Redovisnings- och revisionsbranschens påverkan av digitalisering

Viktoria Halvars Petra Svantorp Redovisnings- och revisionsbranschens påverkan av digitalisering The impact of digitization in the accounting and auditing industry Företagsekonomi D-uppsats Termin: VT - 2016 Handledare Mikael Johnson

Förord Först och främst vill vi tacka vår handledare Mikael Johnson. Tack för att Du trodde på vår idé och för att du har gett oss tips, idéer och vägledning från dag ett. Ditt intresse och ifrågasättande har tillhandahållit oss stor kunskap och erfarenhet inom forskning och vårt undersökta ämne, något som vi kommer ta med oss i framtiden. Vi vill även tacka våra informanter för att Ni tagit Er tiden att ställa upp på våra intervjuer, trots Er hektiska period i arbetet. Utan Er hade det inte varit möjligt att genomföra examensarbetet. Tack till våra nära och kära för att Ni har stått ut med oss under denna krävande period. Sist men absolut inte minst, vill vi tacka varandra för att vi under tuffa perioder, ändå lyckats hålla varandras humör och ambitionsnivå uppe och under bra perioder lyckats motivera varandra ännu mer. Vi har under hela arbetets gång lagt ner lika mycket tid på att få examensarbetet genomfört. 2

Sammanfattning Tidigare forskning har visat att den teknologiska utvecklingen har påverkat många branscher. Vi har valt att fokusera på en särskild bransch och därmed är syftet med denna studie att förklara och förstå hur redovisningsoch revisionsbranschens har påverkats av digitaliserings framfart. Studien bygger vidare på tre forskningsfrågor, där första undersöker hur redovisningsoch revisionsbranschen utvecklats och förändrats under 2000-talet, den andra undersöker viktiga faktorer att beakta vid implementeringen av digitalisering och den tredje undersöker vilken förändring redovisningskonsulter och revisorer står inför. Studien bygger på empiri insamlat av redovisningskonsulter och revisorer och besvarar de tre forskningsfrågor med utgångspunkt i den teoretiska referensramen. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ studie valts där 11 stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts med både redovisningskonsulter och revisorer. För att få en djupare förståelse kring ämnet diskuteras relevanta begrepp och teorier i en teoretisk referensram. Analysen bygger sedan på teori och på citat från informanterna. Utifrån informanternas uppfattningar är vår slutsats att redovisningsoch revisionsbranschen påverkats av digitaliseringens framfart. Framförallt genom förändrade arbetsuppgifter och att tillgängligheten och mobiliteten som digitaliserade arbetsmetoder för med sig, givit informanterna mer frihet i arbetet. Vi har till skillnad från tidigare forskning inom ämnet märkt av att revisionsbranschen ligger något efter redovisningsbranschen i dess arbete med att implementera digitaliserade arbetsmetoder. Abstract Previous research has shown that the technological development has affected many industries. We have chosen to focus on a particular industry and the main purpose of this study is to explain and understand how the accounting and auditing industry has been affected by digitization. The study consists of three research questions, the first one explores how the accounting and auditing profession has changed during the 2000s, the second examines the key factors to consider in the implementation of digitization and the third examines the change that accounting consultants and auditors are facing. The study is based on empirical data collected by accountants and auditors and our three research questions that are based on our theoretical framework. In order to answer our research questions and main purpose, our study has a qualitative approach. To get a deeper understanding of our topics, we have collected relevant theories in a theoretical framework. We have conducted eleven semi-structured interviews, with both accounting consultants and auditors. The analysis is based on our theoretical framework and our empirical data. Based on informants' perceptions, our conclusion is that the accounting and auditing industry has been affected by digitization in many ways. Unlike previous research, we have noticed that the auditing industry is far behind when it comes to digitization in the daily work activities. 3

Innehållsförteckning 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2. Problemdiskussion... 6 1.3. Syfte och problemformulering... 8 1.4. Disposition... 8 2. Metod... 9 2.1. Val av ämne... 9 2.2. Val av forskningsstrategi... 9 2.3. Forskningsansats... 9 2.4. Tillvägagångssätt... 10 2.5. Analys... 12 2.6. Trovärdighet... 12 2.7. Metodkritik... 13 2.8. Alternativa metoder... 14 3. Teoretisk referensram... 15 3.1. Utveckling av redovisningsoch revisionsbranschen... 15 3.2. Framgångsrika faktorer vid implementering av digitaliserade arbetssätt inom redovisningsoch revisionsbranschen... 20 3.3. Förändringen som redovisningskonsulter och revisorer står inför... 23 3.4. Vetenskapliga mål och plats i litteraturen... 26 4. Empiri... 27 4.1. Utveckling av redovisningsoch revisionsbranschen... 27 4.2. Framgångsrika faktorer vid implementering av digitaliserade arbetssätt inom redovisningsoch revisionsbranschen... 28 4.3. Förändringen som redovisningskonsulter och revisorer står inför... 30 5. Analys... 32 5.1. Redovisnings- och revisionsbranschens utveckling... 32 5.2. Framgångsrika faktorer vid implementering av digitaliserade arbetssätt inom redovisningsoch revisionsbranschen... 35 5.3. Förändringen som redovisningskonsulter och revisorer står inför... 40 6. Slutsats... 43 6.1. Svar på forskningsfrågorna... 43 6.2. Framtida Forskning... 44 7. Referenser... 45 8. Bilaga 1... 51 4

1. Inledning Under detta avsnitt kommer inledningsvis uppsatsens bakgrund och problemdiskussion att presenteras och diskuteras. Detta leder oss fram till studiens syfte samt frågeställningar, och slutligen presenteras uppsatsens disposition. 1.1. Bakgrund Upprättande och förändring av redovisning är en pågående process som utvecklats över decennier (Gröjer 2002). Gröjer (2002) menar att reglering av redovisning ska vara tidsaktuell och att det är en reaktion på samhällsutveckling. Ett av redovisningens främsta syften är att ge interna och externa intressenter en tillförlitlig bild av företagets verksamhet, därav är det viktigt att reglering av redovisningen förändras och förbättras över tid (Gröjer 2002). Förändring ses som en nödvändighet och tidigare forskning (Bierstaker et al. 2001; Gröjer 2002; Keenoy 1958; Warren et al. 2015) påvisar att redovisningsoch revisionsbranschen alltid genomgått förändringar, på ett eller annat vis. En författare som var tidig med att påpeka detta var Keenoy (1958), som menar att sedan 1920-talet har branschen utvecklats och tillverkat olika typer av redovisningsverktyg som var menade att underlätta arbetet. Redan år 1958 diskuterades tillkomsten av arbetssätt som skulle automatisera redovisningen, så som databehandling och inspelningsfunktioner (Keenoy 1958). Genom att ta sig an den tidiga digitaliseringen menar Keenoy (1958) att en anställds arbetsinsats skulle mångdubblas och vidare leda till ett mer effektivt arbetssätt. En av anledningarna till att ta sig an nya tekniker under de senaste decennierna har varit för att effektivisera arbetsprocesser samt skapa bättre förutsättningar för nya arbetsmetoder, något som pågått under en längre tid (Bierstaker et al. 2001; Warren et al. 2015). Keenoy (1958) diskuterar att redovisningsoch revisionsbranschen kontinuerligt förändras. Andra författare (Bierstaker et al. 2001) som också påpekar att redovisningsoch revisionsbranschen förändras menar att den främsta faktorn till förändring är den teknologiska utvecklingen som börjat ge sig till känna. Att förändringen diskuterades redan i början på 2000-talet är intressant, då det förs liknande diskussioner idag, 15 år senare (Warren et al. 2015). Warren et al. (2015) menar dock att den teknologiska utvecklingen alltid varit en drivkraft till förändring inom redovisningsoch revisionsbranschen. Bokföringen har utvecklats mest, från handskrivna böcker till elektroniska bokföringsverktyg, för att sedan landa i ITsystem såsom Fortnox 1 eller Visma 2 (Warren et al. 2015). Den teknologiska utvecklingen går allt snabbare och Warren et al. (2015) menar att digitaliserade arbetsmetoder tar över redovisningsoch revisionsbranschen allt mer i dagens 1 Fortnox - Fortnox erbjuder webbaserade program för bokföring, fakturering, autogiro, offert/order, lön, tidredovisning, anläggningsregister (Fortnox 2016). 2 Visma gör verksamheter mer effektiva, genom att leverera programvara, outsourcingstjänster, inköpslösningar, inkassotjänster, butiksdatalösningar samt IT-relaterad utveckling och konsultverksamhet (Visma 2016) 5

samhälle, något som Warren et al. (2015) ser positivt på. Den svenska branschorganisationen för redovisningskonsulter och revisorer, FAR, har också uppmärksammat förändringen inom redovisning och revision. I en framtidsstudie framställd av Kairos Future 3, på uppdrag av FAR, är det undersökningar som visar att framtidens redovisning och revision drar sig mot digitalisering av arbetsuppgifterna och att detta är ett fenomen som kommer bli framtidens nya redovisning och revision (FAR 2015). Utvecklingen mot digitalisering av arbete innebär att redovisningens främsta uppgifter såsom arkivering, fakturering och bokföring övergår från pappersform till att hanteras digitalt (FAR 2015). Dan Brännström, generalsekreterare på FAR har debatterat kring digitaliseringens framfart och i början av år 2015 gav han ut en artikel med titeln; Ingen är längre rädd för robotens ankomst, som syftade på hur revisionsmiljön kommer se ut i framtiden. I artikeln menar Brännström (2015) att allt fler företag ser positivt på digitalisering och dess automatisering och han belyser särskilt effektiviteten och möjligheterna att få mer tid över till annat. Att få mer tid över har positiva effekter, då en anställd kan få tid över att reflektera över komplexa frågor, istället för tiden som hade lagts ner på administrativt arbete. Brännström (2015) menar även att denna snabbt växande trend kommer att leda till att branschen i framtiden arbetar helt papperslöst. Även Bierstaker et al. (2001) nämner tankar kring framtiden och argumenterar att redovisningskonsulter och revisorer kommer att arbeta helt papperslöst de kommande åren, tack vare arbetsmetoder som ger dem möjligheter att arbeta online. Redovisnings- och revisionsbranschen är fortfarande inte papperslös, vilket är intressant då diskussioner om papperslös bransch fördes redan år 2001. Redovisnings- och revisionsbranschens förändring mot mer digitaliserade arbetssätt är ett område som fortfarande är understuderat (Cram & Gallupe 2016; Dzuranin & Malascu 2016; Farkas & Hirsch 2016; Haislip et al. 2016; Han et al. 2016; Steinbart et al. 2016) och med tanke på dess framtida betydelse känns det som ett intressant område att bygga examensarbetet på. 1.2. Problemdiskussion Det finns författare (Bierstaker et al. 2001; Gröjer 2002; Keenoy 1958; Warren et al. 2015) som påpekar att redovisningsoch revisionsbranschens arbetssätt är under ständig förändring. Keenoy (1958) är en författare som tidigt påpekade verktyg som skulle effektivisera arbetsprocesser. Diskussionerna är dock ännu större idag och det finns författare (Ghasemi et al. 2011; Warren et al. 2015) som undersöker hur redovisningsoch revisionsbranschen påverkats av digitaliseringens framfart. Ghasemi et al. (2011) undersöker hur digitalisering påverkar redovisningsverktyg och de fördelarna som det för med sig. Trots att författare (Ghasemi et al. 2011; Warren et al. 2015) menar att digitaliserade arbetsmetoder för med sig konkurrenskraftiga fördelar inom redovisningsoch revisionsbranschen är det inte alla företag som 3 Kairos Future är ett internationellt konsult- och analysföretag som hjälper företag och organisationer att förstå och forma sin framtid (Kairosfuture 2016) 6

hänger med i utvecklingen, och hela branschen antas stå inför en stor förändring. Banker et al. (2002) menar dock i sin tidiga studie om implementering av digitaliserade arbetsmetoder, att en höjd effektivitet i arbetsprocesser, en förbättring av den interna kommunikationen samt ett bättre samarbete i grupp kan bli en följd av digitaliseringens implementering. Det finns författare (Ali et al. 2015) som hävdar motsatsen och de menar att för mycket användande av digitalisering kan få negativa följder. Ali et al. (2015) diskuterar bland annat juridiska och etiska dilemman som kan uppstå när det gäller lagring av konfidentiellt material. Utifrån ovan nämnda diskussion kan det utläsas att diskussionerna kring införandet av digitaliserade arbetsmetoder skiljer sig åt i tidigare forskning, vilket för med sig både för- och nackdelar som är intressanta att studera vidare (Ali et al. 2015; Banker et al. 2002; Bierstaker et al. 2001; Ghasemi et al. 2011; Gröjer 2002; Keenoy 1958; Warren et al. 2015). Trots att redovisningsoch revisionsbranschen har omfattats av diskussioner kring digitaliserade arbetsmetoder är det förvånansvärt lite vetenskaplig forskning inom ämnet. Det finns en efterfrågan kring djupare forskning inom IT och dess påverkan på redovisningsoch revisionsbranschen (Cram & Gallupe 2016; Dzuranin & Malascu 2016; Farkas & Hirsch 2016; Haislip et al. 2016; Han et al. 2016; Steinbart et al. 2016). Det mesta som är publicerat inom digitalisering är White paper 4 upprättade av konsultföretag eller från IT-leverantörer, vilket i många fall inte är tillförlitliga nog då de inte blivit granskade. Halaweh och El Massary (2015) diskuterar faktorer som är viktiga att beakta vid implementering av ett nytt IT-system som digitaliserade arbetsmetoder innebär, men nämner i slutet på studien, att det finns ett gap i litteraturen kring hur digitaliseringens framfart påverkar olika branscher. Warren et al. (2015) menar att organisationer kan ha komplikationer med att implementera digitaliserade arbetsmetoder, på grund av begränsande faktorer såsom bristande information vid implementering och försämrad tillgänglighet. Dessa faktorer tar Halaweh och El Massary (2015) upp som viktiga framgångsfaktorer vid implementering av digitalisering. Att implementeringen av digitaliserade arbetsmetoder inte är framgångsrik nog, bidrar till okunskap (Warren et al. 2015) och det intressanta i det här syftet är att undersöka om det finns ytterligare faktorer att vara medveten om när digitaliseringen intar redovisningsoch revisionsbranschen. Enligt tidigare forskning (McKinsey Global Institute 2011) kommer redovisningsoch revisionsbranschen att präglas allt mer av digitaliserade arbetssätt och för att överleva förändringen är det viktigt att vara medveten om framgångsrika och kritiska faktorer vid digitaliseringens implementering (McKinsey Global Institute 2011). Att vara medveten och att anta dess utmaningar kommer förmodligen vara en nödvändighet för företag som vill fortsätta sin verksamhet inom redovisningsoch revisionsbranschen. 4 White paper en rapport eller guide som informerar läsarna om en komplex fråga eller område. 7

1.3. Syfte och problemformulering Vårt syfte är att förklara och förstå hur redovisningsoch revisionsbranschen påverkas av digitalisering. För att besvara ovanstående syfte har vi valt följande forskningsfrågor: 1. Hur utvecklas och förändras redovisningsoch revisionsbranschen? 2. Vilka faktorer är viktiga för att digitaliseringen ska utveckla redovisningsoch revisionsbranschen? 3. Vilken förändring står redovisningskonsulter och revisorer inför? 1.4. Disposition Studien innehåller fem kapital. Första kapitlet introducerar bakgrunden till vårt ämne samt en problemdiskussion. Andra kapitlet presenterar studiens val av forskningsstrategi, forskningsansats samt tillvägagångssätt. Kapitlet avslutas med diskussion kring trovärdighet, källkritik samt alternativa metoder. Kapitel tre innehåller vår teoretiska referensram, där den först går in på grundläggande begrepp, för att sedan gå in på teorier kring vår första forskningsfråga. Sedan tas teorier kring forskningsfråga två upp för att övergå och avslutas med forskningsfråga tre. Studiens fjärde kapitel presenterar empirin från studiens informanter, även där indelat i forskningsfrågorna. Femte kapitlet, kopplar samman vår teoretiska referensram med empirin från informanterna i syfte att besvara forskningsfrågorna samt studiens övergripande syfte. Därefter kommer studiens slutsats, där en kort sammanfattning av forskningsfrågorna och övergripande syftet redogörs. Referens och bilagor kommer sedan att avsluta studiens disposition. 8

2. Metod I det här avsnittet motiveras vilken forskningsstrategi vi valt att genomföra, samt vilken forskningsmetod som använts vid insamling av data. Vi kommer också att diskutera vårt valda tillvägagångssätt samt hur vi analyserat vår insamlade data. Sist diskuteras trovärdighet, vilket är ett mått för hur hög kvalitet studien håller, samt källkritik och alternativa metoder. 2.1. Val av ämne Vid val av ämne ville vi undersöka något nytt som fortfarande ansågs vara outforskat. Vi började studera heta debatter inom redovisning och revision och fastnade snabbt för hur redovisningsoch revisionsbranschen har förändrats under 2000-talet. Vi upptäckte sedan att varför redovisningsoch revisionsbranschen förändrats beror mestadels på den teknologiska utvecklingen och dess nya arbetssätt som det medför. För att fördjupa oss inom ämnet lästes böcker, vetenskapliga artiklar och debatter kring digitalisering inom redovisningsoch revisionsbranschen. Utifrån litteratursökningen upptäcktes ett kunskapsgap och det blev vår utgångspunkt i studien. Våra vetenskapliga artiklar söktes upp i Business Source Premier, Emerald Insight, Scopus och Google Scholar. Nyckelorden som använts vid litteratursökningarna har bland annat varit auditing, accounting, digitization, information technology, big data and organizational change. 2.2. Val av forskningsstrategi När studien ska anta en forskningsstrategi är det viktigt att studera studiens syfte. Givet vårt övergripande syfte, att förklara och förstå hur redovisningsoch revisionsbranschen påverkas av digitalisering, har vi valt att göra en studie med kvalitativ inriktning. Varför vi har valt att göra en kvalitativ inriktning beror på syftet att vilja förstå ett område mer grundläggande (Bryman & Bell 2013). Att få en bredare förståelse kring varför något är som det är, och inte bara varför. I inledningen nämns ett kunskapsgap som vi vill få djupare förståelse kring. För att uppnå den djupare förståelsen, kommer vi behöva beskriva, analysera och tolka de resultat som vi får fram, något som är typiskt för kvalitativa studier (Bryman & Bell 2013). Det är dock viktigt att påpeka att tolka inom kvalitativ forskning innebär att vi som forskare kommer att bidra till en mer generell förståelse av fenomenet (Bryman & Bell 2013). Våra subjektiva tolkningar kommer alltså inte få utrymmen i begreppet tolka som nämns i det här sammanhanget. 2.3. Forskningsansats Kvalitativ forskning har ett par egenskaper som skiljer sig åt från kvantitativ forskning (Bryman & Bell 2013). Kvalitativ forskning innefattar bland annat ett induktivt synsätt, vilket förklarar förhållandet mellan teorin och praktiken (Bryman & Bell 2013). Ett induktivt synsätt innebär att teorin genereras fram på grundval av den insamlade datan, empirin, vilket i det här fallet antas passa vår studie till viss grad. 9

Vad vi upptäckt under arbetets gång är att det har präglats allt mer av ett abduktivt synsätt, vilket innebär att vi har pendlat mellan vår teoretiska referensram och empiri (Alvesson & Sköldberg 2008). Detta har gett oss möjligheten att arbeta flexibelt och att under hela studien varit öppna och engagerade till att vara uppmärksamma på vad som antas vara bäst för vårt examensarbete. Ett abduktivt synsätt går hand i hand med den tolkningsinriktade ståndpunkten, hermeneutik (Bryman & Bell 2013). En tolkningsinriktad ståndpunkt lägger vikt vid förståelse av den sociala verklighet och här är det viktigt att förstå och tolka hur den sociala verkligheten uppfattas av de deltagarna som är med i studien. I vår studie kommer den sociala verkligheten främst att undersökas. Studien kommer att genomföras i olika sociala miljöer för att se hur respektive miljö, uppfattar hur redovisningsoch revisionsbranschen påverkas av digitaliseringens framfart. 2.4. Tillvägagångssätt 2.4.1. Urval Vi har valt att studera företag av olika storlekar för att se hur digitaliseringen har påverkat företag på olika nivåer inom redovisningsoch revisionsbranschen. I senare skede, har urvalet i denna studie bestått av redovisningskonsulter och revisorer, där både auktoriserade och inte auktoriserade redovisningskonsulter och revisorer har intervjuats. Anledningen till att inte alla informanter varit auktoriserade är på grund av svårigheten att få auktoriserade informanter att ta till sig tiden. Den viktigaste aspekten i vårt urval var att intervjua personer som kunde tillföra material till vår studie och för att uppnå det, krävdes att informanterna hade arbetat minst ett år inom branschen. Urvalet anses vara ett bekvämlighetsurval, då bekvämlighetsurval består av urval av personer som finns tillgängliga vid forskningstillfället (Bryman & Bell 2014). Hade studien genomförts vid en annan tidpunkt hade förmodligen urvalet sett annorlunda ut, då de redovisningskonsulter och revisorer som kontaktats hade innehaft en auktorisation. Det var ett problem att få informanter att ställa upp, då examensarbetet genomfördes på våren, perioden då redovisningskonsulter och revisorer har som mest att göra. Under processen har påminnelsemejl samt extra insatta telefonsamtal fått hållas för att få informanter att ställa upp i vår studie. Urvalet i denna studie blev slutligen 11 stycken informanter, där åtta redovisningskonsulter och tre revisorer har intervjuats. 2.4.2. Semistrukturerade intervjuer Enligt Bryman och Bell (2014) är intervjuer en vanlig datainsamlingsmetod inom kvalitativ forskning. Eftersom intervjuer är lämpade för de fall där forskaren vill undersöka individers personliga erfarenheter (Qu & Dumay 2011; Hennink et al. 2011) har den här datainsamlingsmetoden valts. Inom kvalitativa intervjuer är oftast tillvägagångssättet betydligt mindre strukturerat jämfört med kvantitativa intervjuer 10

(Bryman & Bell 2014). En vanlig intervjuform inom kvalitativa intervjuer är semistrukturerade intervjuer, vilket säkerställer att samtliga informanter svarar på liknande frågor (Qu & Dumay 2011). Semistrukturerade intervjuer är även en bra insamlingsmetod då intervjuprocessen ändå kan hållas relativt flexibel samt att det minskar risken att inte gå miste om viktig information som informanterna kan bidra med (Bryman & Bell, 2014). I syfte att få fram aspekter som informanterna tycker är viktiga, är det vanligt att låta kvalitativa intervjuer röra sig i olika riktningar. Detta har tagits an till viss del under denna studie. 2.4.3. Intervjuguide Semistrukturerade intervjuer innehåller oftast en intervjuguide (Bryman & Bell 2013). Denna utformades utifrån studiens teoretiska referensram och låg sedan till grund för våra frågeställningar under intervjun (se bilaga ett). Vår intervjuguide startar med några bakgrundsfrågor om informanternas bakgrund då det bidrar till att informanterna slappnar av (Qu & Dumay 2011). Intervjuguiden fortsätter sedan med sex olika teman, vilka är redovisning och revision, digitalisering, organisationsförändring, kundernas perspektiv, den tekniska kompetens samt regelverkets påverkan. Frågor inom varje område ställdes och vid de tillfällen följdfrågor var av intresse ställdes dessa. 2.4.4. Förberedandet, genomförandet och transkribering Vid kvalitativa intervjuer är det vanligt att intervjuerna spelas in med hjälp av ett inspelningsvertykg, för att sedan transkribera det som sagts (Bryman & Bell 2013). Det ger intervjuarna möjligheten att fokusera på det som informanten säger och kunna ställa följdfrågor när det krävs. Under vår studie har alla informanter fått frågan om samtycke till inspelning av intervjun, och i alla fall utom ett, gavs det samtycke. I det enskilda fallet valde vi ändå att genomföra intervjun då Bryman och Bell (2013) menar att det finns en risk att missa något användbart som informanten kan komma med. Dilley (2000) menar att det är fördelaktigt att vara två under intervjuerna eftersom en kan ställa frågorna medan den andra lyssnar mer aktivt. Vi genomförde alla förutom två intervjuer tillsammans och när vi var tillsammans ställde den ena frågorna och den andra lyssnade mer aktivt för att kunna ställa följdfrågor. Arbetsfördelningen under intervjuerna skedde växelvis och intervjuerna tog allt mellan 40 minuter till 80 minuter. Transkriberingen skedde i nära anslutning till när intervjun hölls, detta för att vi som intervjuat då hade ett minne kvar av vad som sagts under intervjun samt hur vi tolkade vissa aspekter, vilket i sin tur underlättade arbetet med transkriberingen. Transkriberingen är en tidskrävande process (Bryman & Bell 2013), men vi valde ändå att transkribera intervjuerna, då det underlättar vid analysen av empirin. 11

2.5. Analys 2.5.1. Kodning av data När transkriberingen var avklarad var nästa steg i processen kodning. Vid analys av kvalitativ data är kodning ett vanligt tillvägagångssätt (Bryman & Bell 2013). Kodning innebär att den insamlade datan bryts ner i sina beståndsdelar och benämns. Vi kodade vårt material ord för ord och sammanlagt blev det ungefär 160 sidor med transkriberat material. Vi fick sedan fram begrepp som styrkte vår teoretiska referensram. Ett vidare begrepp inom kodning av kvalitativ data är teoretisk mättnad, vilket innebär att den insamlade datan kodas kontinuerligt, för att sedan komma till en punkt där den insamlade datan inte längre ger någon ny information (Bryman & Bell 2013). Vi upptäckte tidigt i intervjuerna att mycket samma sades, något som kan likställas med teoretisk mättnad. Trots det ansåg vi ändå inte uppnå teoretisk mättnad fullt ut, då vi endast genomförde 11 stycken intervjuer. Varför vi inte genomförde mer, berodde på svårigheten att få informanter som kunde ställa upp. 2.6. Trovärdighet Inom kvalitativa studier ligger kriteriet trovärdighet till grund för vilken grad av kvalité som studien innehar (Bryman & Bell 2013). När studiers trovärdighet studeras finns det fyra delkriterier som studeras mer djupgående; - Tillförlitlighet, hur troliga eller sannolika resultaten är. - Överförbarhet, studiens generaliserbarhet. Huruvida resultatet kan tillämpas på andra kontexter. - Pålitlighet, om resultaten blir likartade vid ett annat tillfälle. - Bekräftelse, svarar för objektivitet. Att forskarna haft kontroll över sina värderingar så att det inte påverkat studiens resultat. Tillförlitligheten har säkerställts genom att vi använt oss av stor variation av vetenskapliga artiklar. Majoriteten av de vetenskapliga artiklarna har varit granskade (peer-reviewed), vilket har säkerställt materialet (Bryman & Bell 2013). Intervjuguiden som upprättades godkändes av vår handledare innan vi började med intervjuerna och alla intervjuer utom en, spelades in och transkriberades. Under den intervju där samtycke till inspelningen inte gavs, togs anteckningar under intervjun. För att säkerställa att vi uppfattat informanterna rätt, har det transkriberade materialet sedan skickats tillbaka för godkännande. Intervjuerna sammanfattades sedan och presenteras i vår empiridel som ligger till grund för analysen. Något som kan anses brista i tillförlitligheten är anpassningen av ett par frågor till revisorerna. Vi ansåg dock att detta var nödvändigt och att vi fick ut betydligt bättre material om vi gjorde så. Delkriteriet överförbarhet har säkerställts till viss grad, men är generellt ett kriterium som kan brista i kvalitativa studier (Bryman & Bell 2013). Främst för att vi studerat sociala miljöer som kan uppfatta samma fenomen på olika sätt. Vår vilja är att 12

generalisera resultaten till redovisningsoch revisionsbranschen men kriteriet kan antas brista, då vi upplevt stor skillnad mellan hur långt våra urval har kommit i processen med att implementera digitaliserade arbetsmetoder. Vi har dock försökt säkerställa överförbarheten till viss mån, då urvalet har varit olika stora företag i Sverige. Pålitligheten har säkerställts genom att vi noggrant beskrivit studiens arbetsgång. Vi har motiverat väl för val av forskningsstrategi och forskningsansats, samt valet av urval och analys av materialet. Det som dock kan minska graden av pålitlighet är att vi undersökt en social miljö och i enlighet med studien anser vi att det resultat studien kom fram till, är något som är unikt för den tidsperioden. Personer blir mer och mer kunniga inom området för varje dag, vilket är i linje med den teknologiska utvecklingen. Bekräftelse har till viss del säkerställts. Vi har under arbetets gång varit två forskare och vi har tillsammans analyserat vår empiri. Då vi tillsammans genomfört analysen har utrymme för egna tolkningar inte funnits. Vår handledare har också sett till att vi under hela arbetets gång begränsat oss till vårt undersökta område och inte varit subjektiva i våra tolkningar. 2.7. Metodkritik Trots att studien har försökt att säkerställa trovärdigheten i allra största mån finns det nackdelar med kvalitativ forskning som är svårt att undkomma. Enligt Bryman och Bell (2013) nämns bland att utrymme för subjektivitet, svårigheter vid replikering, generaliseringsproblem samt bristande transparens. I syfte att eliminera nackdelarna har vi motiverat väl för val av forskningsstrategi, forskningsansats samt tillvägagångssätt, något som stärker studiens trovärdighet, men det tycks finnas mindre brister. Utrymme för subjektivitet tycks enligt oss eliminerats, men vid genomförandet av intervjuerna har det ibland blivit riktade frågor. Något som kan tyckas brista, dock inte i den mån att det påverkar studiens resultat. När vi intervjuat revisorer har vi också valt att ändra ett par frågor, då arbetsuppgifterna mellan redovisningskonsulter och revisorer skiljer sig åt. Att replikera undersökningen har genom väl motiverat tillvägagångssätt eliminerats och här tycks vi inte finna några brister. Generaliseringsproblemet är förmodligen det som kan tyckas brista, då vi endast genomfört 11 stycken intervjuer på 4 byråer. I det här sammanhanget hade det varit en fördel att undersöka ytterligare byråer, men med tanke på studiens tid för genomförande, var det inte genomförbart. Som tidigare nämnts hade vi tillräckligt svårt med att få till de intervjuer vi fick. Vårt val av informanter kan också ifrågasättas, då vi inte var konsekventa med auktorisation hos redovisningskonsulterna och revisorerna. Nackdel med att inte inneha auktorisation, visade sig bland annat i hur länge informanterna varit inom branschen. Hade de innehavt auktorisation hade det säkerställt att informanterna varit inom branschen i minst tre år, något som kan tyckas vara bra då vi undersöker en förändring. Vad som dock säger emot detta, är att vi upptäckt att de som innehavt auktorisation istället haft assistenter under sig, som arbetar betydligt närmare digitaliserade arbetssätt, 13

vilket i det här fallet varit vårt huvudfokus. Därav argumenterar vi för att auktorisation inte varit nödvändigt. 2.8. Alternativa metoder En alternativ metod till denna studie är att genomföra en kvantitativ undersökning. En kvantitativ inriktning till skillnad från en kvalitativ inriktning fokuserar på numerisk data och inte ord (Bryman & Bell 2013). Inom kvantitativ forskning skulle enkäter vara ett alternativ, det skulle leda till att vi når ut till ännu fler informanter och det blir därmed enklare att kunna generalisera det resultat studien kommer fram till. Till de tre forskningsfrågorna och syftet studien har anser vi ändå att kvalitativ undersökning är det bästa då kvalitativa undersökningar går mer på djupet än på bredden som kvantitativa undersökningar gör (Bryman & Bell 2013), vilket är bra då undersökningen går ut på att få fram redovisningskonsulters och revisorers uppfattningar kring digitalisering samt hur det förändrat deras sätt att arbeta. En annan alternativ metod till denna studie skulle vara att välja en longitudinell forskningsdesign, då den skulle passa vår första forskningsfråga bättre, Hur utvecklas och förändras redovisningsoch revisionsbranschen? då en sådan forskningsdesign ämnar undersöka förändringar (Bryman & Bell 2013). Det är dock tidskrävande och en process som löper över flera år. Något som inte varit möjligt under 30 veckors arbetande. I syfte att undersöka vårt område djupare har semistrukturerade intervjuer genomförts, då en av de större fördelarna med semistruktuerade intervjuer är att de är flexibla och leder till ämnen som informanten belyser (Bryman & Bell 2013). Vi har tack vare semistruktuerade intervjuer rört områden och haft diskussioner om ämnen som vi tidigare inte haft i åtanke. 14

3. Teoretisk referensram I detta kapitel behandlas avsnittet för vår teoretiska referensram där vi redogör för begreppens olika innebörd. Avsnittet bidrar även till att ge läsaren nyttig information inom området. Den teoretiska referensramen disponeras i enlighet med våra tre forskningsfrågor. 3.1. Utveckling av redovisningsoch revisionsbranschen 3.1.1. Redovisningen och revisionens syfte Börskraschen i USA år 1929 och Kreugers finanskrasch år 1932 är två händelser som har spelat en stor roll i regleringen av företags ekonomiska verksamhet (Gröjer 2002). En följd av krascherna ledde till att människor som investerat mycket kapital i företag förlorade i många fall nästan allt kapital men framförallt förtroende för företagen och dess verksamhet. Företagsamhet var något som klingade negativt och det fanns inte längre några som ville investera i företagen (Gröjer 2002). I syfte att öka förtroende var något tvunget att hända och inte många år efter krascherna infördes lagar om att externredovisning skulle upprättas för samtliga företag. Intressenterna skulle nu få tillräckligt med information för att få en rättvis bild av företagens verksamhet och ha en stadig grund att stå på vid beslutet om investering eller inte (Gröjer 2002). Vidare menar Gröjer (2002) att det är marknadsmisslyckanden, som börskraschen i USA och Kreugerskraschen, som är grunden till att externredovisning lagstiftades, något som idag är reglerat i svenska Aktiebolags- och Årsredovisningslagen. Redovisning För att gå djupare in på hur redovisningsbranschen ser ut idag är det viktigt att vara medveten om vad redovisning innebär. Redovisning handlar i stora drag om att sköta den löpande bokföringen, biträda vid deklaration samt upprättande av årsredovisning och andra finansiella rapporter och utredningar (FAR 2013). Redovisningen består av en externredovisning och en internredovisning. Syftet med externredovisning är att öka tillförlitligheten på marknaden (Gröjer 2002). Olika parter vid företagsaffärer ska kunna få tillräckligt med information för att fatta ett så bra beslut som möjligt. Det behövs också för att upprätta det ekonomiska systemet i landet. Företagen som finns skall ha en legal verksamhet som främjar välfärden på lång sikt. Det brukar också talas om existensberättigande och att externredovisningen skapar underlag för företagens beskattning (Gröjer 2002). Förutom externredovisning består redovisning av internredovisning som också har en viktig betydelse (Lönnqvist 1998). Externredovisning ger information till externa intressenter och internredovisning ger information till interna intressenter, såsom företagsledning, avdelningschefer och medarbetare (Lönnqvist 1998). Det är lika viktigt att upprätta både extern- och internredovisning, då de ger grund för företagets framtida verksamhetsplanering (Lönnqvist 1998). 15

Revision Redovisning och revision är tätt sammankopplat men det är ändå stora skillnader emellan dem. Revision innebär en viss typ av granskning (Carrington 2014). Denna granskning kan vara i olika form beroende på om det handlar om finansiell revision eller icke- finansiell revision. Gemensamt för dem är att granskningen ska resultera i ett uttalande av hur dokumenten överensstämmer med uppsatta kriterier. Enligt de flesta generella ramverken handlar detta uttalande om huruvida de finansiella rapporterna ger en rättvisande bild. Revisorns uppgift är att granska årsredovisningen, bokföringen och företagsledningens förvaltning för att sedan utmynna i en revisionsberättelse (Carrington 2014). Flint (1988) menar att intressenter måste ha tilltro till revisionen för att den ska fungera som en effektiv kontrollfunktion i samhället. Vidare menar Flint (1998) att revisionen kommer gå förlorad utan en förtröstan till en revisors sakkunskap. Revisorns uppgift är att skapa social och affärsmässig trygghet i samhället (Flint 1988). 3.1.2. Grundläggande redovisningsteori I inledningen ges några exempel på att redovisningen har förändrats de senaste decennierna. Historian kan studeras ännu längre bak och det finns forskare som hävdar att de hittat de första bokförda ekonomiska händelserna redan 3500-3000 år f. Kr (Gröjer 2002). Det finns sedan vidare forskningar som tyder på att romarna var de första som använde sig av avskrivningsbegreppet 5, vilket egentligen inte är överraskande med tanke på hur mycket pengar och tid som måste lagts ner på deras byggnader. Olika primitiva former av redovisning har sedan praktiserats i flera tusen år, men nutidens moderna bokföring sägs ha tagit grund på 1300-talet. Det var Luca Paciolos som då upprättade uttrycken, enkel bokföring, dubbel bokföring och statistisk bokföring, som enligt Paciolo skulle upprätta ordning i den kaotiska värld som rådde just då (Bennett 2015). Utifrån det som nämnts ovan illustreras det att redovisningen är en pågående process som utvecklas från decennier till decennier och författare menar att enkelt uttryckt kan det förklaras genom att redovisningen är en reaktion på samhällets utveckling (Chamisa 2000; Gröjer 2002; Belkaoui 2004; Xiao et al. 2004). Vilket ses som en självklarhet, då redovisningen finns till för att det skall ge tillförlitlig information om dagens företag. En författare som argumenterar för redovisningens förändring i framtiden är Drew (2015). Han menar att under de kommande fem åren så kommer yrket att utvecklas mycket, främst för anpassningen till den företagsmiljö som efterfrågas idag, då allt mer branscher blir digitaliserade. Drew (2015) menar vidare att det kommer att kräva att redovisningen blir mer analytisk och att redovisningsyrket erbjuder mer analytiska tjänster till kunderna. Som tidigare nämnt är det viktigt att redovisningen följer samhällsutvecklingen (Gröjer 2002) då det övergripande syftet med redovisning är att öka tillförlitligheten mellan parter vid företagsaffärer, att upprätthålla det ekonomiska systemet, att 5 Avskrivningsbegreppet - När en tillgång har införskaffats med syftet att användas under en längre period, kan dess kostnadsfördelas över hela perioden (Johansson et al. 2009) 16

bedöma organisationers existensberättigande samt ligga till grund för beskattningen inom Sverige (Gröjer 2002). Redovisningen skiljer sig åt mellan tidigare decennier, av den enkla anledningen till att samhället förändras och att redovisningen måste följa efter och anpassas (Gröjer 2002; Chamisa, 2000; Belkaoui, 2004; Xiao et al. 2004). Om redovisningen inte följer med i samhällets utveckling, försvinner vikten av att redovisa då det inte ger en samhällelig och rättvis bild av hur någonting faktiskt är. Redovisning har varit aktuell länge och det är främst tack vare redovisningens viktiga roll i samhället. Därav ses redovisningens förändring mellan decennier som en självklarhet (Gröjer 2002). 3.1.3. Digitaliseringens påverkan på redovisningsoch revisionsbranschen Redovisnings- och revisionsbranschen har under 2000-talet präglats av informationsteknologi (IT) (Ghasemi et al. 2011). IT är ett samlingsnamn för de möjligheter som skapats genom utvecklingen av datorteknik och telekommunikation (Ghasemi et al. 2011) och det var under 1990-talet som de växte fram, tack vare förbättringar i datorernas prestanda och en tillväxt i det globala telenätet. Utifrån IT växte sedan begreppet digitalisering fram. Enligt Felländer och Breman (2014) innebär digitalisering att (1) fysiska varor omvandlas till digitala tjänster, (2) tjänster som tidigare varit lokala, kan nu internationaliseras och effektiviseras genom digitala plattformar samt (3) tidigare traditionell produktion blir med digitalisering mer effektivt (Felländer & Breman 2014). Digitaliseringen ökar i takt med att datorer, Internet, trådlösa och personliga digitala enheter finns allt mer lättillgängligt och Ghasemi et al. (2011) menar att det leder till att företagen har förändrat sina sätt att bedriva verksamheten på. En uppkomst från digitaliseringen är till exempel programvarupaket (Ghasemi et al. 2011), som har visat sig förbättra traditionella arbetsprocesser markant. Ett exempel på förändrade arbetssätt är digitala redovisningsprogram 6 som har automatiserat traditionella pappers-reskontra 7 och bokföringsböcker. Arbetsuppgifter som tidigare tog mycket lång tid. Andra digitaliserade arbetsmetoder som också kan kopplas till redovisningsoch revisionsbranschen är molnbaserade tjänster, cloud-computing (Chou 2015). Att använda sig av molnbaserade tjänster innebär exempelvis lagring av filer i det digitala nätet, vilket i sin tur kan leda till att kollegan kan ta över ditt arbete en dag då du inte är tillgänglig. Att använda sig av molnbaserade tjänster höjer graden av mobilitet inom företaget, då anställda i princip är oberoende av sin arbetsplats (Chou 2015). Drew (2015) menar att inom de närmsta fem åren så är molnbaserat programvaruutbud ett måste för att kunna knipa åt sig marknadsandelar. 6 Redovisningsprogram exempelvis Fortnox och Visma 7 Pappers reskontra - Ett dokument som stämmer av att din leverantörs- och kundreskontra har samma saldo som bokföringskontot för leverantörsskulder respektive kundfodringar i huvudboken. Sker numera digitalt och automatiserat (Vismaspss 2016). 17

McKinsey Global Institute (2011) argumenterar att digitaliseringen är en av de viktigaste utvecklingarna år 2011. De hävdar att digitalisering kommer att spela en stor roll när det gäller förändring av hela redovisningsoch revisionsbranschen och de talar även om vikten av att hänga med i utvecklingen (McKinsey Global Institute 2011). Spraakman et al. (2015) diskuterar vidare att kunskap inom digitalisering har blivit en viktig faktor, då IT och digitaliserade arbetssätt intar allt fler områden. De menar att det är en grundläggande kunskap för att följa med i den utveckling som branschen står inför (Spraakman et al. 2015). Alles (2015) argumenterar för varför digitalisering tagit en stor plats i branschen och nämner påtryckningar från exogena och endogena, yttre och inre krafter. Med de exogena krafterna menar Alles (2015) att redovisningsoch revisionsbranschen måste hänga med, att digitaliseringen växer med sådan kraft att det till slut kommer bli historiskt oundvikligt och en strategisk nödvändighet, oavsett bransch. En annan exogen kraft är klienternas påtryckningar. Alles (2015) menar att branschens klienter använder sig av digitaliserade tjänster i vardagen och därför efterfrågas det även hos redovisningskonsulterna och revisorerna. Klienterna bidrar även med viktiga påtryckningar från ett annat perspektiv. Som klient idag finns det mycket mer valmöjligheter än tidigare, tack vare digitaliseringens möjligheter att få fram information och tjänsteutbud från en viss bransch, i det här fallet redovisnings och revisionsbranschen (IBM Institute for Business Value 2010). För att attrahera sina klienter måste företag kontinuerligt visa sig ta sig an de nya och de bästa metoderna. De endogena krafterna som Alles (2015) nämner är användarnas preferenser. Om redovisningskonsulterna och revisorerna anses vara kompetenta inom digitalisering och ser dess möjligheter kommer de förmodligen att förespråka användningen av det. Om de istället anses vara inkompetenta inom digitaliseringen, kommer viljan att lära sig dess möjligheter vara bortblåsta och istället hämma digitaliseringens framfart inom företaget. En annan påtryckning från de anställda som James (2014) nämner är viljan att kunna utvecklas snabbt. Upplevs företaget att ligga i digitaliseringens framkant, kommunicerar detta att arbetsplatsen är modern. De vill ständigt förändras och utvecklas och att du som anställd på detta företag utvecklas i samma kurva. James (2014) menar alltså att en modern och digitaliserad arbetsplats anses som en oerhört attraktiv arbetsgivare på marknaden idag. De krafterna som nämns ovan är framförallt krafter som inte kan påverkas. För att vilja hänga med i utvecklingen är det dock viktigt att företagen inom redovisningsoch revisionsbranschen själva förstår vikten av att ta in digitalisering i deras verksamhet. Fördelar med digitalisering inom redovisningsoch revisionsbranschen Redovisningsbranschen har fått många fördelar tack vare digitaliseringens framfart (Ghasemi et al. 2011). Digitalisering och digitala redovisningsprogram bidrar till att allt mer arbete sker automatiserat, vilket i sin tur skapar minskade ledtider 8 (Ghasemi et al. 2011). En redovisningskonsult som arbetar med digitaliserade arbetsmetoder 8 Ledtid- den tid det som går från det att en process startar tills att den är fullbordad och uppfyller sitt syfte (Ax et al. 2015) 18

behöver idag inte lägga ner lika mycket resurser på att upprätta och presentera finansiella rapporter som tidigare gjorts. Minskade ledtider är en positiv aspekt och andra fördelar som Ghasemi et al. (2011) argumenterar för är främst effektivare arbetsmetoder och ett mer noggrant resultat. Tack vare mängden information som enkelt kan sammanställa med digitaliseringens hjälp. Effektiviseringen leder i sin tur till tids- och kostnadsbesparingar, vilket är något som även Alles (2015) argumenterar för. Bierstaker et al. (2001) menar att effektivitet bidrar till att de anställda får tid över till annat, tack vare mycket arbete som görs automatiserat. Redovisningskonsulter och revisorer på en digitaliserad byrå får mer tid över att ta sig an rådgivning och erbjuda sina klienter hjälp vid mer komplexa problem (Bierstaker et al. 2001). Vidare påpekas det i tidigare forskning (Alles 2015; Dowling & Leech 2014; IIA 2013; ACCA 2013) att användningen av digitaliserade arbetsmetoder inom redovisningsoch revisionsbranschen kan leda till att användarna lättare upptäcker bedrägerier, att de upprättar mer tillförlitliga prognoser än innan samt att de kan analysera stora mängder information mer effektivt (Alles 2015; Dowling & Leech 2014; IIA 2013; ACCA 2013). Användningen av digitaliserade arbetsmetoder på redovisningsoch revisionsbyråer leder också till att allt fler företag inom branschen siktar på papperslösa kontor (Ghasemi et al. 2011; Drew 2015). I början av 2000-talet ansågs ungefär 25 % av lagrad information vara digital, till skillnad från idag, då ungefär 98 % av all lagrad information anses vara elektronisk lagrad (Cukier & Mayer-Schonberger 2013). Att lagra information digitalt innebär många fördelar och Brynjolfsson et al. (2011) nämner bland annat effektiviteten vid analys av ett visst fenomen. Tack vare all den information som ges tillgång till kan det leda till att anställda upptäcker saker som de tidigare inte sett när information varit traditionellt lagrad i böcker, pärmar och så vidare. Några andra författare som också nämner fördelar med digital lagring är Warren et al. (2015). Warren et al. (2015) argumenterar främst för att företag idag kan lagra viktigt information smidigt och enkelt, såsom videor, ljudfiler, bilder och texter, som sedan kan ligga till grund för affärsbeslut. Exempelvis skulle det kunna innebära inspelade filmer, där exempelvis ledningen kan se hur sina anställda arbetar och agerar, det skulle också kunna vara konferenssamtal eller inspelningar från viktiga möten som verifierar händelser i redovisningen. All denna information som kan lagras, kan i sin tur leda till att intressenter får mer information om företaget och framförallt en bättre grund för beslutsfattande (Warren et al. 2015). ACCA (2013) nämner också vikten av att kunna lagra information online och enligt dem så anses en av de största fördelarna med digitalisering vara att det underlättar vid beslutsfattande. Vidare säger Alles (2015) att om företagen lär sig förstå och använda information som digitalisering ger, på rätt sätt, kommer detta leda till att företaget blir en stark konkurrent inom redovisningsoch revisionsbranschen. 19

Nackdelar med digitalisering inom redovisningsoch revisionsbranschen Att digitalisering inom redovisningsoch revisionsbranschen för med sig fördelar är diskuterat ovan, men det finns också nackdelar att ta i beaktande. Ali et al. (2015) argumenterar för att användandet av IT-baserade tjänster kan leda till säkerhetsproblem. Med säkerhetsproblem nämns juridiska frågor kring användarnas tillgång till material, som ibland kanske inte är ämnat för vem som helst. Ali et al. (2015) talar också om bristen på administrativ kontroll vid molnbaserade tjänster, som rör bland annat identitetshantering och åtkomstkontroll över företagets digitala resurser. Fölster och Hultman (2014) talar också om nackdelen för de traditionella jobben, som kan komma att slås ut av digitaliseringens följder och dess effektivisering som innebär att datorer kan göra de autonoma uppgifterna som människor tidigare genomfört. Ali et al. (2015) diskuterar även juridiska, etiska och moraliska frågor i samband med digitaliseringens framfart. I dessa samband diskuteras huruvida information lagras, vilka den finns tillgänglig för, vilka som äger det också vidare vilket kan medföra problem om det hamnar i fel händer (Ali et al. 2015). 3.2. Framgångsrika faktorer vid implementering av digitaliserade arbetssätt inom redovisningsoch revisionsbranschen 3.2.1. Tidigare forskning inom implementering av ny teknologi Redovisnings- och revisionsbranschen möts ständigt av nya tekniker i och med att digitaliseringen blir en allt större del i dagens samhälle. Vid implementeringen av ny teknologi är det många faktorer som har en avgörande roll och Mirvis et al. (1991) är några författare som tidigt uppmärksammade faktorer att ta i beaktande. Enligt Mirvis et al. (1991) är det fyra faktorer som är avgörande i syftet att lyckas med implementeringen av ny teknologi. Det första författarna nämner är den tekniska strategin och planen, som behandlar syftet med att implementera ny teknologi. Framförallt måste anställda veta syftet med varför företaget vill ta till sig ny teknik, vad det kommer att tillföra. Den andra faktorn som är viktig att ta i beaktande är implementering. Implementering handlar om vägen från att ta in ny teknologi, till att få det att fungera inom företaget. Här är det viktigt att uppmärksamheten riktas till olika metoder, manualer och supportcenters, i syfte att få den nya teknologin fungera felfritt. Implementeringen handlar också mycket om organisationsförändring, att organisationen ändras i syfte att kunna implementera ny teknologi. Den tredje faktorn handlar om användarnas attityd och erfarenheter. Den här faktorn anses vara nyckeln till att den nya teknologin blir användbar, då det i slutändan handlar om jobbet som individer lägger ner för att få ut det mesta av teknologin. Den handlar också om att få individerna att vilja arbeta med ny teknologi, som sedan resulterar i högre effektivitet. Viktigt att beakta i den här faktorn är sidoeffekterna av ny teknologi. Det kan handla om socialt uteslutande och övervakning som inte längre sker på samma arbetsplats som de anställda befinner sig på. Den sista faktorn handlar om organisationskultur. När ny teknologi införs är organisationskultur en viktig faktor, 20

då det är organisationen som tillsammans bildar sig en uppfattning av den nya teknologin och om det anses vara bättre nu än innan (Mirvis et al. 1991). De faktorerna som nämns ovan är för visso 25 år gamla, men i senare forskning anses dessa faktorer fortfarande vara av betydelse (Halaweh & El Massary 2015). Som ovan nämns finns det ett stort urval av faktorer som kommer att ha en stor betydelse när det gäller att ta sig an digitalisering i en organisation (Mirvis et al. 1991; Halaweh & El Massary 2015), inte minst inom redovisningsoch revisionsbranschen som berörs av en stor del olika intressenter samt styrs av ett strikt regelverk. Nedan presenteras en teoretisk modell som nämns konceptuell modell. Den är ursprungligen upprättad av Halaweh och El Massary (2015) men modellen nedan är rekonstruerad och fri tolkad utifrån ursprungsmodellen. Det intressanta i vår studie är att undersöka om faktorerna som tas upp är viktiga för implementeringen av digitaliserade arbetsmetoder inom redovisningsoch revisionsbranschen, men också om det är andra faktorer utöver dessa som uppmärksammas i samband med intervjuerna. De faktorer som benämns i modellen nedan är väldigt omfattande och av den anledningen förväntas det finnas underfaktorer som inom varje kategori kommer utgöra en viktig roll vid implementeringen av digitaliserade arbetsmetoder i redovisningsoch revisionsbranschen. 3.2.2. Konceptuell modell Som Halaweh och El Massary (2015) nämner är digitalisering något som organisationer kan använda för att uppnå konkurrensfördelar. Digitalisering bidrar bland annat till att företag får tillgång till större mängder data, som sedan kan analyseras och användas tillsammans med den teknologi som organisationer har, för att på så vis effektivisera arbetet och skapa mervärde för klienterna (Halaweh & El Massary 2015). Modellen nedan består av de faktorer som kommer att påverka om implementering av digitaliserade arbetssätt i organisationer blir framgångsrik eller misslyckad. De faktorer som Halaweh och El Massary (2015) nämner är; 1. Stöd från högsta ledningen: utan support från högsta ledningen och en klar vision av målen med implementeringen kommer projektet att misslyckas. 2. Organisationsförändring: implementering av digitaliserade arbetssätt innebär att mycket inom organisationen förändras. Det kan förutom förändringar i IT handla om förändringar i den dagliga driften, kulturella förändringar och förändringar i arbetssätt. Dessa förändringar måste planeras och beaktas för att implementeringen inte ska misslyckas. 3. Datatillgänglighet och kvalitet: organisationer kan använda stora datamängder för att fatta beslut som kan ge organisationen en viktig konkurrensfördel. Vilseledande uppgifter kan dock påverka organisationens stabilitet. 4. Infrastruktur: en teknisk infrastruktur som innebär lagring av hög kapacitet av medier/servrar samt kraftfulla processorer för analys. 21

5. Nödvändig kompetens: att personalen har de kunskaper och den kompetens som krävs är ett grundläggande krav. 6. Integritet och säkerhet: Efterrättelsen av lagar och regler som styr individer och samhället. Organisationer behöver vidare kontrollera och upprätthålla god säkerhet för att säkerställa sig mot interna och externa attacker. De ovan nämnda indikatorerna kan ses som framgångsfaktorer som belyser vikten av god planering vid ett framgångsrikt genomförande. Figuren nedan visar den föreslagna modellen som författarna lagt fram: Figur 1: Fritt från modellen över implementeringen (Halaweh och El Massary 2015, sid 29) Författarna belyser vikten av att alla sex faktorer har samma grad av betydelse, alltså att ingen faktor är viktigare än någon annan och vid implementeringen måste alla faktorer få lika mycket uppmärksamhet. 3.2.3. Organisationsstruktur För att förstå hur en organisation är uppbyggd är det viktigt att förstå organisationens struktur. Forslund (2009) menar att struktur handlar om ordning och reda inom organisationen. Organisationer kan vara strukturerade på olika vis och oftast hänvisas organisationsstrukturen till organisationsscheman. I organisationsscheman kan det utläsas hur samordning av varje arbetsuppgift sköts, hur den formella auktoriteten är uppdelad, hur arbetsfördelningen bland de anställda är uppdelad samt hur hierarkisk organisationen är (Forslund 2009). Sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet har nya organisationsformer tagit fart, främst för utvecklingen inom IT (Granberg 2011). Granberg (2011) nämner webbaserad organisation som bygger på modern IT som en av ny organisationsform. Tack vare den utveckling som IT har bidragit med, består samhället idag av många webbaserade organisationer (Granberg 2011). Denna utveckling skapar naturligtvis organisatoriska följder, där ett exempel är den kompetens som krävs hos anställda för att klara av den teknologiska utvecklingen. Fler och fler företag anpassar sin 22

verksamhet till Internet, orsakerna är klara, att kunna ge kunderna bättre service. Idag är en självklarhet att kunna sköta det mesta över Internet. Den utveckling vi ser inom organisationsformer är alltså att äldre företagsformer anpassat sig till IT (Granberg 2011). En annan viktig aspekt inom organisationsstruktur är att förstå hur beslutsfattandet är uppbyggt inom en organisation (Forslund 2009). Vid beslutsfattande brukas det prata om två olika typer av organisationsstruktur, centralisering och decentralisering. Centralisering innebär att högsta ledningen tar besluten som ska fattas, oavsett om det omfattar organisationen i olika utsträckningar. Decentraliseringen innebär istället att beslutsfattandet sprids ut på en större grupper människor på lägre nivåer i organisationen, istället för att ledningen ska ta alla stora beslut (Forslund 2009). 3.3. Förändringen som redovisningskonsulter och revisorer står inför I en värld där tekniken utvecklas snabbt och en ökande globalisering sker är ingenting stillastående. Samhället förändras ständigt och det leder till att även organisationer måste förändras och förnya sig för att hänga med i utvecklingen. Yazdifar et al. (2012) menar att under de senaste åren har det riktats en stor debatt kring de organisationsförändringar som uppstår hos bland annat redovisningsoch revisionsbyråer. Yazdifar et al. (2012) menar främst de förändringar som skett i ekonomifunktioner, förändringar i internredovisning samt att revisorns roll har förändrats i näringslivet. Anledningarna till dessa förändringar har främst präglats av den teknologiska utvecklingen, fusioner och förvärv, internationalisering av marknader samt uppkomsten av nya konkurrenter (Yazdifar et al. 2012). Detta avsnitt kommer att syfta till att förklara innebörden av en organisationsförändring, dess inre och yttre påverkansfaktorer samt en modell som kan förklara förändringar. Slutligen kommer en diskussion presenteras kring det motstånd som kan uppstå vid en organisationsförändring. 3.3.1. Organisationsförändring Genom att beakta externa och interna faktorer kan företag idag antas stå inför en förändring, där hela organisationen måste vara med på tåget (Warren et al. 2015). Denna typ av förändring kan definieras organisationsförändring och Jacobsen (2013) nämner två sätt att se på organisationsförändring. Den första typen av organisationsförändring som Jacobsen (2013) menar är att beakta organisationen vid två tillfällen, för att se om organisationen förändrats vid de olika tillfällena. Den andra definitionen innebär att organisationen ligger i en ständig process där organisationen genomgår olika faser från en tidpunkt till en annan (Jacobsen 2013). Den senare definitionen är allt vanligare att anknytas till då de flesta organisationer genomgår en ständig förändring (Jacobsen 2013). De externa och interna faktorerna som bidrar till organisationsförändringar kommer att förklaras mer ingående nedan, 23

men enligt Alvesson och Svenningsson (2008) kan det vara svårt att dra skillnaden mellan de externa och interna faktorerna, då de i slutändan kopplas samman. Externa krafter Externa faktorer som kan ligga till grund för organisationsförändring är faktorer såsom tekniska, politiska, demografiska, ekonomiska, kulturella och marknadsmässiga drivkrafter från omvärlden (Child 2005; Granberg 2011). Dessa förändringar måste göras i organisationerna för att fortfarande ligga i fas med dels vad kunderna efterfrågar men även i fas med hur konkurrenterna förändrar sig samt samhällets utveckling (Child 2005). Kunder behöver inte vara den enda intressenten som är en påverkansfaktor till varför organisationer tenderar att förändras. Exempelvis kan kreditgivare, aktieägare och andra intressenter trycka på en förändring för att organisationen ska skapa sig större vinstmarginaler. De politiska krafterna åsyftar främst ändringar i lagar och regler samt införande av nya standarder (Child 2005). Interna krafter Granberg (2011) anser att en organisationsförändring även kan påverkas av interna faktorer, exempelvis att utveckla nya administrativa arbetssätt eller nya produkter och tjänster. Som organisation är en förändring nödvändig för att följa den utveckling som sker i samhället. Organisationer arbetar för att förenkla sig och skapa mervärde för sina kunder. Nytänkande idéer och innovationer kan också vara interna faktorer som kan leda till organisationsförändringar. En förändring behöver inte alltid vara planerad utan resultat av en förändring kan uppstå på grund av att en organisation följer de riktlinjer som krävs för framgång (Alvesson & Svenningsson 2008). En förändring är svår att genomföra utan att det uppstår komplikationer eller problem. Detta kan bero på låg kompetens kring hur organisationer behandlar förändringar eller administrativa system som inte går att förändra (Granberg 2011). Därmed är kommunikationen oerhört viktig inom organisationen under hela förändringen för att uppnå det önskade resultatet (Granberg 2011). 3.3.2. Olika typer av förändring En förändring eller en form av utveckling inom en organisation kan uppstå i olika sammanhang. Det kan handla om förändringar för individer och grupper, förändringar som rör hela organisationen samt förändringar som går i linje med samhällsförändringar. Alla olika förändringar som sker inom en organisation har enligt Hill och Jones (2001) en strategisk dimension, vilket enligt dem innebär att en rörelse sker inom företaget i syfte att öka sin konkurrensfördel. En sådan rörelse innebär att organisationen arbetar sig från ett tillstånd fram till ett önskat framtida tillstånd, vilket exempelvis kan innebära att organisationen byter ledning, arbetsmetod, system eller organisationsstruktur (Hill & Jones 2011). Alla individer inom en organisation tolkar en förändring på olika vis, vilket skapar svårigheter med att direkt definiera vad en organisationsförändring är samt hur den 24

skiljer sig (Alvesson & Sveningsson 2008). Alla individer skapar sig en slags mening utav det som sker runtomkring, vilket gynnar ut i att en och samma organisationsförändring kan påverka olika människor olika mycket (Alvesson & Svenningsson 2008). 3.3.3. Förändringsmotstånd Den tekniska utvecklingen som präglat många organisationer har framförallt varit anledningen till att många organisationer står inför organisationsförändringar som även kan utvecklas till att vissa individer känner ett motstånd till förändringen (Yazdifar et al. 2012). Alla människor inom en organisation tar sig an nya arbetssätt och tekniker på olika sätt därav är det viktigt att förstå hur människor inom samt utanför organisationen påverkas av en förändring för att undvika att ett motstånd uppstår (Jacobsen 2013; Alvesson & Sveningsson 2008). Motstånden kan påverkas av individuella förhållanden, sociala förhållanden, teknologiska och strukturella förhållanden samt förhållanden i omgivningen (Jacobsen 2013). För en individ kan en förändring uppfattas som ett slags hot, något som individen kan förlora på. Denna uppfattning uppstår på grund av att alla individer besitter psykologiska självförsvarsmekanismer som aktiveras när någon försöker förändra dem (Argyris & Schön 1974). En annan individuell anledning till motstånd anses enligt många vara en rädsla för det okända och denna rädsla eller okunskap om framtiden kan få konsekvenser som leder till motstånd. Den största rädslan som uppstår är rädslan för att förlora jobbet och det uppstår vanligast i förändringar som innebär införandet av ny informations- och kommunikationsteknologi (Helliwell & Fowler 1994). Ny teknologi har skapat många oroligheter bland många organisationer på grund av argumentet att det skulle effektivisera driften inom organisationen, vilket för många innebär att organisationer säger upp folk för att dra ner på lönekostnaderna. Med andra ord så finns en rädsla för att maskiner kommer att ersätta människor (Jacobsen 2013). Det behöver inte nödvändigtvis vara så dramatiskt att det i varje enskilt fall handlar om en rädsla att förlora jobbet utan det kan även handla om en rädsla över att behöva byta arbetsuppgift, arbetsmiljö, arbetskamrater eller arbetsrum samt rädslan för att inte bemästra det nya. Rädslor av dessa slag som gör att individer förlorar en del av sin identitet kan lätt medföra att förändringen möts av ett motstånd (Jacobsen 2013). En organisation är uppbyggd som ett nätverk av relationer och vid en förändring kan dessa förstöras och det kan ta lång tid innan det har skapat nya (Jacobsen 2013). Detta är en faktor som visar på den negativa sidan av organisationsförändringar. Oftast nämns endast hur positivt det är med en förändring och vid en förändring ser organisationer oftast bara till det nya bättre resultat som skall komma. Wallander (2002) menar dock i sin avhandling att det även är viktigt att vara medveten om negativa faktorer som också har stor inverkan på en organisationsförändring. Motstånd behöver inte betyda att individer är för eller emot förändringen utan oftast är motståndet mer komplicerat än så (Alvesson & Sveningsson 2008). Anställda kan 25

exempelvis stödja målet men inte vara överens med ledningen om vägen dit. Som nämnts ovan kan en förändring skilja sig kraftigt åt beroende på individ, alla reagerar olika starkt på det, beroende på tidigare erfarenheter. Alvesson och Svenningsson (2008) diskuterar hur organisationer kan förhindra motstånd mot förändringar. De menar att ifall företag behandlar alla anställda individuellt och låter dem följa upp i planeringen samt uppmuntra delaktighet så kan de undvika det kraftiga motståndet och grupptrycket som kan skapas när de ser individerna utifrån ett grupperspektiv och inte på individnivå (Alvesson & Sveningsson 2008). 3.4. Vetenskapliga mål och plats i litteraturen Både digitalisering och IT är väletablerade områden inom akademin. Det finns även en del forskning som behandlar redovisning och revision och dess olika arbetssätt. Hur dessa två områden påverkar varandra är dock något som är understuderat. Tre frågor som anses undermåligt representerade i litteraturen är hur utvecklas och förändras redovisningsoch revisionsbranschen? Vilka faktorer är viktiga för att digitaliseringen ska utveckla redovisningsoch revisionsbranschen? Samt vilken förändring står redovisningskonsulter och revisorer inför? Befintlig litteratur är oftast skriven utifrån en allmän bransch och oftast utifrån företagsledningens perspektiv. Denna studie syftar till att undersöka hur redovisningsoch revisionsbranschens påverkas av digitalisering samt utifrån hur redovisningskonsulters och revisorers uppfattar ämnet. 26

4. Empiri I detta kapitel presenteras resultaten av det empiriska materialet. Forskningsfrågorna i denna uppsats avser att förklara och förstå hur nuvarande redovisningsoch revisionsbransch påverkas av digitalisering. För att tydliggöra och förklara syftet så är avsnittet disponerat enligt följande. 4.1. Utveckling av redovisningsoch revisionsbranschen Enligt våra intervjuade informanter är redovisningsoch revisionsbranschen i en ständig förändringsprocess. Samtliga av informanterna är överens om att arbetet har gått från manuella arbetsuppgifter till digitaliserade arbetssätt, trots att antal år inom branschen skiljer sig åt mellan informanterna. Ett par informanter nämner tiden då de började inom branschen, att stora konteringsblock var ett vanligt förekommande hjälpmedel i arbetsuppgifterna. Andra informanter menar att när de började, betydligt senare, så var konteringsblocken passé och vardagliga arbetsuppgifter kunde vara att stansa in bokföringen i olika redovisningsprogram. Fyra stycken har varit inom branschen i mindre än fem år, men där är samtliga överens om att när de började, så var mycket arbete manuellt. Alla informanter är överens om att arbetsuppgifterna idag är helt annorlunda än vad de var för några år sedan, tack vare teknologins utveckling, viljan från samhället att ständigt utvecklas och att ha information lättillgänglig. Vad gäller framtiden är alla informanter överens om att automatisering av fler arbetsuppgifter är att vänta, samt att rådgivning kommer att få en större betydelse. Mer än hälften av informanterna menar att automatisering och rådgivning hänger ihop och genom att automatisera vardagliga arbetsuppgifter såsom bokföring, kommer en redovisningskonsult få mer tid över till rådgivning. De som menar att rådgivningen kommer få en större roll, menar dock att branschen inte riktigt är där ännu och att det fortfarande är några år kvar tills dess. Ett renare skrivbord, nämner en av våra informanter när vi frågar vad det innebär för personen att arbeta digitalt. En annan nämner att man slipper se skiten framför sig. När vi ställer frågan till våra informanter om vad digitaliserade arbetssätt innebär skiljer sig svaren åt men sammanfattningsvis nämner informanterna effektivitet och mobilitet som definitioner på digitalisering. Papperslöst är också ett vanligt uttryck som vi fått som svar på frågan. Vidare nämner sju av informanterna även att digitalisering leder till mervärde för kunderna i form av bättre pris och snabbare återkoppling. Dessa sju menar också att lättillgängligheten ökar i takt med att mer arbete sker digitalt. Den största drivkraften till varför digitaliseringen intagit redovisningsoch revisionsbranschen menar majoriteten av våra informanter är att den teknologiska utvecklingen har fått ett genombrott i samhället som inte går att undkomma. Kunderna efterfrågar digitaliserade tjänster och de anställda vill utvecklas och trycker på för digitaliserade arbetsmetoder. Tre av samtliga informanter menar istället att det är företagets ledning som är den största drivkraften. Trots påtryckningar från olika intressenter, är samtliga informanter överens om att digitaliseringen är framtiden och 27

att företag måste ta sig an de nya arbetssätten som det medför, detta för att fortsätta vara en stark konkurrent. En annan drivkraft som vi också undersökt är om digitaliserade arbetssätt bidrar till effektivisering eller inte. Samtliga informanter anser att digitalisering bidrar till effektivitet, men fyra av dem menar att det inte är effektivt på kort sikt, då mycket arbetet fortfarande sker manuellt och krockar med digitaliserade arbetssätt. De fyra menar att det tar långt tid att arbeta digitaliserat på grund av att mycket arbete fortfarande görs traditionellt och att omvandla papper till digitala filer är tidskrävande. Trots ineffektivitet på kort sikt, menar dem att det lönar sig att implementera digitalisering på lång sikt. Vidare har informanternas upplevda för- och nackdelar med digitaliserade arbetssätt studerats. Majoriteten av informanterna är överens om att fördelarna är effektivisering, lättillgänglighet och mer mobilitet i arbetet. Mobilitet innebär att de inte är kontorsbudna och att de har hela världen som arbetsplats, något som informanterna säger efterfrågas inom branschen idag. En annan viktig fördel som nämns är möjligheten att kunna samarbeta, att ta över en kollegas arbete vid frånvaro. De nackdelar som nämns i studien är främst svårigheten att involvera samtliga kunder och att det krävs en viss övertalan innan många befintliga kunder vill använda nya tjänster, de är ju nöjda med det de redan har. Vidare nämner två av elva informanter att digitaliserade arbetssätt medför mindre kontakt med kunderna men också mellan de anställda då de vid digitaliserade arbetssätt enklare kan kommunicera via datorn. Fyra informanter nämner IT-säkerheten och riskerna som uppstår när säkerheten inte går lika snabbt som digitaliseringens framfart, de menar att IT-säkerheten inte prioriteras så som det borde. Det var endast ett par som nämnde den ständiga uppkopplingen, att en redovisningskonsult och en revisor ständigt ska finnas tillgänglig och att folk förväntar sig ständig återkoppling, något som i långa loppet kan leda till utbrändhet. Sju av informanterna menar dock att den ständiga uppkopplingen är bra, att mobilitet i det här fallet är en större fördel och att det är viktigt att istället lära sig att kunna stänga av. Vidare nämner samtliga informanterna att en faktor som hämmar digitalisering är ett eftersatt regelverk. 4.2. Framgångsrika faktorer vid implementering av digitaliserade arbetssätt inom redovisningsoch revisionsbranschen Vid implementering av digitalisering är kunderna en viktig faktor att beakta. Ett av våra undersökta företag började implementera digitaliserade arbetssätt under sent 1990-tal, men det försvann snabbt igen då kunderna inte ansågs vara redo för det. Kunderna såg det som tidskrävande och kostsamt, och nackdelarna vägde tydligt över fördelarna. Det gick åt helvete eller vad man ska säga. Det var för tidigt, folk var inte intresserade och förstod inte. Introduktionen till att arbeta digitalt försvann därmed lika snabbt, på senare år har det dock uppmärksammats igen och fått ett uppsving inom redovisningsoch revisionsbranschen. Tidigare ansågs det vara kunderna som var den största anledningen till varför inte digitaliserade arbetsmetoder slog igenom, 28

kunderna var inte redo enkelt sagt. När vi idag, år 2016, undersöker vilken den största drivkraften till digitalisering är, nämner samtliga informanter att kunderna idag efterfrågar digitaliserade arbetssätt, vilket i sin tur bidrar till att företagen utvecklar och erbjuder digitaliserade arbetsmetoder. Detta har resulterat i att de undersökta företagen inte längre erbjuder traditionella redovisningsoch revisionstjänster. Alla de undersökta företagen menar att kunder idag, år 2016, måste använda de digitala tjänsterna, något som är en framgångsfaktor när det gäller utvecklingen av digitaliserade arbetssätt. Traditionella kunder hämmar vår digitala utveckling. Samtliga informanter menar att kunderna är positiva överlag, men att i vissa fall, krävs en övertalan innan de vill ta sig an de nya arbetssätt som digitaliseringen medför. Ytterligare en viktig faktor som skall beaktas vid implementeringen av digitaliserade arbetsmetoder är anställdas kompetens kring digitalisering. För att lyckas med att ta sig an digitaliseringen menar sju av elva informanterna att en individ måste vara nyfiken och orädd, för att kunna möta förändringen som digitaliserade arbetsmetoder innebär. Överlag antas våra informanter vara duktiga på att arbeta med digitaliserade arbetsätt, trots att de fortfarande anser att de har mycket kvar att lära. Tre av elva informanterna menar dock att utvecklingen går för snabbt framåt och att det är svårt att ständigt hänga med. Medans resterande informanter menar att den fortlöpande förändringen är intressant och att de istället motiveras av att ständigt förbättra sina arbetsmetoder. Våga vilja testa är ett citat som sammanfattar det hela bra. Ytterligare en viktig faktor att beakta är ständiga förbättringar, hur de anställda blir informerade av nya uppdateringar. Här var svaren hos informanterna delade och ungefär hälften av informanterna nämnde vikten av kollektivt ansvar, att kollegor ständigt är villiga att hjälpa varandra. Andra halvan nämner istället vikten av att ha en central avdelning som ser till att ständigt informera samtliga anställda när uppdateringar och förändringar i digitaliserade arbetsmetoder sker. Vilket enligt dem är otroligt viktigt för att kunna hänga med i den teknologiska utvecklingen. Vidare nämns även vikten av att kunna vara med och påverka. Där samtliga av informanterna menar att de har möjligheten att påverka hur deras digitaliserade arbetssätt utformas, antingen indirekt till en central avdelning eller direkt genom representanter på de lokala kontoren. Redovisnings- och revisionsbranschen präglas av olika regelverk, exempelvis bokföringslagen och årsredovisningslagen, som styr hur arbetet ska utföras. Det medför att regelverket också är en viktig faktor att beakta vid införandet av nya arbetsmetoder. Att försöka ta sig an digitaliserade arbetsmetoder inom redovisningsoch revisionsbranschen kan vara svårt på grund av alla regelverk som företagen måste ta hänsyn till. I studien menar samtliga av informanterna att dagens lagar och regler hämmar utvecklingen till att digitalisera branschen och att lagar och regler idag inte är anpassade till att arbeta med digitaliserade arbetssätt. De områden som informanterna anser är mest eftersatta är dokumentation, arkivering och IT- säkerhet - lagarna måste anpassa sig till hur systemen arbetar, inte hur konsulter arbetar. 29

4.3. Förändringen som redovisningskonsulter och revisorer står inför När vi undersökte huruvida en organisationsförändring skett har våra informanter varit osäkra. Orsakerna till osäkerheten anses bero på svårigheten att faktiskt ta på en organisationsförändring samt att denna typ av förändring sträcker sig över såpass många år att företagen hinner anpassa sig och inte känner av den direkta förändringen på en gång. Trots osäkerheten upplever samtliga informanter att en organisationsförändring skett, fast på olika sätt. Sex av informanterna menar att det har skett en organisationsförändring i form av förändrade arbetsstrukturer och arbetssätt. Resterande fem menar att förändringen skett i form av förändrat ansvar över arbetsplatsen. Med förändring i arbetsstruktur och arbetssätt menar de att vissa yrken har försvunnit längs med vägen, där ett exempel som tas upp är administratörer, men att dessa istället har ersatts av andra yrkesgrupper, såsom ITrevisorer och specialiserade rådgivare. Förändrat ansvar över arbetsplatsen menar informanterna betyder att de har börjat arbetat mer i team och att de har ansvar som grupp istället för enskild individ. De informanter som nämnde detta menar att det är en följd av möjligheten att arbeta mot samma kund, tack vare digitaliserade arbetsmetoder. Samtliga informanter nämnde även att en förändring har skett i synen på redovisning och revision, där de menar att redovisningen har fått en större betydelse de senaste åren, då digitaliserade arbetsmetoder gör det möjligt att ta in fler kunder. Det är dock inte den enda anledningen som nämns utan avskaffandet av revisionsplikten år 2011 anses också påverkat efterfrågan på redovisning positivt, vilket informanterna menar beror på att de går över från revisionstjänster till redovisningstjänster för att fortfarande stärka sin kvalitet i rapporterna. I samband med studien kring en organisationsförändring tillfrågades informanterna om de upplevde något förändringsmotstånd bland deras medarbetare. Sju av elva tillfrågade ansåg att de fanns ett förändringsmotstånd på deras arbetsplats. Förändringsmotstånden beror på olika faktorer. En faktor är oviljan att byta ut ett redan fungerande arbetssätt, då människor är bekväma med hur det fungerar nu och inte ser syftet med att byta till ett annat. En annan faktor är att den teknologiska utvecklingen går för snabbt och att anställda inte hänger med i utvecklingen, utan backar istället för att ta sig an utmaningarna. Den sista faktorn vi upptäckte hos informanterna är en generationsfråga. Är de anställda äldre, har de svårare att ta sig an den nya tekniken och måste anstränga sig mer. En ansträngning som i många fall inte blir av. Ja en kombination skulle jag säga av rädsla för det tekniska och vanan vid det gamla. Givetvis är datorvana en liten tröskel men sen kan de ju vara duktiga på bokföring och redovisning och ha hjärnkoll på det dem gör, men sen bli osäkra på hur man ska leverera och göra sitt arbete då det har förflyttats från ett sätt som de var väldigt bekväma med till ett sätt som kanske känns lite främmande. Det är väl en vana skulle jag säga, att de ser att de gjort på ett sätt som funkat och 30

kunderna är oftast väldigt nöjda med det. Till att för egen del byta arbetssätt, så är det nog en inkörssträcka bara egentligen. Vidare undersöktes vad informanterna ansåg vara drivkrafterna till en organisationsförändring. Där sex av elva informanter var eniga, de menade att kunderna var den största drivkraften till att organisationsförändring skett. De andra fem som menade att kunderna inte var den primära påtryckningen ansåg istället att den största drivkraften till förändring var dem själva, att det var företaget och de anställda som tryckte på för en organisationsförändring. En sista faktor som undersöktes var de anställdas påverkan till förändring, hur delaktiga de kände sig i förändringsprocessen. Vid denna fråga var informanterna oeniga, vilket vi såg tydligt berodde på hur långt i förändringsprocessen mot digitaliserade arbetsmetoder de kommit. Sex av elva informanterna ser till vikten att behandla alla inom organisationen individuellt och låta dem vara delaktiga i processen, medan de andra fem informanterna menar att individer måste ha rätt inställning till digitaliserade arbetssätt och acceptera att en förändring är att vänta. Antas inte utmaningen menar dessa informanter att det är dags att söka sig till andra arbetsplatser. 31

5. Analys I detta kapitel kommer vår teoretiska referensram att knytas samman med informationen från informanternas empiri, för att sedan kunna svara på våra frågeställningar 5.1. Redovisnings- och revisionsbranschens utveckling I litteraturen diskuteras att redovisningsoch revisionsbranschen är en förändring som sker över decennier, att det är en reaktion på samhällsutvecklingar (Chamisa, 2000; Gröjer 2002; Belkaoui, 2004; Xiao et al. 2004). Detta är något som tydligt framgår utifrån våra informanter, då majoriteten av dem säger att redovisningsoch revisionsbranschen har förändrats i takt med att den teknologiska utvecklingen blir allt mer påtaglig. Jag tror att den det är den tekniska utvecklingen som gör det möjligt nämner en av våra informanter. Gröjer (2002) diskuterar kring en process där relationen mellan redovisningen och samhällsutvecklingen är tätt sammankopplade. Han talar om två utvecklingssteg som avlöser varandra, i den ständiga processen mellan redovisning och samhällsutveckling. Dessa steg nämns nedan: 1. Först inträder en period av samhällsutveckling som efter hand gör den rådande redovisningen otillräcklig och/eller irrelevant 2. När samhällsutvecklingen har passerat en tröskelnivå blir behoven tillräckligt starka för att ett nytt eller kompletterande redovisningsinstrument skall utvecklas och allmänt tillämpas. Stegen ovan har upptäckts överensstämma med verkligheten vid intervjuer med informanterna. Ett av de undersökta företagen nämnde att de i slutet på 1990-talet försökt att implementera ett digitaliserat arbetssätt, ett digitalt bokföringsprogram för deras kunder. Programmet skulle underlätta för kunderna, men implementeringen lyckades inte och det försvann snabbt igen. Anledningen var helt enkelt kunderna som inte var redo för den här sortens förändring och de ansåg att nackdelarna var större än fördelarna. Kort sagt, förändringen blev inte av på grund av att kunderna, som är en del utav samhället, inte var redo. Idag, år 2016, kan vi tydligt se att samhällsutvecklingen gått över tröskeln och att digitaliserade arbetssätt efterfrågas ute hos kunderna, ett fenomen som tidigare inte skett. Som McKinsey Global Institute (2011) argumenterar har digitaliseringen spelat en stor roll sedan år 2011. Det som nämns ovan är ett bevis på att dessa två steg är tillämpbart i praktiken, att en samhällsförändring först måste ske där aktörerna förstår innebörden av den och även ser möjligheterna till förändring för att sedan kunna acceptera och praktiskt tillämpa den nya. Alles (2015) menar att branschens kunder använder sig av digitaliserade tjänster i vardagen och därför efterfrågas det hos redovisningskonsulter och revisor. Som Alles (2015) nämner är kunderna en exogen kraft i arbetet att implementera digitaliserade arbetssätt. Som ovan nämnt, har vi märkt av detta, då sex av elva informanter påpekar att kunderna är en viktig påtryckning till att arbeta med att förbättra digitaliserade arbetssätt. 32

Innan vi gick ut till informanterna, trodde vi att redovisning och revision var två områden som båda kommit långt i utvecklingen av digitaliserade arbetssätt. Bierstaker et al. (2001) menade redan i början på 2000-talet att revisionen stod inför en förändring, att bli papperslös och att använda sig av program som skulle genomföra arbetet online. Senare forskning (Littley 2012; Moffitt & Vasarhelyi, 2013; Setty & Bakhshi, 2013; IIA 2013; Whitehouse 2014; AICPA 2014) tyder dock på att digitaliserade arbetsmetoder inom revision fortfarande är under utveckling och att implementeringen av digitaliserade arbetssätt fortfarande är något som är under bearbetning. Efter kodning av våra intervjuer har upptäckten blivit det senare. Att revisionssidan fortfarande har mycket arbete kvar, innan digitalisering av revisionens arbetsmetoder är fulländande. Sju av elva informanter menar att redovisningssidan har kommit betydligt längre med digitaliserade arbetssätt, vilket är en intressant upptäckt då det är något som skiljer sig från förväntningarna vi hade innan studien. Våra informanter menar vidare att det främst beror på interaktionen mellan revisorn och kunderna, att revisionen inte har samma påtryckningar som redovisningssidan, där interaktionen mellan kunderna är betydligt mer närvarande. Vidare menar informanterna att revisionen har betydligt striktare regelverk att gå efter och att digitaliserade arbetsmetoder inte möjliggörs på grund av dessa. Alles (2015) argumenterar för att revisionen inte har den möjligheten att digitalisera deras arbetsmetoder, just för de strikta regler som revisionen måste följa. Något som i senare skede hotar revisorns trovärdighet. Trots regelverk som fortfarande hämmar digitalisering inom revision, så finns det otroligt mycket potential att hämta när det väl är möjligt (Zhang et al. 2015; Cao et al. 2015; Yoon et al. 2015). 5.1.1. Redovisnings- och revisionsbranschens inverkan av digitaliserade arbetssätt Fördelar Tillgänglighet och mobilitet I den teoretiska referensramen förs diskussioner kring digitaliserade arbetssätt inom redovisningsoch revisionsbranschen. Ghasemi et al. (2011) nämner att digitalisering bidrar med tillgänglighet som i sin tur leder till att företag idag har förändrat sina sätt att bedriva sin verksamhet på. När vi undersökte frågan kring vad det innebar att arbeta digitalt, nämner sju av elva informanter tillgänglighet. En faktor som bidrar till att arbetssätten inte är samma som för 10-15 år sedan. Informanterna menar att tack vare tillgängligheten som digitaliseringen innebär, kan redovisningskonsulter och revisorer idag arbeta lättare i team, då alla kan arbeta mot samma kund i ett program, samtidigt. En annan viktig faktor är mobilitet, som enligt informanterna hänger samman med tillgänglighet. Som Chou (2015) nämner, höjer molnbaserade tjänster graden av mobilitet inom företaget, då förmågan att lagra filer online finns. Tack vare molntjänster är de anställda inte beroende av att vara på sin arbetsplats och det är något som uppskattas hos informanterna. Förutom att molntjänster bidrar till 33

mobilitet hos informanterna, anses det även inbringa en stark konkurrenskraft inför framtiden (Drew 2015). Det finns inte 8-17 längre, det finns inte, jag har små barn jag vill kunna jobba mina fem, sex timmars dagar, hämta och lämna på dagis och slå upp datorn på kvällen. Jag vill kunna åka till sommarhuset och jobba därifrån, jag vill kunna sätta mig på caféet här och jobba därifrån när jag behöver fokusera. Att tillgänglighet och mobilitet är två faktorer som förändrat redovisningsoch revisionsbranschens arbetsätt är konstaterat enligt informanterna. Nio av elva informanter nämner vikten av att kunna arbeta fritt och hur motiverade de blir av att ibland kunna arbeta hemifrån. En faktor som även bidrar till minskad stress. Man är inte lika sårbar. Man känner inte pressen om man är sjuk en vecka, för då vet man att arbetet blir gjort ändå Anställdas kompetens En annan faktor som kan vara en stor fördel vid digitaliserade arbetssätt är de anställdas kompetens (Alles 2015). När Alles (2015) nämner de endogena påtryckningarna menar han främst de anställdas kompetens och vilken betydelse det spelar vid utvecklingen av digitaliserade arbetssätt. Alles (2015) menar att digitaliseringen kommer att få en stor skjuts framåt, om de anställda trycker på. I motsägelse till Alles (2015) visar denna studie på att detta är något som inte är aktuellt ännu. Fem av elva informanter menar att anställda står inför ett vägskäl. Antar de inte de nya arbetssätten som digitaliseringen innebär, då bör de gå en annan väg. Som anställd idag på en digitaliserad byrå, är det alltså en nödvändighet att ta sig an utmaningarna som digitaliseringen innebär. En intressant aspekt som upptäckts i samband med analysen är att Alles (2015) argumenterar att ovilja hos anställda kommer hämma digitaliseringens utveckling inom företaget. Något som vår studie uppfattat som felaktigt. De anställdas ovilja hämmar alltså inte utvecklingen av digitaliserade arbetsmetoder, utan det är digitaliseringen som hotar deras arbete. Dess effektivitet Digitaliseringen är mer effektiv, och sen när du kopplar på automatiseringen så är det oslagbart. I litteraturen (Ghasemi et al. 2011; Brynjolfsson et al. 2011; Warren et al. 2015) argumenteras det att digitaliserade arbetssätt är mer effektiva och ger ett mer noggrant resultat. Effektiviteten nämns som en fördel av samtliga informanter, men ungefär hälften menar att det fortfarande är en bit tills dess. De menar att digitalisering leder till effektivitet på lång sikt, men att det i nuläget tar mer tid än vad det ger. Vidare menar informanterna att det tar tid att lära sig de nya systemen och att det är mycket att ställa om sig på, innan de arbetar som effektivast. 34

Det är väl alltid en fas att hitta rätt arbetssätt för att få det effektivt, och det handlar om inställningar i program och även hur mycket ska man lägga ner och vad som ger ett mervärde för kunden Rådgivningens nya roll När effektivisering väl träder in, leder det enligt Alles (2015) till tids- och kostnadsbesparingar. Det leder också till att redovisningskonsulter och revisorer får mer till över till andra, mer komplexa uppgifter (Bierstaker et al. 2001; Drew 2015). Samtliga informanter håller med om detta och de menar att tack vare digitaliserade arbetssätt blir det tid över till mer analytiska uppgifter såsom rådgivning, att upprätta mer tillförlitliga prognoser samt upptäcka bedrägerier, vilket även tidigare forskning (Alles 2015; Dowling & Leech 2014; IIA 2013; ACCA 2013) påvisar. Dessa faktorer leder till kundvärde, något som värdesätts allt mer ute hos våra undersökta företag. Enligt informanterna har även redovisningskonsulterna möjlighet att upprätta rapporter i realtid, tack vare digitaliserade arbetssätt. Detta bidrar till att kunderna får rapporter månadsvis, istället för en gång om året. I och med att siffrorna oftast är uppdaterade och avstämda månadsvis med en månadsrapportering så har de (kunderna) ganska bra koll vid exempelvis ett bokslutsmöte, då har de redan vetenskap om vad resultat och liknande blir. Då kan man fokusera på andra frågor, som exempelvis hur dem ser på framtiden, vad har de för planering själva. Närmar dem sig pension, vem ska ta över företaget. Så att det blir ju mycket större frågor så som kan utvecklas sig och då även ge byrån andra affärer och mervärde för kunden då. Nackdelar Trots fördelarna som digitaliserade arbetssätt innebär finns det också nackdelar. Ali et al. (2015) diskuterar nackdelar och en som nämns är risken för säkerhetsproblem, att vem som helst kan komma att få tillgång till information de inte är ämnade att se. Risken för säkerhetsproblem nämns endast av ett par, en upptäckt som förbryllar oss, då vi trodde att det var den största nackdelen med digitalisering. Vidare har ungefär hälften av våra informanter problem med att komma på nackdelar. Fölster och Hultman (2014) diskuterar vidare att traditionella arbeten byts ut av maskiner som kan komma att göra de monotona jobben. Den här risken nämner ett par av informanterna, men menar också att de traditionella jobben byts ut mot andra, som till exempel IT-revisorerna, IT-ingenjörer och specialiserade rådgivare. Vidare är nackdelarna som informanterna nämner spridda. Några menar att det är avsaknaden på gemensamma arbetsmetoder som brister, eller att de ständigt känner sig kontaktbara och därav upplever en ökad stressnivå. 5.2. Framgångsrika faktorer vid implementering av digitaliserade arbetssätt inom redovisningsoch revisionsbranschen När det har undersökts vilka faktorer som anses vara framgångsrika vid implementeringen av digitaliserade arbetssätt har denna studie använt modellen från 35

Halaweh och El Massary (2015). De faktorer som tas upp är nödvändig kompetens, infrastruktur, organisationsförändring, stöd från högsta ledningen, integritet och säkerhet samt datatillgänglighet och kvalitet. Halaweh och El Massary (2015) påpekar vidare att alla dessa faktorer har samma grad av betydelse, vilket har varit en intressant aspekt att undersöka. 5.2.1. Nödvändig kompetens Nödvändig kompetens är en faktor som Halaweh och El Massary (2015) tar upp. Som tidigare nämnt spelar anställdas kompetens en viktig roll vid implementeringen av digitaliserade arbetssätt (Spraakman et al. 2015; Granberg 2011). Våra informanter anser sig överlag vara duktiga på att arbeta med digitaliserade arbetsmetoder, dock menar tre av elva informanter att den teknologiska utvecklingen går för snabbt fram och att det är svårt att hänga med. Resterande däremot, menar att de istället motiveras av den snabba utvecklingen och att de ges möjligheten av få utvecklas snabbt. Den här uppdelningen tyder på att ständiga förbättringar inom företagen är väldigt viktiga, där några måste få kontinuerliga uppdateringar för att kunna följa med, och där andra ständigt måste förbättras för att motiveras och ha viljan kvar att arbeta hårdare. Inom nödvändig kompetens har denna studie valt att lägga till två underkategorier som anses viktiga för att stärka denna faktor, dessa är rätt vilja och en öppen kultur. Trots att vissa informanter tycker att det är svårt att hänga med, finns det ändå en underliggande vilja hos dem. En vilja att lära sig och att hänga med. Nästan alla informanter nämner också vikten av kollegorna, att de är hjälpsamma mot varandra och att de alltid kan ta hjälp av dem när det uppstår problem, en öppen kultur vill säga. 5.2.2. Infrastrukturen En ytterligare faktor som uppmärksammats hos informanterna är infrastrukturen. Infrastrukturen behandlar möjligheten att lagra information via servrar samt kraftfulla processorer för analys (Halaweh & El Massary 2015). Informanterna menar att de tack vare digitalisering har skapat plattformar där de enkelt lagrar information, såsom bokföringsunderlag, årsredovisningar, rapporter och andra dokument. Enligt informanterna är det tack vare infrastrukturen som företagen har byggt upp som leder till att datatillgängligheten och kvaliteten ökar. Det som märks markant utifrån det empiriska materialet är att infrastrukturen och tillgängligheten hänger ihop, och samtliga av informanterna menar att deras företag har byggt upp omfattande plattformar där de enkelt kan få ut information. Detta resultat indikerar att datatillgänglighet och kvalitet är underkategorier till infrastrukturen. Informanterna menar dock att de saknar gemensamt arbetsätt vid exempelvis sparande av dokument. Ett par informanter upplever att de ännu inte funnit gemensamma arbetssätt som då istället leder till frustation när de inte kan hitta det som söks efter. 36

En annan underkategori som denna studie valt att skapa under infrastruktur är utvecklingsteam. ACCA (2013) nämner vikten av att ha en central avdelning som ständigt arbetar med förbättringar inom digitaliserade arbetssätt. ACCA (2013) nämner att det är viktigt med specialistgrupper som har undersökt den bästa vägen att skapa värde från digitalisering, för att sedan kunna separera den och vidarebefordra till en annan avdelning. Det nämns också att det är viktigt för redovisningskonsulter och revisorer att arbeta nära IT-enheter, för att få hjälp snabbt och kunna bygga upp en stor kunskap kring ämnet. Det blir då lättare att hantera problem som uppkommer (ACCA 2013). Detta är något som informanterna bekräftat till viss del. De undersökta företagen som har en central avdelning som arbetar med digitalisering menar att de får uppdateringar via informationsmail eller via intranätet 9. Medans de undersökta företagen som inte har en central avdelning, har representanter på varje företag som sitter med i något utvecklingsteam. Informanterna menar dock att något alternativ inte är bättre än de andra, men att det är en klar fördel för de personer som har närhet till någon att fråga. 5.2.3. Organisationsförändring De faktorer som nämnts ovan anser vi vara primära vid införande av digitaliserade arbetssätt inom redovisningsoch revisionsbranschen. De anses vara primära för att våra informanter trycker på deras betydelse mer än de andra faktorerna. En faktor som vi anser vara sekundär är huruvida organisationsförändringar skett eller inte. Gällande om organisationsförändringar har upplevts, så är svaret osäkert. Samtliga informanter upplever att en organisationsförändring till viss del skett, men att den har pågått under en längre tid och då är svår att definiera. Något som denna studie tolkar beror på att den teknologiska utvecklingen har pågått under fler decennier och att en klar förändring inte går att se. En förändring på såpass många år medför att organisationerna hinner anpassa sig. Slutsatsen av det är att en organisationsförändring har skett enligt samtliga av våra informanter, men att det inte går att jämföra med exempelvis en organisationsförändring vid ett ledningsbyte eller liknande, där förändringen sker över ett kortare tidsspann. Enligt denna studie anses organisationsförändring vara en sekundär faktor, med fler underfaktorer. De underfaktorer som anses vara av betydelse är stödet från högsta ledningen, nya arbeten och utbildningar. Stöd från högsta ledningen, nya arbeten och utbildningar Utifrån vårt empiriska material kan vi se att ledningen främst är närvarande vid beslutet av införande av digitaliserade arbetssätt, men verkar vidare inte följa upp huruvida det fortlöpande arbetet går. Majoriteten av informanterna menar att det främsta stödet kommer från kollegor. I syfte att förbättra arbetsprocesser är utbildningar att föredra, men det är inget som i dagsläget ges ut kontinuerligt. Ett 9 Infranät intranät är ett datornät som tillhandahåller liknande tjänster inom en organisation som Internet men som i motsats till detta inte är allmänt tillgängligt. 37

företag som har implementerat digitaliserade arbetssätt framgångsrikt genom hela organisationen har dock ledningen tätt vid sin sida och de menar att tack vare den nära kontakten med ledningen så blir de ständigt påminda om den uppsatta visionen, gällande att digitalisera allt inom företaget. Studien indikerar att stödet från högsta ledningen inte är en primär faktor, utan att det istället är något som kan beaktas som en sekundär. Med nya arbeten menas att digitaliserade arbetsmetoder gör att traditionella arbeten byts ut mot mer analytiska arbetsuppgifter och att specialiserade rådgivare kommer bli en följd av digitaliseringens framfart. Ett par informanter nämner också IT-revisorer som kommer få en viktigare roll i framtiden, i syfte att försäkra sig om att programmen som används är tillräckligt tillförlitliga. 5.2.4. Integritet och säkerhet Den sista faktorn som Halaweh och El Massary (2015) nämner är integritet och säkerhet, vilket i detta sammanhang menas efterrättelsen av lagar och regler som styr samhället. De här faktorerna är en stor nackdel menar samtliga av våra informanter. Reglerna och lagarna i Sverige är eftersatta och för att digitaliseringen ska fortsätta att utveckla redovisningsoch revisionsbranschen måste bokföringslagen, mervärdeskattelagen, inkomstskattelagen och årsredovisningslagen anpassas till digitaliserade arbetssätt, enligt samtliga informanter. Samtliga informanter menar att det är arkiveringsdelen som är mest eftersatt och att de hämmar utvecklingen i deras digitaliserade arbetssätt. Alles (2015) pratar också om vikten av att incitament från högre makter måste ges, för att redovisningsoch revisionsbranschen ska följa med i digitaliseringens utveckling. Med det menar Alles (2015) att landets regering måste se över nuvarande standarder och regelverk, för att anpassa dessa så att de passar in i dagens arbetssätt inom redovisningsoch revisionsbranschen. Fyra av elva informanter menar också att säkerheten kommer att bli en risk, att den teknologiska utvecklingen går för snabbt och att säkerheten kring digitaliseringen inte hänger med. I syfte att motverka denna risk, har några av våra undersökta företag anställt ITrevisorer som arbetar för att säkerställa program, något som tidigare forskning menar kommer vara ett framtida yrke (Cram & Gallupe 2016; Dzuranin & Malascu 2016; Farkas & Hirsch 2016; Haislip et al. 2016; Han et al. 2016; Steinbart et al. 2016). 5.2.5. Föreslagen modell Halaweh och El Massary (2015) menar med sin upprättade modell att samtliga faktorer har samma grad av betydelse, något som denna studie är motsägelsefull till. Utifrån det insamlade material kan en tydlig uppdelning ses på vad som är primära och sekundära faktorer vid implementeringen av digitaliserade arbetssätt inom redovisningsoch revisionsbranschen. Tack vare det empiriska material har det upptäckts att vissa faktorer har en större betydelse, till exempel de anställdas kompetens och infrastruktur. Anställdas kompetens är sedan i denna studie uppdelad i två underkategorier, rätt vilja och öppen kultur. Rätt vilja innebär att de anställda måste vilja lära sig i grunden, oavsett deras nuvarande kompetens. Om viljan finns, finns 38

möjligheterna. Med öppen kultur menar denna studie att företaget måste präglas av en öppen kultur, att vilja hjälpa sina medarbetare med att uppnå kompetens inom digitalisering. Att ha någon nära till hands är något som uppskattas oerhört mycket hos informanterna. Den andra primära faktorn är infrastruktur, vilket i denna studie är uppdelat i datatillgänglighet och kvalitet och utvecklingsteam. Att datatillgänglighet inte är en egen kategori, utan har blivit en underkategori, beror på att infrastrukturen måste vara utvecklad för att det skall uppnås. Den andra underkategorin är utvecklingsteam, som ständigt skall arbeta med att förbättra infrastrukturen. Denna studie indikerar vidare att vissa faktorer är sekundära faktorer. Organisationsförändring samt integritet och säkerhet. Inom organisationsförändringen finns stöd från högsta ledningen, nya arbeten och utbildningar. Varför studien valt att kategorisera dem inom organisationsförändring beror på att det är något som sker i takt med att organisationsförändringen sker. Första underkategorin, stöd från högsta ledningen är något som informanterna menar är viktigt för att undvika motstånd vid organisationsförändring. Andra underkategori, nya arbeten innebär att traditionella arbeten byts ut och att nya tillkommer. Här nämns framförallt vikten av IT-revisorer som kommer att bli en trend i framtiden enligt informanterna. Sista underkategorin, utbildningar, innebär att de kontinuerligt skall ges ut, för att uppdatera de anställda om nya uppdateringar och gemensamma arbetssätt, något som under år 2016 efterfrågas. De andra sekundära faktorerna, säkerhet och integritet är också viktiga faktorer att beakta, men anses tyvärr vara svåra att påverka, enligt informanterna. Lagar och regler måste följas och våra informanter nämner att de i vissa lägen hämmas av eftersatta regler. Utifrån denna analys föreslår studien en annan modell. Nedan följer Halaweh och El Massarys (2015) upprättade modell samt studiens egna föreslagna modell för implementering av digitaliserade arbetsmetoder inom redovisningsoch revisionsbranschen; 39

Modell fritt tolkad från Halaweh och El Massary (2015) Modell upprättad av Halvars och Svantorp (2016) 5.3. Förändringen som redovisningskonsulter och revisorer står inför Yazdifar et al. (2012) diskuterar att under de senaste åren har riktats stor uppmärksamhet mot redovisningsoch revisionsbranschens organisationsförändringar, vilket främst beror på den teknologiska utvecklingen som präglat samhället (Yazdifar et al. 2012). Detta har undersökts vidare i denna studie för att förstå hur den teknologiska utvecklingen har påverkat redovisningskonsulter och revisorer i branschen. Det som kan utläsas utifrån vårt empiriska resultat är att det finns en stor osäkerhet kring om informanterna har upplevt en organisationsförändring eller inte. Orsakerna till det beror främst på svårigheten att faktiskt ta på en organisationsförändring samt att den teknologiska utvecklingen är ett ämne som sträcker sig över en längre tidsperiod (Yazdifar et al. 2012). Trots den osäkerhet som uppstår anser dock samtliga av våra informanter att de upplevt en organisationsförändring men hur upplevelsen uppfattas, skiljer sig dock åt mellan våra informanter. I tidigare forskning (Alvesson och Svenningsson 2008; Child 2005; Granberg 2011) diskuteras faktorer till varför en organisationsförändring uppstår och de delar upp det i externa och interna faktorer. De externa faktorerna som främst nämns är kunder, kreditgivare, aktieägare samt andra intressenter. De interna faktorerna syftar främst till interna påtryckningar från anställda eller ledningen i syfte att ligga i framkant och utvecklas för att matcha utbudet på marknaden (Granberg 2011). Utifrån studiens resultat kan vi se en tydlig skillnad i vad informanterna tror är drivkrafterna till att företagen förändras. Sex av elva informanter menar att det är kunderna som är den största drivkraften. Vilket vi tidigare har diskuterat mer djupgående. Medans de resterande fem informanterna nämner att den största drivkraften till förändring är dem själva, de 40

interna krafterna som vill förändra sina arbetssätt till mer effektiva. Alvesson och Svenningsson (2008) nämner också kreditgivare som en viktig faktor, en faktor som det empiriska resultatet visar är en motsats till förändring. De snarare hämmar utvecklingen. I det här sammanhanget menar vi att kreditgivare är bankerna. Bankerna, bromsar oss till exempel. Alla som vi påverkas av är inte lika digitaliserade som vi vill. Så där möter vi mycket motsträvighet! Det tar tid att lägga upp behörigheter osv. En stor bromskloss! Hade kunnat ta in så mycket kunder snabbare om det förenklas inom banken Andra författare som också diskuterar organisationsförändringar är Hill och Jones (2001) som nämner att i samband med en organisationsförändring så går organisationer igenom en strategisk dimension, som innebär att det gör en rörelse inom företaget från ett tillstånd till ett annat. Det kan innebära att organisationen exempelvis byter ledning, arbetsmetod, system, organisationsstruktur och så vidare (Hill och Jones 2010). Det är den här typen av strategisk dimension som informanterna ställer sig osäkra till, samtliga av informanterna ser inte denna strategiska dimension där en förändring tydligt ses utan de menar att den teknologiska utvecklingen har löpt under en såpass lång tid att det är svårt att definiera exakt när en förändring har skett. Alvesson och Svenningsson (2008) menar att en organisationsförändring påverkar individer på olika sätt. Följden av olika påverkan gör det då svårt att definiera en vad en organisationsförändring innebär (Alvesson & Svenningsson 2008). Detta är något som informanterna i vår studie bekräftat genom deras osäkerhet kring frågan. Tidsaspekten och uthållighet är två aspekter som nämns i litteraturen och de anses vara viktiga att beakta vid förändringar av organisationer (Kotter 1982; Alvesson & Svenningsson 2008). Vilket tyder på att olika individer inom en organisation kräver olika mycket tid och uppmärksamhet för att kunna ta sig an en förändring på bästa möjliga sätt. 5.3.1. Förändringsmotstånd Granberg (2011) menar att det viktigaste verktyget vid en organisationsförändring är kommunikation och att vid avsaknad av detta kan det uppstå problem och komplikationer som ökar risken att motstånd uppstår. Kommunikationen och den öppna kulturen är något som samtliga informanter nämner är viktigt. Man märker att vissa snappar upp saker snabbare vad gäller förändringar och nya möjligheter, sen så finns det dem som jobbar på, de hittar en nivå som de känner sig nöjda med då och kanske inte har koll på möjligheter och funktioner och liknande. Utan det handlar om att dela med sig av kunskap också, och det försöker vi ju göra, dels så jobbar vi ju i team, vi har gruppmöten och även utbildningsluncher också försöker vi sprida kunskapen vidare och liksom se möjligheter och så klart att det ska bli kul också. Man får ju inte glömma att man ska ju ha roligt när man jobbar, annars blir det ju lätt tråkigt 41

Vid organisationsförändring diskuterar Jacobsen (2013) vikten av att förstå hur individer, både inom och utanför organisationen, påverkas av en förändring i syfte att förstå varför motstånd uppstår. Ett motstånd kan uppstå på grund av olika anledningar, bland annat så kan individuella och sociala förhållanden ha en stor inverkan. Teknologiska och strukturella förhållanden kan också påverka hur individer förhåller sig till förändringar (Jacobsen 2013). I denna studie kan ett resultat ses där sju av elva informanterna upplever ett motstånd inom organisationen, medans resterande fyra informanter inte upplever att de har något motstånd till förändring. De som faktiskt upplever ett motstånd menar att de främst beror på ett generationsskifte, där den äldre generationen som inte är uppväxt med teknologi har svårare att ta sig an förändringar. En annan orsak som kan utläsas utifrån resultaten är att det finns ett motstånd på grund av rädslan för den tekniska utvecklingen samt att de är vana vid det nuvarande arbetssätt och inte ser anledningarna till att byta ut ett fungerande arbetssätt. De senaste två orsakerna är något som bekräftats i tidigare forskning som vanliga orsaker till motstånd (Helliwell & Fowler 1994; Jacobsen 2008). Slutligen diskuterar Alvesson och Svenningsson (2008) vikten av att behandla alla inom organisationen individuellt och bjuda in dem till att vara delaktig i processen för att förhindra att motstånd uppstår. Detta är något som informanterna ser lite olika på, vilket troligtvis är beroende på hur långt i arbetet med digitaliserade arbetssätt de kommit. Sex informanter diskuterar vikten av att behandla alla individuellt och låta dem vara delaktiga, medans resterande fem informanter menar att denna förändring är en förändring som måste accepteras. Med min erfarenhet handlar det om att inte ge alternativet. Lämnar du dörren öppen så tar du ju den vägen liksom. Så är det, tillslut får du ta ett val att vi kommer att arbeta på det här sättet och du är varmt välkommen att vara med och göra det, men vi kommer att arbeta så här och du får anpassa dig efter det. Om du inte är bekväm med det så är det bättre att du kanske jobbar på ett ställe som jobbar på det andra sättet. Vilken förändring redovisningskonsulter och revisorer står inför kan utifrån vårt empiriska material ses som en organisationsförändring i ändrade arbetsuppgifter. Där samtliga informanterna menar att de traditionella arbetsuppgifterna kommer att bytas ut mot mer analytiska uppgifter i form av rådgivning. 42

6. Slutsats I detta kapitel presenteras studiens slutsats. Forskningsfrågorna och vårt övergripande syfte kommer att besvaras, nya teorier kommer att presenteras för att sedan avslutas med förslag till framtida forskning. 6.1. Svar på forskningsfrågorna I vår studie har det valt tre forskningsfrågor som utgör studiens grund. Studiens första forskningsfråga, hur utvecklas och förändras redovisningsoch revisionsbranschen, har tack vare teorier och insamlat empiri besvarats. Redovisnings- och revisionsbranschen följer samhällsutvecklingen sakta och det är först när samhället har gått över trösklar som branschen kan följa efter. Det kunde tydligt ses när det undersöktes hur redovisningsoch revisionsbranschen påverkats under 2000-talet, då informationsteknologin och digitalisering tagit en allt större plats. Samhället var runt millenniumskiftet inte redo för digitaliserade arbetssätt, men efter att digitaliseringen präglat 2000-talet allt mer så har samhället sakta men säkert blivit mer redo. Det är på senare år som redovisningsoch revisionsbranschen tagit ett rejält skjut framåt, i arbetet att implementera digitaliserade arbetssätt. En implementering som överlag går bra, tack vare den ökade kunskapen om informationsteknologi och digitalisering i samhället. Trots att implementeringen av digitalisering inom branschen är på god väg, indikerar resultatet av denna studie att redovisningssidan har kommit betydligt längre vid implementeringen av digitaliserade arbetssätt. Revisionssidan har börjat implementera digitalisering, men ligger fortfarande några år efter redovisningssidan. En intressant aspekt, då vi som författare till studien hade förväntningar om att redovisning och revision kommit lika långt i arbetet med digitaliserade arbetssätt. Revisionen är alltså några år efter med digitalisering, något som kan bero på striktare regelverk och mindre interaktion med kunderna. I enlighet med studien är ändå upptäckten att revisionen börjar utveckla digitala revisionsprogram och att det inom några år, kommer närma sig redovisningssidan allt mer. Studiens andra forskningsfråga, vilka faktorer är viktiga för att digitaliseringen ska utveckla redovisningsoch revisionsbranschen har besvarats likaså. Här testades en befintlig modell som enligt denna studie i efterhand ansågs brista inom redovisningsoch revisionsbranschen. Vi kom fram till att faktorerna har olika grad av betydelse och delades på grund av det in i primära och sekundära faktorer att beakta vid implementering av digitalisering. Vi kom sedan fram till att faktorerna i sig, har underkategorier. De primära faktorerna är i det här fallet de anställdas kompetens och infrastruktur. De sekundära faktorerna är organisationsförändring och integritet och säkerhet. Vilken förändring står redovisningskonsulter och revisorer inför är studiens tredje forskningsfråga. Svaret på denna fråga är att en organisationsförändring är att vänta. Organisationsförändringen pågår dock under en längre tid, då den följer den teknologiska utvecklingen som utvecklas över decennier. Organisationsförändringen 43

kommer främst visa sig i nya arbetsroller och denna studie indikerar att specialiserade rådgivare och IT-revisorer är yrken som kommer vara eftertraktade inom branschen om några år. Mer administrativa arbeten, såsom administratörer och redovisningsassistenter, påstås försvinna inom de kommande 10 åren. Vårt övergripande syfte, att förklara och förstå hur redovisningsoch revisionsbranschen påverkas av digitalisering, har genom relevanta teorier och insamlat empiri besvarats. Redovisnings- och revisionsbranschen har definitivt påverkats av digitaliseringens framfart, något som märkts av i förändrade arbetsuppgifter såsom rådgivning och mer frihet i arbetet, tack vare tillgängligheten och mobilitet som digitaliseringen innebär. Branschen är dock fortfarande i en förändringsfas och vi har märkt att det är stora skillnader mellan de undersökta företagen, i hur långt det kommit med implementeringen av digitaliserade arbetssätt. Många informanter menar att branschen kommer utvecklas mycket mer de kommande 10 åren. Vi har också förstått att redovisningsoch revisionsbranschen påverkats otroligt mycket av de människor som är inom branschen. Främst av kunderna som trycker på för förändring, men också de anställda som internt vill förändra sina arbetssätt till mer effektiva. 6.2. Framtida Forskning Hur redovisningsoch revisionsbranschen har påverkats av digitaliseringens framfart är fortfarande ett understuderat område. Det är även något som bekräftats hos de företag som undersökts, då de nämnt att vårt ämne är något nytt och intressant. När vi har genomfört vår studie har vi kommit i kontakt med områden som skulle vara intressanta att undersöka vidare. Något som vi märkte sig skiljde sig från vår teori var att säkerheten var en faktor som inte verkade vara av så stor betydelse som vi trott. Våra informanter har inte nämnt det som någon vidare nackdel och de verkar inte riktigt vara medvetna om hur digitalisering och säkerhet hänger samman. Detta område tyckte vi därför skulle vara av intresse att undersöka mer om, vilka säkerhetsbrister som digitaliseringen medför. Ytterligare ett område som vi har rört vid intervjuerna med informanterna är den ständiga uppkopplingen som digitalisering bidrar till. Huruvida stressnivån hos redovisningskonsulter och revisorer ökat eller minskat när digitaliseringen tagit en större del i deras arbetsuppgifter. 44

7. Referenser ACCA. (2013). Big data: its power and perils. http://www.accaglobal.com/bigdata [2016-04-30]. AICPA. (2014). Why Predictive Analytics Should be A CPA Thing. http://www.aicpa.org/interestareas/informationtechnology/resources/businessi ntelligence/downloadabledocuments/predictive_analytics_final.pdf. [2016-05-02] Ali, M., Khan, U. S., Vasilakos, V. (2015). Security in cloud computing: Opportunities and challenges. Information sciences, 305 (22), 357-387. Alles, G. M. (2015). Driver of the Use and Facilitators and Obstacles of the Evolution of Big Data by the Audit Profession. Amerian Accounting Horizons 29(2), 397-407. Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning av reflektion vetenskapsfilosofi och kvalitativ analys. Studentlitteratur. Alvesson, M. & Sveningsson, S. (2008). Förändringsarbete i organisationer: om att utveckla företagskulturer. 1. uppl. Malmö: Liber Argyris, C. & Schön, D. A. (1974) Theory in practice: Increasing Professional Effectiveness. San Fransico: Jossey- Bass. Ax, C., Johannson, C. & Kullvén, H. (2015). Den nya ekonomistyrningen. Malmö: Liber Banker, R., Hsihui, C. & Yi-ching, K. (2002). Impact of information technology on public accounting firm productivity. Journal Of Information Systems, 16 (2), 209-222. Belkaoui, A. (2004). Accounting Theory, Thomson, London. Bennett, D. (2015) A History of Accounting. The Journal of the American Socety of Military Comptrollers, 60 (1), 6.9. Bierstaker, J. L., Burnaby, P. & Thibodeau, J. (2001). The impact of information technology on the audit process: An assessment of the state of the art and implicationsfor the future. Managerial Auditing Journal,16 (3), 159-164. Breman, A. & Felländer, A. (2014). Diginomics nya ekonomiska drivkrafter - Ekonomisk Debatt, 42 (6). 45

Brynjolfsson, E., Hammerbacher, J. & Stevens, B. (2011). Competing through data: Three experts offer their game plans. McKinsey Quarterly, (4), 36 47. Brännström,D. (2015). Ingen är längre rädd för robotens ankomst, Balans, (1). http://www.faronline.se.bibproxy.kau.se:2048/dokument/balans/2015/balans_ NR_01_2015/BALANS_2015_N01_A0001/?path=/3/25468/25485/31558/31559 / [2016-02-04] Cao, M., Chychyla, R. & Stewart, T. (2015). Big Data analytics in financial statement audits, Accounting Horizons, 29 (2), 423-429. Carrington, T. (2014). Revision. Upplaga 2, Malmö: Liber Chamisa, E.E. (2000). The relevance and observance of the IASC standards in developing countries and the particular case of Zimbabwe. The International Journal of Accounting, 35 (2), 267-86. Child, J. (2005) Organization: Contemporary Principles and Practice. Oxford: Blackwell Chou, D. C. (2015). Cloud computing: A value creation model. Computer Standards & Interfaces, 38(8), 72-77. Cram, W. A. & Gallupe, R. B. (2016). A method to evaluate information systems control alignment. Journal of Information Systems, 30 (1), 117-135. Cukier, K. & Mayer-Scho nberger, V. (2013). The rise of Big Data. Foreign Affairs, 92 (3), 28 40. Dowling, C. & Leech, S. (2014). A Big 4 Firm's Use of Information Technology to Control the Audit Process: How an Audit Support System is Changing Auditor Behavior', Contemporary Accounting Research, 31 (1), 230-252. Drew, J. (2015). Accounting Firms Moving Slowly Toward Cloud. Journal of Accountancy. http://www.journalofaccountancy.com/issues/2015/mar/cloud-accountingsoftware-cpa-firms.html#sthash.w5xuncd3 [2016-04-30] Dzuranin, A. C. & Mal aescu, I. (2016). The current and future direction of IT audit: Challenges and opportunities. Journal of Information Systems, 30 (1), 7-20. FAR. (2013). Redovisningskonsult. http://www.far.se/du-idinyrkesroll/redovisningskonsult/ [2016-02-16] 46

Farkas, M. J. & Hirsch, R. M. (2016). The effect of frequency and automation of internal control testing on external auditor reliance on the internal audit function. Journal of Information Systems, 30 (1), 21-40. Flint, D. (1988). Philosophy and principles of auditing. Hampshire: Macmillan Education Ltd Forslund, M. (2009). Organisering och ledning. 1. uppl. Stockholm: Norstedts Akademiska Fortnox (u.å.) Ditt företags ekonomi var du än är. https://www.fortnox.se/?gclid=ciowov3b3swcfwtbcgodxfihmw [2016-05-16] Fölster, S. & Hultman, L. (2014) Varannan har ett yrke som inte behövs om tjugo år. Dagens nyheter, 15 Juni. http://www.dn.se/debatt/varannan-har-ett-yrke-som-inte-behovsom-tjugo-ar/ [2016-04-05] Föreningen Auktoriserad Revisor (FAR) (2015). Framtidens rådgivning, redovisning och revision en resa mot år 2025 https://www.far.se/contentassets/022c1a1cbcd5400184b5cffe9c26d7db/far_rappor t_kairos-future_ensidig.pdf [2016-01-28] Ghasemi, M., Shafeiepour, V., Aslani, M. & Barvayeh, E. (2011). The impact of Information Technology (IT) on modern accounting systems. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 28 (23), 112 116. Granberg, Otto (2003), PAOU Personaladministration och organisationsutveckling. Stockholm: Natur och Kultur Gröjer, J (2002) Grundläggande redovisningteori. 5:e uppl, Lund: studentlitteratur. Haislip, J. Z., Masli, A., Richardson, V. J., & Sanchez, J. M. (2016). Repairing organization legitimacy following information technology (IT) material weaknesses: Executive turnover, IT expertise, and IT system upgrades. Journal of Information Systems, 30 (1), 41-70. Halaweh, M. & El Massary, A. (2015). Conceptual model of Sucessful Implementation of Big Data in Organizations. Journal of International Technology and Information Management, 24 (02), 21-34. Han, S., Rezaee, Z., Xue, L. & Zhang, J. H. (2016). The association between information technology investments and audit risk. Journal of Information Systems,30 (1), 93-116. 47

Helliwell, J. & Fowler, A. (1994). Introducing IT in to a Mature Production Related Work Environment: The human Resource Factor. Journal of Information Technology, 9 (1), 39-50. Hill, C., & Jones, G. (2001). Strategic Management. Houghton Mifflin, Boston International Business Maschines corporation (IBM) (2010). Capitalizing on complexity: insights from the 2010 global chief executive officer study. http://www- 935.ibm.com/services/us/ceo/ceostudy2010/ [2016-04-04] The Institute of Internal Auditors (IIA). 2013. Big Data: Collect It, Respect It. Institute of Internal Auditors: Tone at the Top. Issue 63. August. Jacobsen, D I. (2013). Organisationsförändringar och förändringsledarskap. 2. Uppl. Malmö: Liber James, H. (2014). How the interaction of Social and Big Data influences Employee Engagement. Workforce Solutions Review, 5 (2), 35-36. Johansson, C., Marton, J., Pautch, G. & Johansson, R. (2009). Extern redovisning. 3. Uppl. Stockholm: Sanoma Utbildning Kairosfuture (u.å.) Vi är Kairos future. http://www.kairosfuture.com/se/om-oss/ [2016-06-01] Keenoy, C. L. (1958). The impact of automation in the field of accounting. Accounting review, 33 (2), 230-237. Kotter, J. (1982). What Effective General Managers Really Do. Harvard Business Review Littley, J. (2012). Leveraging data analytics and continuous auditing processes for improved audit planning, effectiveness and efficiency. KPMG white paper. http://www.kpmg.com/us/en/issuesandinsights/articlespublications/document s/data-analytics-continuous-auditing.pdf. [2016-04-29] Lönnqvist, R.. & Lind, J. (1998). Internredovisning och prestationsmätning. Lund: Studentlitteratur. McKinsey Global Institute. (2011). Big Data: The Next Frontier for Innovation, Competition, and Productivity. http://www.mckinsey.com/business-functions/businesstechnology/our-insights/big-data-the-next-frontier-for-innovation [2016-04-04] 48

Mirvis, H. P., Sales, H. A. & Hackett, J. E. (1991). The implementation and Adoption of New Technology in Organizations: The impact on Work, People, and Culture. Human Resource Management, 30 (1), 113-139. Moffitt, K. & Vasarhelyi, M. (2013). AIS in an Age of Big Data. Journal of Information Systems. Fall, 27 (2), 1-19. Nationalencyklopedin (2016). Intranät. http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/in tran%c3%a4t [2016-05-16] Setty, K. & Bakhshi, R. (2013). What Is Big Data and What Does It Have to Do With IT Audit? ISACA Journal, 3 (7), 1-3. Spraakman, G., O'Grady, W., Askarany, D. & Akroyd, C. (2015). Employers Perceptions of Information Technology Competency Requirements for Management Accounting Graduates. Accounting Education, 24(5), 403-422. Steinbart, P. J., Raschke, R. L., Gal, G. & Dilla, W. N. (2016). SECURQUAL: An instrument for evaluating the effectiveness of enterprise information security programs. Journal of Information Systems, 30 (1), 71-92. Wallander, J. (2002) Med den mänskliga naturen inte mot! Att organisera och leda företag. Stockholm: SNS Förlag Warren, J. D., Moffit, C. & Byrnes, P. (2015). How Big Data Will Change Accounting. Accounting Horizon, 29 (2), 397-407. Whitehouse, T. (2014). Auditing in the Era of Big Data. Compliance Week. http://www.complianceweek.com/auditing-in-the-era-of-bigdata/article/7xljse2gnui1/t/. [2016-04-29] Visma (u.å.) http://www.visma.se/ [2016-05-16] Vismaspss (u.å.) Avstämning reskontra. http://www.vismaspcs.se/vismasupport/visma-compact-750/content/visma-compact/bokforing/avstamningreskontra.htm [2016-05-16] Xiao, J., Weetman, P. & Sun, M. (2004). Political influence and co-existence of a uniform accounting system and accounting standards: recent developments in China. ABACUS, 40 (2), 193-218 49

Yazdifar, H., Askarany, D., Nasseri, A. & Ali Moradi, M. (2012). A Processual Approach towards Studying Management Accounting Change. Journal of Accounting Business & Management, 19 (2), 44-58. Yoon, K., Hoogduin, L. & Zhang, L. (2015). Integrating different forms of data for audit evidence: markets research becoming relevant to assurance, Accounting Horizons, 29 (2), 431-438. Zhang, J., Yang, X. & Appelbaum, D. (2015). Towards effective Big Data analysis in Continuous Auditing. Accounting Horizons, 29 (2), 469-476. 50

8. Bilaga 1 Intervjuguide: Bakgrundsfrågor Vi är först och främst lite intresserade av hur du är. Kan du inte berätta lite om dig själv? Hur länge har du arbetat inom branschen? Hur länge har du varit anställd på detta företag? Hur många anställda är ni på det här lokala kontoret? Hur upplever du organisationsstrukturen på företaget? Centraliserat/decentraliserat? Redovisning och revision Berätta lite om dina vardagliga arbetsuppgifter. Du har jobbat inom redovisning/revision i x antal år. Upplever du att arbetsuppgifterna har förändrats under de åren? På vilket sätt? Varför tror du de ändrats? Hur tror ni att framtidens redovisning kommer att se ut? Kommer arbetsuppgifter att skilja mycket från idag? Hur anser du att ditt yrke har förändrats sedan revisionsplikten avskaffades? Tror du redovisningskonsulternas efterfrågan har ökat eller minskat? Upplever ni att redovisningsbranschen ändrats efter att revisionsplikten avskaffades? Har efterfrågan minskat/ökat på redovisning? Har något annat område ökat? Exempelvis rådgivning. Anser du att dem som jobbar med redovisning har kommit längre i utvecklingen med digitaliserade arbetsmetoder än de på revision? Digitalisering Allmänt om digitalisering Vad innebär det att arbeta mer digitalt för dig? Hur har ni blivit mer digitaliserat på X? Gentemot kunderna, gentemot er själva Vad tror ni är de största drivkrafterna till att ni arbetar med digitalt idag jämfört med flera år sedan?. Innebörden av digitalisering Teorin säger att digitaliserade arbetsmetoder är mer effektiva. Håller du med om det? Varför, varför inte? Vad är den största fördelen med digitalisering? Många anser att digitalisering också för med sig nackdelar. Stöter ni på några sådana här? Vad är den största nackdelen med digitalisering? Organisationsförändringen. Hur upplever du att organisationen förändrats i och med att ni arbetar mer digitalt? Upplever du att förändringen är lyckad eller misslyckad? Förändringsmotstånd eller motiverade anställda? 51

Du nämner i tidigare frågor att ni har gått över till att bli mer digitala i ert arbetssätt. Varifrån kom beslutet att ni skulle bli mer digitala? Vet ni orsakerna till varför ni har blivit mer digitala? Är det något som efterfrågas hos ledningen, era kunder eller samhället överlag? Kunderna Har ni utvecklat någon plattform som ni erbjuder era kunder? Kan du inte berätta lite om vad det innebär? Vad anser era kunder om den? Är dem positiva eller negativa? Tack vare att ni arbetar mer digitaliserat, där kunderna gör mycket jobb själv. Har kostnaderna minskat per kund? Leder detta till att de får andra tjänster? Till exempel mer rådgivning. Den tekniska kompetensen Hela intervjun har präglats av digitaliserade arbetssätt. Anser du att du kan mycket om att arbeta digitaliserat? Digitalisering innebär att arbeta med ny teknologi. Hur arbetar ni med ständigt förbättrande av era nya arbetsmetoder? Tycker du att det är svårt att hänga med i utvecklingen? Vad gör X för att ni skall hänga med i utvecklingen? o Har ni utbildningar som håller er uppdaterade? Är det lokala kontoret som anordnar eller är det centralt? Vet du något om vilka som arbetar med utveckling hos er? Den digitala utvecklingen så att säga. Har ni någon avdelning som utvecklar ert digitaliserade arbetssätt? Om ni upplever att det digitala arbetssätten är ineffektiva. Kan ni enkelt påverka denna avdelning i syfte att underlätta ert arbete? Regelverket Anser du att dagens lagar och regler är anpassade till ert sätt att arbeta digitalt? Kan du komma på något område som är extra känsligt mot digitalisering? Hur agerar ni när ni stöter på problem med lagar/regler? Kan ni ibland gå förbi de hårda lagarna tack vare god redovisningssed/ revisionssed? Framtiden på revisionsbyråer Vad anser ni är den största möjligheten med digitalisering? Vad anser ni är det största hotet med digitalisering? 52