Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska arbetssätt till hjälp för personer med neuropsykiatriska problem. Språk och tal är flytande abstrakt information. Du talar sedan är det borta. Med hjälp av sociala berättelser och seriesamtal kan man göra kommunikationen mera begriplig. Sociala berättelser är ett pedagogiskt redskap för personer - som har svårt att förstå den verbala kommunikationen - som behöver stimulera flera sinnen för att förstå - som har emotionella eller kognitiva svårigheter - som behöver nerskrivna regler eller strategier för att komma i håg Sociala berättelser bygger på situationer som personen har svårt att hantera. Man kan lättare identifiera och dela upp händelseförlopp. Med hjälp av berättelsen kan man ge förslag till olika lösningar och tillvägagångssätt. Man gör sociala berättelser med bilder (digitala eller ritade) eller text eller med båda delarna. Man kan också fotografera olika situationer och skriva text till. Med pennan som hjälpmedel kan man - logiskt bygga upp tankar - konkretisera - förtydliga situationer - hantera förändringar - öka självständigheten - få chans till större social integration Jag förstår bättre när jag samtidigt kan se En pojke med Aspergers syndrom Sociala berättelser består av 4 olika grundläggande meningar: 1. Beskrivning: Beskriver objektivt var situationen äger rum, vilka som är inblandade, vad de gör och varför. Dessa meningar utgör bakgrunden till berättelsen. 2. Perspektiv: Beskriver och förklarar de andra personers reaktioner, känslor eller önskningar i denna situation. 3. Direktiv/redskap: Förklarar för personen vad den förväntas göra eller säga. Börjar ofta med Jag vill/ kan/ kommer att Meningarna försöker motivera till önskvärda beteenden. 4. Kontroll: Utvecklar strategier för att hjälpa personen att komma ihåg vad den ska göra eller hur han/hon skall tolka situationen. Förslagen kommer ofta från personen själv. Här kan specialintressen komma till användning. Ordvalet och språkbruket måste vara anpassat till personens ålder, läsförståelse och uppmärksamhetsförmåga. När det gäller yngre barn skrivs berättelsen vanligtvis i första 2

person singular och i presens (Jag vill jag brukar ) Det gör att innehållet blir personligt och man undviker problem kopplade till tidsuppfattning. Använd gärna flera bilder och foton men få ord när det gäller små barn. Med äldre barn och vuxna kan man använda mera avancerat språk och färre bilder. I sociala berättelser ska man använda ett positivt språk. Förslagen bör handla om vad man ska göra snarare än vad man inte bör göra. Syftet är att förbättra personens mentaliseringsförmåga. Berättelsen ska ha en rubrik som speglar tanken med berättelsen. Den första berättelsen kan beskriva en situation som personen redan behärskar. Man lär ut spelets regler. Många av berättelserna skall beskriva och bekräfta sådant som personen gör bra för att på det sättet undvika att sociala berättelser bara förknippas med misslyckanden och okunskap. Man kan alltså dokumentera händelser där personen på bra sätt använt sig av nya strategier. Exempel: Att planera sin tid Jag har fått en kalender. I den skriver jag upp mitt dagsprogram. Det är bra! Då ser jag hur mycket tid jag har till olika göromål. Jag ser när timmen ska börja, sluta och vad som kommer sedan. Jag kan planera varje lektion. På det sättet kommer jag igång med arbetet. Jag stryker över varje sak jag gjort och följer tiden. I kalendern ser jag också hur mycket fritid jag har. Den kan jag också planera. Jag följer min planering. Då får jag mera gjort och blir glad! 3

När ni läst igenom en ny berättelse, ställ några frågor för att se om personen förstått vad du menar. Fokusera på den valda aktiviteten och fråga varför skall man göra så. När man arbetar med berättelser som har för avsikt att förändra eller lära in ett nytt beteende, jobbar man med ett mål åt gången. Allt som presenteras i texten behöver också övas. Att vänta Att vänta är tråkigt. Alla måste vänta någon gång. Medan man väntar kan man göra olika saker: tänka vila träna något Vad annat? De här är mina förslag: När jag fyller väntetiden med något jag gör, går tiden fortare och jag orkar bättre vänta. Den som skriver måste ha - en allmän kunskap om personens svårigheter - ingående kännedom om situationen Alla sociala berättelser är anpassade efter den enskilda personen. Man måste hela tiden tänka på att personen förstår orden man använder. Lätta upp texten, förenkla. Försök ta reda på hur personen som du skall samarbeta med tänker! Den sociala berättelsen kan göras som en anteckningsbok. Den ska hållas aktiv och läsas inför varje tillfälle där berättelsen kan vara till hjälp. Det är bra att påminna om berättelsen. Vad stod det i den? Kolla Rastboken osv. Om en social berättelse inte fungerar, tänk efter: Har jag förstått vad problemet är? Har jag beskrivit den korrekt? Var strategierna jag föreslog riktiga eller kanske för svåra? Hur presenterade jag berättelsen? Bra att minnas: Den sociala berättelsen får aldrig vara en uppfostringsmetod Den skall vara en hjälp att visa till rätta inte tillrättavisa Berättelsen skall vara anpassad till en speciell individ och situation Vi bör undvika ord som inte, alltid och aldrig Den sociala berättelsen gör ingen nytta i bokhyllan 4

Seriesamtalet bygger på en här och nu situation. Det är ofta oplanerat, det är situationen som avgör. Seriesamtalet identifierar systematiskt vad personen säger, gör, känner eller tänker. Seriesamtal är en visuell konversation. Att rita och förklara det man pratar om ger en tydlig struktur, tempot blir lugnt och innehållet presenteras visuellt. Personer som har svårt att tolka kroppsspråk, gester och mimik slipper använda den tolkningen. Det konkreta på pappret förmedlar budskapet och de som ritar har en delad uppmärksamhet. När man ritpratar sker en tydlig turtagning. Detta kan förstärkas genom att använda samma penna. Exempel Läraren ritpratar med Kalle som är ledsen. Läraren: Jag ser att du är ledsen. Varför? Kalle: jag vill inte gå till gymnastiken! L: Varför? K: Vi ska spela boll L: Tycker du inte om det? K: Förra gången fick jag bollen i huvudet. Det gjorde ont!... och så fortsätter samtalet. Läraren fick viktig information om Kalles situation, t.ex. att han inte var trotsig. Han var rädd. Det går bra att använda enkla streckgubbar, symboler, färgkoder, tanke- och pratbubblor. Man kan också använda datorn som hjälpmedel. Ett bra sätt att börja med datorn är att sitta bredvid varandra och dela tangentbord och bildskärm. Man skriver turvis frågorna och svaren. För att markera turtagningen skriver man namnet på den som talar. Om situationen inte är som jag tror som jag tolkar den, hur är den då? Det är en svår fråga! Här har presenterats vissa riktlinjer och exempel till stöd för att skriva sociala berättelser och seriesamtal. Dessa rekommenderas varmt för att underlätta socialt samspel och att skapa bättre förutsättningar för inlärningen. 5

Litteratur (Dessa har också använts som källor till denna skrift) Gray,C.A. & Garard,J.D.: Social stories: Improving responses of students with autism with accurate social information. Focus on social Behavior 1993 Gray,C.A.: Teaching children with autism to read social situations. New York: Delmar Publishers 1995 Gray,C.A.: Social stories and comic strip conversations with students with Asperger Syndrome and high functioning autism Plenum Press 1998 Attwood, Tony: Om Aspergers syndrom vägledning för pedagoger, psykologer och föräldrar Natur och Kultur 2000 Andersson Birgitta: Sociala berättelser och seriesamtal Tryckservice i Ängelholm AB 2000 Andersson Birgitta: Vägledning Tryckservice i Ängelholm AB 2001 Lena Andersson: Sociala berättelser och Seriesamtal, teori och praktik Riksföreningen Autism 2001 Gunnel Lundkvist: När tålamodsburken rinner över om att ritprata Almqvist & Wiksell AB 2003; www.sit.se Birgitta Andersson/Gunilla Olsson: Nycklar till professionella möten och individuella lärstilar ISBN-nummer 91-974347-3-6 Tryckservice i Ängelholm AB Sverige tel. 0431-83440 Pettersson Lena: Vi är inte bra på barn som Oscar hur kan vi bli det? ISBN 91-7772-310-4 Specialpedagogiska institutet, Sverige 2006 Attwood Tony: Den kompletta guiden till Aspergers syndrom Cura 2008 Maj-Lis Eriksson/Folkhälsans Resurscenter 6