Framväxten av nya mobila marknader en överblick

DATUM RAPPORTNUMMER 30 juli 2003 PTS-ER-2003:33 ISSN 1650-9862 Framväxten av nya mobila marknader en överblick FÖRFATTARE Christer Areskoug

Förord Post- och telestyrelsen har i regleringsbrevet för 2003 fått i uppdrag 1 av regeringen att rapportera om UMTS-utbyggnaden och marknads- och tjänsteutvecklingen för mobil kommunikation. Uppdraget skall redovisas senast den 2 januari 2004 med en delrapportering senast den 1 augusti 2003. Delrapporteringen den 1 augusti avser att ge en lägesbeskrivning inom de två områdena och identifiering av hinder och möjligheter. PTS mål är att vid slutrapporteringen göra en mer djupgående analys och där det är möjligt förslag till åtgärder för att överkomma eventuella hinder. Delrapporten består av två delar som presenteras i två separata rapporter, UMTS-en överblick av utbyggnaden (PTS-ER-2003: 30) och Framväxten av nya mobila marknader en överblick (denna rapport). Utöver de två rapporteringstillfällena är PTS ambition att under hösten 2003 komplettera rapporten om mobila marknader (denna rapport) med en internationell jämförelse vilken kommer att användas som ett ytterligare underlag för en analys i den slutliga rapporten. PTS avser vidare att i slutrapporten januari 2004 ge en beskrivning av UMTSutbyggnaden fram till årsskiftet och de faktorer som påverkat denna. Särskilt kommer PTS att granska hur utbyggnaden påverkats av den nya lagstiftningen inom området och om behov finns föreslå åtgärder som kan ytterligare underlätta utbyggnaden. Katarina Kämpe Stf Generaldirektör 1 Avsnitt 1.3 punkt 6 i regleringsbrevet: Post- och telestyrelsen skall beskriva och analysera utvecklingen av utbyggnaden för den tredje generationens mobila system samt förutsättningarna för framväxten av nya marknader för mobil kommunikation. I detta ligger att identifiera hinder, både avseende etablerandet av infrastruktur och utveckling av mobila innehållstjänster, samt att föreslå och vidta åtgärder där det är påkallat. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 2 januari 2004. En delrapport skall redovisas senast den 1 augusti 2003. Post- och telestyrelsen

Innehåll Sammanfattning... 3 Summary... 5 1 Inledning... 7 2 Användarna... 10 2.1 Konsumenter... 10 2.1.1 Intresset för mobila tjänster... 10 2.1.2 Hur ser användningen ut idag?... 14 2.1.3 Exempel på tjänster... 15 2.1.4 Sammanfattande kommentarer... 18 2.2 Företag och organisationer... 19 2.2.1 Inledning... 19 2.2.2 Några exempel... 20 2.2.3 Användarna och tjänsterna... 23 2.2.4 Sammanfattande kommentarer... 27 3 Nät och terminaler... 28 3.1 Infrastruktur... 28 3.1.1 GSM/GPRS... 28 3.1.2 UMTS... 29 3.1.3 W-LAN... 30 3.1.4 Sammanfattning av kapitlet De tekniska förutsättningarna att leverera tjänster... 31 4 Aktörerna... 33 4.1 Mobiloperatörerna... 33 4.1.1 Operatörernas erbjudanden till konsumentmarknaden... 33 4.1.2 Sammanfattande kommentarer... 36 4.1.3 Erbjudanden mot företag och organisationer... 36 4.1.4 Sammanfattande kommentarer... 37 4.2 Innehållsleverantörerna... 38 4.2.1 Allmänt... 38 4.2.2 Affärsmodeller och tjänsteutveckling... 39 4.2.3 Alternativa betalningslösningar... 39 4.2.4 Sammanfattande kommentarer... 40 4.3 Systemintegratörerna... 40 5 Analys och slutsatser... 42 Post- och telestyrelsen 1

Sammanfattning Rapporten beskriver marknads- och tjänsteutveckling för mobil kommunikation dels för konsumenter och dels för företag och organisationer. Rapporten syftar till att ge en översikt av dessa marknader och deras möjligheter till utveckling. Konsumenterna använder mobilen i första hand till att tala i och skicka sms med, men har också i allt högre grad börjat använda mobilen för innehållstjänster. De är intresserade av allt från enklare innehållstjänster baserade SMS till avancerade innehålltjänster via GPRS eller 3 G. Användarna är vana vid SMS och har därför lätt att ta till sig innehållstjänster baserade på SMS. Detta avspeglar sig också i att innehållstjänster baserade på SMS har börjat spridas till massmarknaden. Marknaden för avancerade tjänster vill dock inte riktigt ta fart. GPRS finns överallt där det finns GSM nät i Sverige. Närmare 2 miljoner användare har tillgång till GPRS i sina terminaler, men bara 100 000 använder det. Den låga användningen beror framförallt på att det hittills ansetts vara för krångligt att komma igång med GPRS. Terminalerna har i detta avseende inte varit användarvänliga. De stora operatörerna har nu erbjudanden med förkonfigurerade terminaler. Detta sänker trösklen för alla de användare som ansett att GPRS varit för krångligt. Traditionellt har produkterna varit lika för konsumenter och företag även om det varit skillnader i priser på abonnemang och minuter. Detta kommer dock att förändras. Det finns många områden för mobila datatjänster där det inte går att ta fram standarderbjudanden, utan där lösningen måste skräddarsys för varje kund. Ett exempel är dirigering och postionering av fordon. Inköp och införande av en sådan tjänst är betydligt mer komplext än inköp och införande av en traditionell rösttjänst. Det ställer i sin tur nya krav på beställarna och inköparna i de organisationer som köper mobila datatjänster. Trots den genomgripande datoriseringen av samhället, finns det idag många yrkesgrupper som inte använder IT. Mobila datatjänster har för några av dem varit det steg som för in IT i deras yrkesliv. IT ökar produktiviteten och mobila datatjänster erbjuder därmed en potential för produktivitetshöjningar, speciellt för dessa yrkesgrupper. En stor andel av de svenska företagen tror dock att mobila datatjänster vänder sig till de personer som arbetar med företagsledning, försäljning, marknadsföring eller information och att andra grupper inte är i särskilt stort behov av mobila datatjänster. De anser att mobila datatjänster är ett verktyg för de som redan använder IT, och ser inte möjligheterna för de grupper som i dagsläget inte använder IT. Rapporten behandlar också W-LAN som fungerar som ett höghastighetsalternativ till mobilt internet via GPRS eller 3 G. W-LAN har börjat byggas ut, och den största aktören Telia Homerun har mer än 15 000 hotspots. Med tanke på den stora utbyggnaden kan WLAN bli såväl ett komplement som en konkurrent till mobilt internet via GPRS eller 3 G. Post- och telestyrelsen 3

Summary This report describes the development of the market and services for mobile communication first for the consumer and second for business and organisations. The report aims to provide an overview of these markets and their developmental possibilities. Consumers use mobiles primarily to speak and send text messages (SMS), but have increasingly started to use mobiles for content services. Consumers are interested in everything from simple SMS-based content services to advanced content services via GPRS or 3G. Users are accustomed to SMS and therefore find it easy to assimilate SMS-based content services. This is also reflected in SMS-based content services starting to spread to the mass markets. However, the market for advanced services is not really taking off. GPRS is available wherever there is a GSM network in Sweden. Almost 2 million users have access to GPRS through their terminals, but only 100 000 use it. The low usage is primarily due to it being so far considered to be too complex to start up with GPRS. In this respect, the terminals have not been user friendly. The major operators are now offering pre-configured terminals. This lowers the threshold for all those users who considered that GPRS has been too complex. Traditionally, the products have been the same for the consumer and business even if there were differences in prices of subscriptions and minutes. However, this will change. There are many areas for mobile data services where it is not possible to produce standard offers, but where solutions must be tailor-made for each customer. One example is direction and positioning of vehicles. The purchase and introduction of this type of service is significantly more complex than the purchase and introduction of a traditional voice service. This in its turn presents new demands on the orderers and buyers within those organisations that buy mobile data services. Notwithstanding the comprehensive computerisation of society, there are today many professional groups who do not use IT. For some of these people, mobile data services have been the step that brings IT into their professional life. IT increases productivity and mobile data services thereby offer a potential for increased productivity, in particular for these professional groups. However, a large part of Swedish businesses believe that mobile data services are targeted at those working in corporate management, sales, marketing or information and that other groups do not have a particularly great need for mobile data services. They consider that mobile data services are a tool for those who already use IT, and do not see the possibilities for those groups who are presently not using IT. The report also deals with W-LAN, which functions as a high speed alternative to mobile Internet via GPRS or 3G. W-LAN has started to be developed, and the largest operator Telia Homerun has more than 15 000 hotspots. In view of the extensive development, W-LAN can be both a complement and a competitor to mobile Internet via GPRS or 3G. Post- och telestyrelsen 5

1 Inledning SMS är den vanligaste användningen av mobiltelefonen vid sidan om tal. Det finns ett uttalat intresse från konsumtenterna att använda mobilen även till annat. Idag används mobilen förutom tal och SMS till att spela spel som finns lokalt på telefonen, och till olika innehållstjänster som t ex ringsignaler, logotyper, chat, dating eller korsordslösningar. En viktig fråga för denna rapport, och för tillväxten i marknaden för mobila innehållstjänster, är vilket intresse konsumenterna har för enkla såväl som mer avancerade innehållstjänster, och hur lätt de kan omsätta intresset till användning. Traditionellt har produkterna varit lika för konsumenter och företag även om det varit skillnader i priser på abonnemang och minuter. Mobiloperatörerna har nu paketerat ett antal mobila datatjänster som vänder sig till företag och organisationer. Det finns dock många områden för mobila datatjänster där det inte går att ta fram standarderbjudanden, utan där lösningen måste skräddarsys för varje kund. Ett sådant exempel är lastplanering och logistik för distribution av drycker där chaufförerna använder mobil data och handdatorer. Trots den genomgripande datoriseringen av samhället, finns det idag många yrkesgrupper som inte använder IT. Mobila datatjänster har för några av dem varit det steg som för in IT i deras yrkesliv. IT ökar produktiviteten och mobila datatjänster erbjuder därmed en potential för produktivitetshöjningar, speciellt för dessa yrkesgrupper. En viktig fråga för denna rapport är hur medvetna de svenska företagen och organisationerna är om vad mobila datatjänster kan göra för deras verksamheter, speciellt för de grupper som idag inte använder IT. Post- och telestyrelsen 7

Ordlista GSM - Global System for Mobile communication (från början betydde det Groupe Special Mobile ) Premium SMS Premium SMS är ett SMS som sänds till tre-,fyr-, eller femsiffrigt nummer och som ofta har en högre taxa än den rådande trafiktaxan. Betalsamtal - Med betalsamtal avses samtal med högre taxa än vanliga samtal och som går till nummer i nummerserierna 0900, 0939, 0944 och 0963. WAP - WAP står för WirelessApplicationProtocol och är ett protokoll som möjliggör för dig att surfa med din mobil. Enbart specifika WAP-sidor kan nås och adressen är vanligtvis wap.xx.xx, ex. wap.dn.se GPRS GPRS har ibland kallats "2.5G", eftersom det utgör ett mellansteg mellan GSM (andra generationens mobiltelefonsystem, eller 2G) och UMTS ( 3G ) Med GPRS (General Packet Radio Service) kan du vara kontinuerligt ansluten till datanätverk och använda den information och de tjänster du vill. GPRS är en lämplig bärare för många typer av tillämpningar: multimediameddelanden, bildhantering och surfande. GPRS använder paketväxlande teknik, där informationen överförs i korta datasekvenser över ett IP-baserat nät. GPRS ger snabb start av sessioner och höga dataöverföringshastigheter. MMS MMS (Multimedia Messaging Service) är en meddelandetjänst som påminner mycket om SMS (Short Message Service), eller textmeddelanden. Det ger automatisk, omedelbar leverans av personliga multimediameddelanden från telefon till telefon eller från telefon till e-postadress. Förutom det vanliga textinnehållet i textmeddelanden kan multimediameddelanden innehålla bilder, grafik, röst och ljudklipp. Ett MMSmeddelande är en multimediepresentation i en enda post - inte en textfil med bilagor. Det kommer också att vara möjligt att skicka videoklipp via MMS. MMS-standarden rekommenderar stöd för medieformaten JPEG, GIF, text, AMR-röst och vissa andra format. Format som inte stöds hanteras på ett kontrollerat sätt. MMS ger stöd för e-postadressering så att meddelanden också kan skickas till e-postadresser. Liksom SMS är MMS en öppen branschstandard Post- och telestyrelsen 8

och MMS-meddelanden kan levereras med hjälp av befintliga nät och protokoll. MMS är bäraroberoende och därmed inte begränsat till GSM- eller WCDMA-nät. UMTS - Universal Mobile Telecommunications System Betaloperatör - Med betaloperatör avses i denna rapport den aktör som förmedlar pengarna mellan köpare och säljare. Systemintegratör anpassar och integrerar applikationer och tjänster med företag- och organisationers befintliga IT-system. Applikationsutvecklare den aktör som utvecklar en applikation t ex en säkerhetsmodul som integreras i företagens befintliga IT-system. Post- och telestyrelsen 9

2 Användarna 2.1 Konsumenter 2.1.1 Intresset för mobila tjänster Nya tjänster och ny teknik når aldrig hela marknaden på en gång. Det finns ett flertal skäl till det. Ett skäl är hur snabbt olika segment på marknaden anammar ny teknik. En segmentering i early adopters, massmarknad och late adopters delar in konsumenterna i olika kategorier efter hur snabbt de anammar ny teknik. Early adopters, eller de tidiga användarna, är de mest riskbenägna och de som först skaffar och tar till sig nya tekniska produkter. Massmarknad tar, i regel, till sig nya produkter först efter det att produkten etablerat sig bland early adopters. De minst riskbenägna, late adopters eller de sena användarna, är den grupp som sist anammar ny teknik. Ny teknik kan alltså sägas spridas via early adopters till massmarknad och därefter till late adopters 2. När användningen sprids till massmarknaden så ökar utbudet av tjänster, och priserna sjunker 3. De första innehållstjänsterna i mobilnäten var aktiekurser, horoskop och logotyper som skickades via SMS. Tjänsterna har funnits några år och har börjat sprida sig till massmarknaden. Utbudet av tjänster har ökat betydligt sedan introduktionen och omfattar nu allt från logotyper och ringsignaler till SMS-chat, SMS-dating, debattinlägg i TV och röstning i samband med olika TV-program. Efter SMS-baserade innehållstjänster har det introducerats mer avancerade tjänster som använder WAP och GPRS. Det har också börjat talas allt mer om 3 G tjänster. Intresset för mobila innehållstjänster har utvidgats, och omfattar nu inte bara tjänster baserade på SMS, utan också avancerade tjänster som bygger på GPRS, MMS och UMTS. Bland de avancerade tjänsterna är de fyra mest intressanta för konsumenterna att 4 få trafikinformation från lokaltrafiken till din mobiltelefon få anvisningar/guidning om hur du hittar till en viss adress boka och köpa resor och biljetter till konserter och bio få information om geografiskt närliggande restauranger, banker, affärer mm 2 Stelacon 2003 Användningen av mobila tjänster och intresse av 3 G och 3 G tjänster på konsumentmarknaden 3 Detta gäller på en väl fungerande marknad 4 Stelacon ; Hushållsbussen 2003 refererad i Användningen av mobila tjänster och intresse av 3 G och 3 G-tjänster på konsumentmarknaden Post- och telestyrelsen 10

Ungefär var fjärde av samtliga intervjuade i Hushållsbussen 2003 5 anser att de skulle ha stor eller mycket stor användning av dessa tjänster. Det motsvarar ungefär 1,5 miljon användare. 12 procent av de intervjuade anser att de skulle ha stor eller mycket stor användning av MMS. Det motsvarar cirka 750.000 användare. Det utvecklas allt fler avancerade mobila tjänster och funktioner. Värdera hur stor användning du skulle ha av dessa tjänster/funktioner Bas: Samtliga hushåll 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Kunna skicka MMS/bild och ljudmeddelanden Få information om geografiskt närliggande restauranger, banker, affärer mm 5) Mycket stor 4) Stor Få anvisningar/guidning om hur du hittar till en viss adress Använda mobiltelefonen som ett kreditkort eller betalkort Bild-telefoni dvs kunna se den du pratar med Boka och köpa resor och biljetter till konserter och bio Kunna se TV-nyheter eller andra TV-program Få trafikinformation från lokaltrafiken till din mobiltelefon Källa: AB Stelacon, Hushållsbussen 2003 Bild 1: Andel personer som anser att de skulle ha stor användning eller mycket stor användning av olika avancerade mobila tjänster. Antalet intresserade användare är så stort att vi kan anta att det finns ett visst intresse för avancerade tjänster även hos massmarknaden. För att få en uppfattning om tjänsternas spridning och deras möjligheter att nå massmarknaden är det av intresse att se hur de olika grupperna förhåller sig till mobila tjänster. 2.1.1.1 Användarnas egna ord Inom ramen för ett uppdrag från PTS har Stelacon genomfört fokusgruppsintervjuer med tre användargrupper 6. En grupp med unga early adopters, en med äldre early adopters, och en med användare från massmarknaden. Fokusgruppsdeltagarna fick besvara en enkät där de rangordnade sitt intresse av mer avancerade mobila tjänster. Resultaten visas i tabellen nedan. 5 Stelacon 2003 Användningen av mobila tjänster och intresse av 3 G och 3 G tjänster på konsumentmarknaden 6 Intervjuerna genomfördes som en del av underlaget till rapporten Användningen av mobila tjänster och intresse av 3 G och 3 G-tjänster på konsumentmarknaden. Tabellen återfinns på sidan 37 i deras rapport. Post- och telestyrelsen 11

Tjänst Rangordning Tjänst som visar geografiskt närliggande platser, t.ex. restauranger, bio samt visar resväg dit 1 Aktuell trafikinformation från lokaltrafiken 2 Fotografera och spela in videosekvenser för att sedan skicka dem via mobilen 3 Videotelefoni, dvs. att kunna se den ni pratar med 4 Positioneringstjänster, att veta var vänner och bekanta befinner sig 5 Se biotrailers och boka biljetter 6 Virtuella guider för turism, museer etc. där man kan få information om och se smakprov från pågående utställningar 7 Se highlights från sportevenemang 8 Ladda ner och spela spel i [real tid] 9 Titta på musikvideo 10 Källa : AB Stelacon Bild 2: Fokusgruppsdeltagarnas rangordning av mer avancerade mobila tjänster. Information från lokaltrafiken och tjänster som hjälper användaren att hitta rätt är bland de mest intressanta tjänsterna för de intervjuade. Dessa tjänster var också bland de mest intressanta i de resultat som redovisades på sidan 9. Vissa av tjänsterna t ex köpa resor och biljetter till bio och konserter ligger i för mobiltjänster höga prisintervall, speciellt om man jämför med dagens tjänster som ofta ligger i intervallet 5-15 kronor. Det är dock inte självklart att användarna vill betala resor och konserter via telefonräkningen. Det är inte heller självklart att mobiloperatörerna vill utöka sin verksamhet till att fungera som kreditgivare och risktagare för de relativt stora belopp som det kan röra sig om. Om marknadens aktörer ska kunna tillhandahålla den typen av tjänster krävs antagligen att det finns alternativa sätt att betala de tjänster man beställer. Antingen med bank- eller kreditkortsnumret i mobilen eller med en annan fristående betalningslösning. Intresse för avancerade mobila tjänster är hos vissa användare dämpat av erfarenheterna från den första WAP-lanseringen. Under fokusgruppsintervjuerna sades 7 bl a att WAP var ett skämt från början En avvaktande hållning till den nya tekniken och hur den fungerar verkar finnas. Bland yngre early adopters anses WAP vara dyrt och komplicerat. De upplever också att de saknar kunskap om vilka möjliga tjänster som finns tillgängliga och hur prisbilden ser ut. De tycker därför att det är svårt att mäta den potentiella nyttan med WAP. I early adopters grupperna menar de flesta att de tröttnat på WAP tjänster för att det är för långsamt. 7 Stelacon 2003 Användningen av mobila tjänster och intresse av 3 G och 3 G-tjänster på konsumentmarknaden Post- och telestyrelsen 12

Svåranvända och långsamma tjänster påverkar självklart användarnas inställning, liksom hur användarvänlig telefonen är. Under fokusgruppsintervjuerna sades bl a 8 Det har ju blivit stor förändring med telefonerna. Displayerna har blivit mycket bättre, helt annan upplösning. Många telefoner har små joysticks och scrollknappar för att underlätta. Jag tror det beror mycket på vilken typ av telefon man har, om man tycker att det (WAP) blir krångligt med en gammal vanlig Nokiatelefon utan färg och med vanlig knappsats Det finns också en skepsis till hur tekniken fungerar. Många av de som är intresserade av mobila tjänster uttrycker en avvaktande hållning till hur väl tekniken för de nya tjänsterna fungerar, och den generation 3 G telefoner som har börjat säljas. Det som framkom under intervjuerna var bl a 9 Man brukar vänta till andra generationen eftersom första generationen är sämre Batteritiden på de nya telefonerna är ju helt värdelös, knappt en timme taltid, det är helt oacceptabelt för mig. De intervjuade är också generellt tveksam till de 3 G tjänster som har presenterats. De klara skillnader avseende vanor och beteenden som framkom under diskussionerna summeras i nedanstående tabell 10 Användning för mobila tjänster Intresse för avancerade mobila tjänster Massmarknad Early adopters yngre Early adopters äldre I princip bara SMS Begränsat intresse Hälften har testat och tröttnat Intresse om mer anpassade telefoner Hälften har testat och av dessa har hälften tröttnat Visst intresse Har testat WAP En av åtta Fyra av nio Tre av åtta Uppfattning om WAP Mobiltelefonikostnader Avgörande faktor vid val av telefon Lägre andel med höga kostnader Krångligt, långsamt, har givit upp Några med höga kostnader Flest med höga kostnader Pris & utformning Pris & funktion Funktion Byter telefon När abonnemanget går ut När telefonen känns omodern Användning av mobiltelefon Talar överallt Lyx att inte bli nådd Betydelse av mobiltelefon Kvalitet på funktionalitet Svårigheter att komma igång med tjänster SMS ej pålitligt i tiden Få klarar sig utan Samtal bryts, men accepterat Svårt att få igång WAP och MMS 8 Stelacon 2003 Användningen av mobila tjänster och intresse av 3 G och 3 G-tjänster på konsumentmarknaden 9 Stelacon 2003 Användningen av mobila tjänster och intresse av 3 G och 3 G-tjänster på konsumentmarknaden 10 Tabellen återfinns i på sidan 22 i Stelacons rapport Användningen av mobila tjänster och intresse av 3 G och 3 G tjänster på konsumentmarknaden Post- och telestyrelsen 13

Det kan konstateras att det finns ett tydligt och uttalat intresse av mobila innehållstjänster. Men det finns en viss avvaktan och skepsis som beror på negativa erfarenheter av WAP och svårigheter med att konfigurera GPRSterminaler. Liknande erfarenheter och uttalanden om MMS- tjänster förekommer, även om de är mindre vanliga. Det kan bero på att de är mer lättanvända och att det fortfarande är en liten del av användarna som har MMS-terminaler och/eller har använt MMS-tjänster. Den utbredda användningen av SMS gör att tröskeln för att använda innehållstjänster via SMS saknas. 2.1.2 Hur ser användningen ut idag? Under 2002 skickade konsumenterna 1, 168 miljarder SMS till ett värde av 1,107 miljarder 11. Ungefär 77 procent av mobilanvändarna mellan 16 och 30 år SMS:ar minst en gång i veckan och mer än 30 procent av användarna mellan 31 och 50 år SMS:ar varje vecka 12. Andelen som använt någon eller några SMS-baserade innehållstjänster är större i de grupper som SMS:ar mycket och regelbundet, än i övriga grupper 13. En möjlig tolkning av det är att det finns ett samband mellan SMS:ande och användningen av SMS-baserade innehållstjänster. Enligt samma undersökning har 36 procent av mobilanvändarna någon gång använt innehållstjänster baserade på SMS. Det motsvarar ungefär 2,8 miljoner användare 14. De vanligaste tjänsterna var vid undersökningstillfället ringsignaler (24 procent), logotyper och bilder (20 procent) samt SMS-röstning (13 procent). Det faktum att mer än tredjedel av användarna någon gång har använt innehållstjänster via SMS betyder att användningen har börjat sprida sig till massmarknaden. Uppskattningar tyder på att marknaden för SMS-baserade innehållstjänster var värd ungefär 300 miljoner under 2002, och att den kommer att vara värd mellan 500 och 600 miljoner under 2003 15. Värdet av innehållsmarknaden är alltså runt en fjärdedel av värdet för SMS-marknaden, och på tillväxt. Sammantaget får detta anses mycket positivt för potentialen hos den svenska innehållsmarknaden. Mer avancerade innehållstjänster använder sig inte av SMS, utan av WAP, GPRS eller UMTS 16. Användningen av sådana tjänster är väsenligt mindre än användningen av SMS-baserade innehållstjänster. PTS uppgifter är att det fanns 105 000 användare som använde GPRS under sista kvartalet 2002 17. Stelacons 11 Svensk telemarknad 2002 12 Hur fungerar telefoni och Internet för användarna TEMO november 2002 13 Hur fungerar telefoni och Internet för användarna TEMO november 2002 14 2002 fanns det 7 812 000 GSM-abonnemang och kontantkort, Svensk telemarknad 2002 15 Intervju med MORGANs ordförande Oscar Werner 20030604 16 UMTS har nyligen introducerats i Sverige 17 Svensk Telemarknad 2002 Post- och telestyrelsen 14

hushållsbuss 18 visar på liknande resultat. Där är resultatet att ungefär 100 000 personer använder WAP. De 100 000 som använde WAP och GPRS kan jämföras med de ungefär 2,8 miljoner som har använt SMS-baserade innehållstjänster. Det saknas uppgifter om användning av MMS och om tillgången på MMSterminaler. Men enligt en artikel i Mobils webbbupplaga 19 är det bara tre procent av de europeiska mobilanvändarna som använder MMS. Det finns ingenting som tyder på att tillgången i Sverige skulle vara väsentligt högre eller lägre. Avslutningsvis kan det konstateras att användarna är vana vid SMS, och att innehållstjänster baserade på SMS har börjat sprida sig till massmarknaden. Det kan också konstateras att användarna tycker att WAP och GPRS är svåranvänt och att endast en mycket liten del av tidiga användarna nyttjar GPRS tjänster. 2.1.3 Exempel på tjänster Detta avsnitt är till för att ge en uppfattning om några olika tjänster som används och vad de innebär. Tjänsterna använder SMS, WAP eller 3 G som teknik. Det är värt att notera att den stora delen av omsättningen på marknaden för innehållstjänster handlar om tjänster baserade på SMS. Men av exemplen framgår att tjänster som baseras på WAP/GPRS eller 3 G kan varieras betydligt mer än SMS-baserade tjänster, både i vad de kan innehålla och hur innehållet kan framställas. SVT På adressen wap.svt.se finns SVT:s text TV. När du kommit fram till wap.svt.se hittar du länken till SVT text som leder dig direkt till löpsedeln ( sidan 100 i text TV ). Vill du läsa en av nyheterna på löpsedeln klickar du som vanligt på den nyhetens sidnummer. Längre ned, under löpsedeln, finns länkar till de större områdena; Sport, Inrikes, Utrikes, Ekonomi., Väder e t c. Du kan även själv välja sidnummer via sök sida som finns högst upp på varje (sidnumren är desamma som på TV:n). Längst ned på alla sidor finns en länk till nästa sida i sändning. TV4 På wap.tv4.se finns TV4s mobiltjänst. Den har senaste nytt som översta rubrik. Sedan följer länkar till ett flertal avdelningar som t ex inrikes, utrikes, lokala nyheter, ekonomi, sport och nöje. 18 Stelacon 2003 Användningen av mobila tjänster och intresse av 3 G och 3 G tjänster på konsumentmarknaden 19 Få använder mobilt internet mobils webbupplaga 0604 Post- och telestyrelsen 15

Postens vykortstjänst Tjänsten innebär att man kan skicka riktiga vykort från sin kameratelefon. Du tar ett kort med din telefon, och skriver en hälsning. Därefter skriver du in mottagarens adress. Korten som är i vanligt vykortformat med ett tryckt frimärke trycks och delas ut av posten. De kostar 25 kronor inklusive porto till hela världen. Kort som ska levereras till en adress i Sverige, och som beställs före 12.00 en vardag delas ut nästföljande vardag. De som beställs efter 12.00 eller under helger delas ut efter två vardagar. Kort till adresser i andra länder än Sverige levereras som 1:a klassbrev. Leveranstiden för 1:a klassbrev varierar mellan olika länder, se www.posten.se Tjänsten fungerar än så länge bara på Nokia 3650 och Nokia 7650, men kommer att fungera på fler modeller inom kort. Tjänsten kräver att man laddar ner en applikation och internetuppkoppling för telefonen. Vasaloppet I samband med Vasaloppet 2003 kunde man beställa mellantider samt ett målfoto med resultat för de deltagare man var intresserad av. Tjänsten kan tillhandahållas eftersom alla tävlande har ett chip i sina skor. När de passerar olika mellantider åker de över en slags matta, som placerats under skidspåret. Chipet skickar då automatiskt information om tid och startnummer till en central, som i sin tur uppfattar om det finns någon beställning på just det startnumrets tider. Om det finns en beställning, t ex på mellantider för den deltagaren, skickas informationen ut som ett sms till den som gjort beställningen. Målfotona tas automatiskt av kameror som är monterade vid mållinjen och skickas sedan vidare som mms till alla som har beställt målfoto av den deltagaren. Målfotot och resultatet kom till mobilen som ett MMS, och kostade 10 kronor. DN Allsvenskan Med DN:s resultatbevakare kan man följa utvecklingen av allsvenska matcher direkt i telefonen. Man ställer själv in hur ofta man vill att matchutvecklingen ska uppdateras. Tjänsten är gratis, man betalar endast GPRS-taxan. Även om man ställer in programmet på att uppdatera informationen varje minut bör kostnaden ligga under 5 kronor per omgång enligt DN. Resultatbevakaren är gjord för Nokia 7210 och 3650, och man måste också vara medlem på DN.se. Inloggning på resultatbevakaren sker med de användarnamn och lösenord man har som medlem på DN.se. Post- och telestyrelsen 16

Vadslagning 1999 startade Svenska Spel sin satsning på internetspelande. Nu har de även börjat satsningen på mobilt spelande. I den allsvenska matchen Hammarby-Öster den 15 juni 2003 kunde intresserade för första gången med sin mobil spela på slutresultat och antal gjorda mål i andra halvlek. Målspelandet kunde göras ända fram tills dess att domaren blåser igång andra halvlek. Det går till på följande sätt: Man ringer upp ett nummer med mobilen som är kopplat till ett visst spelalternativ, identifierar sig med en personlig kod och bestämmer sig för hur mycket man satsar. Samtidigt får man reda på de uppdaterade oddsen. Sedan får man tillbaka ett spelkvitto via sms som bekräftar spelet. Vinner man sätts pengarna in på det personliga spelkontot. För att spela via mobilen krävs att man fyllt 18 år, att man har spelkort och spelkonto samt ett mobilabonnemang. Lägsta insats är 10 kronor och högsta 500 kronor. Dagstidningar På wap.aftonbladet.se finns delar av tidningen anpassade för läsning i mobilen. Artiklarna och texterna är desamma som tidningens Internetupplaga men bilderna är borttagna. DN och SvD har samma upplägg som aftonbladet och adresserna är wap.dn.se och wap.svd.se Både Telia Go! ochvodafone Live! erbjuder utförligare varianter av Aftonbladet och DN i sina koncept. Väderlekstjänster och pollenprognoser SMHI har väderlekstjänster via WAP och SMS. Ett veckoabonnemang med en prognos om dagen kostar 30 kronor och beställs via talsvar. Man kan beställa sverigeväder, pollenprognos, kustväder och lantbruksväder. Man ringer det nummer som finns angivet för den prognostyp man vill ha t ex 0900-2000305 för Sverigeväder. Därefter säger man vilken ort prognosen skall gälla, det mobilnummer man vill ha den skickad till, och om man vill ha en kort eller lång prognos. Den första prognosen kommer dagen efter beställningen, och kostnaden för tjänsten dras från det abonnemang eller kontantkort som man gör beställningen från. SMS - tävlingar Det finns ett stort antal SMS-tävlingar där man med ett SMS skickar svaret på en fråga och tävlar om en eller flera vinster. I samband med Rolling Stones besök i Stockholm fanns en tävling i Aftonbladet där man kunde vinna signerade litografier och Stonesskivor med begränsad upplaga. Frågan var Vad heter Rolling Stones Trummis och svarsalternativen var Charlie Watts [1] Lars Ulrich [2] Chad Smith [3]. De som ville delta i tävlingen, Post- och telestyrelsen 17

och som svarade Charlie Watts, skickade ett SMS till numret 72102 med svaret ABSTONES 1 Svaren kunde skickas in t o m den 20 juli och vinnarna meddelades den 25 juli. SMS-kryss Tidningen City har varje dag ett korsord där de lottar ut två biobiljetter bland de som skickat in rätt lösenord. Korsordets lösning SMS:as till 72119 med texten CITY KORSORD och lösenordet. Spel När man köper en telefon finns ett antal spel installerade lokalt. Det går sedan att ladda hem fler spel från tillverkarens hemsida. Det finns också hemsidor som endast säljer nedladdningsbara spel för mobiler och handdatorer. Ett exempel är www.pocketgames.com. Ett annat är www.inpoc.se. Spelen på Pocketgames beställer man på webben och får sedan spelet skickat till sig. Inpocs medlemmar kan beställa spelen via webben och få dem skickade till mobilen, medan de som inte är medlemmar måste beställa spelen direkt från sin mobil. 2.1.4 Sammanfattande kommentarer Det har konstaterats att det finns ett betydande intresse för allt från enkla till avancerade mobila tjänster. Användarna har lätt att omsätta intresset för innehållstjänster till användning av innehållstjänster baserade på SMS. Däremot verkar användarna ha svårt att omsätta sitt intresse för avancerade mobila innehållstjänster till användning. Användningen av GPRS är mycket liten. En rimlig slutsats av detta är att det finns en betydande skillnad mellan vilka tjänster användarna är intresserad av, och de tjänster som används. Det mesta pekar på att skillnaden beror på att tröskeln för att komma igång med WAP och GPRS har varit mycket hög, och att terminalerna varit användarovänliga, medan användarna är vana vid SMS och därför har mycket lätt att ta till sig innehållstjänster baserade på SMS. Att innehållstjänster via SMS har börjat sprida sig till massmarknaden är mycket positivt. Det innebär att en stor andel av mobilanvändarna har någon vana vid innehållstjänster. Användningen av avancerade innehållstjänster är dock så liten att långtifrån alla Early Adopters har tagit den till sig. Det är i sig oroande för den fortsatta utvecklingen av konsumentmarknaden för innehållstjänster, liksom för möjligheterna till spridning av avancerade tjänster från Early Adopters till massmarkanden. Post- och telestyrelsen 18

2.2 Företag och organisationer Traditionellt har produkterna varit lika för konsumenter och företag även om det varit skillnader i priser på abonnemang och minuter. Mobiloperatörerna har nu paketerat ett antal mobila datatjänster som vänder sig till företag och organisationer. Det finns dock många områden för mobila datatjänster där det inte går att ta fram standarderbjudanden, utan där lösningen måste skräddarsys för varje kund. 2.2.1 Inledning Införandet av enklare mobildatatjänster kräver mindre arbete av organisationen än införandet av mer avancerade mobildatatjänster. En enkel tjänst kräver lite eller ingen anpassning av rutiner och systemstöd. Införandet av mer avancerade tjänster kräver både verksamhetsutveckling och systemanpassning. Där behövs (förutom kunden) både systemintegratörer, mobiloperatörer, verksamhetsutvecklare och ibland även applikationsutvecklare. Det är långtifrån självklart vem av mobiloperatören, systemintegratören och kunden som skall vara den drivande kraften för utveckling och genomförande av sådana idéer och projekt. Systemintegration och verksamhetsutveckling Omfattande systemintegration mot bakomliggande system Dirigering och Sjukvård Planering och uppföljning, access till register Registering och av data på fältet (servicetekniker) positionering av fordon via egen sambandscentral och privat nät Låga krav på verksamhetsutveckling Broadcast SMS Tvåvägs - SMS E-post och kalendrar Hem Tjänst Arbets - ordrar Höga krav på verksamhetsutveckling Grupp - SMS Liten eller ingen systemintegration mot Källa: AB Stelacon bakomliggande system Inköp och införande av en avancerad mobildatatjänst, t ex dirigering och postionering av fordon, är alltså betydligt mer komplext än inköp och införande Post- och telestyrelsen 19

av en traditionell rösttjänst. Det ställer i sin tur krav på beställarna och inköparna i de organisationer som köper mobila datatjänster. Speciellt tydligt blir det vid de mobila tjänster som kräver mycket verksamhetsutveckling och systemanpassning. Den offentliga sektorn lyder under lagen om offentlig upphandling. Ett alternativ till att göra en upphandling för varje inköp där beloppet överstiger den lagstadgade gränsen är att göra ramavtalsupphandlingar. Ramavtalsupphandlingen sker enligt lagen om offentlig upphandling, och de berörda parterna kan efter avslutade upphandling göra avrop mot ramavtalet. Statskontoret gör ett stort antal ramupphandlingar för den offentliga sektorn. Med tanke på den komplexitet som kan finnas i mobila datatjänster, och att det är otydligt vilken aktör som håller samman projekten och införandet av tjänsterna, är det ingen lätt uppgift att genomföra en ramavtalsupphandling för hela det spektrum av mobila datatjänster som skulle kunna användas i den offentliga sektorn. Samtidigt skulle sådana ramavtal underlätta för de aktörer inom den offentliga sektorn som vill införa mobila datatjänster. Det gäller i synnerhet för de aktörer som saknar kunskap om möjliga tillämpningsområden för mobila datatjänster, vad det kostar eller vad tjänsterna skulle kunna göra för deras verksamhet. 2.2.2 Några exempel Stelacon har på uppdrag av PTS undersökt företagens och den offentliga sektorns innehav av mobila terminaler, användning av mobil kommunikation och applikationer samt intresset av och efterfrågan på 3 G-tjänster 20. Exemplen i detta avsnitt är hämtade i sin helhet från den rapporten. I förhållande till bilden ovan återfinns exemplen både bland enklare tjänster som grupp- eller två vägs SMS, och bland tjänster som kräver mycket verksamhetsutveckling och systemanpassning. -Påminnelse om bilbesiktning via SMS AB Svensk Bilprovning (Bilprovningen) utför besiktning av landets fordon. Verksamheten är rikstäckande, och kunderna är både yrkesförare och privata bilister. Bilprovningen har infört påminnelse om bilbesiktningstider via SMS. Bolaget strävar efter att vara så tillgängligt som möjligt för sina kunder. Ett av motiven till Bilprovningens tjänst är att deras kunder ofta befinner sig i själva fordonet, och att de allra flesta kunderna har tillgång till mobiltelefon. SMSpåminnelsetjänsten ses dels som en ökad service till kunderna, dels bidrar den till ökad effektivitet för Bilprovningen då intäktsbortfallet till följd av glömda tider och tomma bilbesiktningshallar minskar. - Schemaläggning/bemanning för vårdteam för funktionshindrade via grupp-sms I Stockholms stad används grupp-sms för att schemalägga och bemanna vårdteam för funktionshindrade som bor i eget boende. Verksamheten är mycket 20 Stelacon 2003 M-tjänster för företag och offentlig sektor Post- och telestyrelsen 20

personalintensiv och kräver bemanning dygnet runt vilket ställer stora krav på schemaläggningen. Totalt uppgår personalstyrkan till 100 personer. Innan grupp- SMS-tjänsten infördes, ägnade personalchefen två timmar per dag för schemaläggning och tillhörande administration. Tack vare grupp-sms till de anställda, kan denna tid användas till andra arbetsuppgifter. -Rapportering av elevfrånvaro till föräldrar via SMS Lärarna i några av Stockholms skolor har möjlighet att via GPRS och handdator rapportera in frånvaro till skolans frånvaroregister. Skolan rapporterar i sin tur omedelbart elevernas frånvaro från lektioner via SMS till barnens föräldrars mobiltelefon. Tjänsten innebär att föräldrarna direkt får besked om deras barn uteblir från lektionerna vilket har betydligt större effekt än det gamla systemet då föräldrarna fick en pappersblankett över sina barns frånvaro med flera dagars fördröjning. Resultatet är bättre närvaro på lektionerna, och minskad administration i skolan genom att pappersblanketterna har försvunnit. -Flygande fordonsinspektioner via dubbelriktad SMS AB Svensk Bilprovning har utvecklat mobildata tjänsten flygande fordonsinspektion åt Polisen. Tjänsten innebar att Polisen kunde genomföra flygande fordonsinspektioner under åren 1998-2000. Flygande inspektion av fordon ute på vägarna kunde genomföras via handdatorterminal med GSM-SIM-kort. Trafikpoliserna kunde skicka förfrågan via SMS utifrån fordonets registreringsnummer och ta emot information via SMS från fordonsregistret. Via tjänsten fick Polisen tillgång till fordonsuppgifter och vägregister oavsett tid eller plats. Polisen kunde genomföra oplanerade inspektioner på plats omedelbart när de stoppade ett fordon. -Lastplanering och logistikschema för distribution av drycker Spendrups använder sedan en viss tid tillbaka mobila datatjänster i distributionen av drycker till sina kunder. Spendrups kunder får leverans samma dag som de beställer varorna, något som kräver en omfattande logistikplanering bl a eftersom kunderna är spridda över landet. Totalt används tjänsten av 50 chaufförer, och planerna är att antalet skall utökas till 100 innan årsskiftet 2003/2004. Mobildatatjänsten går i dagsläget över GSM, och chaufförerna använder sig av standardhanddatorer som anpassats för tjänsten. Handdatorerna kan kopplas till bl a scanner och mobila skrivare för kvitto och faktura. Spendrups tjänst för chaufförerna är specialframtagen för bolaget, och en systemintegratör har anlitats för att utveckla och genomföra projektet. Tjänsten medför tidsbesparing eftersom förarna kan anpassa lastning efter färdrutt. Fördelen med detta är att antalet omlastningar minskar. Spendrups tjänst möjliggör även för förarna att föra in och skicka kundspecifik information till de centrala enheterna inom företaget, som senare fungerar som en kunddatabas som ständigt hålls uppdaterad. Fördelarna med Spendrups mobildatatjänst är att den ger kortare ledtider för distribution, Post- och telestyrelsen 21

minskat antal omlastningar, samt möjliggör uppdatering och tillgång till aktuell kundinformation till nytta för såväl säljare som chaufförer. Mobildatatjänsten har inneburit förändrade arbetsrutiner för bl a chaufförerna. 5 4 Förare 10:00 Utsedd förare i Ort Y får leverans-order via sin handdator Föraren bestämmer hur lasten i Ort X skall packas för att på bästa sätt anpassas till hans färdrutt i Ort Y Föraren i Ort Y har kännedom om kunspecifik information som är svår att registrera i ett system, exempelvis avvikelser och returgodsvolymer 11:00 Föraren planerar hur han vill att godset skall ligga i hans lastbil. Informationen skickas till Ort X för lastning av gods enligt förarens preferenser 3 Ort X utser förare som arbetar i kundens geografiska område (Y) Distributionspunkt Ort Y 6 2 Distributionspunkt Ort X Varudistribution 9:00 Order går från varudistribution till distributionspunkt Lastbil går från Ort X till Ort Y, lastad enligt Ort Y:s förar preferens Ort Y 7 Förare i Ort Y levererar gods till kund, och hämtar upp kundens returgods, allt enligt förarens preferenser och utan behov av omlastningar Kund 1 Order går från kund till Spendrups Bild 4 Schematisk bild över Spendrups mobiltjänstesystem för distribution av drycker Källa AB Stelacon Bilden beskriver Spendrups mobila datatjänst för distribution av drycker till Spendrups kunder. Tjänsterna bidrar till att korta ledtiderna och därmed ökad service till kunderna som kan lägga ut order samma dag som leverans sker. -Avgångsinformation och bokningsmöjligheter för flygresenärer via SMS och WAP Flygbolaget SAS erbjuder mobildatatjänster till bolagets kunder och till sin personal. Kunderna är mobila d v s på väg till ett resmål eller befinner sig på någon av SAS destinationer. Personalen kan använda samtliga tjänster som är riktade mot flygresenärerna, dock ej tvärtom. Vissa av de mobila datatjänsterna är baserade på SMS andra på WAP. De tjänster som är SMS-baserade är exempelvis information om beräknad avgångstid. Mobila datatjänster via WAP är exempelvis tidtabeller, och möjlighet att boka eller omboka biljetter. SAS personal som ofta flyger stand-by kan via SMS få information om det finns plats kvar på den aktuella flygavgången. SAS mobiltjänster syftar i första hand till att öka tillgängligheten för Post- och telestyrelsen 22

bolagets kunder i form av en ytterligare informationskanal. Resenärer som via mobiltjänsten får information om att flyget är försenat kan använda tiden till annat än att vänta på flygplatsen. Tjänsterna medför framförallt ökad service till bolagets kunder. 2.2.3 Användarna och tjänsterna Det finns många områden för mobila datatjänster där det inte går att ta fram standarderbjudanden, utan där lösningen måste skräddarsys för varje kund och användargrupp. Det är därför viktigt att förstå vad mobila datatjänster kan göra för olika användargrupper och vilka drivkrafter som finns för att införa tjänsterna. Många av de personer som arbetar med underhåll, service och installation använder inte IT i sitt arbete. Erfarenheten och exemplen visar att mobila datatjänster är ett sätt att föra ut IT- användningen, och de produktivitetsvinster den innebär, till de grupper som i dagsläget använder lite eller inget IT-stöd i sitt arbete. En stor andel av de svenska företagen tror dock att mobila datatjänster vänder sig till de personer som arbetar med företagsledning, försäljning, marknadsföring eller information och att de som arbetar med underhåll, service och installation inte är i särskilt stort behov av mobila datatjänster 2.2.3.1 Drivkrafter och hinder Drivkrafterna varierar mellan olika branscher och mellan privat och offentlig sektor. Det är intressant att notera att många av de drivkrafter som tagits upp under intervjuerna 21 och som beskrivs nedan handlar om användningen av mobila tjänster i de delar av organisationerna som tidigare haft relativt låg eller ingen ITanvändning. Några av de drivkrafter som framförts av de företag som har infört mobila datatjänster är följande 22 Nytta för kunderna - mervärde i verksamheten Ökad tillgänglighet för kunder och/eller personal genom en ytterligare kontaktkanal. Användarorganisationernas resonemang är att många 21 Stelacon 2003 M-tjänster för företag och offentlig sektor 22 Stelacon 2003 M-tjänster för företag och offentlig sektor Post- och telestyrelsen 23

kunder har tillgång till dator, i princip alla kunder har dock tillgång till mobiltelefon. Att vara tillgänglig för kunderna innebär inte bara ökad service utan är också en konkurrensfördel gentemot andra företag. Resonemanget gäller i synnerhet användarorganisationer vars kunder och intressenter är mobila. För många företag är det en konkurrensfördel att kunna leverera så snart som möjligt efter att kundordern har inkommit. Mobila datatjänster där leveransrutinerna har ändrats, kan innebära kortare ledtider i distributionen och därmed kortare leveranstider. Ökad IT-kompetens bland IT-omogna yrkeskategorier Yrkesgrupper som hittills inte har kunnat använda IT eftersom de arbetar ute på fältet lär sig att använda IT med mobila datatjänster. Mobila datatjänster kan därmed bidra till att sänka tröskeln för att börja använda IT. Ökade möjligheter att attrahera nya personalkategorier Mobila datatjänster ger möjlighet att attrahera nya personalkategorier och kan bidra till att öka rörligheten på arbetsmarknaden. Mobila datatjänster kan vara ett hjälpmedel vid krav på lokalkännedom hos personalen. Inom transportbranschen rekryteras ofta personer som redan arbetar i branschen eftersom dessa förutsätts ha god lokalkännedom. Med positioneringstjänster kan transportföretag rekrytera utanför den egna branschen då kravet på lokalkännedom inte längre behöver vara avgörande för anställning. Företagen kan i ökad utsträckning rekrytera utifrån andra kriterier såsom serviceanda och könsfördelning. Effektivare utnyttjade resurser Mobila datatjänster spar tid och därmed resurser i verksamheten då personalen inte behöver uppsöka kontoret för att utföra administrativa arbetsuppgifter. De administrativa uppgifterna kan utföras ute på fältet och vid pauser i arbetet, exempelvis mellan kundbesök. Enkla mobila datatjänster som SMS kan användas till att påminna kunderna om bokade tider vilket gör att produktions- och intäktsbortfallen minskar. Mindre risk för fel vid registrering av uppgifter Mobila datatjänster för inregistrering av data i olika sorters databaser och affärsstödsystem gör det möjligt för den person som utfört arbetet att Post- och telestyrelsen 24

också registrera in uppgifterna i affärsstödsystemet. Detta medför, förutom kortade ledtider och färre personella resurser, att risken för felregistreringar minskar då den som utfört arbetsmomentet själv svarar för registreringen av uppgifterna. Nytta i sjuk- och hälsovården En stor andel anställda inom framförallt omsorgen går i pension inom en snar framtid. Kommande stora pensionsavgångar och ett ökande antal äldre, gör att vård- och omsorgsverksamheten inom kort står inför omfattande rekryteringsbehov. Mobila datatjänster kan bidra till att rekryteringsbehoven till viss del kan minska då personalen kan arbeta på ett effektivare sätt. Mobila datatjänster kan bidra till att minska sjuktalen i vård- och omsorgsverksamheten genom att förbättra arbetsmiljön och minska stressen. En stor andel av personalens tid i dag, går åt till schemaläggning och att ringa runt till extraanställd personal och tiden ute hos vårdtagarna blir då mindre. Om arbetstiden kan användas mer effektivt, kan det bidra till att personalen känner att deras insatser är tillräckliga och av god kvalitet vilket minskar stressen. De hinder för införandet av mobila datatjänster som har tagits upp är följande 23 Användarna vill gärna testa de mobila datatjänsterna innan de bestämmer sig för att investera. Leverantörerna anser att det bistra ekonomiska klimatet inte medger några gratislösningar. Man gör det man får betalt för. Viljan att ta affärsrisker och utveckla testtjänster har avtagit. Vissa intervjuade användare anser att de själva har fått ta ett stort ansvar för att genomföra projektet. De har fått hålla ihop projektet och de leverantörer som ingått i det. Vissa intervjuade användare framhåller att de ofta själva varit drivande och initierat projektet 24. Mobil datakommunikation handlar i stor utsträckning om verksamhetsutveckling till skillnad från mobil taltelefoni. Operatörernas organisationer är ofta inriktade på att hantera massmarknadens taltelefonibehov där de stora volymerna och därmed den största lönsamheten finns. Enligt vissa intervjuade användare är det betydligt enklare att köpa tjänsten broadcast- SMS än dubbelriktad SMS av operatörerna. De traditionella operatörerna arbetar med att anpassa sina organisationer för mobila datatjänster. 23 Stelacon 2003 M-tjänster i företag och offentlig sektor 24 Ett flertal intervjuade organisationer är att betrakta som mycket tidiga användare vilket delvis kan förklara att projektet varit egeninitierat. Post- och telestyrelsen 25