligt svårt med att få till de intervjuer vi fick. Vårt val av informanter kan också ifrågasättas, då vi inte var konsekventa med auktorisation hos redovisningskonsulterna och revisorerna. Nackdel med att inte inneha auktorisation, visade sig bland annat i hur länge informanterna varit inom branschen. Hade de innehavt auktorisation hade det säkerställt att informanterna varit inom branschen i minst tre år, något som kan tyckas vara bra då vi undersöker en förändring. Vad som dock säger emot detta, är att vi upptäckt att de som innehavt auktorisation istället haft assistenter under sig, som arbetar betydligt närmare digitaliserade arbetssätt, 13
vilket i det här fallet varit vårt huvudfokus. Därav argumenterar vi för att auktorisation inte varit nödvändigt. 2.8. Alternativa metoder En alternativ metod till denna studie är att genomföra en kvantitativ undersökning. En kvantitativ inriktning till skillnad från en kvalitativ inriktning fokuserar på numerisk data och inte ord (Bryman & Bell 2013). Inom kvantitativ forskning skulle enkäter vara ett alternativ, det skulle leda till att vi når ut till ännu fler informanter och det blir därmed enklare att kunna generalisera det resultat studien kommer fram till. Till de tre forskningsfrågorna och syftet studien har anser vi ändå att kvalitativ undersökning är det bästa då kvalitativa undersökningar går mer på djupet än på bredden som kvantitativa undersökningar gör (Bryman & Bell 2013), vilket är bra då undersökningen går ut på att få fram redovisningskonsulters och revisorers uppfattningar kring digitalisering samt hur det förändrat deras sätt att arbeta. En annan alternativ metod till denna studie skulle vara att välja en longitudinell forskningsdesign, då den skulle passa vår första forskningsfråga bättre, Hur utvecklas och förändras redovisnings- och revisionsbranschen? då en sådan forskningsdesign ämnar undersöka förändringar (Bryman & Bell 2013). Det är dock tidskrävande och en process som löper över flera år. Något som inte varit möjligt under 30 veckors arbetande. I syfte att undersöka vårt område djupare har semistrukturerade intervjuer genomförts, då en av de större fördelarna med semistruktuerade intervjuer är att de är flexibla och leder till ämnen som informanten belyser (Bryman & Bell 2013). Vi har tack vare semistruktuerade intervjuer rört områden och haft diskussioner om ämnen som vi tidigare inte haft i åtanke. 14
3. Teoretisk referensram I detta kapitel behandlas avsnittet för vår teoretiska referensram där vi redogör för begreppens olika innebörd. Avsnittet bidrar även till att ge läsaren nyttig information inom området. Den teoretiska referensramen disponeras i enlighet med våra tre forskningsfrågor. 3.1. Utveckling av redovisnings- och revisionsbranschen 3.1.1. Redovisningen och revisionens syfte Börskraschen i USA år 1929 och Kreugers finanskrasch år 1932 är två händelser som har spelat en stor roll i regleringen av företags ekonomiska verksamhet (Gröjer 2002). En följd av krascherna ledde till att människor som investerat mycket kapital i företag förlorade i många fall nästan allt kapital men framförallt förtroende för företagen och dess verksamhet. Företagsamhet var något som klingade negativt och det fanns inte längre några som ville investera i företagen (Gröjer 2002). I syfte att öka förtroende var något tvunget att hända och inte många år efter krascherna infördes lagar om att externredovisning skulle upprättas för samtliga företag. Intressenterna skulle nu få tillräckligt med information för att få en rättvis bild av företagens verksamhet och ha en stadig grund att stå på vid beslutet om investering eller inte (Gröjer 2002). Vidare menar Gröjer (2002) att det är marknadsmisslyckanden, som börskraschen i USA och Kreugerskraschen, som är grunden till att externredovisning lagstiftades, något som idag är reglerat i svenska Aktiebolags- och Årsredovisningslagen. Redovisning För att gå djupare in på hur redovisningsbranschen ser ut idag är det viktigt att vara medveten om vad redovisning innebär. Redovisning handlar i stora drag om att sköta den löpande bokföringen, biträda vid deklaration samt upprättande av årsredovisning och andra finansiella rapporter och utredningar (FAR 2013). Redovisningen består av en externredovisning och en internredovisning. Syftet med externredovisning är att öka tillförlitligheten på marknaden (Gröjer 2002). Olika parter vid företagsaffärer ska kunna få tillräckligt med information för att fatta ett så bra beslut som möjligt. Det behövs också för att upprätta det ekonomiska systemet i landet. Företagen som finns skall ha en legal verksamhet som främjar välfärden på lång sikt. Det brukar också talas om existensberättigande och att externredovisningen skapar underlag för företagens beskattning (Gröjer 2002). Förutom externredovisning består redovisning av internredovisning som också har en viktig betydelse (Lönnqvist 1998). Externredovisning ger information till externa intressenter och internredovisning ger information till interna intressenter, såsom företagsledning, avdelningschefer och medarbetare (Lönnqvist 1998). Det är lika viktigt att upprätta både extern- och internredovisning, då de ger grund för företagets framtida verksamhetsplanering (Lönnqvist 1998). 15
Revision Redovisning och revision är tätt sammankopplat men det är ändå stora skillnader emellan dem. Revision innebär en viss typ av granskning (Carrington 2014). Denna granskning kan vara i olika form beroende på om det handlar om finansiell revision eller icke- finansiell revision. Gemensamt för dem är att granskningen ska resultera i ett uttalande av hur dokumenten överensstämmer med uppsatta kriterier. Enligt de flesta generella ramverken handlar detta uttalande om huruvida de finansiella rapporterna ger en rättvisande bild. Revisorns uppgift är att granska årsredovisningen, bokföringen och företagsledningens förvaltning för att sedan utmynna i en revisionsberättelse (Carrington 2014). Flint (1988) menar att intressenter måste ha tilltro till revisionen för att den ska fungera som en effektiv kontrollfunktion i samhället. Vidare menar Flint (1998) att revisionen kommer gå förlorad utan en förtröstan till en revisors sakkunskap. Revisorns uppgift är att skapa social och affärsmässig trygghet i samhället (Flint 1988). 3.1.2. Grundläggande redovisningsteori I inledningen ges några exempel på att redovisningen har förändrats de senaste decennierna. Historian kan studeras ännu längre bak och det finns forskare som hävdar att de hittat de första bokförda ekonomiska händelserna redan 3500-3000 år f. Kr (Gröjer 2002). Det finns sedan vidare forskningar som tyder på att romarna var de första som använde sig av avskrivningsbegreppet 5, vilket egentligen inte är överraskande med tanke på hur mycket pengar och tid som måste lagts ner på deras byggnader. Olika primitiva former av redovisning har sedan praktiserats i flera tusen år, men nutidens moderna bokföring sägs ha tagit grund på 1300-talet. Det var Luca Paciolos som då upprättade uttrycken, enkel bokföring, dubbel bokföring och statistisk bokföring, som enligt Paciolo skulle upprätta ordning i den kaotiska värld som rådde just då (Bennett 2015). Utifrån det som nämnts ovan illustreras det att redovisningen är en pågående process som utvecklas från decennier till decennier och författare menar att enkelt uttryckt kan det förklaras genom att redovisningen är en reaktion på samhällets utveckling (Chamisa 2000; Gröjer 2002; Belkaoui 2004; Xiao et al. 2004). Vilket ses som en självklarhet, då redovisningen finns till för att det skall ge tillförlitlig information om dagens företag. En författare som argumenterar för redovisningens förändring i framtiden är Drew (2015). Han menar att under de kommande fem åren så kommer yrket att utvecklas mycket, främst för anpassningen till den företagsmiljö som efterfrågas idag, då allt mer branscher blir digitaliserade. Drew (2015) menar vidare att det kommer att kräva att redovisningen blir mer analytisk och att redovisningsyrket erbjuder mer analytiska tjänster till kunderna. Som tidigare nämnt är det viktigt att redovisningen följer samhällsutvecklingen (Gröjer 2002) då det övergripande syftet med redovisning är att öka tillförlitligheten mellan parter vid företagsaffärer, att upprätthålla det ekonomiska systemet, att 5 Avskrivningsbegreppet - När en tillgång har införskaffats med syftet att användas under en längre period, kan dess kostnadsfördelas över hela perioden (Johansson et al. 2009) 16
bedöma organisationers existensberättigande samt ligga till grund för beskattningen inom Sverige (Gröjer 2002). Redovisningen skiljer sig åt mellan tidigare decennier, av den enkla anledningen till att samhället förändras och att redovisningen måste följa efter och anpassas (Gröjer 2002; Chamisa, 2000; Belkaoui, 2004; Xiao et al. 2004). Om redovisningen inte följer med i samhällets utveckling, försvinner vikten av att redovisa då det inte ger en samhällelig och rättvis bild av hur någonting faktiskt är. Redovisning har varit aktuell länge och det är främst tack vare redovisningens viktiga roll i samhället. Därav ses redovisningens förändring mellan decennier som en självklarhet (Gröjer 2002). 3.1.3. Digitaliseringens påverkan på redovisnings- och revisionsbranschen Redovisnings- och revisionsbranschen har under 2000-talet präglats av informationsteknologi (IT) (Ghasemi et al. 2011). IT är ett samlingsnamn för de möjligheter som skapats genom utvecklingen av datorteknik och telekommunikation (Ghasemi et al. 2011) och det var under 1990-talet som de växte fram, tack vare förbättringar i datorernas prestanda och en tillväxt i det globala telenätet. Utifrån IT växte sedan begreppet digitalisering fram. Enligt Felländer och Breman (2014) innebär digitalisering att (1) fysiska varor omvandlas till digitala tjänster, (2) tjänster som tidigare varit lokala, kan nu internationaliseras och effektiviseras genom digitala plattformar samt (3) tidigare traditionell produktion blir med digitalisering mer effektivt (Felländer & Breman 2014). Digitaliseringen ökar i takt med att datorer, Internet, trådlösa och personliga digitala enheter finns allt mer lättillgängligt och Ghasemi et al. (2011) menar att det leder till att företagen har förändrat sina sätt att bedriva verksamheten på. En uppkomst från digitaliseringen är till exempel programvarupaket (Ghasemi et al. 2011), som har visat sig förbättra traditionella arbetsprocesser markant. Ett exempel på förändrade arbetssätt är digitala redovisningsprogram 6 som har automatiserat traditionella pappers-reskontra 7 och bokföringsböcker. Arbetsuppgifter som tidigare tog mycket lång tid. Andra digitaliserade arbetsmetoder som också kan kopplas till redovisningsoch revisionsbranschen är molnbaserade tjänster, cloud-computing (Chou 2015). Att använda sig av molnbaserade tjänster innebär exempelvis lagring av filer i det digitala nätet, vilket i sin tur kan leda till att kollegan kan ta över ditt arbete en dag då du inte är tillgänglig. Att använda sig av molnbaserade tjänster höjer graden av mobilitet inom företaget, då anställda i princip är oberoende av sin arbetsplats (Chou 2015). Drew (2015) menar att inom de närmsta fem åren så är molnbaserat programvaruutbud ett måste för att kunna knipa åt sig marknadsandelar. 6 Redovisningsprogram exempelvis Fortnox och Visma 7 Pappers reskontra - Ett dokument som stämmer av att din leverantörs- och kundreskontra har samma saldo som bokföringskontot för leverantörsskulder respektive kundfodringar i huvudboken. Sker numera digitalt och automatiserat (Vismaspss 2016). 17
McKinsey Global Institute (2011) argumenterar att digitaliseringen är en av de viktigaste utvecklingarna år 2011. De hävdar att digitalisering kommer att spela en stor roll när det gäller förändring av hela redovisnings- och revisionsbranschen och de talar även om vikten av att hänga med i utvecklingen (McKinsey Global Institute 2011). Spraakman et al. (2015) diskuterar vidare att kunskap inom digitalisering har blivit en viktig faktor, då IT och digitaliserade arbetssätt intar allt fler områden. De menar att det är en grundläggande kunskap för att följa med i den utveckling som branschen står inför (Spraakman et al. 2015). Alles (2015) argumenterar för varför digitalisering tagit en stor plats i branschen och nämner påtryckningar från exogena och endogena, yttre och inre krafter. Med de exogena krafterna menar Alles (2015) att redovisnings- och revisionsbranschen måste hänga med, att digitaliseringen växer med sådan kraft att det till slut kommer bli historiskt oundvikligt och en strategisk nödvändighet, oavsett bransch. En annan exogen kraft är klienternas påtryckningar. Alles (2015) menar att branschens klienter använder sig av digitaliserade tjänster i vardagen och därför efterfrågas det även hos redovisningskonsulterna och revisorerna. Klienterna bidrar även med viktiga påtryckningar från ett annat perspektiv. Som klient idag finns det mycket mer valmöjligheter än tidigare, tack vare digitaliseringens möjligheter att få fram information och tjänsteutbud från en viss bransch, i det här fallet redovisnings och revisionsbranschen (IBM Institute for Business Value 2010). För att attrahera sina klienter måste företag kontinuerligt visa sig ta sig an de nya och de bästa metoderna. De endogena krafterna som Alles (2015) nämner är användarnas preferenser. Om redovisningskonsulterna och revisorerna anses vara kompetenta inom digitalisering och ser dess möjligheter kommer de förmodligen att förespråka användningen av det. Om de istället anses vara inkompetenta inom digitaliseringen, kommer viljan att lära sig dess möjligheter vara bortblåsta och istället hämma digitaliseringens framfart inom företaget. En annan påtryckning från de anställda som James (2014) nämner är viljan att kunna utvecklas snabbt. Upplevs företaget att ligga i digitaliseringens framkant, kommunicerar detta att arbetsplatsen är modern. De vill ständigt förändras och utvecklas och att du som anställd på detta företag utvecklas i samma kurva. James (2014) menar alltså att en modern och digitaliserad arbetsplats anses som en oerhört attraktiv arbetsgivare på marknaden idag. De krafterna som nämns ovan är framförallt krafter som inte kan påverkas. För att vilja hänga med i utvecklingen är det dock viktigt att företagen inom redovisnings- och revisionsbranschen själva förstår vikten av att ta in digitalisering i deras verksamhet. Fördelar med digitalisering inom redovisnings- och revisionsbranschen Redovisningsbranschen har fått många fördelar tack vare digitaliseringens framfart (Ghasemi et al. 2011). Digitalisering och digitala redovisningsprogram bidrar till att allt mer arbete sker automatiserat, vilket i sin tur skapar minskade ledtider 8 (Ghasemi et al. 2011). En redovisningskonsult som arbetar med digitaliserade arbetsmetoder 8 Ledtid- den tid det som går från det att en process startar tills att den är fullbordad och uppfyller sitt syfte (Ax et al. 2015) 18
behöver idag inte lägga ner lika mycket resurser på att upprätta och presentera finansiella rapporter som tidigare gjorts. Minskade ledtider är en positiv aspekt och andra fördelar som Ghasemi et al. (2011) argumenterar för är främst effektivare arbetsmetoder och ett mer noggrant resultat. Tack vare mängden information som enkelt kan sammanställa med digitaliseringens hjälp. Effektiviseringen leder i sin tur till tids- och kostnadsbesparingar, vilket är något som även Alles (2015) argumenterar för. Bierstaker et al. (2001) menar att effektivitet bidrar till att de anställda får tid över till annat, tack vare mycket arbete som görs automatiserat. Redovisningskonsulter och revisorer på en digitaliserad byrå får mer tid över att ta sig an rådgivning och erbjuda sina klienter hjälp vid mer komplexa problem (Bierstaker et al. 2001). Vidare påpekas det i tidigare forskning (Alles 2015; Dowling & Leech 2014; IIA 2013; ACCA 2013) att användningen av digitaliserade arbetsmetoder inom redovisningsoch revisionsbranschen kan leda till att användarna lättare upptäcker bedrägerier, att de upprättar mer tillförlitliga prognoser än innan samt att de kan analysera stora mängder information mer effektivt (Alles 2015; Dowling & Leech 2014; IIA 2013; ACCA 2013). Användningen av digitaliserade arbetsmetoder på redovisnings- och revisionsbyråer leder också till att allt fler företag inom branschen siktar på papperslösa kontor (Ghasemi et al. 2011; Drew 2015). I början av 2000-talet ansågs ungefär 25 % av lagrad information vara digital, till skillnad från idag, då ungefär 98 % av all lagrad information anses vara elektronisk lagrad (Cukier & Mayer-Schonberger 2013). Att lagra information digitalt innebär många fördelar och Brynjolfsson et al. (2011) nämner bland annat effektiviteten vid analys av ett visst fenomen. Tack vare all den information som ges tillgång till kan det leda till att anställda upptäcker saker som de tidigare inte sett när information varit traditionellt lagrad i böcker, pärmar och så vidare. Några andra författare som också nämner fördelar med digital lagring är Warren et al. (2015). Warren et al. (2015) argumenterar främst för att företag idag kan lagra viktigt information smidigt och enkelt, såsom videor, ljudfiler, bilder och texter, som sedan kan ligga till grund för affärsbeslut. Exempelvis skulle det kunna innebära inspelade filmer, där exempelvis ledningen kan se hur sina anställda arbetar och agerar, det skulle också kunna vara konferenssamtal eller inspelningar från viktiga möten som verifierar händelser i redovisningen. All denna information som kan lagras, kan i sin tur leda till att intressenter får mer information om företaget och framförallt en bättre grund för beslutsfattande (Warren et al. 2015). ACCA (2013) nämner också vikten av att kunna lagra information online och enligt dem så anses en av de största fördelarna med digitalisering vara att det underlättar vid beslutsfattande. Vidare säger Alles (2015) att om företagen lär sig förstå och använda information som digitalisering ger, på rätt sätt, kommer detta leda till att företaget blir en stark konkurrent inom redovisningsoch revisionsbranschen. 19
Nackdelar med digitalisering inom redovisnings- och revisionsbranschen Att digitalisering inom redovisnings- och revisionsbranschen för med sig fördelar är diskuterat ovan, men det finns också nackdelar att ta i beaktande. Ali et al. (2015) argumenterar för att användandet av IT-baserade tjänster kan leda till säkerhetsproblem. Med säkerhetsproblem nämns juridiska frågor kring användarnas tillgång till material, som ibland kanske inte är ämnat för vem som helst. Ali et al. (2015) talar också om bristen på administrativ kontroll vid molnbaserade tjänster, som rör bland annat identitetshantering och åtkomstkontroll över företagets digitala resurser. Fölster och Hultman (2014) talar också om nackdelen för de traditionella jobben, som kan komma att slås ut av digitaliseringens följder och dess effektivisering som innebär att datorer kan göra de autonoma uppgifterna som människor tidigare genomfört. Ali et al. (2015) diskuterar även juridiska, etiska och moraliska frågor i samband med digitaliseringens framfart. I dessa samband diskuteras huruvida information lagras, vilka den finns tillgänglig för, vilka som äger det också vidare vilket kan medföra problem om det hamnar i fel händer (Ali et al. 2015). 3.2. Framgångsrika faktorer vid implementering av digitaliserade arbetssätt inom redovisnings- och revisionsbranschen 3.2.1. Tidigare forskning inom implementering av ny teknologi Redovisnings- och revisionsbranschen möts ständigt av nya tekniker i och med att digitaliseringen blir en allt större del i dagens samhälle. Vid implementeringen av ny teknologi är det många faktorer som har en avgörande roll och Mirvis et al. (1991) är några författare som tidigt uppmärksammade faktorer att ta i beaktande. Enligt Mirvis et al. (1991) är det fyra faktorer som är avgörande i syftet att lyckas med implementeringen av ny teknologi. Det första författarna nämner är den tekniska strategin och planen, som behandlar syftet med att implementera ny teknologi. Framförallt måste anställda veta syftet med varför företaget vill ta till sig ny teknik, vad det kommer att tillföra. Den andra faktorn som är viktig att ta i beaktande är implementering. Implementering handlar om vägen från att ta in ny teknologi, till att få det att fungera inom företaget. Här är det viktigt att uppmärksamheten riktas till olika metoder, manualer och supportcenters, i syfte att få den nya teknologin fungera felfritt. Implementeringen handlar också mycket om organisationsförändring, att organisationen ändras i syfte att kunna implementera ny teknologi. Den tredje faktorn handlar om användarnas attityd och erfarenheter. Den här faktorn anses vara nyckeln till att den nya teknologin blir användbar, då det i slutändan handlar om jobbet som individer lägger ner för att få ut det mesta av teknologin. Den handlar också om att få individerna att vilja arbeta med ny teknologi, som sedan resulterar i högre effektivitet. Viktigt att beakta i den här faktorn är sidoeffekterna av ny teknologi. Det kan handla om socialt uteslutande och övervakning som inte längre sker på samma arbetsplats som de anställda befinner sig på. Den sista faktorn handlar om organisationskultur. När ny teknologi införs är organisationskultur en viktig faktor, 20